C-UPPSATS. Faktorer som påverkar studenters kundnöjdhet under utbildningen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "C-UPPSATS. Faktorer som påverkar studenters kundnöjdhet under utbildningen"

Transkript

1 C-UPPSATS 6:212 Faktorer som påverkar studenters kundnöjdhet under utbildningen En undersökning vid Luleå tekniska universitet Claes Gustafsson Andreas Persson Luleå tekniska universitet C-uppsats Marknadsföring Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Industriell marknadsföring och e-handel 6:212 - ISSN: ISRN: LTU-CUPP--6/212--SE

2 Förord Denna uppsats avslutar vår utbildning på C-nivå på ekonomprogrammet vid Luleå tekniska universitet. Uppsatsen omfattar 1 poäng och är utförd under våren 6. Huvudsyftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer hos universitet som har effekt på kundnöjdheten bland studenter. Undersökningen är utförd vid campus Luleå. Flera stora tack riktas till vår handledare Johan Frishammar vid Luleå tekniska universitet samt alla medverkande studenter vid seminarietillfällen för en underbar tid tillsammans. Tack även till alla studenter som medverkat i undersökningen samt alla andra som har hjälpt oss under genomförandet av uppsatsen. Luleå, maj 6 Claes Gustafsson clagus-2@student.ltu.se Andreas Persson aneper-@student.ltu.se

3 Abstract - Sammanfattning - This thesis is based on a previous research done by Minnesota State University, where they use the difference between the expectation and the perception, to study which attributes that are important for a student. In this thesis the research question is: What attributes at a University has an effect on customer satisfaction by students? The question is answered by a survey with a questionnaire that is carried out by students at Luleå University of Technology. The questionnaire measures the gap between the expectation and the perception of 18 different factors and analysis with multiple regressions. There were 119 students who responded to the survey. The result of this analysis shows two significant factors at 5 % significance level where identified. The two factors that where identified where course content and intellectual growth. Sammanfattning Denna uppsats har utgått från en tidigare studie genomförd på ett amerikanskt universitet, där de använder skillnaden mellan den förväntade och den upplevda upplevelsen för att undersöka vilka faktorer som är viktiga för en student. I denna uppsats har vi gått vidare där de slutade och kommer att specificera med ett mindre antal faktorer. I denna uppsats är forskningsfrågan: Vilka faktorer hos universitet har effekt på kundnöjdheten bland studenter? Frågan svaras med hjälp av en enkätstudie genomförd av studenter på Luleå tekniska universitet. Enkätstudien som genomförts mäter gapet mellan förväntad och upplevd upplevelse för 18 olika faktorer och analyseras med hjälp utav multiregression. Det var 119 studenter som genomförde enkäterna och lämnade tillbaka dessa. Resultatet efter analyser visar att det finns två signifikanta faktorer på 5 % signifikansnivå, det vill säga innehållet i kurserna och sin egen kunskapsökning.

4 Innehållsförteckning - Förord - 1 Problemdiskussion Forskningsfråga Teori Tjänster Kundnöjdhet Köper nöjda kunder mer? Gapmodellen Faktorer för kundnöjdhet Våra valda faktorer Hörnstensmodellen Metod Litteratursökning Forskningsstrategi Datainsamlingsmetod Utformning av formulär Urvalsmetod Analysmetod Metodproblem Empiri Bakgrundsinformation Svar på multifrågorna om faktorer Allmänna frågor Analys Multipel regression Vilka faktorer hos universitet har effekt på kundnöjdheten bland studenter? Regressionsanalys med faktorerna Direktiv och Krav Regressionsanalys utan faktorerna Direktiv och Krav Analys av faktorer Slutsatser och Diskussion Val av analys Slutsatser och diskussion utifrån det praktiska och teoretiska problemet Återkoppling till forskningsfrågan Förslag på fortsatta studier Referenser Litteratur Tidskrifter Bilaga 1, Faktorer vid undersökning Bilaga 2, Enkät Bilaga 3, Bakgrundsinformation på respondenter

5 - Problemdiskussion - 1 Problemdiskussion I detta kapitel kommer vår problemdiskussion att mynna ut i en forskningsfråga för uppsatsen. Bergman & Klefsjö (1) definierar kunden som de personer eller organisationer som vår verksamhet är till för samt de vi skall skapa värde för. De skriver även att begreppet kund kan vara svårt att ta till sig eftersom kund ofta associeras till någon sorts ekonomisk relation. Detta problem menar Bergman & Klefsjö (1) oftast inträffar inom den offentliga sektorn eftersom det oftast är någon annan som betalar än som värdet skapats för. Denna förklaring passar bra för universitetet och studenten eftersom Bergman & Klefsjö (1) menar att en ekonomisk transaktion mellan kunden och leverantören inte är någon förutsättning för begreppet kund. Vår tolkning är att det kan vara svårigheterna i definitionen som bidrar till att skillnaden i synsätt är stor mellan fakulteter och studenter. Enligt Obermiller et al. (5) har alla fakulteter någon gång diskuterat om studenterna skall ses som kunder eller produkter och enligt de empiriska bevis Obermiller et al. (5) hittat så pekar allt mot att studenter favoriserar någon sorts kundorientering för utbildningen. Samtidigt skriver Obermiller et al. (5) att institutionerna helst ser en produktorienterad inriktning på utbildningen. Denna skillnad i synsätt kan ses som en betydande orsak till låga betyg på en del utbildningar enligt våra antaganden. Vi anser även att denna skillnad lätt går att härleda till Gap fem som speglar kundens förväntningar och den erhållna tjänsten i Gapmodellen som presenteras i vårt teorikapitel. Clayson et al. (5) påpekar att många utbildningsorganisationer redan har börjat arbeta efter att deras studenter är kunder. De skriver även att marknadsföringen som används är identisk med vilken kundservicemiljö som helst. Detta tolkar vi som författare att ingen skillnad går att härleda mellan vanliga företag eller utbildningsorganisationer när det gäller sättet att marknadsföra sig. Enligt oss påvisar även detta att studenter bör ses som kunder inom utbildningsorganisationer och bidrar till att vi kan använda traditionella definitioner på kundtillfredsställelse och kundnöjdhet i denna uppsats. Vi i författargruppen anser att kundtillfredsställelse och kundnöjdhet är väldigt nära besläktat och väljer därför att se dessa begrepp som synonymer till varandra. Definitionen kundtillfredsställelse som används i denna uppsats kommer från Jobber (1). Jobber menar att kundtillfredsställelse handlar om att tillgodose och helst överträffa sina kunders krav och förväntningar. Eftersom vi redan fastställt att vi ser studenten som en kund kommer det väldigt naturligt att även studentens tillfredsställelse ökar om deras krav och förväntningar uppfylls. För att beskriva en students tillfredsställelse använder vi Elliot & Dooyoung (2) beskrivning av studenters tillfredsställelse som förklaras av resultatet från en students subjektiva bedömning av de olika resultaten och erfarenheterna förknippade med utbildningen. Det Elliot & Dooyoung (2) skriver tolkar vi som att tillfredställelsen beror av en mängd olika faktorer. För studenter anser vi att dessa faktorer kan vara allt från kunskapsnivå hos handledare till möjligheten att hyra lägenhet för studenterna. De faktorer som valts som de mest troliga att påverka en students nöjdhet kommer från Elliot & Dooyoungs (2) undersökning som presenteras i metod och teorikapitlet. Denna undersökning har tagit fram de faktorer som har störst inverkan på en universitetsstudents faktiska nöjdhet. Genom att ta fram de faktorer som faktiskt spelar roll för kundnöjdheten hos en student bör universitet ha möjlighet att basera beslut på fakta enligt Bergman & Klefsjös (1) hörnstensmodell. Genom att basera beslut på fakta menas att universitet satsar på de faktorer som verkligen har någon betydelse. Om universitetet börjar arbeta med rätt faktorer - 1 -

6 - Problemdiskussion - bör kundnöjdheten öka vilket troligtvis leder till ett ökat antal studenter på universitetet. Seiders et al. (5) undersökning om nöjda kunder köper mer, bekräftar att nöjda kunder köper mer och stödjer därför vårt antagande om ökad kundnöjdhet leder till ökat antal studenter. Enligt vår uppfattning är Seiders et al. (5) undersökning även applicerbart på universitetsvärlden eftersom studenter antas ses som kunder samt att genomföra köp och välja kurs är väldigt snarlikt. Seiders et al. (5) undersökning stöds även av Elliot & Dooyoung (2) som menar att studenters tillfredställelse har ett positivt samband med deras motivation, möjligheten att kvarhålla dem, rekrytering och möjligheten till ökat kapitalbidrag. Med kapitalbidrag menas den ersättning som universiteten erhåller av staten för sina studenter. Sammanfattningsvis vill vi som författare visa att studenter är kunder till de olika utbildningsorganisationer som studenterna utbildas vid, genom bland annat Bergman & Klefsjös definition om kunder. Vi vill även visa på att det finns stora skillnader mellan synsätten där ofta utbildningsorganisationen står för ett och studenten för ett annat men att det förändras mot ett mer homogent synsätt. Vi vill även påvisa att en students nöjdhet går att dela upp i olika dimensioner. Dessa dimensioner kallar vi för faktorer och med dessa faktorer går det att optimera en students nöjdhet genom att basera beslut på fakta. Slutligen vill vi visa att det har betydelse om studenten är nöjd eller inte för hur den fortsatta studietiden ser ut för studenten med avseende på studieorganisation eller utbildning. Vi anser att detta leder fram till vårt praktiska problem som är ett verkligt problem för de flesta svenska universitet. Detta problem består av att många studenter väljer att avbryta sin studietid eller fortsätta inom någon annan utbildningsorganisation. Detta knyter även an till det teoretiska problem som vi ställs inför, vilka faktorer har betydelse för studenternas faktiska nöjdhet? 1.1 Forskningsfråga Vilka faktorer hos universitet har effekt på kundnöjdheten bland studenter? - 2 -

