Milstensskolans årliga plan mot kränkande behandling 2015/2016

Transkript

1 ! Milstensskolans årliga plan mot kränkande behandling 2015/2016 Vi vill skapa en Hälsofrämjande och Värdegrundad skola där alla barn och ungdomar kan växa, trivas, känna trygghet och utvecklas. Våra Värdegrundsord är: Tillit, Delaktighet och Engagemang Pysslingen Förskolor och Skolor AB 2007

2 Lagstiftning: Två lagar skyddar barn och elever från kränkningar, trakasserier och diskriminering. * Skollagen : från 1 juli 2011 gäller ny skollag som säger a0 alla elevers upplevelser av kränkande behandling skyndsamt ska anmälas till rektor eller förskolechef. Rektor anmäler omgående till huvudman. Bevakas av BEO ( Barn och elevombudsmannen) * Diskrimineringslagen bevakas av DO (Diskrimineringsombudsmannen) Definitioner: Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. Direkt och indirekt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev behandlas sämre än andra elever. Ett exempel kan vara när en pojke går före en flicka i kön till en skola med motivering att det redan går så många flickor i den aktuella klassen. Man kan också diskriminera genom att behandla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, diskriminerar skolan indirekt de barn som till exempel på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Främja likabehandling För att främja elevers lika rättigheter och möjligheter i skolan/fritids oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning skall verksamheten minimera risken för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det främjande arbetet handlar om att hitta och stärka positiva förutsättningar inom verksamheten för att alla elever ska ha lika rättigheter och möjligheter. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara fysisk (slag, sparkar, knuffar) verbala (hot, svordomar, könsord, fula ord, öknamn, förolämpningar, kallad för ex. hora/bög) psykosociala (utfrysning, ryktesspridning, grimaser, suckar, miner, gester, nonchalans mot gemensamma regler, alla går när man kommer) texter och bilder (teckningar, lappar, klotter, brev, e-post, sms, mms, ryktesspridning/mobbning och fotografier via sociala medier, fotografier). Pysslingen Förskolor och Skolor AB 2007! 2

3 elev kränks på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera. Kränkande behandling är uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut, knuffas, att rycka någon i håret, Samtliga anställda och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Repressalier Personal får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Diskrimineringsgrunderna Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karaktäristiska som skyddas av diskrimineringslagstiftningen. Kön Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjliganden och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet. Sexuella trakasserier är kränkning av sexuell natur. De kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material. Transsexualism: Även transsexuella, alltså personer som har ändrat eller kommer att ändra sin juridiska könstillhörighet skyddas utifrån diskrimineringsgrunden kön. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet. Om du är född i Sverige kan du vara rom, same, kurd eller något annat. Du kan ha flera etniska tillhörigheter. Skolan har också ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet enligt skollagen. Religion eller annan trosuppfattning Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i den Svenska grundlagen. Undervisningen i skolan ska enligt läroplanen vara icke-konfessionell och skolan får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i ett samband med en religiös åskådning, till exempel buddism och ateism. De anses ha ett naturligt samband med eller vara jämförbara med religion. Funktionshinder Funktionshinder är varaktiga fysiska, psykiska eller intellektuella och påverka livet på olika sätt. Som funktionshinder räknas både sådana som syns, som att man använder rullstol och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, ADHD och dyslexi. Begränsningar av funktionsförmågan måste bestå över en längre tid. Graden av funktionshinder har däremot ingen betydelse. Sexuell läggning Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet eller heterosexualitet. Skolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till eleverna. De inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning. Könsöverskridande identitet eller uttryck (transsexualitet) Diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck omfattar de flesta transpersoner. Transpersoner är ett paraplybegrepp som används om människor som på olika sätt bryter mot samhällets normer kring könsidentitet och könsuttryck. Transpersoner kan till exempel vara transvestiter, intersexuella (personer som föds med oklar könstillhörighet) eller inter- och transgenderpersoner (personer som Pysslingen Förskolor och Skolor AB 2007! 3

