Snickarbod. I lillbergets. Ett helt nytt tänk för unga entreprenörer. Sid 7. Vår skola blev cirkus. utan att ens tänka på det

Transkript

1 Entreprenöriellt lärande och entreprenörskap i utbildningssystem Nyfikna och engagerade sjuor i Bergvik 12 Morgondagens politiker kommer från Vågbro 14 Uf-företag bakom framgångsrik spritförsäljning 21 Djupare samverkan skola arbetsliv 18 byggprogrammet visar musklerna 26 vernissage med Kungsgårdens förskola 6 Unga entreprenörer Vår skola blev cirkus Entreprenöriellt lärande Entreprenörer utan att ens tänka på det Arbetsliv Livserfarenhet genom praktik Möten med verkligheten Bestående minnen av afrika Näringslivet Vår kommun utvecklas genom skolan I lillbergets Snickarbod Ett helt nytt tänk för unga entreprenörer. Sid 7

2 2 DRIVKRAFT SÖDERHAMN Entreprenöriellt lärande och entreprenörskap i utbildningssystem Projekt Drivkraft 2 4 Bakgrund 30 Ett mänskligare samhälle 30 Söderhamn leder utvecklingen 31 Skolan lyfter hela kommunen De yngsta entreprenörerna 4 Stentägtens guldbarn 5 Lärorik show på Stentägten En peda gogisk vändpunkt 6 Kungsgårdens vernissage på Kvarnen En underbar process i Ljusne 7 Unga entreprenörer med 24 olika språk 9 Cirkus som skola eller skola som cirkus 21 Scenshowen gav lärdomar De lite större 10 Idrottande femmor som tar ansvar 10 Jobb på flera plan vid Camillas lektioner 11 Ny pedagogik gav blommande elever 12 Nyfikna och engagerade sjuor 12 Utvecklande kultur på stadiga ben 13 Språkundervisningen hittar nya vägar 13 Praktisk matte för lusade barn i Bergvik 14 Morgon dagens politiker kommer från Vågbro 15 Studier i samhälls utveckling 15 Sjundeklassare minns lärorikt projekt 20 Ett annorlunda pepparkaksbak 27 När det udda blir norm och drömmar verklighet På gymnasiet 24 Livet på en pinne 24 Ambitiösa OP-elever tränade söder hamnare 26 Byggprogrammet visar musklerna 30 Medvind för pionjärer på hög höjd Möten med verkligheten 16 Populärt med lärlingsutbildning 16 Viktoria skaffar sig livserfarenhet 18 En guldchans för Charlie 18 Sommarjobb eller starta eget? 18 Djupare samverkan skola arbetsliv 19 Praktikdagar redovisades på mässa 21 Framgångsrik spritförsäljning för UF-företag 22 Afrikanskt bygge gav lärdomar om livet 22 Ökad sammanhållning efter Europaresa 23 Starka elevupplevelser i Sydafrika 32 Genom hela skolan som företagare Lärarnas lärande 24 Kulturrevolutionen vid CFL 25 Eldsjälar tar ansvar 28 Leif bjuder upp till en tango för tre 28 Entreprenörer bara pojkar, eller? 29 Förändring utan återvändo 29 Eleverna blir en resurs Drivkraft skapar Söder hamns nya attityd Många av tankarna bakom Drivkraft var liknande de som ledde fram till vår stora satsning Ungdomslyftet. Det handlar om att få känna att man duger, bli sedd och att våga ta ansvar för sitt eget liv. Då växer man och bygger sitt självförtroende. Så långt ungdomen ska vi komma fram gäller också att våra lärare genom hela skolsystemet måste kliva fram och bli de bra lärare de egentligen redan är. Det var så Drivkraft Söderhamn började; projektet för entreprenöriellt lärande. Det här berättar i dag kommunalrådet Eva Tjernström i Söderhamn, som tillsammans med en enig kommunledning står bakom Drivkraftprojektet. Lärare och övrig skolpersonal har ställt upp och nu bubblar det av entreprenöriellt lärande i nära nog varenda skollokal i kommunen. Inga fabriker Vi kände att vi behövde en annan attityd till entreprenörskap och till att ta initiativet i sitt eget liv. Det fanns kommuninvånare som menade att vi politiker ska jobba för att få hit nya fabriker och industrier som ersättning för allt som lagts ned de senaste åren. Men det är hög tid att inse att det aldrig kommer att ske. I dag utvecklas andra näringsgrenar. Därför måste vi ge våra ungdomar verktygen att möta en ny tid. Det är en överlevnadsfråga, menar Eva Tjernström. Goda idéer När 25 miljoner kronor på tre år vaskades fram för Ungdomslyftet var det som motvikt till att ropet på poliser blev allt högre när det blev allt mer Att hantera pucklar bråkigt och oroligt i kommunen. En rad goda idéer ledde fram till att ungdomarna som tidigare bråkat med varandra och andra istället kunde samlas och skapa meningsfull sysselsättning. Redan då hade vi i oss att det måste gå att utveckla företagsamheten hos ungdomarna och nu bygger vi vidare på detta genom att jobba entreprenöriellt i skolan; från de minsta genom hela skolsystemet inklusive högskola och vuxenutbildning i projektet Drivkraft. Hela Söderhamn måste på sikt gå igenom den förändring som innebär att vi ska känna att vi kan och orkar ta kommando över våra egna liv. Då måste man först känna att man är en del av samhällsutvecklingen och det demokratiska systemet. Det intresset väcks inte på ett SSU-möte när man är femton år, utan det tänket måste grundläggas redan i förskolan och sedan byggas på vidare upp till vuxen ålder. Då får det i alla fall mig att känna stor framtidstro, säger Eva Tjernström.< När projekt Drivkraft skulle dras igång i Söderhamn våren 2006 blev det Bibbi Lodmark som fick ta hand om projektledarskapet. När jag såg annonsen kände jag att det skulle vara ett spännande uppdrag utifrån min lärarerfarenhet, säger Bibbi som då jobbade som resurspedagog i kommunen. Ansvarig utgivare Birgit Lodmark, birgit.lodmark@soderhamn.se. Produktion Ryter kommunikationsbyrå AB, Redaktör och skribent Håkan Svensson. AD Olav Hans-Ols. Foto Pontus Orre. Tryck ColorPrint Sweden, Förhållningssättet som vi bygger vidare på i projektet är avgörande för hur kunskaper och lärande utvecklas, plus att den modell som fanns för projektgenomförande var tilltalande, förklarar Bibbi Lodmark. Förutom alla glada tillrop från elever och föräldrar är det uppställningen från kommunens lärare som glatt mest: Projektledare Bibbi Lodmark.

3 Entreprenöriellt lärande och entreprenörskap i utbildningssystem DRIVKRAFT SÖDERHAMN 3 Drivkraft öppnar för en ny framtid Drivkraft Söderhamn startades 2006 som ett samarbetsprojekt mellan barn- och utbildningsnämnden och nämnden för lärande och arbete i Söderhamns kommun. Projektets främsta mål är att barn och ungdomar i våra för skolor och skolor ska möta lärande miljöer som uppmuntrar dem till att utvecklas till entreprenöriella individer. I den Vision 2012 som kommunledningen står enig bakom slås fast att Innovationstänkande och entreprenörskap ska genomsyra alla utbildningsnivåer. Att bli entreprenör behöver inte innebära att man ska bli företagare entreprenöriellt tänkande behövs överallt för att både vi själva och samhället ska kunna utvecklas. Men entreprenörskapet är inget nytt ämne, utan det ska in överallt i undervisningen. Det handlar om att i skolan träna och utveckla kompetenser för personligt ledarskap, självkunskap, lärande och förändringar. Söderhamns barn och ungdomar ska få odla idéer, drömmar och fantasi medvetet göra egna val och ta ansvar för egna val få allt högre grad av delaktighet och inflytande få tid att reflektera bli företagare för sitt eget liv Vi har jobbat med inspiration, information, omvärldsspaning, utbildningar och handledning. Söderhamns lärare har varit helt otroliga när det gällt att komma med på våra utbildningssatsningar. Till den första didaktikkursen hade vi räknat med deltagare. Vi fick 145 sökande Vi har lyckats gå över traditionella gränser och förstått att vi alla har nytta av varandra. Det ger yrkesglädje att visa och ta del av varandras kunskaper och vi har visat att vardagsverksamhet och utveckling går hand i hand. På olika arenor har vi synliggjort innovationer och kreativitet, från förskolan till vuxenutbildning. Och Jante har vi begravt för gott! Reflektion Vardagen förändras också för lärarna mer för en del och kanske lite mindre för andra. Även om man inte vet om det, har det entreprenöriella lärandet funnits i många skolsalar redan innan själva begreppet lanserades. Generellt kan dock sägas att de intervjuer jag gjort med lärare genom hela skolsystemet vittnar om nytt förhållningssätt, en mer professionell yrkesroll och om vikten av reflektion som ett verktyg för att utveckla lärandet. Med reflektion och dokumentation flyger man över tillvaron och kikar på vad man egentligen gör; lärdomen blir bland annat att allt man gör behöver inte vara perfekt. Stimulerar till lärande Det blir också mer intressant och roligare dagar när man startar en process tillsammans med eleverna. Processen ställer andra krav på lärarnas ledarskap och att man kan samarbeta inom lärarlaget om en gemensam angelägenhet eleverna. Träning i personligt ansvar är en av den moderna pedagogikens främsta uppgifter. Men om en elevgrupp utelämnas till alltför stort eget ansvarstagande, utan tillräckligt stöd, finns det risk för att gruppen undviker en besvärlig men kanske mer utvecklande väg. I en traditionell skola får eleven en fråga och ger ett svar. Med entreprenöriellt lärande handlar Kommunalrådet Eva Tjernström hyser stort hopp inför framtiden. det om att starta tänkandet hos eleverna och att vara i deras verklighet. Eleverna uppger att de ser ett större sammanhang och vitsen med att lära sig olika saker. Skolan styrs visserligen av läroplanens mål för kunskaper, men innehåll, arbetssätt och redovisningsformer beslutas i samråd med eleverna. Vinnare Bibbi säger sig också ha goda erfarenheter av skolans samarbete med näringslivet. Men det är inte näringslivets entreprenörskap vi främst driver, utan ett pedagogiskt entreprenörskap. Det ska ge problemlösare ut i samhället, gärna innovatörer som skapar näringar men framför allt vuxna med självtillit som vet sina styrkor, som vet vad man har att jobba med och som kan fortsätta med sin utveckling. Framtidens vinnare blir de barn, ung domar och vuxna som kan ta ett stort personligt ansvar för sin egen framtid och som har drivkrafter att överbrygga tillvarons pucklar, avslutar Bibbi Lodmark.< Drivkraft Söderhamn omfattar all utbildning i kommunen från förskola till vuxenutbildning. Det entreprenöriella tänkandet och lärandet ska löpa som en röd tråd genom hela utbildningssystemet. Detta innebär ett paradigmskifte där uppdraget för dagens lärare är att fostra starka individer som kan ta för sig. Barn och ungdomar ska vara aktiva och deltagande och känna att de har makten över sitt eget lärande och upptäcka att det som de lärt sig har en praktisk tillämpbarhet då väcks även lusten att lära! Framtiden det vill säga våra barn och ungdomar är i skolan. Satsningen genom Drivkraft Söderhamn ger skolan möjligheter att driva på och leda utvecklingen genom att träna barns och ungdomars kompetenser för det nya samhället. De ska känna framtidstro och vara väl förberedda på de förutsättningar och utmaningar som väntar dem efter skoltidens slut. Drivkraft Söderhamn finansieras av bland andra Söderhamns kommun, Sparbanksstiftelsen Söderhamn, Ljungbergs utbildningsfond, Företagarna i Söderhamn, Region Gävleborg och Skolverket.<

