MORUPS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN

Transkript

1 MORUPS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN Läsåret 2010/2011 1

2 LIKABEHANDLINGSPLAN Innehåll: 1. INLEDNING Bakgrund och syfte Hur är planen framtagen Definitioner av kränkande behandling Till dig som är barn Till dig som är förälder 2. VISION OCH MÅL FÖR ARBETET MED LIKABEHANDLING Skogstorpsområdets vision och målsättning 3. ANSVARSFÖRDELNING Ansvar rektor Ansvar personal 4. FRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE ARBETE Kunskap Synliggörande Nulägesbeskrivning 5. TYDLIGA MÅL OCH KONKRETA FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER 6. UTREDA, ÅTGÄRDA OCH DOKUMENTERA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING Arbetsgång 7. KVALITETSSÄKRING AV LIKABEHANDLINGSPLANEN 8. REVIDERING 2

3 1. INLEDNING Bakgrund och syfte I Diskrimineringslagen (2008:567) och Skollagen 14a kap. har förskola och skola fått ett uppdrag att alla barn och elever skall känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin egenart. Utgångspunkten för den nya lagen är principen om alla människors lika värde. Lagen ställer krav på att verksamheterna bedriver ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling och att det upprättas likabehandlingsplaner. Likabehandlingsplanen på enheterna inom Skogstorpsområdet ska skapa en trygghet och tydlighet för elever, vårdnadshavare och personal så att man tydligt kan se och agera efter lagens intentioner. Diskrimineringslagens första paragrafs lydelse är följande: Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. I skollagen 14 a kap. 1 beskrivs följande: Bestämmelserna i detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever Hur är planen framtagen Planen har tagits fram genom en arbetsgrupp med representanter från alla enheter inom Skogstorpsområdet. Den består utav en person i varje arbetslag samt en kurator och rektor. Arbetsgruppens syfte är att vara drivande, engagerande och strukturerande i att forma en likabehandlingsplan för varje enhet i Skogstorpsområdet där personal, barn och föräldrar/vårdnadshavare är involverade. Planen skall göras känd via årligen återkommande aktiviteter för personal och barn. Föräldrar/vårdnadshavare kommer att informeras om planens innehåll och utveckling genom föräldraråd, föräldramöte och hemsidan. Varje år skall likabehandlingsplanen följas upp och utvärderas utifrån de mål som är satta. Detta görs i maj/juni i samband med att vi är inne i slutfasen av vår kvalitetsredovisning. Definitioner av kränkande behandling Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Diskriminering är en handling eller struktur som utestänger eller kränker en person. Den behöver inte vara medveten eller aktiv. Direkt diskriminering: Ett barn får inte missgynnas genom särbehandling på grund av någon av de sju diskrimineringsgrunder som lagen omfattar. 3

4 Indirekt diskriminering: Ett barn får inte missgynnas genom att till synes neutrala ordningsregler med mera tillämpas så att de får en i praktiken diskriminerande effekt. Definitionerna gäller kränkningar mellan barn och mellan personal och barn. Trakasserier är en aktiv, medveten handling som kränker en persons värdighet i koppling till de sju diskrimineringsgrunderna. Ovanstående regleras i Diskrimineringslagen (2008:567) Kränkande behandling är uppträdande som utan att vara trakasserier kränker en persons värdighet. Med mobbning avser vi upprepade kränkningar samt att det råder en obalans i makt mellan den som kränker och den som kränks. En viktig utgångspunkt är att den som uppger sig ha blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. Det är barnet verbalt eller via kroppsspråk som avgör om beteendet eller handlingen är kränkande. Kränkningarna kan vara: Fysiska t.ex. att bli utsatt för slag, sparkar och knuffar. Oaktsamhet med andras ägodelar, suckar, miner och gester Verbala t.ex. svordomar, könsord, förolämpningar och hotelser. Psykosociala t.ex. att bli utsatt för utfrysning, blickar, ryktesspridning och nonchalans mot regler Text- och bildburna tex. klotter, brev, lappar Ovanstående regleras i Skollagen 14 a kap. 4

5 Till dig som barn Alla barn skall trivas och känna sig trygga med förskolans personal och varandra. Om du trivs och känner dig trygg kan du leka bättre och lära dig mer. Om du någon gång blir utsatt för mobbning, våld, hot eller kränkande behandling, vill vi att du omedelbart pratar med en vuxen som du känner förtroende för. Detta gäller också dig som känner någon som blir utsatt för kränkande behandling. Till dig som förälder Om du misstänker att ditt barn eller något annat barn utsätts för kränkande behandling kontakta ditt barns förskollärare eller barnskötare. Du kan även kontakta förskolans specialpedagog eller skolans rektor. Det är svårt att ta till sig att ens eget barn mobbar andra. Men om det är så måste du göra något åt det. Om du misstänker att ditt barn utsätter andra för kränkande behandling, råder vi dig som förälder att göra helt klart för barnet, att du inte accepterar mobbning och att du ser mycket allvarligt på ett sådant beteende och att du kontaktar förskolan, specialpedagog eller förskolans rektor. 5

