Uppsala air AB. Miljö & Verksamhetsrapport Version 2.0

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Uppsala air AB. Miljö & Verksamhetsrapport Version 2.0"

Transkript

1 Uppsala air AB Miljö & Verksamhetsrapport Version 2.0

2 MILJÖ & VERKSAMHETSRAPPORT En sammanfattning av Försvarsmaktens ansökan till Länsstyrelsen i Uppsala Län med fokus på den civila flygplatsverksamhet på Uppsala Flygplats Med tillägg gällande: -Ekonomi -Flygets Globala Miljöpåverkan -Verksamhet Uppsala air AB Version 2.0

3 Detta material har i första hand tagits fram i syfte att på ett förenklat sätt åskådliggöra innehållet, vad det gäller den civila trafiken i den ansökan Försvarsmakten inlämnar till Länsstyrelsen avseende utökad verksamhet på Uppsala Flygplats. Detta material tar endast hänsyn till den civila linjefarten och den civila flygplatsverksamheten.

4

5 Affärsidé Att till företag och privatpersoner i södra Norrland och norra Mälardalen tillskapa ett komplement till Arlanda. Att via lågprisflygbolag och andra samarbetspartners kunna erbjuda ett konkurrenskraftigt alternativ till Skavsta. Omfattning Flygplatsens civila linjefart kommer på grund av verksamhetens förutsättningar att under överskådlig framtid (10 år eller mer) ej generera mer än 5627 LTO/år vid maximal drift (från år 8). I ansökan kommer vi att inkludera 7500 LTO/år, detta är i sak högst normalt. I jämförelse kan sägas att Bromma har ett tillstånd för LTO, i linjefart, varav c:a (2006) faktiskt utnyttjades. Den civila linjefarten på Uppsala Flygplats återknyter därmed till Utvecklingsnivå B i Länsstyrelsens rapport Flyg vid Uppsala-Ärna som medgav (9000 LTO) av tung trafik (Utvecklingsnivå B var även grundläggande för Uppsala Kommuns styrelsebeslut från 6 april 2005 bil. 1). Trafiken kommer att vara inriktad på civil linje trafik med Airbus A-319 som dimensionerande flygplansmodell. Anledningen är att en absolut majoritet av flygplatsbolaget Uppsala Air AB kommande kunder opererar just denna modell. Ett starkt begränsat antal rörelser med affärsjet kan tillkomma och i ansökan tas dessa upp till ett hundratal LTO. (LTO= En cykel bestående av en start och en landning) LTO Cycle Uppsala Airport (Sökt Verksamhet) OVERVIEW Op År 1 Op År 2 Op År 3 Op År 4 Op År 7 Op År 8 Tota l LTO/Dag LTO Op År 1 Op År 2 Op År 3 Op År 4 Op År 7 Op År 8 Tot al 06:00-07:00 07:00-09:00 09:00-11:00 11:00-12:00 12:00-13:00 13:00-15:00 15:00-17:00 17:00-18:00 18:00-19:00 19:00-20:00 20:00-22:

6 LTO Op År 1 Op År 2 Op År 3 Op År 4 Op År 7 Op År 8 Tot al 22:00-24: Total ,0 37,5 25,0 12,5 0 Morgon Dag Kväll Natt Total Fördelning Morgon Dag Kväll Natt 49% 17% 29% Procentuell Fördelning 5% (Ej Reguljärt) 100 Mellan 22:00-24:00 finns 5% av de totala antalet LTO/dygn i denna redovisning, detta är en uppskattning som baserar sig på att förseningar etc. utlöser start eller landning mellan dessa klockslag, företrädesvis landningar. Civil linjefart nattetid kommer därför ej att bedrivas och flygplatsens sökta tillstånd om operativa öppettider mellan 06:00-24:00 bör i första hand anses vara i syfte att upprätthålla en hög service. Kortare öppettider, likt de KS föreslog i beslut som ovan (07:00-19:00) omöjliggör idag kommersiell drift och frågan ägs i sak av Länsstyrelsen att bedöma. Jämförelse Göteborg City Airport (07:00-22:00) Västerås (06:00-24:00) Källa: Göteborg City Airport & Stockholm-Västerås Airport Passagerarutveckling Op År 1 Op År 2 Op År 3 Op År 4 Op År 5 PAX/År LTO/År LTO/Dag

7 Passagerarutveckling Op År 1 Op År 2 Op År 3 Op År 4 Op År 5 PAX/År LTO/År LTO/Dag Op År 6 Op År 7 Op År 8 Op År 9 Op År I ovanstående tabell tydliggörs förhållandet mellan passagerarströmmarna och antalet LTO Flöden Till och Från Flygplatsen Sverige är per tradition en utresande marknad. Utresande passagerare som kommer att nyttja Uppsala Flygplats kommer att härstamma från följande centralorter med omnejd: Uppsala Stockholm Gävle/Falun Sundsvall Västerås/Enköping Ort Fördelning 13% 37% 22% 15% 13% Totalt 100% Dessa passagerare kommer att färdas till och från flygplatsen med Tåg, Buss och Bil eller en kombination av dessa tre trafikslag enl. följande procentuella fördelning. Procentuell Fördelning Mellan Trafikslag 37% 39% 24% Bil Buss Tåg

8 Beräknat genererar flygplatsen strömmar om knappt en och en halv million passagerare/år vid maximal drift (c:a år 8). Med ovanstående fördelning genererar dessa strömmar i genomsnitt 9,62 kg koldioxid/person för sina resor till och från flygplatsen (Se separat kapitel: Global Miljö). Utsläpp CO2/Trafikslag 1% 7% Bil Tåg Buss 91% Vi har konstaterat att c:a personer ( passagerare) från vårt upptagningsområde i norra Mälardalen och södra Norrland varje år reser med flyg från Skavsta, ytterligare c:a personer ( passagerare) reser in till Skavsta med regionen kring Uppsala och norra Stockholm som mål. Närmiljö Flygtrafik genererar utsläpp av gaser som kan försämra luftkvalitén. Framför allt handlar det om utsläpp av tre typer av gaser, kolväten, koloxid och kväveoxider. Kolväten är egentligen ett samlingsnamn för flera olika typer av flyktiga kolhaltiga föreningar som finns i avgaser från både flygplan och markfordon. Utsläppen av dessa ämnen är störst under taxningsfasen. MKB författaren bedömer att de samlade utsläppen av kolväten från verksamheten på Uppsala flygplats kommer att vara måttlia och inte ge upphov till några hälsofarliga halter i flygplatsens omgivningar. Utsläppen från den civila verksamheten kommer att begränsas då flygplatsbolaget avser att i största möjliga utsräckning transportera flygplan på marken med moderna truckar som drivs med miljöklass 1 bränsle. Koloxid produceras främst vid tomgångskörning i samband med markstopp. För att minska behovet av tomgångskörning avser Uppsala Air AB att förse flygplanen med strömförsörjning via eldrivna aggregat som ersätter traditionell användning av flygplanets egna motordrivna generatorer. Aggregatet drivs med miljöklassad el. Risk för hälsofarliga halter av koloxid vid flygplatsen föreligger inte.

9 Flygtrafik ger liksom vägtrafik upphov till utsläpp av kväveoxider som bidrar till försurning och övergödning och i höga halter kan vara hälsofarliga. Utsläppen från flygplanen vid flygplatsen sker dock inom ett tämligen stort område varför risk för höga lokala halter av kväveoxider inte bedöms föreligga. Till grund för denna bedömning ligger mätningar utförda vid andra flygplatser som talar för att samhällets nationella miljökvalitetsmål för kväveoxider inte kommer att överskridas vid Uppsala flygplats. FOI (Totalförsvarets Forskningsinstitut) har en databas där samtliga civila flygplansmodeller redovisas i samband med aktivitet kring flygplats inkl. landning, taxi samt start (Den s.k. LTO Cykeln). För Airbus A-319 (Dimensionerande Modell) ser aktuell LTO data ut som följer: CO2 Koldioxid 1257 Kg.(Se separat kapitel: Global Miljö) NOx Kväveoxider 5088 gr. CO Koloxid 2055 gr. HC Kolväten 218 gr. I genomsnitt: Utsläpp per passagerare: - 4,9 Kg. CO2 Sammanfattning: Flygplatsens sökta öppettider överstiger andra stadsnära flygplatser som exempelvis Göteborg City Airport och Bromma. Men motsvarar däremot de öppettider Västerås i dag har tillstånd för gr. NOx - 8 gr. CO - 0,76 gr HC Antalet civila flygrörelser kommer de första tre åren vara av begränsad art, för att kring år 8 och på en för flygplatsen maximal nivå motsvara mellan 14 till 15 LTO/dag. Någon ökad flygverksamhet totalt på marknaden är inte att vänta, det handlar främst om att ge 1 miljon passagerare ett mer näraliggande alternativ än Skavsta. En sakteliga avtagande volym av LTO på Skavsta är således att vänta (Se kapitlet Ekonomi) En ytterligare ökning av kombinationen tåg/buss, som initialt förväntas utgöra 61%, är att vänta när och om en ny tågplattform kommer till stånd i Gamla Uppsala. Antalet bilar som beräknas att trafikera delar av gamla E4 medger en ökning med c:a 23% från dagens nivå (idag c:a 6000/dag). De totala utsläppsnivåerna från kärnverksamheten är förhållandevis små tack vare flygverksamhetens ringa omfattning. Användande av ny teknik och exempelvis miljöklassade bränslen på airside kommer ytterligare att förminska den totala påverkningsgraden. Uppvärmningen av terminalen kommer att ske via bergvärme och förbrukningen av miljömärkt el minimeras tack vare transparent tak som minimerar användningen av belysning, andra exempel på miljöbesparande åtgärder är att: Flygplatsens intäkter baseras på få flygrörelser/många passagerare (Högsta möjliga beläggning) vilket resulterar i förbättrade miljöegenskaper såväl lokalt som globalt.