4 4 DRIVKRAFT SÖDERHAMN Entreprenöriellt lärande och entreprenörskap i utbildningssystem Drivkraft världens möjlighet Krisen är bästa drivkraften för förnyelse och för viljan att skapa förändringar i attityder. Sysselsättningskriser var det gott om i Söderhamn de sista decennierna på 1900-talet. Ur dessa växte en samsyn fram som bland annat tog sig form i kommunens visioner, där de entreprenöriella frågorna blev centrala när den nya framtiden skulle beskrivas. Det blev Drivkraft Söderhamn och har gett oss världens möjlighet, säger Margareta Högberg, chef för barnoch utbildningsförvaltningen. Projektet Drivkraft blev startskottet för ett helt nytt förhållningssätt för i första hand skolan som i sin tur kan driva på samhällsutvecklingen. Vi kunde helt enkelt inte fortsätta på den invanda vägen med stort beroende av traditionell basindustri. Den tiden var förbi, det stod klart om inte annat när fabriker och verkstäder avvecklades en efter en och lämnade stora skaror människor utan sysselsättning efter sig. De drabbade var medborgare som i många fall hade endast sju- eller nioårig utbildning som bakgrund, konstaterar Gunnar Olsson, chef vid förvaltningen för lärande och arbete. Nya kompetenser I det läget insåg också en enig kommunledning att hela skolan måste ställas om mot ett nytt samhälle där man som anställd eller egenföretagare tar större ansvar för sitt eget liv. För att klara den nya tiden krävs att man tar initiativ och att man Margareta Högberg och Gunnar Olsson. är problemlösare. Därför kan vi inte fortsätta bara slå in fakta utan förbereda eleverna för de nya kompetenser som kommer att efterfrågas, fortsätter Gunnar Olsson: När Den stora industridöden slog till för tjugo år sedan hade 15 % av kommunens ungdomar fortsatt till högre studier tre år efter gymnasiet. I dag går varannan vidare, berättar han. Chef för sitt liv Grunden är att ta hand om sitt eget entreprenöriella tänkande och görande, understryker Gunnar Olsson. Det handlar alltså om att bli chef över sitt eget liv: Vi satsar också på träning av entreprenörskap i olika former, bland annat har vi ett inriktningsmål att dubblera antalet UF-företag i gymnasieskolan. Ska vi kunna utveckla samhället måste vi även få ökat företagande. Utöver drivkraftsatsningen finns därför också möjligheten att som vuxen gå vidare inom kommunens lärande och inkubatorsystem, Business Start och Business Lab, säger Gunnar Olsson. Demokratifråga Margareta Högberg, förvaltningschef för kommunens barn- och utbildningsförvaltning fortsätter: Vårdar vi detta förhållningssätt som vi sedan fyra år försöker genomsyra vår verksamhet med, så får vi folk som vill, kan och vågar. Detta är en demokratifråga i högsta grad, att skapa engagerade medborgare. Drivkraft omfattar även samverkan skola arbetsliv från de minsta barnen till vuxenstuderande. Systematiskt får barn och vuxna möta arbetslivet inom ramen för skolan möten som kommer att få enormt stor betydelse för såväl synen på skolan och utbildning, som för ungdomarnas syn på arbetslivet. Det är detta som ger oss världens möjlighet, menar Margareta Högberg.< LÄS MER OM DRIVKRAFT PÅ VÅR WEBBPLATS Stentägt Det låg en magisk stämning i luften. Levande ljus skapade svävande skuggor; barnens tystnad och stora ögon vittnade om förväntan och det var nästan som om de inbjudna föräldrarna höll andan... Det var med andra ord en helt magisk dag vid Stentägtens F 2-skola Eken när guldbarnen skulle koras.

5 Entreprenöriellt lärande och entreprenörskap i utbildningssystem DRIVKRAFT SÖDERHAMN 5 Lärorik show på Stentägten Här var det lärarna som föregick med dåligt exempel. F 2-barn vid Eken på Stentägten fick till sin häpnad se sina fröknar spela teater och gestalta barn som mobbar och elaka mot varandra. Därefter samlades lärare och barn och diskuterade innehållet och då bestämde man sig för att fortsätta ett redan inlett värdegrundsarbete med att barnen skulle bjuda tillbaka med en egen föreställning. Det blev en strålande revy med trollkonstnärer, dansande pojkar och flickor, gymnastikgrupp och en inlevelsefullt dramatiserad egen händigt skriven saga. I två omgångar visades alltsammans för föräldrar, syskon, farmor, morfar ja, alla som kunde komma sökte sig till skolans gymnastiksal för att låta sig imponeras av klassernas uppfinningsrikedom. Barnen har lärt sig att våga kliva fram på ett nytt sätt. Sedan vet vi att inte alla tar lika stor plats i gruppen, men de lär sig lika mycket och här får alla en plats, förklarar förskolläraren Pia Birgersson vid Eken. Samplanering underlättar Barnen hade planerat och hittat på det mesta själva. Hjälp med rekvisita fick man från Drömverkstan och även föräldrarna fanns med. Det ska vara ett öppet och tillåtande klimat. Inget är fel, allt är rätt. Men det måste finnas ramar och som lärare ska vi inte bara stå vid sidan av, utan lyssna och vara barnens bollplank. Genom att vi här vid Stentägten har samplanering, så kan vi också sätta ihop hela dagen från fritids och framåt och tänka på miljön, erbjuda bygg- och pysselrum, olika hörnor och vi kan till exempel ta det lite lugnare på förmiddagen om vi vet att det vankas utflykt med fritids på eftermiddagen, fortsätter Pia. ens Så här såg det ut när Ellen Forsgren blev ett guldbarn med hjälp av Maria Frunck. Föräldrarna En förälder som följt arbetet är Lena Westberg som gläds över energin både i lärarlaget och bland eleverna. Man känner sig alltid välkommen hit till Eken och Stentägten. Man jobbar med utveckling och förbättringar görs hela tiden. Problem som dyker upp löses direkt. När det fungerar runt omkring, blir man trygg i sig själv vilket gäller både barn och lärare, säger Lena. Spänning och förväntan gjorde atmosfären så tät att den skulle ha kunnat skivas på frukostmackorna när barnen en morgon samlats kring sina guldregler. Under terminen har de pratat med varandra, diskuterat olika situationer och funderat över hur man ska göra, säga och vara i umgänget med varandra och andra. Man har skapat en gemensam värdegrund. Nu var det en vintermorgon dags att samlas kring de guldregler som utgör värdegrunden och tillsammans tumma på att detta är vad som gäller i fortsättningen. Alla skriver på med guldpenna, givetvis. Därefter återstår bara att hårt hålla i en lavasten och samtidigt önska sig något. Sedan är man ett guldbarn, minsann. Allvar Jodå, nog har vi märkt av att det här varit på gång. Det har pratats mycket hemma och vi har förstått att det är på allvar, förklarar Lotta Lemberg som är förälder till ett av guldbarnen. Barnen är dessutom duktiga att påminna varandra om reglerna, berättar Dan Bergh, också han förälder i klassen. Det är viktigt att barnen själva deltar i arbetet Lotta Lemberg, förälder till ett av guldbarnen. guldbarnens guldregler: Vi är snälla och lyssnar på varandra. Alla är lika viktiga Om någon säger sluta, så slutar vi Vi säger snälla saker och ger uppåtpuffar Vi följer regler och är bra förlorare Vi talar sanning Vi har det lugnt och mysigt Vi är rädda om våra saker och tar inget utan lov Vi städar efter oss Vi tröstar varandra och om det behövs hämtar vi fröken Alla är med och leker Vi är artiga och säger tack när vi får något att utforma reglerna. Nu finns det också på pränt, alla kan se vad som står där och man har sin tumme där, säger han. Lotta tillägger att det är särskilt viktigt att allt är skrivet med barnens egna ord: De känner att de blivit tagna på allvar, menar hon. Fortplantning Dan tror också att om barnen får jobba så här redan i förskolan, så kommer de nog också att ta för sig mer i vuxen ålder. Som förälder är man supernöjd och trygg med Eken och miljön här. Det känns på de signaler vi får från skolan, säger Dan och Lotta tillägger att det märks att elever och personal mår bra. Det händer sedan något med barnen när de blir större. Jag har också stora barn och har märkt att det går bra fram till sexan, sedan händer något på högstadiet. På gymnasiet lugnar det ned sig och man hittar lättare sin plats, fortsätter Lotta. Men nu blir det annat? Jo, man hoppas att de här nya stämningarna fortplantar sig genom hela systemet, säger Dan.< Bättre kompisar Barnen själva var också nöjda med sin föreställning. Vi dansade, och turades om att använda Telmas mikrofon som de gjort på Drömverkstaden, berättar Tyra Persson som deltog i dansgruppen. I början lyssnade vi för lite på varandra i gruppen. En var väldigt bestämd och några blev ledsna. Men nu är det bra. Vi har vi lärt oss att vara kompisar, bestämma lika mycket och vara snälla, tillägger hon. Inte bita Kompisen Erik spelade rollen som pappan i sagodramatiseringen: Men först ville jag egentligen göra en vattendjungel, men det här gick också bra. När vi jobbade med alltsammans fick man också lära sig att inte slåss, inte bitas eller dra någon i håret eller knuffas. I gympagruppen fanns bland andra Elsa Berg och där ville man göra en massa olika saker från början: Först ville alla göra något med hopprep. Men vi pratade ett tag och kom överens om vad vi skulle göra. Alla blev nöjda till slut och det var bra. Det kändes bra att vi kom överens, berättar Elsa.<

