Att tvingas lyssna Hur barn upplever pappas våld mot mamma

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att tvingas lyssna Hur barn upplever pappas våld mot mamma"

Transkript

1 Att tvingas lyssna Hur barn upplever pappas våld mot mamma Fil. Dr. Carolina Överlien Internationella Brottsofferdagen Stockholm, 20 februari, 2009

2

3 - Hur stort är problemet? - Internationell vs. Nordisk forskning - Konsekvenser - Hur upplever barnet våldet? - Vad gör barnet under vålds episoden?

4 Hur många barn i Sverige upplever våld i familjen? 2510 elever i 4, 6 & 9 klass 5% av barnen uppger att de känt till att föräldrarna slagit varandra (81% har sett det), 2% ofta - utlandsfödda flickor - barn till icke sammanboende föräldrar - låginkomsttagare Sex gånger större risk att själv utsättas om vuxna i hemmet utsätts Jansson et al. (2007)

5 Norsk studie: åringar från 67 gymnasieskolor Partnervåld mot mamma: 7 procent Grovt partnervåld mot mamma: 2 procent Partnervåld mot pappa: 2 procent Grovt partnervåld mot pappa: mycket få Mossige et a.. (2007)

6 Vilket intresse finns för f r denna grupp barn i forskningsvärlden? rlden? Forskning har framförallt rallt fokuserat på 1.kvinnan som offer och 2. mannen som förövare Intresset ökat markant de senaste 10 åren Barnen som offer, ej som subjekt

7 Internationell forskning - Social medicinsk (psykiatri/medicin, nursing, public health) -Psykologisk - psykologiska reaktioner - beteendemässiga reaktioner Mycket lite forskning inom socialt arbete (ca 20%)

8 Nordisk forskning: - Ex. Källström Cater, Weinehall, Eriksson, Överlien & Hydén, Solberg, Christensen - Våldet som del av barnens livsmiljö - Intresserade av barnet som subjekt - Interventionsstudier av metoder (Trappan, Bojen) och jämförande (IMS, Socialstyrelsen) Överlien, C. (2008) Barn som upplever pappas våld mot mamma. Vad säger forskningen? Nordisk Socialt Arbeid. 27(4),

9 Centrala begrepp Tidig anglo-amerikansk amerikansk forskning använde nde sig av witness, observe Nu används nds uteslutande exposed to violence Viss forskning använder nder experience violence Nordisk forskning använder nder bevittna, uppleva

10 Vilka konsekvenser får upplevelsen av våld i familjen på kort och lång sikt?

11

12 Psykologiska reaktioner Främsta fynden: - Aggression - Depression - Ångest (Graham-Bermann & Seng, 2005, Singer et al., 1998, Song, 1998, Johnson et al. 2002, Kitzmann et al., 2001, Knapp, 1998, Wolfe et al., 2003)

13 Post Traumatisk Stress Syndrom (PTSD) ; en rad PTSD-studier visar att en stor grupp av dessa barn har ökad risk för PTSD Lehmann (1997) 50% PTSD (Card, 2005, Griffing et al., 2006, Rossman, 1998, Jarvis et al. 2005)

14 Spädbarns psykologiska reaktioner Bogat et al. (2006) fann trauma symptoms hos 1-åringar som bevittnat våld Dejonghe et al. (2005) fann att 1-åringar som bevittnat våld visade mer tecken på stress som respons till verbal konflikt, jämfört med kontroll gruppen

15 Barn beteendemässiga reaktioner - Utåtagerande beteende (såsom aggression) - Mobbing - Grymhet mot djur - Låg social kompetens Kernic et al. (2003), Currie (2006), Baldry, (2003), Adamson & Thompson (1998)

16 Konsekvenser Vittne till grovt våld mot: Mor Far Självmordsförsök Skada sig själv Utåtagerande bet Ångest 1.9 n.s. Depression Dissociation Mossige et al.(2007)