10 Regnvatten kommer att återanvändas för tvätt etc. Mat som förbereds i flygplatsens kök skall vara kravmärkt och närproducerad i största möjliga mån Alla fordon inom airside samt fordon som trafikerar flygplatsen på landside, såsom bussar och taxibilar använder miljöklass 1 bränslen i så stor utsträckning som möjligt. Endast samarbete med flygbolag som har marknadens modernaste och för miljön skonsammaste flygplan. För att dessutom kunna fullfölja arbetet och se till att förbättringsprocessen inte avstannar, utan i stället eskalerar, skall givetvis ett grundläggande krav vara att certifiera verksamheten enligt ISO Flygets Globala Miljöpåverkan Flygets miljöpåverkan är idag är relativt liten i jämförelse med övrig verksamhet i samhället men tar relativt stor plats i den allmänna debatten. Flyget är sannolikt även fortsättningsvis en tillväxtbransch och globalt beräknas flyget därför svara för cirka 3,5 procent av människans samlade bidrag till växthuseffekten. Åtgärder för att kompensera tillväxten genom lägre utsläpp finns redan och till 2020 är målet att ytterligare halvera utsläppen. Flyget bidrar dock till den globala växthuseffekten via förbränning av flygbränsle vilket främst bildar koldioxid och vattenånga. Koldioxid, CO2, är en växthusgas som har lång uppehållstid i atmosfären, minst 100 år och som tillsammans med Vattenånga, H2O är betydande växthusgaser. Även om flyget släpper ut ganska stora mängder vattenånga är dessa utsläpp en mycket liten del av den totala mängden vatten som finns naturligt i atmosfären. Den största delen av vattenångan som släpps ut från flygplanen hamnar i troposfären och försvinner snabbt med nederbörden. På hög höjd i stratosfären orsakar utsläpp av kväveoxider, NOx, en nedbrytning av ozon. På lägre höjd bidrar flygets utsläpp av kväveoxider till bildandet av ozon vilket minskar UV-strålningen men denna ökning bidrar samtidigt till uppvärmning. Flygplanens utsläpp av kolmonoxid, CO, och kolväten, HC, ger upphov till lägre halter av marknära ozon. Kväveoxiderna bidrar även till att bryta ner växthusgasen metan, vilket motverkar uppvärmningen av atmosfären. Den totala effekten av kväveoxidutsläppen från flyget innebär dock ett bidrag till uppvärmningen. Kolmonoxid, CO, och ofullständigt förbrända kolväten, HC, bildas också vid förbränning av flygbränsle och deltar i processen där ozon bildas. I Sverige svarar flyget för omkring 8 procent av transportsektorns utsläpp av koldioxid, fyra procent av kväveoxidutsläppen och en procent av kolväte- och kolmonoxidutsläppen. I Sverige klarar flyget de nationella klimatmålen. Sammanfattning: 1. I ett globalt perspektiv kommer Uppsala Flygplats inte att tillföra några växthusgaser på den redan existerande totala volymen av Sveriges utsläpp. Personer som skulle komma nyttja Uppsala Flygplats använder idag andra flygplatser, inte sällan flygplatser som ligger längre bort från resenärens bostadsort.

11 2. För att exemplifiera vad koldioxidutsläppen från den civila flygverksamheten innebär i ett Uppsalapersektiv har vi sammanställt följande beräkning. CO2 Uppsala 1990 Kilo Per Invånare Energi Hushåll Industri Service Transport Summa Befolkning i Uppsala 1990 Summa av Kg Utsläpp per person Totalt för Uppsala Kommun 1990 (Ton) Klimatmål 2020 (-30% 1990 års nivå i Ton) Totalt Koldioxidutsläpp från Flygplatsverksamheten (LTO Cyklar + Transporter Till & Från i Ton) Procent av Uppsala Kommuns Totala Utsläpp Som Utgörs Av Flygplatsen (Efter Klimatmål 2020) Antal Passagerare fr. Uppsala Kommun Som de facto Använder Flygplatsen Procent av Uppsala Kommuns Totala Utsläpp Som Utgörs Av Flygplatsen (Efter Klimatmål 2020) Beräknat På Antal Passagerare fr. Uppsala Kommun Som de facto Använder Flygplatsen 4,19 % ,78 % 2. Uppsala Kommuns klimatmål är baserat och uträknat från de utsläpp kommunens invånare själva är ansvariga för och exempelvis inte utsläpp som personer i andra kommuner genererar genom att exempelvis på E4 köra bil genom kommunen. Om man beräknar flygplatsens utsläpp på samma sätt, motsvarar det 0,78% av kommunens totala utsläpp. Detta grundar sig på att 85% av flygplatsens resenärer bor i andra kommuner. Detta är beräknat på en nivå 30% under 1990 års nivå. Denna andel inkluderar standardförhållanden och inte de övriga klimatneutraliserande åtgärder Uppsala Air AB ytterligare avser införa för att uppnå de egna klimatmålen. 3. Utsläpp från Flygplatsverksamhet bedöms inom det s.k. LTO området samt till och från transporter av passagerare och exempelvis bränsle, detta inkluderar även så kallade växthusgaser. LTO området innefattar starter, taxi samt landningar och går upp till 1 kilometers höjd, omkretsen av LTO området från Uppsala Flygplats sträcker sig utanför kommunens syd västra gräns och täcker därmed in in och ut flygningarna. 4.De europeiska flygbolagen å sin sida kommer från år 2012 innefattas i systemet med handel av utsläppsrätter.

12 5. Uppsala Air AB avser att fram tills 2012 och i samarbete med flygoperatörerna som trafikerar flygplatsen, erbjuda ett system för resenärerna som är kopplat till så kallade Klimat Neutrala tjänster. 6. Flygbranschens klimatmål är ytterligare en halvering av utsläppen till Uppsala Air AB ställer sig bakom flygbranschorganisationens Svenskt Flygs 10 punkts program för ett mer klimatanpassat flyg: 1 Vi är för en öppen och konstruktiv debatt om flyget och miljön med alla flygets intressenter. 2 Vi är för effektiva ekonomiska styrmedel. 3 Vi är för konstruktiva gemensamma krav på EU-nivå vad gäller flygets påverkan på miljö och klimat. 4 Vi är för politiska beslut i Sverige såväl som EU som leder till ett effektivare utnyttjande av luftrummet i Europa. 5 Vi är för en utbyggnad av bättre kollektivtrafikförsörjning till flygplatserna. 6 Vi är för en fungerande och transparent konkurrens mellan transportslagen. 7 Vi är förespråkare för ytterligare satsningar på teknisk utveckling. 8 Vi anser att forskningen kring flygets användning av alternativa bränslen måste fortsätta. 9 Vi anser att alla aktörer i flygbranschen bör vidta åtgärder som minskar deras påverkan på miljö och klimat. 10 Vi anser att det är viktigt att flygets resenärer erbjuds möjligheter till ett klimatneutralt resande. Buller Flyg och flygplatsnära verksamhet bullrar, för somliga upplevs detta mer besvärande än för andra. För att illustrera och påvisa hur bullerutbredningen kommer att se ut i olika scenarier bifogas på nästföljande sidor en del bilder. 1. Bild visar differens mellan Airbus A-319 och Viggen FBN 70db. 2. Bild visar alternativ utflygning bana 26 söder om Börje 3. Bild visar alternativ utflygning bana 26 och norr om Börje samt väster om Vänge 4. Bild visar inflygning bana Bild visar vindrosen över Uppsala

13 Fast/Terr/Väg/Översiktskartan Copyright Lantmäteriverket Gävle Medgivande RITAD AV WSP Akustik LAmax 70 Viggen LAmax 80 - " - RITNINGSNUMMER Småhus Flerfamiljshus Fritidshus Skol/vårdlokaler 1000 REG 2000 m Övrigt Gröna=med befolkning Blåa=utan befolkning LAmax 70 A319 LAmax 80 - " - Uppsala/Ärna flygplats LAmax A319 vs JA 37 Viggen Start bana 26 och 03 Landning bana 08 och 21 X-max 0 PROJEKTNUMMER GRANSKAD AV TR R01 SKALA DATUM BS Orginalskala 1: för A4 / Psi fil: C:/3750/Teknikområde/Flygbuller externt/flyg_mil/f16/max200/f16_lamax A319-VIGGEN.psi :50:57

14 Fast/Terr/Väg/Översiktskartan Copyright Lantmäteriverket Gävle Medgivande RITAD AV WSP Akustik 80 db(a) 70 db(a) RITNINGSNUMMER Småhus Flerfamiljshus Fritidshus Skol/vårdlokaler 1000 REG 2000 m Övrigt Gröna=med befolkning Blåa=utan befolkning Uppsala/Ärna flygplats LAmax A319 Start bana 26 söder om Börje X-max 0 PROJEKTNUMMER GRANSKAD AV TR R01 SKALA DATUM BS Orginalskala 1: för A4 / Psi fil: F16_LAMAX A319 B26L.psi :28:04 RESULTATFIL: C:/3750/Teknikområde/Flygbuller externt/flyg_mil/f16/max200/f16037.eqo :25:46

15 Fast/Terr/Väg/Översiktskartan Copyright Lantmäteriverket Gävle Medgivande RITAD AV WSP Akustik 80 db(a) 70 db(a) RITNINGSNUMMER Småhus Flerfamiljshus Fritidshus Skol/vårdlokaler 1000 REG 2000 m Övrigt Gröna=med befolkning Blåa=utan befolkning Uppsala/Ärna flygplats LAmax A319 Start bana 26 norr om Börje X-max 0 PROJEKTNUMMER GRANSKAD AV TR R01 SKALA DATUM BS Orginalskala 1: för A4 / Psi fil: F16_LAMAX A319 B26R.psi :26:40 RESULTATFIL: C:/3750/Teknikområde/Flygbuller externt/flyg_mil/f16/max200/f16036.eqo :24:39

16 Fast/Terr/Väg/Översiktskartan Copyright Lantmäteriverket Gävle Medgivande db(a) 70 db(a) RITNINGSNUMMER Småhus Flerfamiljshus Fritidshus Skol/vårdlokaler 1000 REG 2000 m Övrigt Gröna=med befolkning Blåa=utan befolkning Uppsala/Ärna flygplats LAmax A319 Landning bana 21 X-max 0 PROJEKTNUMMER GRANSKAD AV WSP Akustik 70 RITAD AV TR R01 SKALA DATUM BS Orginalskala 1: för A4 / Psi fil: F16_LAMAX A319 L21.psi :59:53 RESULTATFIL: C:/3750/Teknikområde/Flygbuller externt/flyg_mil/f16/max200/f16039.eqo :26:52