6 6 DRIVKRAFT SÖDERHAMN Entreprenöriellt lärande och entreprenörskap i utbildningssystem En pedagogisk vändpunkt När barnen känner att de har in flytande, blir de mer intresserade och suger åt sig det som händer och sker. Men det går inte att säga ja till allt. Pedagoguppgiften innebär att hitta läget mellan det auktoritära och det helt fria. Maud Nordström har de senaste 25 åren jobbat som barnskötare vid förskolan 1 5 Måsen i Sandarne, en mil söder om tätorten Söderhamn. För tre år sedan började det hända saker med pedagogiken: Genom ett EU-projekt var vi ett antal som jobbar med barn som fick läsa boken Lyssnandets pedagogik. Innehållet blev omvälvande för oss alla som tidigare jobbat helt traditionella med samlingar med barnen, och en fröken som planerar och bestämmer, berättar Maud i dag. Efter detta blev det annorlunda budskapet i boken var att lyssna på barnen och utgå från deras tankar och intressen. Avslöjande film Strax därefter kom också kursen entreprenörskapets didaktik och man började titta på miljöer, lyssna mer på barnen och observera grupperingar. Genom att dokumentera träffar och samlingar på film kunde vi se hur barnen faktiskt sysslade med allt möjligt annat när man trodde att de hängde med i det vi sade. Nu är samlingarna i ring på golvet borta. Istället sitter vi i mindre grupper runt ett bord och pratar. Barnen blir mer intresserade och de har börjat ta för sig mer. Fåglar utan feedback Nästan alla projekt startar vid matbordet. Så även Fågelprojektet där barnen vid ett mellanmål började fundera över vad fåglarna äter under vintern. Fröer, var man strax på det klara med och fågelfröer inköptes på närmaste affär. Men vad skulle man göra med dessa? Jo, fåglarna sitter ju på grenar, så ut i skogen och lägga upp fröer på just grenarna. Det blev inte så mycket feedback från fåglarna Men när barnen sett hur en granne satt upp ett fågelbord utanför sitt fönster, klickade det till: Så byggdes och sattes det upp ett fågelbord även hos oss och strax kunde man med hjälp av en numera vältummad fågelbok identifiera alla de olika bevingade små vännerna. Lärandet finns i allt Just nu handlar det mycket om ljud när barnen varit ute och registrerat ljud i form av teckningar. Vi hade också ett staket runt trädgårdslandet här som var ganska dåligt och skulle tas bort. Då ville barnen vara med i jobbet och av det virke som blev över byggde de ett flygplan! Sammantaget kan sägas att de här tre åren har inneburit att jag som pedagog fått lära mig att se lärandet i allt; olika ljud, fåglar på grenen, pinnar i skogen eller staketspjälor, säger Maud Nordström.< Valter visar mamma Jessica Brundin en del av de målningar han gjort på förskolan vid den stora vernissagen på Kvarnen. Barnen vid Kungsgårdens förskola bjöd på en färgsprakande och mångsidig vernissage på Kvarnen i Söderhamn där de visade prov på sin skapande förmåga i många olika uttrycksformer och tekniker. Fantasin och kreativiteten hade flödat i ymniga floder, vilket också inbjudna föräldrar, syskon och andra anhöriga kunde konstatera. Vår förskola präglas av en pedagogik där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet i ett tillåtande klimat, säger Anna-Karin Frunck, Anna Ölund, Anna Thyr, Ulrika Hedenberg, Johan Hagelin och Eva Persson vid Kungsgårdens förskola. Personalen säger att man vill förmedla upptäckarglädje och lust att lära: Vi utgår från barnens intressen här och nu. Barnens tankar och idéer ska vara en röd tråd i den dagliga verksamheten. Genom att lyfta fram barnens idéer och låta dem vara mer delaktiga i sin vardag blir barnen mer initiativrika, kreativa och mer motiverade att försöka förverkliga sina drömmar, säger förskolepersonalen i Kungsgården. De cirka 40 barnen har tillgång till det mesta för skapande verksamhet: Ja, vi har allt material framme hela tiden. Det bidrar till kreativiteten eftersom initia - tiven väcks, förklarar Anna-Karin Frunck. Vid förskolan för man samtal och diskussioner med barnen, såväl enskilt som i grupp. Barnen utvecklar då sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar. Att vara företagsam handlar bland annat om att kunna redogöra för sig själv och andra vad man vill, tillägger personalen vid Kungsgårdens förskola.<

7 Entreprenöriellt lärande och entreprenörskap i utbildningssystem DRIVKRAFT SÖDERHAMN 7 LÄS MER OM DRIVKRAFT PÅ VÅR WEBBPLATS Unga entreprenörer med 24 olika språk Kristina Svensson har jobbat inom barnomsorgen i över 20 år och är nu förskollärare vid Lillbergets förskola i Söderhamn. Här har hon dels en barngrupp på halvtid och jobbar inom ramen för arbetsträningen med olika projekt på en kvartstid. Projektet Drivkraft och det entreprenöriella lärandet har gett oss ett helt annat tänk. Detta gäller förstås även våra barn; det är barnen och deras intressen som allt bygger på plus att vi som jobbar här har fått ett mer strukturerat synsätt på vårt yrkeskunnande, säger hon. Vid Lillbergets förskola arbetar totalt 22 förskollärare, barnskötare och övrig personal. De har en minst sagt mångkulturell arbets miljö; barnen och deras föräldrar representerar inte mindre än 24 olika språk. Det finns jättemånga fördelar med detta. Vi får lära oss om olika kulturer, vad man gör i olika länder och att man kan ha så olika bakgrunder. För barnen är det inte konstigt att vi är olika. Barnen hjälper också varandra; jobbar man med deras kulturer ökar vi barnens självtillit. Detsamma gäller även barnens föräldrar som får växa tillsammans med sina barn. Kristina berättar också hur föräldramöten och familjekvällar blir stimulerande träffar: ett tema kan vara att alla tar med något från sin kultur. Vi tror att arbetssättet leder till förståelse för hur allt hänger ihop, förklarar hon. Oavsett om det är plask och lek med vatten i stora baljor eller rena rama konstnärsstudion med färggranna tavlor över högt och lågt handlar det förstås om att barnen ska ses och bekräftas. Plus en bra dokumentation, där inte bara resultatet av lärandet utan hela processen kan redovisas för eftertanke och reflektion. Den digitala utvecklingen har bara på några år skapat helt nya möjligheter, förklarar förskollärare Anna-Karin Modin vid Ljusne förskola. Miljön har förändrats också i förskolan. Nu får barnen själva göra fler val och ta större ansvar. De lär sig också antagligen mer genom att bli lyssnade på och synliggjorda, säger förskollärare Anna-Karin Modin. I och omkring vattenbaljorna plaskar barnen och i ett annat rum skapas konst med samma glöd och iver. Mitt emellan finns lunchrummet, inrett med låga möbler i barnhöjd där barnen själva förstås också hjälper till att duka fram dagens lunch. Utomhus-Memory. Kompetenssamverkan Genom vår lärande organisation och det entreprenöriella tänket dokumenteras arbetet och i arbetsplatsträffar utgår vi från aktuella frågor. Vi har större arbetslag och mixade personalgrupper. Resultatet blir att olika kompetenser utnyttjas mer effektivt och det speglas i barnens utveckling. Barnens lärande har stärkts genom att de har mer att säga till om, fler möjligheter att påverka och bli delaktiga i arbetet. Vi bygger också en portfolio och CD med barnens arbete som en dokumentation över den individuella utvecklingen. Det gör dem medvetna och stolta över det man lärt sig. Även inom personalgruppen reflekteras på ett annat sätt i dag än tidigare. Hela det pedagogiska tänket inom ramen för det entreprenöriella lärandet är ett lyft hos oss. Vi lär varandra, men blir också varse om vad vi verkligen kan och vad vi åstadkommer. Yrkesstoltheten kanske också ökar lite grann när vi kan visa upp vad vi kan och står för det. Utveckling genom lek Matematiken är ett område där det nya tänket syns tydligt. Det finns matte i allting, vilket man kanske inte tänkt på tidigare. Bara att sitta i sandlådan och göra olika former, tänka bakom och framför gör det abstrakta konkret; genom att vara tydlig och uttala orden utvecklas ordförrådet. Matte i förskolan handlar just om det, säger Kristina. Samtidigt är ju leken en väg till lärande och till socialt samspel. I vår snickarbod jobbar vi med både matte och språk samtidigt, tillägger hon. En underbar process i Ljusne Nya tider För min egen del har mycket förändrats i och med det entreprenöriella tänket i skolan. Förr såg planeringen ungefär lika ut över läsåret. Vi startade med en temavecka kring hösten och sedan rullade det på ungefär lika som året innan och innan. Vi lärare stakade ut vägen fram till julavslutningen och började sedan på ny kula efter helgerna. Förutsägbart, minst sagt. Nu försöker vi ta tillvara vad barnen är intresserade av. Där det förr var en grupp barn som agerade försöker vi nu se varje individ. Barnnivå I dag arbetar vi på barnnivå istället för på frökennivå och det har blivit roligt; mer spännande, fler upptäckter men också hela tiden reflektion. Det gäller att följa barnen men samtidigt ska det planeras och styras upp och ibland tränger vardagen in i verkligheten och även om man är fulladdad med idéer och ambitioner kan man ibland önska att vi vore några fler i personal gruppen. Galonbyxorna Förskolan i Ljusne är i alla fall ett föredöme som organisation och har beviset i form av ett certifieringsdokument finns inramat på väggen. Det är beviset på att vi har en väl fungerande arbetsmiljö på vår arbetsplats; att vi har tydlig beslutsgång och att alla vet vart man ska vända sig. Ute på den takade altanen sitter barnen i grupp; höst, vinter, vår eller sommar så mycket som möjligt vistas man utomhus och gör det i lärande miljöer där barnen får chans att identifiera sin roll och plats i tillvaron i samspelet med andra barn och med vuxna. Just nu leker man Memory och gör det med hjälp av vad man hittat i skog och mark. Det kan vara kottar, stenar, snäckskal eller pinnar som göms under olikfärgade kåsor. Det gäller att samla så många föremål som möjligt, efter att man lyft kåsorna två och två för att kolla vad som finns därunder och lyckats bilda par. Leken pågår under stor koncentration och i ordentlig turordning. På så vis tränar man sin förmåga att lösa problem, kommunicera, tänka nytt, planera sitt arbete, ta ansvar och samarbeta med andra de egenskaper som odlas i det entreprenöriella lärandet.< I en miljö där medarbetare och ledning föregår med gott exempel blir det också framgång: Vi är på väg genom en underbar process där barnen får möjlighet att göra så mycket mer. Nu gäller det bara också att få in föräldrarna innanför galonbyxorna så att säga; d v s att fler föräldrar vågar och får möjlighet att kliva in till oss och ännu mer ta del av utvecklingen i stället för att lämna och hämta barnen i farstun. Men vi jobbar också på det, säger Anna-Karin Modin.<