7 - Teori - 2 Teori I detta avsnitt kommer en teoretisk referensram att presenteras för att möjliggöra en kommande analys. 2.1 Tjänster Enligt Kotler och Keller (6) kan produkter delas in i grupperna Ej varaktiga och varaktiga. Skillnaden mellan varaktiga och ej varaktiga är att ej varaktiga ej går att lagra, med andra ord konsumeras de samtidigt som de produceras. De skriver vidare att en tjänst är en ej varaktig produkt och fortsätter med att en tjänst är en produkt som inte är konkret, den är odelbar och är varierande samt att den konsumeras samtidigt som den produceras. De skriver även att en tjänst inte går att äga. Echeverri & Edvardsson (2) skriver att vanligtvis skiljs produkter genom att dela in dem i ett flertal olika kategorier. Dessa kategorier delas vanligen in i varor, tjänster, halvfabrikat och programvaror enligt Echeverri & Edvardsson. För att beskriva tjänster använder Echeverri & Edvardsson tre olika karakteristikor, de är immateriella och förgängliga, de sker i samproduktion med kunden som medproducent och de har en oerhörd heterogenitet eftersom kunden är medproducent. Detta synsätt delas även av Kotler & Keller (6) där både produkter och tjänster delas in i grupper liknande de som Echeverri & Edvardsson beskrivit. Vidare beskriver Echeverri & Edvardsson att tjänster är en produkt som endast existerar vid en viss tidpunkt och på så sätt ej kan lagras eller ägas. Vi kan följa de beskrivningar av tjänster som tagits upp och kan därefter försöka applicera dem på ett universitets största produkt, det vill säga undervisning. Om vi gör detta kommer vi väldigt snabbt fram till att det mesta stämmer överens med det beskrivningar vi angivit om tjänster. Eftersom undervisning inte går att lagra tills behovet är större, studenten är en medproducent, ingen äger undervisningen samt att den är varierande anser vi som författargrupp att ett universitets produkt, undervisningen väldigt lätt går att härleda som en tjänst. För att knyta till uppsatsens syfte menar vi även på att tjänsterna som ett universitet tillhandahåller består av ett flertal faktorer. Dessa faktorer summerar stor del av studenternas tillfredsställelse med sitt universitetsval. 2.2 Kundnöjdhet Gabbot & Hogg (1998) förklarar att de senaste tio åren har inneburit en vidareutveckling av definitionen för kund och konsument. Gabbot & Hogg (1998) skriver att det inte alls behöver vara samma person eller organisation som är kund som den som är konsument. Detta innebär i vårt fall för denna undersökning att vi skulle bli tvungna att ta ställning till vilka som är kunder och vilka som är konsumenter. Vi anser dock att för ett universitet är kunden konsumenten eftersom det är studenten som tar emot själva kunskapen och även därefter använder den. Jobber (1) skriver att kundnöjdhet handlar om att möta kundernas förväntningar på produkten. I och med dagens konkurrensutveckling menar Jobber att det inte är säkert att det är tillräckligt att möta kundens förväntningar utan det kan till och med vara så att företagen måste överträffa kundens förväntningar. Jobber (1) skriver även att förväntningarna för en produkt byggs upp allteftersom kunden har kontakt med andra kunder, andra leverantörer och blir påverkad av företagets marknadsföringsaktiviteter. Han förklarar även att det är väldigt viktigt att företag inte - 3 -

8 - Teori - överdriver sin marknadsföring och skruvar upp kundens förväntningar på produkten. Om kundens förväntningar på produkten skruvas upp är det väldigt lätt att kunderna inte kommer att vara nöjda med produkten eftersom de anser att de lovades något annat än de i slutändan fick. Detta misstag går lätt att härleda i Gapmodellen i gap fyra men även att hitta orsaker i de andra gapen som redovisas i modellen. Kotler & Keller (6) menar att alla företag och organisationer borde mäta deras kundnöjdhet regelbundet eftersom en nyckelfaktor för att behålla kunderna är att kunderna är nöjda. Med detta vill vi visa på hur viktigt det är att även universiteten försöker att undersöka sina studenters nöjdhet för att på så sätt i nästa steg försöka maximera nöjdheten. 2.3 Köper nöjda kunder mer? Ur ett universitets synvinkel ställer vi oss frågan om nöjda kunder det vill säga nöjda studenter fortsätter läsa eller väljer att inte avbryta sin studietid om de är nöjda. Vi antar att samma förhållanden gäller för ett universitet som för vilken marknad som helst. Med detta menar vi att kunderna till ett universitet agerar på samma sätt som andra kunder när de blir missnöjda respektive nöjda. Bergman & Klefsjö (3) skriver att det finns ett dokumenterat samband mellan kundtillfredsställelse och kundlojalitet men de skriver samtidigt att nöjdhet inte är den enda faktorn som ökar lojaliteten. Kotler & Keller (6) verkar vara mer inriktade på vikten av kundtillfredsställelse och skriver att kundtillfredsställelse är den enskilt viktigaste faktorn för att uppnå kundlojalitet. Trots allt håller dessa författare med om att Kundtillfredsställelsen inte är proportionell mot kundlojaliteten. Med detta tolkar vi det som att med hjälp av ökad kundtillfredsställelse kan få kunderna att genomföra fler återköp eller som i vårt fall söka fler kurser eller undvika att dessa avbryter sin utbildning

9 - Teori Gapmodellen Zeithaml et al. (199) förklarar Gapmodellen som en förklarande modell till varför kunder blir missnöjda. Bergman & Klefsjö (3) menar att Gapmodellen visar på ett gap mellan uppfattad och förväntad service med hjälp av ett flertal olika gap som uppstår under framtagningen av tjänsten. Modellen och tillhörande gap finns illustrerade i figur 1. Denna modell kommer att användas i uppsatsen som ett stöd för ett flertal av våra påståenden men även som ett bevis på att kundnöjdheten kan förvrängas och försämras i flera stadier på vägen till kunden. Utlovad tjänst Organisationens rykte Kundens önskemål Tidigare erfarenhet Pris Förväntad tjänst Gap 5 Erhållen tjänst Kund Företag Gap 3 Utförd Tjänst Gap 4 Marknadsför ing Tjänstens utformning Gap 1 Gap 2 Företagets uppfattning om kundens förväntningar Figur 1.1. Figuren visar Gapmodellen, en modell som visar gapet mellan företag och kund. Zeithaml et al. (199). Gap 1: Mellan kundens förväntningar och företagets uppfattning om dessa förväntningar Bergman & Klefsjö (3) skriver att detta Gap uppstår eftersom företaget inte är ordentligt insatt i vad som verkligen är viktigt för kunden. De säger även att första steget vid produktutveckling är att ta reda på vad som kunden egentligen önskar sig, detta är ett mycket svårt och kritiskt steg. De skriver vidare att detta gap ofta är större för tjänsteföretag än för varuproducerande företag eftersom tjänster är mer abstrakta. Ett exempel på en orsak är t.ex. bristande marknadsundersökningar

10 - Teori - Gap 2: Mellan företagets uppfattning om kundens förväntningar och den utformade tjänsten Bergman & Klefsjö (3) skriver att detta gap är stort i de flesta företag eftersom det är väldigt svårt att låta kunden göra sig hörd genom hela utformningsprocessen och exempel på orsaker är bristande insikt hos företagsledning eller bristfälligt utformad produktutvecklingsprocess. Gap 3: Mellan den utformade och den utförda tjänsten Här menar Bergman & Klefsjö (3) att även om företaget lyckats utforma en tjänst som tillfredställer och uppfyller kundens krav och förväntningar kan det i slutändan bli ett icke tillfredställande resultat. Detta beror enligt Bergman & Klefsjö främst på att personalen inte lyckas utföra tjänsten som den blev utformad. De främsta orsakerna till detta är att de som skall utföra tjänsten inte är närvarande vid utformningen. Gap 4: Mellan den utförda tjänsten och det som förespeglats kunden Enligt Bergman & Klefsjö (3) uppkommer detta gap oftast på grund av att företaget lovat eller antytt saker som företaget inte kan leva upp till i slutändan. Några orsaker till att detta kan hända är att det är dålig kommunikation inom företaget. Gap 5: Mellan kundens förväntning och erhållen tjänst Här beskriver Bergman & Klefsjö (3) att kundens uppfattning om kvaliteten på tjänsten beror på skillnaden mellan förväntningar och upplevelser vid utnyttjandet av tjänsten. Det är till största del gap fyra och fem som den utformade enkäten kommer att beröra men de resterande gapen kommer indirekt att beröras eftersom de kan vara underliggande orsaker till att gap fyra och fem uppstår. För vår undersökning är det ett krav att ett negativt eller positiv gap uppstår för möjligheten att effekter skall kunna identifieras

11 - Teori Faktorer för kundnöjdhet Elliot & Dooyoung (2) beskriver ett flertal undersökningar som berör studenter och deras tillfredställelse med särskilda universitet. Dessa undersökningar belyser olika enskilt specifika faktorer för en students tillfredsställelse vilket därefter sammanfattas av Elliot & Dooyoung (2) i en undersökning som tar 116 faktorer i beaktande och slutligen får faktorer som visar sig vara av statikisk betydelse för kundnöjdheten. Enligt våra tolkningar är dessa ursprungliga 116 faktorer lämpliga att se som en sammanfattning av den totala kundnöjdheten för en student. Med andra ord har begreppet kundnöjdhet för studenter delats upp i 116 olika faktorer och därefter analyserats för att slutligen visa på vilka faktorer som har betydelse på 1 % signifikansnivå. De faktorer som visade sig ha betydelse för Elliot & Dooyoungs (2) undersökning vid (p<.1) blev slutligen 13 stycken faktorer av grundfaktorerna 1. (1) excellence of instruction in major (p<.2) (2) able to get desired classes (p<.) (3) knowledgeable advisor (p<.) (4) knowledgeable faculty (p<.94) (5) overall quality of instruction (p<.) (6) tuition paid is a worthwhile investment (p<.) (7) approachable advisor (p<.) (8) safe and secure campus (p<.) (9) clear and reasonable requirements for major (p<.) (1) availability of advisor (p<.), (11) adequate computer labs (p<.) (12) fair and unbiased faculty (p<.4) (13) access to information (p<.21). Undersökningen resulterade i en justerad förklaringsgrad på 61,9 % vilket vi anser är bra för undersökning Våra valda faktorer Nedan kommer 18 faktorer att presenteras för att en större förståelse över det fortsatta arbetet ska bli tydligare. Ursprungligen hade de faktorerna ha använts som den ovannämnda undersökningen hade kommit fram till, men två av dessa uteslöts på grund av det svenska skolväsendet som ej tar ut terminsavgifter från studenterna till motsats från USA, se även bilaga 1 på utvalda faktorer Innehållet i kurserna Innehållet i kurserna, studier visar att innehållet i kurserna har mycket stor betydelse av kvalitén för inlärning och att det påverkar hur nöjda studenter är genom utbildningen. Drago, Peltier & Sorensen (2) Registreringsprocessen Registreringsprocessen, tid och lätthet för att registrera sig har betydelse för hur nöjd en kund ska vara, det kan dock variera vad en kund förväntar sig att det ska ta med tanke på vad kunden registrerar sig för, om det är till ett sjukhusbesök eller ett forum på Internet. NVCC () 1 Grundfaktorerna redovisas på engelska, för att inga misstolkningar från vår sida ska finnas

