Unga astmatiker behöver förebyggande vårdprogram
|
|
- Lars-Erik Vikström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 VETENSKAP & KLINIK foto: colo urbox Unga astmatiker behöver förebyggande vårdprogram Malin Stensson tandhygienist, universitetsadjunkt, Centrum för oral hälsa, Avd för natur och biomedicin, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping E-post: malin. stensson@hhj.hj.se AUTOREFERAT Majoriteten av de studier som undersökt den orala hälsan hos personer med astma visar att astmatiker löper en ökad risk för orala sjukdomar, särskilt karies. Denna studie understryker vikten av att utveckla förebyggande vårdprogram för unga personer med astma. Godkänd för publicering 2 april 2011 Astma och karies är bland de vanligaste sjukdomarna i världen och påverkar människor i alla åldersgrupper. I denna avhandling undersöks om det finns något samband mellan dessa två sjukdomar. Avhandlingen är baserad på fyra delarbeten som studerar den orala hälsan hos personer i olika åldrar med astma, från förskolebarn till unga vuxna (3 24 års ålder), i Jönköpings län. Astma definieras som inflammatorisk sjukdom i luftvägarna och kännetecknas av en bronkiell hyperreaktivitet och reversibel luftvägsobstruktion. Upp till 20 procent av alla barn under 2 år och 8 10 procent av svenska skolbarn lider av astmasymtom. Prognosen för astmasjukdomen är dock god och efter års ålder är 50 procent av dessa barn symtomfria. Svårighetsgraden varierar, de flesta personer med astma har relativt lindriga symtom, medan cirka 25 procent har medelsvår och 10 procent svår astma. Tillförsel av astmamediciner sker oftast genom inhalation (ß 2 -agonister och kortikosteroider), antingen genom spray eller pulverinhalatorer. Kroniska sjukdomar benämns ofta som en riskfaktor för den orala hälsan hos barn. Mc Derra et al [1] rapporterade att föräldrar till barn med astma oftare gav sina barn godis och söta drycker än föräldrar till barn utan astma. Detta skulle kunna vara bidragande orsaker till utveckling av karies hos barn med astma. motstridiga resultat Under de senaste 20 åren har flera studier undersökt den orala hälsan hos astmatiker och resultaten är något motstridiga. Förhållandet mellan astma och oral hälsa har under 2010 sammanfattats i två översiktsartiklar [2, 3]. En av artiklarna redovisade sambandet mellan astma och karies i 29 artiklar, de flesta från Skandinavien, Nordamerika och Asien, publicerade mellan 1979 och 2010 [2]. Författarna fann inga starka bevis för att det finns ett orsakssamband mellan karies och astma. Studierna med ett stort antal deltagare visade negativt eller till och med omvänt samband mellan 60
2 Malin Stensson: Oral hälsa hos unga individer med astma karies och astma. I den andra översiktsartikeln av Thomas et al [3] beskrevs utöver sambandet astma och karies, relationen mellan astma och dental erosion, parodontala sjukdomar och oral kandidos. Författarna fann att individer med astma hade större risk att utveckla sämre oral hälsa. De flesta av studierna inom detta område innehåller unga patientgrupper. Få studier har fokuserat på vuxna populationer med astma. Möjliga orsaker till att resultaten skiljer sig åt mellan studierna kan vara att de flesta är tvärsnittsstudier, har små testgrupper i spridda åldrar eller skillnader i fråga om medicinering och graden av astmasjukdom. Wogelius et al [4] studerade kariesprevalensen hos en grupp 5- till 7-åriga danska barn (n = 926) med förskrivna astmaläkemedel. Resultatet visade ingen ökad risk för karies i det primära bettet, dock kunde en ökad risk för karies i nyerupterade molarer påvisas. I en annan studie från usa granskades patientjournaler från barn mellan 2 och 13 år med astma. En högre kariesprevalens påvisades i både primära och permanenta tänder hos barnen med astma jämfört med barn utan astma [5]. Detta överensstämmer med resultaten i studier av Ersin et al [6] och Milano et al [7]. De redovisade ett samband mellan kariesprevalens, förekomst av astmasymtom och duration av astmasjukdomen. Detta i kontrast till Eloot et al [8] som visade att varken duration eller svårighetsgraden av astma påverkade risken för karies hos barn. nedsatt salivsekretion En förklaring till högre kariesprevalens hos individer med astma kan vara nedsatt salivsekretion. Ryberg et al [9] visade en förändring av salivsammansättningen med lägre förekomst av protein, amylas, hexosamin, peroxidas, lysozym, sek re toris ka IgA och kalium efter regelbunden me di ci nering med ß 2 -agonister, vilket påverkade sa liv sekre tio nen. Liknande resultat har visats i studier där deltagarna medicinerade med kortikosteroider. DISPUTATION Den 17 december 2010 försvarade leg tandhygienist Malin Stensson, Centrum för oral hälsa, Avdelningen för natur och biomedicin, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, avhandlingen»on oral health in young people with asthma«. Fakultetsopponent var docent Christina Stecksén- Blicks,Umeå universitet. Huvudhandledare har varit professor Dowen Birkhed, Avdelningen för cariologi, Odontologiska institutionen, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Bi handledare var professor Lill-Kari Wendt, Centrum för oral hälsa, Avdelningen för natur och biomedicin, Hälso högskolan, Högskolan i Jönköping, professor Göran Koch, Pedodontiavdelningen, Odontologiska institutionen, Jönköping och med dr Göran Oldaeus, Barnkliniken, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping. Det minskade salivflödet kan också vara relaterat till ett större antal kariesassocierade bakterier, såsom mutansstreptokocker och laktobaciller. I en annan studie av samma författare observerades också en förändring av salivkörtlarnas storlek och funktion, troligen orsakad av medicineringen [10]. En minskad salivsekretion och en förändring i salivsammansättningen kan, utöver ökad kariesrisk, även bidra till ökad risk för dentala erosioner hos personer med astma. Dessutom har studier visat att inhalation av kortikosteroider och ß 2 - agonister kan resultera i ph-sänkning i plack och saliv. O Sullivan et al [11] påvisade att majoriteten av pulverinhalatorer har ett lägre ph än spray inha latorer samt att det förekommer laktos i vissa pulverinhalatorer. Ett lågt ph tillsammans med laktos kan öka risken för erosioner och karies hos astmatiker. En annan förklaring till dentala erosioner hos astmatiker kan vara en ökad förekomst av gastroesofageal reflux. Studier av unga individer med astma visade dock inget starkt samband mellan gastroesofageal reflux och erosioner [12]. Studier har funnit att barn med astma oftare dricker söta drycker jämfört med barn utan astma [1]. Det frekventa intaget av söta drycker hos astmatiker kan bero på att astmatiker rapporterar en högre förekomst av upplevd muntorrhet än personer utan astma vilket kan vara orsakat av en mer frekvent munandning hos astmatiker [13]. Det