4 definierar sig bortom kön eller utanför de traditionella könsidentiteterna). Diskrimineringsgrunden har inget samband med sexuell läggning. Ålder Det är inte tillåtet att särbehandla på grund av ålder vid tillämpning av bestämmelser i förskola, förskoleklass, fritids, grundskola, särskola eller specialskola. En sådan bestämmelse kan vara skollagen eller grundskoleförordningen, t.ex. indelning i grupper utifrån barnens och elevernas ålder. Även om det finns ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. Skolan och Fritids: På Milstensskolan är Fritidshemmet en integrerad del av skolans verksamhet varför vi utgår från en gemensam plan. Planen mot kränkande behandling gäller: Läsåret 2015/ 2016 Det är Rektors ansvar att: Se till att all personal, elever och vårdnadshavare känner till att alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är förbjudna på skolan. Se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter, samt att motverka kränkande behandling och diskriminering eller trakasserier på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning, ålder eller könsöverskridande identitet eller uttryck. Att Planen mot kränkande behandling årligen utvärderas och att en ny plan därefter upprättas. Om skolan får kännedom om att kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas. Se till att skolpersonal har ett gemensamt system för hur de dokumenterar anmäld eller upptäckt kränkande behandling, trakasserier och diskriminering och de åtgärder som vidtagits. Pysslingen Förskolor och Skolor AB 2007! 4

5 Det är lärare, fritidspedagoger, förskollärares och annan personals ansvar att: Följa skolans plan mot kränkande behandling Ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som han/ hon förmedlar genom sin undervisning och sträva efter likabehandling Se till att åtgärder vidtas då kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering misstänks, anmäls eller upptäcks. Dokumentera misstänkt, anmäld eller upptäckt kränkande behandling, trakasserier och diskriminering och de åtgärder som vidtas. Bevaka att utredda fall av kränkande behandling, trakasserier och diskriminering, där den enskilda läraren eller annan personal är berörd, följs upp. Det är elevers individuella ansvar att: Påtala kränkande behandling, trakasserier och diskriminering som förekommer på skolan Bemöta andra elever, lärare och övrig personal på ett respektfullt sätt. Det förebyggande och åtgärdande arbetet Årets kartläggningar och nulägesanalys: Enkätundersökning: Markör genomför varje år en kundundersökning med föräldrar och elever på skolan. Enkäten tar upp några frågor som gäller just kundernas upplevelse när det gäller trygghet. I enkäten som riktade sig till eleverna har eleverna fått svara på frågan Jag känner mig trygg i skolan. När det gäller trygghet så är det genomsnittliga värdet 8,9 på en 10- gradig skala. År 2014 var motsvarande siffra 8,7. Täby kommun genomförde i januari en enkätundersökning med elever i åk 5 och åk % av eleverna i åk 8 känner sig trygga på skolan och 94% i åk 5. Pysslingen Förskolor och Skolor AB 2007! 5

6 Resultatet för Milstensskolan ligger över genomsnittet för Täby kommun i alla dessa områden. Enkätundersökning genomförd av Trygghetsgruppen: En enkätundersökning genomfördes under våren med eleverna på skolan. Syftet var att utvärdera i vilken utsträckning de känner sig trygga. Nytt för läsåret 2014/2015 var frågan relaterad till upplevelser av ev.kränkning genom sociala medier. Enkäten besvarades av 448 av 469 elever. En fråga i enkäten var; Finns det platser i skolan där du känner dig mindre trygg? Här svarade 20 elever av 448 att de ibland upplever några platser på skolan som otrygga. Man kan utläsa av svaren att en förbättring skett från föregående år, men att det fortfarande är viktigt att säkra vuxennärvaro när det gäller skogen, skolgården, matsalen. Insatser som ex rastvärdssvästar, ökad vuxennärvaro i matsal och i omklädningsrum samt tydligare/snävare skolgårdsgränser bidrar till ökad trygghet. En annan fråga var Hur trivs du i din klass? Här uppger 443 elever av 448 att de trivs. Flera har skrivit i kommentaren att man trivs med lärare och kompisar och i sitt klassrum och på Fritidshemmet. De flesta eleverna känner sig trygga överallt i skolan och i utemiljön. Många kommenterar att det är bra med en tydlig och tät vuxennärvaro, både inomhus och utomhus. På frågan Har du någon gång upplevt kränkningar genom sociala medier? Här uppger 428 av 448 elever att de inte blivit utsatta av kränkningar. Läsåret inleddes med en för skolan gemensam temavecka- en Hälsofrämjande vecka i syfte att skapa tillhörighet och trygghet i gruppen Skolverkets granskning av skolors arbete mot mobbning: Pysslingen Förskolor och Skolor AB 2007! 6

