Hon skriver melankolins historia

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hon skriver melankolins historia"

Transkript

1 Uppsala studentkårs tidning. Grundad #1 26/1 8/ / Fejkade anställningsintervjuer nyttig erfarenhet för arbetssökande 18/ Uppsalaantologi benar ut den nya ensamheten 19/ Loud på Norrlands ska sätta Uppsala på rockkartan Vänstersväng inom kåren 06/NYHETER Uppsala studentkårs nya åsiktsprogram innebär en tydlig vänstersväng. Kåren anser nu officiellt bl a att etnisk positiv särbehandling ska användas i högskolan, att bara betygen godkänd och icke godkänd ska användas vid Uppsala universitet, samt att den akademiska friheten aldrig får begränsas till att bli den vite medelklassmannens frihet. S-studenter och VSF har därmed fått igenom det man hade föresatt sig, vilket har väckt stor upprördhet bland flera andra kårpartier. Detta inkluderar kårstyrelsekollegorna i UUS, vars partiombud Rickard Eriksson kallar det vansinne att kåren enligt det nya dokumentet inte anser akademikerarbetslöshet vara värre än annan arbetslöshet. POSTTIDNING, Övre Slottsgatan 7, UPPSALA Nätt och jämnt påbörjat byggprojekt. Foto: Hanna Lundquist Foto: Christin Lenthamre Hon skriver melankolins historia Husen kommer byggas 07/NYHETER Studentbostadsprojektet intill Ekonomikum påbörjades nätt och jämnt före årsskiftet. Överklagande grannar fick dock nästan omedelbart länsstyrelsen att sätta tillfälligt stopp för bygget, men Rolf Kroon, som samordnar nationernas medverkan, menar att husen ändå kommer att byggas förr eller senare /DEBATT Karin Johannissons böcker om vår syn på människokroppen har fått stor uppmärksamhet. Nu skriver hon melankolins historia. 14/PORTRÄTTET Idéhistorikern, författaren och Uppsalaprofessorn Karin Johannisson tror att framtidens historiker kommer att analysera den trötta och deprimerade 2000-talsmänniskan och undra vad som hände. Snart kommer hennes nya bok, där hon undersöker den förment typiskt svenska melankolin. Hon menar att känslan alltid har varit ett uttryck för förlust av sammanhang och jagande av mening i tillvaron, men att den har yttrat sig på olika sätt i olika tider. BORGERLIGT UPPDRAG I KÅREN«SÄG NEJ TILL POLITISERAD KÅR«

2

3 Ergo #1 / 2007 LEDARSIDA / 03 MEDARBETARE I ERGO: KATARINA SETH Hej Hannes. Jag är en uttråkad 20-åring som finner lyckan i de simpla sakerna, så som dataprogrammet Paint, och undrar om mina bilder skulle kunna vara av minsta intresse för er tidning. Så presenterade sig Katarina Seth i ett mail i mars förra året. Sedan dess är hon en återkommande medarbetare i Ergo. Numera finns hennes illustrationer oftast på debattsidorna. Är du en sån där som alltid har tecknat? Nej. Eller jag har alltid ritat som alla barn ritar man har en ritbok. Fast jag skulle inte säga att det har varit en stor del av min personlighet. Jag började använda Paint när jag var 18 och fick min dator. Vilka tekniker föredrar du och varför? Eftersom jag aldrig har studerat teckning kan jag inte alla tekniker, men helst tusch eller Paint. Paint är pixligt och linjerna blir ganska kackiga vilket ger en fin helhet. Vad är svårast att illustrera? Hmm. Borgerlig politik [detta nummers illustration på debattsidorna]. Det är en helt annan sak att rita efter ett tema än att bara spontanrita. I början var jag jättenervös inför uppdragen, jag var rädd att inte bli tillräckligt nöjd för att vilja lämna in jobben. Man är själv sin största kritiker. Men det har släppt nu. Har du andra uppdragsgivare än Ergo? Jag har gjort ett jobb för UNT. Och så ska jag göra ett skivomslag till min vän Alexandra Berger som är singer-songwriter. Roligaste rituppdraget hittills? Det var nog mitt första uppdrag, för att jag blev så glad. Det handlade om HBTperspektiv i kurslitteraturen. Framtidsplaner? Att få mycket muskler och att flytta från Uppsala. Vad gör du när du inte illustrerar? Boxas, dricker öl, tittar på tv och dansar på Orange. Ergo grundades 1924 och är Uppsala studentkårs tidning sedan Redaktionen är obunden gentemot både kårstyrelse och opposition. CHEFREDAKTÖR/ ANSV. UTGIVARE Hannes Ljunghall REDAKTÖR Hanna Lundquist SIDREDIGERING Robert Ringefors och redaktörerna AD Lotta Hähnel ANNONSBOKNING Tomat annonsbyrå /02 UPPLAGA OCH PERIODICITET exemplar 14 nr per år PRENUMERATION 150 kr/år ANNONSPRISER Helsida fyrfärg: kr Halvsida fyrfärg: kr TRYCKERI UNT ISSN ADRESSÄNDRING Eftertryck utan redaktionens skriftliga medgivande tillåts ej. För obeställt material ansvaras ej. VÅREN 2007 UTKOMMER ERGO: berglin # 2 9/2 # 3 2/3 # 4 16/3 # 5 30/3 # 6 20/4 # 7 25/5

4 04 / DEBATT Ergo #1 / 2007 LÄROSÄTE AVGÖR INTE LÖN«Hur hög lön man får som färdigutbildad beror inte på var man har studerat, skriver SFS vice ordförande Esbjörn Hyltefors. I Metro uttalar sig Sacos ordförande Anna Ekström kring en rapport från IFAU (Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering) där man har tittat på skillnader i inkomst efter examen från olika lärosäten. Ekström menar att alla ska få samma möjligheter att välja rätt lärosäte. Men trots goda intentioner är IFAU:s information om medelinkomst ett oslipat och olämpligt verktyg. Sambandet mellan lärosäte och lön är inte så tydligt som Ekström försöker göra gällande. Tvärtom finns det en mängd faktorer som man bortsett ifrån. Faktorer som visar att valet av lärosäte inte spelar någon roll för framtida lön. Skillnaden i status mellan olika lärosäten, där Uppsala kan sägas ha hög status, existerar visserligen men är framför allt en produkt av fördomar inte kvalitetsskillnader. Listan med medelinkomst beroende på lärosäte antyder att all utbildning vid ett visst lärosäte följer lärosätets löneindex men i själva verket säger den ingenting om vilken inkomst en viss utbildning leder till. De flesta lärosäten har en eller flera specialiteter där man har ovanligt gott rykte medan man är svagare på andra områden. Ett lärosäte med låg medelinkomstranking kan därför ändå ha utbildning som toppar inkomstligan för just den utbildningen. En annan faktor är att somliga utbildningar som leder till hög inkomst bara ges vid vissa lärosäten, som till exempel läkare, civilingenjör, ekonom och jurist. Mer allmänna utbildningar kan därmed på vissa lärosäten åka snålskjuts på en medelinkomst som de själva inte bidrar till. På samma sätt får högskolor som specialiserat sig på en högt avlönad yrkesgrupp en orimligt hög medelinkomst jämfört med lärosäten som har ett bredare utbud av utbildning. Men att jämföra utbildning för utbildning mellan olika lärosäten räcker inte heller eftersom studenternas bakgrund är en viktig faktor. Personer med akademisk bakgrund söker sig i högre utsträckning till prestigefyllda lärosäten medan personer med arbetarbakgrund väljer mindre lärosäten nära barndomshemmet. Fördomar om lärosätenas kvalitet kombinerat med betygsurval gör dessutom att de populära lärosätena drar till sig personer med höga betyg. Att dessa individer får hög lön är varken speciellt anmärkningsvärt eller något som lärosätet kan ta åt sig all ära för. Jag blir orolig när medelinkomst efter examen förs som ett kvalitetsmått. Den onyanserade grupperingen av bra, mellanbra och mindre bra lärosäten exemplifierar med stor tydlighet varför SFS är emot rangordning av lärosäten. En oförsiktig sådan baserad på ogenomtänkta kriterier cementerar fördomar och motverkar kvalitetsförbättringar. Traditioner, varumärke och hög medelinkomst efter examen ger då topplaceringar medan nytänkande, kritiskt tänkande och pedagogisk förnyelse blir ovidkommande. SFS arbetar istället för ett kvalitetsarbete som gynnar alla studenter. Esbjörn Hyltefors, vice ordförande Sveriges förenade studentkårer BORGERLIGT UPPDRAG ATT REFORMERA KÅREN Ett nytt borgerligt alternativ gör entré i Uppsalas kårpolitik när Borgerliga studenter ställer upp i årets kårval. Ordföranden Peter Sullivan menar att de nuvarande borgerliga kårpartierna inte har tagit sitt ansvar. Kåren måste reformeras! Vi är trötta på att behöva sätta likhetstecken mellan kåren och vänsterorientering. En av anledningarna är att de studenter som önskat se en studentfacklig kår inte har tagit sitt ansvar. Men nu får nog vara nog, kårens radikala vänstersvängar håller på att försätta Uppsala studentkår i en situation där hon inte längre uppfattas som en seriös aktör, med allvarliga konsekvenser för Uppsalas studenter. Den asymmetriska politiserade utvecklingen av kåren måste få sig ett slut, därför bildar vi kårpartiet Borgerliga studenter. Ett tydligt och aktuellt exempel av vänstervridningen är kårfullmäktiges beslut 16 januari att anta ett nytt ideologiskt färgat åsiktsprogram som S studenterna och VSF motionerat om. Genom att gå bakom ryggen på sitt kårfackliga koalitionsparti UUS på ett för utomstående förvånansvärt sätt har vänsterpartierna pressat fram konstgjorda politiska ställningstaganden åt kåren. Till exempel har vänstern drivit igenom att kåren ska betrakta akademisk frihet som något som ofta begränsats till att bli den vite medelklassmannens frihet. På så sätt omvandlar vänstern frågor om kvalitet och självständighet till klass och kön för att kunna politisera kåren.»bristen PÅ ANSVARS- TAGANDE FRÅN BORGER- LIGT OCH KÅRFACKLIGT SINNADE PARTIER HAR INDIREKT INNEBURIT ATT S-STUDENTERNA OCH VSF HAR FÅTT ÖKAT INFLYTAN- DE«Borgerliga studenter kommer gå till val på ett åsiktsprogram befriat ifrån politiska övertoner och som fokuserar på studenternas vardagsproblem. Men hela vänstervridningen av kåren går inte att skylla på S-studenterna och VSF. Faktum är att borgerligt och kårfackligt sinnade studenter som önskat se en studentnära kår inte har tagit sitt fulla ansvar, eller har tagit de mandat de har fått ifrån studenterna på allvar. Fria moderata studenter har till exempel alltid velat illegitimera kårvalet genom att vädja till folk att inte rösta. Detta har lett till att borgerliga väljare röstat i färre antal och därmed indirekt stärkt motståndarsidan. Det kårfackliga partiet Det nya mösspartiet som alltid har värnat om studenttraditionerna har visserligen vunnit mandat, men med en motion genomförd på tre år, lågt deltagande i kårfullmäktige samt en bristande intern förnyelse kan man inte hävda att partiet haft något riktigt inflytande. Halvera.nu har i sin tur snöat in sig på att kåravgiften och därmed även utgifterna ska halveras, mest av principiella skäl, eftersom en sådan halvering inte skulle ha någon större betydelse för studenternas ekonomi. Vi menar att en mer detaljerad och systematisk genomgång av budgeten visserligen bör genomföras, men att eventuella nedskärningar måste ha sin grund i att det ligger i studenternas intresse ingenting annat. Bristen på ansvarstagande från borgerligt och kårfackligt sinnade partier har indirekt inneburit att S-studenterna och VSF har fått ökat inflytande och kunnat driva igenom politik de inte har stöd för hos majoriteten av studenterna. Vi har försökt lära oss av tidigare kårpartiers misstag och vi är beredda att ta över ansvaret för Uppsala studentkår. Ifall vi får studenternas förtroende är vi beredda på den arbetsbörda och det ansvar som följer med ett sådant förtroende. Det senaste året har vi bedrivit ett intensivt arbete med att sätta i ordning ett heltäckande kårfackligt partiprogram som utifrån de konkreta problem som finns i dagens kårverksamhet föreslår reformer och förändringar som förbättrar kårens service till studenterna. Detta program liksom uppgifter om kandidater kommer inom kort att presenteras på nätet och via Ergo. Nu får det vara nog. Vänsterns förvridning av studentkåren måste få sig ett slut. Idag tar vi första steget emot detta mål. Peter Sullivan ordförande Borgerliga studenter SKRIV TILL ERGOS DEBATTSIDA! Textlängden bör inte överstiga tecken inklusive mellanslag. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i och språkgranska manus. Det går bra att vara anonym, men du måste uppge namn och adress till redaktionen. Maila till Nästa manusstopp är den 29/1. Illustration: Katarina Seth

