Nr 5 FÖRENKLA HELT ENKELT MEJERISTEN INFLYTTNINGSKLAR RISKER I JULETID DEC Information från Torsby kommun NR TORSBY NU 1

Transkript

1 Nr 5 DEC 2012 Information från Torsby kommun FÖRENKLA HELT ENKELT MEJERISTEN INFLYTTNINGSKLAR RISKER I JULETID NR TORSBY NU 1

2 Innehåll LEDARE... 2 FÖRENKLA HELT ENKELT... 3 SAMRÅD KRING VINDKRAFT... 4 DESTINATION FRYKSDALEN... 6 TURISTA I TORSBY I VINTER... 7 MEJERISTEN INFLYTTNINGSKLAR... 8 PLANLÄGET... 9 FRISK-PROJEKTET I KLARÄLVDALEN BREDBANDSLÄGET ARKIVENS DAG INVÅNARE SÖKES TILL VÄRMLAND MOBILTELEFONDJUNGELN STJERNESKOLAN SKICROSS STJERNESKOLAN FORDONS- OCH TRANSPORTPROGRAMMET STJERNESKOLAN INTRODUKTIONS- PROGRAMMET STJERNESKOLAN LIU SKOLMATSEDELN VÅREN KOST OCH MOTION VÄLKOMMEN TILL SKIDTUNNELN PRODIS MOT DOPING RISKER I JULETID TILLGÄNGLIGHETSRÅDET NYVALDA POLITIKER MILJÖALMANACKAN I BREVLÅDAN TRYGGHETSBOENDE PÅ VALBERGSGÅRDEN FONDER ATT SÖKA UR DANIEL, EKONOM BERÄTTAR OM SITT JOBB BOKA STRÖTIDER I HALLARNA KORSORD FÖR SUGNA ÖPPETTIDER I HELGERNA FÖRENINGEN HOVFJÄLLET SKI OCH BOARD PRESENTERAR SIG Fortsatt satsning på företagskontakter Vi gör nu en fortsatt satsning för att förbättra kontakterna med våra företag genom utbildning av personal och politiker genom projektet Förenkla helt enkelt. Grunduppfattningen är, att ett gott företagsklimat ger möjligheter för fler företag att växa och anställa fler som i sin tur ger ökad möjlighet till ökad välfärd. Projektet ska leda till ökad service och tillgänglighet, bättre rutiner, gott bemötande och en bättre samverkan mellan olika förvaltningar och medarbetare med olika roller och uppgifter. Vi räknar med att det ska ge bättre insikt om näringslivets betydelse, ge deltagarna verktyg för att kunna agera enklare, ge bra service, tydliggöra roller och ansvar mellan politiker tjänstemän och företag. Det pågår ständigt ett arbete med kort och långsiktig planering genom den kommunala verksamheten. Ett sätt att göra det på är genom olika planförfaranden som översiktsplaner och detaljplaner. Detta är ofta processer som tar en viss tid, för att säkerställa att alla berörda kommer till tals och att en stor förändring skall kunna belysas ur alla synvinklar. Inte så sällan vaknar berörda till allt för sent. När den demokratiska processen är över, när besluten är tagna och när grävmaskinerna rullar in. Då är det ofta försent att påverka och ändra. Just nu pågår t.ex. ett stort översiktplanarbete med en vindkraftsplan som berör hela kommunen. Det är mycket viktigt att ni som kommunmedborgare tar del av den information som kommer och att ni bildar er en uppfattning och sen handlar därefter. Ha en God Jul och ett Gott Nytt År Torsby kommuns informationstidning TORSBY NU. Besöksadress: Nya Torget 8, Torsby Postadress: Torsby kommun, 1. Strategi- och näringslivsavdelningen, Torsby Telefon: (växel) Telefax: E-post: torsby.kommun@torsby.se Webbplats: Ansvarig utgivare och redaktör: Annette Lauritzen Karlsson, annette.lauritzen@torsby.se Layout och illustrationer: Birgitta Brorson, , birgitta.brorson@bredband.net Foto omslag: Birgitta Brorson Motiv omslag: Ida Arpi ute på vinterpromenad med getterna Iris och Elsa. Utgivning: Fem nummer 2012 Upplaga: 8400 ex. Tryckeri: Tryckeri Knappen, Karlstad. Miljömärkt trycksak, licensnummer FSC-märkt Mixed Sources Torsby Nu finns även som taltidning och på 2 TORSBY NU NR HÅKAN LAACK (S) kommunstyrelsens ordförande hakan.laack@torsby.se