17 The ACE study (The Adverse Childhood Experiences study) n= Metod: enkäter och intervjuer Tittade på 8 negativa upplevelser i barndomen (ink. fysisk misshandel, bevittna våld mot mamma etc.). Resulterade i ACE-score ACE-score jämfördes sedan med 18 behavioral outcomes, t.ex. narkotika missbruk, somatiska symptom, använda våld mot närstående Resultat: Destå högre ACE-score, destå större risk för negativa beteenden. Ett ACE-score på 7-8 innebär tre gånger större risk för dessa beteenden. Destå högre ACE score, destå större risk för strukturella förändringar på hjärnan och dess funktioner

18 Men reaktionerna varierar beroende på. Ålder Kön Hur lång tid våldet funnits i deras liv Vem som utövat våldet Mammas respons till våldet

19 Else Christensen (1988) Barn som bevittnar våld i hemmet lever under liknande livsbetingelser; - att känna oro och ängslan - att ha ambivalenta känslor inför föräldrarna - att inte berätta om våldet och att skämmas för det som har hänt

20 Resiliens Vissa barn kan uppleva flera potentiellt traumatiserande händelser h utan att visa psykologiska eller beteendemässiga problem. Det är r av betydelse om barnet utsätts tts för f r flera negativa upplevelser i barndomen, såsom s som att leva i ett bostadsområde de med hög h g kriminalitet och med föräldrar f som missbrukar narkotika. Desto färre f negativa upplevelser barnet utsätts tts för, f desto bättre b resiliens (Jaffee et al., 2007).

21 Mycket få studier använder barn som informanter. 15/220 inkluderar barns röster mer än i form av enkät svar (Cunningham & Baker, 2003)

22 Det är r inte förrf rrän n vi vänder v oss till barnen själva och inte bara använder nder dem som informanter, men låter l deras röster lägga l grunden för f r vår v r förstf rståelse av problemet, som vi kan närma n oss en förstf rståelse av vad det innebär r att som barn behöva uppleva pappas våld v mot mamma. Överlien, C. & Hydén, M. (2007) Att tvingas lyssna. Hur barn bevittnar pappas våld mot mamma. Barn

23 När mamma blir slagen. Barn berättar om våld i nära relationer. Margareta Hydén, Linköping universitet Carolina Överlien, NKVTS Finansierad av Brottsofferfonden & FAS

24 Kvalitativ studie Semi-strukturerade intervjuer med fokus på narrativiserande (den berättarfokuserade intervjun) 30 gruppterapi sessioner 10 individuella intervjuer

25 Hur upplever barnen våldet? Synen Hörsel Kroppsligen Upplever mammas fysiska/psykiska smärta Ser materiell förstörelse Överlien, C. & Hydén, M. (2007) Att tvingas lyssna. Hur barn bevittnar pappas våld mot mamma. Barn

26 Synminnen

27 Eva, 13 år Elsa och jag hade gått och lagt oss men sen hörde jag dom började bråka och så vaknade jag, och så gick jag in och väckte Elsa, och så gick vi upp då och så såg vi hur han stod med ett vapen och riktade mot pannan på mamma och höll avtryckaren och den var laddad Överlien, C. & Hydén, M. (2007) Att tvingas lyssna. Hur barn bevittnar pappas våld mot mamma. Barn

28 Hörselminnen

29 Deltagare: Terapeut 1, terapeut 2, Markus, 12 år T1: Kan det vara så ibland också när man ligger och hör dom här skriken och bråken och att man hör att nån slår M: Mm T1: Hur hörs det M: Smack T1: Låter det ganska mycket då eller M: Mm kanske flyger in i en dörr T2: Är det någon som har ett sånt där ljud i huvudet när det smäller, du har det M: Äckligt T2: mm M: Det är det jag inte kan sova av Överlien, C. & Hydén, M. (2007) Att tvingas lyssna. Hur barn bevittnar pappas våld mot mamma. Barn