17 FÖRSVARSMAKTEN Uppdrag LEDNINGSREGEMENTET Sid 34(52) LedR / FM METOCC Utvecklingsavdelningen Pl ENKÖPING Tel Fax :

18 Sammanfattning: 1. Som det tydligt påvisas kommer inga civila rörelser ske över Uppsalas centralorter db. kurvan för Airbus A-319, till skillnad från exempelvis Viggen, sträcker sig inte över några av Uppsalas centralorter 3. Vindrosen påvisar att Uppsala en påfallande stor del av året har en vinriktning från sydväst, detta medger även att eventuella partikelhalter i Uppsala stad minimalt påverkas av flygplatsverksamheten då vindarna blåser ut mot flygplatsen och inte från flygplatsen och in mot staden. 4. Området Börje berörs inte av de föreslagna utflyttningarna på Bild 2/3 Bild 2 Bild 3 Bild 4 Antal Berörda A dba 70 dba 75 dba 80 dba Flyget & Lågprisflygets roll i Samhället Vilket flyg behövs och vilket flyg kan vi undvara? I dagsläget finns det för exempelvis Stockholmare små anledningar att flyga till Göteborg av samma anledning som det för en invånare i Paris finns små anledningar till att flyga till Amsterdam. Tidsbesparingen att flyga dessa sträckor är i bästa fall några minuter men i de allra flesta fall lönar det sig att ta en resa med tåget mellan dessa orter. I takt med att det Svenska järnvägsnätet ges möjlighet att bli både bättre och effektivare kommer inrikesflygets totala roll så sakteliga att minska i betydelse. Det krävs dock avsevärda förbättringar innan tåget kommer att kunna konkurrera om Europa marknaden, exempelvis så har restiden med tåg bara till Malmö ökat de senaste 10 åren och måste ner till under 4 timmar och helst 3 1/2 timme för att bli konkurrenskraftigt. Att vi kanske redan i slutet av nästa decennium kan åka höghastighetståg till Hamburg på 4 timmar är en bra början men det kommer att dröja betydligt längre än så innan ett fullgott alternativ för hela Europa finns tillhands, detta gäller i synnerhet ur ett skandinaviskt och nordiskt perspektiv där avstånden till de övriga europeiska centralorterna är betydligt längre. Ny teknik och framförallt avsevärt förbättrad teknik kommer så småningom medge att det personliga mötet i samtliga fall ej kan anses vara nödvändigt men det råder ingen tvekan om att vi inom våra sociala nätverk och i vårt arbete kontinuerligt sprider ut oss, framförallt inom Europa, och det personliga mötet kommer alltid att ha en stor betydelse för den mänskliga utvecklingen. Flyget förbättrar sig självt i prestanda, detta har framförallt ekonomiska styrmedel under de senaste decennierna sett till. Oljepriset är den tveklöst största orsaken till att tillverkarna hela tiden förbättrar såväl material som teknik. Som ett resultat av detta förbättras även flygets miljöegenskaper till det bättre vad gäller såväl buller som utsläpp och ytterligare en halvering från dagens nivå är att vänta till 2020 samtidigt som flyget i Europa år 2012 innefattas av handeln med utsläppsrätter. Det så kallade lågprisflyget, som idag i övriga Europa har en marknadsandel på över 30% (norra Mälardalen 13%), har den i branschen absolut högsta beläggningen (över 83%) och alltid de nyaste planen. Detta medför även de absolut lägsta utsläppen per flugen personkilometer kontra de nationella flygbolagen, exempel SAS (65,8% December 2007). Förutsättningarna för att dessa flygbolag även fortsättningsvis skall kunna hålla en hög beläggning är att dom kan erbjuda konkurrenskraftiga priser i relation till de övriga operatörerna, detta kan uppnås bl.a. genom mindre personalintensiva organisationer men framförallt genom lägre utgifter, därför väljer alltid Europas ledande lågprisoperatörer sekundärflygplatser där det är möjligt för att få ner kostnaderna. Ryanair

19 gör det uteslutande, likaså Wizzair. easyjet gör det i de fall det är tillämpligt annars använder dom primäralternativet. I ett mälardalsperspektiv har lågprisflyget ett starkt fäste i den södra regionen, på Arlanda erbjuds c:a 13% av stolarna till ett lågt pris men då Arlanda är en högkostnadsflygplats lyckas man inte attrahera det faktiska lågprisflyget i någon egentlig utsträckning. På Västerås finns förvisso Ryanair med en linje till London, men fortsatt expansion är knappast att vänta. Ryanair uppfyller förnärvarande minima i sitt avtal med Västerås Kommun och förväntas upphöra med sin trafik helt, detta har bl.a. sin grund i att en kommunalägd flygplats likt Västerås och deras affärsmodell illa passar in i den mycket flexibla affärsmodell Ryanair praktiserar, dessutom ligger Västerås utanför och väster om den pulsåder i Sverige som sträcker sig från Sundsvall/Gävle ner till Södertälje med dåligt utbyggda kommunikationer. Vi kan utifrån detta konstatera att vi i norra Mälardalen och södra Norrland saknar närhet till lågprisflyg på ett sätt som saknar motstycke i liknande huvudstadsnära regioner i Europa. Sammanfattning: Tåget kommer i allt högre utsträckning sudda ut inrikesflygets betydelse. Det kommer dock att dröja mycket länge innan tåget helt kan ersätta flyget på sträckor över 100 mil. Vi är i Sverige även fortsättningsvis i beroendeställning till flyget för våra fortsatta kommunikationer med övriga Europa. En hållbar och sund utveckling av flyget måste därför fortgå, där såväl branschen som resnären tar sitt ansvar. Lågprisoperatörerna har de lägsta utsläppen per personkilometer tack vare hög beläggning, nya flygplan och nyttjandet av små effektiva flygplatser som inte dras med köbildningar i luftrummet och på marken. Avsaknad av alternativflygplatser innebär att vi i vår region har lägre penetrering av lågprisflyg än andra liknande huvudstadsnära regioner i Europa. Ekonomi Inom Uppsala stad, Kommun och Län kommer verksamheten på Uppsala Flygplats att få positiva ekonomiska effekter, av dessa märks framförallt: 110 direktanställningar ytterligare på Flygplatsen 800 arbetstillfällen som genereras av ökade passagerarströmmar främst genom staden och kommunen Totalt nya övernattningar/år i staden och kommunen 240 miljoner i kommersiella intäkter till kommunens näringsliv Skatteintäkter/år från av flyget genererade arbetstillfällen: 75,3 miljoner (Källa SCB; Lönestatistik) I ett samhällsekonomiskt perspektiv tryggas flygplatsens framtid och därmed viktig bankapacitet, men framförallt utvecklingen av flygplatsen genom att en civil operatör delar ansvaret för den. Redan idag fyller flygplatsen en viktig samhällsfunktion genom att utgöra en trygg hamn för intensivvårdshelikoptern och inom en kort framtid även ett ambulansflygplan. Försvarsmaktens transportflygningar med material till våra utlandsförband är en annan viktig funktion. Ur ett annat samhällsekonomiskt perspektiv kan vi även konstatera att c:a personer ( passagerare) från vårt upptagningsområde i norra Mälardalen och södra Norrland varje år

20 reser med flyg från Skavsta, ytterligare c:a personer ( passagerare) reser in till Skavsta med regionen kring Uppsala och norra Stockholm som mål. Pendlingsavståndet till och från Skavsta är mellan 1,3 till 3 timmar från vår region och Uppsala Flygplats upptagningsområde. Det totala upptagningsområdet för Uppsala Flygplats i jämförelse med Skavsta ser ut som följer: Uppsala Skavsta 60 minuter 1,779,532 individer 1,012,573 individer Kapacitet (År 8) (2007) Del av Marknad: 9,1% (idag) År 8: 5,2% 4,8% ( ) Källa: LFV Skavsta Flygplats LFV ägda Arlanda & Bromma har idag 90.4% av marknaden i Mälardalen. Tabellen beskriver Skavstas passagerarvolymer som gäller idag samt utgår från dagens volym. Beräkning år 8 avser att Skavsta tappat upp till 50% av sin marknadsandel till Uppsala, Den faktiska tillväxten medger dock att en nedgång begränsas till -34% från dagens volym. Marknaden i hela Mälardalen utgörs idag av 21,7 miljoner passagerare och har en tillväxt på c:a 3,5% per år. Att ha närhet och tillgänglighet till en lågprisprodukt, i Uppsalas fall även ett nära komplement till det mer traditionella SAS och andra nationella flygbolag, kan i många fall vara avgörande för vårt samhälles ekonomiska, kulturella och sociala utveckling. Att som idag och i vår region pendla till Skavsta innebär många gånger fördyrande kostnader i form av övernattningar samt dyrare resor, inte så sällan med bil då tiderna för att hinna med avgångar ofta innebär avresetider från hemmet kring 03 på morgonen, dessa resemönster är även fördyrande för samhället genom bl.a. förhöjd olycksrisk på våra motorvägar. Uppsala Flygplats kommer att ha en marknadsandel av den totala marknaden i Mälardalen om 5,2% och kommer därmed om 10 år utgöra en signifikant skillnad för de drygt 1,4 miljoner resenärer som annars tvingats till långa pendlingavstånd och/eller fördyrade resekostnader. Det som tydligt även framkommer av ovanstående tabell är att betydligt fler har närmare till Uppsala. Kostnader relaterade till en resa kan delas upp inom olika kostnadsslag, såväl privata som kostnader för samhället. För att åskådliggöra detta i ett exempel har vi sammanställt nedanstående tabell. Den jämför olika kostnader för biltrafik och flyg.