12 - Teori Lärarnas kunskap Lärarnas kunskap, studier visar att lärarnas kunskap har mycket stor betydelse för inlärning och hur det påverkar elevers engagemang, elever blir mer nöjd med lärare som har kunskap i sitt ämnesområde. Drago, Peltier & Sorensen (2) Utbudet av kurser Utbudet av kurser, att få möjlighet välja på fler olika kurser har visat sig ge en attraktiv bild av universitet, man skapar individuella möjligheter och fler val för studenter. NVCC () Möjligheten att få plats på kurser Möjligheten av att få plats på kurser, det som är studerat är att vet studenten om att han har garanterad plats till sina kurser om studenten kommer in på programmet så ökar nöjdheten bland studenter och osäkerheten minskar. Murtonen (5) Valbarhet bland examensinriktning Valbarhet bland examensinriktning, för att öka nöjdhet bland studenter och vidga ett studieprograms kunskapsbredd införs inriktningar för studenter, det möjliggör för mångfaldiga studenter i form av kunskapsskillnader i valda inriktningar. Murtonen (5) Handledares kunskap Handledares kunskap, ett underliggande antagande vid universitetsstudier är att studenter och deras handledare har en relation som är större än formell utbildning. Det är en stor betydelse hur handledare och studenter uppför sig och beter sig mot varandra för att bygga upp en god relation. Granello, Hothersall & Osborne () Arbetsbelastning i kurser Arbetsbelastning i kurser, belastningen varierar en del i olika kurser, det finns många aspekter dels beroende på utformandet av kursupplägget, mest lärares ansvarsområde, och dels kan det vara vad som studenter kan uppfatta som förkunskapskrav, mest studentens ansvarsområde. Murtonen (5) Kvalitén på instruktioner Kvalitén på instruktioner, att formulera instruktioner på ett begripligt sätt för studenten kräver en bearbetning i instruktionerna för att minimera risker för feltolkning, som då kan leda till sämre prestationer. Granello, Hothersall & Osborne () Säkerheten på Campus Säkerheten på Campus, ökandet av incidenter på universitet har chokat säkerhetsansvariga runt om i västvärlden. Det har krävt en allmänt ökande av säkerhetsnivåer i form av passerkort och tidsbestämmelser på Campusorter. American School & University (6) Direktiv för examen Direktiv för examen, försäkran om bättre lärande ökar när direktiven för examen är tydliga. Skolor måste tillhandahålla klara direktiv för examen. Pritchard, Potter & Saccucci (4) - 8 -

13 - Teori Krav för examen Krav för examen, samtidigt som kunskapssamhället ökar måste det ställas tydliga krav för vad en universitetsexamen kräver, det ger studenten en säkrare bild av vad som måste åstadkomma innan examen. Pritchard, Potter & Saccucci (4) Tillgängligheten av studievägledare Tillgängligheten av studievägledare, studenter söker ständigt vägar för att nå en hoppfull framtid, till sin hjälp har studenten bland annat studievägledare, vilka har en överblick över de flesta val studenten kan ta. Studievägledare behövs för att minska osäkerheten för en students osäkra val. Industrial Enginner (4) Tillgängligheten på datorer Tillgängligheten på datorer, datorer hör till dagens vardag och krävs ofta för att göra ett arbete eller utföra en uppgift i dagens skola. Dock har studenter levt olika, vissa har datorer i hemmet medan andra inte har det och räknar med att skolan ordnar datorer i datasalar, saknandet av datorer skapar missnöje och leder till sämre prestationer. Cocco (1995) Rättvisa och opartiskhet på kurser Rättvisa och opartiskhet på kurser, att behandla alla lika, oavsett bakgrund, inlärningsförmåga, utseende eller något annat som skiljer studenter åt är ofta uppsatta praxis på universitet. Likabehandling skapar ett bättre förtroende till lärare och nöjdare studenter. Granello, Hothersall & Osborne () Tillgängligheten på lärare Tillgängligheten på lärare, att ha tillgång till lärare har visat sig tillföra ett positivt gensvar från studenter, dels i form av bättre studienivå för studenten. Att få samtala med lärare i en mer naturlig form än bara via telefon eller e-post har även det betydelse mot högre nöjdhet. Granello, Hothersall & Osborne () Tillgängligheten på information Tillgängligheten på information, inte bara i skolan krävs det mycket information för att det ska fungera att utföra uppgifter på ett korrekt sätt. Information krävs för att på ett enklare sätt lära ut för en lärare till studenter. Caramia & Massimiliano (6) Kunskapsökning Kunskapsökning, att få lära sig saker genom uppgifter och utmaningar för att öka kreativiteten är något som finns i människans natur. Det skapar tillfredställelse hos personen som utför uppgifterna och ökar dess engagemang och motivation i antingen ett företag eller under studieperioden. Messmer & Max (1) - 9 -

14 - Teori Hörnstensmodellen Bergman & Klefsjö (1) beskriver hörnstensmodellen, se figur 2.1, som en bas och helhetsbild för ett framgångsrikt arbete med kvalitetsutveckling. En av hörnstenarna i denna hörnstensmodell är att basera beslut på fakta vilket enkelt går att förklara med Bergman & Klefsjö (1) definition. Denna definition menar att basera beslut på fakta är att inte låta slumpfaktorn ha en avgörande betydelse. För att förhindra att slumpfaktorn har en avgörande betydelse krävs det kunskap om variation och en förmåga att skilja på verkliga orsaker från brus. Bergman & Klefsjö (1) hänvisar till ett exempel från Kotler (1997) om att endast 25 % av alla nya produkter blir framgångsrika på marknaden. Orsaken som Kotler (1997) anger är att företagen inte tagit reda på vad kunderna verkligen efterfrågar, företagen har helt enkelt inte baserat beslut på fakta. Basera beslut på fakta är väldigt viktigt för universiteten i vårt tycke eftersom kundnöjdheten bevisligen ökar om de satsar på de faktorer som verkligen har betydelse. I och med vår undersökning blir det betydligt lättare för universiteten att basera beslut på fakta eftersom vår avsikt är att identifiera just de faktorer som har signifikant betydelse för kundnöjdheten. Arbeta med processer Basera Beslut på fakta Sätt kunderna I centrum Skapa förutsättningar för delaktighet Arbeta med ständiga förbättringar Engagerat Ledarskap Figur 2.1. Figuren visar hörnstensmodellen med Basera beslut på fakta i fet stil. Bergman & Klefsjö (1)

15 - Metod - 3 Metod I detta avsnitt presenteras de metoder som har använts under uppsatsen och hur tillvägagångssättet har varit. 3.1 Litteratursökning För att få en inblick i vårt ämne genomfördes en grundlig genomgång utav det valda ämnet. Detta gjordes genom att vi genomförde de första sökningarna på databaserna Lucia och Libris för att senare gå över på databaser såsom Emerald och Ebsco för att få artiklar om vårt ämne. Våra sökord för att få fram informationen var kundnöjdhet, kundundersökning, customer, satisfaction, measure. Vi genomförde även sökningar med olika sammansättningar av våra sökord som t.ex. customer satisfaction measure. Resultaten bland träffarna var varierande i form användbarhet för vårt syfte i denna uppsats. Det var en del användbara artiklar och undersökningar som har kommit oss till användning. En undersökning av Kevin M. Elliot & Dooyoung Shin, Minnesota State University, USA publicerad i Journal of Higher Education Policy and Management Vol. 24 No. 2, 2 har varit till hjälp vid utformning av vår uppsats, till största delen vid formulärskrivandet. 3.2 Forskningsstrategi Denscombe () menar att surveyundersökningar används vid undersökningar som kräver en bred och omfattande täckning i undersökningen. Denscombe skriver vidare att surveyundersökningar syftar på att vid en bestämd tidpunkt uppdatera kunskap och kännedom. Surveyundersökningar avser vanligtvis aktuella förhållanden och omfattar en strävan att skaffa en ögonblicksbild av hur saker och ting är vid tidpunkten för datainsamlingen. Vidare skriver Denscombe att surveyundersökningar används vid empirisk forskning som betonar sökandet efter detaljer, som går att mäta och registrera. Målet med undersökningen var att göra en småskalig och bred undersökning som belyste det generella utifrån synpunkterna från urvalsgruppen. Efter att olika forskningsstrategier undersöktes fastställdes slutligen att surveyundersökning passade vår undersökning och dess mål bäst, därför föll valet på surveyundersökning. Det eftersom vi ville skapa oss en bild på hur studenterna ser på sitt universitet. Vi ville ha en bred bild över ett stort antal studenter, för att få en så rättvis bild som möjligt, det gav sig då naturligt att vi skulle genomföra en survey. 3.3 Datainsamlingsmetod Efter att ha bestämt forskningsstrategi stod valet sen på vilken datainsamlingsmetod vi skulle välja. Efter att ha tittat igenom ett antal olika möjligheter så uteslöt vi alla utom frågeformulär, eftersom de andra metoderna inte var ett lämpligt sätt att undersöka våra forskningsfrågor på. Vi hade kommit fram till att våra forskningsfrågor krävde kvantitativ data från många respondenter vilket då gav oss ett tydligt val till att använda oss utav frågeformulär. Denscombe () säger att frågeformulär oftast används när undersökningen ska bygga på ett större antal respondenter. Han menar även att följande måste tas i beaktande när bestämmandet för frågeformulär som datainsamlingsmetod och för att det ska klassas som ett forskningsmässigt frågeformulär: Vara utformade för att samla information som sedan kan användas som data för analys. Som forskningsredskap är det inte frågeformulärets uppgift att förändra människors attityder eller förse dem med information

