Lokal BUS samverkan i Sollentuna. Avtal angående lokal BUS samverkan i Sollentuna mellan Sollentuna kommun och Stockholms Läns Landsting

Transkript

1 Lokal BUS samverkan i Sollentuna 2014 Avtal angående lokal BUS samverkan i Sollentuna mellan Sollentuna kommun och Stockholms Läns Landsting

2 1 Avtal angående lokal BUS samverkan i Sollentuna kommun Mellan Sollentuna kommun och berörda parter inom Landstinget har följande avtal angående lokal BUS-samverkan träffats. Avtalet omprövas årligen. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Stockholms läns landsting och Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) har på uppdrag av presidierna för landstingets Hälso- och sjukvårdsnämnd och KSLs politiska beredningar antagit en Samverkan kring barn i behov av särskilt stöd (BUS) BUS överenskommelse för att samordna vård och insatser kring barn i behov av särskilt stöd från både kommun och landsting. Det lokala samverkansavtalet har sin grund i detta avtal. Struktur för samverkan Den lokala BUS gruppen träffas tre gånger per termin. Sammankallande är de som är värd för mötet. Sammankallande håller i möte och utser protokollsförare. BUS överenskommelsen syftar till att tydliggöra ansvaret och att beskriva gemensamma utgångspunkter och samverkansstrukturer för att barn i behov av särskilt stöd ska få de insatser de behöver och har rätt till. På mötet lyfts generella frågor samt individärenden Den som lyfter ett individärende måste se till att sekretessfrågan är löst. Samtycke från föräldrar/vårdnadshavare ska inhämtas och bör vara dokumenterat i akt. Ärendet ska föranmälas minst en vecka innan BUS-möte, till den som står på tur att anordna mötet. Ev. information ska skickas till berörda parter. Vid behov bjuds en handläggare, lärare etc in för att presentera ärendet. I det lokala bus uppdraget ingår att: Sprida kunskap till andra myndigheter om den egna verksamheten Diskutera generella frågor/tema frågor som berör samtliga Lyfta individärenden av principiell karaktär eller där det har varit svårt att få till gemensamma överenskommelser Implementera riktlinjer för nätverksarbete samt samordnad individuell plan(sip)/min plan Främja och följa upp samverkansarbete Fungera som ledningsgrupp för det lokala arbetet i psynkprojektet Vidareutveckla och sprida I den lokala BUS gruppen ingår representanter från: BUP, Habiliteringen, BUMM, BVC, MVC Socialkontoret, elevstödsenheten, Rudbecks elevvård, LSS Vid behov sammankallas andra berörda myndigheter så som Hab vuxen, Polis, fritidsförvaltningen

3 2 Rutiner för nätverksarbete och samordnad individuell plan (SIP)ska följas. I individuella ärenden med fler aktörer involverade bör en SIP skapas tillsammans med barn och föräldrar. Min plan (SIP) finns bifogad sist i dokumentet. Lagar som styr samverkan Samverkan på systemnivå Enligt Förvaltningslagen 6 ska varje myndighet lämna andra myndigheter hjälp inom ramen för den egna verksamheten. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete ska verksamheterna ha rutiner som tydliggör ansvaret för samarbete, hur samverkan ska bedrivas samt ansvaret för medarbetarnas kompetens och kompetensutveckling. De har en särskild skyldighet att samverka i frågor som rör barn som far illa, eller riskerar att fara illa, vilket regleras i lagstiftningen för förskola, skola (29 kap 13 Skolagen ( 2010:800), socialtjänst (5 kapitlet 1 a SoL 2001:453) och hälso- och sjukvård (2f, 2g HSL 1982:763 och 6 kapitlet 5 PSL 2010:659). Samarbete på individnivå HSL, SoL, LSS, LPT och LVU innehåller krav på individuella planer för att tydliggöra huvudmännens gemensamma ansvar för personer med behov från både hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Lagparagraferna i HSL 2f och SoL 2 kapitlet 7 lyder: När den enskilde har behov av insatser från både socialtjänsten och från hälso- och sjukvården ska kommunen tillsammans med landstinget upprätta en individuell plan. Bestämmelserna om individuell plan är inte avgränsad i åldersgrupper eller begränsad till personer med omfattande behov, utan gäller alla människor, både vuxna och barn med behov av vård och insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård. För mer information läs bland annat Gemensamma överenskommelser om samarbete och gemensam individuell planering mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten, cirkulär 09:66 SKL. Exempel på Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) som innehåller krav på Tvister Om man i skapande av SIP inte kan komma överens, ska ärendet lyftas till lokal BUS-grupp. Är ärendet av mer övergripande karaktär eller att man inte kan finna en lösning i den lokala BUS-gruppen ska ärendet lyftas till förvaltning/verksamhetschefsgruppen. Vid behov kan en avvikelserapport skickas till BUS-SAM enligt BUS avtal. I förvaltning/verksamhetschefsgruppen ingår överordnade chefer för den lokala BUS gruppen. Gruppen träffas en gång per termin för uppföljning, socialchefen är sammankallande.