3 Grundtanken är att ett gott företagsklimat ger möjlighet för fler företag att starta, växa och anställa fler, vilket är en förutsättning för att utveckla välfärden. Förenkla helt enkelt! En utbildning för kommuner som vill förbättra sina företagskontakter. Torsby är en av tolv värmländska kommuner som nu gör en gemensam satsning på att förbättra företagsklimatet i regionen. Detta sker bland annat genom utbildningen Förenkla helt enkelt. Förenkla helt enkelt tar fasta på hur kommunen kan förbättra kontakterna med företagen. Det kan handla om ökad service och tillgänglighet, bättre rutiner, ett gott bemötande och en bättre samverkan mellan olika förvaltningar och anställda med olika roller och uppgifter. Grundtanken är att ett gott företagsklimat ger möjlighet för fler företag att starta, växa och anställa fler, vilket är en förutsättning för att utveckla välfärden. Utbildningen riktar sig till alla chefer, handläggare och politiker i kommunerna som möter företagen i sitt arbete och det är Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) som tillsammans med Tillväxtverket anordnar satsningen. Hittills har 50 svenska kommuner deltagit i Förenkla helt enkelt, och nu är det alltså Värmlands tur. Målet med utbildningen Förenkla helt enkelt är att: ge deltagarna ökade insikter om näringslivets betydelse för att skapa resurser till välfärden, och insikter om företagens villkor. ge inblick i hur regelverk påverkar företagen och hur regelverken kan förenklas och handläggningsrutiner förbättras. ge deltagarna ökat engagemang och ansvarstagande när de som tjänstemän eller politiker möter företag i sin vardag. ge deltagarna verktyg för att kunna agera enklare och ge bra service utan att ge avkall på god myndighetsutövning. visa på vinsterna för både företag och kommun med ett samarbete mellan förvaltningar där alla bidrar till en gemensam utveckling. tydliggöra roller och ansvar mellan förvaltningar, mellan politiker, tjänstemän och företag. ge deltagande kommuner grund för ett kontinuerligt och långsiktigt arbete på hemmaplan. Utbildningen är förvaltningsöverskridande och vänder sig till samtliga förvaltningschefer, handläggare och politiker som möter företagen i sitt dagliga arbete. Bland annat miljö- och byggkontor, tekniska, näringslivsenhet samt upphandlingsenhet med flera. ANNA ÖHGREN BODÉN VD Torsby Utveckling AB , anna.ohgren@torsby.se NR TORSBY NU 3