16 - Metod - Bestå av en nedtecknad serie frågor. Den viktiga poängen här är att alla som besvarar frågeformuläret läser en identisk uppsättning frågor. Detta gör att formuleringen av frågorna blir konsekvent och exakt, och det underlättar bearbetningen av svaren. Samla information genom att fråga människor direkt om de saker som har att göra med undersökningen. Frågeformulär fungerar enligt den principen att om du vill få reda på något om människor och deras attityder så fråga dem om det du vill veta, och få informationen direkt från respondenten. Denscombe () menar även att frågeformulär kan användas vid mer lämpliga situationer än andra. De är som mest produktiva När de används med ett stort antal respondenter på många olika platser, t.ex. som, postenkäter; När det som efterfrågas tenderar att vara ganska okomplicerad information dvs. relativt kortfattad och okontroversiell; När det sociala klimatet är tillräckligt öppet för att möjliggöra fullständiga och ärliga svar; När det finns behov av standardiserade data från identiska frågor, dvs. utan krav på personlig interaktion ansikte mot ansikte; När tiden tillåter fördröjningar orsakade av produktionen, testningen, postgången och respondenternas eventuella senfärdighet innan svaren erhålls; När resurserna medger omkostnader för tryckning, utskick och bearbetning av data; När respondenterna kan förväntas vara i stånd att läsa och förstå frågorna, dvs. faktorer som ålder, intellekt och synförmåga måste beaktas. 3.4 Utformning av formulär Vid uppbyggandet av formuläret utgick vi ifrån en amerikansk studie av Kevin M. Elliot och Dooyoung Shin där de har undersökt universitetsstudenter och tagit fram de viktigaste faktorerna utifrån 116 framtagna faktorer som påverkar en students nöjdhet med universitetet. Vi valde att utgå från undersökningen som tidigare genomförts på Minnesota State University, USA för att kunna grunda våra valda faktorer, se bilaga 1. Efter översättning av faktorerna bestämdes det att 18 faktorer skulle användas eftersom de två andra berörde den årliga årsavgiften för att studera på ett universitet i USA. Undersökningen mätte gapet för att undersöka den förväntade upplevelsen jämfört mot upplevda upplevelsen för varje enskild faktor, det vill säga genom att använda multiattributklassificeringsskala mäts flera saker på varje faktor. Frågorna har en upplösning på sju, där ett är inte alls bra och sju är mycket bra. Formuläret kan ses i bilaga 2. Jobber (1) skriver att kundnöjdhet handlar om att möta och helst överträffa kundens förväntningar, vilket är en stor orsak till att undersöka gapet för studenters kundnöjdhet. Följande benämningar är till för att beskriva mätningen av generell nöjdhet för studenter, dessa benämningar är framtagna av Elliot & Dooyoungs (2). I ij = Förväntad upplevelse för faktor i för student j. A ij = Upplevd upplevelse för faktor i för student j. G ij = A ij I ij, gapet för faktor i för student j. W i = Viktning av faktor i bestämd med hjälp av undersökningen

17 - Metod - OS j = Σ i W i G ij, generell nöjdhet för student j. Indelning i olika grupper sker genom att OS större än: 1=Väldigt nöjd, mellan och 1=Mer än nöjd, mellan -1 och =Ansenligt nöjd, mindre än -1=inte nöjd. Viktningen (W i ) beräknas genom att summera student j:s förväntade upplevelse (I ij ) för alla faktorer, för att sedan dividera den summan med summan av alla studenters förväntade upplevelse (I ij ). Exempel: Följande exempel grundas på två studenter (Student A och B), se tabell 3.1. Tabell 3.1. Tabellen visar ett exempel på svar från två studenter samt viktning och gap. Förväntad Upplevd upplevelse Viktning upplevelse (I ij ) (W i ) (A ij) Gap (G ij ) Faktorer A B A B A B 1. Innehållet i kurserna 6 4, Registreringsprocessen 4 6, Lärarnas kunskap 5 5, Utbudet av kurser 5 7, Möjligheten att få plats på kurser 7 7, Valbarhet bland examensinriktning 5 6, Handledares kunskap 5 6, Arbetsbelastning i kurser 5 4, Kvalitén på instruktioner 4 5, Säkerheten på Campus 6 7, Direktiv för examen 5 5, Krav för examen 6 4, Tillgängligheten av studievägledare 4 3, Tillgängligheten på datorer 6 3, Rättvisa och opartiskhet på kurser 7 5, Tillgängligheten på lärare 5 6, Tillgängligheten på information 6 5, Kunskapsökning 5 5, Generell kundnöjdhet (OS j = Σ i W i G ij ) blir för student A= -,1534 och för student B= -,195. I detta fall betyder det att både student A och B:s generella kundnöjdhet är ansenligt nöjd. Det är OS i värdet samt studenters egna gap som använts i analysen. (Elliot & Dooyoungs (2). 3.5 Urvalsmetod För att kunna presentera ett resultat från en surveyundersökning som representativt för en hel population, krävs ett omfattande arbete för att få fram ett representativt urval av respondenter (Bell, ). När omfattningen av en undersökning är begränsad, som i detta fall, kan istället ett bekvämlighetsurval användas. Enligt Trost (1) innebär bekvämlighetsurval att det urval som finns tillgängligt används. Vi valde att lämna formulären till studenter på Luleå tekniska universitet för att få en närhet och snabbare handling av formulären. När vi lämnade ut

18 - Metod - formulären så använde vi oss utav bekvämlighetsurval genom att dela ut dem i samlingsutrymmen såsom Centrumrestaurangen, Biblioteket och Biblioteksfiket på Luleå tekniska universitet. Bekvämlighetsurval valde vi eftersom det blir enklare och mer hanterligt, men även för att vi inte tror att det kommer påverka vår undersökning i så stor grad. När formuläret delades ut ställdes först frågan om personen i fråga var student eftersom respondenterna ska vara svensktalande studenter, eftersom utformningen av enkäterna var på svenska. Urvalets storlek beslutades att vara mellan 1-15 stycken studenter beroende på tillgängligheten av studenter och vad som ansågs vara lämpligt för oss. Vi lämnade ut 122 enkäter, tre stycken föll bort för de var ej ifyllda vid insamlingen, vilket medför att 119 enkäter har analyserats. 3.6 Analysmetod Vid analys av formulären har multipel regression använts. Multipel regression används för att undersöka hur en ensam, beroende och kontinuerlig variabel (Y) beror av två eller flera oberoende variabler (X i ), se ekvation 3.1. Y= β + β 1 X 1 + β 2 X β n X n + ε (3.1) β i är regressionskoefficienter som bestäms i analysen. ε betecknar prediktionsfelet, skillnaden mellan predikterat och verkligt värde, residual. Syftet med multipel regression är att kunna förutse vad som ska hända med den beroende variabeln (Y) när en eller flera oberoende variabel (X i ) ändras. Hair, J. et al. (1998). För att kunna säkerställa att modellen är korrekt genomförs en residualanalys. En residualanalys används för att analysera prediktionsfelet i modellen och på så sätt hitta om det finns några mönster eller trender som förstör modellen. I undersökningen används en beroende variabel som har beräknats fram genom ett summaindex för två frågor: 1. Vilken är din generella uppfattning om LTU? 2. Till vilken grad har universitetet uppfyllt din allmänna förväntan på studietiden? Frågorna har bägge kunnat besvaras med en upplösning på sju. 3.7 Metodproblem Enligt Thurén (2) innebär reliabilitet att mätningarna är korrekt gjorda och validitet att undersökningen verkligen undersökt det som ville undersökas. För att öka reliabiliteten kontrollerade vi att formuläret inte hade ledande frågor. För att kontrollera om frågorna var förståeliga använde vi oss utav testformulär för att säkerställa att alla frågorna fungerade för en kommande analys. Testenkäten utfördes på tio studenter som togs slumpvis inom universitetsområdet, testpersonerna fick även en muntlig fråga om vad som skulle kunna förbättras och tydliggöras. Det som behövde ändras efter testenkäten var att en fråga behövde tas bort för den fanns på två ställen. För att säkerställa validiteten genomfördes en litteraturstudie i ämnet enkätkonstruktion och enkäten granskades av handledare, som gav synpunkter på vad som var relevant i avseende på forskningsfrågan. För att öka validiteten försökte vi få en god spridning mellan olika sorters studenter, i form av utbildning och bakgrund, samt att vi delade ut enkäten på olika dagar för att få en större variation bland studenterna

19 - Metod - Ett problem som kan tänkas uppstå är att när respondenten fyller i enkätsvaren kan denne misstolka sin uppgift och inte markera en ring och ett kryss på varje fråga som det ska göras på. Därför har en förklaring beskrivits i enkäten för att minimera denna feltolkning och öka reliabiliteten. För att öka reliabiliteten översattes frågorna till svenska. Detta kan dock även påverka reliabiliteten negativt men detta har försökts minimera med ovannämnda testenkät. Om många har missuppfattat en fråga är inte bara validiteten utan även reliabiliteten låg (Trost, 1). För att öka reliabiliteten har enkätfrågorna förenklats och utformats med enkla och vardagliga ord. Eftersom svaren matades in manuellt kan fel värde ha förts in vilket leder till följdfel i analysen, det har försökts minimera med kontroller under inmatningens genomförande. En risk finns även i att respondenterna inte representerar studenterna som helhet eftersom ett bekvämlighetsurval genomfördes. En viktig sak är även att respondenten har informerats om anonymitet via bifogat missiv samt att de även informerades under utdelningen av enkäten. Vid analys av multipelregressionen kunde endast 4 enkäter användas då ej analysprogrammet kan använda sig av enkäter som ej är fullständigt ifylld eller har vet ej svar. Det kan minska trovärdigheten i resultatet något

20 - Empiri - 4 Empiri I det följande kapitlet presenteras de resultaten från undersökningen med syfte att besvara forskningsfrågan. 4.1 Bakgrundsinformation I formuläret ingick ett antal frågor som berörde bakgrundsinformationen från respondenterna. Det är totalt 119 respondenter som har svarat på formuläret, en bra spridning kan ses mellan de olika respondenterna. Informationen kommer att presenteras nedan. På första frågan om respondenten var man eller kvinna svarade våra respondenter att 54 stycken män och 65 stycken var kvinnor, se figur 4.1 Fördelning mellan man och kvinna Kvinna Man Figur 4.1. Figuren visar fördelningen mellan män och kvinnor på respondenterna. Bland respondenterna sträcker sig åldersfördelningen från 19 år till 54 år. De flesta befinner sig i åldersområdet -26, det beräknade medelvärdet på åldern är 24.5 år, se figur 4.2. Ålder Figur 4.2. Figuren visar åldersfördelningen på respondenterna

