FRISBEEGOLF Arbetsutdelning för unga RÖSTA OCH PÅVERKA! FUSIONERING AV SJU KOMMUNER? LOVISAS EKONOMI. Europaparlamentsvalet 2014

Transkript

1 OFFICIELLT MEDDELANDE FRÅN LOVISA STAD 1/2014 IK Itella Oyj Offentligt meddelande LOVISAS EKONOMI FUSIONERING AV SJU KOMMUNER? Samgångsutredningen fortgår hela året RÖSTA OCH PÅVERKA! Europaparlamentsvalet 2014 KUL I SOMMAR Hälsningar från kulturväsendet AVKOPPLANDE FRISBEEGOLF Arbetsutdelning för unga

2 Ledare Morjens behövs Tiden går fort och nya Lovisa är redan inne på sitt femte år. Det här är också redan det nionde numret av Morjens som du håller i din hand. Under åren har det visat sig att lovisaborna uppskattar en egen informationstidning. Det visar både den respons som kommer direkt till oss och de enkäter om invånarkommunikation som vi har gjort åren 2011 och Enligt den enkät som hösten 2013 utfördes i Lovisa, Helsingfors, Lahtis och Jyväskylä anser invånarna att den tryckta kommunikationen fortfarande är den viktigaste kommunikationskanalen mellan de här städerna och invånarna. Mer än 65 % av invånarna i de här städerna vill läsa om staden och dess verksamhet i stadens invånar- eller informationsblad och de lokala dagstidningarna. I Lovisa var andelen ännu högre 70 procent av de Lovisabor som besvarade enkäten vill helst få information om stadens verksamhet via stadens invånartidning och informationsblad samt dagstidningar. Utgivare: Lovisa stad Chefredaktör: kommunikationschef Lilian Andergård-Stenstrand Redaktionsråd: Lilian Andergård-Stenstrand, Päivi Ahvonen, Jaana Laine Redaktion och layout: peak press Redaktörer Päivi Ahvonen, Seppo Iisalo, Reija Kokkola / Foto Päivi Ahvonen, Eeva Kangas, Kalevi Ketoluoto, Janne Lehtinen, Virpi Lehtinen AD Milla Ketolainen / Illustrationer Sanna Nylén Tryckeri: Lönnberg Painot Oy Papper G-Print 100g I nya Lovisa har vi hela tiden strävat efter att kommunicera med invånarna via flera olika kanaler, både elektroniska och tryckta kanaler. Som stad och en organisation inom den offentliga sektorn har vi många olika målgrupper mellan 0 och 100 år. Därför kan vi inte helt övergå till elektronisk kommunikation. Alla invånare har helt enkelt inte tillgång till datorer. Enligt en enkät som Kommunförbundet gjort ökar också kommunernas närvaro i de sociala medierna. Nästan alla kommuner med fler än invånare finns på Facebook. De mest aktiva är ungdomsväsendet och biblioteken. Av Lovisa stads sektorer är turismen, ungdomsväsendet och medborgarinstituten de som funnits på Facebook redan ganska länge. Under de kommande åren kommer stadens närvaro att öka också i de sociala medierna, som komplement till de redan nu använda kanalerna. Vi hörs! GE RESPONS / TA KONTAKT: Lovisa stad, PB 77, Lovisa kaupunki@loviisa.fi tfn Morjens omslag pryds av skolgångsbiträdena Jonna Kiviranta och Andreas Hietala. Lilian Andergård- Stenstrand, kommunikationschef morjens@loviisa.fi "Under åren har det visat sig att lovisaborna uppskattar en egen informationstidning." Förespråkare för öppenhet Kristina Lönnfors, du har nyligen tillträtt som ny förvaltningsdirektör i Lovisa. Hur känns det? Tack bra. Jag sätter mig in i mina nya arbetsuppgifter med stor iver och gott mod. Jag har fått ett mycket positivt mottagande och det är en sann glädje att bekanta sig med arbetskamraterna. Vissa känner jag sedan tidigare, medan andra är helt nya bekantskaper. Du har tidigare arbetat som bland annat konsument- och skuldrådgivare i Lovisa. Vilka minnen har du från den tiden? Jag har många trevliga minnen som jag säkert kommer att ha stor nytta av i mitt nya jobb. Jag minns när vi KRISTINA LÖNNFORS Lovisa stads förvaltningsdirektör sedan Lärare i huslig ekonomi 1987, rättsnotarie 2005, juris magister 2008, vicehäradshövding 2013 Arbetat som bland annat konsument- och skuldrådgivare i Lovisa och som allmän intressebevakare och offentligt rättsbiträde på Östra Nylands rättshjälpsbyrå Har fyra barn Fritidsintressen: läsning, scouting fick våra första internet anslutningar - reglerna för hur mycket vi fick använda nätet var mycket stränga. Ingen kunde ana att datorerna, Internet och programmen skulle bli en så naturlig del av livet som de är i dag! Du har utbildat dig till jurist vid sidan om jobbet och familjelivet. Vilken nytta har du av studierna i ditt nya arbete? Studierna vid sidan om jobbet och familjelivet lärde mig att prioritera och acceptera att man ibland är tvungen att tänka om. Fastän man planerar omsorgsfullt och gör sitt bästa kan man stöta på patrull. Vilka är förvaltningsdirektörens mest aktuella uppgifter? Så här i början av karriären gäller det att bli du med arbetsuppgifterna, arbetsgemenskapen och intressenterna. Mitt jobb dikteras delvis av frågor i anslutning till stadsstyrelsens och stadsfullmäktiges möten och verksamhet. Vi har nyligen inlett förberedelserna inför Europaparlamentsvalet i maj och kommunstrukturutredningarna är i full gång. Vilken förvaltningskultur förespråkar du? Jag förespråkar en interaktiv, öppen, diskuterande och respekterande förvaltningskultur och jag kommer att slå ett slag för saklig, effektiv och snabb ärendebehandling. Vad tänker du på när du hör orden kura, sote och Liljendal? Hundtassar, dokumenthögar och min hemort. 2 3