8 8 DRIVKRAFT SÖDERHAMN Entreprenöriellt lärande och entreprenörskap i utbildningssystem

9 Entreprenöriellt lärande och entreprenörskap i utbildningssystem DRIVKRAFT SÖDERHAMN 9 Cirkus som skola eller skola som cirkus? Här är det cirkus från början till slut. Hos Camilla Brolin och hennes F 2a på Norrtull, en mångkulturell skola i Söderhamn, vimlar det av akrobater, atleter, djur i olika skepnader, cirkusdirektörer ja, allt som hör till en riktig cirkusföreställning. Men utan mina medarbetare skulle det inte gå. Alla har gjort ett fantastiskt jobb, säger Camilla. Det började med ett kultursamarbete med totalt fyra F 2- klasser där Camilla och hennes kolleger fick tillfälle att samverka med Gunilla Häggbom från kommunens musikskola. Men när vi väl bestämt oss för att försöka med ett cirkusprojekt visade det sig att alla barn inte hade riktigt klart för sig vad en cirkus är. Vi samlade alla barnen och gjorde en mindmap och när Gunilla till slut trädde på sig handskar på fötterna och blev en apa var det klart. Cirkus skulle det bli! Så blev det också. Barnens idéer Men inget var planerat i förväg. Barnen fick själva komma med idéer om innehåll och hur det skulle utföras. Efter att ha provat på att klättra på varandra, övat kommunikation för att utveckla språket och till och med tränat mattebegrepp som under, över, liten och stor var barnen mogna för att se en film om cirkus: Men det väntade vi alltså med, för att inte låsa fast sig i bilder. När nu barnen själva skulle gestalta cirkus var det viktigt att de fick göra det utifrån deras bilder och föreställningar. Allt mynnade slutligen ut i flera föreställningar med presenterande cirkusdirektör och allt. Även den scenografi som användes till föreställningarna hade barnen gjort själva en av fördelarna med att finnas på en 1 9-skola där det finns resurser exempelvis i form av slöjdsalar. Barnen engagerade sig dessutom i cirkustemat så till den grad att de tillverkade konstverk med cirkusrelaterade bilder förutom att de också lekte cirkus på Fritids. Föräldrarna har också berättat att barnen leker cirkus också hemma. Det är alltså barnen som styr processen? Ja, och som lärare får man försöka få till ett avslut på alltsammans, liksom att också engagera föräldrarna. I en klass där hälften av eleverna är födda i något annat land än Sverige, blir det också tillfälle till kulturutbyte på flera plan. Som det här med apor till exempel, här fanns barn som till och med sett apor i naturen därifrån de kommer. Det gav i sin tur upphov till andra frågor, som var finns egentligen alla olika djurarter i världen? Fram med världskartan bara, och jobba på <

10 10 DRIVKRAFT SÖDERHAMN Entreprenöriellt lärande och entreprenörskap i utbildningssystem Idrottande femmor som tar ansvar Ansvar, planering och att komma överens. Ja, vi går ju i skolan för att lära oss, lära oss att tänka och inte för att få de färdiga lösningarna. När vi inte kommit överens har vi fått prata en stund till och till slut har det blivit bra. Det säger Kajsa Dahlström och Natalie Jansson, båda elever hos Camilla Nyström- Westberg i klass 5 B vid Östra Skolan i Söderhamn. Det entreprenöriella tänkandet går igen också i idrottsämnet, berättar Kajsa och Natalie: Vi känner att vi får ta ansvar, att vi får vara med och bestämma vad vi ska göra. Camilla sätter ihop lagen till idrottstim marna, men sedan är det vi elever som pratar ihop oss om innehållet utifrån de mål som finns. Rörelse är viktigt Det viktiga är att det blir rörelse på lektionerna. Regler och hur olika uppgifter ska göras har lägre prioritet. Camilla ser dock till att alla gör en orden tlig uppvärmning först, sedan kör vi i gång med lekar som Fånga flaggan, Killer ball, handboll eller vad vi nu bestämmer oss för, säger de båda två. Men om ni elever inte kommer överens, då? Det här med komma-överens-biten kan ju en del ha lite svårare med än andra, men det gäller att diskutera sig fram till en lösning där alla nöjda, säger Natalie och Kajsa menar att det alltid blir bra i slutänden. Nyttigt lärande Det här sättet att jobba i skolan tror jag vi kan ha nytta av när vi blir större, fortsätter Natalie som själv funderar på att satsa på dans som yrke. Och då kommer jag att ha nytta av att få lära mig att leda, säger hon. Lika positiv är Kajsa: Men jag ska bli skådespelerska. För mig känns det bra att veta att jag kan klara det här. Det känns bra och är roligt när man verkligen fixat en uppgift. Hjälpledare Camilla menar att också hon blivit duktigare på att leda men hon blir mer som en hjälpledare åt sina elever som i olika konstellationer får turas om att hålla i idrotts lektionerna och bestämma aktiviteter. Det finns alltid några redan i trean som vågar kliva fram och vill köra lektionerna själva. Efter ett tag blir det nästan så att jag inte ens behöver vara närvarande.< Det är bättre när man får jobba så här. Mycket bättre än att få sitta och räkna med uppställningar, förklarar eleverna Natalie Jonsson, Isabelle Eriksson och Kajsa Dahlström. Kajsa Dahlström och Natalie Jonsson leder en idrottslektion med sina skolkamrater. Det grundläggande förhållningssättet är inte bara entreprenörskap hela tiden. Men man tänker på det sättet och då blir vardagen annorlunda. Ja, tänker man efter, blir det entreprenöriellt utan att man tänker på det. Så funderar Camilla Nyström-Westberg när hon ska beskriva hur hon tagit till sig det entreprenöriella lärandet som grundskollärare 1 7 vid Östra Skolan i Söderhamn. Hennes vard ag omfattar alla ämnen utom slöjd och hem- och konsumentkunskap. Det blir en del projekt- och temaarbeten förstås. Det grundläggande förhållningssättet är emellertid inte bara entreprenörskap hela tiden, fördelningen är nog ungefär lika mellan projekt och lärarstyrd undervisning. Största förändringen mot tidigare är att jag nu utgår från barnen och vilka tankar och önskemål de har. I lärarkollektivet tänker vi alla efter så att vi inte av bara farten lägger fram färdiga lösningar. I dag blir det mer snack i lärarrummet kring hur barnen tänker. Inlärningen fungerar bättre när eleverna själva får driva jobbet. De känner att det som de tänker är viktigt och jag säger inte fel eller rätt utan de får försöka och sedan kolla resultatet själva. Trygghet Vi jobbar med vår gemensamma värdegrund på två plan; övningar i hur man ska vara som kompis och det kan vara ett ämne vid veckosamtalen