4 3 Struktur för lokal BUS- samverkan i Sollentuna BUS - SAM Presidiegruppen Avvikelse rapport HSN KSL Förvaltning/Verksamhetschefsgrupp - BUP - Habilitering - Socialtjänst - LSS - Elevstödsenheten - Skola/förskola - Gymnasieskola - BUMM - BVC - MVC Lokal BUS samverkan Enhets/avdelningschef - BUP - Habilitering - Socialtjänst - LSS - Elevstödsenheten - Skola/förskola - Gymnasieskola - BUMM, - BVC - MVC Samverkan runt enskilt barn Nätverksmöte och upprättande av samordnad individuell plan (SIP)

5 4 Riktlinjer för nätverksmöten och samordnad individuell plan 2014 Gemensam grund för riktlinjerna. Varje verksamhet ska utföra sitt uppdrag med barnets bästa för ögonen. I alla överväganden som rör enskilt barn ska barnet ges möjlighet att uttrycka sin mening och få den respekterad. Psykiska svårigheter hos barn är ett växande folkhälsoproblem som kräver särskild uppmärksamhet och kraftfulla insatser från både kommun och landsting. Verksamheter inom kommun och landsting ansvarar både var för sig och gemensamt för att tidigt identifiera barn som avviker i sin utveckling och barn som riskerar att utveckla psykisk ohälsa. Bedömning och insatser på basnivå ska alltid först prövas om det inte är uppenbart att barnets behov direkt kräver särskild specialistkompetens. En funktionsnedsättning kan orsakas av skada eller sjukdom som kräver medicinsk behandling och habilitering/rehabilitering. Ett handikapp uppstår om inte miljön och personliga hjälpmedel anpassas för att kompensera funktionsnedsättningen. Underlättande respektive hindrande faktorer i miljön ska därför alltid beaktas. Hindrande faktorer ska undanröjas. Lagstiftningen anger respektive huvudmans verksamhets- och kostnadsansvar. I de fall då lagen inte ger tydlig vägledning om ansvarsgränser ska frågan lösas genom samarbete och överenskommelser mellan huvudmännen. Ett barns eller en ungdoms intressen får aldrig åsidosättas på grund av att skilda huvudmän har olika verksamhetsoch kostnadsansvar. Alla ungdomar som är i behov av särskilt stöd har rätt att få sina behov av skydd, stöd, vård, behandling, habilitering och rehabilitering allsidigt utredda och tillgodosedda utan oskäligt dröjsmål. Kommunen och landstinget har ett gemensamt ansvar för detta. Respektive huvudman ansvarar för beslut om och genomförande av insatser inom den egna verksamheten. Samordnad individuell plan ska upprättas om den enskilda önskar det och om den enskilde har behov av samordnade insatser från både kommun och landsting. Målgruppen för riktlinjerna omfattar barn och ungdomar som behöver tvärprofessionell kompetens från olika verksamheter. Inom målgruppen finns stor spridning vad gäller problemtyngd och därmed behov av insatser. För barnen är det en rättighet att mötas med resurser utifrån sina behov. Basnivå första-linjen specialistnivå Barn som behöver särskilt stöd ska i första hand få det genom insatser i vardagsmiljön i sitt eget hem och i förskola/ skola. Basnivån utgörs av insatser som är generella för alla barn så som BVC, förskola, skola.