21 - Empiri - Respondenternas ursprung inom landet var att 25 stycken kom från Götaland, 26 stycken kom från Svealand och 68 stycken kom från Norrland, se figur 4.3. Landsdel Götaland Norrland Svealand Figur 4.3. Figuren visar fördelningen inom landet för respondenterna. De flesta respondenter, 18 stycken, har varit på universitetet i max fyra år, d.v.s. började läsa efter år 2, och 11 stycken innan år 2, se figur 4.4. Började på LTU År Figur 4.4. Figuren visar vilket år respondenterna började på Luleå tekniska universitet

22 - Empiri - På frågan om vad respondenten läser fick de välja mellan program och fristående kurser. Den stora majoriteten av respondenterna läser inom ett program, se figur 4.5. Studieval Program Fristående Program & Fristående Figur 4.5. Figuren visar om respondenterna läser program eller fristående kurser I sista bakgrundsfrågan togs det upp vilket civilstånd som respondenten hade, 55 stycken var singlar och resterade hade någon typ av förhållande, exempelvis sambo, särbo, pojkvän eller flickvän, se figur 4.6. Civilstånd Annat Pojkvän/Flickvän Förlovad Gift Kollektiv Sambo Singel Särbo Figur 4.6. Figuren visar vilket civilstånd respondenterna hade

23 - Empiri Svar på multifrågorna om faktorer Här nedan kommer svaren på faktorfrågorna att presenteras. De redovisas i form av det uträknade gapet (G ij ), se sida 12 för mer information om (G ij ). Vilken var din förväntan på innehållet i kurserna du läst och hur har du upplevt dem? Medelvärdet är -,76, se figur 4.7. Innehållet i kurserna Vet ej Gap (G) Figur 4.7. Figuren visar gapet mellan det förväntade och upplevda innehållet i kurserna. Vilken var din förväntan på registreringsprocessen på skolan och hur har du upplevt den? Medelvärdet är -,27, se figur 4.8. Registreringsprocessen Vet ej Gap (G) Figur 4.8. Figuren visar gapet för registreringsprocessen

24 - Empiri - Vilken var din förväntan på lärarnas kunskaper och hur har du upplevt dem? Medelvärdet är -,79, se figur 4.9. Lärarnas kunskap Vet ej Gap (G) Figur 4.9. Figuren visar gapet på lärarnas kunskap. Vilken var din förväntan på utbudet av kurser och hur har du upplevt dem? Medelvärdet är -,78, se figur 4.1. Utbudet av kurser Vet ej Gap (G) Figur 4.1. Figuren visar gapet på utbudet av kurser. - -

25 - Empiri - Vilken var din förväntan på möjligheten att få plats på kurser och hur har du upplevt det? Medelvärdet är,54, se figur Möjlihet att få plats på kurser Vet ej Gap (G) Figur Figuren visar gapet på möjligheten att få plats på kurser. Vilken var din förväntan på valbarheten bland examensinriktning och hur har du upplevt dem? Medelvärdet är -,39, se figur Valbarhet bland examensinriktning Vet ej Gap (G) Figur Figuren visar gapet på valbarheten bland examensinriktningar

26 - Empiri - Vilken var din förväntan på handledares kunskap och hur har du upplevt dem? Medelvärdet är -,91, se figur Handledares kunskap Vet ej Gap (G) Figur Figuren visar gapet på handledares kunskap. Vilken var din förväntan på arbetsbelastningen i de kurser du läst och hur har du upplevt den? Medelvärdet är -,28, se figur Arbetsbelastning i kurser Vet ej Gap (G) Figur Figuren visar gapet på arbetsbelastning i kurser

27 - Empiri - Vilken var din förväntan på kvalitén på instruktioner för uppgifter i de kurser du läst och hur har du upplevt dem? Medelvärdet är -1,19, se figur Kvaliten på instruktioner för uppgifter Vet ej Gap (G) Figur Figuren visar gapet för kvalitén på instruktioner för uppgifter. Vilken var din förväntan på säkerheten på Campus och hur har du upplevt den? Medelvärdet är -,48, se figur Säkerheten på Campus Vet ej Gap (G) Figur Figuren visar gapet för säkerheten på Campus

28 - Empiri - Vilken var din förväntan på direktiven för examen och hur har du upplevt dem? Medelvärdet är -1,11, se figur Direktiv för examen Vet ej Gap (G) Figur Figuren visar gapet på direktiv för examen. Vilken var din förväntan på kraven för examen och hur har du upplevt dem? Medelvärdet är -,61, se figur Kraven för examen Vet ej Gap (G) Figur Figuren visar gapet på krav för examen

29 - Empiri - Vilken var din förväntan på tillgängligheten av studievägledare vid val och hur har du upplevt dem? Medelvärdet är -1,57, se figur Tillgängligheten av studievägledare Vet ej Gap (G) Figur Figuren visar gapet på tillgängligheten av studievägledare. Vilken var din förväntan på tillgängligheten på datorer och hur har du upplevt det? Medelvärdet är -1,12, se figur 4.. Tillgängligheten på datorer Vet ej Gap (G) Figur 4.. Figuren visar gapet på tillgängligheten på datorer

30 - Empiri - Vilken var din förväntan på rättvisa och opartiskhet på kurser och hur har du upplevt det? Medelvärdet är -,71, se figur Rättvisa och opartiskhet Vet ej Gap (G) Figur Figuren visar gapet på rättvisa och opartiskhet. Vilken var din förväntan på tillgängligheten på lärare och hur har du upplevt dem? Medelvärdet är -,1, se figur Tillgängligheten på lärare Vet ej Gap (G) Figur Figuren visar gapet för tillgängligheten på lärare

31 - Empiri - Vilken var din förväntan på tillgängligheten på information och hur har du upplevt dem? Medelvärdet är -,88, se figur Tillgängligheten på information Vet ej Gap (G) Figur Figuren visar gapet för tillgängligheten på information. Vilken var din förväntan på din kunskapsökning och hur har du upplevt den? Medelvärdet är -,28, se figur Kunskapsökning Vet ej Gap (G) Figur Figuren visar gapet på kunskapsökningen

32 - Empiri Allmänna frågor Här nedan presenteras våra faktorer som används som beroende variabler i multipel regressionen. Vilken är din generella uppfattning om LTU? Där 1 = inte alls bra och 7 = mycket bra. Medelvärdet är 5,26, se figur Generell uppfattning Vet ej Skala 1-7 Figur Figuren visar generell uppfattning om LTU. Till vilken grad har universitetet uppfyllt din allmänna förväntan på studietiden? Där 1 = inte alls bra och 7 = mycket bra. Medelvärdet är 5,17, se figur Till vilken grad har universitetet uppfyllt din allmäna förväntan vet ej Skala 1-7 Figur Figuren visar till vilken grad universitet har uppfyllt allmänna förväntningar

33 - Empiri - Skulle du välja LTU igen om du fick göra om ditt universitetsval? Se figur Välja om LTU vid omval Ja Nej vet ej Figur Figuren visar om respondenterna skulle välja om LTU igen om de fick göra om sitt val

34 - Analys - 5 Analys I detta kapitel kommer resultaten från den empiriska undersökningen att analyseras, det kommer även att fastställas vilka faktorer som hade signifikant effekt på kundnöjdheten. 5.1 Multipel regression I detta avsnitt genomförs en multipel regressionsanalys för att undersöka vilka oberoende variabler som har störst inverkan på den beroende variabeln. I multipel regressionen används den beroende variabeln (GEN_MEDEL) samt de 18 oberoende variablerna som presenteras i tabell 5.4. De två oberoende variablerna som är markerade i fet stil visade sig ha ett väldigt stort bortfall vid undersökning vilket resulterade i att en extra regressionsanalys lades till. Denna regressionsanalys gjordes utan de två markerade oberoende variablerna Direktiv och Krav. För denna regressionsanalys har 5% signifikansnivå använts eftersom Elliot & Dooyoung (2) använt en signifikansnivå på 5%. Tabell 5.4. Tabellen visar oberoende variabler. Innehall Handledare Studievagledare Registrering Arbetsbelastning Datorer Larare Instr Rattvisa Utbud Sakerhet Tillg_larare Plats Direktiv Tillg_info Examensinr Krav Kunskap Första steget som genomfördes i regressionsmodellen var att ta fram en standardmodell med alla oberoende faktorerna medtagna i modellen, se tabell 5.1 Den visar bland annat standardavvikelsen (standard error) och P-value. Det som kan utrönas är att P-value för alla utom Innehåll är större än,5, vilket åskådliggör att Innehåll bygger upp mest av modellen. Kunskap kommer efter Innehåll på,798, vilken då har näst mest betydelse för modellen. Tabell 5.1. Tabellen visar oberoende variabler. Standard T Parameter Estimate Error Statistic P-Value CONSTANT 5,627, ,6955, Innehall 1,8215 4,754 2,3219,317 Registrering -,5588 5, ,397224,9687 Larare -8, ,3964-1,11918,2757 Utbud 2, ,37361,492348,6276 Plats, ,11628,141983,8884 Examensinr, ,22351,14181,9889 Handledare -1,8688 7, ,23698,815 Arbetsbelastning -3,582 5, ,67963,596 Instr 4,7671 5,86519,812778,4255 Sakerhet 2,8419 6,27881,452617,6555 Direktiv, ,8663,14559,9918 Krav -3,1248 1,779 -,289898,7747 Studievagledare 4,258 6,27771,637586,536 Datorer -1, , ,42496,6752 Rattvisa -1,245 5,9662 -,168178,8681 Tillg_larare 5, ,4965 1,5962,314 Tillg_info -8,9652 7,7931-1,154,2629 Kunskap 16,3859 8,956 1,841,798 Analysen visar även om hela modellen är signifikant, vilket denna modell inte är på 5 % signifikansnivå, se tabell

KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI

KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI Med detta frågeformulär vill vi få mer kunskap kring hur uppsatsarbete och handledning upplevs och fungerar vid ämnet psykologi.