har även påvisats ett samband mellan munandning och bettavvikelser hos individer med astma [14]. Dessutom har ett samband visats mellan astma och parodontala skador [15, 16], där olika immunologiska faktorer hos astmatiker har kopplats samman med mer gingival inflammation hos både barn och vuxna. I en studie från Finland hade barn med astma mer gingival inflammation än barn utan astma, denna inflammation uppmärksammades främst vid överkäksincisiverna [17]. ökad risk för orala sjukdomar Bortsett från resultatet av dessa studier är det svårt att bedöma om den ökade risken för orala sjukdomar hos personer med astma orsakas av själva sjukdomen eller av dess medicinska behandling. Majoriteten av studier som undersökt den orala hälsan hos personer med astma visar dock att astmatiker löper en ökad risk för orala sjukdomar, särskilt karies. Det finns därför ett behov av väl kontrollerade studier med homogena studiegrupper av astmatiker i olika åldrar. Syftet med denna avhandling var att studera n den orala hälsan och riskfaktorer hos en grupp 3-åriga barn och en grupp 6-åriga barn med astma, med speciell hänsyn till sjukdomens svårighetsgrad, exponering för läkemedel och munandning (delarbete i) n kariesincidens och kariesrelaterade faktorer hos barn från 3 till 6 års ålder med och utan»en förklaring till högre kariesprevalens hos individer med astma kan vara nedsatt salivsekretion.«61
3 VETENSKAP & KLINIK DELARBETEN i. Stensson M, Wendt L-K, Koch G, Oldaeus G, Birkhed D. Oral health in pre-school children with asthma. Int J Paediatr Dent 2008;18: ii. Stensson M, Wendt L-K, Koch G, Nilsson M, Oldaeus G, Birkhed D. Oral astma och att undersöka om faktorer relaterade till astmasjukdom påverkar kariesutvecklingen (delarbete ii) n den orala hälsan med fokus på kariesprevalens och olika kariesrelaterade faktorer hos en grupp ungdomar med långvarig medelsvår till svår astma och hos ungdomar utan astma (delarbete iii) n den orala hälsan hos en grupp unga vuxna med långvarig astma med en matchad frisk kontrollgrupp och att undersöka om det fanns något samband mellan astma och karies och astma och parodontala faktorer (delarbete iv). material I den första studien deltog en grupp med 3- (n = 66) och 6-åriga barn (n = 61) med astma, och två health in pre-school children with asthma followed from 3 to 6 years. Int J Paediatr Dent 2010;20: iii. Stensson M, Wendt L-K, Koch G, Oldaeus G, Lingström P, Birkhed D. Caries and caries-related factors and plaque-ph response in adolescents with long-term asthma. Caries Res 2010;44: iv. Stensson M, Wendt L-K, Koch G, Oldaeus G, Ramberg P, Birkhed D. Oral health in young adults with long-term, controlled asthma. Acta Odontol Scand 2011 Jan 13. epub. kontrollgrupper (n = 62 och n = 55). I studie ii följdes en grupp 3-åriga barn med astma (n = 64) och en frisk kontrollgrupp (n = 50) från 3 till 6 års ålder. I studie iii deltog ungdomar med svår och långvarig astma (n = 20) och en frisk kontrollgrupp (n = 20). I studie iv deltog unga vuxna med långvarig astma (n = 20) och en frisk kontrollgrupp (n = 20). metod En klinisk undersökning utfördes och förekomsten av karies, gingivit, plack, mutans streptokocker och laktobaciller i saliv registrerades. I studie ii undersöktes kariesökning mellan 3 och 6 års ålder både hos barn med och barn utan astma. Röntgenundersökning utfördes i samtliga studier, utom hos de 3-åriga barnen. Samtliga deltagare eller deras föräldrar intervjuades om olika orala hälsorelaterade faktorer, såsom medicinering, tandborstvanor, kostvanor och munandning. För att bedöma kariesrisken för ungdomar med astma i studie iii användes datorprogrammet»cariogram«. I studie iii och iv mättes salivsekretionen och ph-värdet i plack. Deltagarna fick skölja med en sockerlösning i en minut och därefter mättes ph-värdet i plack under 40 minuter på två approximala tandytor. I studie iv mättes även volymen av gingivalexsudat. REFERENSER 1. McDerra EJ, Pollard MA, Curzon ME. The dental status of asthmatic British school children. Pediatr Dent 1998;20: Maupome G, Shulman JD, Medina-Solis CE, Ladeinde O. Is there a relationship between asthma and dental caries?: a critical review of the literature. J Am Dent Assoc 2010;141: Thomas MS, Parolia A, Kundabala M, Vikram M. Asthma and oral health: a review. Aust Dent J 2010;55: Wogelius P, Poulsen S, Sørensen HT. Use of asthma-drugs and risk of dental caries among 5 to 7 year old Danish children: a cohort study. Community Dent Health 2004;21: Milano M. Increased risk for dental caries in asthmatic children. Tex Dent J 1999;116: Ersin NK, Gulen F, Eronat N, Cogulu D, Demir E, Tanac R, et al. Oral and dental manifestations of young asthmatics related to medication, severity and duration of condition. Pediatr Int 2006;48: Milano M, Lee JY, Donovan K, Chen JW. A cross-sectional study of medication-related factors and caries experience in asthmatic children. Pediatr Dent 2006;28: Eloot AK, Vanobbergen JN, De Baets F, Martens LC. Oral health and habits in children with asthma related to severity and duration of condition. Eur J Paediatr Dent 2004;5: Ryberg M, Möller C, Ericson T. Saliva composition and caries development in asthmatic patients treated with beta 2-adrenoceptor agonists: a 4-year follow-up study. Scand J Dent Res 1991;99: Ryberg M, Johansson I, Ericson T, Mörnstad H, Henriksson R, Jonsson G, et al. Effects of chronic stimulation of salivary gland beta-adrenoceptors on saliva composition and caries development in the rat. J Oral Pathol Med 1989;18: O Sullivan EA, Curzon MEJ. Drug treatments for asthma may cause erosive tooth damage. BMJ 1998;317: Dugmore CR, Rock WP. Asthma and tooth erosion. Is there an association? Int J Paediatr Dent 2003;13: Venetikidou A. Incidence of malocclusion in asthmatic children. J Clin Pediatr Dent 1993;17: Faria VC, de Oliveira MA, Santos LA, Santoro IL, Fernandes AL. The effects of asthma on dental and facial deformities. J Asthma 2006;43: Mehta A, Sequeira PS, Sahoo RC, Kaur G. Is bronchial asthma a risk factor for gingival diseases? A control study. N Y State Dent J 2009;75: Shashikiran ND, Reddy VV, Raju PK. Effect of antiasthmatic medication on dental disease: dental caries and periodontal disease. J Indian Soc Pedod Prev Dent 2007;25: Hyyppä T, Paunio K. Oral health and salivary factors in children with asthma. Proc Finn Dent Soc 1979;75:7 10. resultat I studie i var medelvärdet på kariesskadade eller fyllda tandytor ± sd hos 3-åringar med astma 1,4 ± 3,2 jämfört med 0,5 ± 1,2 i kontrollgruppen (p < 0,05). Motsvarande värden för 6-åringar var 2,5 ± 3,9 och 1,8 ± 2,8 (p 0,05). Treåriga barn med astma hade mer gingivit än de friska kontrollerna (p < 0,05). Barn med astma rapporterade en mer regelbunden konsumtion av söta drycker och munandades mer frekvent än kontrollgrupperna (p < 0,05). Barn med astma och invandrarbakgrund hade en högre kariesprevalens än barn med invandrarbakgrund i kontrollgruppen. I uppföljningsstudien (studie ii) var kariesökningen större för barn med astma jämfört med kontrollgruppen (p < 0,05). Vid både 3 och 6 års ålder munandades barn med astma mer ofta än sina kontroller (endast statistiskt signifikant vid 6 års ålder). I studie iii var medelvärdet för kariesskadade eller fyllda tandytor ± sd 4,9 ± 5,5 hos ungdomar med astma jämfört med 1,4 ± 2,3 i kontrollgruppen (p < 0,01). Endast en individ var kariesfri i astmagruppen jämfört med 13 i kontrollgruppen. Cariogramdata visade att deltagarna i kontrollgruppen hade 75 procent»chans att undvika karies«jämfört med 54 procent i astmagruppen (p < 0,01). ph-mätningarna visade lägre plack-ph i astmagrupperna (endast statistiskt signifikant i studie iii) både initialt och efter 40 minuters mätning jämfört med kontrollgrupperna. Ungdomar och unga vuxna med astma hade mer gingivit (p 0,05), munandades 62