11 Entreprenöriellt lärande och entreprenörskap i utbildningssystem DRIVKRAFT SÖDERHAMN 11 Ny pedagogik gav blommande elever Vad händer när lärarna tar ett stort kliv bakåt och låter eleverna bli lärare? Det ville lärarna Eiwor Lyrén och Elin Lundkvist vid Norrtullskolan i Söderhamn ta reda på. Deras åttondeklassare fick bilda sex grupper som vardera fick hand om engelska lektionerna hos en klass fyr-femmor om än med tydliga ramar för kursplanemål, betygsmål och tidsplan. Allt enligt grundtanken genom att lära andra lär man sig själv. Hela projektet Drivkraft handlar också om en förändrad lärarroll. Men från början var det inte lätt att ta ett steg tillbaka och lägga ansvaret på eleverna. Nu vet vi bättre. Ungdomarna kommer med många utmärkta lösningar. Det vi gjorde förutom att sätta ramarna runt uppgiften var att förse grupperna med bestämda roller som ordförande, sekreterare, materialansvarig och medlare. Ju mer föräldrar, och lärare, curlar barnen, desto svårare kan det vara att utveckla det entreprenöriella tänkandet. Så i dag tar man det lite lugnare; vågar man ta klivet blir det fantastiska resultat, säger Eiwor Lyrén och Elin Lundkvist i dag. I bakgrunden Åttondeklassare fick nu ta hand om engelskalektionerna i en fyr-femma några dagar och det hände verkligen saker. Stora saker. Vi fanns i bakgrunden och åttorna använde oss som redskap för att nå de uppsatta målen. Uppstod behov av lite hjälp fanns vi till hands, förklarar Elin vidare. Det känns som att vi lärare också uppskattas mer på det viset. Dolda kunskaper kan tas fram när de efterfrågas, tillägger hon. Tävling Åttorna arbetade i grupper och i en av dessa fanns Fredrik Engblom: Vi gjorde en massa smålekar; vi gjorde tävlingar av alltsammans där det gällde att samla poäng. De satt i grupper på två och två, eftersom de då kan hjälpa varandra. De fick översätta sagor och göra ordlekar, eller skriva egna sagor. Sedan bedömde vi alltsammans och delade ut poäng. Jag lärde mig lite om att leda en lektion. Det gick ganska bra, men jag vill nog inte själv bli lärare själv. Men jag tror att det här med att träna ledarskap kan hjälpa mig till ett högt betyg i idrott eftersom ett betygskriterium för MVG är att ha egna lektioner, säger Fredrik. Lazia Abduola, Sanna Olsson och Ofelia Norgren samsades i en annan grupp. De valde att testa sina yngre skolkamrater i olika tempus genom att ge dem skrivuppgifter och sätta ihop berättelser. De sade i alla fall att de lärde sig mer på det här viset, och vi kunde också se det när vi gick igenom materialet, förklarar de tre. Filmvisning En av grupperna valde att använda engelskspråkig film med engelsk textremsa. Bakom detta stod Lukas Hammarström och Albin Eklund: Om inte annat fick man lära sig att arbeta själv. Jag jobbade till tre natten innan för att få allt klart inför första lektionen, minns Lukas. De gjorde också ett korsord som byggde på innehållet i filmerna. Alltsammans gick väldigt bra. De som var lite högljudda och bråkiga lugnade ner sig när filmerna kom igång. Genom att titta på film kan man hänga med och snappa upp nya glosor. Förstår man inte precis alla ord som sägs, förstår man sammanhanget och kanske får några nya ord, funderar Albin. Läroplanen Malin Angermund förklarar att de som lärare fick utgå från målen i engelska för åk 5. Sedan funderade de mycket runt hur man lär sig engelska på olika sätt. Vi ville lära de yngre eleverna hur man använder Glosboken på datorn för vi tycker att det är ett bra sätt att träna in nya ord och fraser. Jag fick improvisera lite, men det gick bra och några av eleverna var verkligen jätteduktiga. Själv fick jag träna i att lära ut saker och att ta ansvar. Växer och blommar Det handlar om yttre och inre motivation; från att göra som lärarna säger och sedan göra det på egna villkor. Bland de här åttondeklassarna fanns ungdomar som annars inte märks så mycket i klassrummet men som nu visade många fina tankar. Eller elever som inte lyckats så bra i traditionella prov men när de nu fick en undervisningsroll gjorde mycket bra ifrån sig. Stoltheten och glädjen kommer när man genomför något själv och klarar av det. Då växer man och blommar ut, säger Eiwor Lyrén.< men ibland måste vi också skjuta in akuta åtgärder i den mån det krävs. Inget får falla mellan stolarna, vi coachar berörda särskilt vilket är ett naturligt sätt att lösa konflikter. Samtidigt inger det trygghet såväl hos barnen som i lärargruppen. Att eleverna gillar läget är inte att ta miste på. Camilla får betyg som bästa lärare av alla utan omsvep. Att få jobba med uppgifter där man själva får hitta vägen till lösningen gör också ämnena roligare, tycker man. Hon är bäst, ropar eleverna. Den goda stämningen märks också när det är dags för en mattelektion. I arbetsgrupper får barnen lösa olika uppgifter. Dessa ges i form av lästal, där man med matematiska metoder får lösa problem som hur man mäter upp en liter vatten med hjälp av ett tre- och ett femlitersmått, eller hur många askar som döljer sig i en låda med fyra lådor inuti, med fyra lådor vardera, och med ytterligare fyra lådor i varje ja, ni kan föreställa er själva. Jo, det är bättre när man får jobba så här. Mycket bättre än att få sitta och räkna med uppställningar, förklarar eleverna. De visar dessutom vid redovisningen att det entreprenöriella tänket gör att samma uppgift kan lösas på flera olika sätt och ändå leda fram till samma resultat. De mässor lärarna har deltagit i har haft stor betydelse: Kontakter med kolleger ger alltid impulser till lite nya infallsvinklar, säger Camilla. Det har ju blivit lite skillnad i lärarrollen. Med femton års perspektiv har jag stärkts i mina tankar. Genom nätverk och utbildningar har jag fått bekräftelse på det här sättet att tänka, att man vågar prova. Det är inte farligt har det funnits någon spärr tidigare, så litar man i dag mer på sin profession. Vågar och växer Genom att i ett tillåtande klimat släppa loss barnens kreativitet, ser också de att det inte är farligt att prova: De törs och växer på det viset. Självtilliten ökar och de blir allt mer modiga att kliva fram. Visst, jag pushar lite ibland, men utan att ta över lektionen. Det är ju de som ska räkna eller prata engelska eller vad det är. Det gäller att inte servera färdiga lösningar, säger Camilla.< Elever som lär elever.

12 12 DRIVKRAFT SÖDERHAMN Entreprenöriellt lärande och entreprenörskap i utbildningssystem Utvecklande kultur på stadiga ben En kulturskola för alla står det i skolplanen från Tillsammans kan vi nå målen genom estetiska lärprocesser där vi skapar med fantasi och kreativitet, säger Anneli Dahlberg, som delar sin tid i lika delar dramapedagog och samordnare med uppdraget att knyta och utveckla kontakter mellan kulturen och skolan i Söderhamn. Anneli har jobbat som lärare och rektor, hon är vidareutbildad i dramapedagogik och specialintresserad av bild. Det entreprenöriella lärandet där skolbarnen ska ta befälet över sina egna liv menar jag passar utmärkt ihop med lärprocesser som rymmer fantasi och kreativitet, säger hon. Tack vare anslag från Kulturrådet har Anneli kunnat börja samarbeta med arbetslag vid Norrtullskolan och Bergviksskolan, vilket har gett mersmak. Dels upplever jag att lärarna fått input av mig, dels har elevintervjuer visat att en av tre elever har höjt sina betyg. Elever och lärare har tillsammans satt upp mål och diskuterat innehåll. Det som varit möjligt från elevernas önske lista har genomförts, som dramalektioner, författarbesök och t o m egen cirkus. Det är viktigt att eleverna upptäcker ett tillåtande klimat, att de får använda sin fantasi, säger Anneli. Ett bra argument för drama i skolan kan vara att vi gärna vill ha sådana vuxna i framtiden som kan ta för sig, använda hela sin förmåga och som kan prata för sig. Då brukar också tveksamma föräldrar ge med sig. Då måste också pedagogerna vara tillåtande mot eleverna och jag har sett hur lärarna blivit mer glada och stolta efter den resan. Även som vuxen behöver man bli synlig och bekräftad och man bör tänka på att även lärarna lär sig; som att minska på det perfekta och komma från rädslan över att inte ha kontrollen. Många elever, särskilt år 7 9, är ganska konservativa och vill ha det som det varit. Men bara de får vara med och säga sitt blir det roligare. De som vinner på detta är de som har svårt att visa sig på annat vis. Elever som varit svaga i att skriva och läsa har stärkts, medan de som redan innan är duktigast tycker att man får svårare att visa vad man går för. Nyfikna och engagerade sjuor Men det jag sett är en gladare och mer öppen stämning. Många elever har sagt att det är roligare nu, att man fått en bättre relation till vuxna. För mig är det viktigt att vi har mål också när vi jobbar med kultur i skolan. Redan i årskurs 3 sägs i dag att drama, musik och andra lärprocesser ska användas. Bara för att vi har mål i svenska och matte, är det inte meningen att bara dessa ska räknas, säger Anneli Dahlberg som vill se elever som står stadigt på sina egna ben.< Anneli Dahlberg. NO-ämnena som teknik och fysik hänger ihop. Det ska vara mycket praktiskt; först ska man undersöka och sedan dra slutsatser. Är man målmedveten som pedagog så är det här för barnen träning för livet. Men det krävs att vi lärare har samsyn och det har vi i vårt arbetslag. Högstadieläraren Lisa Johansson i Bergvik går runt bland de flitigt arbetande sjundeklassarna som gör just hypoteser, undersöker och drar slutsatser. Nu handlar det om att koppla ihop ett antal ljuspunkter eller så ska man som några ungdomar tillverka en ficklampa med hjälp av en pappersrulle, lite tråd, batteri och en glödlampa. Ibland lägger jag mig i, men mestadels jobbar eleverna självständigt i grupper. Jo, jag hämtar gärna saker åt dem, men jag löser inte problemen åt dem. Det är visserligen skillnad mellan grupperna men alla fixar det ändå i slutänden. Mycket kreativitet Det kan vara lite olika med måluppfyllelsen, det hänger samman med inställningen. Just den här sjuan vill verkligen lära sig, de är engagerade och nyfikna. Det sorlar i klassrummet under lektionen, men de är mycket kreativa. Entreprenöriellt; ja, men jag har alltid jobbat så här, säger Lisa. Olivia Möller i klass 7 B är en Lisas elever och hon visar stolt upp den ficklampa hon med enkla medel satt ihop och den fungerar! Man får ju tänka till lite först och sedan jobba, säger Olivia som tillsammans med ett par grabbar ur klassen lyckats med uppgiften. Vi har anteckningar och skisser på hur vi gjort, vi har berättat om det och det känns bra att få visa upp. Själv älskar jag att jobba praktiskt, säger Olivia. TV-kock Hon förklarar att alla i gruppen tar lika stort ansvar. Ja, och när man får lösa problemen själv så blir man nyfiken på annat. Nu har jag försökt mig på lite andra el-kopplingar, fortsätter hon och förklarar att hon egentligen inte tycker om skolbänken: Däremot kollar jag gärna matlagningsprogram på TV och vill gärna bli TV-kock. Då skulle jag välja mat för alla som liksom jag är ägg- och nöt allergiker. Kanske skulle man satsa på ett eget fik med just sådana varor, funderar Olivia vidare och berättar att alterna tiva yrkesbanor är jour nalistik eller skådespeleri.<