6 2. VISION OCH MÅL FÖR ARBETET MED LIKABEHANDLING Skogstorpsområdets vision för likabehandling Detta innebär att: På vår enhet ska ingen utsättas för diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Vi arbetar för barns lika rättigheter (oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller ålder). Alla har ett ansvar för att förebygga, förhindra och åtgärda diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Vi i Skogstorpsområdet lägger fokus på det förebyggande arbetet med att skapa trygghet, goda relationer, ansvarstagande och respektfullt bemötande av varandra. Vår målsättning är: Alla vågar och vill gå till förskolan. Alla känner sig sedda och bekräftade. Alla vågar vara sig själva Alla, barn och föräldrar/vårdnadshavare, ska veta vem/vilka de ska vända sig till i olika situationer. All personal skall medvetet och aktivt arbeta för att likabehandlingsplanen följs. 6

7 3. ANSVARSFÖRDELNING Ansvar rektor I lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67) talas i 3 om rektors ansvar för att anställda följer sina skyldigheter när de handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget, dvs.: att upprätta en likabehandlingsplan för varje enhet som utvärderas årligen i förskolans kvalitetsarbete. att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling att motverka direkt och indirekt diskriminering enligt kriterier fastställda i lagen att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier och annan kränkande behandling Skolhuvudmannen/rektor har ansvaret för att lagen följs. Ansvar personal I Lpfö 98 står följande: All personal som arbetar på förskolan skall involveras i likabehandlingsplanarbetet. Föräldrar/vårdnadshavare och barn ska vara med i likabehandlingsarbetet. På vår förskola skall alla vuxna ta ett ansvar för alla barn oavsett var och när en kränkning sker. All personal agerar direkt när det uppmärksammas att någon gör något kränkande i ord eller handling Men det är bara tillsammans som barn och vuxna kan skapa ett klimat där kränkande behandling inte tolereras. 7

8 4. FRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE ARBETE Kunskap Vi personal har kunskap om de sex diskrimineringsgrunderna. Vi har deltagit i utbildning i genus-och jämställdhet med handledning av genuspedagog samt i utvecklingsgruppen för likabehandlingsarbete. Vi har tagit del av litteratur om genus-och jämställdhet samt föreläsningar i ämnet, Barns inflytande i förskolan är en föreläsning vi varit på. Föräldrar får kunskap om likabehandlingsplanen på föräldramöten, via utvecklingssamtal samt via vår hemsida. En översättning av planen till förälder med annat språk behövs dock. Barnen får kunskap om likabehandlingsplanen av oss personal i samband med olika aktiviteter på förskolan. Synliggörande För att så tidigt som möjligt upptäcka eventuella kränkningar följer vi nedanstående rutiner: Vi har en God Kamrat-tavla samt pärm där goda, omtänksamma handlingar uppmärksammas. Vi följer gemensamma trivselregler. Vi gör Husmodellen 1-2 ggr per år. Vi pratar om känslor med barnen och använder oss av bilder. Barnen stöttas i att våga säga NEJ och i att våga ta hjälp av vuxen vid kränkning. Vi vuxna tänker på att inte avbryta, störa barnen i onödan. Vi förmedlar innehållet i likabehandlingsplanen till barnen med jämna mellanrum samband med olika aktiviteter. Vi informerar om likabehandlingsplanen på föräldramöten varje höst. I verksamheten använder vi oss av: Massage Promenadpärlor Matsägare Dagschema Klädschema Lekkort Barnens val 8