3 Nyttig information Gilla och dela! Söker du hjälp eller erbjuder du tjänster? Kom ihåg företagsregistret! Lovisa stads turistbyrå finns på Facebook. Titta in på sidan VisitLoviisa! Genom att gilla sidan får du framöver färsk information om konserter, utställningar och andra evenemang i Lovisa. Du får gärna dela sidan med andra! Varför inte göra Lovisa bekant bland dina vänner och bekanta runt om i världen? Du når registret genom att klicka på bannern Lovisanejdens företagsregister som finns på stadens ingångssida. Registret innehåller uppgifter om företagen i Lovisanejden. Uppgifterna kan sökas enligt bransch eller med sökord. Om ditt företag saknas i registret eller om uppgifterna är felaktiga kan du fylla i blanketten på sidan. De korrigerade eller nya uppgifterna förs in i registret Morjens OFFICIELLT MEDDELANDE FRÅN LOVISA STAD 1/2013 IK Itella Oyj Offentligt meddelande Invånartidning och telefonsamtal Lovisa stads kommunikation fick det nöjaktiga betyget 7 i förra höstens enkät gällande invånarkommunikationen. Betyget var något högre än i den föregående enkäten, som gjordes år Omkring 70 procent av lovisaborna vill ha information om stadens verksamhet via invånaroch informationstidningen och meddelanden från staden. Infotidningen Morjens och Lovisas webbsidor är stadens viktigaste kommunikationskanaler. Den pappersbaserade kommunikationen spelar fortfarande en viktig roll, men omkring 45 procent av lovisaborna föredrar nätbaserad kommunikation. Nästan fyra av fem lovisabor använder lokalpressen som informationskälla. Fastän användningen av webbsidorna har ökat sedan den senaste enkäten, är den tryckta informationen fortfarande mycket populär. Endast fem procent av lovisaborna efterlyser kommunikation via sociala medier. Lovisaborna 4 Förebyggande ungdomsarbete i skolorna kommunfusionssaldot klart positivt All information för företagare på ett ställe ARBETSUTDELNING FÖR UNGA DU ÅRIGA UNGDOM! äntligen en ny skola! stadens planläggningsöversikt som bilaga ringer gärna till stadens olika enheter. Tröskeln att ringa är låg i en liten stad, säger kommunikationschef Lilian Andergård-Stenstrand. Förhandsinformation önskas Lovisaborna anser att stadens kommunikation beaktar de olika språkgrupperna och att kommunikationen gagnar invånarna. Stadens information upplevs som tillförlitlig. Lovisaborna önskar mer och tidigare information om större projekt och ärenden under beredning. Vi strävar efter att fortlöpande förbättra vår verksamhet och beaktar även detta önskemål, säger Lilian Andergård-Stenstrand. Enkäten skickades i månadsskiftet september oktober till 500 slumpmässigt utvalda lovisabor i åldersgruppen år. Enkäten gjordes av Kommunförbundets dotterbolag FCG. Motsvarande enkät gjordes samtidigt i städerna Helsingfors, Jyväskylä och Lahtis. Genom att delta i Arbetsutdelning för unga får du värdefulla erfarenheter och en fördel för framtiden! Evenemanget pågår GÖR SÅ HÄR: Anmäl dig på Facebooksidan Nuorten työnjako - Arbetsutdelning för unga eller på fritidsbyrån (Karlskronabulevarden 8). Arbetsdagen börjar kl med val av arbetsplats, fördelning av arbetsuppgifter och stämpling av arbetspasset. Sedan bär det av till jobbet! I slutet av arbetsdagen får du en stämpel i ditt arbetspass som visar att du har jobbat. Under veckan får du tio stämplar i passet och värdefull arbetserfarenhet som du kan ha nytta av när du söker till exempel sommarjobb. Ansvarig arrangör: Lovisa stad, fritidsbyrån Kontaktpersoner: Emmi Pulliainen, tfn , emmi.pulliainen@loviisa.fi Nina Mikvelt, tfn , nina.mikvelt@loviisa.fi Rådhusets tornur går igen Det ursprungliga mekaniska tornuret på Lovisa rådhus visar åter lovisaborna och stadens besökare vad klockan är slagen. Tornuret reparerades och iståndsattes av urmakare Jouni Pöllänen. Uret måste dras upp en gång i veckan, vilket innebär att stadens fastighetsskötare blir en vanlig syn i Rådhusets torn. Tornuret är jämngammalt med Rådhuset, som blev färdigt år Uret är tillverkat av urmakare Carl Oskar Glasberg, som hörde till den berömda släkten Könni. Tornuret är det sjätte av Carl Oskar Glasbergs sammanlagt tolv ur. GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN FÖRESLÅR: 25 flyktingar till Lovisa år 2015 Grundtrygghetsnämnden i Lovisa föreslår mottagande av 25 flyktingar år Enligt förslaget tar staden emot ytterligare cirka 10 flyktingar per år från och med år Frågan kommer ännu att behandlas av stadsstyrelsen och det slutliga beslutet fattas av stadsfullmäktige i höst. Förslaget grundar sig på flyktingkoordinator Saana Hansens omfattande utredningsarbete. Flyktingarna, som är kvotflyktingar, beviljas asyl på humanitära grunder. I år tar Finland emot sammanlagt kvotflyktingar. Kostnaderna betalas av staten, men ersättningen förutsätter att kommunen har ett välfungerande integrationsprogram och ett avtal med NTM-centralen, säger Saana Hansen. förtrogna med vardagens alla delområden. Eftersom uppgiften är krävande för personalen bör kommunen satsa på mångkulturell utbildning för sina anställda. Varje invånare kan genom sitt beteende och sina attityder bidra till att skapa en trygg atmosfär och ge flyktingarna ett tolerant mottagande, avrundar Saana Hansen. Integreringen ska främjas Integreringen i samhället, som realiseras av kommunens olika sektorer, stöds på frivillig bas av föreningarna och församlingarna. Syftet är att trygga flyktingarnas anpassning till de lokala förhållandena och den lokala kulturen. Flyktingarna får inte isoleras, utan de ska anvisas en bostad och tjänster som främjar integreringen och anpassningen. Saana Hansen berättar att flyktingarna också ska erbjudas tillräklig handledning som gör dem Saana Hansen FLYKTINGAR OCH ASYLSÖKANDE Med FLYKTING avses en person som har flytt från sitt hemland av rädsla för förföljelse på grund av etnicitet, religion, nationalitet, social ställning eller politisk åsikt. Skyddet av flyktingar regleras av Flyktingkonventionen från år 1951 och dess protokoll från år Med KVOTFLYKTING avses en person som klassificeras som flykting av FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) eller som annars är i behov av internationellt skydd och vars flyktingbakgrund är dokumenterad. Kvotflyktingarna kommer till Finland från flyktingläger. Enligt riksdagens beslut tar Finland emot kvotflyktingar i år. Ungefär hälften av kvotflyktingarna kommer från Syrien. Med ASYLSÖKANDE avses en person som ansöker om skydd och uppehållstillstånd i Finland. Under behandlingstiden bor den asylsökande i en mottagningsförläggning. Den asylsökande kan beviljas asyl eller uppehållstillstånd på andra grunder eller avvisas. Finland tar årligen emot cirka asylsökande, varav drygt 40 procent beviljas uppehållstillstånd. 5