21 Lågprisflyg v.s. Personbil Airbus A-319 Volvo S-80 Airbus A-319 Beläggning Genomsnittlig Beräkning baseras på följande enhet Växthusgaser (gram/personkilometer) Faktor 1,5 Totalt Bränsle liter/mil Kostnad per Person och Kilometer Samhällsekonomiskkostnad Totalkostnad SEK/Km (inkl. Samhälle, Miljö & Olyckor) Antal Omkomna i snitt Antal Svårt Skadade i snitt INDEX (Volvo S-80) 83,6% 100% 1 1,54 97, ,92 % 100% 146, ,88 % 100% JET A1 Diesel L/C Flyg Bil 0,39 0,57 68,42 % 100% 1,06 2,71 39,11 % 100% 1,49 3,02 49,34 % 100% 2,55 5,73 44,50 % 100% 1, ,38 % 100% ,02 % 100% Baseras på genomsnittlig beläggning easyjet: 83,6% (A-319) samt Personbil: 1,54 personer Källa Vägverket, EU Grönbok, Airbus samt easyjet. Det så kallade Lågprisflyget har i särklass den högsta beläggningen i kabinen vid ett genomsnitt. Över 80% beläggning har såväl både Ryanair och easyjet. Kombinationen av hög beläggning, nya plan samt små effektiva sekundärflygplatser medger att Europas lågprisoperatörer har utsläpp av koldioxid understigande 100 gram/personkilometer (Referens: SAS gr/person kilometer med en beläggning om 65,8% December 2007). Den europeiska bilindustrin har som mål att innan 2020 nå 120 gram/personkilometer. En Volvo S-80 har i genomsnitt ett utsläpp av koldioxid om 190 gram/personkilometer, samtidigt rapporterar Vägverket att genomsnittsbeläggningen per bil är 1,54 personer vilket gör att vi i ovanstående exempel valt att använda denna siffra som grund för beläggningen, vilket får som resultat att en bil (Volvo-S80) med en person släpper ut mer än dubbla mängden CO2 än personen som flyger med ett typiskt lågprisbolag på samma sträcka och en bil med två personer släpper ut lika mycket som en person ombord på ovannämnda flygbolag per personkilometer. För att i korthet återknyta till påverkan av det globala klimatet och vad det gäller utsläpp per personkilometer av koldioxid har flyget, även med vägverkets snitt beläggning om 1,54 personer per bil istället för 1 person, hela 21% lägre utsläpp av växthusgasen koldioxid per personkilometer och släpper ut mindre än hälften beräknat på förhållandet 1 till 1. Miljöbilar som Toyota tagit fram har betydligt lägre utsläpp per passagerarkilometer än Volvo och skillnaden blir därför inte lika stor, men dock en differens på c:a 10 gram/kilometer. Generellt har Luftfartsstyrelsen sagt att bil resp. flyg har lika delar utsläpp av just koldioxid, men då har man bara tagit hänsyn till svenska flygbolag som överlag har betydligt lägre beläggning än de europeiska lågprisoperatörerna. I tabellen ovan finns även utrymme för flygets utsläpp av övriga växthusgaser, där faktor 1,5 påräknats, vilket då medför att flyget närmar sig utsläpp om 20% över en Volvo S-80 med genomsnittlig beläggning. Framtidens flygplan, som exempelvis EcoJet, som kan vara i produktion redan om några år, kommer att kunna få ner nivån till 47 gram, vilket motsvarar utsläppen från en vanlig landsortsbuss per kilometer och person.

22 Flygplatsekonomi Det finns en rad stora skillnader mellan Uppsala Flygplats å ena sidan och Skavsta samt Västerås å andra sidan. I korthet nedan följer ett resonemang kring varför de två senare har ekonomiskt underskott: STO-NYO STO-VST Uppsala Upptagning 60 min 1,012 miljoner 1,150 miljoner 1,779 miljoner Pax/anställd (LFV BASIC AIRPORT MODEL) Cap Ex Över 500 miljoner miljoner Operatör Ryanair Ryanair Operatörsavtal som baserar sig på en annan affärsmodell än den Ryanair har. Kommunikation Bil primärt sedan buss, dåliga förbindelser med tåg Bil primärt sedan buss, dåliga förbindelser med tåg. Stor andel kollektivtrafik, varav tåg står för över 2/3- delar Passagerare 1,99 milj 0,28 milj 1,42 milj Operativa Kostnader 100% 100% 50% lägre på Airside genom samarbete med avtalpartners Sammanfattning: Det finns såväl privatekonomiska och samhällsekonomiska vinster med en civil verksamhet på Uppsala Flygplats. Ökat antal arbetstillfällen och en ökad turism kommer att lägga grunden för ytterligare tillväxt. Turismen kommer i första hand att bestå av en majoritet av personer som i tjänst eller privat via destinationsmarknadsföring och dynamiska paketlösningar väljer Uppsala framför Stockholm. Ökade förutsättningar för ny etableringar av hotell och annan turistnära verksamhet samt etablering av små och medelstora företag. Utrikesflyget utgör en betydande del i vår kulturella, ekonomiska och social utveckling. Uppsala Flygplats kommer att ha ett stort övertag i konkurrensen med de andra sekundärflygplatserna i Mälardalen. Lägre investeringar och lägre personalkostnader samt bättre avtal med operatörer kommer att ge bättre lönsamhet. The Low Cost Airport for The Low Cost Carrier Hög Populationsdensitet i hela upptagningsområdet: 2,700,346

23 Närmaste Lågprisflygplatsen till Stockholm City Attraktiva operativa kostnader för flygbolag Industriellt och Kommersiellt centrum i Sverige och Norden Bland de högsta nivåerna i Europa för resor Verksamhetens Täckning Utbudet på Flygplatsen beräknas att inom en åttaårs period täcka bl.a. följande destinationer: London Amsterdam Frankfurt Barcelona Paris Newcastle Glasgow Madrid Kort om Terminalen Den civila terminalen skall klara att handskas med 3500 personer per dag, aldrig mer än 450 personer vid ett och samma tillfälle. Det är en enkel, flexibel modulär lösning i ett plan. Total yta understiger 5000 m2. På terminalens sydvästra sida kommer plats för de civila flygets bränsleanläggning att ta plats och i direkt anslutning till terminalens framsida kommer taxi och bussanslutningar att iordningställas. På områdets västra del en kommer en mindre hårdgjord korttidsparkering att finnas och i norr en större långtidsparkering, anlagd med grus, med plats för c:a 700 bilar. Tidsplan Bolaget arbetar utifrån förutsättningen att åstadkomma kommersiell drift snarast. Bolaget upprättar utifrån detta två alternativa tidsplaner. Förnärvarande är första möjliga datum satt till i början av 2009 och det senare under fjärde kvartalet Tidsplan och budget revideras när yttre omständigheter förändrar målet. Att vara beroende av yttre element kan knappast anses kontroversiellt i ett projekt som detta, men det har de facto vid ett antal tillfällen orsakat stora fördröjningar. Det tydligaste exemplet var i augusti 2005 när Försvarsmakten presenterade ett avtal för bolaget. Avtalets tecknande kom att dröja till i mars 2007, detta hade sin grund i att Fortifikationsverket bl.a. beslöt under 2006 att tillställa Sveriges Regering fråga om avtalets utformning. Finansiering Uppsala Air AB finansieras av sina ägare. Bolaget upprättar inför varje fas ett mål och flera delmål, dessa läggs ut på en tidsaxel. Utifrån målets karaktär och den bedömda tidsåtgången att nå det

24 specifika målet sätts en budget. Budgetförslaget presenteras för bolagets styrelse som i sin tur lägger fram ett av styrelsen fastställt förslag till ägarna. Till dags datum har drygt 8 miljoner kronor hämtats in från bolagets ägare. Den långsiktiga finansieringen, det kapitalbehov som uppstår efter avslutad miljöprövning och andra relaterade processer kommer att tas in via till bolaget nytillkomna ägare samt banker. Ett Flygplan Kommer Lastat För att åskådliggöra vad en flygplats med reguljär trafik kommer att innebära har vi valt att ta med följande målande berättelse: En Airbus A-319 från flygbolaget Easy Air kommer från London. Kl. är 08:45 tisdagen den 4 augusti Ombord denna dag finns 133 passagerare, vilket motsvarar den genomsnittliga beläggningen om 83%, tack vare den relativt sett höga beläggningen och detta förhållandevis nya flygplan, som förövrigt majoriteten av lågprisbolagen idag använder, har dessa passagerare belastat det globala klimatet med närmare 25% mindre växthusgaser än om de valt ett traditionellt flygbolag. När planet landat och utan extra väntetid inom ett par minuter stannat på plattan framför terminalen kliver passagerarna ut både där fram och där bak via trappor. Samtidigt har planet försetts med ström via ett aggregat speciellt framtaget för att spara såväl energi och indirekt även miljön. Två personer, med hjälp av en truck, som drivs med miljöklass 1 bränsle, och ett antal bagagevagnar, lastar av bagaget som passagerarna inom 5-10 minuter från att planet parkerat kan plocka upp inne i den lilla ankomstdelen, direkt från vagnarna. Uppemot 65% av passagerarna, vilket motsvarar 86 personer, är personer boendes i Sverige och kommer att ta sig hem med tåg, bil, buss eller en kombination av dessa tre trafikslag. 32 personer kommer att åka tåget från Uppsala C, till Uppsala C har dom tagit den miljöbuss som är kostnadsfri och var 15:e minut lämnar terminalen. Från tidpunkten dom klev av planet till att dom når Uppsala C har det gått 34 minuter. 24 personer kommer att ta sig hem med lokal eller regionalbussar, båda alternativen kommer att erbjudas direkt utanför terminalen. Även dessa bussar är miljöbussar och Flygbussbolaget trafikerar direkt såväl Gävle som Enköping, Falun och Stockholm. De övriga 29 personerna kommer att åka antingen egen bil eller taxi. Totalt 21 bilar kommer att behövas för att frakta dessa personer till orter som Stockholm, Uppsala, Sundsvall, Gävle och Falun.