5 Ergo #1 / 2007 DEBATT / 05 SÄG NEJ TILL EN POLITISERAD KÅR«David Ekstrand, Halvera.nu, manar till revolt mot minoritetens diktatur inom Uppsala studentkår. Inför senaste kårvalet varnade vi för att kåren höll på att skena iväg åt vänster och driva en dogmatisk, snävt ideologisk politik som såg till partibokens hellre än till vanliga studenters intresse. De senaste månaderna har våra värsta farhågor besannats. De socialistiska partierna har varit inställda på att köra igenom sin politik till varje pris: de har lagt fram ett extremt partipolitiserat förslag till nytt åsiktsprogram, som de sedan har insisterat på att piska igenom trots andra partiers protester. När vi och UUS sedan vid fullmäktige den 12 december dristade oss till att undra om det inte skulle vara möjligt att fortsätta behandlingen av åsiktsprogrammen en annan gång, då klockan redan var över midnatt, hotade de helt sonika med att kasta ut alla våra yrkanden och ta allting i klump, utan möjlighet för oss att göra någonting åt detta. Ajourneringsomröstningen slutade lika, och det verkade uppenbart att ordföranden tänkte använda sin utslagsröst till att fortsätta mötet. Att till varje pris försöka driva igenom att ett möte ska fortsätta, när en klar majoritet antingen inte vill eller kan delta det tyder på en grundläggande brist på respekt för sina politiska meningsmotståndare. Så då gick vi därifrån. Att mötet sedan inte blev beslutsmässigt visar ju bara på att de socialistiska partierna inte bryr sig om att försäkra sig om att deras förslag stöds av en majoritet av fullmäktige och av kårens medlemmar. Att kalla vårt agerande för kuppartat, som socialisterna gör, är rent leninistiskt nyspråk. I den debatt som har förts i Ergo de senaste numren har representanter för socialisterna uttryckt att det inte finns något objektivt studentintresse. Gott så. Men det ger inte dem mandat att skönsmässigt påtvinga andra studenter sina subjektiva åsikter, utan att erbjuda någon som helst förklaring eller godtagbart resonemang. Vi, på vår sida, vill inte påtvinga någon våra åsikter. Vi vill»en GRUNDLÄGGANDE BRIST PÅ RESPEKT FÖR POLITISKA MENINGSMOT- STÅNDARE«ha ett studentinflytande som gäller för alla, oavsett vilka åsikter man har, och där människors åsikter inte osynliggörs under den socialistiska majoritetens förtryck. Vi menar att det är dags att ta ett nytt steg och bryta med den rådande politiken. De som inte vill acceptera minoritetens diktatur i studentkåren måste förena sig för att säga nej till en socialistisk, partipolitiserad kår där partiprogrammet är viktigare än vanliga studenters åsikter. Annars kommer kåren att förlora all form av trovärdighet i studenternas och universitetets ögon. David Ekstrand, Halvera.nu ONYANSERAD PROPAGANDA«Heimdal borde ha bjudit in en motdebattör eller ställt egna kritiska frågor när Israels Sverigeambassadör gästade föreningen, menar skribenterna. Torsdagen den 9 november hade föreningen Heimdal bjudit in Israels ambassadör för att tala. Istället för en intressant diskussion om konflikten i Mellanöstern och Israels relation med sina grannar fick vi tyvärr lyssna på ambassadör Eviatar Manor stå helt oemotsagd i över en timme och onyanserat, närmast propagandistiskt, tala om Israels roll i Mellanöstern. Inte ett ord nämndes om Israels ansvar för det lidande som sker i Västbanken och på Gaza. Vi tänker särskilt på den offensiv som inleddes på Gaza i juni i år och som dagen innan (8 november) resulterade i att 19 civila dog i staden Beit Hanun. Om detta eller om de minst sagt tvivelaktiga metoder Israel tillämpar i sin jakt på terrorister sades intet. Ambassadörens roll är att företräda sitt lands åsikter och perspektiv och dennes partiskhet är inte oväntad. Att arrangören Heimdal under dessa omständigheter inte bjudit in en debattör eller förberett kritiska frågor för att balansera ambassadörens ensidiga bild är oansvarigt. Det bidrar än mer till felaktiga föreställningar, partiska sanningar och en onyanserad bild av konflikten. En konflikt som är en av vår tids största tragedier och förblir ett öppet sår i vårt kollektiva samvete. Signhild Petrèn, Anders Wåckner ALLA MÅSTE INTE GÖRA LIKADANT«Erik Doekes ser ingen poäng i att tvinga alla att läsa in högskolebehörighet på gymnasiet. I två på varandra följande nummer (11&12) av Ergo framförs åsikten att det är olyckligt ifall elever får bestämma sig redan vid 15 års ålder om de vill studera vidare på universitetsnivå eller inte. Jag menar snarare att det är önskvärt att man har ett hum om vad man vill ifall man ska hinna skaffa sig högskolebehörighet på tre år. I Nederländerna bestämmer man sig redan vid tolv års ålder om man vill gå sexårig förberedande vetenskaplig undervisning eller gå kortare allmän- eller yrkesförberedande utbildningar, men beslutet är enbart preliminärt: om man senare inser att man vill byta skolform så har man möjlighet till det, kanske på bekostnad av ett års förlängning för att ta igen kunskaper man missat. Jag förstår inte denna rädsla i Sverige för att endast låta vissa program/ tillval ge grundläggande högskolebehörighet. Det enda som ett sådant system förutsätter är just denna möjlighet att smärtfritt få ändra sig. Det är märkligt hur vissa å ena sidan kan tänka sig att elever har bestämt sig för en yrkes- eller lärlingsutbildning vid 15 års ålder, men inte att elever kan vara övertygade om att de vill prioritera andra färdigheter framför att läsa in högskolebehörigheten. Att läsa in högskolebehörighet ger ingenting så länge man inte är motiverad, låt oss i stället erbjuda dem som ändrar sig senare i livet att göra detta då när de är motiverade. Samtidigt ska vi ge ordentligt stöd till dem som är osäkra, utan att för den skull tvinga eller övertala alla att göra exakt likadant. Erik Doekes DET FINNS HJÄLP ATT FÅ«Många studenter missar den hjälp som erbjuds dem, skriver Anna Ardin, jämlikhetsansvarig på Uppsala studentkår. nina hemmingsson Får du panik varje gång du ska skriva tenta? Skriver du värdelösa PM? Är rasten mellan föreläsningarna helt outhärdlig? Eller finns det nåt annat som hindrar dig från att göra ditt bästa på universitetet? Vet inte du heller att det finns hjälp att få? För det första är du inte ensam och för det andra finns det hjälp! En massa studenter biter ihop och försöker plugga ändå. Vissa klarar sig hyfsat men mår jättedåligt och andra klarar sig inte alls, båda alternativen helt i onödan. Det finns studentstöd och språkverkstad, anteckningshjälp, ljudböcker och möjlighet till annan examination än tenta. Det är det alldeles för många som inte vet. Kursansvariga blir ofta helt perplexa när en student vill ha kurslitteraturen inläst på band eller behöver hemtenta istället för salstenta och studenter säger ofta inte ens till om den hjälp vi har rätt till eftersom vi inte har en aning. Men nu vet du, och du kanske kan berätta för några till, gärna för några prefekter eller kursansvariga. Anna Ardin, jämlikhetsansvarig och ombud för funktionshindrade studenter Uppsala studentkår

6 06 / NYHETER Ergo #1 / 2007 Kraftig vänstersväng i kåren upprör motståndarna Efter över tio timmars debatt i kårfullmäktige har Uppsala studentkår nu fått ett nytt åsiktsprogram. Den tydliga vänstersvängen i programmet upprör motståndarna, medan S-studenter och VSF är nöjda. DET NYA ÅSIKTSPRO- GRAMMET INNEBÄR BL A ATT KÅREN... vill se en akademisk frihet som... aldrig begränsas till att bli den vite medelklassmannens frihet. anser att etnisk positiv särbehandling ska användas i högskolan vill ha ett treterminssystem vid Uppsala universitet anser att bara betygen godkänd och icke godkänd ska användas vid UU Som Ergo tidigare har berättat lade kårpartierna S-studenter och Vänsterns studentförbund (VSF) under hösten fram ett förslag om ett nytt åsiktsprogram för kåren, vilket har orsakat intensiv debatt. Uppsala universitets studenter (UUS) anser att deras kollegor i styrelsen har gått bakom ryggen på dem med det nya förslaget, samt att det nya åsiktsprogrammet står för en radikal vänstersväng av kårens politik. Bland annat upprör införandet av klassbegreppet i dokumentet. Vid fullmäktigemötet den 12 december påbörjades behandlingen av motionen. Trots idog kritik främst från partiet Halvera.nu och Carl Nettelblad, klubbades det nya förslaget igenom paragraf för paragraf, utan större ändringar. När man framemot midnatt bara hade avverkat några få sidor av det omfattande programmet, reste sig representanterna för UUS, Halvera.nu och Det nya mösspartiet sig och lämnade helt sonika salen, sedan deras begäran om ajournering av mötet hade avslagits. DEN 16 JANUARI återupptogs diskussionen där man hade slutat. Liksom vid decembermötet klev Halvera.nu:s Carl Nettelblad i princip oavbrutet upp och ner i talarstolen med olika ändringsyrkanden. I den stora merparten av fallen avslogs de dock, medan den liggande motionen röstades igenom av S-studenter och VSF, ibland med stöd av Gröna studenters två närvarande ledmöter. Också UUS partiombud Rickard Eriksson opponerade sig flera gånger, bland annat kallade han det vansinne att kåren enligt det nya dokumentet anser att akademikerarbetslöshet inte är värre än annan arbetslöshet. Någon egentlig debatt blev det egentligen aldrig eftersom S-studenter och VSF hade bestämt sig för att denna gång hinna rösta igenom hela förslaget, undantaget forskarutbildningsfrågorna som vid decembermötet remitterades till doktorandnämnden. Ida Sverkersson och Martin Hofverberg, partiombud för S-studenter respektive VSF, tillika motionärer tillsammans med Tony Kenttä (s), är glada över att ha fått igenom förändringarna. Jag är nöjd. Visst finns det en risk för att ett skarpare åsiktsdokument rivs upp efter nästa kårval, men åsiktsprogrammen ska vara dynamiska, det är fullmäktiges styrdokument för kårens politiska verksamhet och fullmäktiges sammansättning kan alltid förändras, säger Martin Hofverberg. Han avfärdar motståndarnas kritik om att kåren nu politiseras med att också det gamla åsiktsprogrammet är politiskt färgat enligt VSF:s och S-studenters synsätt. HANNA LUNDQUIST SIMON BENDELIN Läs mer på debattsidorna, sid 4 5 Ett ögonblick Carl Nettelblad, fullmäktigeledamot för Halvera.nu. Kändes det inte hopplöst? Du var uppe och pratade ett otal gånger vid behandlingen av det nya åsiktsprogrammet i kårfullmäktige. Hur många gånger stod du i talarstolen egentligen? Jag vet inte, jag för inte statistik över mina egna yttranden Men det var lite märkligt att springa upp och ner i fem timmar. Kändes det inte hopplöst? Nja, yttrandena var framför allt ett sätt att markera att vi inte accepterar förslaget. Och jag fick ju stöd av majoriteten för en del ändringar. Men jag skulle gärna ha sett mer debatt, även om det här väl var deras sätt att hantera situationen [att vara sparsam med repliker för att hinna klubba igenom programmet, red:s anm]. Ditt partiombud David Ekstrand talar om minoritetens diktatur i en debattartikel. Men om ni hade kommit i samlad trupp med t ex Det nya mösspartiet hade ni ju haft möjlighet att stoppa förslaget? Ja, mössorna hade kunnat påverka avgörandet. Vi hade hoppats att fler av dem skulle komma på mötet. Vad gör ni om ni skulle hamna i majoritetsställning efter nästa val? Då lägger vi nog en motion om åsiktsprogrammet. Men vi vill inte skriva in våra egna åsikter i det så tydligt, vi tycker att det inte bara ska spegla majoritetens åsikter utan att hela fullmäktige ska kunna ställa sig bakom det så långt som möjligt. HANNA LUNDQUIST Föräldratillägg gröper ur forskningsanslag Alla universitetsanställda får ett föräldrapenningtillägg från universitetet. Men för externt finansierade doktorander och forskare gröper tillägget ur forskningsanslaget. Det vill universitetets jämställdhetskommitté ändra på. Alla föräldralediga universitetsanställda får förutom föräldrapenningen från försäkringskassan ett föräldrapenningtillägg från universitetet. Tillägget är ett välkommet tillskott i kassan för den som är barnledig. Men för externt finansierade doktorander och forskare kan det få en besk eftersmak. För denna grupp drar nämligen universitetet tillägget direkt från projektets budget. De kan alltså se sitt forskningsanslag ätas upp under barnledigheten utan att någon forskning utförs. Men detta vill jämställdhetskommitténs ordförande Michael Thuné ha en ändring på. OM MAN JOBBAR VID Uppsala universitet ska man känna att man kan ta ut sin föräldraledighet utan att något talar emot det. Och universitetet har ju en föräldrapolicy där det står att man ska kunna skaffa barn utan att det har en menlig inverkan på karriären. Men om föräldrapenningstillägget tär på forskningsanslaget är det en signal i motsatt riktning, säger han. Universiteten i Umeå och Lund ordnade en central finansiering av tillägget för sina doktorander redan under 2005, och kanske kommer Uppsala universitet att följa efter. Jämställdhetskommittén har lagt ett förslag till universitetsledningen att föräldrapenningtillägget bör finansieras från en central pott. Tillägget motsvarar tio procent av lönen upp till försäkringskassans takbelopp och nittio procent av den del av lönen som överstiger takbeloppet. Om man ser till hur stort uttaget av föräldraledighet har varit tillbaka i tiden så handlar det om ganska små belopp för universitetet som helhet. Men ett enskilt forskningsprojekt drabbas hårt av den extra kostnaden, säger Michael Thuné. FÖRSLAGET ÄR UNDER beredning och kommer att tas upp igen under våren. Totalkostnaden behövde mer beredning. Men jag upplever att vi har stöd för saken hos universitetsledningen, men att de vill vara säkra på vad det kostar innan beslut tas. Doktorandnämndens vice ordförande Anna Gatti är positivt intälld till förslaget. Jag håller med om att det borde finansieras från centralt håll. Det skulle vara en uppmuntran till doktorander att ta föräldraledigt. MARTIN MELIN Fotnot: Jämställdhetskommittén arbetar med jämställdhetsfrågor på universitetet. I kommittén finns företrädare för universitetet och representanter för personalorganisationer och studentkårer.