4 Nyttig information Skeppsbrons hamnbassäng muddras under hösten Muddringen av Skeppsbrons gästhamn, som räcker två till tre månader, inleds i september när båtsäsongen är avslutad. Farleden från Tullbron till Skeppsbron muddrades förra hösten. Från och med sommaren 2015 kan Skeppsbron ta emot båtar med ett djupgående på upp till 2,7 meter, säger Markus Lindroos som ansvarar för samhällstekniken i Lovisa. Efter muddringen är djupet i hamnen 1,5-2,7 meter. Farleden är 2,7 meter djup. Skeppsbrons gästhamn har 55 båtplatser och utmärkt service. Hamnen fick ett hedersomnämnande i omröstningen Årets gästhamn 2014, som arrangerades av Finlands Mässa och föreningen Segling och båtsport i Finland rf. Arbetstakten ökar på motorvägen Motorvägen mellan Forsby och Kotka öppnas i sin helhet för trafik under hösten Byggandet inleddes i november 2011 och vägen togs delvis i bruk redan i fjol. Arbetet på de tre återstående avsnitten gäller huvudsakligen de nya körbanorna, men trafiken på riksväg 7 drabbas av sänkta hastigheter en tid framöver. Ingenjör Noora Linnasalo-Aho berättar att arbetet huvudsakligen görs mellan klockan 6 och 22 på vardagarna, men att veckoslutsarbete också förekommer. Arbetstakten kommer att öka på de återstående vägavsnitten. Motorvägen får sex nya planskilda korsningar: Lovisa östra, Strömfors, Abborrfors, Pyttis, Broby och Heinlax. Lovisa östra planskilda korsning KULTURENS NYA NAMN Filosofie magister Jenny Olsson-Korsu har utnämnts till chef för biblioteks- och kulturväsendet. Egyptolog Jaana Toivari-Viitala inledde sitt arbete som museiidentent i mars. Stora skor att fylla Jenny Olsson-Korsu har verkat som chef för både kulturväsendet och biblioteksväsendet sedan början av mars. Kulturväsendets och museets gemensamma chefsbefattning är avvecklad. Jag har stora skor att fylla. Utmaningen är mycket inspirerande, trots att den medför en hel del arbete. Jag bidrar på det här sättet till stadens spartalko, säger Jenny Olsson-Korsu. Stadens kulturväsende bedriver nära samarbete både i dag och i framtiden. Den exakta arbetsfördelningen klarnar så småningom. Till all lycka vilar museet i Jaana Toivari-Viitalas skickliga händer. Utöver museet kommer hon också att sköta vissa andra uppgifter inom kultursektorn. Våra kompetenta kulturinstruktörer ger oss välkommen handräckning, säger Jenny Olsson-Korsu. Kulturbetonade uppgifter är inget nytt för Jenny Olsson-Korsu, som har studerat socialkunskap, informatik, kulturhistoria och interkulturell kommunikation. Under åren ansvarade hon för kultur- och biblioteksväsendet i Pernå. Chef för biblioteks- och kulturväsendet Jenny Olsson-Korsu tfn jenny.olsson-korsu@loviisa.fi SANOMAT Historien är alltid närvarande Egyptologen och filosofie doktorn Jaana Toivari-Viitala, som har sina rötter i Lovisa, har arbetat länge i Helsingfors och utomlands. Det här är hennes första jobb i den gamla hemstaden. Jag tog emot den nya uppgiften med stor iver. Min förhoppning är att antalet museibesökare ökar. Museet är ett gemensamt socialt rum utan entréavgift och jag kommer att arbeta för att sänka besökströskeln ytterligare, säger stadens nya museiintendent. För närvarande planeras en utställning på temat skolgång förr i världen. Historien är alltid närvarande - utan historia finns ingen framtid. En av museets viktigaste uppgifter är att sammanställa, bevara och presentera det kollektiva minnet. Producent av utställningen Egypten! Jaana Toivari-Viitala deltar i en arbetsgrupp som drar upp stadens kulturpolitiska riktlinjer. Det är ett sant nöje att få slå ett slag för stadens kulturliv. Kulturen har ett egenvärde och den är en viktig del av invånarnas välbefinnande, säger hon. Stadens nya museiintendent, som bor i Räfsby, är i Lovisa mest känd för utställningen Egypten!, som hon producerade för Lovisa museum år Jaana Toivari-Viitala, som disputerade på temat egyptologi vid Leidens universitet i Holland år 2000, har studerat vid universiteten i Uppsala och Köpenhamn. Hon har tillbringat mycket tid i bland annat Egypten och sedan år 2004 är hon docent i egyptologi vid Helsingfors universitet. Hon har skrivit böckerna Muinaisegyptiläinen kuolleiden kirja (ung. Fornegyptisk dödsbok) (Basam Books 2001) och Kirjeitä muinaisesta Egyptistä (ung. Brev från det forntida Egypten) (Basam Books 2004). Museiintendent Jaana Toivari-Viitala tfn jaana.toivari-viitala@loviisa.fi Tjänsten epress Nu kan du läsa tidningarna elektroniskt på biblioteket Alla bibliotek i Lovisa är utrustade med tidningstjänsten epress, som möjliggör elektronisk läsning av över hundra finländska dagstidningar via bibliotekens datorer. Tjänsten epress utgör ett komplement till vårt urval av tryckta tidningar, som vi tyvärr har tvingats banta ner av ekonomiska orsaker, anslagen har minskat och prenumerationsavgifterna har stigit. Den nya tjänsten är avgiftsfri för användarna och tillgänglig för alla, säger Jenny Olsson-Korsu som är chef för biblioteks- och kulturväsendet. Finlands största dagstidning, Helsingin Sanomat, ingår ännu inte i tjänsten som omfattar cirka hundra av landets svensk- och finskspråkiga dagstidningar. I höst utvidgas tjänsten till att gälla även elektroniska böcker, som ju är framtidens melodi. Framöver kan bibliotekens kunder låna elektroniska böcker till sina läsplattor på samma sätt som dagens tryckta böcker. Ytterligare information: Jenny Olsson-Korsu, tfn , jenny.olsson-korsu@loviisa.fi 6 7