25 De resterande 35% som är från utlandet skall i detta fall passera genom Schengenfiltret och får därför ett påslag med c:a 7 minuter extra innan de hinner igenom ankomsthallen och ut på landside. Majoriteten av dessa 35%, vilket totalt motsvarar 47 personer, skall till destinationer söder om Uppsala och till Stockholmområdet. 20 av dessa kommer att åka taxi (14 bilar) direkt dit, de övriga 12 tar bussen till centralen. Samtliga kommer att nå sina destinationer mycket snabbt, som exempelvis Stockholm C inom 90 minuter. Av resterande 15 skall 2 till Gävle, resterande 13 kommer, tack vare bra paketlösningar att ta in på hotell i Uppsala, två av dessa åker taxi in till stan, de övriga två tog bussen. När samtliga passagerare har anlänt till respektive destination så har följande hänt strax innan landning: De har tillsammans släppt ut c:a 1,9 ton koldioxid De har tillsamman spenderat c:a kronor De har tillsammans bidragit till att sysselsätta c:a 34 personer För de 13 som tog in på olika hotell i Uppsala så har dessa här i stan spenderat ytterligare innan sin återfärd dagen efter. Mellan 1 och 1 1/2 timme innan dessa personer anlände med planet från London infann sig ungefärligen lika många vid incheckningen på flygplatsen. Dom har rest hit från Falun, Gävle, Knivsta, Enköping och Stockholm. Inom 10 minuter från ankomst har 60% av dessa personer checkat in och gått igenom säkerhetsfiltret. De övriga 40% är igenom inom 3-5 minuter senare från att de anlände flygplatsen Väl inne i avgångshallen kan dom välja på att ta något att äta från de fyra mindre matstånden eller att handla något i de flertalet småbutiker som finns. En medvetet skapad avslappnad miljö råder i detta rum. I snitt spenderar dessa personer 96 kronor vardera under tiden de väntar, en del väljer att betala de 100 kronor det kostar för access till den mini lounge som ger ytterligare komfort och lugn. Kl. 09:10 taxar planet ut igen för avgång, Kl. 09:15 är det på väg. När dessa personer lyfter mot destination London så har följande hänt sedan de lämnade sin avreseort. De har tillsammans släppt ut c:a 2,1 ton koldioxid De har tillsamman spenderat c:a kronor De har tillsammans bidragit till att sysselsätta c:a 67 personer Uteslutet i denna berättelse är de administrativa och andra mer osynliga arbetstillfällen dessa flöden skapar (kabinpersonal, restaurangpersonal på destination etc.), även de ekonomiska förhållanden som råder mellan flygplats och flygoperatör är uteslutna. Detta ger en liten bild av vad ett enda flygplan har för ekonomisk påverkan, inte bara på vår stad utan hela vår region. Marknadsundersökning En av Uppsala Air AB nyligen genomförd studie där 1000 personer i Uppsala med omnejd medverkade ger följande resultat: Vill Ni ha en Flygplats i Uppsala med ett motsvarande utbud av det som finns på Skavsta?

26 Uppsala Norra Uppsala Södra Region Uppland Ja Nej Osäkra Not 1 För mer omfattande information gällande exempelvis hantering av flygbränsle, spill av kemikalier, partikelhalter i luft och den sammanfattade verksamhetens miljökonsekvenser, se Försvarsmaktens ansökan till Länsstyrelsen i Uppsala Län. Detta material är endast att betrakta som ett komplement till Försvarsmaktens ansökan till Länsstyrelsen i Uppsala Län. Framtaget i första hand för media, allmänhet samt politiker och tjänstemän i Uppsala Kommun. Fakta och uppgifter i denna rapport kan komma att justeras intill dess att Försvarsmakten inlämnat ansökan till Länsstyrelsen i Uppsala Län

27

28

Dokumenttyp Dokumentnummer Sida UTKAST D-LFV 2007-1(5) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Henrik Littorin, 011-19 23 63 2007-04-23 00.

Dokumenttyp Dokumentnummer Sida UTKAST D-LFV 2007-1(5) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Henrik Littorin, 011-19 23 63 2007-04-23 00. UTKAST D-LFV 27-1(5) Utkast till Luftfartsstyrelsens bidrag till regeringens Uppdrag att utarbeta inriktningsunderlag inför den långsiktiga infrastrukturplaneringen för perioden 219 FLYGETS UTVECKLING

Läs mer

Flygplatsens komplexitet. Marcus Öberg, Göteborg Landvetter Airport Sebastian Zaar, Swedavia Konsult

Flygplatsens komplexitet. Marcus Öberg, Göteborg Landvetter Airport Sebastian Zaar, Swedavia Konsult Flygplatsens komplexitet Marcus Öberg, Göteborg Landvetter Airport Sebastian Zaar, Swedavia Konsult Marcus Öberg Examen från KTS 2006 Projektingenjör, LFV Teknik 2006-2010 Uppdragsledare, Swedavia Konsult

Läs mer

Hur kopplar Arlanda samman den regionala kollektivtrafiken med den globala kollektivtrafiken?

Hur kopplar Arlanda samman den regionala kollektivtrafiken med den globala kollektivtrafiken? Hur kopplar Arlanda samman den regionala kollektivtrafiken med den globala kollektivtrafiken? 18/2 2011 Kerstin Lindberg Göransson, flygplatsdirektör Swedavia Arlanda Swedavia AB Bildades 1 april 2010

Läs mer

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Ton CO2 LFV D-LFV 2009-035287 1(7) HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling och LFV arbetar kraftfullt med att minska verkets

Läs mer

VÅR MILJÖ #1 EN MILJÖBERÄTTELSE FRÅN STOCKHOLM SKAVSTA FLYGPLATS FLYGVÄGAR BULLER UTSLÄPP TRANSPORTER AVFALL

VÅR MILJÖ #1 EN MILJÖBERÄTTELSE FRÅN STOCKHOLM SKAVSTA FLYGPLATS FLYGVÄGAR BULLER UTSLÄPP TRANSPORTER AVFALL VÅR MILJÖ # EN MILJÖBERÄTTELSE FRÅN STOCKHOLM SKAVSTA FLYGPLATS FLYGVÄGAR BULLER UTSLÄPP TRANSPORTER AVFALL Innehåll Vår Miljö... s. Natur & Miljöpärmen... s. Skavsta Flygplats växer... s. Miljöpolicy...

Läs mer

100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07

100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07 Företaget Malmö Airport Kund Social utveckling Miljö 100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07 Maria Bengtsson Chef Miljö och Infrastruktur Swedavia Malmö Airport Vår uppgift I korthet Våra tjänster

Läs mer

SAMRÅD MED KNIVSTA KOMMUN ANGÅENDE ANSÖKAN OM NYTT MILJÖTILLSTÅND FÖR VERKSAMHETEN VID STOCKHOLM-ARLANDA AIRPORT

SAMRÅD MED KNIVSTA KOMMUN ANGÅENDE ANSÖKAN OM NYTT MILJÖTILLSTÅND FÖR VERKSAMHETEN VID STOCKHOLM-ARLANDA AIRPORT MINNESANTECKNINGAR Datum: 2009-04-20 Tid: 17.00-ca 19.00 Plats: Sky City, Arlanda Conference & Business Center SAMRÅD MED KNIVSTA KOMMUN ANGÅENDE ANSÖKAN OM NYTT MILJÖTILLSTÅND FÖR VERKSAMHETEN VID STOCKHOLM-ARLANDA

Läs mer

BROMMA STOCKHOLM AIRPORT

BROMMA STOCKHOLM AIRPORT Uppdragsnr: 10176712-R04 1 (10) BROMMA STOCKHOLM AIRPORT C:\Users\sebs10628\Documents\R04 Bromma Markbuller beräkningar för utfall 2013 2014-03-26.docx Mall: Rapport - 2003.dot ver 1.0 BROMMA STOCKHOLM

Läs mer

- En angelägenhet av stor regionalekonomisk betydelse -

- En angelägenhet av stor regionalekonomisk betydelse - - En angelägenhet av stor regionalekonomisk betydelse - Vår uppgift Ägardirektiv Tillsammans med ägaren, regionen och näringslivet utveckla, driva och förvalta Kalmar flygplats. Kalmar Airport skall utveckla

Läs mer

Energieffektivisering av transporter

Energieffektivisering av transporter Energieffektivisering av transporter För att undvika de värsta konsekvenserna, bör ökningen av den globala årsmedeltemperaturen inte överstiga 2 C Sverige skall bidra till att ökningen inte blir större

Läs mer

Flygplatsens komplexitet. Marcus Öberg, Göteborg Landvetter Airport Sebastian Zaar, Swedavia Konsult

Flygplatsens komplexitet. Marcus Öberg, Göteborg Landvetter Airport Sebastian Zaar, Swedavia Konsult Flygplatsens komplexitet Marcus Öberg, Göteborg Landvetter Airport Sebastian Zaar, Swedavia Konsult Agenda 2012-09-19 Swedavia och dess flygplatser Inledning passagerarterminalens flöden Hur planerar man

Läs mer

men har gett ett splittrat intryck till våra kunder Källa: Bild på informationsskärmen vid gaten på Bromma flygplats den 6 mars

men har gett ett splittrat intryck till våra kunder Källa: Bild på informationsskärmen vid gaten på Bromma flygplats den 6 mars 1 men har gett ett splittrat intryck till våra kunder Källa: Bild på informationsskärmen vid gaten på Bromma flygplats den 6 mars 2014 2 Nu får Sverige ett nytt inrikesflyg! 3 BRA för Malmö 4 Vi har gjort

Läs mer

Välkommen på samråd!