7 Ergo #1 / 2007 Hotade studentbostäder ser ut att byggas trots allt Det står nu klart att de 400 nya studentbostäderna vid Ekebymasten kommer att byggas, medan det fortfarande råder viss oklarhet kring de planerade 650 bostäderna vid Ekonomikum. Som Ergo rapporterade i förra numret krävdes det att byggena skulle påbörjas före årsskiftet för att inte gå miste om tiotals miljoner kronor i statsbidrag. Problemet för byggherrarna vid Ekonomikum, d v s Uppsalahem tillsammans med fem studentnationer, var att den överklagade detaljplanen fortfarande låg hos regeringen i väntan på slutgiltig behandling. Utan godkännande från regeringen, ingen byggstart. Detta löstes genom att Uppsala kommuns byggnadsnämnd beviljade s k marklov för tre sopstationer som ska ligga i anslutning till husen. Marklovet överklagades dock till länsstyrelsen av kringboende, vilket ledde till att länsstyrelsen stoppade bygget tills vidare. Det fanns en del oklarheter som vi behöver titta närmare på, säger Christer Segerström, chefsjurist på länsstyrelsen. Till att börja med beviljas inte mark lov normalt för den här typen av åtgärder, utan är snarare ett tillstånd att höja eller sänka marknivån. Dessutom har byggnadsnämnden enligt Christer Seger ström tagit stöd av en lagparagraf som inte omfattar marklov. En ytterligare oklarhet gäller det faktum att det i gällande detaljplan står att marken ska användas till allmänt ändamål. Sopstationer kan sägas vara allmänna ändamål, men det står inget i beslutet om vem som kommer att använda dem, och mycket talar väl för att det enbart kommer att handla om dem som har nycklarna till de nya bostäderna. Jag Universitetet har just klubbat igenom en ny jämställdhetsplan, full av goda föresatser. Men effektiviteten ifrågasätts. Långt ifrån alla följer jämställdhetsplanerna, menar kårens jämlikhetsansvariga. Det planerade jättebygget vid Ekonomikum fick en småskalig start före årsskiftet, innan länsstyrelsen satte stopp tills vidare. Foto: Hanna Lundquist skulle säga att det är långt ifrån otroligt att marklovet kommer att upphävas, säger Christer Segerström. Länsstyrelsen kommer att fatta beslut i ärendet under våren, ännu oklart exakt när. Detsamma gäller regeringens handläggning av detaljplanen. DET BETYDER DOCK INTE att allt står stilla för tillfället. Rolf Kroon, som samordnar nationernas medverkan, berättar att arbetet med upphandlingar just har påbörjats och kommer att fortsätta. Och husen kommer att byggas, marklov eller ej, menar han. Om regeringen godkänner den nya detaljplanen så bygger vi. Jag har fått besked från byggnadsnämnden att allt trots allt är i sin ordning vad gäller marklovet, och att vi därmed kommer att få de bidrag som vi har sökt. Men vi har planer för hur vi ska agera även om bidragen uteblir, säger Rolf Kroon. Majklockan AB, som ska bygga sex hus med totalt 400 studentbostäder vid Ekebymasten, satte även de igång sitt bygge före årsskiftet genom att gjuta grundplattor till sophus. Vi har haft en kontrollant på plats och för vår del är allt klart beträffande bidragen. Tyvärr är det för tillfället kö hos det företag som ska leverera husen, men vi hoppas att det första huset ska stå klart för inflyttning under höstterminen senare i år. Hela projektet ska vara avslutat senast i december 2008, säger Majklockans vd Mats Andersson. Då statsbidragen på över 30 miljoner kronor nu är i hamn räknar han med att hyran för en enrummare med kök kommer att stanna på kr, exklusive el och varmvatten. HANNES får inte önskad effekt«att kvinnliga doktoranders arbetsvillkor ska ses över är en av nyheterna i jämställdhetsplanen för , som nyligen antogs av universitetsstyrelsen. Just doktorander verkar ha en mer utsatt situation än studenter och andra kategorier anställda. Det har kommit fram i olika sammanhang, senast i arbetsmiljöundersökningen bland fysikdoktoranderna, säger jämställdhetskommitténs ordförande Michael Thuné. Vi vet till exempel att kvinnliga doktorander är mer negativa till att fortsätta sin karriär inom universitetet. Vi vill försöka komma åt mekanismerna bakom det. Planen slår också fast att alla nya studenter ska få information om likabehandlingsplanen och handlingsprogrammet kring kränkning på grund av kön. Könsmedveten pedagogik ska introduceras på hela universitetet och rekryteringsprocessen för samtlig personal ska ses över. Varför då? Vi vill se om det finns saker i rekryteringen som kan göras bättre för att få en jämnare könsfördelning bland de anställda. ANNA ARDIN, JÄMLIKHETSANSVARIG på Uppsala studentkår, har suttit med och tagit fram planen. Ändå är hon kritisk. Planen i sig är jättebra. Problemet är att planerna inte efterlevs överallt på universitetet. Gjorde de det skulle vi ha kommit en väldigt lång bit på väg. Att institutioner och fakulteter kan strunta i att följa jämställdhetsplanen beror på att det saknas sanktionsmöjligheter, menar Anna Ardin. Kåren har länge drivit på för en förändring, men utan resultat. Det går knappt att ens lyfta frågan om sanktioner. Jämställdhetsfunktionen vid universitetet verkar finnas lite på nåder. Michael Thuné håller dock inte med om att planen mest är en skrivbordsprodukt. Vi får bra gehör för våra förslag, och ansvariga personer och institutioner måste varje år redovisa hur man gjort för att uppfylla målen. Enligt en sammanställning som kårens jämställdhetsgrupp har gjort saknar dock upp emot tio procent av institutionerna helt en lokal jämställdhetsplan, och hos många saknas viktiga bitar. HANNA NYHETER / 07 Bostadsbrist inget problem för årets reccar Problemet med studenter som väljer bort Uppsala på grund av bostadsbristen borde snart vara historia. Vårens reccar tycks i alla fall lätt ha kunnat hitta ett boende. Kårens bostadsjour har kunnat hjälpa i princip alla, säger Susanna Hansson, vice ordförande för Uppsala studentkår med bostadsfrågor på sitt bord. I många fall har vi kunnat skicka folk direkt till en nation vissa nationer har haft upp till 20 lediga rum. Bostadsjouren har öppet ett par veckor kring terminsstarterna och hjälper nyanlända studenter att hitta ett boende, bland annat genom att förmedla bostäder hos privatpersoner. Hur mycket jouren har att göra är en god indikator på bostadsläget för recentiorerna, menar Susanna Hansson. I år verkar det vara många uthyrare som ringer och frågar varför ingen ringer på deras annons. I vanliga fall brukar de ringa och be oss ta bort annonserna för att de fått så många samtal. Inte heller det nödboende på vandrarhem som kåren står för har utnyttjats särskilt mycket inte ens de ynka fyra platser som kåren hade bokat i år har varit fullbelagda. PROGNOSEN ATT BOSTADSLÄGET har vänt rejält, vilket Ergo tidigare rapporterat om, står sig alltså. Det bekräftas också av preliminära resultat från en stor enkät bland Uppsalas studenter som kåren har låtit göra, som presenteras inom kort. Det vi kan se är att markant färre studenter än 2004 ens skriver under på att det finns en bostadsbrist i Uppsala, säger Susanna Hansson. Men att den akuta bostadsbristen klingat av betyder inte att det inte finns utrymme för nybyggnationer, menar hon. Det som händer nu är att studenter kan börja ställa krav på sitt boende på ett annat sätt. Man behöver inte nöja sig med att vara inneboende i Sunnersta för kronor i månaden. HANNA Det var då kö till kårens bostadsförmedling år Foto: Fredrik Mattsson

8 08 / REPORTAGET Ergo #1 / 2007»Familjen är Man får se till att få avhandlingen klar på något sätt, säger doktoranden Pernilla Lagerbäck som valde att skaffa barn under forskarutbildningen. Foto: Christin Lenthamre Forskarutbildningen sammanfaller för många med tiden då man bildar familj. Men hur är det egentligen att doktorera när man har små barn? Ergo följde doktoranden och tvåbarnsmamman Pernilla Lagerbäck en vanlig arbetsdag. 07:30 På kylskåpet hemma hos Pernilla och Fredrik Lagerbäck sitter en lång att göra-lista. Treåriga Miranda och ettåriga Mirabel är nyss uppstigna och fortfarande klädda i pyjamas. Fredrik har redan åkt till jobbet och Pernilla häller upp frukostflingor och mjölk i barnens tallrikar. Hon är doktorand i mikrobiologi vid Uppsala universitet och har alldeles nyligen återgått till sin forskning efter en lång mammaledighet. Det var roligt att komma tillbaka till jobbet. Framförallt att få träffa jobbarkompisarna igen, säger hon och tar en klunk te. 08:10 Mirabel har ätit färdigt och håller på att somna i sin stol. Pernilla tittar på klockan och reser sig från bordet. Det är dags att göra barnen redo för dagis. Att hon tog den större delen av föräldraledigheten för båda barnen kändes naturligt eftersom hon ammade. Och hon funderade aldrig på att vänta med att skaffa barn tills efter det att avhandlingen blev klar. Jag och Fredrik ville ha barn då. Och för mig var det bättre att få barn under en fast anställning än att vänta och få frågan om barnplaner vid nästa anställningsintervju. Miranda har tagit på sig pappas skor och jacka och kutar runt i vardagsrummet. Vi har inte tid för bus, förklarar Pernilla och skickar iväg henne att välja kläder. 08:34 Med Mirabel och en docka i famnen och Miranda i ena handen går Pernilla mot dagis. Att jobba deltid tycker hon är en förutsättning för att klara av vardagen. Man vill väldigt gärna bli klar med avhandlingen, men man vill också ha tid till sina barn och inte bara låta dem vara på dagis. Mirabel är alltid jättetrött när hon hämtas efter sju timmar. Man måste välja mellan att sätta jobbet eller familjen först, och så får man se till att få klart avhandlingen på något sätt, säger hon. Miranda vinkar i fönstret när Pernilla går mot bussen. 08:50 Bussen går mot BMC och Institutionen för cell- och molekylärbiologi där Pernilla jobbar. Hon började på forskarutbildningen 1999.

9 Ergo #1 / 2007 REPORTAGET / 09 fritiden nu«det bästa med att doktorera är de flexibla arbetstiderna, nackdelen är att man måste jobba 150 procent för att hinna bli klar i tid. Innan jag skaffade barn jobbade jag elva timmar om dagen, nu går inte det. Innan spelade jag piano, målade och tränade jiujitsu. Nu är det familjen som är fritiden. 09:00 Framme på BMC. Pernilla morsar på några fikande kamrater och drar på sig en vit labbrock. Hon har jobbat en knapp månad sedan mammaledigheten och känner sig lite ringrostig. Det tar tid att komma igång igen. Jag har glömt var grejerna förvaras och hur man gör vissa labbrutiner. Efter Miranda fick jag tre månaders förlängning på min tjänst för att kompensera den extra uppstartstiden efter mammaledigheten. Hon jobbade heltid under första graviditeten och 80 procent under andra. Miranda föddes på en lördag och Pernilla var på labbet dagen innan. Arbetsförmågan är nedsatt som höggravid, det går inte att köra för fullt. Mina graviditeter var jättebra, men lite foglossning och ryggont hör ju till. Det var bara att bita ihop och jobba på. Tyvärr gäller bara förlängningen en graviditet, så för Mirabel fick jag ingen extra tid. sätt går det, man får trolla med tiden. 13:10 Endonukleas II heter proteinet som Pernilla forskar om. Det bildas av ett virus som angriper bakterier. Kanske kan detta virus någon gång ersätta antibiotika för att behandla infektioner. Pernilla sitter vid en labbänk, belamrad med burkar, provrör och olika typer av instrument. Det är alltid något som tar mer tid än man räknat med när man labbar. Det är extra frustrerande när man egentligen inte har den tiden. Därför är det viktigt att det är någorlunda jämlikt med hämtning på dagis och hushållsarbetet där hemma. Det har jag och min man lyckats med. 15:30 Hämtning på dagis. Miranda möter i dörren med en bit äpple i munnen. Med Mirabel i famnen går de hemåt. Miranda verkar ha energi kvar och springer i förväg. Nu väntar matlagning och lite andra vardagsbestyr hemma i lägenheten. Städhjälp skulle vara bra. Jag ägnar säkert en timme varje kväll till att bara plocka ihop grejer. Fast först blir det fika med mango och glass. MARTIN MELIN Labbjobb tar ofta längre tid än man tänkt sig, konstaterar Pernilla Lagerbäck. Foto: Christin Lenthamre 12:40 Lunch i avdelningens fikarum. Pernilla tar en portion färdigmat ur mikron och slår sig ner vid en kollega. Av mikrobiologens sexton doktorander har sex småbarn hemma. Så barn som tultar omkring i institutionens korridorer är ingen ovanlighet. Doktoranderna här talar om konsten att hitta en bra kompromiss mellan jobb och familj. Samtidigt som deadline för avhandlingen är ständigt närvarande tickar klockan för hämtning på dagis. Och stressar man på jobbet blir man en sur och grinig förälder på kvällen. De ställer upp en tidsekvation som inte riktigt går ihop. Men Pernilla säger att på något I SVERIGE fi n n s c a högskolestuderande med barn. Det innebär att var femte student också är förälder. UPPSALA UNIVERSITETS föräldrapolicy ska stödja en positiv inställning till föräldraskap hos de anställda. DOKTORANDNÄMNDEN företräder alla doktorander vid universitetet i frågor som till exempel rör arbetsmiljö och jämställdhet. Vad kan universitetet göra för att underlätta för doktorander som bildar familj? Och vilket är det största problemet som doktorander med barn stöter på? Vi frågade Anna Gatti, vice ordförande i kårens doktorandnämnd. Vilka frågor driver doktorandnämnden? Vi driver linjen att varken kvinnor eller män ska behandlas negativt på grund av föräldraledighet. Vi var med och pushade för att universitetet skulle få en föräldrapolicy, vilket det fick. Vad får ni för gensvar från universitetet på ert arbete? Överlag ett positivt gensvar, jämställdhetsfrågor anses som viktiga. Men det är svårare att åstadkomma någon egentlig förändring i praktiken. Hur gör man till exempel när projektanslagen är knutna till en forskargrupp eller en handledare under en viss tid? Då kan det i vissa fall vara omöjligt att ta ut en lång föräldraledighet. Vad är det stora problemet för doktorander med småbarn? Det är ett generellt problem att avhandlingsarbetet kräver väldigt mycket fokus och koncentration under en längre period, och det har småbarnsföräldrar svårt att klara av. Plötsligt blir något barn sjukt, de ska lämnas och hämtas på dagis, och det går inte att jobba över. Och efter en föräldraledighet tar det ännu längre tid att bli färdig med sin avhandling. På de flesta institutioner måste man förhandla sig till en tre månaders förlängning efter en föräldraledighet. Doktorandnämnden vill att förlängningen ska bli obligatorisk. Ett annat problem för många doktorander är utbildningsbidragen, som är för låga att försörja barn på, speciellt om man är ensamstående. Utbildningsbidraget ger heller ingen grund för föräldrapenning. Finns det risk för att föräldralediga missgynnas vid tjänstetillsättning? Ja, det finns en omedveten föreställning att hur skicklig man är som forskare är kopplat till hur mycket man har varit på jobbet. Kvinnor som har varit mammalediga länge kan ju ha producerat lika mycket fast under en kortare period. Du är själv doktorand med tre barn, hur ser du på din situation? Det finns också fördelar med att skaffa barn under doktorandstudierna. Att doktorera ger en större frihet jämfört med andra jobb. Det är lättare att gå ifrån tidigare en eftermiddag för att ta igen det senare. MARTIN MELIN