6 5 Första linjen utgörs av stöd till barn som visar tidiga tecken på psykisk ohälsa. Dessa barn kan få stöd av verksamheter som utgör en förebyggande insatser på indikerad nivå. Dit hör i Sollentuna familjecentralerna, elevhälsa och elevstödsenheten, skol- och familjeteamet, ungdomsmottagningen. De flesta av dessa ger också konsultationsstöd till basnivån. Landstingets ansvar på denna nivå är i dag otydligt och behöver utvecklas. Först när resurserna på basnivån och i första linjen inte är tillräckliga för att möta behoven ska mer specialiserad verksamhet anlitas. Specialistnivån behövs för en liten andel av barnen. Hit hör socialtjänstens individ- och familjeomsorg, socialtjänstens omsorgsverksamhet, BUMM barn läkarmottagningen, BUP barn och ungdomspsykiatri, Habilitering och Hälsa samt vuxenpsykiatrin för de äldre ungdomarna. Verksamheter som arbetar för att ge stöd och hjälp till barn och unga verkar oftast på flera nivåer. Ungdomsmottagningen får till exempelvis ta emot flera ungdomar som bedöms ha behov av första linjens psykiatri, specialiserad vård på BUP eller inom socialtjänsten. Inom de olika nivåerna kan insatser ske för barn som behöver särskilt stöd. Alla har ett ansvar för att upptäcka och bedöma barns behov, att ge stöd, ge skydd och hjälp till förändring och följa upp insatser. Arbete inom varje verksamhet kan vara riktade direkt till barnet, till anhöriga och/eller till barnets sociala miljö t.ex i skolan. De olika verksamheterna har presenterat sig själva och inom vilken nivå de anser att de arbetar på För Sollentuna kommun finns ett mål, att i alla kommundelar erbjuda förskolor och skolor stöd via tvärprofessionella samverkansteam. Syftet är dels att identifiera barn med stödbehov tidigt ex. ADHD problematik och genom samverkan och ge barn och unga, deras föräldrar tidigt stöd från den huvudman eller de huvudmän som kan ge mest adekvat hjälp. Samverkansteamen är också viktiga för att inom de olika nivåerna öka kunskapen om varandras arbete. De tvärprofessionella teamen träffas regelbundet och ger främst konsultationer till förskola och skola. Specialistnivåerna kan delta men ger då främst konsultationsstöd till de tvärprofessionella samverkansteamen. Planen är att bygga ut tvärprofessionella samverkansteam i samtliga kommundelar. I skolans elevhälsoteam finns specialpedagogisk, psykologisk, social och medicinsk kompetens. Vid behov gör psykologen en utredning och bistår den pedagogiska personalen i upprättandet av åtgärdsplaner. Teamet genomför en allsidig utredning av en elevs skolsvårigheter. Dessa utredningar utgör underlag för bedömning av vilka barn och ungdomar som även behöver få insatser från specialistnivån. Det är viktigt att rätt prioritering sker av vilka barn som ska få insatser från specialistnivån. Brister på basnivån eller i första linjen vad gäller kompetens och resurser motiverar inte insatser på specialistnivå. Brister på specialistnivån motiverar inte heller att ansvaret för insatser ligger kvar på basnivå eller hos verksamheter inom första linjen. Varje huvudman ansvarar för att respektive verksamhet har resurser för sina uppdrag. Samverkansskyldighet Enligt socialtjänstlagen har socialnämnden en skyldighet att samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara

7 6 illa. Socialnämnden har ett huvudansvar för att samverkan kommer till stånd. En skyldighet att delta i samverkan har bland annat införts i hälso- och sjukvårdslagen. Det samarbete på lokal ledningsnivå som fortsätter i Sollentuna enligt BUS-avtalet mellan kommun och landsting utgör bland annat ett forum för information mellan de olika huvudmännen om planerade förändringar i den egna verksamheten som kan påverka förutsättningarna för samverkan eller samordning eller på annat sätt få konsekvenser för den andre huvudmannens verksamhet. Nätverksmöten som en form för samverkan kring det enskilda barnet Nedan beskrivs samverkan kring ett barn eller en ungdom i form av nätverksmöten. I de verksamheter som arbetar enligt dessa riktlinjer ska nätverksledare utses och förberedas inför att kunna leda nätverksmöten initierade av medarbetare i den egna organisationen. 1. Om en handläggare/behandlare/elevstödjare tillsammans med föräldrar och barn/ ungdom anser att man behöver ytterligare resurser som finns utanför den egna organisationen tar man kontakt med aktuell verksamhet. Nätverksmöten kan anordnas för konsultation om det är anonymt. Då socialsekreterare från myndigheten bjuds in ska det finnas en anmälan eller ansökan till socialkontoret. BUP deltar endast vid ett nätverksmöte om barnet är aktuellt inom BUP mottagningen. 2. Handläggaren/ behandlaren/ elevstödjaren och familjen träffas för att kartlägga vilka resurser som redan finns och försöka komma fram till vad man tror skulle behövas ytterligare. Tillsammans beslutar man om man behöver kalla till ett nätverksmöte och vilka som i så fall bör kallas. 3. Ett nätverksmöte initieras av handläggaren/ behandlaren/ elevstödjaren eller av ansvarig chef. Det lagstadgade ansvaret medför att professionella aktörer ska prioritera att delta i nätverksmöte. 4, Nätverksmötet leds av någon från den inbjudande organisationen och hålls så snart familjen och de inblandade professionella anser det nödvändigt eller senast inom 3 veckor. Syftet med mötet är att få en gemensam helhetsbild, klargöra barnets/den unges/ familjens resurser och behov, koppla resurser till behoven från det professionella nätverket, upprätta en samordnad individuell plan /Min plan, tydliggöra ansvarsområden samt besluta om uppföljning. 5. a. Mötet kommer fram till att den redan inblandade verksamheten ensam kan fortsätta sitt arbete med barnet/ den unge/ familjen eventuellt med stöd från övriga medverkande genom uppföljande nätverksmöten och/eller konsultation. 5. b. Mötet kommer fram till att barnet/ den unge behöver erbjudas fortsatt utredning och/eller insats hos en eller flera av de övriga professionella aktörerna. Gemensam skriftlig samordnad individuell plan/min plan ska då upprättas. Om verksamheterna inte kommer fram till en överenskommelse i ärendet ska frågan lyftas till den lokala BUS gruppen. 6. Efter barnavårdsutredning beslutar socialtjänsten om barnet/ den unge/ familjen är i behov av insatser eller åtgärder därifrån. Efter bedömning/ utredning beslutar BUP om barnet/ den

8 7 unge är i behov av barnpsykiatrisk behandling. Respektive verksamhet ansvarar för bedömning av barnets/ den unges behov utifrån sitt kompetensområde. 7. I den samordnade individuella planen/min plan ska tydligt framgå vilken verksamhet som ansvarar för vilken av de planerade vård- och behandlingsinsatserna inklusive kostnader och resultatuppföljning. 8. Den samordnade individuella planen/min plan upprättas tillsammans med föräldrar och de aktuella verksamheterna. Planen ska vara konkret, det ska tydligt framgå vem som ska göra vad samt målsättning och omfattning av varje beslutad insats. Tid för uppföljning ska finnas med. 9. Vård o behandling genomförs. Uppföljning sker enligt den samordnade individuella planen/min plan. De barn som trots detta arbete inte får den hjälp de är i behov av ska aktualiseras som ärende i den lokala BUS gruppen. Exempel på hur nätverksmöten kan användas. Anmälan till socialtjänsten. Enligt socialtjänstlagen ska alla som professionellt arbetar med barn och unga göra en anmälan till socialtjänsten då man misstänker att ett barn/ en ungdom far illa. Nätverksmöten ändrar inte detta. I de fall det finns grund för en anmälan ska en sådan göras. Socialtjänsten gör när anmälan inkommit en förhandsbedömning och avgör om utredning ska påbörjas. Handläggaren kan kalla till nätverksmöte tillsammans med anmälaren om man bedömer att det finns behov av bedömning också från elevstöd och/eller elevstödsenheten och/eller habilitering och/eller LSS-handläggare eller om man inte bedömer att utredning ska inledas men att en planering av stödinsatser ändå behövs. BUP deltar inte om ärendet inte först aktualiseras. Ungdomsmottagningens uppdrag är att på basnivå/första linjen fånga upp och möta ungdomar med lindrig psykisk ohälsa. Ungdomsmottagningen erbjuder hjälp i form av stödsamtal utifrån den unges behov. För de ungdomar som efter en professionell bedömning har behov specialist nivå remitteras ungdomen, i förekommande fall i samråd med föräldrar vidare till annan verksamhet/instans, ex. BUP eller en anmälan genomförs till Socialtjänst. Personalen har möjlighet att få konsultation av olika samarbetspartners, ex beroendemottagningen, BUP och socialsekreterare m.fl. Ungdomsmottagningen kan kalla berörda till ett nätverksmöte och ta initiativ till att en SIP(samordnad individuell plan/min plan)upprättas. BUP deltar inte i nätverksmöte om barnet och familjen inte är aktuella inom den egna verksamheten. Skola/Elevstödsenheten/ BUP/ socialtjänst/ LSS/ Habilitering och Hälsa/BVC/BUMM/MVC Nätverksmöte kan användas vid inledning av ett ärende hos någon av aktörerna eller då man under pågående arbete bedömer att kompetens behöver tillföras i ett pågående arbete. BUP deltar inte om inte barnet och familjen inte är aktuella inom den egna verksamheten. Då man i en inledning av arbete med ett barn eller en ungdom får kännedom om att arbete pågår också i en annan verksamhet behöver man tillsammans med familjen ta ställning till behov av nätverksmöte och upprättande av en SIP (samordnad individuell plan/min plan)