5 Tvätta mattorna! Lovisa har flera platser för mattvätt. Tvättplatserna tas i bruk senast i mitten av maj. Under de närmaste åren kommer de flytande mattbryggorna att ersättas med miljövänliga tvättplatser på landbacken. De nya tvättplatserna får sitt vatten från havet eller vattenledningsnätet och det använda vattnet leds till ett avlopp. De flytande mattbryggorna är gammalmodiga, vilket innebär att det använda vattnet hamnar i vattendragen utan rening. Det finns inga oskadliga tvättmedel, men det finns mer eller mindre miljövänliga medel. Den som vill värna om miljön väljer ett tvättmedel som är biodegraderbart och märkt med till exempel Svanmärket. Använd inte för mycket tvättmedel! I allmänhet räcker en liten mängd för att göra mattan ren, säger miljövårdssekreterare Maud Östman. Den som tvättar mattor på land bör hålla till en bit från strandlinjen för att undvika att det använda vattnet rinner ut i vattendraget. Ytterligare information: Jordbyggmästare Irma Korppi, Samhällsteknik tfn irma.korppi@loviisa.fi Platser för mattvätt STRÖMFORS: Rissundets badplats och mattvätt, Rissundsvägen Flytande mattbrygga Kiramo badplats och mattvätt, Kiramovägen Flytande mattbrygga Abborrfors mattvätt, Elimäkivägen Flytande mattbrygga LOVISA: Märlax mattvätt och båtbrygga, Skärgårdsvägen Flytande mattbrygga Såguddens mattvätt, Gamla Sågvägen Flera platser på land, vattentillförsel kl Valkom mattvätt och båtbrygga, Ilmarinenvägen (Sistolastranden) Flera platser på land, vattentillförsel kl PERNÅ: Pernå kyrkobys mattvätt, idrottsplanen vid Pernåvägen Flera platser på land, vattentillförsel kl Forsby mattvätt, Staffasvägen Flera platser på land, vattentillförsel kl Isnäs mattvätt, Isnäsvägen, i anslutning till idrottsplanen Flera platser på land, vattentillförsel kl Kuggom mattvätt, Haddomvägen, på land LILJENDAL: Sävträsk, Bäckasgränd, på landsbygdskansliets bakgård Flera platser på land, vattentillförsel kl Såguddens och Valkoms tvättplatser är känsliga för förändringar i vattenståndet. Reparationer på tvättplatserna görs under arbetstid mån. tors. kl och fre. kl Tvättplatserna stängs senast i slutet av september. RIS, ROS, SKOG OCH ÄNG Stadens parkenhet har en stor arbetsyta. Enbart tätortsskogen täcker omkring hektar. Parkenheten i Lovisa sysselsätter fyra ordinarie parkarbetare, tre visstidsanställda arbetare, en trädgårdsmästare, en arbetsledare och ett tjugotal sommararbetare. Teamet sköter och underhåller stadens parker, planteringar, naturliga grönområden, tätortsskogar, hjältegravar, odlingslotter och lekparker. Arbetsplatsens yta är mycket stor och arbetsuppgifterna är många. Arbetsuppgifterna kräver olika färdigheter. Till all lycka har vi ett mycket duktigt och mångsidigt team, säger stadsträdgårdsmästare Anna-Riitta Pohjola. Invånarsamarbete Parkenheten har inte undgått stadens effektiveringsåtgärder - enhetens växthus har avvecklats, de visstidsanställdas arbetstid har förkortats. Parkenhetens minskade resurser medför att den inte kan sköta alla sina uppgifter lika väl som tidigare. Anna-Riitta Pohjola säger att de som utnyttjar parkerna, alltså alla lovisabor, kan dra sitt strå till stacken. Vi kan alla plocka upp skräp och anmäla eventuella fel. Varför inte slå ett slag för vårt gemensamma vardagsrum? Tätortsskogarna utanför parkerna är fulla av ris som borde röjas. Lovisaborna kan komma överens med parkenheten om röjningstalkon. Staden sköter borttransporten av det röjda riset. Vi är mer än tacksamma för all hjälp! Bekämpning av jätteloka Enligt Anna-Riitta Pohjola är lovisabornas insatser särskilt viktiga vid bekämpningen av invasiva växtarter. Till exempel den fototoxiska jättelokan, som kan ge allvarliga hudskador, är en främmande art som inte hör hemma hos oss. Växten har spridit sig från gårdar och trädgårdar där fastighetsägarna ansvarar för bekämpningen. De effektivaste sätten att bekämpa jättelokan är att avlägsna blommorna och att gräva upp växtens rötter. Bekämpningen av invasiva växter är vardagsmat för parkenhetens trädgårdsmästare Henri Wallius. Han betonar försiktigheten. Bekämpning av jätteloka kräver skyddsutrustning. Vi ber lovisaborna anmäla fynd av jättelokor på stadens områden, där parkenheten ansvarar för bekämpningen. Tillsvidare är jättelokan inget stort problem i Lovisa, men det gäller att vara observant eftersom växten sprider sig mycket snabbt. Jättebalsaminen, som har röda blommor, är en annan invasiv växt som parkenheten håller under uppsikt. Eftersom jättebalsaminen inte är giftig kan lovisaborna delta i bekämpningen av växten. Jättebalsaminen är vacker, men den förkväver många av våra naturligt förekommande växter. Häggmispeln och lupinen, som bland annat växer längs vägarna, finns på listan över oönskade växter eftersom de konkurrerar ut många vackra ängsblommor så som kråkvicker, ängsvial, blåklocka och prästkrage, avrundar Henri Wallius. Kontaktuppgifter: Tekniska centralen/parkenheten Stadsträdgårdsmästare, hortonom Anna-Riitta Pohjola, tfn , anna-riitta.pohjola@loviisa.fi Arbetsledare, trädgårdsmästare Evelyn Tahvanainen, tfn , evelyn.tahvanainen@loviisa.fi 8 9

6 Seniorer Grundtrygghetscentralen eftersträvar inbesparingar och synergieffekter genom omdisponering av arbetsutrymmena och effektivering av personalens verksamhetssätt. Stadens största sparmål, euro år 2014, gäller grundtrygghetscentralen. En del av de planerade sparåtgärderna är vidtagna eller på väg att vidtas. Lisbeth Forsblom, som leder seniorservicen, är nöjd med resultaten hittills. Jag tror att förnyelserna gagnar både personalen och klienterna på Förändringens vindar blåser på grundtrygghetscentralen lång sikt. God kundbetjäning är vår ledstjärna trots sparåtgärderna, säger Lisbeth Forsblom. Hemlika utrymmen Förändringens vindar blåser redan inom seniorservicen och på Lovisa hälsocentral. Lösningarna är både modiga och kreativa. Liljendals renoverade hälsogård slår upp sina dörrar i början av maj. Intervallpatienterna på sjukhusets avdelning 5 flyttas till hälsogården i anslutning till Rosenkulla, vilket innebär att de vårdas i trivsamma och hemlika utrymmen. Till intervallvårdsenheten, som kommer att vara en del av Rosenkulla, har anställts tre närvårdare. Antalet anställda ökar inte. Avdelning 5 håller stängt under sommaren och öppnar på hösten med färre patienter än i dag. En del av personalen flyttar till andra avdelningar och en del går i pension. Lisbeth Forsblom anser att de nya trivsamma utrymmena gagnar rehabiliteringen. En trivsam och hemlik miljö är definitivt bättre än en sjukhussäng. Mer tid för klienterna