13 Entreprenöriellt lärande och entreprenörskap i utbildningssystem DRIVKRAFT SÖDERHAMN 13 Praktisk matte för lusade barn i Bergvik Det är självklart för barnen hur man delar en pizza eller lite godis. Men division i traditionell form kan ställa till det. Lösningen blir att ta det praktiska först och sedan gå över till mattespråket. Det har Ann-Britt Rönström och hennes trea i Bergviksskolan tagit fasta på. Mattelektionerna blir annorlunda, inte minst tack vare närvarande matematikutvecklaren Birgitta Fröberg. Det är roligt att få jobba varierat och låta barnen använda olika sinnen. De lär sig på så många olika sätt, säger Ann-Britt. Mitt uppdrag som matematikutvecklare är att utmana barnens tänkande och diskutera matematik på ett konkret plan, förklarar Birgitta Fröberg. I klassrummet jobbar barnen just nu med geometriska figurer. Vad kallas en sådan här? frågar Birgitta och ritar en trekant på tavlan. Armar i luften och svaret kommer snabbt. Lika är det när Birgitta ritar en cirkel, kon eller cylinder. Användbart rätblock Det där är ett rätblock, förklarar en elev till vad som mest ser ut som en rektangel? Men rätblocket visar sig användbart såväl som höghus som TV-spelsdosa när barnen sedan arbetar tredimensionellt med alla figurer. I grupper jobbar de fram stjärnor och andra kvalificerade bilder under ivrigt diskuterande och försök. De lär av varandra men också vi lärare får en knuff framåt genom att ha en samtalspartner i klassrummet. Vi kompletterar varandra, säger Ann-Britt. När barnen jobbat praktiskt med de olika figurerna kan man sedan föra in mattetermerna. Det är en slags situationsanpassning samtidigt som det är färdighetsträning, tillägger hon. Birgitta intygar att lärarjobbet blivit så mycket mer stimulerande. Som vuxen ska man ge barnen tankeutmaningar och sedan hjälpa dem i det viktiga strategiarbetet, säger hon. Lusade De här eleverna är också lusade d v s LUS i betydelsen läsutvecklingsschema. Det handlar om god läsutveckling. Vi har en stege på 20 punkter för att följa barnens läsutveckling och en gång per termin sammanställs resultaten. I entreprenöriell anda används olika metoder för att nå målen. Eleverna väljer böcker själva och registrerar varje läst bok på en läslinje. När klassen läst många böcker blir det en liten överraskning. Det kan vara glass vid 100 lästa böcker och vid 200 vankas tårta o s v! Läsutvecklingsschemat omfattar inte bara det mekaniska läsandet, utan även läsvanor och läsförståelse. Biblioteket på skolan är välbesökt. Där lånar vi böcker minst en gång i veckan och där anordnas både månadstävlingar och bokbytardagar, säger Ann-Britt Rönström.< När man får lösa problemen själv så blir man nyfiken på annat, säger Olivia Möller. Matematikutvecklaren Birgitta Fröberg. Språk under - vis ningen hittar nya vägar Så här kan man också lära sig språk som några nior vid Bergviksskolan som tillverkat digitala presentationer med olika innehåll och på olika språk. Eleverna får även möjlighet att studera språk på plats i olika länder med hjälp av bidrag från kommunen. De senaste fyra åren har Bergvikseleverna haft kontakt med en skola i Spanien och det hoppas man kunna fortsätta med, samtidigt som kontakter också öppnats med Frankrike. Photostories kallas de digitala berättelser Bergviksungdomarna jobbat med; några på spanska och andra på franska. Men det är jobbigt att höra sin egen röst, Elever framför en Photostory. säger Olivia Kastman direkt när hennes presentation av fransk sommar visas. Det blir också många nya ord, förklarar Cassandra Holm och Helena Hedblom tillägger att man samtidigt fick lära sig en del om datorer när presentationerna växte fram. Lärarna är nöjda med resultaten: Eleverna skriver själva sina texter och läser in dem just för att få höra sig själva. Som språklärare tycker jag att detta är toppen, säger Ulla Ångman. Eget innehåll ger drivkraft, konstaterar kollegan Kristina Andersson som tillägger att det tagit en del tid att genomföra: Men detta var första gången vi gjorde så här, och det måste få ta tid. Målen för undervisningen finns i läroplanen, men språklärararna är överens om att tillsammans formulera hur målen ska nås. Eleverna har bland annat hämtat material från Internet, som Oliver Thörnberg till sin presentation på spanska: Jag kollade fakta och bilder om EPA-traktorer. Det blir mer intressant när man får plocka grejorna själv. Spanska var också språket för Cassandra Holm som tycker att övningen lärde henne nya ord: Kanske jag inte lärde mig så väldigt mycket, men det var roligare så här! Även språklärarna tycker att det är roligare. Nu pratar vi mer med varandra, vilket stärker vår yrkesprofession. Överlag har vi annars alldeles för lite tid för att reflektera tillsammans. Språkresa Så får ungdomarna också möjlighet att med ekonomisk hjälp från kommunen resa utomlands för att träna språk. Vi har i fyra år haft kontakt med en skola i södra Spanien och det har gett elever från Bergvik möjligheter att vistas i Spanien, berättar Birgitta Palm. Det är väldigt lärorikt, bara att få vistas i ett främmande land, besöka affärer och prata med folk, tillägger hon. Franskaläraren Ulla Ångman berättar att skolan också inom nuvarande Comeniusprojekt, med inriktning mot samhällskunskap och historia, ges möjlighet att låta de nio franskaeleverna i nian besöka en skola i Frankrike.<

14 14 DRIVKRAFT SÖDERHAMN Entreprenöriellt lärande och entreprenörskap i utbildningssystem Blivande politiker. För att lära sig hur den demokratiska processen fungerar i samhället har klass 9 B vid Vågbroskolan genomfört ett projekt kring politik och styre. Tanken var att eleverna skulle få göra det här på riktigt och träna i att bygga upp och framföra argument för just sin politik, förklarar läraren Åsa Jääger. Om Vågbroskolans alla nya partier som Ungdomskrispartiet, Papperskorgspartiet och Förnyelsepartiet bär ända fram till valdagen i september är oklart, men engagemanget och entusiasmen sprudlar redan hos de unga valarbetarna i klass 9 B. Vi vill få fler att flytta till Söderhamn, både folk och butiker. Fler ungdomar behövs här, inte bara pensionärer och som argument ska vi använda både miljön med skärgården och närheten (två timmar) till Stockholm, säger partiföre trädarna i Förnyelsepartiet, Emelie Persson och Vincent Ekdahl. Dessutom har vi ungdomsföreningen Be Smart, projektet Ungdomslyftet och trivselkvällar på Berget, tillägger Emelie. Ungdomskrispartiet med Kicki Rönnqvist och Emma Persson vill bygga en ekonomisk fond så att ungdomarna ska få råd att studera på högskolan. Alla som vill ska kunna får en bra utbildning, säger Kicki som funderar på att bli psykolog. Frida Lindgren har miljön som största intresse och hon tycker att hela projektet har lärt henne hur man samarbetar och likaledes miljöengagerade Kicki tillägger: Vi har också fått lära oss att kompromissa. I våra debatter har vi sett att det är bättre att kompromissa och mötas på halva vägen så kanske fler blir nöjda, menar hon. Ungdomarna har tränat i att både skriva och hålla valtal. Vi har lärt oss hur man argumenterar och då gäller det att ha bra fakta att bygga på. Dessutom ska man låta övertygande när man valtalar, förklarar Emma. En bra väg att skaffa argument är att kolla på Internet, infogar Vincent. Självgående elever På Vågbroskolan är det första gången man gjort något liknande: Förr har det varit traditionella partier och minival. Men det här blev mer dynamiskt, eftersom allt kom att ligga så nära eleverna och det man berörs av lär man sig också bättre. Detta är också i entreprenöriell anda självgående elever och i grupperna har man inte gått emot varandra utan visat samarbetsvilja, avslutar Åsa Jääger.<