9 8 Avtal för lokal BUS samverkan i Sollentuna kommun 2014 Annika Daag tf. Enhetschef BUP Sollentuna Alkisti Nikolayidis Verksamhetschef BUP Sollentuna Anna H Gustafsson Enhetschef Habilitering och Hälsa 0-16 år Anna-Lena Christensson - Östberg Verksamhetschef Habilitering och Hälsa Norra Länet Elisabeth Bengtsson Avdelningschef Socialkontoret Lotta Dagnå Enhetschef Socialkontoret Kerstin Lidman Socialchef Socialkontoret Annette Ledel Carlström Verksamhetschef Hera barnmorskor Anette Hellström Verksamhetschef Elevstödsenheten Barn och utbildningskontoret Daniel Broman Förvaltningschef Barn och utbildningskontoret Ola Lagerström Rektor Rudbeck Leif Hildebrand tf. Förvaltningschef Utbildning och arbetsmarknadskontoret Anette Ceder Avdelningschef LSS Vård och omsorg Lars Davidsson tf. Förvaltningschef Vård och omsorgskontoret Jan Ejderhamn Sektionschef Ungdomsmedicinska Mottagningar Astrid Lindgrens Barnsjukhus Ingrid Berg Verksamhetschef BVC nordväst

10 9

11 10 Samordnad individuell plan Min plan Plats för illustration om barnet / den unge själv önskar

12 Namn: (Barnet /den unge skriver själv om möjligt) 11

13 12 Det här fungerar bra i mitt liv nu Datum. (Plats för illustration om barnet /den unge själv önskar) Dessa två sidor kopieras till barnet /den unge. Används även vid uppföljning.

14 13 Samordnad individuell plan Syftet med den individuella planen 1 är att öka ditt inflytande och förbättra samordningen av insatserna som rör dig. Den individuella planen ska ligga till grund för olika verksamheters arbete för att vi tillsammans ska kunna hjälpa dig på bästa sätt och nå de mål som vi kommer överens om. Barnet/den unge Namn Adress E-post Mobilnummer Personnummer portkod Telefonnummer Tolkbehov/språk Vårdnadshavare 1 Namn Adress E-post Mobilnummer Personnummer portkod Telefonnummer Tolkbehov/språk Vårdnadshavare 2 Namn Adress E-post Mobilnummer Personnummer portkod Telefonnummer Tolkbehov/språk 1 Enligt hälso- och sjukvårdslagen, 3 f, 1982:763, och socialtjänstlagen, 2 kap. 7, 2001:453, ska landsting och kommun tillsammans upprätta en individuell plan när den enskilde har behov av insatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården

15 14 Medgivande Samarbetet underlättas om vi som kommer från olika verksamheter inom Landstinget och kommunens socialtjänst och skola kan prata med varandra om den hjälp du behöver för att vi tillsammans skall kunna hjälpa dig att nå dina mål. För att vi ska kunna sammankalla till möten och kunna diskutera med de andra myndigheterna måste du som vårdnadshavare ge ditt tillstånd (medgivande) till det. Medgivandet gäller endast sådan information som behövs för att få till ett bra samarbete kring ditt barn och bara för den tid som du medger. Vi kommer inte att ha tillgång till varandras akter eller journaler. Jag/vi som är vårdnadshavare för (barnets namn och personnummer) ger mitt/vårt tillstånd för (verksamheterna) att samarbeta om (aktuell frågeställning) Medgivandet gäller fram till eventuellt uppföljningsmöte dock längst till och med den Jag/vi har rätt att när som helst ta tillbaka detta medgivande genom att kontakta Ort Datum.. Namnteckning Barn/ungdom... Namnteckning vårdnadshavare 1 Namnteckning vårdnadshavare 2....