Hälsocentralens minnespoliklinik har flyttat till seniorservicecentralen, som vid behov besöks av en minneskoordinator och en neurolog. Minnespoliklinikens gamla utrymmen på hälsocentralen används för andra ändamål. Seniorservicecentralen har bland annat en serviceansvarig, en servicehandledare och en utskrivningskoordinator. Centrumområdets hemvårdskansli finns i anslutning till seniorservicecentralen. Klienterna gagnas av att servicen finns samlad under ett tak, säger Lisbeth Forsblom. Lovisa stad tar över de hemvårdstjänster som tidigare tillhandahölls av Esperi. Hemvårdspersonalen, som utgörs av närvårdare och en sjuksköterska, är redan anställd. Arrangemanget både ger inbesparingar och förenhetligar verksamheten, säger Lisbeth Forsblom. Vårdpersonalens rutiner förändras, vilket effektiverar vården och arbetet. Hemvården kommer att ta i bruk ett verksamhetsstyrningssystem som kommunicerar med patientdatasystemet. Vårdarna behöver inte längre besöka kansliet för att kontrollera besöksobjekten. De får den behövliga informationen till mobila telefoner som är utvecklade för ändamålet. Systemet möjliggör också behändig bekräftelse av besöken vårdarna meddelar via sina telefoner när de anländer till och avlägsnar sig från klienterna. Systemet minskar behovet av besök på kansliet, vilket gagnar klienterna. Verksamhetsstyrningssystemet är under upphandling. När systemet är upphandlat arrangerar vi utbildning för personalen. Vår målsättning är att spara pengar genom att förenhetliga vårdpersonalens arbete. De nya arbetsrutinerna ger samtidigt mer tid för det viktiga klientarbetet, konstaterar Lisbeth Forsblom. KUL I SOMMAR Fritidsväsendet ordnar trevligt sommarprogram för barn. Dagslägret Kesäkivaa-Sommarkul, som är avsett för lågstadieelever, går huvudsakligen av stapeln i centrumområdet. Lägret börjar kort efter skolavslutningen. Det veckolånga lägret bjuder på varierande program med bland annat trickbana, bollspel utomhus och i idrottshallen, frisbeegolf i Valkom, utomhuslekar på Åsen och naturligtvis avkopplande strandliv. Lägerdagen börjar kl. 10 och slutar kl. 15. Deltagarna serveras varm mat varje dag. Deltagaravgiften är 5 euro/dag. Barnen kan delta i lägret hela veckan eller vissa dagar. Anmälningar tas emot av fritidsbyrån. FÖR LÅGSTADIEELEVER DAGSLÄGRET KESÄKIVAA-SOMMARKUL, olika teman varje dag TÄLTLÄGER, Källa FÖR BARN ÖVER 13 ÅR PADDLINGSLÄGER, Källa KURS I FORSPADDLING, Kymmene älv, Ahvio vecka 26 FJÄLLVANDRINGEN BACK TO NORTH i Lappland Ytterligare information: Facebook, Loviisan Nuoret SIMSKOLOR Nybörjarkurser, Valkom och Plagen Teknikkurs, Plagen Nybörjarkurser, Rissundet och Kiramo samt teknikkurs, Kiramo 24.6 Familjeevenemanget Picnic on the beach på Plagen bjuder på mångsidigt program både i vattnet och på land! Fritidsbyrån, Karlskronabulevarden 8 Kundbetjäningen är öppen måndag fredag kl och tfn , vapaa-aika@loviisa.fi Bild: Juha-Pekka Palasmaa 10 11

7 Lovisa stads ekonomi är i gott skick, vilket underlättar tacklandet av de kommande utmaningarna, säger ekonomidirektör Kirsi Kettunen. LOVISAS EKONOMIDIREKTÖR: Stort skattehöjningstryck Lovisa stads resultat för räkenskapsåret 2013 visade ett överskott på 4,22 miljoner euro. Enligt ekonomidirektör Kirsi Kettunen ger det goda resultatet staden tid att förbereda sig för de kommande utmaningarna. Åldersstrukturen och förändringarna i den kommunala ekonomin tvingar Lovisa att fortsätta sina anpassningsåtgärder. Staden klarar inte framöver av att finansiera den nuvarande servicestrukturen, vilket innebär att det råder ett skattehöjningstryck, säger Kirsi Kettunen. Beredningen av budgeten för nästa år inleds efter påsken vid ett utvidgat ledningsgruppsseminarium på temat förbättring av produktiviteten genom utveckling av servicestrukturen. Den politiska behandlingen av budgetramen sker i maj, varefter stadens enheter inleder det egentliga budgetarbetet. Kirsi Kettunen betonar att utvecklingen av stadens servicestruktur inte betyder att tjänstekvaliteten sjunker. Hon anser att alla bör delta i utformandet av den gemensamma framtiden. Mer från fastighetsskatten, mindre från samfundsskatten Enligt bokslutet för år 2013 inbringade fastighetsskatten cirka 7 miljoner euro. I budgeten för år 2014 beräknas intäkterna från fas tighetsskatten öka med nästan 0,5 miljoner euro till drygt 7,3 miljoner euro som en följd av utvecklingsåtgärderna. I fjol inbringade samfundsskatten 9,7 miljoner euro. I budgeten för år 2014 uppskattas intäkterna från samfundsskatten till 8,9 miljoner euro, men enligt våra förhandsuppgifter kommer de att stanna vid 7,5 miljoner euro. Differensen, som har stor inverkan på ekonomin, beror på att samfundsskatten sjönk från 24,5 procent till 20 procent. Intäkterna från samfundsskatten sammanhänger med företagens verksamhet, vilket gör det svårt att prognostisera utfallet. Sote-manövern väntar Statens färska riktlinjer och revideringen av statsandelssystemet har stor inverkan på Lovisas ekonomi. Cirka 50 procent av kärnkraftverkets fastighetsskatt kommer att återinföras i utjämningssystemet, vilket har betydande inverkan på stadens ekonomi. Utjämningsmekanismen i statsandelssystemet kommer att leda till att stadens självfinansieringsandel ökar med drygt 2 miljoner euro. Social- och hälsovårdsreformens inverkan på ekonomin är svår att förutspå, men i dag står kostnaderna för stadens social- och hälsovård för hälften av utgiftsbudgeten. Det handlar om stora och viktiga frågor. YES, VI FÅR GÅ I EN RIKTIG SKOLA! De finska eleverna i åk 1-6 i Lovisa centrum inleder nästa läsår i sin splitternya skolbyggnad. Flyttningen från barackskolan är mer än välkommen. Det nya skolcentret, som firade taklagsöl i början av april, har stor fönsteryta och ljusa, öppna rum. Över 200 elever från skolorna Harjuntaustan koulu och Länsiharjun koulu flyttar in i skolcentret i augusti tillsammans med åtskilliga förskolebarn. Det lär bli livat i holken! Nu kan du få råd om hantering av avloppsvatten steg för steg Från