4 Snart dags för samråd om VINDBRUKSPLAN - Vi behöver dina synpunkter Utredningen om vindkraft i Torsby kommun har fortsatt under hösten. Snart kommer det första konkreta förslaget på lämpliga områden för vindkraft att presenteras. Vi vill gärna ha dina synpunkter på områdena. Vad anser du om lämpligheten för vindkraft i de olika områdena? Hur blir du som närboende påverkad? Var med och påverka redan nu. Under våren 2013 kommer ett så kallat samråd att hållas över förslaget till vindbruksplan. I planen kommer det att visas förslag på geografiska områden där vindkraft ska kunna få etableras. De föreslagna områdena visas på en karta och beskrivs i text. Allt material, inklusive utredningar och inkomna yttranden, kommer att finnas på biblioteken i Sysslebäck och Torsby samt på kommunens webbplats. Under samrådet har alla möjlighet att yttra sig och lämna in synpunkter eller kanske bara informera om något vi borde tänka på i den fortsatta planeringen. Förutom kommuninvånarna ska materialet även samrådas med statliga myndigheter och berörda kommuner. I dagsläget vet vi inte exakt när samrådet startar. När det blir dags kommer vi att annonsera i Torsby- Bladet, NWT och VF samt på vår webb, Vad har hänt hittills? Under våren 2012 drog arbetet med planen igång. Uppstartsmöten hölls på fyra olika platser i kommunen. Mötena var till för att informera om förutsättningar för vindkraft i Torsby Figur 1. Planprocessen kommun och få in synpunkter och information från kommuninvånarna redan innan ett planförslag påbörjades. På mötena deltog ca 60 personer. Utöver de synpunkter som lämnades direkt på plats har ett tjugotal skrivelser kommit in till kommunen. Många av synpunkterna handlade om farhågor för att friluftslivet, besöksnäringen och landskapsbilden kan ta skada av vindkraft. För att bättre utreda hur landskapet påverkas gjordes under hösten b.la. en landskapsanalys. Den beskriver Torsby kommuns landskap och hur känsliga olika landskapstyper är för vindkraft beroende på hur det idag används och upplevs. Synpunkter som kommit till oss vid möten, brev och e-post har vägts samman med utredningar och annat underlagsmaterial. Politikerna i kommunstyrelsens samhällsutskott har sedan valt ut de områden som nu kommer på samråd. Efter samrådet Efter samrådet kommer kommunen att ta ställning till de synpunkter som lämnats in och arbeta om förslaget. Sedan ställs materialet ut för granskning där alla har möjlighet att se hur synpunkterna hanterats. Även under granskningstiden finns möjlighet att lämna synpunkter. När granskningen är avslutad kan planen lämnas vidare till fullmäktige för antagande. En ansökan om vindkraft redan inlämnad Under sommaren 2012 fick kommunen en första ansökan om att bygga vindkraft. Det gäller en park med sex verk som planeras på Mosshöjden norr om Östmark. Vi vet också att under vintern kommer ett företag att lämna in en ansökan för en större vindpark med vindkraftverk. Den planeras på Stöllsäterberget, öster om Stöllet. Parken ligger på gränsen till Dalarna och verken kommer i så fall att stå både i Torsby och Malung-Sälens kommun. Torsby kommun har ännu inte tagit ställning till någon av parkerna utan inväntar att allt underlagsmaterial lämnats in. JON WIGGH planarkitekt jon.wiggh@torsby.se PROGRAM SAMRÅD UTSTÄLLNING ANTAGANDE LAGA KRAFT Framtagande av planförslag Bearbetning av förslaget Bearbetning av förslaget 4 TORSBY NU NR

5 Varför utreder vi vindkraft? För några år sedan trodde vi att Torsby kommun inte var intressant för etablering av vindkraft. Sedan började förfrågningarna ändå komma från vindkraftsbolag och markägare. Det ökade intresset kan förklaras med att verken nu byggs allt högre och därmed har även skogsbygden blivit lönsam för etableringar. För att kunna ta ställning till förfrågningarna beslutade kommunen att ta fram en så kallad vindbruksplan. Planarbetet ska utreda om vi har lämpliga områden för vindkraft men också vilka områden som är olämpliga. Planen är inte juridiskt bindande men kommer utgöra beslutsunderlag för kommande vindkraftsärenden och får därför stor betydelse för var vindkraft kan etableras. En av de viktigaste delarna i arbetet är att alla får göra sin röst hörd och att de som bor eller använder marken där vindkraft kan bli aktuell får vara med och påverka. Följ arbetet med vindbruksplan på NR TORSBY NU 5 Foto: Birgitta Brorson