Välkommen på samråd! Välkommen på samråd! Agenda Inledning Lagstiftning Prognos och flygplatsens anläggningar Sökt omfattning Flygvägar Miljöpåverkan Förslag miljökonsekvensbeskrivning Kaffepaus inkl. utställning och bullerdemo

Läs mer

Handlingsplan för minskade utsläpp till luft

Handlingsplan för minskade utsläpp till luft PLAN 2012-11-08 04.00 D-LFV 2007-035287 1(6) 1 BAKGRUND 1.1 Swedavia Handlingsplan för minskade utsläpp till luft Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling. Swedavia arbetar

Läs mer

Trafikfall Flygrörelser Milj. passagerare År. Sökt trafikvolym ca 350 000 ca 36 2038. Tillståndsgiven trafikvolym 372 100 ca 34 2004

Trafikfall Flygrörelser Milj. passagerare År. Sökt trafikvolym ca 350 000 ca 36 2038. Tillståndsgiven trafikvolym 372 100 ca 34 2004 Maria Sandström 1 Beaktade trafikfall Trafikfall Flygrörelser Milj. passagerare År Sökt trafikvolym ca 350 000 ca 36 2038 Tillståndsgiven trafikvolym 372 100 ca 34 2004 Nuvarande trafikvolym ca 220 000

Läs mer

Har flyget en framtid. Robert Brandt Maykel Youssef Hassan Khatoun Neama Paul Artinian

Har flyget en framtid. Robert Brandt Maykel Youssef Hassan Khatoun Neama Paul Artinian Har flyget en framtid Robert Brandt Maykel Youssef Hassan Khatoun Neama Paul Artinian Inledning Hur kommer det gåg för r flyget i framtiden? Hur tacklar myndigheter och flygbolag problemet? Hur fungerar

Läs mer

VÅR MILJÖ EN MILJÖBERÄTTELSE FRÅN STOCKHOLM Skavsta FLYGPLATS

VÅR MILJÖ EN MILJÖBERÄTTELSE FRÅN STOCKHOLM Skavsta FLYGPLATS VÅR MILJÖ EN MILJÖBERÄTTELSE FRÅN STOCKHOLM Skavsta FLYGPLATS Issue #4 Stockholm S k a v s t a f l y g p l a t s miljöarbete Skavsta får en ny väg årets miljöinsatser Nya miljömål miljöspelet Ledare Att

Läs mer

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 11 (17)

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 11 (17) VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 11 (17) Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott 2012-03-29 39 Miljötillstånd verksamheten vid Stockholm-Arlanda Airport (KS 2010.021) Beslut Näringslivs- och

Läs mer

Stockholm Arlanda Airport

Stockholm Arlanda Airport Stockholm Arlanda Airport Kjell-Åke Westin, flygplatsdirektör Anette Näs, projektledare Swedavias roll och uppdrag Med affärsmässighet aktivt medverka till att utveckla transportsektorn och bidra till

Läs mer

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar Enheten för transportinfrastruktur och finansiering 103 33 Stockholm peter.kalliopuro@regeringskansliet.se 2016-03-30 Anna Wilson Föreningen Svenskt Flyg Intresse AB 0709263177 Anna.wilson@svensktflyg.se

Läs mer

Remissyttrande. Betänkandet En svensk flygskatt (SOU 2016:83)

Remissyttrande. Betänkandet En svensk flygskatt (SOU 2016:83) Finansdepartementet Vår referens: Skatte- och tullavdelningen 256/2016 Er referens: 103 33 Stockholm Fi2016/04305/S2 Stockholm, 2017-02-24 Remissyttrande Betänkandet En svensk flygskatt (SOU 2016:83) Utredningen

Läs mer

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp? Är luftkvalitén i bättre än i? Namn: Katarina Czabafy 9c. Datum: 20.05.2010. Mentor: Olle Nylén Johansson. Innehållsförtäckning: INLEDNING.S 3. SYFTE/FRÅGESTÄLLNING.S 3. BAKGRUND.S 3. METOD... S 3-4. RESULTAT...S

Läs mer

Mål M , Ansökan om nytt tillstånd enligt miljöbalken för verksamheten vid Göteborg Landvetter Airport, Härryda kommun; bemötandeskrift

Mål M , Ansökan om nytt tillstånd enligt miljöbalken för verksamheten vid Göteborg Landvetter Airport, Härryda kommun; bemötandeskrift Vänersborgs tingsrätt Mark- och miljödomstolen Box 1070 462 28 VÄNERSBORG Göteborg den 14 november 2014 Mål M 1030-13, Ansökan om nytt tillstånd enligt miljöbalken för verksamheten vid Göteborg Landvetter

Läs mer

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 Ostlänken och trafikutvecklingen Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 1 SJ AB:s resultat 2005 +566 Mkr Snabbtåg 2 SJ:s goda resultat beror på Kraftigt minskade kostnader Ökade intäkter trots Kraftigt ökad

Läs mer

tokiga transporter SPN-uppdrag

tokiga transporter SPN-uppdrag HUVUDUPPGIFT: Hur reser vuxna egentligen? 1. Hur reser vuxna egentligen? Välj ut en vuxen i din närhet som du litar på och träffar ofta. Välj ut tre dagar under arbetsveckan (måndag till fredag) då du

Läs mer

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle)

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle) Volvo Lastvagnar AB Meddelande 1 (6) För att underlätta beräkning av emissioner från transporter har Volvo Lastvagnar sammanställt emissionsfaktorer per liter förbrukat bränsle. Sammanställningen avser

Läs mer

Vad gör flyget för klimatet? Flygets stora utmaning i en global värld

Vad gör flyget för klimatet? Flygets stora utmaning i en global värld Vad gör flyget för klimatet? Flygets stora utmaning i en global värld Flyg skapar möten, relationer och förståelse. Flyg ger även utsläpp. Dom ska vi minimera. Flyget är en förutsättning för att människor

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Åre Östersund Airport

Åre Östersund Airport Ramböll Sverige AB --- LFV Åre Östersund Airport Göteborg 2007-07-06 LFV Åre Östersund Airport Datum 2007-07-06 Uppdragsnummer Utgåva/Status Slutversion Anders Mosesson Uppdragsledare Håkan Lindved Handläggare

Läs mer

Nytt program för energi och klimat i Örebro län

Nytt program för energi och klimat i Örebro län Nytt program för energi och klimat i Örebro län Arbetsgruppen Transporter Anna Åhlgren, Energikontoret Regionförbundet Örebro Nanny Andersson Sahlin, Länsstyrelsen i Örebro Dagordning Allmänt om mål Mål

Läs mer

Stockholm Arlanda Airport. Möte med Fp Stockholmsgrupp 2013-03-24

Stockholm Arlanda Airport. Möte med Fp Stockholmsgrupp 2013-03-24 Stockholm Arlanda Airport Möte med Fp Stockholmsgrupp 2013-03-24 Innehåll Allmänt om Swedavia, flyget och Arlandas utveckling Vad händer på flygplatsen just nu Arlandas miljöprövning Arlandas miljöarbete

Läs mer

Totala antalet flygplansrörelser 1998 på Bromma var 72 886. Dessa utgjordes av följande kategorier: Militär luftfart.

Totala antalet flygplansrörelser 1998 på Bromma var 72 886. Dessa utgjordes av följande kategorier: Militär luftfart. NULÄGESBESKRIVNING OCH UTVECKLING AV BROMMA FLYGPLATS FRAM TILL ÅR 2010 RAPPORT AV LFV.1 Nulägesbeskrivning Bromma (15 januari 2000).1.1 Brommas roll Brommas betydelse för avregleringen av flygmarknaden

Läs mer

Dokumenttyp Diarienummer Sida PM D-LFV 2009-027902 1(13) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Marie Hankanen Boue/Lilje 2009-05-29 01.

Dokumenttyp Diarienummer Sida PM D-LFV 2009-027902 1(13) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Marie Hankanen Boue/Lilje 2009-05-29 01. LFV Dokumenttyp Diarienummer Sida PM D-LFV 2009-027902 1(13) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Marie Hankanen Boue/Lilje 2009-05-29 01.00 Boverket Magnus Lindqvist STOCKHOLM-ARLANDA, GÖTEBORG-LANDVETTER,

Läs mer

Samråd med Sigtuna kommun, 11 december 2009 Nytt miljötillstånd för Arlanda

Samråd med Sigtuna kommun, 11 december 2009 Nytt miljötillstånd för Arlanda Samråd med Sigtuna kommun, 11 december 2009 Nytt miljötillstånd för Arlanda Bakgrund Ansökan lämnas in senast 31 december 2010 Två tidigare samrådsmöten med Sigtuna kommun Samrådsunderlag - synpunkter

Läs mer

Skyways - Klimatrapport

Skyways - Klimatrapport Skyways - Klimatrapport 2007 Koldioxidutsläpp Utsläpp Fokker 50 AKTIVITET Ton CO 2 Klimatpåverkan från egenägda källor 216 909.88 Uppvärmning 8.91 Eldningsolja 2-5 8.91 Egenägda tjänstebilar, egna fordon

Läs mer

Flygplatsen Att planera en flygplats. Marcus Öberg, Pontarius

Flygplatsen Att planera en flygplats. Marcus Öberg, Pontarius Flygplatsen Att planera en flygplats Marcus Öberg, Pontarius If you have seen one airport, you have seen one airport. 2 Flygplatsen Landside/landsida Den del av en flygplats som inte är flygsida och omfattar

Läs mer

Det är också vanligare att ha bil om man bor utanför tätorterna. Bland boende utanför storstadsområdena har 91 procent minst en bil i hushållet.

Det är också vanligare att ha bil om man bor utanför tätorterna. Bland boende utanför storstadsområdena har 91 procent minst en bil i hushållet. 1 2 Svenskar om bilen Sverige behöver bilen, det är ett faktum. Utan bilen skulle vi inte få ihop livspusslet eller kunna sköta våra arbeten. Utan bil och buss skulle vi inte hinna med våra fritidssysselsättningar

Läs mer

En förutsättning. för ett framgångsrikt näringsliv och en god livskvalitet är goda kommunikationer.