och med maj ger projektet Neuvo råd om fastighetsvis avloppsvattenshantering också på glesbygden i Lovisa och Lappträsk. Områdena väljs i samarbete med kommunens myndigheter. Som fastighetsägare får du ett meddelande per post om rådgivningsbesöket, varefter vi kan komma överens om tidpunkten. Besöket tar ungefär en timme. PÅ RÅDGIVNINGSBESÖKET bedömer vi det nuvarande systemets skick och ett eventuellt saneringsbehov bekantar vi oss tillsammans med användningen Pojkarna (från vänster) Niilo Palasmaa och Kalle Rapia (åk 1) samt Eetu Niemelä (åk 3) och flickorna (från vänster) Saara Kantola, Anette Kaukiainen, Tianna Macintosh (åk 5), Roosa Niemelä (åk 3) och Minea Lehtikangas (åk 5) gläder sig åt att få börja i den nya skolan. Femteklassarna gick sitt första år i en vanlig skolbyggnad, men de övriga började sin skolgång i barackskolan. Alla är glada över att få inleda nästa skolår i egna ändamålsenliga utrymmen. och underhållet av systemet går vi igenom de centrala kraven i lagstiftningen samt den beskrivning av avloppsvattenssystemet som ska förvaras på fastigheten får du tips om eventuell iståndsättning eller sanering av systemet hjälper vi dig att vid behov hitta just den lösning som passar dig bäst. Rådgivningen är avgiftsfri för invånarna och fullständigt opartiskt. Ytterligare uppgifter:

8 Barn & ungdom Maija Tamminen och Ilse Forssell SMÅBARNSFOSTRAN I Lovisa är det i år temaår för småbarnsfostran. Daghemmen ordnar jippon och evenemang i samarbete med barnens föräldrar. Ilse Forssell, som är chef för stadens småbarnsfostran, och Maija Tamminen, som är föreståndare för Tessjö daghem, berättar att man under temaåret kommer att informera föräldrarna och andra lovisabor om stadens långsiktiga och målinriktade småbarnsfostran. I Lovisa är daghemmen mycket mer än en förvaringsplats för barn. Daghemmens systematiska och mångsidiga småbarnsfostran av hög kvalitet främjar barnens uppväxt, utveckling och inlärning. Under daghemsåren tar barnen sina första steg på livets lärostig, säger Ilse Forssell. Personalen utmanar föräldrarna Lovisa erbjuder alla barn stimulerande dagvård utan långa köer. Personalen inom småbarnsfostran är stolt över läget och vill gärna berätta om sin verksamhet för lovisaborna. Vår personal är välutbildad och kompetent, säger Ilse Forssell. Temaåret uppmärksammas av bland annat lokalpressen, som berättar barnens och vårdarnas historier om daghemmens vardag. Daghemmen besöks regelbundet av teddybjörnar. På stadens webbsidor kan man ta del av barnens skojiga och fyndiga kommentarer och uttalanden, säger Maija Tamminen. Daghemspersonalen utmanar föräldrarna och andra lovisabor till aktiviteter för barnen. Staden har en uppsjö av duktiga invånare vars uppslag och idéer kan förgylla barnens vardag. Allas förslag och insatser är varmt välkomna! Varje barn är viktigt Vad står på daghemmens agenda? Bland annat motion, musik, konst, hantverk, teater och drama under ledning av experter och amatörer, säger Maija Tamminen. Torsdagen den 13 februari hade daghemmen öppet hus, och då kunde barnens föräldrar och anhöriga bekanta sig med daghemmen. På programmet står en enkät riktad till daghemsbarnen och deras föräldrar. Vi frågar vad som är trevligt, vad som är mindre trevligt och vilka önskemål barnen och deras föräldrar har. Vi är mycket intresserade av hur våra daghem upplevs, säger Ilse Forssell. Vi vill att alla barn känner sig viktiga och välkomna, säger Maija Tamminen. chef för småbarnsfostran Ilse Forssell ilse.forssell@loviisa.fi tfn FÖRETAGSFOSTRAN i skolorna Lovisanejdens företagare och staden har tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att utveckla företagsfostran i bland annat Lovisanejdens högstadium, Myllyharjun koulu och Amisto. Arbetsgruppen skapar modeller och hjälper de sammanlagt 18 skolorna att arrangera utbildningen. I arbetet deltar även representanter för kompanjonskapsprojektet Med Gemensamma Segel. Arbetsgruppen får draghjälp av ett särprojekt vid Mellersta Nylands utbildningssamkommun Keuda. Dagens läroplan möjliggör olika val. Det är viktigt att få in företagsfostran i de skol- och kommunvisa läroplanerna, säger Jouni Malmivaara som är vice ordförande för Lovisanejdens företagare. I Tesjoen koulu, som har valts till pilotskola, testas olika metoder att föra in företagsfostran i skolvärlden. Jouni Malmivaara berättar att skolornas företagsfostran fokuserar på sådana färdigheter som eleverna kommer att behöva senare i livet. Till dessa färdigheter hör kreativitet, samarbetsförmåga, ledarskap, interaktion och företagsamhet. Om man har utvecklat färdigheterna redan under skoltiden är ribban låg att bli företagare som lite äldre. Gruppen Unga Företagare från åk 9 i Myllyharjun koulu hade nyligen stor framgång på Nylands NY-mässa. Eleverna grundar riskfria företag som de driver under ledning av vuxna i verklig miljö, avrundar Jouni Malmivaara. Lovisanejdens företagare jouni.malmivaara@gmail.com 14 15

9 Kommunreformen Fusionering av sju kommuner? Samgångsutredningen fortgår hela året Kommunstrukturutredningen gällande Lovisa, Lappträsk, Askola, Mörskom, Borgnäs, Borgå och Sibbo, som inleddes i fjol, fortgår hela året. Styrgruppen avlät sin mellanrapport i mars. Mellanrapporten med bilagor finns på webbadressen Stadsdirektör Olavi Kaleva karakteriserar den 60-sidiga mellanrapporten som en nulägesanalys som kan fungera som underlag för prognostisering av bland annat skatteutvecklingen under de kommande åren. Rapporten tar inte ställning till samgångsfrågan. Analysen i mellanrapporten baserar sig på de ekonomiska siffrorna från år 2012, vilket innebär att den inte beaktar de redan vidtagna och planerade anpassningsåtgärderna. Mellanrapporten godkändes enhälligt av stadsstyrelsen i slutet av mars och av stadsfullmäktige 9:e april. Enligt Olavi Kaleva fortgår utredningsarbetet hela året, varefter stadsstyrelsen tar upp frågan till ny behandling. Såsom det nu ser ut fattas behövliga beslut i början av Ärendet behandlas