16 15 Kontaktuppgifter Anhöriga/Närstående/Familjehem/HVB Telefon Anhöriga/Närstående/Familjehem/HVB/ adress Boendeform Övrigt Samverkansparter Socialtjänst SoL Pågående insats Ansvarig socialsekreterare Ansvarig chef/beslutsfattare Socialtjänst LSS Pågående insats Ansvarig biståndshandläggare Ansvarig chef/beslutsfattare Skola/Förskola Pågående åtgärder utifrån åtgärdprogram Ansvarig lärare/pedagog Ansvarig chef/beslutsfattare Barn- och ungdomspsykiatri (BUP) Pågående insats Namn/titel Ansvarig behandlare Ansvarig chef/beslutsfattare Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning (BUMM) Pågående insats Namn/titel Ansvarig behandlare Läkare Ansvarig chef/beslutsfattare

17 16 Habilitering Pågående insats Namn/titel Ansvarig behandlare Läkare Ansvarig chef/beslutsfattare Beroendevård Pågående insats Namn/titel Ansvarig behandlare Namn/titel Ansvarig chef/beslutsfattare Andra vårdkontakter t.ex. somatiska, andra psykiatriska, BVC, rehabilitering Pågående insats Namn/titel Ansvarig behandlare/samordningsansvarig Namn/titel Ansvarig chef/beslutsfattare

18 17 Samordnad individuell plan Barnets/den unges behov Vad fungerar bra, vad man kan bygga på för att nå en positiv förändring. Mål och eventuella delmål Barnets/den unges mål Förälder/vårdnadshavares mål Utifrån barnets/den unges och förälder/vårdnadshavares målformulering har samverkansparterna följande gemensamma målsättning: Kortsiktig målsättning Långsiktig målsättning

19 18 Aktuell planering Datum. Konkreta insatser. Vem/vilken aktör är ansvarig för att insatserna genomförs. Kostnadsansvaret följer ansvaret för insatserna. Vad ska göras? Tidsperiod Fr.o.m. t.o.m. Namn ansvarig Verksamhet Barnets/ungdomens synpunkter Undertecknad har godkänt individuell plan Ort.. Datum.. Namnteckning Barn/ungdom Namnteckning vårdnadshavare 1. Namnteckning vårdnadshavare

20 19 Undertecknad har godkänt individuell plan Ort Datum.. Namnteckning ansvarig chef / behandlare/samordningsansvarig (Barn- och ungdomspsykiatri, Barn- och ungdomsmedicin, Habilitering, Rehabilitering, BVC, Primärvård, Beroendevård unga) Namnteckning ansvarig chef / behandlare/samordningsansvarig (Barn- och ungdomspsykiatri, Barn- och ungdomsmedicin, Habilitering, Rehabilitering, BVC, Primärvård, Beroendevård unga) Namnteckning ansvarig tjänsteman.. Socialtjänst SoL... Namnteckning ansvarig tjänsteman.. Socialtjänst LSS.. Undertecknad har godkänt att med utgångpunkt i skolans åtgärdsprogram medverka till aktuell planering Namnteckning kontaktperson... Skola..

21 20 Tid för uppföljning Planeras till: Datum Plats Ansvarig huvudman för planen: Tolkbeställning Uppföljning Datum Långsiktig målsättning Kortsiktig målsättning Vad har varit bra? Vad har inte fungerat? Vad bör utvecklas/förändras? Undertecknad har deltagit vid uppföljning Ort:.. Datum. Namnteckning Barn/ungdom Namnteckning vårdnadshavare 1 Namnteckning vårdnadshavare 2...

22 21 Undertecknad har deltagit vid uppföljning Namnteckning ansvarig chef / behandlare/samordningsansvarig (Barn- och ungdomspsykiatri, Barn- och ungdomsmedicin, Habilitering, Rehabilitering, BVC, Primärvård, Beroendevård unga) Namnteckning ansvarig chef / behandlare/samordningsansvarig (Barn- och ungdomspsykiatri, Barn- och ungdomsmedicin, Habilitering, Rehabilitering, BVC, Primärvård, Beroendevård unga) Namnteckning ansvarig tjänsteman Socialtjänst SoL... Namnteckning ansvarig tjänsteman..... Socialtjänst LSS. Namnteckning kontaktperson.... Skola....