30 Deltagare: Terapeut 1, terapeut 2, Alicia, 13 år T2: När ni var inlåsta i rummet vad tror du hände med din mamma då A: Jag trodde att han slog henne, Ibland när inte ens min mamma pratade någonting så trodde jag att han dödade henne T2: Om hon var tyst, om du inte hörde henne alltså trodde du att hon var död då A Mm Överlien, C. & Hydén, M. (2007) Att tvingas lyssna. Hur barn bevittnar pappas våld mot mamma. Barn

31 Kroppsliga minnen

32 Eva, 13 år Men alltså jag hörde mamma och Dan (styvfar) bråka och när jag hörde att han slog henne då gick jag in till Elsas rum för vi hade såhär, dörr utan dörr då gick jag in där till henne och så la mig i hennes säng hon var också skiträdd hon skakade faktiskt det kommer jag ihåg sen sov vi, vi hade biljardbord då stod dom därinne och slog varandra och så hade vi en bord där och då kommer jag ihåg att mamma hade gömt sig bakom där för jag gick ut och tittade sen när jag hörde att en dörr smällde och så här så gick jag ut och tittade jag brukar jämt så här ha dörren öppen så här och höra vad dom säger, jag brukar ställa mig i skuggan såhär och låtsas att jag inte finns och så står jag där och tittar Överlien, C. & Hydén, M. (2007) Att tvingas lyssna. Hur barn bevittnar pappas våld mot mamma. Barn

33 Isak, 16 år Intervjuare: Hur mycket har du sett av våldet mot din mamma då Isak: Jag har ju inte sett direkt när han slagit henne men jag har sett blåmärken och så där då Intervjuare: Mm, vad tänkte du då när du såg mammas blåmärken Isak: Jag blev väl inte så förvånad direkt, men en gång när de kom hem ifrån, de hade varit på någon färja, med pappa, och så kom dom hem och så skulle jag krama henne, när hon kom hem, och så typ bara, tryckte hon bort mig ifrån henne, hon hade stora glasögon och så där, jag bara okej (tveksam ton) (paus) jag får ju alltid krama min mamma, så det tyckte jag var lite konstigt då, och man såg blåtiror, men det var ju pappa Överlien, C. & Hydén, M. (2007) Att tvingas lyssna. Hur barn bevittnar pappas våld mot mamma. Barn

34 Vad gör barnet under våldshändelsen? Vad föreställer sig barnet att han/hon kommer göra under en framtida våldshändelse? Överlien & Hydén (in press) Children s Actions when Experienceing Domestic Violence. Childhood. A Journal of Global Child Research

35 Beror på: - Barnet ålder - Relation till våldsutövaren - Skillnad på faktiska handlingar och föreställda handlingar

36 Strategi 1 Att avleda uppmärksamhet (avoidence)

37 Deltagare: Terapeut Eric (E), Terapeut Maria (M), Eva (E), Christine (Ch) Alicia (A), Pontus (P), and Simon (S) E: har det varit lugnt hemma annars Simon: ja det har väl varit som vanligt M: Har pappa varit hemma Simon: ja, men igår började mamma och pappa tjafsa om någonting men, jag stängde bara öronen M: hur gör du när du stänger öronen då tar du öronproppar Simon: nej, jag försöker inte bry mig om det, eller försöker prata med dem om något annat eller, så lyssnar jag på väldigt hög musik så de blir arga på mig istället Överlien & Hydén (in press) Children s Actions when Experiencing Domestic Violence. Childhood. A Journal of Global Child Research