4 Malin Stensson: Oral hälsa hos unga individer med astma mer frekvent samt hade en lägre salivsekretion än ungdomarna och de unga vuxna utan astma (p 0,05). Medelvärdet hos de unga vuxna ± sd dfs var 8,6 ± 10,6 i astmagruppen, jämfört med 4,0 ± 5,2 i kontrollgruppen (p 0,05). konklusion Huvudsakliga konklusioner av studierna i denna avhandling är att n förskolebarn med astma har högre kariesprevalens, mer gingivit, ett större intag av söta drycker och munandas mer frekvent än friska barn i samma ålder n förskolebarn med astma vid 3 års ålder har större kariesökning mellan 3 till 6 års ålder än förskolebarn utan astma. Astmasjukdom, större intag av söta drycker, munandning och karies vid 3 års ålder är riskfaktorer för den ökade kariesutvecklingen mellan 3 och 6 år n ungdomar med långvarig medelsvår till svår astma har högre kariesprevalens än ungdomar utan astma. Ungdomarna med astma har mer gingivit, munandas mer frekvent, har lägre salivsekretion och lägre plack-ph än den friska kontrollgruppen n unga vuxna med långvarig, kontrollerad astma har högre kariesprevalens, mer gingivit och lägre salivsekretion jämfört med unga vuxna utan astma. Det bör dock beaktas att deltagarna i de aktuella studierna är relativt få till antalet och det kan därför vara svårt att generalisera resultaten. Intressant är dock att trots att deltagarna kommer från ett område med relativt god tandhälsa (Jönköpings läns landsting) har unga personer med astma mer kariesskador än de utan astma. Styrkan med studierna är att grupperna är homogena vad gäller ålder och bostadsort och att en specialist säkerställt astmadiagnosen. En av studierna är longitudinell, vilket ytterligare stärker resultaten. Denna avhandling understryker vikten av att utveckla förebyggande vårdprogram för unga personer med astma till nytta för såväl barn och ungdomar med astma, deras föräldrar samt för personal inom tandvård och hälso- och sjukvård. Ett antal förebyggande åtgärder kan genomföras för dessa individer med astma. Mer forskning på detta område bör dock genomföras för att undersöka astmamedicinernas påverkan samt hur faktorer relaterade till sjukdomen, till exempel munandning, påverkar den orala hälsan.»mer forskning på detta område bör genomföras för att undersöka astmamedicinernas påverkan «Resultaten har direkt patientnytta Opponenten har ordet Förutom att det är ett mycket hedersamt uppdrag att inbjudas att vara opponent erbjuder uppgiften möjligheter att sätta sig in i ett forskningsområde och placera in det i sitt sammanhang. Malin Stenssons avhandling behandlar sambandet mellan en kronisk sjukdom och oral ohälsa. Vid kroniska sjukdomar kan den orala hälsan påverkas genom direkta effekter av sjukdomen, genom effekter av behandling av sjukdomen eller genom effekter av att leva med sjukdomen. Det finns endast få allmänsjukdomar som direkt påverkar tänderna, medan det finns många som indirekt påverkar kariesprocessen. Det främsta utfallsmåttet i avhandlingen är karies. Både karies och astma är komplexa sjukdomar och vid båda sjukdomarna samverkar värdfaktorer och miljöfaktorer. Astmasjukdomen har ökat i västvärlden samtidigt som kariessjukdomen minskat. I dag karakteriseras fördelningen av kariessjukdomen hos unga individer av en tydlig polarisering med många som är friska eller har mycket små problem. Samtidigt finns det socioekonomiska grupper och grupper av individer med vissa kroniska sjukdomar där man fortfarande har stora problem med kariessjukdomen. Malin Stenssons avhandling utgör därför ett viktigt bidrag till kartläggning av en sådan grupp som trots att barntandvården i Sverige sedan lång tid tillbaka haft en tydlig förebyggande inriktning fortfarande har förhållandevis stora orala hälsoproblem. Ur ett biologiskt perspektiv har karies ett samband med sammansättningen av biofilmen på tänderna, och exempel på miljöförändringar som kan leda till en förändrad homeostas i biofilmen är ändrade munhygienvanor eller ändrade sockerkonsumtionsvanor. Men även hälsoproblem och medicinering kan bidra till att sammansättningen i biofilmen ändras. Munandning, refluxer och kväveoxid (no) i utandningsluften som kan förekomma vid astma har en påverkan på biofilmen. no i utandningsluften ökar vid inflammatoriska luftvägssjukdomar och i kontakt med vatten kan en stark syra bildas. Till detta kommer att mediciner kan vara sura, kan innehålla socker, kan påverka immunsvaret eller påverka salivsekretionen. Saliven fungerar som en modulerande faktor i kariesprocessen genom att bidra till buffring av syror, remineralisering av tandemalj efter syraattacker och genom antimikrobiella effekter. Saliven produceras av sex stora salivkörtlar samt ett flertal mindre med en totalvolym av cirka 0,8 1,5 liter per dygn. Saliven består av vatten, organiska ämnen som proteiner, immunoglobuliner och enzymer samt oorganiska ämnen som till exempel calcium och fosfat. Salivkörtlarna innerveras både av den sympatiska och den parasympatiska sidan av nervsystemet och ett flertal mediciner ses som potentiellt hämmande på sa- Christina Stecksén-Blicks docent, Inst för odontologi, Umeå universitet E-post: christina. stecksen-blicks@odont. umu.se 63