sannolikt av stadsfullmäktige senast i juni Värdefull information även utan samgång Fusioneringen av de sju kommunerna i östra Nyland kan ske tidigast i början av år Olavi Kaleva är inte beredd att satsa alltför mycket på samgångsalternativet. I ärlighetens namn vill jag säga att utredningsprocessen inte har varit särskilt motiverande för kommunerna. På grund av Lovisas invånarantal, som är mindre än , är staden skyldig att delta i en kommunstrukturutredning. Staden ville dessutom vara lojal mot Sibbo, som upplever ett fusionstryck från Helsingfors. Utan Sibbos begäran hade vi knappast gått med i den här östnyländska utredningen. Olavi Kaleva betonar ändå att utredningen ger värdefull information även om samgången inte blir av. Hur det än går har utredningsprocessen redan nu genererat sådan information som vi kan dra nytta av i vår verksamhet och vid preciseringen av våra anpassningsåtgärder. Den viktigaste frågan är hur staden framöver kan producera tjänster på nya sätt som motsvarar invånarnas behov och önskemål. LOVISAS STYRKOR OCH SVAGHETER SWOT-analys (modifierad) från mellanrapporten i kommunstrukturutredningen för östra Nyland. Lovisa stads personal uppgår till 77,9 personer per invånare. Det relativt stora antalet anställda förklaras delvis av landsbygdsförvaltningens 66 avbytare och den personal som behövs för att sköta grundtryggheten i Lappträsk. Lovisa måste minska sina kostnader. Situationen underlättas av att staden inledde sina anpassningsåtgärder redan våren Enligt de ekonomiska krismätarna är Lovisas situation stabil. Anpassningsåtgärderna måste fortgå trots en eventuell kommunfusion. Källa: Kommunstrukturutredningen för östra Nyland STYRKOR Stark tvåspråkighet God lokalkännedom Flexibel organisation God invånarkontakt MÖJLIGHETER Omorganiserad service Elektronisk ärendehantering Omfattande fibernät Utnyttjande av distansarbete SVAGHETER Sviktande resurser En liten organisation är sårbar Osmidig beslutsfattandekultur HOT Minskade statsandelar Begränsad personaltillgång inom vissa områden Pensioneringsvåg inom vissa områden LOVISA OCH LAPPTRÄSK UTREDER SITT FÖRHÅLLANDE Vid sidan om kommunstrukturutredningen för östra Nyland, som omfattar sju kommuner, kartlägger Lovisa och Lappträsk möjligheterna till en separat samgång. I den politiska styrgruppen ingår fem förtroendevalda med ersättare från vardera kommunen samt personalrepresentanter från de berörda kommunerna. Personalrepresentanterna har rätt att närvara och uttala sig vid styrgruppens möten. Utredningen leds av PM Risto Nieminen, som också fungerar som styrgruppens sekreterare. Samgångsutredningen, som följer samma tidsschema som kommunstrukturutredningen för östra Nyland, slutförs under innevarande år. Avsikten är att fatta eventuella samgångsbeslut i början av nästa år, säger Risto Nieminen. Vid sitt möte i slutet av mars godkände styrgruppen en arbetsplan och en kommunikationsplan för utredningen. Utredningsmaterialet och information om utredningens framskridande publiceras på egna sidor på Lovisa stads webbplats. Sidorna är länkade till Lappträsk kommuns webbplats. Utredningsman Risto Nieminen, tfn , risto.nieminen@ppc.inet.fi 16 17

10 Rekreation UPP OCH UT! Lovisa behöver minsann inte skämmas över sina möjligheter till friluftsliv. Den storslagna skärgården, de vackra vandringslederna och den vilda naturen erbjuder rekreation för alla smaker. Skukulträskets vandringsrutt med sina vackra landskap i Strömfors, Kallesrundan i Liljendal och Kvarnträskets friluftsområde i närheten av Borgå är några exempel på vad Lovisa kan erbjuda sina invånare och besökare. SKUKULTRÄSKETS vandringsrutt, som är 8 kilometer lång, har stora höjdskillnader. Terrängen är ställvis krävande. Halvvägs finns ett badställe och en grillplats med vindskydd. Leden bjuder på storslagna landskap. Packa matsäcken och låt dig förföras av naturen! KALLESRUNDAN är en 10 kilometer lång vandringsled i Liljendal. Leden, som underhålls av Liljendal Idrottsklubb, korsar 17 markägares marker. Halvvägs finns en fin grillkåta med ved. Den lättforcerade terrängen lämpar sig för både gammal och ung. Den som vill kan delta i en trevlig och avkopplande samvandring, säger Kallesrundans far Karl-Erik Strömberg. KVARNTRÄSKETS friluftsområde, vars yta är 120 hektar, finns i västra Lovisa. Leden på sjöns östra sida löper genom stenig och lummig moskog. Bakom strandskogen på sjöns västra sida finns ett stort och mäktigt bergsområde. Kvarnträskets friluftsområde bjuder på både bär- och svampplockning! Utmärkt hjärngymnastik Friluftsliv stimulerar både kroppen och knoppen! En skogspromenad ger utmärkt hjärngymnastik kombinationen av uppmärksamhet och rörelse i ojämn terräng övar upp hjärnans koordinationsförmåga. Motion, rekreation, avkoppling... Orsaken till att man vill ströva i naturen varierar, men alla mår bra av att glömma vardagens hets, njuta av omgivningen och låta tankarna flyga! Bild: Susa Heiska VANDRA I STAN Den som tycker om att promenera och vill uppleva historiens vingslag kan vandra längs Ehrensvärdsstigen i Lovisa centrum. Den två kilometer långa stigen, som löper genom varierande terräng, bjuder på vacker natur och historiska befästningsverk. Under försommaren kan man njuta av fågelsång i den vackra ädelträdsdungen i början av stigen. Stigen är delvis hinderfri. CHECKLISTA: Vattentäta terrängskor Skiktklädsel Dryck och matsäck SKRIV UT EN KARTA Du kan skriva ut behändiga kartor över Skukulträskets vandringsrutt, Kallesrundan och Kvarnträskets friluftsområde via nätet. På kartorna anges bland annat områdenas parkeringsplatser, startpunkter och utsiktsplatser. Ytterligare information om lederna samt kartor: Ytterligare information om Kallesrundan: Kalle Strömberg, tfn Ytterligare information om Kvarnträskets friluftsområde: AVKOPPLANDE FRISBEEGOLF Frisbeegolfbanan på sandåsen i Valkom erbjuder skön och avkopplande motion. Banan, som löper i vacker skogs- och åsterräng, står till allas förfogande avgiftsfritt. Frisbeegolf