9 Nulägesbeskrivning Att få berätta för övriga barn vilken middag det blir har blivit en populär uppgift där barnen får träna på att tala inför grupp, de flesta barn vill göra detta. De barn som inte äter middag här får istället berätta om vilken frukt som serveras och bjuda på denna. Det blir tydligt för barnen då de får sin bild på God Kamrat-tavlan och vi läser på tavlan om den goda handling de gjort. Vi samlar bilderna i en pärm som vi kommer att titta i och prata om hur vi ska vara mot varandra. Våra trivselregler hålls levande minst en gång i månaden då vi tar hjälp av vårt sagotema för att barnen lättare ska kunna förstå och känna igen sig i olika situationer. Det fungerar bra att göra Husmodellen. Vi gör den tillsammans med de lite äldre barnen inför utvecklingssamtal och tar upp den på samtalet. Arbetet med Husmodellen har lett till att vi vuxna blivit bättre på att cirkulera på förskolan både inomhus och ute på gården för att undvika att barn blir utsatta för kränkningar. Barnen får lättare att sätta ord på sina känslor med hjälp av bilderna. därför vill vi använda dem mer framöver. Det är bilder på Alfons Åberg som uttrycker känslorna glad, ledsen, rädd och arg samt andra figurer som Smileysar och masken Charlie som har fler uttryck. Bilderna används i förebyggande syfte samt då något faktiskt har inträffat. De hjälper till att utveckla empati. Detta läsåret kommer vi dock mest att använda oss av Pinneman, huvudpersonen i vårt sagotema, för att illustrera olika känslouttryck för barnen. Vi tycker att det givit resultat att vi vuxna visat barnen hur de ska agera då de håller på att bli utsatta för kränkning. Fler barn har lärt sig att säga NEJ och att ta hjälp av vuxen vid konflikt och kränkning. Även här kommer vi att använda oss av sagan Herr Pinnemans Äventyr och Pinneman -dockan för att stärka barnen i att våga säga NEJ. Vi personal tänker oss inte alltid för utan avbryter ibland t ex en aktivitet som en annan vuxen har med barnen för att prata om sånt som i regel kan vänta.för att komma tillrätta med detta kommer vi att påminna varandra och vara mer uppmärksamma så att detta inte sker. Vi vill ju vara bra förebilder. Vi kommer i höst återkommande att prata om Likabehandlingsplanen så även de nya barnen blir medvetna om vad den innebär. Vi kommer att fortsätta att ta upp Likabehandlingsplanen som en stående punkt på varje föräldramöte. Liksom förra året kommer vi att diskutera en dilemmafråga på mötet i höst. Vi har haft massagestunder efter maten vilket var uppskattat av barnen.vi har även massage på barnens val eftersom det är viktigt att barnen lär sig att beröra varandra på 9

10 ett positivt sätt. Det blir bla sagor och sånger vid dessa tillfällen. Detta är något vi kommer att fortsätta med. Det fungerar bra att använda promenadpärlor. Barnen tycker det är spännande att se vem de ska hålla i handen och har lärt sig att det går bra att hålla vem som helst i handen. Barnen tittar mer och mer på vårt Dagschema för att se vad som ska hända härnäst. De får också en uppfattning om tid, förmiddag, eftermiddag och dagar. Fler barn går spontant och vänder på bilderna i schemat allteftersom dagen fortskrider. Vi kommer att uppmärksamma de nya barnen på schemat. Likaså Klädschemat används mer och mer av barnen. De har blivit mer självständiga och frågar inte oss vuxna så ofta längre vilka kläder de ska ha på sig. De nya barnen ska få lära sig hur schemat fungerar. Vi upplever att arbetet med Barnens val, där barnen ges möjlighet att själva välja mellan några olika aktiviteter fungerar mycket bra. Barnen tycker det är roligt att själva få välja.vi fortsätter med barnens val varje vecka. För att vi alla ska trivas, må bra och känna oss trygga på Morups förskola så har vuxna och barn tillsammans bestämt att: Vi ska leka tillsammans för då blir det roligt. Vi ska göra snälla saker mot varandra. Vi ska säga snälla saker till varandra som man blir glad av. Om vi blir osams så ska vi göra förlåt och bli vänner igen, (Att göra förlåt kan vara att trösta genom att hämta en leksak till den som blivit ledsen, att ge en klapp eller en kram om det ledsna barnet vill det). 10

11 5. TYDLIGA MÅL OCH FÖREBYGGANDE KONKRETA ÅTGÄRDER Mål 1 Vi pratar om vår Trivseltavla och vad det står på den. I samband med detta presenteras Likabehandlingsplanen för barnen, speciellt för de nya barn som börjat hos oss. Åtgärd: Vi vill ge exempel på hur man ska vara mot varandra genom att prata med barnen om innebörden av det som står skrivet på vår Trivseltavla. Vi tar då hjälp av vår Kamratpärm där vi hittar många exempel på goda handlingar som får oss att må bra. Likabehandlingsplanen delges barnen på ett kort och enkelt sätt. Vi använder oss av Pinneman, huvudpersonen i vårt sagotema för att barnen lättare ska kunna leva sig in i olika känslor och utveckla empati. Tidsplan: Detta ska vara klart i mitten av Oktober Ansvar: Hela arbetslaget. Mål 2 Få föräldrarna medvetna om och engagerade i likabehandlingsplanen. Åtgärd: Informera om Likabehandlingsplanen på föräldramöte och då diskutera en dilemmafråga. Tidsplan: Varje höst. Ansvar: Hela arbetslaget. Mål 3 Få barn och föräldrar att känna sig delaktiga i och betydelsefulla för vårt sagotemaarbete. Åtgärd: Vi låter barnen ta med sig Pinnemandockan hem för att tas om hand om. En bok följer med hem, där föräldrarna tillsammans med sina barn kan skriva om vad Pinneman varit med om hemma hos dem. Ansvar: Hela arbetslaget Tidsplan: Vi börjar med detta vecka 40, 2010 och fortsätter varje vecka tills alla barn och personal har fått ta hand om Pinneman. 11