5 VETENSKAP & KLINIK Figur I. Den blå cirkeln visar exempel på confounders som kan ha direkt samband både med astma och oral ohälsa. Astma Oral ohälsa Socioekonomi Hög frekvens söta drycker Mer småätande livsekretionen, men få kliniska studier finns där effekter av medicinering på salivfunktion studerats. Vid astma är det möjligt att det även finns immunologiska effekter i den orala miljön av den farmakologiska grundbehandlingen som i dag är inhalationskortikosteroider. Orsakerna till astma är inte helt kända men värdfaktorer anses vara genetiska, kön och fetma. Till miljöf aktorer räknas allergener i omgivningen, infektioner, tobaksrök, kost och psykosociala förhållanden. Finns det då ett direkt samband mellan astma och karies eller är det ett farmakologiskt samband eller ett indirekt samband? Frågan är synnerligen svår att reda ut då det finns många så kallade confounders eller faktorer som både korrelerar med oberoende och beroende variabler och kan därför vara en alternativ förklaring till samband mellan astma och karies (figur i). Många undersökningar från olika delar av världen har försökt kartlägga samband mellan oral ohälsa med främst karies som effektvariabel och astmasjukdomen, men resultaten är inte entydiga. Svårighetsgraden av astmasjukdomen varierar i olika studier och den farmakologiska behandlingen av astmatiker varierar och har också ändrats över tid. Tandvårdens preventiva insatser riktade mot oral ohälsa hos astmatiker varierar också i olika populationer men en effektiv prevention är givetvis negativt korrelerad till utfallsvariabeln. Malin Stensson visar att salivsekretionen kan vara sänkt vid astma. Känslan av att vara torr i munnen, som kan bero både på den sänkta salivsekretionen men också på den ökade frekvensen munandning, förstärker behovet av att dricka söta drycker. En förhöjd frekvens av intag av söta drycker har ett välkänt samband med karies. Det farmakologiska sambandet men även sjukdomssambandet störs därför av så kallad confounding (figur ii). Ett annat exempel på svårigheten i forskningsområdet är att psykosociala faktorer finns med som miljöfaktorer vid astma och det är välkänt att socioekonomi, utbildning och etnicitet kan påverka vanor och beteenden som har en association med karies. Precis som vid många andra kroniska tillstånd hos barn kan astmasjukdomen även leda till överbeskydd och överkompensation från föräldrar och andra i barnets närhet med mer småätande av kariogena produkter som följd. En av slutsatserna i avhandlingen är också att förskolebarn med astma har mer karies och ett högre intag av söta drycker. Invandrarbarn med astma har mer karies än invandrarbarn som är friska. Ett intressant fynd var att lägre interdentalt plack ph uppmättes hos tonåringar med svår eller mycket svår astma som haft farmakologisk behandling i minst fyra år. Återgången till normalt ph tog längre tid hos astmatikerna men Malin Stenssons avhandling kunde inte visa att det fanns någon skillnad i laktobaciller och mutans streptokocker mellan astmatiker och friska. Kanske den högre acidura potentialen interdentalt hade kunnat förklaras bättre om mängden acidura mikroorganismer hade relaterats till totalfloran eller genom mätning av plackets metabola aktivitet? 64
6 Malin Stensson: Oral hälsa hos unga individer med astma SOCIOEKONOMI Vanor Farmakologi Effekter på salivens sekretion och sammansättning Sura mediciner som kan innehålla socker Astma Figur II. Möjliga samband mellan astma och karies. Dricker mer sött på grund av känslan av muntorrhet Överbeskydd Överkompensation Förändrad saliv Sura refluxer Munandning Utandad NO KARIES ARV PROFYLAX Gingival inflammation och erosioner hos astmatiker studeras även i avhandlingen. Ingen förhöjd frekvens av dental erosion kunde ses hos unga vuxna astmatiker medan mer gingival inflammation kunde ses hos både förskolebarn, barn, tonåringar och unga vuxna med astma. Sammanfattningsvis kan man säga att avhandlingen visar att astmasjukdomen och dess farmakologiska behandling för med sig en del riskfaktorer för oral ohälsa och resultaten har en direkt patientnytta. Ett multiprofessionellt samarbete mellan den medicinska och odontologiska professionen förbättrar givetvis möjligheterna för oral hälsopromotion hos astmatiker. Till detta kommer att grunden för barntandvårdens ambition att behålla barns tänder friska är att all prevention bör planeras och genomföras innan irreversibla skador har uppstått. En individuell riskbedömning bör därför göras av varje patient och utifrån behov bör individuella munhygieninstruktioner, kostråd, fluorbehandling och uppföljning erbjudas. I den plan som bör upprättas för varje patient som har en förhöjd risk för oral ohälsa ska tandvårdens ansvar och patientens och/eller föräldrarnas ansvar för små barn tydliggöras. Slutligen vill jag önska Malin Stensson lycka till med fortsatt klinisk forskning inom området oral hälsa hos unga individer kronor för bästa översiktsartikel Vem skriver bästa översiktsartikeln i Tandläkartidningen? Styrelsen för Sveriges Tandläkarförbund delar vartannat år ut ett stipendium på kronor till författaren/författarna av en vetenskaplig översiktsartikel som publicerats i Tand läkartidningen under de senaste två åren. Stipendiet delas nästa gång ut i samband med förbundsmötet i december
Dental erosion hos barn och ungdomar. Barntandvårdsdagarna Karlstad 26/9 2014 Övertandläkare Maria Jarkander Pedodontikliniken Sollentuna
Dental erosion hos barn och ungdomar Barntandvårdsdagarna Karlstad 26/9 2014 Övertandläkare Maria Jarkander Pedodontikliniken Sollentuna Dagens agenda Vad är dental erosion? Är det vanligt förekommande?
Läs merFolktandvården Dalarna. RamBarn 2015. Riskbedömning - revisionsintervall
Folktandvården Dalarna RamBarn 2015 Riskbedömning - revisionsintervall Dokumenttitel Riskbedömning - revisionsintervall Klinik/Funktion/Process Avd för Pedodonti Upprättad av Anne Hultgren Talvilahti Utgåva
Läs merHål som inte finns. Projekt. Material och metod. Bakgrund. Mjölktandskaries i växelbettet Hål som inte finns. Mjölktandskaries i växelbettet
Mjölktandskaries i växelbettet Mjölktandskaries i växelbettet Hål som inte finns Den officiella statistiken missar mjölktandskaries i växelbettet Anita Alm Barntandvårdsdagar 2006 Hål som inte finns Projekt
Läs merSeminar i barnetannpleie
Seminar i barnetannpleie Hamar 30 oktober 2003 Lill-Kari Wendt Journalutdrag Pojke, invandrarbakgrund, född 1998 Fördelning av kariesskador vid 5 års ålder Daganteckningar 990201 1-års inf. Barn nr 1.
Läs merRedovisning av tentamensfrågor och svar för 1TH003 Medicinska och odontologisk stödämnen 2 (MOD 2).
Redovisning av tentamensfrågor och svar för Medicinska och odontologisk stödämnen 2 (MOD 2). Kurskod Kurs Ämnesområde MOD 2 moment 1 Näringslära Lärandemål Tentamensfrågor Svar grundläggande kunskaper
Läs merStockholms läns landsting 1(2)
Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsrådsberedningeh SKRIVELSE 2016-08-17 LS 2015-1229 Landstingsstyrelsen Motion 2015:23 av Tara Twana (S) om att barn och ungdomar med astma riskerar karies Föredragande
Läs merYttrande över motion 2015:23 av Tara Twana (S) om att barn och ungdomar med astma riskerar karies
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Kjell Bjerrehorn TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-04-04 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-05-24, P 22 1 (2) HSN 1510-1226 Yttrande över motion 2015:23 av Tara Twana (S)
Läs merMinimalinvasiv tandvård ALLT DU SOM TANDSKÖTERSKA BEHÖVER VETA OM KARIES. Karies fortfarande vår största folksjukdom! Är karies en sjukdom?