15 Entreprenöriellt lärande och entreprenörskap i utbildningssystem DRIVKRAFT SÖDERHAMN 15 Studier i samhällsutveckling Redan 2005 kom klassläraren Sofie Linde vid Stentägtskolan i kontakt med kursen entreprenörskap första gången. Vi ville få barnen mer företagsamma men från att ha trott att det främst handlar om att starta egna företag vet jag fem år senare nu hur jag vill jobba för att skapa självständigt tänkande individer; ungdomar som kan ha ansvar, vågar ha drömmar och förstår att om något ska förändras, så måste jag ta itu med det själv. Sofie Linde. Unga entreprenörer vid namn Tilda Jonsson-Fernquist, William Jacobsson och Linnea Larsson. Projektet Staden Söderhamn blev ett av de första entreprenöriella jobben som Sofie och hennes elever satte igång sedan hon gått ett par entreprenörskurser i regi av Högskolan i Gävle. Elevprojektet sträckte sig från vårterminen i femman, via höstterminen i sexan fram till höstlovsavslutning med mässdeltagande på CFL. Jobbet delades upp och vi tittade på hur Söderhamn kommit till, utvecklats och fram till hur samhället ser ut i dag och framför allt, varför. Arbetet lades upp med att stämma av alla idéer och uppslag som eleverna kom med på temat Dåtid-nutid-framtid. De var rena idésprutorna och det resulterade i videoinspelning, radio, PowerPointpresentation, bilduppgifter av olika slag och inte minst ett försök att ta över kommunledningen i Söderhamn Nu var det inte så dramatiskt, utan eleverna fick i ett rollspel vara olika partiföreträdare och genomföra debatter i fullmäktige, berättar Sofie. Praktikdagar Ungdomarna fick också vara ute en dag och göra praktik. De fick förstås själva ordna med praktikplatser. Redovisningen gjordes i form av en liten utställning med anknytning till respektive praktikdag. Två grupper hade varit på konditorier och den ena gruppen tillverkade ett tittskåp med interiörer från sin praktikplats medan den andra satsade på en receptbok inspirerad av sina erfarenheter. Med hjälp av Drömverkstaden fick alla 23 eleverna också göra en tredimensionell figur. Mycket roligare Visst är det så att man som lärare släpper lite på kontrollen men samtidigt måste jag också ha högre krav och det blir mer att hålla koll på. Det blir liksom mer att hålla ihop ramen, serva med videokameror och annan utrustning. Men barnen lär sig, det är grunden i ansvarstagandet. Det går inte att köra igång en massa projekt redan i trean, utan då kan man börja lägga grunden och lära sig att ta ansvar för sina egna handlingar. I femman och sexan kan man sedan ha mer konkreta uppgifter. Den stora skillnaden för mig är att det här är mycket roligare, summerar Sofie Linde. En del i att lära sig ta ansvar är att kunna kommunicera med andra i en arbetsgrupp. Tre elever från klass 3 A med Sofie som klasslärare har samlats för att lösa några uppgifter: Vi skulle försöka få till jämvikt med ett levande ljus som brann i båda ändar. Det gick inte så bra, konstaterar Linnea Larsson. Roligast i skolan är det att skriva, liksom teknik och matte. Kompisen Tilda Jonsson-Fernquist studsar en boll mot golvet: Mitt projekt var att mäta hur högt bollen studsar vid olika höga fall. Det är roligt med experiment av olika slag, säger hon. Kommunikation William Jakobsson intresserar sig mycket för musik. Helst ska det vara på gitarr och då med Slash. Hela klassen håller på med musik, men det blir nog inte så mycket Slash. De här tekniska experimenten är också roliga, säger han. Det viktiga i sådana här uppgifter är inte att komma fram till ett resultat. Det primära är att få barnen att kommunicera med varandra och att lösa uppgiften gemensamt i gruppen, förklarar Sofie Linde.< Sjundeklassare minns lärorikt projekt Drygt ett år senare efter projektet Staden Söderhamn samlades Sofie Lindes elever igen för att minnas. De går nu alla i sjuan, men kommer mycket väl ihåg det stora projektjobbet med rollspel som full mäktigeledamöter, filmen om Söderhamns minnesmärken och framför allt redovisningen i form av en mässa som avslutade projektet. De fem elever som återsågs en eftermiddag hos f d klassläraren Sofie var Emilia Artemczyk, Julia Sjöberg, Matilda Myllelä, Frida Åhlund, Olivia Gustavsson och Julia Hellström. Jo, och mässan var väl det allra roligaste av alltsammans, säger eleverna med lite perspektiv bakåt. Men praktikdagen ute på arbetsplatserna var också lärorik man fick lära sig hur det går till i den verklighet som snart väntar. Bland de jobb som provades fanns både handel och industri med, liksom utbildning; Frida tillbringade sin dag på Staffangymnasiets estetprogram som exempel. Ungdomarna kände överlag att de blev väl mottagna på arbetsplatserna. Elever minns. Julia Hellström och Matilda fick känna på hur det är att jobba på dagis, och Emilia praktiserade på badhuset. Så var det också dags att prova på som fullmäktigeledamot i ett rollspel. Ungdomarna fick representera olika partier som bland andra Socialdemokraterna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna, Pensionärspartiet och Miljöpartiet. Det var mest att protestera hela tiden, minns Emilia som företrädde Pensionärspartiet. Men det var kul att få lära sig hur demokrati fungerar i praktiken. Ofta när vi försöker få till något för ungdomarna så heter det ju från politikerna det finns inga pengar. Men nu var det vi som bestämde, så det blev andra bullar, konstaterar kamraterna. Ungdomarna fick också fundera kring Söder hamn i framtiden. Finns det en framtid i Söderhamn? Om man ska kunna bo kvar här som vuxen är svårt att svara på i dag. Det beror på så mycket olika; hur det blir med skolan och förstås hur det blir med jobb.<

16 16 DRIVKRAFT SÖDERHAMN Entreprenöriellt lärande och entreprenörskap i utbildningssystem Viktoria skaffar sig livserfarenhet När Viktoria Hedberg skulle hitta en lärlingsplats hemma i Söderhamn började hon med att göra upp en lista över tänkbara ställen. Med listan i hand gick hon sedan runt till de olika platserna och frågade. I dag hittar vi henne bakom disken vid Wayne s Coffee mitt i staden där hon stortrivs: Jag siktar på att så småningom utbilda mig till alkohol- och drogterapeut och på vägen dit gäller det att skaffa sig livserfarenhet, säger Viktoria. Livserfarenhet blev det också vid förra lärlingsplatsen vid hotellet SöderH. Där fick jag utbilda mig inom receptionen och restaurangen och utföra andra hotellsysslor, exempelvis städning. Eftersom jag har inriktningen service på min lärlingsutbildning passade också detta utmärkt. Det var riktigt intressant och lärorikt, säger Viktoria under en kafferast. Allra först satsade Viktoria på att läsa omvårdnadsprogrammet. Det valet ångrade jag efter två dagar. Det passade inte mig. Lösningen blev lärlingsprogrammet och nu är det kaffe tre dagar i veckan för Viktoria. Det blir också en del obekväm arbetstid: Jovisst, och visst kan det vara tufft ibland. Att vara ute som lärling innebär en stor omställning från skolarbetet. När jag allra först kom ut på ett jobb blev det kanske rent av en liten chock. Men jag har lärt mig att man måste ta tag och göra saker. Efter jul- och nyårsloven var jag lite seg, men det här är ju ingen lightform av utbildning, utan det är bara att ta i. Det är alltså ingen dans på rosor, utan lärlingslivet innehåller mycket mer än vad folk tror, säger Viktoria.< Populärt med lärlingsutbildning Att få prova på som lärling ute på en arbetsplats är för många skolungdomar en perfekt väg fram till att bli entreprenörer för sina egna liv. I Söderhamn finns ett 20-tal gymnasieungdomar inom Skolverkets försöksverksamhet med gymnasiell lärlingsutbildning på olika företag. De tillbringar tre dagar i veckan på respektive utbildningsplatser och de övriga två veckodagarna i skolbänken. Staffangymnasiets lärlingsutbildning vänder sig till ungdomar som vet vilket yrke de ska välja men som inte hittar rätt bland de nationella programmen eller som helt enkelt vill skaffa sig ett yrke genom att gå den praktiska vägen. Minst halva utbildningstiden ska göras på en arbetsplats och resten av tiden är det skolbänken som gäller. Utbildningsplan För varje elev görs upp en individuell utbildningsplan. Varje elev inom lärlingsutbildningen har dessutom en lärare och en aktiv handledare. Det är givetvis mycket viktigt att lärlingstiden blir bra; allt måste stämma, annars blir det inte en bra utbildning. Bland det allra viktigaste är att lärlingen har en självklar plats där ute på kontorsgolvet, verkstaden, butiken eller var det nu är, säger Petra Gillebert som är kommunens projektledare för lärlingsutbildningen. Prova gärna fler Skolverket framhåller också det positiva i att ungdomarna provar flera utbildningsplatser under lärlingsutbildningens tre år. Vanligen söker eleverna direkt mot ett yrke eller företag och kan börja en provperiod. Detta kan sedan övergå till lärlingsutbildning som en nischning till det nationella program som passar. Det är också vanligt att företagen anmäler behov inom vissa yrkeskategorier för att fylla upp bristyrkesområden för framtiden, förklarar Petra Gillebert.< Charlie var rätt person för pepab. Se nästa uppslag»

17 Entreprenöriellt lärande och entreprenörskap i utbildningssystem DRIVKRAFT SÖDERHAMN 17 Lärlingslivet innehåller mycket mer än vad folk tror, säger Viktoria Hedberg.