6 Familj på vandring i underbar natur på toppen av Branäsberget. Foto: Per Eriksson Lars Erlman föreläser om likheterna mellan idrott och entreprenörskap. Foto: Ulrika Andersson Tillsammans blir vi starkare Projektet Destinationsutveckling och entreprenörskap i norra Klarälvdalen och Fryksdalen går nu in på upploppet. Det senaste året har varit fyllt av aktiviteter. Syftet med projektet är att stärka områdets turistiska attraktionskraft. Det handlar bland annat om kompetensutveckling för besöksnäringsföretagen och att på ett enhetligt sätt visa upp det rika utbud av aktiviteter, boende och sevärdheter vi har i området. En av de holländska journalisterna blev mycket imponerad av pilgrimstapeten i Ransby. Foto: Per Eriksson I början av 2012 deltog vi på två turistmässor, i Köpenhamn och i Oslo. Vårt informations- och säljmaterial var, förutom Torsby och Sunne kommuners turistguider, häften med konkreta erbjudanden om områdets främsta reseanledningar. Totalt 30 besöksnäringsföretagare i projektområdet nappade på erbjudandet att delta, och levererade färsk information till produktbladen, som producerades och delades in i dessa teman: Övernattning och mat Kulturella upplevelser Fiske och jakt Motor och lek Vattenaktiviteter Safaris och djur Vandring och cykelturer Skidåkning Konferens På de båda mässorna kunde vi se att norrmännens främsta intresse var kulturella upplevelser och danskarnas fokus låg på naturupplevelser, främst vandring/ cykelturer och fiske/jakt, tätt följt av övernattning/mat. Journalistteam från Holland Intresset för naturupplevelser är stort på den holländska marknaden. Vårt samarbete med Visit Värmland och Visit Sweden innebär bland annat att vi under året arrangerade två pressresor från två olika holländska journalistteam, en i juni och en i september. Resultat blev två artiklar om kulturoch naturupplevelser, i två holländska magasin; HotSpots Fashion & Lifestyle och Nordic Magazine, nu under hösten. Samarbetet med Visit Värmland och Visit Sweden är betydelsefullt för oss eftersom vi på ett träffsäkert sätt ges möjlighet att kommunicera Värmland och projektområdet med rätt målgrupper på rätt marknader direkt, både nationellt och internationellt. Torsby Ski Tunnel, som är unik i sitt slag, lockar på många marknader och nyfikenheten för området i stort påverkas positivt. Ännu en kompetensutvecklande höst Under hösten arrangerade vi en föreläsningsserie för företag och föreningar i området. Den röda tråden i de fyra föreläsningarna var att sprida kunskaper om hur framgångsrika idrottare och idrottslag bygger upp sin verksamhet och att inspirera företag och föreningar till liknande arbetsmetoder. Föreläsningarna var välbesökta och mycket uppskattade av såväl befintliga som framtida entreprenörer. Vill du veta mer om projektet? Titta in på eller hör av dig. ULRIKA ANDERSSON projektledare ulrika.andersson@torsby.se 6 TORSBY NU NR

7 TORSBY- Sveriges BÄSTA skidområde Torsby är förmodligen Sveriges bästa område för skidåkning om man ser till den fantastiska bredd och höga kvalitet som vi kan erbjuda. Här finns anläggningarna och möjligheterna för alla kategorier av skidåkare: längd, alpin, skidskytte och skicross. Det är oavsett om du är nybörjare, motionär, elit eller skidturist. Vi kan till och med erbjuda utbildning/träning på toppnivå vid Stjerneskolans idrottsgymnasium, mer än hundra OS- och VM-medaljer har tagits av skidåkare som fostrats i Torsby. Världseliten i längdskidåkning och skidskytte förlägger ofta sina träningsläger i Torsby och vi har också stått som värdar för många stora idrottsevenemang. World Cup i skicross i Branäs, SM i längdskidåkning på Långberget, JVM i skidskytte och JSM i längdåkning i Valberget är några exempel. Ingen annanstans i Sverige finns den bredd och det kompletta utbud av högklassiga anläggningar som Torsby kan erbjuda: Skidgymnasium med program för längdåkning, skidskytte, alpint och skicross. Torsby Ski Tunnel där du kan åka skidor året runt. Torsby Sportcenter, en komplett träningsanläggning med skidtunnel, skidshop, rullskidbanor, längd/skidskyttearena, testcenter, gym, utegym och cykelleder. Långberget och Mattila med förstklassiga skidspår i fantastisk värmländsk vildmarksnatur. Branäs och Hovfjället är moderna alpincentra som utvecklats till några av Sveriges mest populära resmål för skidturister från Sydoch Mellansverige. Oavsett om du är nybörjare på skidåkning eller om du är mer seriös motionär eller rent av tillhör eliten, så finns ditt skidspår, din pist och din härliga skidupplevelse här i Torsby! Om du vill veta mer om Torsbys utbud för skidåkare, ha en broschyr eller boka ett besök, kontakta turistbyrån: Torsby turist@torsby.se Sysslebäck turist.syssleback@torsby.se MATS OLSSON besöksnäringsstrateg mats.olsson@torsby.se Foto: Per Eriksson NR TORSBY NU 7