Stora Tandsköterskedagen 2018 Göteborg 7 mars SAHLGRENSKA AKADEMIN Institutionen för odontologi Karies fortfarande vår största folksjukdom! ALLT DU SOM TANDSKÖTERSKA BEHÖVER VETA OM KARIES Peter Lingström
Läs merTidig kariesutveckling
Karies utveckling och omfattning hos barn i förskoleåldern Margaret Grindefjord Eastmaninstitutet Folktandvården i Stockholm Seminarium i Hamar 3 oktober 23 Karies epidemiologi Tidig kariesutveckling Prevalens
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut. Motion 2015:23 av Tara Twana (S) om att barn och ungdomar med astma riskerar karies
FÖRSLAG 2016:59 LS 2015-1229 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2015:23 av Tara Twana (S) om att barn och ungdomar med astma riskerar karies 36 Landstingsstyrelsen PROTOKOLL 6/2016 Tisdagen
Läs merINNEHÅLL. 10 Oral hälsa hos unga individer med astma 14 Nordiskt KOL-index 2010 21 Forskning vid Lung och Allergisektionen, MedicinCentrum Umeå
LUNG &ALLERGI FORUM Tidskrift för Svensk Lungmedicinsk Förening och Svenska Föreningen för Allergologi Ansvarig utgivare Marie Ekberg Skånes Universitetssjukhus i Lund, Lung- och allergikliniken 221 85
Läs merRiskbedömning ur ett kariologiskt perspektiv
Riskbedömning ur ett kariologiskt perspektiv TEXT: GUNNEL HÄNSEL PETERSON, UNIVERSITETSLEKTOR, DOCENT OCH ÖVERTANDLÄKARE I CARIOLOGI, ODONTOLOGISKA FAKULTETEN; MALMÖ UNIVERSITET Artikeln är hämtad ur SKaPa
Läs merDentala erosioner. Erosion definieras som en progressiv förlust av tandens hårdvävnad genom kemisk påverkan utan inverkan av bakterier.
Dentala erosioner Erosion definieras som en progressiv förlust av tandens hårdvävnad genom kemisk påverkan utan inverkan av bakterier. Pindborg 1971 Tecken på dental erosion Dentinexponering Utslätad anatomi
Läs merRiskbedömning Kariologisk Bettutveckling
Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling Innehållsförteckning KARIOLOGISK RISKBEDÖMNING... 3 PRIMÄRA DENTITIONEN 1-6 ÅR... 3 PERMANENTA DENTITIONEN 6-19 ÅR... 5 RISKBEDÖMNING BETTUTVECKLING... 6 LITTERATUR...
Läs merBedömning av kariesrisk. Vad är risk? Syftet med kariesriskbedömning. Kariesrisk. Best Practice
Vad är risk? Bedömning av kariesrisk Best Practice 20180907 Ida Brännemo Specialisttandläkare/doktorand Avdelningen för barn- och ungdomstandvård Karolinska Institutet 2 Kariesrisk Syftet med kariesriskbedömning
Läs merRiskbedömning Kariologisk Bettutveckling
Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling Innehållsförteckning KARIOLOGISK RISKBEDÖMNING... 3 PRIMÄRA DENTITIONEN 1-6 ÅR... 3 PERMANENTA DENTITIONEN 6-19 ÅR... 5 RISKBEDÖMNING BETTUTVECKLING... 6 LITTERATUR...
Läs merEarly childhood caries (ECC) Tecken på karies före 3 års ålder
Early childhood caries (ECC) Tecken på karies före 3 års ålder Första tecken Första tecken på karies är ofta en kritaktig, matt, rå emaljyta längs gingivalranden, vanligen lokaliserad till buccal- och
Läs merTandhälsa och demens. SveDem, Stockholm 2 oktober 2018 Kåre Buhlin Avd för Parodontologi
Tandhälsa och demens SveDem, Stockholm 2 oktober 2018 Kåre Buhlin Avd för Parodontologi Stort sår Den sammanlagda sårytan i alla tandköttsfickor hos en patient med många tandköttsfickor kan uppgå till
Läs merMarita Hilliges, Rektor Högskolan Dalarna. Leg. tandhygienist, Odont Dr Pia Andersson. Leg. tandhygienist, Odont. Dr Katri Ståhlnacke
10:e nationella forskningskonferensen i munhälsa Moderator: Birgitta Jönsson, adjunkt, Högskolan Dalarna Lokal: Föreläsningssal 6, Högskolan Dalarna 10.00 Inledningsanförande 11.30 Lunch Marita Hilliges,
Läs merRöntgendiagnostik vad missar vi utan röntgen?
Röntgendiagnostik vad missar vi utan röntgen? Radiologins roll för diagnostik inom barntandvården Till dess primära bettet är etablerat (0-3 3 år) För tidig eller försenad tanderuption Grav karies på erupterande
Läs merMUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år
MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år Första kontakten med tandvården Det lilla barnets första kontakt med tandvården är av stor betydelse. Föräldrar och barn med en positiv inställning till tänder
Läs merKariesförekomst bland barn och ungdomar med astma
Kariesförekomst bland barn och ungdomar med astma En litteraturstudie Dental caries among children and adolescents with asthma Emma Nord-Backman Linnéa Posti Fakulteten för hälsa, natur och teknikvetenskap
Läs merAstma och allergier effekter av miljön
Astma och allergier effekter av miljön Eva Rönmark Luleå 18 september 2013 Yrkes-och miljömedicin, Umeå universitet OLIN-Studierna, Norrbottens läns landsting Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten (OLIN)
Läs merKariesriskbedömning av ettåringar
Kariesriskbedömning av ettåringar Camilla Göransson, Sofia Svegland Odontologiska institutionen Karolinska Institutet Huddinge Sammanfattning Kariesförekomsten hos barn i Sverige har minskat de senaste
Läs merBarnens tandhälsa under 30 år Jönköpingsundersökningen 1973 2003
Barntandvårdsdagarna 26 i Jönköping Barnens tandhälsa under 3 år Jönköpingsundersökningen 23 Övertandläkare Anna Nydell Helkimo Presentationens uppläggning Beskriva förändringar i kariesförekomst bland
Läs merHur ofta skall barnen komma till tandkliniken? Youdens s index
Hur ofta skall barnen komma till tandkliniken? Youdens s index Uppgiften Fullständig, regelbunden och avgiftsfri tandvård skall erbjudas alla barn och ungdomar 0-19 år Fullständig tandvård Karies Bettutvecklingsstörningar
Läs merNU PRESENTERAR VI DEN NYA STANDARDEN FÖR ATT FÖREBYGGA KARIES
NU PRESENTERAR VI DEN NYA STANDARDEN FÖR ATT FÖREBYGGA KARIES Fluor Pro-Argin TM teknologi fluor Upp till 20 procent färre nya kariesskador på två år 1,2 COLGATE VERKAR FÖR EN KARIESFRI FRAMTID DENTALT
Läs merBirgitta Jälevik. Övertandläkare, Odont. Dr Specialist i pedodonti Specialistcentrum för pedodont och ortodonti birgitta.jalevik@lio.