10

11 Ergo #1 / 2007 NYHETER / 11 Fejkade intervjuer ger träning inför skarpt läge Så om man sammanfattar: varför skulle vi anställa just dig? Det kunde ha varit en anställningsintervju som vilken som helst, om det inte vore för det femtiotal studenter som sitter bänkade i salen. Nu är det istället en simulering, en förberedelse inför vad som förhoppningsvis väntar efter examen. Det är Studenter & arbetsmarknad som arrangerat den offentliga anställningsintervjun med efterföljande diskussion. Och för att vara en övning är det mycket som är hämtat från verkligheten. Intervjusituationen har en verklig annons som förebild och Åsa Lindgren som blev intervjuad har planerat att söka just det jobbet. Maria Wigenius som agerade intervjuare arbetar som rekryteringskonsult på bemanningsföretaget Adecco och har hållit många arbetsintervjuer. Mest riktiga men också som nu inför publik. Jag vill avdramatisera anställningsintervjun, samtidigt som jag vill belysa att den är viktig för att få en bild av om kandidaten passar för en tjänst. Så hur gick intervjun denna gång? Jag tyckte Åsa var jätteduktig. En väldigt positiv person, mån om att göra ett gott intryck. Hennes bekymmer är att hon är ganska grön. I konkurrensen finns det kanske många med tre års erfarenhet. Däremot har hon gjort mycket, både arbetat och rest utomlands, vilket tyder på en kreativ och öppen personlighet. Hon hade läst på en del om företaget och anpassade sina svar till tjänsten. Studenter & arbetsmarknad är Uppsala universitets arbetslivscenter, till för att hjälpa studenter ut på arbetsmarknaden. De erbjuder kostnadsfri feedback på CV och ansökningsbrev, råd vid arbetssökande, nyhetsbrev samt föreläsningar och seminarier. Drop in mån fre 9: Mer info fi nns på Anställningsintervjun är viktig för att få reda på om den sökande passar för tjänsten. Åsa Lindgren fick bra betyg av rekryteraren när hon lät sig intervjuas på låtsas inför publik. Foto: Hannes Ljunghall NÅGOT MARIA WIGENIUS lägger särskild vikt vid är att man bör berätta om sig själv med hjälp av exempel, hellre än att upprepa de egenskaper som målinriktad, flexibel och så vidare som ofta står uppradade i arbetsannonsen. Det är lätt att man tänker att det där bara är floskler. Men i en genomtänkt rekrytering har arbetsgivaren en tanke bakom formuleringen. Det bästa är att komma med exempel: för ett tag sen sa en kompis så här om mig, eller så här blir jag när jag är under stress. Istället för att säga att man är social kan man ge exempel på hur man är social. Under frågestunden efter intervjun är det flera åhörare som undrar hur man ska bemöta lite tuffare frågor. Visserligen frågade hon framåt slutet hur mycket Åsa Lindgren hade tänkt sig i lön, men lät sig nöjas med beskedet avtalsenlig. Det är inte ofta man går direkt in på löneanspråk under första intervjun. Om rekryteraren vill ha en siffra kan man säga att jag tror vi kan komma överens om lönen när vi diskuterar mitt ansvar och mina konkreta arbetsuppgifter. MARIA WIGENIUS MENAR att Adeccos intervjuteknik inte bygger på att vara hård. Alltför personliga frågor tycker hon inte att man ska behöva stå ut med, exempelvis frågan om man snart tänker skaffa barn. Sätt punkt! Det är inte en okej fråga. Försök att vända på frågan: vad har det för betydelse för det här jobbet? Just nu vill jag fokusera på det här jobbet och vad framtiden för med sig vet jag inte. Efter frågestundens slut börjar åhörarna droppa av. Rickard Edholm tycker att det gav en bra bild av vad som väntar. Det finns egentligen hur mycket som helst att lära sig om intervjuer. Men han tycker också att intervjuaren var lite väl snäll och får medhåll av Leila Amara. Jag har varit på ett par intervjuer och jag kan tycka att de kan vara lite mer kaxiga. Nu hade Åsa väldigt bra meriter men ändå. Åsa är sist kvar och samlar ihop lönen för mödan: fyra biobiljetter och en kasse reklamsaker med Adecco-logotyp. Om några dagar blir det intervju på riktigt. JERRY LASOTA NYHETER I KORTHET Öronmärkta miljoner ger tillfällig förstärkning Pengabristen inom humaniora och samhällsvetenskap har debatterats flitigt den senaste tiden. Knappa statliga anslag leder bland annat till mindre lärarledd tid för många som läser ett humanistiskt eller samhällsvetenskapligt ämne. Nu kommer dock en tillfällig förstärkning av kassan, i form av tolv öronmärkta miljoner till grundutbildning inom samhällsvetenskap och humaniora. Pengarna är en del av en särskild kvalitetssatsning från regeringens sida. Det kan till exempel handla om mer undervisning, mindre grupper eller fler lärare. Jag hoppas att detta bara är ett första steg när det gäller satsningar för att höja kvaliteten, säger Cecilia Wikström, folkpartistisk riksdagsledamot och ledamot i Uppsala universitets konsistorium. Krav på porrfria hotell för universitetets gäster När Uppsala universitet bokar hotellrum för inresande gäster bör det vara ett krav att hotellet är porrfritt. Det anser universitetets jämställdhetskommitté. Begreppet porr är förknippat med objektifiering av människor som är oförenlig med den grundsyn som ligger bakom jämställdhetssträvanden, i synnerhet uppfattningen om alla människors lika värde, förklarar kommitténs ordförande Michael Thuné. Jämställdhetshandläggaren ska nu undersöka vilka möjligheter kommittén har att påverka vilka hotell universitetet anlitar. Rekordmånga nya akademiker 2006 Drygt nya akademiker klev ut från svenska universitetet och högskolor läsåret 2005/06, visar ny statistik från Högskoleverket. Det är en ökning med fem procent från föregående år, och ett rekordstort antal. Totalt utfärdades examina under läsåret. Många av dem som tog examen hade dock redan minst en högskoleexamen. Av dem som tog ut sin första examen under läsåret var två av tre kvinnor. Kvinnor har också oftare dubbla examina. Det är till exempel vanligt att man tar ut en kandidatexamen vid sidan av sin sjuksköterskeexamen, säger Stig Forneng, utredare på Högskoleverket. Lägre ränta hos CSN än någonsin tidigare Alla som har studielån tagna efter 1988 omkring en miljon människor får i år rekordlåga räntekostnader. Strax innan jul fastställde regeringen 2007 års ränta på studielån till 2,1 procent. År 2006 var räntan 2,3 procent och 2005 var den 2,8 procent. Anledningen till sänkningen är de senaste årens allmänt låga ränteläge.

12 Vårstart! Ny energi till studentpriser på Stallet och Svettis! GYMPA I AQUA I AEROBICS I CYKLING I KLÄTTERVÄGG STYRKETRÄNING I POOL I RELAX I BOLLSPEL SERIESPEL I KURSER I STAVGÅNG I LÖPNING HÄLSOPROFIL I MASSAGE I SJUKGYMNAST Studenthälsans mottagning Studenthälsans mottagning finns till för dig som studerar vid universiteten i Uppsala. Till oss kan du vända dig om du får studierelaterade problem. På mottagningen finns läkare, kuratorer, psykologer och sjuksköterskor. Studenthälsan arbetar också med förebyggande hälsovård, kurser, grupper, seminarier och studiemiljöarbete, samt utför hälsoprofiler. I Studenthälsans lokaler finns även Studentgyn med gynekologer, barnmorskor och killmottagning. Kursstart! Våga tala Yttrandeträning Start måndag 19/2 eller torsdag 22/2. Anmälan senast 5/2 (måndagskursen), 8/2 (torsdagskursen). Stresshantering Tidspress, krav och måsten... Stanna upp! Öka din självkännedom minska din stress. Start tisdag 13/3. Anmälan senast 27/2. Prestationsångest Minska dina prestationskrav och öka din självkännedom genom reflektion, diskussion och övningar i grupp. Start onsdag 21/2. Anmälan senast 7/2. Dags för anmälan: BOLLSPEL/SERIER! Basketboll Innebandy Volleyboll Fotboll inomhus Start v 7. Anmäl ditt lag senast 26/1! Anmälan via Stallets/Svettis reception. Kurser motion vt 07 Kursstart! Tai Chi/Qi Gong Mindfulness medveten närvaro, avslappning, stressreduktion och kroppskontroll genom Tai Chi och Qi Gong. Start 13/2. Anmälan senast 10/2. Magdans Smidighet, kondition och koordination genom dans till orientaliska toner. Start 15/2. Anmälan senast 12/2. För ytterligare information och anmälan, kontakta Studenthälsans mottagning tel Yoga En balans mellan kropp o själ, energi och medvetande. Start 14/2. Anmälan senast 11/2. Anmälan och frågor via Stallets eller Svettis reception. STALLET Uppsala Science Park Dag Hammarskjölds väg 58 tel reception SVETTIS Svandammen Sjukhusvägen 2 tel reception STUDENTHÄLSANS MOTTAGNING Övre Slottsgatan 7 2 tr tel reception

13 Ergo #1 / 2007 NYHETER /13 HD fällde Uppsala universitet Uppsala universitet gjorde sig skyldigt till otillåten diskriminering vid antagningen till juristprogrammet Det slår Högsta domstolen (HD) fast i en dom. HD fastställer därmed tings- och hovrättens bedömning, och ålägger Uppsala universitet att betala skadestånd till de två studenter med svenskfödda föräldrar som stämde universitetet sedan de trots Inkomst ska inte påverka studielånet. Det föreslår Skatteverket regeringen i en ny rapport. Tanken är att minska det utbredda svartjobbandet bland studenter. Enligt en färsk rapport från Skatteverket svartjobbar en fjärdedel av alla studerande. Det är den klart högsta siffran bland samtliga sysselsättningskategorier. Dels handlar det om svårigheten att få vita jobb, menar utredaren Håkan Malmer. Men också om att man är rädd att hamna över fribeloppsgränsen och därmed bli av med rätten till studiemedel. Man vågar inte riskera att gå miste om studielånet och den trygghet det medför. Dessutom är svarta anställningar ofta tillfälliga, vilket passar många studenter med ojämn arbetsbörda eller som helt enkelt inte vill binda upp sig. Allt enligt en fördjupad undersökning som Skatteverket har gjort bland svartjobbande studenter. Skatteverket vill slopa fribeloppet Men svartjobb innebär en rad nackdelar för den enskilde. Det man tjänar är till exempel inte pensionsgrundande, man saknar anställningstrygghet, står utanför de sociala trygghetssystemen och är oskyddad vid arbetsplatsolyckor och skador. Och man kan ju inte sätta upp det man gör på sitt CV, påpekar Håkan Malmer. DÄRFÖR FÖRESLÅR SKATTEVERKET nu att studielånet inte längre ska påverkas av hur mycket en student tjänar. Förhoppningen är att på så sätt öka incitamentet att jobba vitt. Skatteverket vill också att även låga ersättningar (som det lämnas kontrolluppgift på men som är för låga för att arbetstagaren ska behöva skatta) ska vara pensionsgrundande i framtiden. Det blir ytterligare en morot för att välja bort svartjobb, säger Håkan Malmer. Förslagen är två av många i en omfattande utredning kring svartjobb, som ska lämnas till regeringen senare i år. HANNA bättre meriter blivit förbigångna av sökande med utlandsfödda föräldrar vid antagningen till juristprogrammet. Det är bra att rättsläget har klargjorts. Att det har varit oklart hittills visar inte minst det faktum att HD gav prövningstillstånd, säger Hans Eklund, studierektor vid Juridicum. Gunnar Strömmer, som har företrätt de två diskriminerade studenterna, glädjer sig åt utfallet. Det är centralt att HD utgår från rättten till likställdhet inför lagen och skydd mot diskriminering som en mänsklig rättighet. EN KNÄCKFRÅGA HAR VARIT det undantag i likabehandlingslagen enligt vilken en åtgärd undanröjer diskrimineringsförbudet om den är berättigad av hänsyn till ett särskilt intresse som uppenbarligen är viktigare än intresset av att förhindra diskriminering i högskolan. Uppsala universitet, som i rätten har företrätts av Justitiekanslern, har hävdat att intresset av mångfald inom juristkåren är ett sådant särskilt intresse. Men i sin dom skriver HD att det varken i övriga diskrimineringslagar eller i förarbetena till likabehandlingslagen finns stöd för att i enlighet med det aktuella undantaget tillämpa positiv särbehandling vid olika meriter, s k stark positiv särbehandling. HANNA Småspråk hotas av resursbrist Från och med i höst kan man läsa albanska vid Uppsala universitet. Men Uppsalas breda utbud av småspråk hotas nu av bristande resurser. Nyligen kom Uppsala universitet överens med universiteten i Göteborg, Lund, Linköping, Stockholm och Umeå om hur de ska fördela ansvaret för ett antal småspråk som regeringen vill att det ska finnas undervisning i i Sverige. Dit hör de fem minoritetsspråken finska, tornedalsfinska, jiddisch, samiska och romani chib, men också en rad andra, som estniska, somaliska, hindi och portugisiska. För Uppsalas del innebär överenskommelsen att albanska blir ett nytt språk i grundutbildningen, något man får en ersättning på 1,5 miljoner kronor för under Vi utgår från att det blir ett årligt bidrag, men vi vet inte än, säger Anna Sågvall Hein, dekan på språkvetenskapliga fakulteten. En anledning till att just albanska hamnar i Uppsala är att försvarets tolkskola, som universitetet samarbetar med, har efterfrågat undervisning i språket. Utöver albanskan tilldelas Uppsala ansvaret för en rad andra språk från regeringens lista, men som redan finns vid universitetet. Dit hör till exempel turkiska och assyriologi. Uppsala universitet har i själva verket det bredaste språkutbudet i landet, med undervisning i ett trettiotal språk på grundutbildningsnivå. Men att bredden kommer att kunna behållas även framöver är inte självklart. En kärv ekonomi gör att språkvetenskapliga fakulteten nu har fått i uppdrag av konsistoriet att se över i hur många språk man kan upprätthålla en (enligt Högskoleverket) tillräckligt god kvalitet. Vi gör allt vi kan för att behålla samtliga språk och vill inte dra ner på undervisningen. Men det är ingen lätt uppgift, säger Anna Sågvall Hein. HANNA Per Löwdin Utvärderingar koncentreras till svaga miljöer Under den förra borgerliga regeringen, , infördes ett ekonomistiskt system för anslagstilldelningen. Universiteten skulle i fortsättningen, förenklat uttryckt, få anslag i förhållande till antalet examina som avlades. Kritikstormen mot systemets ytlighet utlöste anspråk på ett systematiskt kvalitetsarbete. Direktiv utfärdades och särskilda anslag ställdes till förfogande för kvalitetsarbete. Universitetskanslern fick det yttersta ansvaret. Därmed inleddes det uttalade kvalitetsarbetet, universiteten började inrätta kvalitetskommittéer, etc. Sedan 2001 har Högskoleverket haft i uppdrag att granska och utvärdera i princip varenda utbildning inom det svenska universitets- och högskoleväsendet. Utvärderingarna har föranlett en massa kritik för den ökade arbetsbördan, för forskare och lärare, och i vissa fall är det närmast potemkinkulisser som mött utvärderarna. Besöken på högskolorna regisseras minutiöst: vissa högskolor har t o m anställt särskilda specialister för ändamålet. En kritisk utvärdering får ju följder för såväl anslagstillgång som rekrytering. Kritiken till trots kan man konstatera att Högskoleverket lyckats förvånansvärt bra. Utvärderingarnas kärna består av utomstående bedömningar, av s k peer review, en kollegial granskning som utförs av vetenskapligt kompetenta inom ämnet. Granskningarna är givande som studievägledning, inte minst i den meningen att man kan lära sig vid vilket lärosäte man bör undvika att läsa eller disputera i ett visst ämne. Samtidigt får man konstatera att verket har varit relativt svagt. 700 utbildningar och program har granskats under de tre senaste åren. En del utbildningar har vid granskningen fallit under en miniminivå för högskolemässighet. Universitetens och högskolornas rätt att utfärda examen i dessa ämnen och program har då ifrågasatts av verket. Totalt har Högskoleverket ifrågasatt 69 examensrätter. Enligt verket driver ifrågasättandet fram en kvalitetshöjning, vilken medfört att verket hittills inte behövt dra in någon examensrätt. Med stor sannolikhet har politiska överväganden, snarare än akademiska, delvis fått betinga utfallet. Drogs examensrätter verkligen in skulle man ställas inför en rad svåra problem: Ska utbildningen läggas ned? Hur hanterar man det? Blir staten eller högskolan skadeståndskyldig? De som har läst eller försökt disputera i ämnet har ju gjort stora förluster! Dragit på sig studielån och ägnat en del av sitt liv åt ett dödfött projekt som är mer demeriterande än meriterande. Uppdraget från staten 2001 var sexårigt och är i stort sett slutfört. Praktiskt taget alla utbildningar ha granskats. Därför lägger nu Högskoleverket om verksamheten. Enligt verket visar såväl erfarenheter från Sverige som från andra länder att nya omgångar av kvalitetsgranskningar som genomförs på samma sätt som tidigare inte ger lika värdefulla bidrag som vid det första tillfället. De kommande åren ( ) ska det alltså inte göras någon generell kvalitetskontroll. Istället vill verket ge större vikt till lärosätenas eget kvalitetsarbete. De flesta lärosäten har numera egen systematisk kvalitetsgranskning, särskilda enheter som arbetar med att försöka höja kvaliteten på utbildningen, etc. Vidare aviserar Högskoleverket att det vill satsa på ett mindre antal fördjupade granskningar av ämnen och program där bedömningen görs att det finns en risk för att god kvalitet inte upprätthålls, baserad på nyckeltal, uppföljningar och förenklade självvärderingar. Istället för att utvärdera alla, även institutioner som är erkänt väl fungerande, blir det alltså en koncentration till de svagaste miljöerna. Väl fungerande verksamheter kommer att lämnas ifred, medan t ex institutioner som kännetecknas av många doktorander och knappt några disputationer riskerar att utsättas för en ingående granskning. Denna koncentration är säkert en riktig satsning. Det finns forskningsmiljöer som inte fungerar bra, för att uttrycka saken milt, och en koncentration på dessa borde ge resultat. Istället för ett flöde av rapporter, så stort att ingen orkar läsa allt, blir det färre och mer åtgärdsrelevanta rapporter. Som ger ett större genomslag. Andra inslag i de kommande årens utvärderingar blir ökad internationell medverkan i granskningen, och utmärkelser till framstående utbildningsmiljöer.