38 Deltagare : Christine (C), Carolina Överlien (CÖ), Margareta Hydén (MH) CÖ:Får jag fråga i dom situationerna när du var rädd och kände att något är fel kände du att du kunde göra något då C: nej det var just det, jag var så liten med så mycket känslor, ibland kunde jag säga till pappa att snälla pappa kan du bara vara tyst, skit i vad mamma säger, jag spelade ju teater där ett tag och, spelade med honom och tänkte att det här kommer hjälpa och hade helt hajat att mamma hade blivit sjuk, så jag sa det att om du bara kan vara tyst skit i vad hon säger hon har ju ändå fel det vet du, så var tyst och gå ut och var arg M: Hmm C: För jag orkar inte med det här MH: mm C: och då vart det ju bra i några dar, men sen blev det samma skit igen Överlien & Hydén (in press) Children s Actions when Experienceing Domestic Violence. Childhood. A Journal of Global Child Research

39 Strategi 2 Att ringa polisen, gå till grannen,söka hjälp (problem-lösande strategi)

40 Deltagare: Nadja (N), Mohammed (M), Carolina Överlien (CÖ), Margareta Hydén (MH) CÖ: den där episoden när bokhyllan åkte ned, visst var det du som ringde polisen då N: Nja, jag gick till grannen CÖ: Berätta vad som hände N: först sa han jag vill ha pengar, ja men du får pengarna snart, jag gick in till grannen och ringde polisen och sa att han sagt att han ska döda oss, och dom sa vi kommer om fem minuter, men det gick tjugo minuter innan de kom, fem minuter ( fnysande ) Överlien & Hydén (in press) Children s Actions when Experienceing Domestic Violence. Childhood. A Journal of Global Child Research

41 Forts. CÖ: Nadia jag tänkte återigen på när du ringde polisen, när du berättade det i gruppen så fick jag en känsla av att det var det som gjorde sen att, att polisen kom tog han med sig honom och sen blev han utvisad, så det var ju viktig, hur tänker du om det nu ditt samtal där N: jag tänker att det var bra att jag gjorde det, om han hade bott hos oss nu då hade jag redan varit död MH: Du tror det N: Ja MH:Vad tror du Mohammed M: Samma Nadia: Han hade jämt ett hot mot mig Överlien & Hydén (in press) Children s Actions when Experienceing Domestic Violence. Childhood. A Journal of Global Child Research

42 Nästa gång så

43 Deltagare: Dina (D), Carolina Överlien (CÖ) C: Vad är det värsta som skulle kunna hända i ditt liv just nu Dina: det är väl att pappa skulle slå mamma, men jag vet ju att skulle han göra det så skulle jag gå emellan C: Det skulle du Dina: ja C: Har du gjort det förut Dina: Nej men jag skulle göra det C: Och vad skulle hända då Dina: (paus) ja då får han väl slå mig istället Överlien & Hydén (in press) Children s Actions when Experienceing Domestic Violence. Childhood. A Journal of Global Child Research

44 Helena: nej jag pratade inte med någonn Intervjuare: : nej Helena: jag bara satt i skolan och de sa Helena du ska läsa, l men jag satt bara Intervjuare: : kan man göra g någonting n som vuxen för r jag tänker t ju att när n r du beskriver sås måste ju någon n vuxen ha Helena: ja men de frågade aldrig Intervjuare: de frågade aldrig Helena: nej,de tänker t väl v l att det är r väl v l hormoner eller någonting, n gonting, men de frågade aldrig hur det var hemma eller någontingn Intervjuare: : hade det varit bra Helena: ja det hade det

45 Intervjuare: : vad hade du sagt dåd Helena: att det inte var bra, hade jag sagt Intervjuare: : mm, hade de kunnat gjort någon n dåd Helena: ja de hade också kunnat tagit kontakt med socialen, för f r det är r en lärares l rätt, r ser de att eleverna inte mår r bra Helena: om eleverna säger s att det är r bråk k hemma sås ska de ta kontakt med socialen eller polisen Intervjuare: : för f r du hade sagt någotn Helena: ja det hade jag, men det är r inte sås kul att gåg fram och säga s kan du prata med mig för f r jag mår m r inte sås bra det är r bråk k hemma, man går g r inte fram och säger s det någon annan måste m liksom börjab