Birgitta Jälevik Övertandläkare, Odont. Dr Specialist i pedodonti Specialistcentrum för pedodont och ortodonti birgitta.jalevik@lio.se Barns tandhälsa Barn och ungdomstandvårdens organisation Tändernas
Läs mer2014-09-08. Lite aktuellt inom parodontologi. Bjorn.Klinge@mah.se Bjorn.Klinge@ki.se
Lite aktuellt inom parodontologi Bjorn.Klinge@mah.se Bjorn.Klinge@ki.se Diagnostik Behandlingsplanering Aktuella riktlinjer för rationell behandling av kronisk och aggressiv parodontit Rationell behandling
Läs merKLINISK PM ROTKARIES ORSAKER
1 I-M Redmo Emanuelsson VT 1995, rev HT 2011 H. Frid, rev vt 2015 DE. KLINISK PM ROTKARIES ORSAKER Plackbakterier, framför allt syrabildande streptokocker bl a mutansstreptokocker och laktobaciller, metaboliserar
Läs merOLIN-studiernas barn-kohorter. Umeå september 2018
OLIN-studiernas barn-kohorter Umeå september 2018 Eva Rönmark Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet och OLIN studierna, Region Norrbotten Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten (OLIN) - epidemiologiska
Läs merOral hälsa vid sjukdom Psykisk sjukdom Diabetes
Inger Stenberg Övertandläkare Oral hälsa vid sjukdom Psykisk sjukdom Diabetes 171012 Specialkliniken för sjukhustandvård/oral medicin Göteborg inger.w.stenberg@vgregion.se Tandhälsan Påverkar psykisk sjukdom
Läs merFörsta och enda fluortandkrämen med Sugar Acid Neutralizer TM som också motverkar sockersyror huvudorsaken till karies
NYTT GENOMBROTT INOM KARIESSKYDD Första och enda fluortandkrämen med Sugar Acid Neutralizer TM som också motverkar sockersyror huvudorsaken till karies Lär dig hur hål i tänderna uppstår och hur DU bäst
Läs merFaktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -
Fredrik Wallentin Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - sjukdom Dosrelation (graderat samband)
Läs merBarn&tänder 0-3 år. Ett faktamaterial. Text: Helena Kellnor, dietist Eva Skogsberg, tandhygienist
Barn&tänder 0-3 år Ett faktamaterial Text: Helena Kellnor, dietist Eva Skogsberg, tandhygienist Faktagranskning: Ingegerd Johansson, professor i cariologi Dowen Birkhed, professor i cariologi MJÖLKFRÄMJANDET
Läs merÄr karies fortfarande ett problem?
Stora Tandsköterskedagen 2018 Stockholm 1 februari SAHLGRENSKA AKADEMIN Institutionen för odontologi ALLT DU SOM TANDSKÖTERSKA BEHÖVER VETA OM KARIES Är karies fortfarande ett problem? Peter Lingström
Läs merMängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.
HJÄRTAT Mängden utslag kan avgöra risken Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. Det är känt att hälsosamma levnadsvanor minskar risken. Men mycket tyder på att även valet av behandling
Läs merTidstrend i prevalens och sjukdomsgrad av parodontit under 30 år i Norrbotten
Tidstrend i prevalens och sjukdomsgrad av parodontit under 30 år i Norrbotten Anna Arespång, ST tandläkare, Avdelningen för Parodontologi Tandvårdens kompetenscentrum Luleå 2013. anna.arespang@nll.se Handledare:
Läs merAtt arbeta med förebyggande och hälsofrämjande perspektiv hos äldre. Pia Gabre Cheftandläkare, docent Pia.gabre@lul.se
Att arbeta med förebyggande och hälsofrämjande perspektiv hos äldre Pia Gabre Cheftandläkare, docent Pia.gabre@lul.se Populationsstrategi högriskstrategi Människor med särskilda behov munsjukdom och risk
Läs merÄldre patienter med karies och hur detta bör
Äldre patienter med karies och hur detta bör förebyggas och behandlas Inger Wårdh Ötdl och docent i Gerodonti Institutionen för odontologi, Karolinska institutet ACT finansieras av Stockholms läns landsting
Läs merSaliv- och bakterieprovtagning
Agenda: Saliv- och bakterieprovtagning Salivens sammansättning Salivflöde vilosaliv stimulerad saliv Flödeshastighet Tandhygienist Enheten för Cariologi och Endododnti Salivens funktioner Diagnos och åtgärd
Läs merFakta om allergi EAACI Declaration 2011
EAACI förutspår att inom 15 år kommer mer än hälften av populationen i Europa lida av någon typ av allergi (baserat på epidemologiska trender) Referens: A European Declaration on Immunotherapy, European
Läs merFlik: Riskgruppering. Vilka ska riskgrupperas? Alla revisions- och saneringspatienter från 3 år och uppåt ska riskgrupperas.
DATUM 2007-01-01 Riskgruppering Vilka ska riskgrupperas? Alla revisions- och saneringspatienter från 3 år och uppåt ska riskgrupperas. Inom vilka områden ska patienterna riskgrupperas? Patienterna ska
Läs merFolktandvården Dalarna. RamBarn Röntgenundersökning på barn och ungdomar
Folktandvården Dalarna RamBarn 2015 Röntgenundersökning på barn och ungdomar Klinik/Funktion/Process Avdelningen för Pedodonti Upprättad av Anne Hultgren Talvilahti, Philip Mundt Dokumenttitel Röntgenundersökning
Läs merINSTITUTIONEN FÖR ODONTOLOGI
INSTITUTIONEN FÖR ODONTOLOGI THKN40 Klinisk praktik IV, 17 högskolepoäng Clinical Practice IV, 17 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Programkommittén för odontologi 2008-11-10
Läs merRisk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi
Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?
Läs merRapport 2010:1. Uppföljning av kariesutveckling hos barn och ungdomar. Kohortanalyser. www.lio.se/fhvc. Linköping augusti 2010
Rapport 2010:1 Uppföljning av kariesutveckling hos barn och ungdomar Kohortanalyser Linköping augusti 2010 Kerstin Aronsson Madeleine Borgstedt-Risberg Lars Walter www.lio.se/fhvc Innehållsförteckning
Läs merKaries hos skolbarn HT2011. Prevalens Andelen i en population med en specifik egenskap el sjukdom vid en given tidpunkt
Karies hos skolbarn HT211 Prevalens Riskbedömning Diagnostik Kariesprogression Vad menas med prevalens? Prevalens Andelen i en population med en specifik egenskap el sjukdom vid en given tidpunkt Vad menas
Läs merÄldre tänder behöver mer omsorg
Äldre tänder behöver mer omsorg Förbättra bevara fördröja lindra Att hjälpa människor, i olika livsskeden, till god munhälsa ligger Folktandvården varmt om hjärtat. Därför kan också den som nått en mer
Läs merBarns tandhälsa. Minns detta. Disposition. Etiologi. Prevention är möjlig. Karies är fortfarande ett folkhälsoproblem.