Läs mer

Business research methods, Bryman & Bell 2007

Business research methods, Bryman & Bell 2007 Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Kommun och landsting 2016

Kommun och landsting 2016 SVENSKT KVALITETSINDEX Kommun och landsting 2016 SKL 1 Vid frågor eller för ytterligare information: Johan Parmler 0731-51 75 98 Johan.Parmler@kvalitetsindex.se SVENSKT KVALITETSINDEX 2 Förord Svenskt

Läs mer

OBS! Vi har nya rutiner.

OBS! Vi har nya rutiner. KOD: Kurskod: PM2315 Kursnamn: Psykologprogrammet, kurs 15, Metoder för psykologisk forskning (15 hp) Ansvarig lärare: Jan Johansson Hanse Tentamensdatum: 14 januari 2012 Tillåtna hjälpmedel: miniräknare

Läs mer

Särskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för omvårdnad

Särskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för omvårdnad Umeå Universitet Institutionen för omvårdnad Riktlinjer 2012-10-23 Rev 2012-11-16 Sid 1 (6) Särskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Studentnöjdhet vid LTU 2009

Studentnöjdhet vid LTU 2009 Studentnöjdhet vid LTU 2009 Sammanfattande mått Sammanfattningsvis, hur nöjd eller missnöjd är du med Fråga Andel nöjd (4-5) Andel missnöjd (1-2) Medelbetyg Felmarginal 2.14 den utbildning du hittills

Läs mer

Steg för steg-guide för. Medarbetarundersökning

Steg för steg-guide för. Medarbetarundersökning Steg för steg-guide för Medarbetarundersökning En av de viktigaste resurserna i en organisation är medarbetarna. Hur dina medarbetare samarbetar kommer att i hög utsträckning påverka resultatet för din

Läs mer

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Litteraturstudie Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Vad är en litteraturstudie? Till skillnad från empiriska studier söker man i litteraturstudier svar på syftet

Läs mer

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009 SKOP, har på uppdrag av Vara kommun genomfört en biblioteksundersökning bland bibliotekens besökare. Huvudresultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga. Undersökningen

Läs mer

Bilaga 6 till rapport 1 (5)

Bilaga 6 till rapport 1 (5) till rapport 1 (5) Bilddiagnostik vid misstänkt prostatacancer, rapport UTV2012/49 (2014). Värdet av att undvika en prostatabiopsitagning beskrivning av studien SBU har i samarbete med Centrum för utvärdering

Läs mer

Tentamen Metod C vid Uppsala universitet, , kl

Tentamen Metod C vid Uppsala universitet, , kl Tentamen Metod C vid Uppsala universitet, 170503, kl. 08.00-12.00 Anvisningar Av rättningspraktiska skäl skall var och en av de tre huvudfrågorna besvaras på separata pappersark. Börja alltså på ett nytt

Läs mer

Stressade studenter och extraarbete

Stressade studenter och extraarbete Stressade studenter och extraarbete En kvantitativ studie om sambandet mellan studenters stress och dess orsaker Karolina Halldin Helena Kalén Frida Loos Johanna Månsson Institutionen för beteendevetenskap

Läs mer

STUDIEBAROMETER 2014. Umeå universitet

STUDIEBAROMETER 2014. Umeå universitet STUDIEBAROMETER 2014 Umeå universitet Studiebarometern 2014 Umeå universitet Innehållsförteckning Innehållsförteckning... - 1 - Förord... - 3 - Sammanfattning... - 4 - Inledning... - 5 - Bakgrundsdata...

Läs mer

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD 6.4 Att dra slutsatser på basis av statistisk analys en kort inledning - Man har ett stickprov, men man vill med hjälp av det få veta något om hela populationen => för att kunna dra slutsatser som gäller

Läs mer

Sammanställning av studentutvärdering samt utvärdering kurs vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik

Sammanställning av studentutvärdering samt utvärdering kurs vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik Sid 1 (6) Sammanställning av studentutvärdering samt utvärdering kurs vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik Kurskod ( er): 6PE216 Ifall kursen i allt väsentligt samläses med

Läs mer

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Linköping Universitet, Campus Norrköping Inst/ Kurs Termin/år Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Handledares namn Sammanfattning

Läs mer

Arbetsrapport CEQ, KIM015

Arbetsrapport CEQ, KIM015 Arbetsrapport CEQ, KIM015 Basfakta Kursnamn Kurskod Högskolepoäng Immunteknologi KIM015 7.5 hp Läsår 201112 Kursen slutade i läsperiod Program Antal registrerade på kursen 41 VT_LP2 samtliga Antal enkätsvar/svarsfrekvens

Läs mer

TI-Nspire internationell forskning: Pilotprojekt 2007-2008

TI-Nspire internationell forskning: Pilotprojekt 2007-2008 TI-Nspire internationell forskning: Pilotprojekt 2007-2008 Roberto Ricci 1 INVALSI 2 Inledning. Denna avhandling sammanfattar resultaten från en studie av TI- Nspire CAS pilotanvändning avseende undervisning

Läs mer

MO8007 VT2017. Antal svar: 4

MO8007 VT2017. Antal svar: 4 MO8007 VT07 Antal :. Vad var bäst med kursen? Vad var bäst med kursen? Aitors engagemang som labassistent The tight connection between the course literature, lectures and laboratories. Innehållet och upplägget!

Läs mer

Kursrapport kurs SC131B VT 2018

Kursrapport kurs SC131B VT 2018 Kursrapport kurs SC131B VT 2018 Delkurs 1: Humanjuridik, 7,5 hp Kursansvarig: Mikael Matteson Antal registrerade studenter: 82 Antal studenter som besvarat den summativa kursvärderingen: 28 Svarsfrekvens:

Läs mer

FK Astrobiologi och molekyler i rymden - VT2018

FK Astrobiologi och molekyler i rymden - VT2018 FK0 - Astrobiologi och molekyler i rymden - VT08 Antal respondenter: 5 Antal : Svarsfrekvens: 60,00 % 5. Helhetsintrycket Överlag är jag nöjd med den här kursen Antal (,%) 6 (66,7%) Vet ej 0 (0,0%) 6.

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Datainsamling Hur gör man, och varför?

Datainsamling Hur gör man, och varför? Datainsamling Hur gör man, och varför? FSR: 2 Preece et al.: Interaction design, kapitel 7 Översikt Att kunna om datainsamlingsmetoder Observationstekniker Att förbereda Att genomföra Resultaten och vad

Läs mer

Forskarskola studerar tillsammans med näringen förutsättningarna för ökad turism i Östra Norrbotten

Forskarskola studerar tillsammans med näringen förutsättningarna för ökad turism i Östra Norrbotten Forskarskola studerar tillsammans med näringen förutsättningarna för ökad turism i Östra Norrbotten Vid ett seminarium i Överkalix nyligen diskuterades förutsättningarna för att utveckla turismnäringen

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

Att designa en vetenskaplig studie

Att designa en vetenskaplig studie Att designa en vetenskaplig studie B-uppsats i hållbar utveckling Jakob Grandin våren 2015 @ CEMUS www.cemusstudent.se Vetenskap (lågtyska wetenskap, egentligen kännedom, kunskap ), organiserad kunskap;

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

Totte Staxäng, SIQ. @tottestax. Vill ni kommentera vad jag säger eller ge feedback så finns jag på Twitter. Jag svarar på mycket men läser allt J

Totte Staxäng, SIQ. @tottestax. Vill ni kommentera vad jag säger eller ge feedback så finns jag på Twitter. Jag svarar på mycket men läser allt J Totte Staxäng, SIQ Vill ni kommentera vad jag säger eller ge feedback så finns jag på Twitter @tottestax Jag svarar på mycket men läser allt J Introduktion Om oss SIQ Institutet för Kvalitetsutveckling

Läs mer

Betygskriterier för examensarbete/självständigt arbete

Betygskriterier för examensarbete/självständigt arbete Fastställt av BIG: s institutionsstyrelse 2008-10-22 Betygskriterier för examensarbete/självständigt arbete 1. Bedömningsgrunder och innehåll Ett examensarbete eller självständigt arbete ska bedömas inom

Läs mer

Varianter: 20 p. D-nivå (för magisterexamen) 10 p. C-nivå (för kandidatexamen) 10 p. C-nivå + 10 p. D-nivå (för magisterexamen) Delar:

Varianter: 20 p. D-nivå (för magisterexamen) 10 p. C-nivå (för kandidatexamen) 10 p. C-nivå + 10 p. D-nivå (för magisterexamen) Delar: Varianter: 20 p. D-nivå (för magisterexamen) 10 p. C-nivå (för kandidatexamen) 10 p. C-nivå + 10 p. D-nivå (för magisterexamen) 1 För uppsatskurserna i datorlingvistik gäller generellt att de består av

Läs mer

Kursvärdering UM2204 V17

Kursvärdering UM2204 V17 Kursvärdering UM0 V respondenter: 7 : Svarsfrekvens:,9 %. Helhetsintrycket Överlag är jag nöjd med den här kursen 10 (8,8%) Helt Vet ej 0 (0,0%) 6. Studentens insats Jag är nöjd med min egen insats Jag

Läs mer

2 Dataanalys och beskrivande statistik

2 Dataanalys och beskrivande statistik 2 Dataanalys och beskrivande statistik Vad är data, och vad är statistik? Data är en samling fakta ur vilken man kan erhålla information. Statistik är vetenskapen (vissa skulle kalla det konst) om att

Läs mer

Kvalitativa metoder I

Kvalitativa metoder I Kvalitativa metoder I PeD Gunilla Eklund Rum F 625, tel. 3247354 E-post: geklund@abo.fi http://www.vasa.abo.fi/users/geklund/default.htm Forskningsmetodik - kandidatnivå Forskningsmetodik I Informationssökning

Läs mer

"Distributed Watchdog System"

Distributed Watchdog System Datavetenskap Emma Henriksson Ola Ekelund Oppositionsrapport på uppsatsen "Distributed Watchdog System" Oppositionsrapport, C-nivå 2005 1 Sammanfattande omdöme på exjobbet Projektet tycks ha varit av

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Kriminologi GR (B), 30 hp

Kriminologi GR (B), 30 hp 1 (5) Kursplan för: Kriminologi GR (B), 30 hp Criminology BA (B) 30 credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression KR040G Kriminologi Grundnivå (B) Inriktning (namn) Högskolepoäng

Läs mer

STVK02, Statsvetenskap: Kandidatkurs, 30 högskolepoäng Political Science: Bachelor's Course, 30 credits Grundnivå / First Cycle