14 14 /PORTRÄTTET Ergo #1 / 2007 Att enbart skriva för en sluten akademisk krets är inget som lockar mig, säger professorn och författaren Karin Johannisson. F oto: Christin Lenthamre Med människan genom tiden Psykoanalys för vår nutid så ser idéhistorikern Karin Johannisson på sitt ämne. Med fokus på kropp och medicinhistoria söker hon bakgrunden till samtida fenomen. Nu skriver hon på en bok om melankolins historia, där hon även vill slå ett slag för vår rätt att vara ledsna och nedstämda. Synen på vår kropp har förändrats genom tiderna. Vad som ansetts som sjukt och friskt, manligt och kvinnligt, och hur den ideala kroppen ska se ut, är långt ifrån beständiga sanningar snarare ständigt skiftande tidsmarkörer, tätt sammankopplade med tidens normer och värderingar. Att undersöka hur människans relation till sin kropp förändrats genom århundradena kan därför säga mycket om hur våra föreställningar om oss själva vuxit fram, förklarar Karin Johannisson. Att försöka förstå varför människor tänker och handlar som de gör, har alltid varit en stor drivkraft i hennes arbete som forskare och författare. Historia är inte bara dekoration. Den är en fantastisk bank av erfarenhet som kan hjälpa oss att belysa och förstå nutiden. Men det ska inte bara vara nyttigt, utan framförallt roligt, att ha insikter i varför vi tänker som vi gör, påpekar hon. DET VAR FASCINATIONEN över idéhistoriens fokus på människor som gjorde att hon föll för ämnet under studietiden i Göteborg. Hon beskriver det som en omedelbar förälskelse. Men vägen till forskningen var allt annat än spikrak. Efter studierna följde en tid med diverse jobb, en bibliotekarietjänst på Carolina Rediviva varvades med skrivande på en C- uppsats samtidigt som hon arbetade med att översatta tysk dramatik till svenska. Det var en kombination av intresse och slump att jag till slut hamnade på en doktorandtjänst. Annars hade jag nog fortfarande varit översättare, jag tycker mycket om att arbeta med språket. Om jag inte kunde kombinera forskningen med att skriva böcker skulle jag nog inte vara kvar, att enbart skriva för en sluten akademisk krets är inget som lockar mig, säger Karin Johannisson. Hennes böcker har också fått stor uppskattning utanför de akademiska rummen. Sedan debuten 1988 med Det mätbara samhället har hon gett ut ett»när OMVÄRLDEN ÄR OSÄKER FRAMSTÅR KROPPEN SOM NÅGOT FAST OCH STABILT, DIT VI KAN FÖRFLYTTA VÅR ORO OCH UTTRYCKA DEN GENOM SYMPTOM SOM TIDENS SAMHÄLLE ACCEPTERAR.«flertal titlar, senast Tecknen (2004) som granskar läkarens metoder att tyda kroppen genom tiderna. Där emellan har det även hunnit bli två nomineringar till Augustpriset, dels för den mycket uppmärksammade Den mörka kontinenten (1994) om den medicinska vetenskapens syn på kvinnans kropp. Dels för boken Kroppens tunna skal (1997) där kroppens idéhistoria skildras, hur vetenskapen tar människokroppen i anspråk med start i renässansen och de ofta spektakulära dissekeringarna av kroppar på de anatomiska teatrarna. ETT ÄMNE HON ofta återkommer till är hur sjukdomar får olika benämningar i olika tider, alltefter vad som anses accepterat som sjukdom. Utbrändhet till exempel, är långt ifrån ett nytt fenomen. Under 1900-talets början då nervositet var på modet, fanns en utbredd psykisk ohälsa inte olik dagens utmattningsdepressioner och långtidssjukskrivningar som gick under namnet neurasteni, alltså nervsvaghet. Då som nu var det stora samhällsomvandlingar som orsakade instabilitet och otrygghet, förklarar Karin Johannisson. Det skapas en oro som måste ta vägen någonstans. När omvärlden är osäker framstår kroppen som något fast och stabilt, dit vi kan förflytta vår oro och uttrycka den genom symptom som tidens samhälle godtar. FRAMTIDENS HISTORIKER tror hon kommer att analysera oss nutidsmänniskor och undra vad som hände. Trötta och deprimerade, utan lösningar för hur man ska handskas med den instabilitet och oro som globaliseringen för med sig. Men vetskapen om att sådana problem har uppstått förr och att man har hittat lösningar som gjort att de försvunnit, kan vara en viss tröst, tror hon. Hennes egen metod mot stress är att försöka följa renässansfilosofernas motto, att pendla mellan vita activa och vita contemplativa mellan det aktiva och meditativa livet. Kopplar av gör hon bäst genom att vandra i trädgården hemma i Rickomberga i Uppsala. En annan favoritsysselsättning är att läsa skönlitteratur, på sängbordet ligger just nu årets Augustpristagare, Svinalängorna av Susanna Alakoski. Men även en egen ny bok är på väg, den här gången om ett sinnestillstånd som brukar förknippas med det typiskt svenska, nämligen melankolin. En känsla som hon menar alltid varit ett uttryck för förlust av sammanhang och jagande efter en mening i tillvaron, men som på samma sätt som utbrändheten yttrat sig i olika former beroende på vilket känslospråk som tiden tillåter. Det är intressant att förstå hur man var melankolisk på sextonhundratalet. Melankolikern var långt mer utlevande. Många hade märkliga vanföreställningar om kroppen, hypokondriska förnimmelser och ett speciellt kroppsspråk. IDAG TROR HON melankolin snarare visar sig som rastlöshet, dövad med konsumtion och drömmar om självförvandling. Hela tiden försöker vi förbättra oss själva våra liv kan alltid bli lite bättre, våra kroppar lite mer vältränade, våra hem lite snyggare. Livet blir till ett projekt som ständigt ska förbättras. Allt som inte är optimal hälsa och välbefinnande, som att vara ledsen eller sårbar, ses till slut som sjukdom. Jag tror det är viktigt att behålla så mycket som möjligt av sådana tillstånd inom synen på vad som är friskt, istället för att benämna det med medicinska namn. Om ramarna krymps för vad som ses som normalt, hamnar till sist väldigt många utanför. HANNA ODELFORS NAMN: Karin Johannisson YRKE:Professor i idéoch lärdomshistoria vid Uppsala universitet, författare. ÅLDER: 62 år BOR: Villa i Rickomberga utanför Uppsala FAMILJ: Man och tre vuxna barn AKTUELL MED: Har just tilldelats en av universitetets Rudbecksmedaljer, för omfattande och brett uppskattade vetenskapliga insatser [...], ett författarskap som vågar utmana invanda betraktelsesätt och som korsbefruktar humaniora och de medicinska vetenskaperna. Skriver på en bok om melankolins historia.

15 STUDERA I EUROPA Internationella kansliet informerar vid två tillfällen om Uppsala universitets generella utbytesprogram samt om Sokrates/Erasmus och Nordplusprogrammen Onsdag 7 februari 2007 Kl 17-18, sal IV, Universitetshuset Tisdag 27 februari 2007 Kl 17-18, sal IV, Universitetshuset Alla intresserade är välkomna! Besöksadress: Internationella kansliet, S:t Olofsgatan 10 A

16 Träna självförsvar i Uppsala ju-jutsuklubb Fräsch och modern salong Långt hår 230 kr Kort hår 200 kr Alla studenter är välkomna! TEL Öppettider Mån-fre 9-18, Lördagar Nybörjare välkomna fr.om. 15 januari HncjcYZgh `c^c\ + evg b cvyha^chzg ' ÓVh`dg a^chk~ih`dg Träningsavgifter för nybörjare Barn (9-12 år): 450 kr Ungdomar (13-15 år): 450 kr Vuxna: 900 kr HeVgV (%% `g Medlemsavgift 100 kr per år Medlem i Sv. Ju-jutsuförb. Bergsbrunnag. 1 ing E. Tel: ev`zi..-/" w w w. j u - j u t s u. c. s e K~gYZ &'. Eg^hZi \~aazg h[~g^h`v a^chzg# S:t Olofsgatan 15, Uppsala Stans snabbaste Cykelaffär! Nya och begagnade cyklar Vi säljer inga billiga cyklar. Vi säljer cyklar billigt! Cykel- VIKTOR Svartbäcksgatan 25 Öppet: Vard 8 17 Tel Vc\ gyh\vivc! &7# JeehVaV# G^c\ %&-"&',+,,# SÄLJER KÖPER BYTER REPARERAR