7 Skolverket har granskat skolors arbete mot mobbning och presenterade sitt resultat i januari I redovisningen framkom att kamratstödjarfunktionen, liksom att ha t ex livskunskap/eq/charlie eller liknande på schemat, inte bidrog till att mobbningen minskade, snarare tvärtom. Vi beslöt 2011/2012 att ta bort Livskunskap som ett eget ämne på schemat och istället arbeta med värdegrundsfrågor utifrån läroplanen integrerat i alla ämnen. - Arbetslagen gavs ett mer uttalat uppdrag att arbeta främjande och förebyggande mot kränkningar. - Elevrådet får ett utökat uppdrag att planera och genomföra aktiviteter i syfte att stärka Vi-känslan på skolan. I Skolverkets granskning har man kommit fram till att elevers medverkan i aktiviteter, så som t ex elevcafeteria på skolan, är gynnsamt när det gäller att skapa en trygg skolmiljö. - I årskurs 7-9 deltar elever i arbetet kring Cafeterian, arbetet utvecklas kontinuerligt. Årets förebyggande arbete: Arbetslagets huvuduppdrag är att motverka kränkande behandling. Det ska vara väl förankrat att diskriminering och annan kränkande behandling inte accepteras på Milstensskolan. Diskrimineringsgrunderna ska vara väl kända och att överträdelser omedelbart rapporteras till Rektor, EHT/ Trygghetsgrupp. Vi fortsätter även kommande läsår 2015/2016 att arbeta med värdegrundsfrågor enligt ovanstående. Utgångspunkten är främjande och förebyggande insatser, vilka har visat sig vara framgångsfaktorer. Även detta läsår inleds med en Hälsofrämjande vecka, i syfte att skapa trygghet och tolerans i gruppen,grupperna/ skolan Medarbetarna är väl förtrogna med planen mot kränkande behandling. De går igenom med eleverna vad den innebär och ser till att alla föräldrar får dokumentet vid skolstarten. Pysslingen Förskolor och Skolor AB 2007! 7

8 Skolan arbetar aktivt med att öka kunskapen kring mänskliga rättigheter, skapa tolerans och förhindra diskriminering. Personalen görs på olika sätt medveten om olika funktionsnedsättningar (internt arbete, externa föreläsare) HBTQ frågor- internt arbete, föreläsare/ kontakt med RFSL...Genus - aktivt arbete, för att skapa medvetenhet, detsamma gäller övriga diskrimineringsgrunder. Skolans utbildade Trygghetsgrupp träffas regelbundet en gång per månad för att ställa samman information från arbetslagen och följa upp pågående insatser. EHT är en självklar del av Trygghetsgruppen. Skolan har gemensamma trivselregler, Gyllene ramar och Netikett- regler för nätanvändning/ sociala medier. Årets plan mot kränkande behandling läses igenom av föräldrar och elever som skriver under talongen. Varje klass har regelbundet klassråd med dagordning. Skolan har också elevråd, matråd och fritidsråd. Allt detta stärker elevernas kommunikativa förmågor och ger inflytande över deras skolgång. Samarbete mellan olika årskurser skapar en positiv kontakt mellan skolåren, exempelvis gemensamma aktiviteter som FN-dag, hälsovecka, temaveckor, skolfest, friluftsdagar och fritidsbasar. Rasttillsynen är viktig för elevernas trygghet. Rastvärdar är väl synliga genom enhetliga västar. Omklädningsrum och duschar är kritiska platser där diskriminering och kränkningar kan ske. Vi ökar därför vuxennärvaron. Alla vuxna är observanta på hur elever behandlar varandra. Vi arbetar kontinuerligt med värdegrundsfrågor utifrån mål i läroplan och kursplaner. Syftet med Värdegrundsarbetet är att förstå vad det innebär att: *vara en bra kompis *veta vad trygghet innebär för alla *öka sin självkänsla/självförtroende *träna sin empatiförmåga och förmåga till socialt samspel *förstå innebörden av vad som är rätt och fel i bemötandet av andra och att skapa ökad tolerans och insikt utifrån olika livssituationer. Pysslingen Förskolor och Skolor AB 2007! 8