En förutsättning. för ett framgångsrikt näringsliv och en god livskvalitet är goda kommunikationer. En förutsättning för ett framgångsrikt näringsliv och en god livskvalitet är goda kommunikationer. Bara vetskapen om att världen är nära gör livet lite enklare. Vem trodde att man kunde flyga från Dala

Läs mer

TB DEL II BILAGA 3.1 UTREDNING - MÖJLIGHET ATT LÄMNA SID

TB DEL II BILAGA 3.1 UTREDNING - MÖJLIGHET ATT LÄMNA SID TB DEL II BILAGA 3.1 UTREDNING - MÖJLIGHET ATT LÄMNA SID UTREDNING 2011-04-20 01.00 D 2011-006261 2(14) 1 SAMMANFATTNING... 3 2 BEGREPPET - ATT LÄMNA SID... 3 3 ATT LÄMNA SID VID EN BULLERNIVÅ 70 DB(A)

Läs mer

frågor om höghastighetståg

frågor om höghastighetståg 12 frågor om höghastighetståg N Vad är Europakorridoren? är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad

Läs mer

Handläggare Jörgen Bengtsson Telefon: En svensk flygskatt. Remiss från kommunstyrelsen, KS /2016

Handläggare Jörgen Bengtsson Telefon: En svensk flygskatt. Remiss från kommunstyrelsen, KS /2016 Miljöförvaltningen Plan och miljö Tjänsteutlåtande Dnr 2016-18484 Sida 1 (5) 2017-01-19 Handläggare Jörgen Bengtsson Telefon: 08-508 28 934 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2017-01-31 p.18 En svensk

Läs mer

Flygvägssystem Arlanda

Flygvägssystem Arlanda U/T318 U/T318 U/T318 U/T318 U/T318 U/T318 U/T318 U/T318 U/T318 LFV Flygtrafiktjänsten Håkan Svensson ATCC Stockholm Niclas Wiklander ANS Flygtrafiktjänsten Flygvägssystem Arlanda U /P608 U/Y408 U/Y408

Läs mer

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande

Läs mer

Regeringens motorväg mot klimatförändringar

Regeringens motorväg mot klimatförändringar Regeringens motorväg mot klimatförändringar Inledning Vår tids stora utmaning är att komma tillrätta med klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu så kommer våra barn och kommande generationer att få betala

Läs mer

Lura 2:3 & 2:7-2 Nacka

Lura 2:3 & 2:7-2 Nacka Lura 2:3 & 2:7-2 Nacka Beräkning av buller från väg och flygtrafik Uppdragsnummer: 150510 Beställare: Sixten Jaskari Rapport: R150510-1 Datum: 2015-09-15 Antal sidor: 6 Handläggare: Rickard Hellqvist Granskare:

Läs mer

Flygvägssystem Arlanda

Flygvägssystem Arlanda U/T318 U/T318 U/T318 U/T318 U/T318 U/T318 U/T318 U/T318 U/T318 LFV Flygtrafiktjänsten Håkan Svensson ATCC Stockholm Niclas Wiklander ANS Flygtrafiktjänsten Flygvägssystem Arlanda U /P608 U/Y408 U/Y408

Läs mer

Utvecklingen av Bromma och tillgängligheten i Sverige. Peder Grunditz, Flygplatschef, Bromma Stockholm Airport 27 november 2014

Utvecklingen av Bromma och tillgängligheten i Sverige. Peder Grunditz, Flygplatschef, Bromma Stockholm Airport 27 november 2014 Utvecklingen av Bromma och tillgängligheten i Sverige Peder Grunditz, Flygplatschef, Bromma Stockholm Airport 27 november 2014 Kort fakta om Swedavia Omsättning: 5 233 MSEK Resultat: 501 MSEK Balansomslutning:

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt

Motion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

Läs mer

SÅ VILL SWEDAVIA MINSKA

SÅ VILL SWEDAVIA MINSKA BESKRIVNING 2012-12-19 01.00 1(8) SÅ VILL SWEDAVIA MINSKA FLYGBULLRET ÖVER UPPLANDS VÄSBY BESKRIVNING 2012-12-19 01.00 2(8) Flygbuller är en prioriterad miljöfråga Tystare flygplan har på senare år minskat

Läs mer

FLYGTRAFIK- STATISTIK UTVECKLINGEN UNDER FÖRSTA KVARTALET 2017

FLYGTRAFIK- STATISTIK UTVECKLINGEN UNDER FÖRSTA KVARTALET 2017 FLYGTRAFIK- STATISTIK UTVECKLINGEN UNDER FÖRSTA KVARTALET 2017 Transportstyrelsen Sjö- och luftfartsavdelningen Enheten för marknad, miljö och analys Rapporten finns tillgänglig på Transportstyrelsens

Läs mer

Flygplatsens komplexitet - Planering och passagerarflöden. Marcus Öberg, Pontarius AB / Swedavia Konsult

Flygplatsens komplexitet - Planering och passagerarflöden. Marcus Öberg, Pontarius AB / Swedavia Konsult Flygplatsens komplexitet - Planering och passagerarflöden Marcus Öberg, Pontarius AB / Swedavia Konsult Agenda 2013-09-12 Svenska flygplatser och Swedavia AB Att planera en flygplats Passagerarterminalen

Läs mer

Vad kostar flygstrejken?

Vad kostar flygstrejken? Vad kostar flygstrejken? En analys av näringslivseffekter Fredrik Bergström Michael Cronholm Jessica Lindblom En HUI-rapport gjord på uppdrag av Svenskt Näringsliv 1 Förord Med anledning av att förhandlingarna

Läs mer

Bil 30 Sammanfattning Utredningen har haft i uppdrag att analysera och lämna förslag på hur en skatt på flygresor kan utformas. Syftet med skatten ska vara att flygets klimatpåverkan ska minska

Läs mer

VÄG SJÖFART LUFTFART JÄRNVÄG FLYGTRAFIK- VÄG SJÖFART LUFTFART JÄRNVÄG STATISTIK 2013

VÄG SJÖFART LUFTFART JÄRNVÄG FLYGTRAFIK- VÄG SJÖFART LUFTFART JÄRNVÄG STATISTIK 2013 VÄG SJÖFART LUFTFART JÄRNVÄG FLYGTRAFIK- VÄG SJÖFART LUFTFART JÄRNVÄG STATISTIK 2013 Transportstyrelsen Sjö- och luftfartsavdelningen Enheten för marknad, miljö och analys Rapporten finns tillgänglig på

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

Möte mellan Luftfartsverket och föreningen Boende mot Buller i Norra Sollentuna

Möte mellan Luftfartsverket och föreningen Boende mot Buller i Norra Sollentuna Föreningen Boende mot Buller i Norra Sollentuna c/o Nora Woodward Norrgårdsvägen 6 B 192 69 SOLLENTUNA Upprättad av Datum Beteckning Anders Ledin 2004-03-16 Direkttelefon Ert datum Er referens 08-797 60

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

FLYGTRAFIK- STATISTIK UTVECKLINGEN UNDER ANDRA KVARTALET 2014

FLYGTRAFIK- STATISTIK UTVECKLINGEN UNDER ANDRA KVARTALET 2014 FLYGTRAFIK- STATISTIK UTVECKLINGEN UNDER ANDRA KVARTALET 2014 Transportstyrelsen Sjö- och luftfartsavdelningen Enheten för marknad, miljö och analys Rapporten finns tillgänglig på Transportstyrelsens webbplats

Läs mer

SVERIGE INOM RÄCKHÅLL

SVERIGE INOM RÄCKHÅLL SVERIGE INOM RÄCKHÅLL SVERIGE INOM RÄCKHÅLL 1 Vi tror inte på en värld utan flyg Antalet flygresenärer kommer att öka med en miljard mellan 2012 och 2017. När jag hör denna häpnadsväckande siffra tänker

Läs mer

Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen

Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen Västtrafik i siffror 7,1 miljarder kronor i omsättning 280 anställda 390 000 personer genomför 940 000 resor per dygn 10

Läs mer

GC-väg utmed Fyrisån, Ärna flygfält, Uppsala FÖRHANDSKOPIA

GC-väg utmed Fyrisån, Ärna flygfält, Uppsala FÖRHANDSKOPIA GC-väg utmed Fyrisån, Ärna flygfält, Uppsala FÖRHANDSKOPIA Ljudutredning, buller från flygplan Sammanfattning Ljudnivåerna från JAS Gripen är obehagligt höga. Ljudnivåerna från övriga flygpassager är höga,

Läs mer

FLYGTRAFIK- STATISTIK UTVECKLINGEN UNDER FJÄRDE KVARTALET 2016

FLYGTRAFIK- STATISTIK UTVECKLINGEN UNDER FJÄRDE KVARTALET 2016 FLYGTRAFIK- STATISTIK UTVECKLINGEN UNDER FJÄRDE KVARTALET 2016 Transportstyrelsen Sjö- och luftfartsavdelningen Enheten för marknad, miljö och analys Rapporten finns tillgänglig på Transportstyrelsens

Läs mer

Vilka resor tror du är bäst för miljön?

Vilka resor tror du är bäst för miljön? Vilka resor tror du är bäst för miljön? En resa mot en bättre miljö Att kunna resa är en självklarhet idag. Det väldiga transportsystem vi skapat omkring oss är faktiskt förutsättningen för ett välfungerande

Läs mer

Bullerutredning Västerås flygplats, skolflyg i trafikvarv

Bullerutredning Västerås flygplats, skolflyg i trafikvarv TEKNISK RAPPORT Handläggare: Bengt Simonsson, Antal sidor 14 Antal bilagor Beställare: Västerås stad, Stadsledningskontoret Stockholm 2008-01-28 C:\3750\AKB Projekt\2008-022 (-Offert-) BSN Våsterås flygplats

Läs mer

Dina rättigheter som flygpassagerare i EU

Dina rättigheter som flygpassagerare i EU Flygresenär inom EU Dina rättigheter som flygpassagerare i EU I dag flyger vi mer än någonsin. Skillnaden är stor om man jämför med hur det såg ut för bara tjugo år sedan. Den stora ökningen medför ibland

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

Effekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson

Effekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson Effekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen Per Kågeson Hypoteser 1. Ett likvärdigt utformat kostnadsansvar för infrastruktur, miljöpåverkan och olyckor leder till att kust-

Läs mer

Höghastighetsbanor en samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft (SOU 2009:74). Svar på remiss, kontorsyttrande.