17 Ergo #1 / 2007 NYHETER / 17 FORSKNING PÅGÅR Svenskar kräver anpassning KRÖNIKA/NINA BRANDER Nina Brander är språkvetare, journalist och översättare Svenskarna är mer positiva till invandring än i många andra länder. Samtidigt kräver vi stor anpassning, menar mångfaldsforskaren Orlando Mella. I december publicerade Sociologiska institutionen i Uppsala för andra året i rad sin Mångfaldsbarometer, en undersökning som kartlägger svenskarnas attityder till etnisk mångfald inom områden som arbetsliv, kultur och religion. Orlando Mella är en av de två ansvariga forskarna bakom rapporten. Han förklarar att idén är att skapa vetenskaplig information om mångfald och attityder till invandring och att bidra till en offentlig diskussion som bygger på fakta, inte bara antaganden och generaliseringar. Bilden i medierna är ofta förenklad, både när det gäller positiva och negativa attityder. Vi vill visa på underliggande faktorer och förklara varför människor tycker på ett visst sätt. Men kan man verkligen mäta attityder? Orlando Mella menar att det absolut går att ge en bild av människors attityder, men att det är viktigt att man mäter utifrån flera påståenden och har ett tillräckligt stort underlag. I vår undersökning har vi skickat ut en enkät och fått in svar från 954 personer i åldrarna år. Vårt urval står sig bra rent statistiskt och vi kommer också att fortsätta med undersökningen år efter år. Eftersom människors attityder kan förändras snabbt blir det intressant att kunna mäta förändringar i ett längre perspektiv. Går det att säga något om hur svenskarnas attityder har förändrats över tid? Sveriges situation är speciell. Våra attityder till invandrare är mer positiva än i många andra länder, samtidigt som vi påverkas av det ekonomiska läget. Under mitten av 90-talet var svenskarnas attityder till exempel mindre positiva eftersom den allmänna ekonomiska situationen var sämre. Svenskarnas mer positiva hållning tror Orlando Mella beror på vår homogena kultur med protestantismen och socialdemokratin i botten. Detta har skapat ett öppet och demokratiskt samhälle som genomsyras av en idé om jämlikhet, menar han. De sociala skillnaderna är relativt små, vilket skapar en bra grund för integration, om än på våra villkor. Sverige är ett samhälle som integrerar invandrare på ett bra sätt, samtidigt som vi kräver mycket. Vi accepterar andra kulturer formellt, men i praktiken finns det inte särskilt stort utrymme för kulturella olikheter. Vi accepterar invandrare om de anpassar sig till vårt samhälle. SAMTIDIGT SOM 84 PROCENT av svenskarna har god erfarenhet av nära kontakt och samarbete med invandrare så har antalet personer med extrema negativa attityder till invandrare på ett år ökat från tre till sex procent. Det speglar Sverigedemokraternas framgångar, men är inget som kommer att hålla i sig på sikt om tillväxten fortsätter att öka och arbetslösheten går tillbaka. Det som däremot oroar Orlando Mella är svenskarnas attityder mot vissa grupper av invandrare. Sju av tio tillfrågade instämde i påståendet att det finns vissa grupper av invandrare som inte klarar av att integreras i vår kultur, mot 64 procent Attityderna hårdnar alltså. Det kulturella avståndet bedöms vara längst till invandrare från framför allt Mellanöstern och Afrika. Det geografiska avståndet har betydelse, men även religion och andra kulturella uttryck påverkar. Detta är något vi måste motverka. Medias bild av den politiska utvecklingen i världen där Mellanöstern har blivit likställd med terrorism och ondska påverkar våra attityder. Den bilden behöver nyanseras och vi behöver se fler positiva förebilder i media. För att underlätta integrationen är det också viktigt att förklara hur det svenska samhället fungerar och vilka normer och värderingar som gäller. Vi måste skapa en öppen dialog där vi kan mötas och diskutera etnisk mångfald för att underlätta förståelsen och motverka fördomar. JOSEFINE ERIKSSON Hemvändande, hatkärlek Jaha, då var jul och nyår överstökade för denna gång, och jag hoppas att ni alla överlevt med fysisk och mental hälsa i behåll. Själv stannade jag kvar i Uppsala och undvek därmed åtminstone den reserelaterade stressen och den speciella problematik som hör ihop med hemvändandet. Ni som kommer från små hålor vet nog vad jag pratar om. Man flyttar till Lärdomsstaden, börjar plugga på universitetet, lär sig en massa fantastiska saker, utvecklas som människa. Sedan återvänder man till hembygden och ser den välbekanta miljön med nya ögon och känner lukten från pappersbruket med nya näsborrar. Småstaden är ett eget litet universum. På lördagskvällarna kör man runt torget i ett ändlöst, bensinslukande gaturally. Ibland kommer lantisarna från de närbelägna byarna åkande på traktor för att mucka gräl. De som inte bryr sig om motorer sitter antingen och super i någon skitig replokal eller bakar pizza med käcka kristna ungdomar i församlingshemmet. På lokaltidningens förstasida kan man flera dagar i sträck följa historien om en förrymd papegoja som fastnat i ett träd. (Till och med brandkårens längsta stege var för kort, pippin frös till sist ihjäl i talltoppen.) På insändarsidan härjar konservativa skribenter med bibelord som vapen. Sverige är ett samhälle som integrerar invandrare på ett bra sätt, samtidigt som vi kräver mycket, menar mångfaldsforkaren Orlando Mella. Foto: Christin Lenthamre SOM HEMVÄNDARE INSER MAN SNABBT att den praktiska nyttan av ens nyförvärvade kunskaper om strukturalistisk litteraturteori eller molekylär genetik är ganska begränsad. Vad gör man med en fil.kand. i nordiska språk när topplockspackningen måste bytas ut för femtusen spänn? Och om man trodde att ens flashiga utbildning skulle imponera på gamla kompisar får man tji de som stannade kvar för att jobba på fabrik eller verkstad har nämligen stora hus och mercedesar och fruar och män och barn vid det här laget. Ens eget korridorsliv kan plötsligt te sig ganska torftigt i jämförelse. Kanske känner man också att man har vuxit ur sin dialekt. Att man inte kan prata om det nya som man lärt sig, för att orden helt enkelt saknas på nejdens mål. Talet stockar sig i halsen och ut kommer en rörig rotvälska, och snart vet man inte längre vem man är. Och så sitter man där med sin splittrade själ och sin underliga hatkärlek och undrar var man egentligen hör hemma. Denna typ av identitetskris har en tendens att hålla i sig livet ut, så om du lider av den, ta för all del och vänd den till något vettigt. Med hjälp av den kreativitet som de flesta småstadsbor av nödtvång besitter (eftersom det fanns så lite att göra i hemstaden) kan man till exempel skriva en svart, cynisk utvecklingsroman eller göra en succéfilm som borrar sig rakt in i svenska folkets hjärterötter. Lycka till!

18 Foto: Bo Gyllander 18 / KULTUR Ergo #1 / 2007 ERGO VÄLJER UTSTÄLLNING/ Är det offentliga konstverket ett självständigt verk eller framträder dess egenskaper bara i ett större sammanhang? Är upplevelsen eller förståelsen av verket beroende av platsen och dess förutsättningar? Dessa frågor, och många andra, vill Uppsala konstmuseum väcka med nya utställningen Den moderna staden det offentliga rummets estetik. Svaren får besökarna stå för själva. Sharon Rider och Maria Karlsson har sammanställt antologin Den moderna ensamheten. Foto: Hanna Lundquist Nyensamheten utmanar Är vi idag ensamma på ett annat sätt än tidigare? Hur ser den nya ensamheten i så fall ut? Frågorna står i centrum för en uppmärksammad antologi med flera Uppsalahumanister bland författarna. Ensamhet är en av vår tids stora utmaningar för både samhället och individen. Det menar litteraturvetaren Maria Karlsson och filosofen Sharon Rider, båda verksamma vid Uppsala universitet tillika redaktörer för den nyutkomna antologin Den moderna ensamheten. Utgångspunkten är att vi idag är friare än någonsin tidigare. Vi reser, har tillfälliga anställningar, flyttar ofta och har allt färre band till varandra och det kollektiva. Men priset vi får betala är en djup och ny sorts ensamhet som bottnar i att vi själva bär det totala ansvaret för vår egen lycka och välgång. INGÅNGARNA TILL vår tids ensamhet visar sig dock vara lika många som de tio skribenter, varav flera humanister med Uppsala som bas, som medverkar i boken. Konstnären Måns Wrange uppmärksammar med sitt projekt om medelmedborgaren Marianne de två och en halv miljoner människor som lever ensamma i Sverige idag. Marianne, en 40-årig ogift och barnlös offentliganställd som bor i en tvåa, är ett statistiskt destillat av dem alla. Författaren Göran Rosenberg pekar i sitt bidrag på vår tids långt drivna individualism som en viktig orsak till den tilltagande ensamhet han ser i samhället, medan litteraturvetaren Margaretha Fahlgren i en betraktelse av tantsnusk -genren och dess mottagande visar hur framgångsrika kvinnor som väljer att leva ensamma lätt uppfattas som något hotfullt. Till en liknande slutsats kommer Maria Karlsson i sin studie av kvinnliga poliser i Håkan Nessers kriminalromaner. Han ser på dem som lite tragiska, som att de inte vet sitt eget bästa. Till slut måste de väl ändå mogna och skaffa barn? I verkliga livet är ensamhet något vi ganska sällan pratar om. Att vara ensam omgärdas fortfarande av viss skam. Det är lite av ett lyte, som en allvarlig sjukdom man blir rädd av andras ensamhet, om den inte är självvald, menar Sharon Rider. Det var också just via funderingar kring skam och normalitet som Maria Karlsson, när det för några år sedan fanns forskningspengar att söka i Uppsala, kom på att ensamhet kunde vara ett spännande tema. Humaniora har aldrig tidigare tagit ett större grepp om ensamhet, vilket är ganska konstigt eftersom det är ett så vanligt tema i litteratur och filosofi. ATT IDÉN BLEV VERKLIGHET och att konferensen nu också finns i bokform är roligt inte minst för att humanistisk forskning med en så konkret samhällskoppling är sällsynt, menar Rider och Karlsson. Och boken är angelägen, det vittnar den uppmärksamhet den fått hos allt från ledaroch kulturredaktioner till riksradion. Men att prata om en ny och djup ensamhet tätt kopplad till individualismen känns samtidigt som lite av en balansakt. Steget till en kulturkonservativ hållning där gamla samhällsformer romantiseras tycks inte särskilt långt. Maria Karlsson är beredd att hålla med. Jag tycker till exempel att man förbiser andra slags nätverk än kärn- eller storfamiljen när man pratar om den moderna ensamheten. Man glömmer lätt att ett nätverk av vänner kan betyda lika mycket som en partner. HANNA DEBATT/ Feministisk debatt blir det den 7 februari mellan före detta vänsterpartiledaren och nuvarande Fi-talespersonen Gudrun Schyman och Maria Abrahamsson, ledarskribent på Svenska Dagbladet. Plats: Laboremus, Rundelsgränd 2B, kl EVENT/ Den 25 28/1 kommer konstnärsgruppen Raketa att visa videokonst genom Biologiska museets fönster som vetter mot Ekonomikum. Tanken är att de uppstoppade djur som bott i museets gamla dioramor ska ges nytt liv. Under vernissagen den 25/1 bjuds det dessutom kl 18 på nykomponerad elektronisk musik av gruppen Örjan. Videokonsten fortsätter från skymning till gryning sedan musiken klingat av.

19 Ergo #1 / 2007 KULTUR / 19 Loud på Norrlands tänker sätta Uppsala på rockkartan Martin Antonsson och Fredrik Bergström tröttnade på indiepopsdominansen på nationernas liveklubbar och beslöt sig för att starta en egen rockscen. Foto: Hanna Lundquist Rockscenen på Uppsalas nationer har länge gapat tom. Men nu går ridån upp för Loud, en ny rockklubb som satsar både stort och lokalt. J ag är helt övertygad om att det finns en rockpublik bland studenterna. Det är bara utbudet som har fattats, säger Fredrik Bergström. Tillsammans med Martin Antonsson var han trött på dominansen av indiepop på nationernas liveklubbar och saknade en rockscen såväl i nationsvärlden som bland Uppsalas civila krogar. Uppsala är inte precis känd som en rockstad. Vi vill dra vårt strå till stacken för att ändra på det. Resultatet heter Loud och ska inhysas på Norrlands nation en onsdag i månaden, fast premiären hamnar på en lördag. Varken premiärens eller resten av vårens spelningar är spikade i skrivande stund, men Martin och Fredrik har en jävla massa trådar ute. Beroende på hur stort intresse klubben väcker kan det bli allt från riktigt stora band till mer av up and coming. Det kan bli lite vad som helst. Dessutom händer saker så fort i den här världen. NÅGRA DRÖMBOKNINGAR är Mogwai ( skotsk atmosfärrock ), Danko Jones ( borde inte vara omöjliga att få hit ) och Electric Eel Shock ( tre galna japaner som spelar rockmetal ). Och om de får fantisera fritt: Millencolin. Det vore det ultimata. Men minst lika viktigt som att boka schysta huvudband är att ge plats åt lokala akter, betonar de. Dels för att ge studentpubliken en chans att få upp ögonen för Uppsalas rockutbud, men också för bandens skull. Som djupt insyltade i lokalbandsscenen Fredrik har spelat i Uppsala i 15 år, Martin är musikansvarig på Kalmar och Göteborgs nation och de spelar tillsammans i emobandet The Good Honey Society är de väl medvetna om det nästan obefintliga utbudet av lokaler för Uppsalamusiker som har passerat 20-strecket. Nationerna måste ta sitt ansvar och erbjuda plats. Inte minst när det finns så bra scener som den här på Norrlands, säger Martin Antonsson. HANNA Loud, Norrlands nation, 27 januari, kl För information om premiärspelningen, se och Upplands satsar på jazz. Nationens avsomnade jazzbar får nämligen liv igen, i uppfräschade, mindre lokaler på mellanvåningen. Jazzbaren har legat nere ett tag eftersom det inte höll att ha den i de stora lokalerna på övervåningen, säger Upplands 3Q Max Eriksson. Med ett brett drinkutbud, smårätter som foccacia och 30-talsjazz i högtalarna hoppas man nu locka tillbaka publiken. Några liveakter är inte inplanerade i dagsläget, men kan kanske bli aktuellt senare, enligt Max Eriksson. TEATER Övertydligt överkonsumerande Körsbärsträdgården Upsala stadsteater Av: Anton Tjechov Regi: Eva Dahlman Medverkande, Viveca Dahlén, Lolo Elwin, Hassan Brijany m fl Anna Lyons och Michael Jonsson i Körsbärsträdgården på Upsala stadsteater. Foto: Joel Persson Två syskon äger tillsammans ett gods, lever över sina tillgångar och följer inte med i sin tid. Detta är grunden i det drama som kallas Körsbärsträdgården. Eva Dahlman skriver i programbladet att hon här ser paralleller till dagens samhälle, där västvärlden mjölkar ur jordens resurser, stoppar huvudet i sanden och låtsas som att tillgångarna är oändliga. Intressant idé, tänkte undertecknad och slog sig ner. Vissa element gör att man kan ifrågasätta om vi verkligen befinner oss i nutid, men antalet påsar med etiketter av kända kläddesigners är så många på scen att de nästan blir en övertydlig markering om att detta är 2000-tal. Detta kan vara Dahlmans tysta replik: se likheterna, vi gör samma misstag då som nu. Familjen vi får följa och personerna i deras närhet har, med ett fåtal undantag, för mycket tid, för lite pengar och för dålig insikt om hur lite pengar detta egentligen är. Detta resulterar bl a i att man strör slantar runt sig och ägnar tiden åt saker som att fira ett skåps 100-årsdag. Händelser i absurdismens tecken understryks av en förhöjd spelstil hos flera av karaktärerna och ger en känsla av distansering till dem. Publikplatserna bildar tillsammans formen av en hästsko och skådespelarna tar plats bland publiken, från och till, under föreställningens gång. Den avtagande gränsen mellan scen och salong blir en kommentar till samtiden. Ytligheten vi ser på scenen är inte långt borta, den finns mitt bland oss, hos oss. Teatraliteten blir ett fyrverkeri i högljutt skådespeleri, men rätt snart börjar man efterfråga nyansering. Det blir alltför tydligt: Titta på stackarna. Inga pengar och lever på belånad mark. Och översatt till våra dagar: Det är synd om människan som måste stå ut med miljökatastrofer och annat. Ingen ren luft och fortsätter att överkonsumera. Samtidigt svälter tredje världen. Kanske är syftet att förlöjliga. Men jag vill ha mer. Och lite mer ger Leif Magnussons Firs, en äldre lakej och Hassan Brijanys köpman Lopachin. Dahlman har låtit dem inse allvaret vilket blir en skön kontrast till överspel och slå-i-dörrar-humor. Det finns flera tänkvärda inslag och körsbärsträdgården är ack så vacker. Men kanske räcker det ändå att sammanfatta premiärkvällens föreställning så som damen i foajén gjorde: Det var många om och men för att bli av med den där trädgården. ANNA SELVÅG