8 Foto: Annette Lauritzen Karlsson Inflyttning i Torsbys allra nyaste hus Första helgen i december flyttade de första bostadsrättsinnehavarna in i sina nya lägenheter i Mejeristen, Nya Torget 4. I december ser vi ett livligt hus med boende som har allt det nödvändigaste i livet inom ett litet närområde. Det var de tretton som bokat sig först för lägenhet som fick flytta in först. Min tro är att när man en kall vinterkväll vandrar förbi nedanför Nya Torget 4, kommer att se mysbelysning, tända ljus och en liten infravärmare lysa upp de inglasade balkongerna som samtliga är utformade med söderläge. Det kommer också att förgylla vyn på flerbostadshuset och därmed också skapa en levande miljö på den tomt som under en längre tid varit obebyggd. Huset de flyttar in i är ett s.k. lågenergihus, d.v.s. att uppvärmningskostnaden för huset ligger ungefär på 50 % av vad normen idag kräver i den region Torsby tillhör. Detta borgar för att boendekostnaden, när det gäller uppvärmningen blir på en angenäm nivå. Huset är utrustat med infrastruktursystem som är anpassade till framtidens fibersystem inom Torsby kommun. Om det finns lägenheter som inte är sålda, så kommer Torsby Bostäder AB att köpa dem och eventuellt hyra ut dem på speciella kontrakt och enligt en särskild turordningslista fram till den dag det kommer en köpare till bostadsrätten. Om så blir fallet annonserar vi om de lediga hyresrätterna i Torsby- Bladet och på TBAB:s hemsida Men intresset att köpa är dock fortfarande mycket stort och förhoppningen är att det ska finnas intressenter som tar sin chans här och nu innan marknadskrafterna tar över prissättningen på kvarvarande bostadsrätter. Med dessa rader vill vi från Torsby Bostäder AB tacka för intresset i och kring byggnationen av Mejeristen, Nya Torget 4 Torsby. GÖRAN ENQVIST VD Torsby Bostäder AB goran.enqvist@torsby.se 8 TORSBY NU NR

9 Foto: Malin Jonsson Detaljplanering en spännande arbetsuppgift I dessa datorernas tidevarv har dataprogrammakare tagit fram dataspel där man kan låtsas bygga upp hela städer i datorn. Det är mycket populära spel. Vi på kommunens plankontor behöver inte leka planering. Vi planerar ju daglig dags i full skala och i så kallad realtid! I Torsby kommun planeras både för kommunen i sin helhet och för mindre områden. De planer som gäller hela kommunen heter översiktsplaner och för mindre områden sammanställs detaljplaner. Översiktsplanerna ger rekommendationer för hur all mark i kommunen ska få användas. Detaljplanerna ger mer detaljerade bestämmelser om hur man får bygga och använda marken inom ett väl avgränsat område, ett planområde. De som planerar ett bygge måste veta om den egna fastigheten (tomten) ligger inom någon plan med bestämmelser som måste följas. Alternativet är att man bygger utanför planlagt område, utom plan. Där gäller plan- och bygglagens (PBL) mer generella regler för hur man får bygga. Alla de 34 detaljplaner som kommit till sedan 2004 presenteras på kommunens webbplats men det finns i Torsby kommun sammanlagt 215 planer av olika slag. Före 1987 fanns avstyckningsplaner, stadsplaner och byggnadsplaner men numera är det detaljplaner som gäller. Den äldsta planen är en stadsplan med nummer 001 från Arbetet med denna stadsplan påbörjades någon gång före 1919 och den blev färdig i oktober 1925, en jättestor plan som nog skulle räcka för samhällsutvecklingen i minst 100 år. Det mesta av planen har sedan 1925 ersatts av nya planer. Ursprunglig plan gäller ännu men bara för ett par mindre områden. Främst gäller det kvarteret Köpmannen intill Gamla Torget. Detaljplaner på webben Hösten 2012 pågår arbetet med att lägga till information om alla kommunens planer på kommunkartan på Torsby kommuns webbplats. (Kartan finner du på förstasidan på Vi ska markera alla de områden som omfattas av någon av alla de 215 planer som gäller. Den som vill bygga på en viss plats kan snart peka på en plats på kartan eller ange sin fastighetsbeteckning och då se om någon plan gäller just där. På kartan finns länkar till plankarta och planbeskrivning. Detta blir förhoppningsvis ett bra tillskott i vår service till alla som vill få information om Torsby kommun. TORBJÖRN ALMROTH stadsarkitekt torbjorn.almroth@torby.se NR TORSBY NU 9