18 18 DRIVKRAFT SÖDERHAMN Entreprenöriellt lärande och entreprenörskap i utbildningssystem Sommarjobb eller starta eget? Sedan några år tillbaka har gymnasieeleverna i Söderhamn i skarven mellan andra och tredje årskursen kunnat få prova på att vara företagare under sommarlovet. Förutom en veckas coachning får eleverna ett startbidrag på kronor som hjälp att komma igång. Idén är att kunna utveckla ett affärskoncept. Intresserade elever får träffa företagare, revisorer och speciellt utbildade handledare. Ett 40-tal sådana sommarlovsentreprenörer har vi haft hittills och sommaren 2010 räknar vi med 20 ytterligare, säger Peter Holmström, samordnare för skol- och arbetslivsfrågor i Söderhamn. Det ska vara lätt och okomplicerat och kanske ett alternativ till att söka ett sommarjobb. Visst, det finns de som inte lyckats fullt ut och funnit sig själva ha fått jobba i fyra veckor utan lön. Å andra sidan finns även success stories; flera sommarlovsentreprenörer har tjänat riktigt bra med pengar, fortsätter han och tillägger: Men även detta är ett koncept som hela tiden utvecklas. I den entreprenöriella idén ingår ju detta processtänkande även vi får skriva om när vi fått nya erfarenheter. Det ligger i sakens natur att vi ska befinna oss i ständig förändring.< Det här är Charlies framtid. En guldchans för Charlie Melin är en av de drygt 20 lärlingar som just nu finns ute på jobb för att skapa sin egen framtid i Söderhamn. Arbetsplatsen de tre lär lings dagarna varje vecka är hos Pepab Produk tionspartner AB i Söder hamn. Så småningom ska Charlie vara fullärd laserstansoperatör. Efter grundskolan blev det hockeygymnasium men den tänkta proffskarriären i Nordamerika lades på is (!) och Charlie startade om med industriprogrammet istället. Jag hade varit inne på det här med industrin redan i nian, så steget var inte så långt. Det verkade vara ett intressant och roligt område så när jag väl lagt skridskorna på hyllan var det ett självklart val. När han fått reda på att Pepab sökte en lärling anmälde han sig omedelbart. Efter sållning var det bara Charlie kvar: Bland annat skulle man skriva ett personligt brev och berätta varför man var intresserad av platsen. Men jag höll nog tillbaka i brevet och satsade mer på att få göra en personlig presentation senare. Så blev det också, berättar Charlie. Hård Konkurrens Chefen Stig-Olof Elmelind berättar om varför man ville hitta en lärling: Vi vet att laserstansoperatörer kommer att behövas. Förresten, det kommer att bli stor konkurrens kring arbetskraften om några år så det gäller att vara ute i tid. Visst kan mycket ersättas med maskiner, men det måste ändå alltid finnas en operatör. Just för de här laserstansarna finns heller inte någon utbildningslinje i den här regionen. I de regelrätta anställningsintervjuer som genomfördes tittade man inte bara på yrkeskunnande: För oss gällde det att hitta en lärling som vi räknar med att kunna anställa efter lärlingstiden. Då gäller det att inte bara klara det arbetsmässiga, utan man ska även passa in i arbetsgruppen. Men efter den sex veckor långa provperioden var det helt klart att Charlie var rätt person, säger Stig-Olof Elmelind. För mig var detta en guldchans, konstaterar Charlie Melin.< Djupare samverkan skola arbetsliv Inom Drivkraft Söderhamn skapas en ny modell för sam verkan mellan skolan och arbetslivet. En arbetsgrupp med rektorer, företagare, studievägledare och representanter för Region Gävleborg har tagit fram förslag som också presenterats för kommunstyrelsen. Olika typer av praktik och prova-på-jobb ska kunna erbjudas.

19 Entreprenöriellt lärande och entreprenörskap i utbildningssystem DRIVKRAFT SÖDERHAMN 19 Charlie Vi har försökt hitta en röd tråd från förskola genom hela skolsystemet, inklusive vuxenutbildningen och jobbat med olika utvecklingsprojekt av vilka det största är arbetsplatsförlagt lärande för grundskolan, eller prao som det tidigare hette, förklarar Peter Holmström, som är kommunens samordnare för skol- och arbetslivsfrågor. Utbildar handledare Nu ska företagare och pedagoger utbildas för att bli duktiga handledare, lära sig hur det är att jobba med elever och vilka krav som ställs på handledaren. Cirka 250 elever ska ut på arbetsplatserna nästa läsår och cirka arbetsplatser/företag/verksamheter behövs till detta. Eleverna får skriva sin CV och ett ansökningsbrev och efter samtal med studievägledaren får eleven önska praktikplats. Precis som i verkligheten får man sedan vända sig till arbetsförmedlingen eller leta platser själva. Peter Holmström samordnar skola och arbetsliv. Peter Holmström tror att den här modellen ska falla väl ut: Det mest tydligt positiva tecknet är att yrkesvägledarna får kontakt tidigare, ibland redan i årskurs 7 och får elever att börja prata om gymnasieval. Ungdomarna förstår att studentlivet är kopplat till framtiden; oavsett om det är som företagare, anställd eller med fortsatta studier. Lärdomen är att det jag gör i dag, påverkar hur det blir i morgon. Testa ett yrke En annan utvecklingslinje inom ramen för entreprenöriellt lärande är att eleverna under en dag får testa ett yrke. Tanken är att man redan i årskurs 7 ska få känna hur en arbetsplats fungerar. Eleverna får i sjuan en yrkesbok där man noterar fem olika yrken som man vill undersöka under år 7 till 9. Allt är ännu inte klart i detalj, men jag tror att detta kan bli en intressant utvecklingslinje, avslutar Peter Holmström.< LÄS MER OM DRIVKRAFT PÅ VÅR WEBBPLATS Praktik DAgar redovisades på mässa Praktiken som åttondeklassarna gjorde i höstas ledde bland annat fram till en mässa vid Verkstäderna, där ungdomarna byggde egna montrar som betygsattes av en speciell jury. En bra praktik med bra handledning kan hjälpa ungdomarna inför gymnasievalet, de får mer riktmedel inför valet av sin framtida yrkeskarriär, menar studie- och yrkesvägledare Pär Arvidsson. Ungdomarna har själva fått välja praktikplats men alla fick inte igenom sitt förstahandsval. Jag minns inte vad jag valde, men jag tror det var något inom omsorgen. Nu fick jag plats på förskoleklassen vid Stenbergaskolan i Ljusne och fick göra ungefär det som en fröken gör. Efter det här kanske det blir en förskollärarutbildning, om jag inte blir frisör, säger Tove Myllymäki som ställde ut och redovisade sina praktikerfarenheter i en av montrarna på Verkstäderna. Handledarrollen Inför praktiken fick eleverna gå igenom de frågor som skulle ställas på arbetsplatsen. Det var bland annat praktiska saker som luncher, arbetstider, fack och liknande. Det var dessutom öppet för egna iakttagelser och reflektioner, förklarar Åsa Jääger, handledare för eleverna från Vågbroskolan. De har varit ute en halvdag i veckan och det har varit nya frågor varje vecka. Det är alltså jätteambitiösa elever. Men det har varit lite olika hur företagen tagit emot ungdomarna och hur samarbetet mellan Tove Myllymäki vid sin monter. handledare på skolan och arbetsplatserna har fungerat: En del elever har haft problem att kunna jobba med sina frågor och våra elever har inte tagits på allvar på alla arbetsplatser, säger Åsa Jääger. Beröm En annan av praktikanterna är Mårten Jonsson som varit på Hotell SöderH, men allra först i butik: Jo, men jag ville byta och kom då till hotellet. Jag har plockat brickor till disken, stått i receptionen och dukat i matsalen. Det gick väldigt bra och jag fick faktiskt beröm för att jag var så trevlig och hade lätt för att prata med folk, säger han i sin monter där han presenterar sin praktikplats. Det är lite rörigt, men roligt, här på mässan. Grejor till montern har jag fått från hotellet, visar han. Hög kvalitet I den mässjury som bedömde alla montrar ingick Jonat Qvist, som var projektledare för den allra första mässan, så han borde ju veta: Kvaliteten är hög, även om upplägget på mässan är annorlunda i år utan underhållning som vi hade tidigare. Men det är bra montrar, som lockar till besök och som innehåller mycket information. Blandningen mellan text och bilder är också bra rakt över, säger han i en första kommentar. Själv brinner jag för entreprenörskap och kommer att söka utbildning inom det området. Sedan blir det nog studier i juridik och ekonomi, säger han. Och mässor, ja, det gillar jag att gå på även utan att vara med i utställningsjuryn.<

20 20 DRIVKRAFT SÖDERHAMN Entreprenöriellt lärande och entreprenörskap i utbildningssystem Ett annorlunda pepparkaksbak Platsen är ett klassrum på Stenbergaskolan i Ljusne. Det är strax före jul och det doftar pepparkaksbak i nästan hela huset. Men där finns inga vanliga pepparkakor. Istället har sjuorna tillverkat och ställt ut bland annat en bil, ett larmat (!) kassaskrin, en väderkvarn och till och med Söderhamns utsiktsstolthet Oscarsborg allt i pepparkaksdeg! Lärare är Ylva Bjelkesäter och ämnet är teknik. Om det annorlunda julbaket säger hon: Det var väl mer än slump att det blev just pepparkaksdeg, men det visar ju att vi kan samarbeta mellan teknik och hemkunskap, SO och även andra ämnesområden. Teknik är ett eget ämne en timme i veckan. Det går också lätt att få in andra ämnen i tekniken, säger Ylva som själv också är doktorand i just teknik. Det kommer att krävas många teknikutbildade entreprenörer i framtiden och KTH välkomnar förstås både tjejer och killar. Sjuorna i Ljusne har fått forma pepparkaksdegen i grupper och har själva valt vad man ska göra. Karin Olsson och Filip Eriksson visar upp en tärning som doftar pepparkaksdeg. Stor är den också. Från början hade vi bara tänkt göra en låda. Men det blev en tärning till slut, visar de efter att lådan också försetts med prickar. Det är dock med största försiktighet man kastar den. Vindkraft Jessica Lehtonen och Fanny Karlsson visar stolt upp sin väderkvarn: Det är ju lite aktuellt eftersom det pratas mycket om vindkraft i dag. Väderkvarnen drivs ju på samma vis, förklarar flickorna. Söderhamns kända landmärke Oscarsborg på Östra berget lockade trion Sofie Persson, Frida Nordin och Sanna Svanholm: Jag hade först bara tänkt mig ett torn, berättar Frida. Arbetet i gruppen har gått bra. Lite tjafs har det varit, men det blev ju bra till slut, berättar de. En stöldsäkert kassaskrin går också att bygga i pepparkaksdeg, det visar Josef Landin och Anton Englund. Så fort någon försöker stjäla innehållet så börjar den tjuta! Indianflickan Pocahontas inspirerade Beatrice Lindberg och Lina Lundh till en indianhydda, och en tidskriftssamlare byggdes av Filip Myhrman och Johan Sjödin. Vi tänkte först på en hockeyklubba bland annat, men så fick vi se sådana här tidskriftsamlare och bestämde oss, berättar de. Verken visades också upp i ett skyltfönster i Ljusnes blomsteraffär där de fick stå till dess att det var dags för julgransplundring. Att få visa upp alla alster är viktigt, avrundar Ylva Bjelkesäter: Även barn behöver arenor för att redovisa sina resultat. Det blir mer än bara ett betyg, med en monter där folk kommer och tittar. Arbetet med uppgiften får då ytterligare mål, säger hon.< Gå och öppna dörren / Kanske finns därute / ett träd eller en skog / en trädgård / Elever i alla åldrar ansvarade för scenshowen på Norrtullskolan.