20 AMD Smart Student Processor: AMD Athlon AM2 Internminne: 1GB DDR2 PC667 Hårddisk: 250GB 7200rpm SATAII Grafikkort:Geforce 6150 integrerad VGA+DVI DVD+/-RW: 16x DVD-brännare med Dual Layer OS: Microsoft Vista Home Basic Övrigt: 5.1 integrerad ljudkort, S-video 10/100/1000Mbps integrerad nätverkskort, kompakt Internet tangentbord & Optisk scrollmus. Köp till bildskärm HP Multifunktionskrivare PSC 1510 Skrivare, kopiator, & skanner 695:- PC erbjudanden: NetGear WGT624 Trådlös Router 108Mbps 4x10/100Mbps 579:- European Information System AB I Uppsala sedan 1996 ASUS F3T-AP012M Processor: AMD Turion X2 TL52 Internminne: 1GB DDR2 Hårddisk: 120GB DVD+/-RW: DVD-brännare med Dual Layer Bildskärm: 15,4 WXGA Glare TFT Grafik: Nvidia Geforce Go MB Operativsystem: Windows XP MCE Nätverk: 10/100Mbps LAN & 54Mbps B/G WLAN Övrigt: 3x USB, Modem 56K, Card reader, Webcamera bärväska & optiskmus medföljer! Mått & vikt: B36,5-H4-D27 cm & 2,7,5kg 5.899:- (256kr/ mån**) :- (440kr/ mån*) PC komponenter: Xtend/Samsung Extern Hårddisk 250 GB, 7200 RPM USB2.0 Hårddisk 969:- TDK DVD+R 25Pack 16x Certiferad cakebox. USB Minnen: Vi säljer Kingston minnen Acer Aspire bärbar PC med 17 TFT Processor: Intel Celeron M Ghz Internminne: 1024MB DDR2 Hårddisk: 120GB 5400RPM DVD+/-RW: DVD-brännare med Dual Layer stöd Bildskärm: 17.1 TFT XGA CrystalBrite 1440x900 Operativsystem: Windows XP Home Nätverk: 10/100LAN & B/G WLAN Övrigt: 4x USB, Modem 56K, 5i1 card reader, Mått & vikt: B40-H4-D29,5 cm & 3,68kg! * Månadskostnaden avser avbetalning i 36 månader genom Resurs Finans. Uppläggningsavgift (245kr) tillkommer, Ränta 9,84%*(**24 mån Räntefritt) Alla priser är Inklusive moms. Vi reserverar oss för eventuella pris/produkt ändringar utanför vår kontroll samt tryckfel. Intern Hårddisk 320GB, 7200 RPM 16 MB cache Från 949: :- (358kr/ mån*) Tel: /20 Drottninggatan 7 199:- Pris ex: 1GB USB :- ASUS F2HF-A022P Processor: Intel CM440 1,86Ghz 1MB Internminne: 1GB DDR2 Hårddisk: 80GB DVD+/-RW: DVD-brännare med Dual Layer Bildskärm: 15 XGA TFT Grafik: Intel GMA950 max 128MB Operativsystem: Windows XP Professional Nätverk: 10/100Mbps LAN & 54Mbps B/G WLAN Övrigt: 3x USB, Modem 56K, Card reader, Webcamera Bärväska & optiskmus medföljer! Mått & vikt: B34,3-H1,7-4-D28 cm & 2,7kg 7.495:- (319kr/ mån*) Anna Moilanen Maria R.Sivertsson Helena Forsberg Anette Brandt Arvid Nerdal

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska GRAFISK FORM ILLUSTRATION ÖVERSÄTTNING TRYCK TRYCKT PÅ MILJÖVÄNLIGT PAPPER Att studera

Läs mer

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter.

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. 1. Inledning Sveriges förenade studentkårer, SFS, har under lång tid arbetat för att de stora bristerna i sjukförsäkringssystemet

Läs mer

Fråga 1. Fråga 2. Fråga 3

Fråga 1. Fråga 2. Fråga 3 Doktoranders arbetsmiljö - enkät december 2009 57 st svar Fråga Är du nöjd med din arbetstid? Nej jag jobbar för mycket 4 25% Ja det är lagom 40 70% Nej jag jobbar för lite 3 5% Fråga 2 Håller du i någon

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Medlemsmöte 131009 Kalmar/Växjö. Åsiktsdokument

Medlemsmöte 131009 Kalmar/Växjö. Åsiktsdokument Medlemsmöte 0 Åsiktsdokument 0 Grundläggande värderingar Ett universitet för alla Medlemsmöte 0 Utbildning är en demokratisk rättighet som ska vara tillgänglig för alla. Varje individ måste ges en reell

Läs mer

Diskussionsunderlag kring arbetsmiljö Exempel och möjliga åtgärder

Diskussionsunderlag kring arbetsmiljö Exempel och möjliga åtgärder Diskussionsunderlag kring arbetsmiljö Exempel och möjliga åtgärder Varför arbeta med studenternas arbetsmiljö? Vi måste se studentgruppen för vad den är. Studenter är vuxna människor, och många studenter

Läs mer

Jämlikhetsplan. Kungl. Musikhögskolan. Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan. Dnr15/211. Faställd av rektor 150420. Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009

Jämlikhetsplan. Kungl. Musikhögskolan. Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan. Dnr15/211. Faställd av rektor 150420. Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009 Jämlikhetsplan 2015-2017 Jämlikhetsplan Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan Dnr15/211. Faställd av rektor 150420 Kungl. Musikhögskolan Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009 Jämlikhetsplan 2015-2017 för KMH

Läs mer

Luleå studentkårs åsiktsdokument

Luleå studentkårs åsiktsdokument s åsiktsdokument Luleå tekniska universitet 971 87 Luleå Mail: xx@luleastudentkar.com Tel: 0920-49 33 00 1/8 Innehållsförteckning Grundsyn... 3 Mångfald... 3 Utbildning och dess kvalitet... 3 Personal

Läs mer

Jämställdhetsplan 2011 2013

Jämställdhetsplan 2011 2013 Jämställdhetsplan 2011 2013 Antagen av institutionsstyrelsen 2011-06-08 Innehåll Jämställdhet mellan kvinnor och män... 2 Ansvarsfördelning... 2 Jämställdhetsplanen antagen 2007... 3 Läget vt- 11... 3

Läs mer

Det är inte ideologier som styr på kåren

Det är inte ideologier som styr på kåren Styrelsen. Mikaela Peltz, Zakarias Pante och Katarina Nilsson representerar Socialdemokraterna, Moderaterna och Pedagogerna. Det är inte ideologier som styr på kåren Medier och politiker på riksnivå har

Läs mer

Trappan - Ungas väg till ett innanförskap

Trappan - Ungas väg till ett innanförskap Trappan - Ungas väg I detta material berättar ungdomar från Södertälje om hur det är, när livet plötsligt tar stopp och man inte kommer vidare till arbete eller fortsatta studier. I detta dokument har

Läs mer

Kompensation för förlorad studietid för doktorander vid internationella och nationella förtroendeuppdrag

Kompensation för förlorad studietid för doktorander vid internationella och nationella förtroendeuppdrag Kompensation för förlorad studietid för doktorander vid internationella och nationella förtroendeuppdrag Kompensation för förlorad studietid för doktorander vid internationella och nationella förtroendeuppdrag

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Studerande föräldrars studiesociala situation

Studerande föräldrars studiesociala situation Studerande föräldrars studiesociala situation Emma Mattsson Umeå Studentkår Maj 2011 Bakgrund Projektet Studenter med barn finns med i verksamhetsplanen för 2010/11 och har legat på den studiesociala presidalens

Läs mer

Allt du behöver veta inför en anställningsintervju!

Allt du behöver veta inför en anställningsintervju! Allt du behöver veta inför en anställningsintervju! LNU Karriär Lite konkreta tips inför anställningsintervjun. Att förbereda sig inför intervjun är A och O. Ta reda på så mycket som möjligt om företaget

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Ärendehantering vid kränkning och diskriminering

Ärendehantering vid kränkning och diskriminering HSPA 49-2014/82 1 (av 6) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Beslutsdatum: Beslutande: Giltighetstid: Dokumentansvarig: Diarienummer: Version: Revisionsdatum: Handledning för process 2014-05-01

Läs mer

SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP

SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP Karolina Källoff karolina.kalloff@mah.se Studenthälsan DAGENS AGENDA Vad är prokrastinering och varför skjuter vi

Läs mer

Den svenska byggindustrin är något att vara stolt över. Kvalitén är hög, byggarna kompetenta och trivseln på topp. Men svartarbete och oseriösa

Den svenska byggindustrin är något att vara stolt över. Kvalitén är hög, byggarna kompetenta och trivseln på topp. Men svartarbete och oseriösa Den svenska byggindustrin är något att vara stolt över. Kvalitén är hög, byggarna kompetenta och trivseln på topp. Men svartarbete och oseriösa aktörer solkar ner vårt rykte och förstör för de hederliga

Läs mer

Kårfullmäktigesammanträde

Kårfullmäktigesammanträde Verksamhetsåret 2012/2013 Kårfullmäktigesammanträde den 17 december 2012 - Utskotts- och kommittéförslag a) förslag om ändring i Reglemente för Ekonomiska sektionen 2011-01-18 Reglemente för Ekonomiska

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet Ledarnas Chefsbarometer 2012 Chefen och jämställdhet Innehåll Inledning... 2 Rapporten i korthet... 3 Jämställda arbetsplatser?... 4 Chefens chef är en man såväl i privat som offentlig sektor... 5 En chef,

Läs mer

Yttrande Carl Larsson Utbildningsansvarig 2014-09-12. Umeå naturvetar- och teknologkår samt Umeå Medicinska Studentkår

Yttrande Carl Larsson Utbildningsansvarig 2014-09-12. Umeå naturvetar- och teknologkår samt Umeå Medicinska Studentkår UKÄ:s reg.nr: 32-205-14 Svaren nedan är från (härefter benämnt som US ) och avser Umeå universitet (härefter benämnt som UmU ) generellt, samt i vissa avseenden de organisatoriska delar av Umeå universitet

Läs mer

REMISSVAR Rnr 7.06. Till Finansdepartementet. Avidentifiera jobbansökningar en metod för mångfald (SOU 2005:115) Fi2006/227

REMISSVAR Rnr 7.06. Till Finansdepartementet. Avidentifiera jobbansökningar en metod för mångfald (SOU 2005:115) Fi2006/227 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2006-04-19 103 15 STOCKHOLM tel 08/613 48 00 fax 08/24 77 01 e-post kansli@saco.se REMISSVAR Rnr 7.06 Till Finansdepartementet Avidentifiera jobbansökningar en metod för mångfald

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

Yttrandena från Göteborgs universitet. Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg

Yttrandena från Göteborgs universitet. Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Caroline Cruz caroline.cruz@hsv.se

Läs mer

De gömda och glömda. En rapport om akademikerarbetslöshet

De gömda och glömda. En rapport om akademikerarbetslöshet De gömda och glömda En rapport om akademikerarbetslöshet Inledning Tiden då en akademisk utbildning i praktiken garanterade ett jobb är förbi. För bara tio år sedan blev studenter rekryterade och fick

Läs mer

Jämställdhetsplan 2012-2014

Jämställdhetsplan 2012-2014 Jämställdhetsplan 2012-2014 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av DSV:s styrelse 2012-02-14 Institutionen för data- och systemvetenskap Jämställdhetsplan 2012-14 Enligt högskolelagen

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Studiesociala frågor

Studiesociala frågor Studiesociala frågor Ylva Eklind Utbildningsavdelningen Utbildning för Studentrepresentanter och Programstudierektorer 2015 Vad är studiesociala frågor och hur påverkar de studierna? Vad kan du ställas

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Jämställdhetsrapport för institutionen för datavetenskap

Jämställdhetsrapport för institutionen för datavetenskap Jämställdhetsrapport för institutionen för datavetenskap 12 juni 2009 Inledning Sedan 2001 har Lunds universitet en gemensam jämställdhetspolicy. Jämn könsfördelning (intervallet 40/60) inom alla befattningar,

Läs mer

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Beslut: Högskolestyrelsen 2013-04-22 Revidering: 2015-04-16 Dnr: DUC 2013/639/10 Gäller fr.o.m.: 2013-04-22 Ansvarig för uppdatering: Ordförande

Läs mer

2. Skriv en sammanfattning av nyheten med dina egna ord. Välj tre olika kategorier, alltså denna termin gör du tre nyheter!