10 Foto: Olov Henriksson Mycket av den gamla åkermarken är numera igenväxt. Nu startar FRISK Fri Sikt i Klarälvdalen Folkhögskolan blir ett nav i verksamheten. Så nu startar FRI Sikt i Klarälvdalen, ett projekt som har som mål att åter öppna upp delar av dalen till glädje för både boende och turister. Ett projekt som bl.a. kommer att involvera markägare, djurägare, turistnäringen och boende. En förutsättningslös kartläggning av möjligheterna kommer att ske men för att få en långsiktig hållbar lösning ses betesdjur som ett viktigt inslag. Ett av målen är att stimulera betesdriften genom nya lösningar. Verksamhetsfältet är Torsby och Hagfors kommuner. Klarälvdalens folkhögskola kommer att vara ett nav för projektet. Skolan blir en viktig tillgång för projektet med resurser inom både skog och fauna/floravård. Det är ett Leader-projekt och Torsby kommun står som ägare. Som projektledare är jag, Olov Henriksson, anställd. Jag har tidigare jobbat inom lantbruk, skog och turism, både som egenföretagare och anställd. Från att bl.a. varit mjölkproducent till arbete som lantbrukssäljare på Lantmännen. Som SkogsOla natur-kulturguide är jag fortfarande verksam. Jag ser nu med både spänning och entusiasm fram emot att få främja något som ligger mig varmt åt hjärtat, det öppna landskapet. Det är numera inte så ofta som älven syns från vägen. OLOV HENRIKSSON projektledare FRISK olov.henriksson@torsby.se Klarälven, en av våra nationalälvar, och en symbol för Värmland och ger karaktär åt landskapet med dess omgivningar, behöver en ansning. Den för landskapsbilden viktiga djurhållningen och jordbruket har minskat mycket oroande de sista årtiondena. Det vackra och öppna landskap som i stora delar har karakteriserat dalen är nu på väg att försvinna och ersättas av tät skog. I norra Värmland är nu besöksnäringen och turismen en viktig och växande näring. En näring där det öppna landskapet är ett viktigt inslag, sett både från älvens och från vägens perspektiv. 10 TORSBY NU NR

11 Fibertåget rullar vidare Vill du att vi kommer till just ditt område? Hör av dig till Cecilia Sjödén på eller Fibertåget fortsätter i kommunen. Vi har haft flera möten runt om i kommunen och det har varit bra uppslutning på alla ställen med många frågor och intressanta diskussioner. Det märks verkligen att det här är en fråga som engagerar folk. Det är fantastiskt spännande att träffa alla dessa människor, få ta del av funderingar, frågor och idéer. Eftersom olika föreningar har olika förutsättningar så behövs det kreativa människor som kan tänka utanför ramarna, ställa de svåra frågorna, engagera sig och få med sig folk. Varför göra det själva? En fråga som ofta kommer upp är varför måste vi göra allt själva? Den enkla sanningen är att annars blir det inte gjort. Varför kan inte kommunen se till att alla företag och boende får fiber då? Bara utbyggnaden av stamfiber till fiberföreningarna kommer att innebära stora kostnader för kommunen. Att bygga ut höghastighetsnät i hela kommunen skulle bli en helt orimlig kostnad för en kommun som Torsby. Genom landsbygdsprogrammets kanalisationsstöd har föreningarna möjlighet att få projektstöd med upp till 50%, något som kommunen inte har. Kan vi inte vänta och se vad som händer då? Nej det kan vi inte om vi vill ha tillgång till höghastighetsnät innan år Sju områden med ADSL via radiolänk läggs med största sannolikhet ned i juni 2015, det är Bograngen, Brattmon, Höljes, Letafors, Rinn, Röjdåfors och Vitsand. Dessa områden blir då helt utelämnade till mobilt bredband och de stora operatörerna bygger bara ut 4G där det är marknadsmässigt lönsamt, tyvärr hör inte dessa områden dit. En annan anledning till brådskan är möjligheten att söka stöd. Regeringen har tillsatt ytterligare 600 miljoner till Landsbygdsprogrammet i stöd till kanalisation, det räcker inte på långa vägar till alla föreningar runt om i landet som söker av dessa pengar. Det innebär att det är först till kvarn som gäller. Ingen vet om, och i så fall när, det kommer mer pengar. Även Leader Växtlusts stöd till kartläggning och projektering börjar sina, så även där gäller det att vara snabb. Referensgrupp tillsatt Måndagen den 22 oktober bjöd vi in representanter för befintliga fiberföreningar, samt ett par till från områden som är på gång, till diskussioner runt samarbetsavtal med operatörer som är aktuella. Dessa representanter utgör vår referensgrupp i det fortsatta arbete med att nå ett så bra avtal som möjligt för utbyggnaden av byalagsfiber i kommunen. Information om referensgruppen och kontaktuppgifter till befintliga föreningar finns på torsby.se/ bredband. Där hittar du också information, planerade fibermöten, länkar m.m. År 2013 växlar vi upp fibertåget till nya spår! Vårt hopp är att åtminstone en förening sätter spaden i marken i vår! NR TORSBY NU 11