9 Genom Värdegrundsarbetet övar sig eleven i att: * lösa konflikter * våga tala inför grupp * att lyssna på andra * egna tankar och känslor blir respekterade * bli medveten om grupprocesser * ta ansvar för sitt eget handlande Åtgärder läsåret 2015/16 utifrån utvärdering av föregående läsårs plan: Varje år i mars/april utvärderas årets arbete mot kränkande behandling. Det sker genom enkätundersökning och samtal med elever, personal och föräldrar. Utifrån det resultat som då kommer fram upprä@ar vi en plan för åtgärder för nästkommande läsår. Utvärderingen/resultatet av årets plan ger följande åtgärder: Parallellklasser och klasser inom samma arbetslag utvecklar samarbetesformer över klassgränserna. Ansvarig: Samtliga Skolgårdsgränserna tydliggörs för personal och elever, genomgång/ uppdatering och utveckling av skolgårdsregler i syfte att förebygga konflikter och utsatthet. Ansvarig: Samtliga Tät vuxennärvaro på utsatta ställen som omklädningsrum, matsal, grupprum, raster ute och inne. Ansvarig:Samtliga Elevrådet har en tydlig funktion och roll när det gäller förebyggande arbete mot kränkande behandling. Alla elevrådsrepresentanter får särskild utbildning. Elevrådet har i uppdrag utöver sedvanliga demokratifrågor att också arbeta med trivselskapande aktiviteter som främjar vi-känslan på skolan Pysslingen Förskolor och Skolor AB 2007! 9

10 Kontinuerligt arbete kring värdegrundsfrågor, som genomsyrar hela verksamheten utifrån målen i läroplan och kursplaner. En hälsofrämjande skola. Ansvariga: Samtliga. Arbetslagets uppdrag beträffande att motverka och ingripa mot kränkande behandling tydliggörs för all personal, föräldrar och elever. Ansvariga: Ledningsgruppen IKT gruppens uppdrag beträffande att motverka kränkande behandling genom sociala medier tydliggörs detta läsår genom insatser som: - Information till eleverna om sociala medier.. - Utbildning - Konsekvens Ansvariga: IKT Höstterminen inleds med gruppövningar i alla klasser i syfte att skapa trygghet i gruppen och stärka gruppkänslan. Rutiner för utredning och åtgärder: Dokumentation förs under hela händelseförloppet av berörd lärare, via händelsejournal där händelseförloppet och åtgärd tydligt framgår. Dokumentationen arkiveras hos Elevhälsoteamet. Personalens förhållningssätt under samtal med berörda elever ska vara neutralt och innehålla öppna frågeställningar. Det är viktigt att alla parter får uttrycka sina uppfattningar och åsikter. Ansvarig samtalsledare ska hålla inne med egna värderingar, tolkningar och bedömningar. Det är viktigt att fördöma en kränkande handling men inte den elev som utfört den och att stödja eget ansvarstagande och inte ta över och agera domare. 1. Ansvarig klasslärare eller berörd pedagog talar med alla inblandade, en och en eller i grupp beroende på hur situationen ser ut. Läraren kontaktar vårdnadshavare (båda om de har delad vårdnad) samma dag och informerar om händelsen. Ny tid för samtal bestäms enskilt alternativt i grupp. Pysslingen Förskolor och Skolor AB 2007! 10