46 Konklusion: Barn upplever våldet med alla sina sinnen Barn har en aktiv roll under våldsakten. Utsätter sig ofta för stora risker (i synnerhet större barn) Barn har egna upplevelser av våldet separat från föräldrarna. Alla barn behöver stöd och hjälp för att lära sig hantera/sätta ord/bearbeta dessa upplevelser. Vissa barn behöver profesionell hjälp. Barn vill att vi vuxna ska fråga! Tala alltid enskilt med barnet och utgå alltid ifrån att barnet upplevt våldet

47

Att tvingas lyssna hur barn bevittnar pappas våld mot mamma

Att tvingas lyssna hur barn bevittnar pappas våld mot mamma Barn nr. 1 2007:9 25, ISSN 0800 1669 2007 Norsk senter for barneforskning Att tvingas lyssna hur barn bevittnar pappas våld mot mamma Sammanfattning Vår ambition i denna artikel är att med hjälp av röster

Läs mer

DET TYSTA VITTNET en utvärdering av barngruppverksamheten för barn som bevittnat våld i Katrineholm, Flen och Vingåker

DET TYSTA VITTNET en utvärdering av barngruppverksamheten för barn som bevittnat våld i Katrineholm, Flen och Vingåker DET TYSTA VITTNET en utvärdering av barngruppverksamheten för barn som bevittnat våld i Katrineholm, Flen och Vingåker Katarina Enqvist-Bolin Ola Nordqvist Innehållsförteckning INLEDNING 3 BAKGRUND 4 Barngrupper

Läs mer

Otrygghet är att ha ett bultande hjärta

Otrygghet är att ha ett bultande hjärta Otrygghet är att ha ett bultande hjärta En undersökning om ungdomar som går i gymnasiesärskolan och deras upplevelser av mobbning, hot och våld. Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion

Läs mer

s k a j a g g ö r a?

s k a j a g g ö r a? V a d s k a j a g g ö r a? 31 brev till kvinnojourerna och tjejjourerna 1 Manifest Sverige är ett av världens minst ojämställda länder. Ändå är mäns våld mot kvinnor ett av våra största samhällsproblem.

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Unga som har sex mot ersättning

Unga som har sex mot ersättning Unga som har sex mot ersättning En kunskapsöversikt till stöd och hjälp Linda Jonsson och Caroline Engvall Socialsekreterare, fältassistenter och kuratorer på ungdomsmottagningar och många fler möter

Läs mer

MAN INNAS! En handbok för barn och unga som lever med skyddade personuppgifter.

MAN INNAS! En handbok för barn och unga som lever med skyddade personuppgifter. MAN VI U INNAS! En handbok för barn och unga som lever med skyddade personuppgifter. Länsstyrelsen Östergötland Handbok: Man vill ju finnas! En handbok för barn och unga som lever med skyddade personuppgifter.

Läs mer

4. BARN SOM LEVER MED VÅLD

4. BARN SOM LEVER MED VÅLD 4. BARN SOM LEVER MED VÅLD 4.1 Från barnets perspektiv Ett av tio barn har upplevt våld i sina familjer (SOU 2001:18). Den 1 juli 2007 förstärktes socialtjänstlagen: 5 kap 11 SoL Till socialnämndens uppgifter

Läs mer

Barn som far illa. Hur definieras och hanteras det av förskolepersonalen? Inledning

Barn som far illa. Hur definieras och hanteras det av förskolepersonalen? Inledning 1 Barn som far illa. Hur definieras och hanteras det av förskolepersonalen? Jessica Pettersson Inom förskolan förekommer begreppet barn som far illa men vad innebär det? Syftet med denna studie var att

Läs mer

SLAGEN MAN. - fyra former av mansmisshandel. Camilla Palmberg & Heidi Wasén. STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen

SLAGEN MAN. - fyra former av mansmisshandel. Camilla Palmberg & Heidi Wasén. STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen SLAGEN MAN - fyra former av mansmisshandel Camilla Palmberg & Heidi Wasén Examensarbete på påbyggnadskurs i sociologi Vårterminen 2003 Handledare: Patrik

Läs mer

Lyssna på mig. Barnets upplevelse av skilsmässa och föräldrars konflikter

Lyssna på mig. Barnets upplevelse av skilsmässa och föräldrars konflikter 2013 Lyssna på mig Barnets upplevelse av skilsmässa och föräldrars konflikter Snacka aldrig skit om varandra. Aldrig. Det gör så jävla ont. Barn borde få bestämma 50% vid en skilsmässa så de vuxna inte

Läs mer

Om sexuell exploatering och hur du kan hjälpa utsatta barn och unga

Om sexuell exploatering och hur du kan hjälpa utsatta barn och unga Om sexuell exploatering och hur du kan hjälpa utsatta barn och unga Men fråga mig bara är en vägledning som riktar sig till dig som jobbar med barn och unga. Här beskrivs vad sexuell exploatering är och

Läs mer

Att få vara precis som jag är. - Fem unga kvinnors berättelser om sina möten med vården. Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011:10

Att få vara precis som jag är. - Fem unga kvinnors berättelser om sina möten med vården. Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011:10 Att få vara precis som jag är - Fem unga kvinnors berättelser om sina möten med vården Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011:10 På uppdrag av Stockholms läns landsting Karolinska Institutets folkhälsoakademi

Läs mer

ÄR VI NÖJDA MED DET HÄR?

ÄR VI NÖJDA MED DET HÄR? ÄR VI NÖJDA MED DET HÄR? PROJEKT WITHIN 2014 1 ÄR VI NÖJDA MED DET HÄR? Vad beror det på att så många ungdomar mår psykiskt dåligt? Att de självmedicinerar genom att använda droger? Vad beror det på att

Läs mer

det är ett BROTT bra att veta för dig som är ung

det är ett BROTT bra att veta för dig som är ung det är ett BROTT bra att veta för dig som är ung Vad är egentligen ett brott och hur vet man om man blivit utsatt? Är det OK att någon hotar en till livet i ett mail eller... Är mobbning ett brott? Har

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Sju ungdomar om sin rättegång RAPPORT 2002:18

Sju ungdomar om sin rättegång RAPPORT 2002:18 Sju ungdomar om sin rättegång RAPPORT 2002:18 BRÅ centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (BRÅ) verkar för att brottsligheten minskar och tryggheten ökar i samhället.

Läs mer

tytti solantaus bilder: antonia ringbom

tytti solantaus bilder: antonia ringbom tytti solantaus bilder: antonia ringbom innehållsförteckning förord 3 vad är psykisk ohälsa? 4 förändringar i känslolivet 5 förändringar i beteendet 6 tankestörningar 6 vad beror den psykiska ohälsan på?

Läs mer

Föräldrars erfarenheter och behov av stöd efter ett barns självmord NASP 2013:1

Föräldrars erfarenheter och behov av stöd efter ett barns självmord NASP 2013:1 Föräldrars erfarenheter och behov av stöd efter ett barns självmord NASP 2013:1 NASP - Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa - är sedan 1993 Stockholms läns landstings

Läs mer

En jävlig tid men det kan bli bättre

En jävlig tid men det kan bli bättre FOTO: KALLE ASSBRING En jävlig tid men det kan bli bättre Adrian Nordéns mamma gick bort för två år sedan i en cancersjukdom. Kanske kan det vara till hjälp för någon annan om jag berättar att det var

Läs mer

Grafisk design & illustrationer: Peter Sundström, PS Design AB

Grafisk design & illustrationer: Peter Sundström, PS Design AB Att umgås med barn Denna folder är producerad av Luleå kommun. Vi har utgått ifrån och inspirerats av en folder från Skaraborgs läns landsting och omarbetat den till en nyare variant. Grafisk design &