Barns tandhälsa Läkarprogrammet t11 Elisabeth Wärnberg Gerdin Folkhälsovetenskapligt centrum 2009-04-16 EWG 2009-04-16 Bild: Tandvårdsguiden Minns detta Disposition är möjlig Karies är fortfarande ett
Läs mer2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar
Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet
Läs merASTMA FAKTA, RÅD OCH BEHANDLINGSALTERNATIV ETT PRESSMATERIAL FÖR MEDIA FRÅN MUNDIPHARMA AB
ASTMA FAKTA, RÅD OCH BEHANDLINGSALTERNATIV ETT PRESSMATERIAL FÖR MEDIA FRÅN MUNDIPHARMA AB INLEDNING En av tio svenskar har astma vilket gör den till en av våra stora folksjukdomar. 1 Astma betyder andnöd,
Läs merBarns tandhälsa. Läkarprogrammet t11. Elisabeth Wärnberg Gerdin Folkhälsovetenskapligt centrum EWG
Barns tandhälsa Läkarprogrammet t11 Elisabeth Wärnberg Gerdin Folkhälsovetenskapligt centrum 2009-04-16 EWG 2009-04-16 Bild: Tandvårdsguiden Minns detta Prevention är möjlig Karies är fortfarande ett
Läs merMunhälsa i hemtjänst -utföraremöte 16 sept 2016
Munhälsa i hemtjänst -utföraremöte 16 sept 2016 Pia Skott Klinikchef och tandläkare 1 Med den äldre patienten i centrum ACT finansieras av Stockholms läns landsting Munhälsan är en del av din livskvalitet
Läs merTandhygienistprogrammet
Tandhygienistprogrammet Studiehandledning Odontologisk profylaktik 1 Teoretisk kurs, 7,5 högskolepoäng 1TH002 Termin 1 Höstterminen 2010 Kursansvarig och examinator Universitetsadjunkt, Med.dr., Lena Karlsson
Läs merEarly childhood caries (ECC)
Early childhood caries (ECC) Norrtingsdokument med giltighetstid 20160701 20181231 Tecken på karies före 3 års ålder Berörda enheter Samtliga tandvårdskliniker i Folktandvården. Syfte Att få en enhetlig
Läs merBilaga 1 Premiepriser Ärende: Frisktandvård, Folktandvården Skåne Diarienummer: 1200962 Premiepriser i frisktandvård nuvarande treårspremie, nuvarande premiepris per månad, nytt förslag på treårspremie
Läs merMunnen är en del av kroppen det är säkert
Munnen är en del av kroppen det är säkert Christina Carlsson, Folktandvården Värmland Pia Skott, Folktandvården Stockholm Pia Gabre, Folktandvården Uppsala Kunskaps- och kompetenscentra för äldretandvård
Läs merFörebyggande insatser med målet att förbättra och utjämna tandhälsan
Förebyggande insatser med målet att förbättra och utjämna tandhälsan Katarina Lundell Folktandvården Stockholms län AB 1 Folktandvården Stockholms län AB Allmäntandvård, 55 kliniker Akutmottagning St Eriks
Läs merApotekets råd om. Torr i munnen
Apotekets råd om Torr i munnen Om du är torr i munnen beror det på att du har för lite saliv. Orsaken är ofta en biverkan av läkemedel som gör att spottkörtlarna producerar mindre mängd saliv, till exempel
Läs merNÄRVARANDE BESLUT / ÅTGÄRD. Från styrelsen: Tranæus, Sofia Karlsson, Lena Ástvaldsdóttir, Álfheiður (från 12) Ekstrand, Jan Lindgren, Lars-Erik
1 (5) NÄRVARANDE Anmäld frånvaro Medlemmar Plats Från styrelsen: Tranæus, Sofia Karlsson, Lena Ástvaldsdóttir, Álfheiður (från 12) Ekstrand, Jan Lindgren, Lars-Erik Lagerlöf, Folke van Dijken, Jan Särner,
Läs merSlå hal på myterna om tandvård
Slå hal på myterna om tandvård Privattandläkarna slår 13 hål på lika många myter. Men det är väl ändå så att dåliga tänder går i arv, eller? Det största hotet mot sanningen är inte lögnen, utan myten,
Läs merInnehållsförteckning 1 Inledning Definition Etiologi Utredning Diagnostik Behandling Prevention...
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Vuxentandvård- vårdprogram Giltig fr.o.m: 2016-12-22 Faktaägare: Maria Reventlid, Specialisttandläkare Pedodonti Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande
Läs merEarly childhood caries (ECC) Tecken på karies före 3 års ålder
Early childhood caries (ECC) Tecken på karies före 3 års ålder Innehåll: Första tecken... 3 Vanligt förekommande... 4 Riskfaktorer... 4 Söta drycker... 5 Behandling... 6 Intervention... 6 Uppföljning...
Läs merECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW
ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester
Läs merSaliv- och bakterieprovtagning
Saliv- och bakterieprovtagning Lena Karlsson Lektor Agenda: Salivens sammansättning Salivflöde vilosaliv stimulerad saliv Flödeshastighet Salivens funktioner Diagnos och åtgärd vid nedsatt salivfunktion
Läs merSTUDIE AV UNGA VUXNA CANCER
unga canceröverlevare STUDIE AV UNGA VUXNA CANCER Många unga canceröverlevare brottas med känslan av att inte vara attraktiva och de är i många fall också missnöjda med sin sexuella förmåga. Vi som arbetar
Läs merParodontium Tandens upphängningsapparat (fäste) Parodontit - Inflammation. Mattias Michelin
Parodontium Tandens upphängningsapparat (fäste) Parodontit - Inflammation Patogenes - sjukdomsutveckling Bakterier - Biofilm Gingivit inflammation 100% Vävnadsförlust Gingivit Diagnoser Prevalens (förekomst)
Läs merKvalitet i barn- och ungdomstandvården
Kvalitet i barn- och ungdomstandvården Göran Dahllöf Institutionen för Odontologiska, avdelningen för ortodonti och pedodonti Barn- och ungdomstandvårdens mål Att skola in patienter till tandvården så
Läs merFördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland
FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING Rapport 2001:3 Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland Linköping september 2001 Kerstin Aronsson Johan Bysjö Christina Aldin RAPPORT
Läs merKarolinska institutet Kurs: Odontologi 5/6 TH3. Kariesutredning-Patientfall
Kariesutredning-Patientfall 1 Bakgrund Patienten var senast på VUX-kliniken 2012-10-01, då var patienten på visning för implantat. 2012-10-11, var patienten hos tandhygienist på skolan för undersökning.
Läs mer4. Behov av hälso- och sjukvård
4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om
Läs merMunhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Cystisk fibros. Synonym: CF, Cystisk pancreasfibros. Mukoviskoidos.
2--2 Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Cystisk fibros Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer
Läs merRiskgruppering inom tandvården för barn och unga. Region Örebro län. Flik 5
2017-01-01 Riskgruppering inom tandvården för barn och unga Region Örebro län 2017-01-01 2(6) RISKGRUPPERING Faktorer som underlag till riskbedömning Formaterat Barn och unga skall regelbundet erbjudas
Läs merRiskbedömning och revisionsintervall
Riskbedömning och revisionsintervall Folktandvården Blekinge 2019 Folktandvården Blekinge 1 Innehåll RISKBEDÖMNING... 3 Vilka ska riskbedömas?... 3 Inom vilka områden ska patienterna riskbedömas?... 3
Läs merMunhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från observationsschema. Cystisk fibros. Synonym: CF, Cystisk pancreasfibros. Mukoviskoidos.
Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Cystisk fibros Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer
Läs merPatienterna ska riskgrupperas avseende risken för oral sjukdom i förhållande till aktuell anamnes och aktuellt STATUS.
Riskbedömning Vilka ska riskbedömas? Alla patienter 3 år och äldre som genomgår en sanerings- eller revisionsundersökning hos tandläkare eller tandhygienist samt de barn 0-2 år som får Hälsossamtal hos
Läs merRiskbedömning och revisionsintervall
Riskbedömning och revisionsintervall 2019-05-02 Innehåll Riskbedömning... 3 Vilka ska riskbedömas?... 3 Inom vilka områden ska patienterna riskbedömas?... 3 Hur ska riskbedömning utföras?... 3 När ska
Läs merPa#en&all Downs syndrom. Pedodon# Presenta#on av pa#en&all termin 10
Pa#en&all Downs syndrom Pedodon# Presenta#on av pa#en&all termin 10 Vad innebär diagnosen Downs syndrom? Varje individs DNA finns samlat i 46 kromosomer (22 par) som ligger inu# cellens kärna. I vissa
Läs merMejàre 2010 1. MIH, karies progression och riskbedömning av karies. Mineraliseringsstörningar med fokus på MIH (Molar incisor hypomineralization).
MIH, karies progression och riskbedömning av karies. Alta 2 juni 2010 Ingegerd Mejàre Mineraliseringsstörningar med fokus på MIH (Molar incisor hypomineralization). Orsaker diagnostik behandling Mejàre
Läs merReferat av seminarium 8 juni
Referat av seminarium 8 juni vägar till bättre tandhälsa för ännu fler Trots många förbättringar finns det fortfarande stora skillnader i tandhälsa utifrån socioekonomi och livssituation hos individer
Läs merAnalysis of factors of importance for drug treatment
Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper
Läs merLiv & Hälsa tand. December 2009
Liv & Hälsa tand December 9 Jörgen Torstensson Tandvårdsenheten Landstinget Sörmland Gunnar Ekbäck Hälsokansliet Landstinget Örebro 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Allmänt om tandhälsa... 5 Undersökningen
Läs merTORR MUN FAKTA OM NYA XERO. Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk.
TORR MUN FAKTA OM NYA XERO Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk.se Kontaktperson: Sanna Hedman, Produktchef Egenvård, Actavis, mobil
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. På astmafronten något nytt?
På astmafronten något nytt? Astmaepidemiologi Prevalens 8-10% 800000 individer 50% lindring sjukdom Incidens högst i småbarnsåldern (10/1000/år) men sjunker till 2/1000/år från yngre medelålder Mortalitet
Läs merGraviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv
Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt
Läs merÄldres munhälsa en pusselbit för god livskvalitet
Äldres munhälsa en pusselbit för god livskvalitet Pia Skott Klinikchef och tandläkare 1 Med den äldre patienten i centrum ACT finansieras av Stockholms läns landsting Munhälsan är en del av din livskvalitet
Läs merNya behandlingsschema de senaste åren
Nya behandlingsschema de senaste åren Practall, 2008 ERS Task Force Report on Preschool Wheeze, 2008 GINA om astma hos förskolebarn, 2009 BLF:s sektion för barn och ungdomsallergologi, augusti 2009 Behandlingsrekommendationer
Läs merAlla patienter 3-19 år som genomgår en sanerings- eller revisionsundersökning hos tandläkare eller tandhygienist ska riskbedömas.
Riskbedömning Vilka ska riskbedömas? Alla patienter 3-19 år som genomgår en sanerings- eller revisionsundersökning hos tandläkare eller tandhygienist ska riskbedömas. Inom vilka områden ska patienterna
Läs merFluor i kariesprofylaxen
Fluor i kariesprofylaxen 1 Innehåll Fluor... 3 Basprofylax- till alla... 4 Förstärkt basprofylax- till sociodemografiskt utsatta områden... 4 Tilläggsprofylax- till barn/ungdomar med stor kariesrisk...
Läs merFalls and dizziness in frail older people
Falls and dizziness in frail older people Predictors, experiences and the effects of a case management intervention Ulrika Olsson Möller Paper I Prevalence and predictors of falls and dizziness in people
Läs merProtective factors, health-risk behaviours and the impact of coexisting ADHD among adolescents with diabetes and other chronic conditions
Protective factors, health-risk behaviours and the impact of coexisting ADHD among adolescents with diabetes and other chronic conditions Charlotte Nylander Barn- och ungdomsläkare Sörmland Medicine doktor
Läs merBarntandvård 2016. några av våra föreläsare
Barntandvård 2016 kunskap utveckling inspiration Erosionsskador och MIH (Molar Incisor Hypomineralization) fördjupa dina kunskaper inom behandlingsmetoder och få tips att applicera direkt i praktiken!
Läs merBarnkliniker Universitetskliniker
Vi har aldrig varit så många Vi representerar idag 57 registrerande enheter! 32 21 4 BUMMAR Barnkliniker Universitetskliniker BORIS Styrgrupp 2014 Jovanna Dahlgren läkare Göteborg Pernilla Danielsson ssk
Läs merBarntandvård 2013. Göran Dahllöf Professor Karolinska Institutet. Eva-Karin Bergström Leg tandhygienist Folktandvården Västra Götaland
Barntandvård 2013 Så identifierar du barn i riskzonen och sätter in förebyggande åtgärder i tid! Munhälsa och tandvård hos kroniskt sjuka barn Sambandet mellan övervikt/fetma och karies orsaker och riskfaktorer
Läs merVårdprogram Förebyggande vård Barn och ungdom
Arbetsplats: Division Folktandvård, Norrbottens läns landsting Sida 1 (6) Vårdprogram Förebyggande vård Barn och ungdom INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 2 Riskåldrar för karies... 2 Riskåldrar för bettutveckling...
Läs merSverige är världsbäst på barn- och ungdomstandvård. Andel barn (%) med karies. DMFT hos 19-åringar, SoS. Significant caries index, SiC
Sverige är världsbäst på barn- och ungdomstandvård Karies i unga permanenta be4et, diagnos8k, riskbedömning, progression och preven8on Göran Dahllöf Department of Dental Medicine, Divison of Pediatric
Läs merVästma. Undersökta. Vårdval
Tandhälsan Barn och Ungdom Västma anland 2014 Barn och ungdomar Undersökta 2014 Tandvårdsenheten Vårdval Tandhälsoläget för Barn och Ungdom i Västmanland 2014 Bakgrund Sammanställningen av inrapporterade
Läs merSAMTALSGUIDE. En vägledning för munhälsobedömning vid 1 och 2 år
SAMTALSGUIDE En vägledning för munhälsobedömning vid 1 och 2 år Hälsoodontologiska enheten Folktandvården Västra Götaland 2015 Vägledning för munhälsobedömning vid 1 och 2 år Inledning Syftet med en munhälsobedömning
Läs mer