12 12 TORSBY NU NR Foto: Tommy Sunnanängs, Ulrika Andersson och Birger Forsberg

13 Arkivens Dag är ett återkommande evenemang, alltid andra lördagen i november. Denna dag håller arkivinstitutioner öppet över hela landet i syfte att väcka intresse för arkivens verksamheter. I år var Arkivens dag den 10 november och temat var Framtiden. I Torsby arrangerades Arkivens dag på Torsby herrgård, av Nordvärmlands Släktforskarförening och Torsby Finnkulturcentrum. Där bjöds på visningar ur privata bildarkiv bl.a. ur Per Täppers arkiv från Utterbyn, Ola Rattfeldt visade upp VF-redaktören Ivar B Nordhs och Patzy Åströms efterlämnade fotoalbum. Väggarna pryddes av exklusivt, dagen till ära, framtagna fotoplanscher från Torsby förr i tiden, ur Margareta Eders fotosamling i Karlstad. Där fanns kaffe och hembakat bröd, där pratades och skrattades, där ventilerades både väder och vind och gamla minnen. Där pratades bygdeböcker, sådana som är klara, sådana som är på väg och sådana som ännu bara finns i tanken. Niclas Persson berättade för de intresserade åhörarna om hur man kan använda DNA-analyser i släktforskningen, det finns olika sorts analyser för fars- respektive morssidan. Många passade också på att digitalisera gamla foton på föreningens scanner, vandrade nöjda hem med fotot bevarat på ett litet USB-minne. Datorerna gick varma när släktforskningen kom igång och besökarna upptäckte föreningens rikliga och digra material. Arrangemanget blev både välbesökt och mycket uppskattat, det blev trängsel vid fotoalbumen, önskemål om fler visningar fanns när vi till sist, tyvärr blev tvungna att stänga för dagen. I Sysslebäck, för femte året i följd stod Ovansjö Bygdeförening i samarbete med Torsby kommun som arrangör för Arkivens Dag. Årets tema var framtiden och framtid kunde man återfinna i de olika arrangemang, som bjöds under dagen. Nordvärmlands fyra hembygdsföreningar hade blivit ombedda att välja ut ett antal föremål ur sina samlingar värda att visas och bevaras för framtiden. Något ur innehållet: Norra Finnskoga Hembygdsförening visade ett par vackra höga sälskinnsstövlar invändigt fodrade med lammull. Hembygdsföreningen Rikkenberget tog oss tillbaka till skogsfinnarnas tid då de visade en äkta finnplog i trä. Mikael Kindberg berättade för alla om Södra Finnskoga Hembygdsförenings alster bl.a. en brännvinsapparat från 1700-talet då det var lovligt att ha sådana på gårdarna. Ett annat föremål som Mikael berättade om och visade var ett flintlåsgevär daterat 1762 med en intressant historia. Dalby Hembygdsförening visade bl.a. en utveckling från Odners räknesnurra och gamla räkneapparater till miniräknare och mobiltelefoner, alla saker där räkneuppgifter kan utföras. Frågan är vad blir nästa sak i utvecklingen? Bibbi Bengtsson Sysslebäck fanns på plats och visade Dalbyvantens utveckling. Bibbi är nutidens främste tillverkare av Dalbyvanten och nu kan hon visa hur hon utvecklat nålbindningstekniken. Vad sägs om "Dalby-mössa", arm-muddar, mobiltelefonfodral, prydnadsklockor, allt gjort med nålbindningsteknik och med broderade blommor på. Framtidsvisioner levererade Jan- Anders Carlsson vd för Näckåns. Publiken fick bl.a. höra att Näckåns nu har planer på att starta egen elkraftsproduktion. Man undersöker möjligheterna att utnyttja fallhöjden i Näckån från Näcksjön till Svansåsen. Mycket arbete återståt dock i form av tillstånd, markfrågor, konsekvensbeskrivningar mm innan detta kan bli verklighet. Framtidsvisioner har också Nordvärmlands FF något som Janne Skoog kunde berätta om. Deras verksamhet har växt från fotbollsspelande till entreprenörskap av skilda slag. Just nu förbereds hur man skall kunna uppfylla de krav som ställs på en fotbollsarena för kommande spel i division 2. Utöver allt detta fanns diverse utställningar på temat framtid, visning av bilder till kommande bygdebok, bygdeforskning i Södra Finnskoga och inte minst underhållning av två nya sångfåglar Rebecca Thorsen och Jasmine Andersson. En stor besöksskara, drygt ett hundratal kunde nöjt konstatera att dagen varit späckad men mycket intressant. En lyckad tillställning. TOMMY SUNNANÄNGS Ovansjö bygdeförening tommy.sunnanangs@gmail.com HELENA ERIKSSON & HANS LINDBERG Nordvärmlands släktforskarförening info@nvfs.net NR TORSBY NU 13