STVK02, Statsvetenskap: Kandidatkurs, 30 högskolepoäng Political Science: Bachelor's Course, 30 credits Grundnivå / First Cycle Samhällsvetenskapliga fakulteten STVK02, Statsvetenskap: Kandidatkurs, 30 högskolepoäng Political Science: Bachelor's Course, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%)

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) 1. Det var lätt att veta vilken nivå som förväntades på mitt arbete fördelning

Läs mer

Kursvärdering UM2201 HT18

Kursvärdering UM2201 HT18 Kursvärdering UM2201 HT18 respondenter: 121 : 89 Svarsfrekvens: 7,55 % 5. Helhetsintrycket Överlag är jag nöjd med den här kursen 6 (6,7%) 0 (,9%) 1 (6,1%) Vet ej 1 (1,1%) 89 6. Studentens insats Jag är

Läs mer

FRÅGEBANK: EXEMPEL PÅ KURSVÄRDERINGSFRÅGOR BAKGRUNDSFRÅGOR

FRÅGEBANK: EXEMPEL PÅ KURSVÄRDERINGSFRÅGOR BAKGRUNDSFRÅGOR FRÅGEBANK: EXEMPEL PÅ KURSVÄRDERINGSFRÅGOR Frågebanken är tänkt att kunna utgöra en inspirationskälla vid utformning av kursvärderingsenkäter. Tillämpliga frågor väljs ut utifrån kursinnehåll och hur kursen

Läs mer

Mentorsundersökningen 2018

Mentorsundersökningen 2018 Mentorsundersökningen 2018 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Inledning...4 Syfte...4 Metod...4 Enkäten...5 Resultat...6 Studielängd och tid med mentor...6 Information och kännedom om mentorsstöd...8

Läs mer

G2E, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav, innehåller examensarbete för kandidatexamen

G2E, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav, innehåller examensarbete för kandidatexamen Ekonomihögskolan FEKH49, Företagsekonomi: Examensarbete i organisation på kandidatnivå, 15 högskolepoäng Business Administration: Bachelor Degree Project in Organization Undergraduate Level, 15 credits

Läs mer

Instuderingsfrågor till avsnittet om statistik, kursen Statistik och Metod, Psykologprogrammet på KI, T8

Instuderingsfrågor till avsnittet om statistik, kursen Statistik och Metod, Psykologprogrammet på KI, T8 1 Instuderingsfrågor till avsnittet om statistik, kursen Statistik och Metod, Psykologprogrammet på KI, T8 Dessa instuderingsfrågor är främst tänkta att stämma överens med innehållet i föreläsningarna,

Läs mer

White Paper. Kundlojalitet och Net Promoter Index 2008-05-30

White Paper. Kundlojalitet och Net Promoter Index 2008-05-30 White Paper Kundlojalitet och Net Promoter Index 2008-05-30 White paper: Kundlojalitet och Net Promoter Index Detta White Paper är en sammanfattning av MarketDirections Nyhetsdialog om kundlojalitet från

Läs mer

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM EXAMENSARBETE CIVILEKONOM Sven-Olof Collin E-mail: masterdissertation@yahoo.se Hemsida: http://www.svencollin.se/method.htm Kris: sms till 0708 204 777 VARFÖR SKRIVA EN UPPSATS? För den formella utbildningen:

Läs mer

SVENSKT KVALITETSINDEX. Mobiltelefoni 2015. SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se

SVENSKT KVALITETSINDEX. Mobiltelefoni 2015. SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se SVENSKT KVALITETSINDEX Mobiltelefoni 2015 SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se 2 För ytterliga information besök vår hemsida (www.kvalitetsindex.se) eller kontakta; Johan Parmler, VD Telefon:

Läs mer

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats Checklista Hur du enkelt skriver din uppsats Celsiusskolans biblioteksgrupp 2013 När du skriver en uppsats är det några saker som är viktiga att tänka på. Det ska som läsare vara lätt att få en överblick

Läs mer

Hur formulerar och tillämpar vi betygskriterier?

Hur formulerar och tillämpar vi betygskriterier? Hur formulerar och tillämpar vi betygskriterier? 1. Kort om betygskriterier vs bedömningskriterier. 2. Att offentliggöra sina betygskriterier fördelar och nackdelar. 3. Betygskriterier: en formuleringskonst?

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Kursintroduktion. B-uppsats i hållbar utveckling vårterminen 2017

Kursintroduktion. B-uppsats i hållbar utveckling vårterminen 2017 Kursintroduktion B-uppsats i hållbar utveckling vårterminen 2017 People build up a thick layer of fact but cannot apply it to the real world. They forget that science is about huge, burning questions crying

Läs mer

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet Kursens mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna planera, genomföra, sammanställa och försvara ett eget projekt samt kunna granska och opponera på annan students projekt. Studenten ska även kunna

Läs mer

OCH FRAMTIDA LOJALITET

OCH FRAMTIDA LOJALITET CER ING OM CENTRUM FÖR FORSKN ER EKONOMISKA RELATION RAPPORT 2015:3 G N A M E G A G N E S R E D N U K K BAN OCH FRAMTIDA LOJALITET Bankkunders engagemang och framtida lojalitet Christer Strandberg, Olof

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Psykologi GR (C), Arbets- och organisationspsykologi med kandidatuppsats för psykologprogrammet, 22,5 hp

Psykologi GR (C), Arbets- och organisationspsykologi med kandidatuppsats för psykologprogrammet, 22,5 hp 1 (5) Kursplan för: Psykologi GR (C), Arbets- och organisationspsykologi med kandidatuppsats för psykologprogrammet, 22,5 hp Psychology Ba (C), Work- and organizational psychology with bachelor thesis,

Läs mer

STUDENTBAROMETERN HT 2012

STUDENTBAROMETERN HT 2012 STUDENTBAROMETERN HT 2012 STUDIE- OCH ARBETSMILJÖ APPENDIX III INSTITUTIONEN INGENJÖRSHÖGSKOLAN FÖRELIGGANDE RAPPORT är nummer arton i rapportserien Rapport från Centrum för lärande och undervisning.

Läs mer

14 Utvärdering och kvalitetsarbete

14 Utvärdering och kvalitetsarbete 14 Utvärdering och kvalitetsarbete Vad är en utvärdering och vilken nytta har du som distanslärare av en sådan? I Högskoleförordningen 1 kap 14 finns följande text angående kursutvärderingar: 14 Högskolan

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

Tentamen på. Statistik och kvantitativa undersökningar STA100, 15 hp. Fredagen den 13 e mars Ten 1, 9 hp

Tentamen på. Statistik och kvantitativa undersökningar STA100, 15 hp. Fredagen den 13 e mars Ten 1, 9 hp MÄLARDALENS HÖGSKOLA Akademin för ekonomi, samhälle och teknik Statistik Tentamen på Statistik och kvantitativa undersökningar STA100, 15 hp Fredagen den 13 e mars 2015 Ten 1, 9 hp Tillåtna hjälpmedel:

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00

Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

THM Alumn våren 13 KGSKÅ. Genom utbildningen har jag fått kunskap och förståelse för skådespelarkonstens praktiska och teoretiska grunder

THM Alumn våren 13 KGSKÅ. Genom utbildningen har jag fått kunskap och förståelse för skådespelarkonstens praktiska och teoretiska grunder THM Alumn våren 13 KGSKÅ respondenter: 34 : Svarsfrekvens: 55,88 % Jag avslutade kandidatutbildningen år: Jag avslutade kandidatutbildningen år: 2010 3 (15,8%) 2011 8 (42,1%) 2012 8 (42,1%) Medelvärde

Läs mer

Sociologiska institutionen, Umeå universitet.

Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sammanställning av Förväntade studieresultat för kurserna Sociologi A, Socialpsykologi A, Sociologi B, Socialpsykologi B. I vänstra kolumnen återfinns FSR

Läs mer

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204)

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) Examinationen består av 11 frågor, flera med tillhörande följdfrågor. Besvara alla frågor i direkt

Läs mer

Den gröna påsen i Linköpings kommun

Den gröna påsen i Linköpings kommun Den gröna påsen i Linköpings kommun Metod- PM 4 Thea Eriksson Almgren Problem I Linköping idag används biogas för att driva stadsbussarna. 1 Biogas är ett miljövänligt alternativ till bensin och diesel

Läs mer

KVALITET VID UPPHANDLING AV TJÄNSTER

KVALITET VID UPPHANDLING AV TJÄNSTER KVALITET VID UPPHANDLING AV TJÄNSTER Henrik Eriksson, PhD, Docent Quality Sciences och Centre for Healthcare Improvement (CHI) Chalmers tekniska högskola Agenda Kvalitet & tjänstekvalitet Kvalitetsutveckling

Läs mer

Kursvärdering UMK702 Del 3 NV-didaktik HT17

Kursvärdering UMK702 Del 3 NV-didaktik HT17 Kursvärdering UMK70 Del NV-didaktik HT17 Antal respondenter: 19 Antal : Svarsfrekvens:,1 % 5. Helhetsintrycket Överlag är jag nöjd med den här kursen Antal 7 (58,%) (5,0%) Vet ej 0 (0,0%). Studentens insats

Läs mer

Tentan ger maximalt 100 poäng och betygssätts med Väl godkänd (minst 80 poäng), Godkänd (minst 60 poäng) eller Underkänd (under 60 poäng). Lycka till!

Tentan ger maximalt 100 poäng och betygssätts med Väl godkänd (minst 80 poäng), Godkänd (minst 60 poäng) eller Underkänd (under 60 poäng). Lycka till! Tentamen består av två delar. Del 1 innehåller fem multiple choice frågor som ger fem poäng vardera och 0 poäng för fel svar. Endast ett alternativ är rätt om inget annat anges. Fråga 6 är en sant/falsk-fråga

Läs mer

PRESSINFO Detaljhandeln 2012 Datum: 2012-12-03 Publicering: Kl. 05.00

PRESSINFO Detaljhandeln 2012 Datum: 2012-12-03 Publicering: Kl. 05.00 PRESSINFO Detaljhandeln 2012 Datum: 2012-12-03 Publicering: Kl. 05.00 PRESSMEDDELANDE DETALJHANDELN 2012 SKI Svenskt Kvalitetsindex Vi visar vad som driver kunder att bli och förbli kunder. www.kvalitetsindex.se

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

KVANTITATIV FORSKNING

KVANTITATIV FORSKNING KVANTITATIV FORSKNING Teorier innehåller begrepp som byggstenar. Ofta är kvantitativa forskare intresserade av att mäta företeelser i verkligheten och att koppla denna kvantitativa information till begrepp

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

Vilket av följande alternativ är INTE ett sätt att kontrollera för möjliga ovidkommande gruppsskillnader i mellanpersonsdesign?