Läs mer

Unga som skadar sig genom sex

Unga som skadar sig genom sex Unga som skadar sig genom sex Linda Jonsson och Åsa Lundström Mattsson Stiftelsen Allmänna Barnhuset 2012 Unga som skadar sig genom sex Linda Jonsson Åsa Lundström Mattsson Stiftelsen Allmänna Barnhuset

Läs mer

Hur mår jag? självupplevt välbefinnande hos gymnasietjejer

Hur mår jag? självupplevt välbefinnande hos gymnasietjejer Mälardalens högskola Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Hur mår jag? självupplevt välbefinnande hos gymnasietjejer Ida Ekman C-uppsats i psykologi, HT 2008 Handledare: Lena Almqvist Examinator:

Läs mer

EMPATI. - Hur utvecklar barn empati? EVELINA ALA-TAINIO CAMILLA LINDSKOG

EMPATI. - Hur utvecklar barn empati? EVELINA ALA-TAINIO CAMILLA LINDSKOG EMPATI - Hur utvecklar barn empati? EVELINA ALA-TAINIO CAMILLA LINDSKOG Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Pedagogik Examensarbete i lärarutbildningen Grundnivå 15 hp Handledare Kamran Namdar

Läs mer

PÅ VÄG MOT ÅTERHÄMTNING

PÅ VÄG MOT ÅTERHÄMTNING PÅ VÄG MOT ÅTERHÄMTNING Ett studiematerial om att hantera svåra psykiska besvär Tommy Engman Studiematerialet är framtaget av Återhämtningsprojektet, som är ett samarbete mellan Riksförbundet för Social

Läs mer

Hur ser hjälpen ut när det gäller föräldrar med en lindrig utvecklingsstörning?

Hur ser hjälpen ut när det gäller föräldrar med en lindrig utvecklingsstörning? 1 Hur ser hjälpen ut när det gäller föräldrar med en lindrig utvecklingsstörning? Lisbeth Pipping C-uppsats vid institutionen för psykologi; Göteborgs universitet, 2001 2 Hur ser hjälpen ut när det gäller

Läs mer

Studie från bris 2012. Barns egna ord om sin psykiska ohälsa. Se hela mig!

Studie från bris 2012. Barns egna ord om sin psykiska ohälsa. Se hela mig! Studie från bris 2012 Barns egna ord om sin psykiska ohälsa Se hela mig! Studie från bris 2012 Se hela mig! Barns egna ord om sin psykiska ohälsa Innehåll Förord 5 Sammanfattning 6 Bakgrund 8 BRIS 8 Psykisk

Läs mer

EXAMENSARBETE. Barn som far illa

EXAMENSARBETE. Barn som far illa EXAMENSARBETE 2006:162 Barn som far illa En studie om hur pedagoger i förskolan agerar när de får kontakt med dessa barn Camilla Morin Annica Niva Luleå tekniska universitet Lärarutbildning Allmänt utbildningsområde

Läs mer

Använd av Gud. Av: Johannes Djerf

Använd av Gud. Av: Johannes Djerf Använd av Gud Av: Johannes Djerf Under den här adventstiden så har vi talat om en sak. Guds angelägenhet att få komma nära ditt liv. Vi har talat om Jesus som sann konung och Gud, som kommer ridandes in

Läs mer

Bilkörning på äldre dar en kvalitativ studie om att åldras som trafikant

Bilkörning på äldre dar en kvalitativ studie om att åldras som trafikant VTI notat 83 2000 VTI notat 83-2000 Bilkörning på äldre dar en kvalitativ studie om att åldras som trafikant Författare FoU-enhet Projektnummer 40346 Projektnamn Uppdragsgivare Distribution Gunilla Sörensen

Läs mer