11 2. Om problemet kvarstår trots samtal med berörda elever kontaktar läraren EHT/ Trygghetsgruppen. Läraren informerar föräldrarna om att arbetet nu lämnas över till EHT/ Trygghetsgruppen för fortsatt utredning och insatser. EHT/ Trygghetsgruppen informerar Rektor. Trygghetsgruppen talar med alla- en och en samt gruppvis. Hemmet kontaktas samma dag av gruppen.? Händelsen dokumenteras. 3. Uppföljningssamtal i grupper med trygghetsgruppen samt föräldrar och lärares medverkan. Föräldrarna informeras under arbetet. EHT/ Trygghetsgruppen är ansvariga. 4. Åtgärdsprogram/ Handlingsplan utarbetas vid behov. 5. Efter max tre veckor återkopplar ansvarig pedagog till eleverna för att säkerställa att det inte upprepats. Handlingsplan för kränkning mellan elev och elev, elev och vuxen eller vuxen och vuxen. o o o o o o Om eleven eller vuxen känner sig kränkt vänder sig personen eller dess förälder till rektor, skolsköterska, kurator eller annan personal. Rektor eller av denne utsedd person vidtar utredningen. Båda parter skall få möjlighet till samtal med varandra. Detta samtal kan ske enskilt, tillsammans med föräldrar, klassföreståndare, rektor eller annan vuxen allt efter parternas önskemål och ärendets art. Eventuella ytterligare åtgärder vidtas av rektor. Uppföljning av ärendet görs. Dokumentation förs under hela ärendet. Rutiner för tidig upptäckt: Pysslingen Förskolor och Skolor AB 2007! 11

12 Ett av arbetslagets huvuduppdrag är att ingripa mot kränkande behandling. Upplevelser/händelser av kränkande behandling anmäls omgående till rektor. Rektor anmäler till huvudman. Elevhälsoteamet är en del av Trygghetsgruppen och har regelbundna träffar för att snabbt kunna agera när en elev far illa. På anmälningslappen till EHT finns det möjlighet för alla vuxna på skolan att anmäla om någon elev blivit/ känner sig utsatt. I varje klassrum finns skolans regler uppsatta samt vad jag ska göra om någon behandlar mig illa.? Trygghetsgruppen på Milstensskolan: Anette Bornesand Kerstin Lundberg-Lax Sara Bernström Helena Heuser Carin Thörnqvist Tobias Rasmussen Lena West Anna Andersson Niklas Tollefors, Pysslingen Förskolor och Skolor AB 2007! 12

13 Vi har noggrant tagit del av Milstensskolans plan mot kränkande behandling. Elevens underskrift: Klass: Förälders underskrift: Datum: Talongen lämnas till klassläraren/mentor senast den 30 september 2015 Pysslingen Förskolor och Skolor AB 2007! 13

14 Pysslingen Förskolor och Skolor AB 2007! 14

15 Händelsejournal Bilaga 1 där händelseförloppet och åtgärd tydligt framgår DATUM HÄNDELSE NÄRVARANDE ÅTGÄRD Dokumentationen arkiveras hos Rektor! Pysslingen Förskolor och Skolor AB 2007! 15

16 FÖRSLAG PÅ ÖPPNA FRÅGOR Bilaga 2 Vad hände? Hur kände du då? Varför tror du att det blev så? Hur reagerade du/han/hon? Hur kunde du gjort istället? Vad gjorde dig mest arg/ledsen/orolig? Vad tror du gjorde honom/henne mest arg/ledsen/orolig? Hur började det? Hade det hänt något innan? Vad sa/gjorde du? Pysslingen Förskolor och Skolor AB 2007! 16