Vilket av följande alternativ är INTE ett sätt att kontrollera för möjliga ovidkommande gruppsskillnader i mellanpersonsdesign? C Metodikuppgifter (C1), Svarsblankett (C2) C1 Metodikuppgifter Metodikfrågorna besvaras på Svarsblankett C2. Metodikuppgifterna baserar sig på boken Kjellberg, A och Sörqvist, P (2011, första upplagan).

Läs mer

Fastställande. Allmänna uppgifter. Samhällsvetenskapliga fakulteten

Fastställande. Allmänna uppgifter. Samhällsvetenskapliga fakulteten Samhällsvetenskapliga fakulteten SIMM41, Samhällsvetenskap: Samhällsvetenskaplig forskningsmetod, 15 högskolepoäng Social Science: Methods for Research in the Social Sciences, 15 credits Avancerad nivå

Läs mer

Psykologi GR (C), Arbets- och organisationspsykologi med kandidatuppsats för psykologprogrammet, 22,5 hp

Psykologi GR (C), Arbets- och organisationspsykologi med kandidatuppsats för psykologprogrammet, 22,5 hp 1 (5) Kursplan för: Psykologi GR (C), Arbets- och organisationspsykologi med kandidatuppsats för psykologprogrammet, 22,5 hp Psychology Ba (C), Work- and organizational psychology with bachelor thesis,

Läs mer

Titel. Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis)

Titel. Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis) Titel Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis) Författare: Kurs: Gymnasiearbete & Lärare: Program: Datum: Abstract

Läs mer

FK Introduktion till anatomi, fysiologi och onkologi - VT2018

FK Introduktion till anatomi, fysiologi och onkologi - VT2018 FK05 - Introduktion till anatomi, fysiologi och onkologi - VT08 respondenter: 0 : Svarsfrekvens: 0,00 % 5. Helhetsintrycket Överlag är jag nöjd med den här kursen (5,0%) (5,0%) (5,0%) Vet ej (5,0%) 6.

Läs mer

Varje rätt svar ger 0.5 poäng. (max 3p)

Varje rätt svar ger 0.5 poäng. (max 3p) Fråga 1) Följande fråga beaktar skillnaden mellan marknadsdriven och kontraktsdriven produktutveckling. Para ihop varje scenario med det alternativ som passar bäst. A Kontraktsdriven produktutveckling

Läs mer

Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten

Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten 1 Inledning Vid den farmaceutiska fakulteten har det sedan 2005 funnits kriterier för bedömning av examensarbete (medfarm 2005/913).

Läs mer

Lycka till! Nämnden för omvårdnadsutbildningar Sjuksköterskeprogrammet 180hp. SJSD10, Sjuksköterskans profession och vetenskap I, 15 hp, Delkurs II

Lycka till! Nämnden för omvårdnadsutbildningar Sjuksköterskeprogrammet 180hp. SJSD10, Sjuksköterskans profession och vetenskap I, 15 hp, Delkurs II Nämnden för omvårdnadsutbildningar Sjuksköterskeprogrammet 180hp Kurs SJSD10, Sjuksköterskans profession och vetenskap I, 15 hp, Delkurs II Prov/moment Vetenskaplig metod och statistik, individuell skriftlig

Läs mer

Arbetsrapport CEQ, ETS170

Arbetsrapport CEQ, ETS170 Arbetsrapport CEQ, ETS170 Basfakta Kursnamn Kurskod Högskolepoäng Kravhantering ETS170 7.5 hp Läsår 201112 Kursen slutade i läsperiod Program Antal registrerade på kursen 51 HT_LP2 samtliga Antal enkätsvar/svarsfrekvens

Läs mer

Teknisk-naturvetenskapliga fakultetens universitetspedagogiska råd. Examination av examensarbeten. Sammanfattning av seminariet

Teknisk-naturvetenskapliga fakultetens universitetspedagogiska råd. Examination av examensarbeten. Sammanfattning av seminariet Examination av examensarbeten Sammanfattning av seminariet 2012-03-23 Examensarbeten är en viktig del av utbildningen och ger studenter möjlighet att visa självständighet, tillämpa sina förvärvade kunskaper

Läs mer

Kursplan. AB1030 Att arbeta i projekt. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. Working in projects

Kursplan. AB1030 Att arbeta i projekt. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. Working in projects Kursplan AB1030 Att arbeta i projekt 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Working in projects 7.5 Higher Education Credits *), First Cycle Level 1 Mål Kursens övergripande mål är att den studerande ska tillägna

Läs mer

Mall för granskning av vetenskapliga artiklar om mätmetoder

Mall för granskning av vetenskapliga artiklar om mätmetoder Mall för granskning av vetenskapliga artiklar om mätmetoder Fyll endast i relevant information! * Begreppet finns förklarat i Manualen! Sammanfattning av artikeln Titel Författare Tidskrift År; vol:sidor

Läs mer

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Utbildningsplan Dnr G 2018/361 SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Kandidatprogrammet i Globala studier, 180 högskolepoäng BA-program in Global Studies, 180 credits Programkod: S1GLS 1. Fastställande Utbildningsplanen

Läs mer

DYNAMIKEN SOM SKAPAR MEDARBETARENGAGEMANG

DYNAMIKEN SOM SKAPAR MEDARBETARENGAGEMANG DYNAMIKEN SOM SKAPAR MEDARBETARENGAGEMANG Dale Carnegie Training Whitepaper Copyright 2012 Dale Carnegie & Associates, Inc. All rights reserved. Dynamics Engagement_062513_wp _EMEA HUR ENGAGERADE ÄR DINA

Läs mer

Urval och insamling av kvantitativa data. SOGA50 16nov2016

Urval och insamling av kvantitativa data. SOGA50 16nov2016 Urval och insamling av kvantitativa data SOGA50 16nov2016 Enkät som datainsamlingsmetod Vad skiljer enkäten från intervjun? Erfarenheter från att besvara enkäter? Vad är typiskt för en enkät? Olika distributionssätt

Läs mer

BUMERANG 360 ID: visar om din uppfattning stämmer med kollegornas

BUMERANG 360 ID: visar om din uppfattning stämmer med kollegornas BUMERANG 360 visar om din uppfattning stämmer med kollegornas ID: 65572 Totalt har 6 av 6 slutfört analysen (100 %) Analysdatum: 2013-02-26 Utskriftsdatum: 2013-03-22 Ensize International AB Martin Jansson

Läs mer

Företagsekonomi GR (C), Affärsmarknadsföring, 15 hp

Företagsekonomi GR (C), Affärsmarknadsföring, 15 hp 1 (5) Kursplan för: Företagsekonomi GR (C), Affärsmarknadsföring, 15 hp Business Administration BA (C), Business Marketing, 15 credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression

Läs mer

Engagerade Medarbetare är tungan på vågen för lönsamhet

Engagerade Medarbetare är tungan på vågen för lönsamhet Engagerade Medarbetare är tungan på vågen för lönsamhet Syftet med att arbeta med Engagerade Medarbetare är att förtydliga mål hela vägen från organisationens ledning, via grupperna och slutligen individens

Läs mer

Linjär regressionsanalys. Wieland Wermke

Linjär regressionsanalys. Wieland Wermke + Linjär regressionsanalys Wieland Wermke + Regressionsanalys n Analys av samband mellan variabler (x,y) n Ökad kunskap om x (oberoende variabel) leder till ökad kunskap om y (beroende variabel) n Utifrån

Läs mer

Boomerang 360 ID: Demo. Ensize AB Peter Karlsson

Boomerang 360 ID: Demo. Ensize AB Peter Karlsson Boomerang 360 Demo Totalt har 17 av 20 slutfört analysen (85 %) Analysdatum: 2012-11-15 Utskriftsdatum: 2018-10-30 +46 735 220370 Innehållsförteckning 3 Introduktion 4 Översikt 5 Mål 9 Kommunikation 13

Läs mer

Välkomna! Närträff 9 februari Samordnareen. nyckelfunktion för att stärka utbildningens kvalitet

Välkomna! Närträff 9 februari Samordnareen. nyckelfunktion för att stärka utbildningens kvalitet Välkomna! Närträff 9 februari 2017 Samordnareen nyckelfunktion för att stärka utbildningens kvalitet Dagplanering 9 februari - 17 10.00 Inledning - Dagens planering kort genomgång - Spridning av broschyr

Läs mer

Gymnasiearbete/ Naturvetenskaplig specialisering NA AGY. Redovisning

Gymnasiearbete/ Naturvetenskaplig specialisering NA AGY. Redovisning Gymnasiearbete/ Naturvetenskaplig specialisering NA AGY Redovisning Redovisning av projekten Skriftligt i form av en slutrapport ( till handledaren via Urkund senast 11/4 (veckan innan påsklovet) Alla

Läs mer

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PC1245 Personlighet, hälsa och socialpsykologi, 30 högskolepoäng Psychology, Intermediate Course with Emphasis on Personality, Health and Social Psychology, 30 higher education

Läs mer

LÖSNINGSFÖRSLAG TILL TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK 2007-08-29

LÖSNINGSFÖRSLAG TILL TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK 2007-08-29 UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för matematik och matematisk statistik Statistik för Teknologer, 5 poäng (TNK, ET, BTG) Peter Anton, Per Arnqvist Anton Grafström TENTAMEN 7-8-9 LÖSNINGSFÖRSLAG TILL TENTAMEN

Läs mer

Kvantitativa metoder en introduktion. Mikael Nygård, Åbo Akademi, vt 2018

Kvantitativa metoder en introduktion. Mikael Nygård, Åbo Akademi, vt 2018 Kvantitativa metoder en introduktion Mikael Nygård, Åbo Akademi, vt 2018 Vad är kvantitativ metod? Kvantitativa (siffermässiga) analyser av verkligheten: beskrivning och förklaringar av fenomen i fokus!

Läs mer

RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR

RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR Resultat från QuestBack Swedens undersökning om HR-ansvarigas erfarenheter och åsikter om Medarbetarundersökningar, som genomfördes hösten

Läs mer