14 KAMPANJ för ökad inflyttning Vi behöver bli fler i Värmland. Att det råder brist på kvalificerad personal inom vissa yrkesgrupper är ett välkänt problem som på sikt kan hindra Värmlands utveckling. Genom den här kampanjen vill vi fånga presumtiva hemvändare via deras vänner, som visar att de saknar dem. Hela tänket går ut på att göra tvärt om. Vi vänder oss till de som bor i Värmland för att nå de som flyttat härifrån. Jag tror att de flesta län eller kommuner lagt ned tid och resurser på kampanjer i storstäder för att locka hem folk, men vi vill hellre låta värmlänningar bjuda in dem de saknar och tror skulle trivas här, säger Madeleine Norum på Region Värmland. Kampanjen uppmanar värmlänningarna att gå in på www. varmland.se/2020 och bjuda in sina vänner via Facebook, LinkedIn eller mail. Den inbjudne vännen får en uppmaning att svara på några frågor om Värmland. I slutet av undersökningen har personen möjlighet att börja prenumerera på det nyhetsbrev vi skickar till potentiella inflyttare, få info om att följa oss på facebook.com/varmland (som idag har gillare) eller få kontakt med Jenny Höög, projektets inflyttningskoordinator. Vi hoppas och tror att det ska uppfattas mer inbjudande och framför allt visa att vi är intresserade av en dialog med de som är intresserade att flytta hit, säger Madeleine Norum. Läs mer om kampanjen här: storre-projekt/projekt-attraktivavarmland/inflyttarkampanj Projekt Attraktiva Värmland Projekt Attraktiva Värmland är ett treårigt EU-projekt med Region Värmland som huvudman och samtliga 16 kommuner som medfinansiärer. Målet med projektet är att locka fler besökare, inflyttare och företagsetableringar till Värmland. DANIEL BERGLUND Christian Berglund önskar att hans brorsa ska flytta hem och förstärka sportbevakningen. Vem saknar du? Tipsa på: varmland.se/2020 ADAM ALSING Kathrine Löfberg vill att hennes gamla klasskompis Adam ska flytta hem, eftersom han har en energi som skulle göra nytta här. Vem saknar du? Tipsa på: varmland.se/ TORSBY NU NR