2. Skriv en sammanfattning av nyheten med dina egna ord. Välj tre olika kategorier, alltså denna termin gör du tre nyheter! Veckans nyheter Följ med i veckans nyheter och händelser genom att se på nyhetssändningar, läsa dagstidningar och lyssna på radions nyheter. Du ska välja ut sådant som har med samhällsfrågor att göra dvs

Läs mer

Bristande kvalitet i den högre utbildningen

Bristande kvalitet i den högre utbildningen Statistik Bristande kvalitet i den högre utbildningen Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Inledning Nästan 30 procent av alla nyexaminerade säger

Läs mer

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande:

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande: Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013 Denna plan är ett stöd och ett verktyg för ökad jämställdhet. Planen är främst avsedd för arbetsledare och medarbetare i organisationen och den förtydligar

Läs mer

Att sätta lön 1 (15)

Att sätta lön 1 (15) Att sätta lön 1 (15) 2 (15) Innehåll Lönesättning... 3 Lönepolicy vid Stockholms universitet... 4 När sätts ny lön?... 6 Ansvar för lönesättning... 7 Lönerevision... 8 Lönekriterier... 9 Lönekriterier

Läs mer

studera i stockholm - en dyr affär

studera i stockholm - en dyr affär studera i stockholm - en dyr affär innehåll. 3. inledning. 13. budget. 4. Metod. den genomsnittliga studentten. arbete vid sidan av studier. 14. budget. studenten med barn. 5. diagram 6. 7. 8. 9. studiemedel

Läs mer

EXEMPELTEXTER SKRIVA D

EXEMPELTEXTER SKRIVA D EXEMPELTEXTER SKRIVA D Beskriv Må bra (s. 13) En god hälsa är viktig. Om man vill ha ett långt och bra liv, måste man ta hand om både kropp och själ. Jag försöker äta rätt för att må bra. Jag väljer ofta

Läs mer

SLUTA SKJUTA UPP OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP

SLUTA SKJUTA UPP OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP SLUTA SKJUTA UPP OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP C H R I S T I N A J O H A N S S O N, S T U D E N T H Ä L S A N W W W. H I S. S E / S T U D E N T H A L S A N Bild 1 FÖRELÄSNINGENS

Läs mer

Protokoll Kårmöte Teaterhögskolan i Malmö 2014-11-12

Protokoll Kårmöte Teaterhögskolan i Malmö 2014-11-12 Protokoll Kårmöte Teaterhögskolan i Malmö 2014-11-12 1. Mötet öppnas 2. Val av justerare Magdi väljs 3. Godkännande av dagordning 4. Vad gör alla? TTPA: Har börjat två nya kurser, Teaterkritik och Skådespelare

Läs mer

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9 INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9 Varje elev till nästa nivå 1 innehåll Välkommen till JENSEN - skolan som tränar eleverna för verkligheten! Vi på JENSEN grundskola brinner för ditt barns rätt till en bra

Läs mer

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har, som facklig organisation, en betydande roll i arbetet för att främja allas lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. I detta dokument tydliggör vi förbundets

Läs mer

Safeminds Intervjuguide

Safeminds Intervjuguide Safeminds Intervjuguide Inledning En anställningsintervju är att jämställa med en säljares kundbesök. Det handlar om att marknadsföra sig själv på ett professionellt sätt under en mycket begränsad tid.

Läs mer

Konkreta tips inför anställningsintervjun

Konkreta tips inför anställningsintervjun Konkreta tips inför anställningsintervjun Ofta är det intervjun som till slut avgör om du får jobbet och därför är det viktigt att du förbereder dig. Gör du ett gott intryck och lyckas presentera dig på

Läs mer

Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Tal vid publik 28.5.2008 Rektor Henrik Hägglund

Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Tal vid publik 28.5.2008 Rektor Henrik Hägglund Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Tal vid publik 28.5.2008 Rektor Henrik Hägglund Kandidatexamen klar hur ser framtiden ut? Jag hörde häromdagen någon säga att framtiden

Läs mer

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Inledning och bakgrund Syftet med Sollentuna kommuns jämställdhetsplan är att främja kvinnor och mäns lika rätt ifråga om arbete, anställnings- och

Läs mer

Grupputbildning höstterminen 2015. Vecka 41: UTBILDNINGSTILLFÄLLE 1

Grupputbildning höstterminen 2015. Vecka 41: UTBILDNINGSTILLFÄLLE 1 ACT Att hantera stress och främja hälsa Grupputbildning höstterminen 2015 2015 Höstterminen Sista anmälningsdag Fredag 2015-08-21 (efter det i mån av plats) Plats Ersta konferens Erstagatan 1K Stockholm

Läs mer

Studenternas ekonomiska situation

Studenternas ekonomiska situation Studenternas ekonomiska situation En undersökning av Stockholms universitets studenters ekonomiska situation, sammanställd av Stockholms universitets studentkår 19 mars 2010 2010 Stockholms universitets

Läs mer

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Styrdokument Trakasserier och kränkande särbehandling Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Beslutat av rektor 2012-08-21 Dnr HIG 2012/1028 1 Trakasserier och kränkande

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Nyanställd som course manager, banchef, En manual för att komma rätt!

Nyanställd som course manager, banchef, En manual för att komma rätt! Nyanställd som course manager, banchef, En manual för att komma rätt! Detta är i första hand ett HGU arbete för att belysa dom fällor, tricks som finns, vi är alltid väldigt skickliga på att visa upp våra

Läs mer

barnhemmet i muang mai tisdag 24 maj - måndag 30 maj

barnhemmet i muang mai tisdag 24 maj - måndag 30 maj barnhemmet i muang mai tisdag 24 maj - måndag 30 maj Veckan har varit lugn men den har bestått av många Hej då och många Hej. Veckan har i stort sett varit lugn. Vi har kommit in i våra nya rutiner, som

Läs mer

Inrättande av en Kåruppförande Kod för Kårens arvoderade och anställda

Inrättande av en Kåruppförande Kod för Kårens arvoderade och anställda 1 (5) Inrättande av en Kåruppförande Kod för Kårens arvoderade och anställda 1 Inledning Studentkåren Malmö har funnits som en sammanslutning av studerande vid Malmö Högskola sen 2001. Organisationen är

Läs mer

Antagning till senare del av program (byte av inriktning) vid Malmö högskola

Antagning till senare del av program (byte av inriktning) vid Malmö högskola Malmö högskola Rektor Juridiska avdelningen Marie Stern Wärn Antagning till senare del av program (byte av inriktning) vid Malmö högskola Anmälan N N har anmält Malmö högskola till Högskoleverket eftersom

Läs mer

Ansvar för studiefinansiering för en s.k. industridoktorand (universitetets reg.nr IA31 419/2005)

Ansvar för studiefinansiering för en s.k. industridoktorand (universitetets reg.nr IA31 419/2005) Lunds universitet Rektor Box 117 221 00 Lund Juridiska avdelningen Teresa Edelman Ansvar för studiefinansiering för en s.k. industridoktorand (universitetets reg.nr IA31 419/2005) Anmälan Lunds Doktorandkår

Läs mer

Bygg för unga och studenter

Bygg för unga och studenter Bygg för unga och studenter Sida 1 (7) Bygg för unga och studenter Det socialdemokratiska löftet till Stockholms unga och studenter är att vi ska bygga 12 000 hyresrätter anpassade för unga och studenter

Läs mer

Välkommen som doktorand vid LTH. Lunds TEkniska Högskola

Välkommen som doktorand vid LTH. Lunds TEkniska Högskola Välkommen som doktorand vid LTH Lunds TEkniska Högskola 2 Välkommen som doktorand vid LTH Utgåva: höst 2013 Välkommen som doktorand vid LTH 3 Välkommen som doktorand vid LTH Jag är väldigt glad över att

Läs mer

Valenkät 2014 fullständiga svar

Valenkät 2014 fullständiga svar Valenkät 2014 fullständiga svar Innehåll Moderaterna...1 Socialdemokraterna...4 Miljöpartiet...6 Folkpartiet...8 Vänsterpartiet...10 Centerpartiet...12 Kristdemokraterna...14 Moderaterna Sjukförsäkringssystemet

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet. Preliminär justerad version efter stämmans beslut

Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet. Preliminär justerad version efter stämmans beslut Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet Preliminär justerad version efter stämmans beslut oktober 2007 Utbildning med hög kvalitet Alla människors lärande Kunskap ger människor förutsättningar

Läs mer

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Läs mer

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92)

Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92) Handläggare: Jenny Andersson Datum: 2013-09-25 Dnr: PM2-1/1314 Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92) SFS inkommer här med sina synpunkter kring FunkA-utredningens

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Föräldraledighet. En guide för anställda och chefer. och karriär

Föräldraledighet. En guide för anställda och chefer. och karriär Föräldraledighet En guide för anställda och chefer och karriär Citat. Medlemmar om föräldraledighet: Det är svårt att vara föräldraledig på deltid för att arbetsuppgifterna inte reduceras utan man förväntas

Läs mer

Små barn har stort behov av omsorg

Små barn har stort behov av omsorg Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola

Läs mer

Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet

Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet 1 (6) 2009-06-25 Dnr SU 31-0587-09 Linda Stridsberg Utredare Ledningskansliet Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet Ett gemensamt kvalitetsarbete Studenternas inflytande

Läs mer

Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen

Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen TRANSPORTS A-KASSA Det här är arbetslöshetsförsäkringen Arbetslöshetsförsäkringen är en försäkring som gäller för alla personer som arbetar eller har arbetat

Läs mer

TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 Psykiatri

TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 Psykiatri TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 iatri Ordlista remittera gynekolog neurolog underliv koncentrera sig psykiskt betingat kroppstillstånd psykisk barn- och ungdomsvård, PBU motivera någon Detta rollspel handlar

Läs mer

Världens eko 2006 - kursutvärdering

Världens eko 2006 - kursutvärdering Världens eko 2006 - kursutvärdering Tack för att du tar dig tid att utvärdera kursen! Dina åsikter betyder mycket för oss och vi arbetar hårt för att Världens eko ska vara en dynamisk och föränderlig kurs.

Läs mer

Ett hållbart universitet

Ett hållbart universitet Åsiktsdokument 1 Ett hållbart universitet Medlemsmöte 141210 Sida 1 av 11 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 Utbildning är en mänsklig rättighet

Läs mer

Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt. (SOU 2009:28)

Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt. (SOU 2009:28) Sundbyberg 2009-08-13 Vår referens: Annika Nyström Karlsson Diarienummer 09-023 Ange diarienummer vid all korrespondens Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för

Läs mer

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Bakgrunden till programmet Förändrad forskningspolitik mot allt större och långsiktiga

Läs mer

Sommarjobb, tips och idéer

Sommarjobb, tips och idéer Sommarjobb, tips och idéer Vill du tjäna extra pengar under sommaren och samtidigt få ut det mesta av lovet? Då är det ett perfekt tillfälle att söka jobb under sommaren! Vem vet, kanske leder sommarjobbet

Läs mer

SLUTA SKJUTA UPP BÖRJA PLUGGA!

SLUTA SKJUTA UPP BÖRJA PLUGGA! SLUTA SKJUTA UPP BÖRJA PLUGGA! OM UPPSKJUTARBETEENDE & ATT ÄNDRA SITT BETEENDE CHRISTINA JOHANSSON, STUDENTHÄLSAN W WW. HIS. SE / STUDENTHALSAN Bild 1 DAGS ATT BÖRJA H T T P S : / / W W W. Y O U T U B

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

1 Hantering av individärenden

1 Hantering av individärenden Sida 1 av 5 HÖGSKOLAN I BORÅS BESLUT fattat av rektor 25 maj 2010 Dnr 290-10-92 RUTINER VID DISKRIMINERING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH ANDRA TRAKASSERIER AV ANSTÄLLDA VID HÖGSKOLAN I BORÅS 1 Hantering av

Läs mer

Effekterna av vårdnadsbidraget

Effekterna av vårdnadsbidraget Effekterna av vårdnadsbidraget - Kraftiga neddragningar i förskolan - Begränsningar i barns rätt till förskola - Minskad jämställdhet i familjeliv och arbetsliv - Minskat deltagande i arbetslivet - Tillbakagång

Läs mer

Pustervik. LIA- rapport. Kulturverkstan Joel Lind 11-04-29

Pustervik. LIA- rapport. Kulturverkstan Joel Lind 11-04-29 Pustervik LIA- rapport Kulturverkstan Joel Lind 11-04-29 Min LIA- plats Jag gjorde min LIA på Pustervik i Göteborg mellan 17 mars och 21 april 2011. Pustervik är en gästspelscen med både nationella och

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Åsiktsdokument Fastställd av Fullmäktige 2013-12-04

Åsiktsdokument Fastställd av Fullmäktige 2013-12-04 Åsiktsdokument Fastställd av Fullmäktige 2013-12-04 Åsiktsdokument Bakgrund De senaste åren har varit turbulenta för studentkårerna i Sverige. Kårobligatoriets avskaffande resulterade i stora förändringar

Läs mer

Hitta ditt nya arbete genom oss

Hitta ditt nya arbete genom oss Hitta ditt nya arbete genom oss Välkommen till Arbetsförmedlingen Här hittar du information om vad vi på Arbetsförmedlingen kan göra för dig och vad som är bra att tänka på när du precis har börjat söka

Läs mer

Studentekonomi på Högskolan Kristianstad

Studentekonomi på Högskolan Kristianstad Studentekonomi på Högskolan Kristianstad - En rapport från Kristianstad Studentkår Amanda Lindborg Sofie Forss 1 Innehållsförteckning Introduktion... 3 Underlag... 3 Resultat och Analys... 4 Huvudsaklig

Läs mer

barnhemmet i muang mai tisdag 30 september - söndag 23 november, 2014

barnhemmet i muang mai tisdag 30 september - söndag 23 november, 2014 barnhemmet i muang mai tisdag 30 september - söndag 23 november, 2014 Oktober och nästan hela november har gått sedan sist och oj vad vi har hunnit med mycket! Barnen har fått sina mitterminsbetyg de har

Läs mer

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK 6-9

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK 6-9 INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK 6-9 Varje elev till nästa nivå 1 Välkommen till JENSEN - skolan som tränar eleverna för verkligheten! Vi på JENSEN grundskola brinner för ditt barns rätt till en bra skola. Vi

Läs mer

MYCKET BRA (19/51) BRA (29/51) GANSKA BRA (2/51) INTE BRA

MYCKET BRA (19/51) BRA (29/51) GANSKA BRA (2/51) INTE BRA Kursutvärdering moment 2, IH1200, ht -12 1. Vad tycker du om kursens upplägg? MYCKET BRA (19/51) BRA (29/51) GANSKA BRA (2/51) INTE BRA Jag är nöjd med de regelbundna föreläsningarna och seminarierna,

Läs mer

De tre första månaderna på ett nytt jobb

De tre första månaderna på ett nytt jobb De tre första månaderna på ett nytt jobb När du börjar på ett nytt jobb är den första tiden viktig. Vad du gör och vem du är under dina första tre månader lägger grunden till om fortsättningen ska bli

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge Servicebostad -VAD ÄR DET? -Lättläst Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och

Läs mer

Bert Karlsson, entreprenör

Bert Karlsson, entreprenör @ungdomsb Dagens unga ojar sig över att det inte finns några jobb. Det gör det visst - men många är alldeles för lata för att jobba på en hamburgerrestaurang eller plocka bär i skogen. De sitter hellre

Läs mer