Höghastighetsbanor en samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft (SOU 2009:74). Svar på remiss, kontorsyttrande. STADSLEDNINGSKONTORET EXPLOATERINGSKONTORET TRAFIKKONTORET MILJÖFÖRVALTNINGEN Bilaga 1 2009-10-29 DNR 314-2120/2009 DNR E2009-000-01681 DNR T2009-000-03390 DNR 2009-011868-217 Kontaktperson stadsledningskontoret

Läs mer

En svensk flygskatt (SOU 2016:83)

En svensk flygskatt (SOU 2016:83) YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-03-10 Sektionen för infrastruktur och fastigheter Peter Haglund Finansdepartementet 10333 STOCKHOLM En svensk flygskatt (SOU 2016:83) Sammanfattning (SKL) ser positivt på utredningens

Läs mer

FLYGTRAFIK- STATISTIK

FLYGTRAFIK- STATISTIK VÄG SJÖFART LUFTFART JÄRNVÄG FLYGTRAFIK- STATISTIK VÄG SJÖFART LUFTFART JÄRNVÄG UTVECKLINGEN UNDER FJÄRDE KVARTALET 2015 Transportstyrelsen Sjö- och luftfartsavdelningen Enheten för marknad, miljö och

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

Effekter internalisering av de olika transportslagens externa kostnader. Per Kågeson Bil Sweden

Effekter internalisering av de olika transportslagens externa kostnader. Per Kågeson Bil Sweden Effekter internalisering av de olika transportslagens externa kostnader Per Kågeson Bil Sweden 2012-03-28 Skäl att internalisera externa kostnader 1. Minska skador och samhällsekonomiska kostnader genom

Läs mer

Kalmar Kommunbolag AB. Utdrag ur protokoll fört vid styrelsemöte den 15 december 2015

Kalmar Kommunbolag AB. Utdrag ur protokoll fört vid styrelsemöte den 15 december 2015 Kalmar Kommunbolag AB Utdrag ur protokoll fört vid styrelsemöte den 15 december 2015 89 Kompletterande SGEI-uppdrag för Kalmar Öland Airport AB Handling Tjänsteskrivelse om nytt förordnande av Kalmar Öland

Läs mer

B-TEORI. Lektion 1 Trafiken och samhället

B-TEORI. Lektion 1 Trafiken och samhället B-TEORI Lektion 1 Trafiken och samhället Grundläggande regler Uppträd mot andra trafikanter så som Du vill att de ska uppträda mot Dig! bengt hedlund - bräckegymnasiet 2(23) Grundläggande regler En trafikant

Läs mer

TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET KÖPENHAMNS FLYGPLATS

TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET KÖPENHAMNS FLYGPLATS 94 TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET KÖPENHAMNS FLYGPLATS KÖPENHAMNS FLYGPLATS Tillgänglighet Tilllgänglighet är nyckelordet när en region ska säkra konkurrenskraften i den globaliserade världen. Tillgänglighet

Läs mer

Hållbarhet i flygbranschen

Hållbarhet i flygbranschen Hållbarhet i flygbranschen Framtidens lösning - vi kommer inte flyga mindre, vi kommer flyga grönare Flygets globala miljömål 2010-2020 ska bränsleeffektiviteten öka med 1,5% per år (just nu överträffar

Läs mer

PM 2009-06-11 Trollhätte kanal. 1 Emissionsberäkning BVH. 1.1 Scenarier

PM 2009-06-11 Trollhätte kanal. 1 Emissionsberäkning BVH. 1.1 Scenarier 1 Emissionsberäkning BVH För att kunna göra en bedömning av det samhällsekonomiska värdet av åtgärder i farleden genom så behöver förändringarna i möjligaste mån kvantifieras. En av de parametrar som kommer

Läs mer

Svar på remiss om nytt miljötillstånd för Stockholm Arlanda Airport KS-2012/270

Svar på remiss om nytt miljötillstånd för Stockholm Arlanda Airport KS-2012/270 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2012/270 2012-05-21 Kommunstyrelsen Svar på remiss om nytt miljötillstånd för Stockholm Arlanda Airport KS-2012/270

Läs mer

att till Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen, överlämna yttrande i mål nr. M 2284-11 enligt kansliets förslag.

att till Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen, överlämna yttrande i mål nr. M 2284-11 enligt kansliets förslag. PROMEMORIA Dnr 2012/0028 2012-03-28 Ärende 15 Kansliet Styrelsen Sammanträdesdatum: 2012-03-29 Yttrande över Swedavia AB:s ansökan angående bedrivande av flygplatsverksamhet på tre rullbanor på fastigheten

Läs mer

Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft

Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft 9 januari 2008 Transportforum 08-790 83 79 Session 4 1 Varför Gröna tåget? Tågresandet ökar nya attraktiva tåg behövs Kortare restider är lönsamt och

Läs mer

Förslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050.

Förslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050. MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-12-19 Handläggare: Örjan Lönngren Telefon: 08-508 28 173 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-02-05 p. 17 Förslag till Färdplan för

Läs mer

Motion till riksdagen 1988/89: J o899 av Eva Johansson m.fl. (s) Miljön kring Arlanda flygplats

Motion till riksdagen 1988/89: J o899 av Eva Johansson m.fl. (s) Miljön kring Arlanda flygplats Motion till riksdagen 1988/89: J o899 av Eva Johansson m.fl. (s) Miljön kring Arlanda flygplats Flyget har under en rad år ökat kraftigt och har stor betydelse för landets kommunikationer. Det är i många

Läs mer

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011 Turistnäringens Resindex och prognos Q2 Utfall Q2 jämfört med Q2 2010. Sammantaget visar turistnäringens resindex att resandet och boendet till, från och inom Sverige ökade med 3 procent jämfört med motsvarande

Läs mer

Bakgrund. Flygplatsbolaget Tillgänglighet 2011-2030

Bakgrund. Flygplatsbolaget Tillgänglighet 2011-2030 Airport Bakgrund Utvecklandet av området Södra Lappland kan beskrivas genom tre olika faser. Genom skapandet av ett destinationsbolag har de fyra kommunerna lagt grunden för att öka antalet besökare och

Läs mer

Miljökravsbilagor. Leif Magnusson, Projektgruppen för Miljökravsbilagan

Miljökravsbilagor. Leif Magnusson, Projektgruppen för Miljökravsbilagan Miljökravsbilagor Leif Magnusson, Projektgruppen för Miljökravsbilagan Miljöprogram inom Partnerskapet Förändringar dec 2013 Uppdatering från 2010 års version Omarbetade mål från km-andelar förnybart Till

Läs mer

Flyglinjen. Torsby - Hagfors - Arlanda. En nödvändighet för näringslivet och en fin service för medborgaren

Flyglinjen. Torsby - Hagfors - Arlanda. En nödvändighet för näringslivet och en fin service för medborgaren Flyglinjen Torsby - Hagfors - Arlanda Foto: Ulrika Andersson En nödvändighet för näringslivet och en fin service för medborgaren Enkätundersökning om flyglinjen Torsby - Hagfors - Arlanda Resvaneundersökning

Läs mer

Sammanfattning av Swedavias ansökan om miljö tillstånd för Stockholm Arlanda Airport

Sammanfattning av Swedavias ansökan om miljö tillstånd för Stockholm Arlanda Airport Sammanfattning av Swedavias ansökan om miljö tillstånd för Stockholm Arlanda Airport Detta är en förenklad redovisning av Swedavias ansökan om nytt miljötillstånd för Stockholm Arlanda Airport. Den kompletta

Läs mer

Välkommen på samråd!

Välkommen på samråd! Välkommen på samråd! Samrådet avser Ansökan om nytt miljötillstånd enligt miljöbalken D 2010-011374 Miljötillstånd Miljöfarlig verksamhet enl. 9 kap miljöbalken Miljötillstånd söks hos miljödomstolen Villkor

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

Långa resor. Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik?

Långa resor. Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik? Långa resor Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik? Långa resor Utrikesresorna 3 ggr så många som på 80-talet Åkerman, 2008 Jämförelse av utsläpp mellan olika tranportslag

Läs mer

Indikatornamn/-rubrik

Indikatornamn/-rubrik Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan

Läs mer

RAPPORT. Landvetter flygplats - redovisning flygbuller Upprättad av: Bengt Simonsson

RAPPORT. Landvetter flygplats - redovisning flygbuller Upprättad av: Bengt Simonsson RAPPORT 2017-06-13 Upprättad av: Bengt Simonsson RAPPORT, utkast Kund Trafikverket Konsult WSP Akustik 121 88 Stockholm-Globen Besöksadress: Arenavägen 55 Tel: +46 10 7225000 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880

Läs mer

begränsad klimatpåverkan

begränsad klimatpåverkan begränsad klimatpåverkan Växthuseffekten innebär att växthusgaser som koldioxid, metan och vattenånga, men även ozon och lustgas, hindrar värmestrålning från att lämna jorden. Växthuseffekten håller jordens

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. Du är ingen miljöbov för att du

Läs mer

FLYGTRAFIK- STATISTIK

FLYGTRAFIK- STATISTIK VÄG SJÖFART LUFTFART JÄRNVÄG FLYGTRAFIK- STATISTIK VÄG SJÖFART LUFTFART JÄRNVÄG UTVECKLINGEN UNDER FÖRSTA KVARTALET 2015 Transportstyrelsen Sjö- och luftfartsavdelningen Enheten för marknad, miljö och

Läs mer

Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3

Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3 Energibesparing och hållbara transporter Stödpapper 3 Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3 Hållbara transporter är snabba och flexibla Nästan hälften av alla bilresor i Europa är kortare

Läs mer

Tidtabell, priser och information.

Tidtabell, priser och information. Vinter/Vår 2013 Tidtabell, priser och information. Ängelholm/Helsingborg Stockholm City/Bromma, Visby & Mora/Sälen Halmstad Stockholm City/ Bromma & Mora/Sälen 7/1 2/6-13 NÄRPRODUCERADE FLYGRESOR Dina

Läs mer

ARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad

ARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad ARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad Uppdragsnummer 87 733 343 2014-03-31 Kommunala planer Dokument : Utdrag ur Ljungby kommuns översiktsplan, kapitel 6 Teknisk försörjning

Läs mer

för en bättre miljö Cramo instant ab 2010

för en bättre miljö Cramo instant ab 2010 för en bättre miljö Cramo Instant AB I de lokaler vi hyr ut är det inte möjligt att styra energiförbrukningen hos våra hyresgäster. Vad vi däremot kan göra för att minska den är att i större utsträckning

Läs mer