12 6. UTREDA, ÅTGÄRDA OCH DOKUMENTERA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING Arbetsgång - Vid trakasserier eller annan kränkande behandling mellan barn Den personal som uppmärksammar trakasserier eller kränkande behandling samtalar med de inblandade och gör en bedömning av det inträffade. Om misstanke om kränkande behandling kvarstår skall dokumentation ske. Dokumentationsmallen se bilaga 1. Vid behov kontaktas berörda föräldrar/vårdnadshavare. Kontakten tas av pedagogen. Uppföljning sker vid behov upprepade gånger. Uppföljningen dokumenteras. Vid fortsatta kränkningar skall ett samtal äga rum med berörd personal och rektor. Vid trakasserier eller annan kränkande behandling skall den person som samtalat med den utsatte följa upp ärendet till dess att trakasserierna eller den kränkande behandlingen bedöms ha upphört. Arbetsgång - Vid trakasserier eller annan kränkande behandling när personal kränker barn Regleras under arbetsmiljölagen. Om barn, förälder/vårdnadshavare eller förskolans personal upplever att barn kränkts av anställda på förskolan skall personal aktivt ingripa, samt därefter informera rektor. Den personal som uppmärksammar kränkningen samtalar med barnet/barnen som blivit kränkt/kränkta. Den vuxne försäkrar den kränkte att ärendet ska behandlas. Rektor samtalar med den person som har kränkt. Ärendet dokumenteras. Vid behov kontaktas barnets förälder/vårdnadshavare. Kontakten tas av rektor. Rektor beslutar hur ärendet ska behandlas. Rektor har uppföljning med berörda. Uppföljningen dokumenteras. 12

13 7. KVALITETSSÄKRING AV LIKABEHANDLINGSPLANEN För att säkerställa att arbetet mot trakasserier och annan kränkande behandling sker på ett tillfredställande sätt och att alla rutiner följs har vi tagit fram följande punkter för att säkra kvaliteten i arbetet: I början av läsåret informeras barn, föräldrar/vårdnadshavare och personal om vår likabehandlingsplan och om förskolans värdegrund. Den aktuella versionen av planen skall alltid finnas tillgänglig på skolans hemsida på Internet. Dokumentation av kränkande behandling följer alltid den mall som bifogas planen. Bilaga 1. Vikarierande personal som vistas tillfälligt i förskolan informeras skriftligen om likabehandlingsplanen och skolans regler och skall liksom övrig personal rapportera eventuella kränkningar på tillbudsrapport alternativt direkt till rektor. VFU-studenter och nyanställd personal informeras om likabehandlingsplanen av sin handledare utifrån den introduktionsplan som skall följas på enheten. Varje läsår skall avslutas med att specialpedagog och/eller rektor tillsammans med likabehandlingsgruppen utvärderar läsåret som gått. Hur ser uppföljning och dokumentationen ut? Likabehandlingsplanen är en del av enhetens kvalitetsredovisning. 13

14 8. REVIDERING Utifrån vad som tas upp i likabehandlingsgruppen och i elevhälsoteamet revideras alternativt kompletteras likabehandlingsplanen när det behövs. I samband med enhetens kvalitetsrapport ser man över de uppsatta konkreta målen och reviderar sin plan inför det nya läsåret. 14

15 Bilaga 1 Dokumentationsmall vid trakasserier eller annan kränkande behandling: Utsatt barn/elev: Klass: Datum: Tidpunkt: Plats: Utövare av trakasserier eller den kränkande handlingen Namn: Klass: Händelse: Åtgärder: Samtal med inblandade Datum: Pedagog: Ev. överenskommelse: Kontakt med föräldrar/vårdnadshavare Datum: Pedagog: Information given till rektor Datum: Pedagog: Annat: Uppföljning gjord (datum): Dokumentationsansvarig: Datum för ärendets avslutande: 15