lämpar sig för alla oavsett ålder, storlek och kön, men i dag är det främst pojkar och män som kastar frisbee. Grenens snabbt växande popularitet har varit en positiv överraskning. Förra sommaren fick banan trappor, en låda för upphittade frisbees och ett stort avfallskärl. Samtidigt förstorades parkeringsplatsen, säger Rikhard Hellstrand från Lovisa frisbeegolf rf. Under våren kommer vi att trimma banan, installera en övningskorg och skaffa fler avfallskärl. Lovisa frisbeegolf arrangerar ledda rundor för olika tillfällen så som svensexor, möhippor och födelsedagar. Under våren inleds frisbeegolfbanans öppna veckotävlingar (deltagaravift 3 euro per gång, medlemmar 2 euro). På facebook.com/loviisanfrisbeegolf hittar du de senaste nyheterna om banan och grenen samt information om borttappade och upphittade frisbees. Lovisa stad stöder ekonomiskt frisbeegolfbanan som är byggd med talkokrafter. Ytterligare information: LOVISA FRISBEEGOLF - frisbeegolfry@gmail.com 18 19

11 I byarna Vem? May-Britt Rantala, anstaltsbiträde Utbildning: folkskola, sex månaders sjukhusbiträdeskurs Arbetsår vid Lovisa stad: 33 Fritidsintressen: handarbete, trädgårdsskötsel, plantering, promenader Rent och snyggt! Anstaltsbiträde May-Britt Rantala stortrivs med sitt arbete. Hygienen är a och o på sjukhuset där hon arbetar. LOVISA VALKOM VALKOM uppstod omkring hamnen Bild: Milla Ketolainen Anstaltsbiträde May-Britt Rantala berättar att avdelningarna på Lovisa sjukhus är hennes andra hem. Hon har jobbat på sjukhuset sedan år Efter ett år som vikarie studerade jag till sjukhusbiträde i Lahtis och när jag hade avlagt min examen fick jag fast anställning på sjukhuset. Innan jag började jobba på sjukhuset hade jag arbetat fem år som lokalvårdare på Lovisa kraftverk. Jag var väldigt ung när jag började arbeta, säger May-Britt Rantala. Under sin långa karriär har hon kunnat följa med hur arbetsredskapen har utvecklats. I dagens snygga städskrubbar finns bland annat specialtrasor för rengöring av toaletterna, dukar för dammtorkning, moppar, olika torkare och kombinationsmaskiner för rengöring av golven. Redskapen utvecklas May-Britt Rantala visar upp sitt favoritredskap som är en mikrofiberduk. Den högabsorberande duken har gjort livet mycket lättare för alla lokalvårdare och anstaltsbiträden. Mikrofiberduken behöver inte mycket vatten för att fungera, vilket bland annat har minskat behovet av urvridning som anstränger lederna. Användningen av vatten vid rengöringen har minskat avsevärt under de senaste åren. May-Britt Rantalas arbetsinsatser tryggar den viktiga hygienen och ökar trivseln för både personalen och sjukhusets klienter. Ibland suckar och pustar jag över alla dörrhandtag som ska rengöras stup i kvarten, men handtagen måste hållas rena för att inte sprida bakterier och virus. Varierande arbetstid När May-Britt Rantala har kvällsskift börjar hon arbeta efter lunch. Arbetsdagen slutar klockan åtta på kvällen. Hon trivs med varierande arbetstid, eftersom hon ibland kan vara ledig mitt på dagen. Till en början förhöll jag mig skeptiskt till skiftarbete, men jag märkte snabbt att arrangemanget passar mig utmärkt. Jag stiger i allmänhet upp tidigt också när jag är ledig. Man kan ju ta en tupplur efter morgonkaffet om det behövs. May-Britt Rantala är god vän med Maritahemmets klienter. Samtliga anstaltsbiträden på sjukhuset och Maritahemmet är kvinnor, men May-Britt Rantalas korta kalufs gör att många skämtsamt kallar henne pojken. Åldringarna blir glada när de ser ett bekant ansikte. De upprepar ofta samma frågor, som jag tålmodigt besvarar. Ibland är någon på dåligt humör, men i allmänhet ser jag bara glada miner. Det sätter guldkant på tillvaron! May-Britt Rantala arbetar i allmänhet ensam. Jag funderar på följande arbetsuppgift, virkmönster eller livets stora gåtor när jag arbetar och jag lyssnar gärna på radio. Mina käraste fritidsintressen är virkning, stickning och trädgårdsskötsel, berättar May-Britt Rantala. Risto Tvilling, som har bott i Valkom sedan barnsben, berättar att byn uppstod i början av 1900-talet när hamnverksamheten flyttade från Lovisa till Valkom. Orsaken till flytten var att både Skeppsbron och Tullbron var för grunda för de moderna fartygen. I dag anlöper fartygen Valkom längs en 9,5 meter djup farled. Hamnen lockade arbetskraft från hela Finland. De inflyttade arbetarna behövde tak över huvudet, vilket ledde till att byn Valkom uppstod. Byggandet av den smalspåriga järnvägen mellan Valkom och Vesijärvi födde små byasamhällen, bland annat Estlandstriangeln som ligger vid banan strax utanför hamnen, säger Risto Tvilling. Typhus för arbetarna Byn Valkomträsk uppstod år 1945 när ett krigsskadeståndsvarv grundades i Valkom. Varvsarbetarna inkvarterades i typhus från Puutalo Oy. Längs nuvarande Vårdövägen byggdes flera Peltola- och Tikkahus. Vägarna saknade namn men husen hade adresser, till exempel Tikka två. Varvet sysselsatte som mest arbetare. På den tiden hade Valkom invånare, alltså ungefär lika många som i dag. Varifrån kom varvsarbetarna? Risto Tvillings släkt har sina rötter i Karelen. Varvet byggde fartyg till Sovjetunionen. Många av arbetarna kom från Karelen och Koivisto (Björkö). En del av varvsarbetarna bodde i Lappträsk och Pyttis varifrån de transporterades till Valkom med buss, säger Risto Tvilling. Hem för barnfamiljer Bland inflyttarna fanns många barnfamiljer som måste inkvarteras och därför byggde man mindre flervåningshus för åtta familjer i Valkom. En del av husen på Ilmarinenvägen finns fortfarande kvar. Miljön och byggnaderna har ett historiskt värde och därför är husen skyddade. En del av småhusen från och 1960-talen är också skyddade, säger Risto Tvilling. På 1950-talet var barnen så många att Valkom måste bygga en ny skola. Den nya skolan blev snabbt för liten och många, inklusive jag själv, fick fortsätta skolgången i den gamla folkskolan. Tillströmningen av människor var en vitamininjektion för orten, som fick affärer, lunchrestauranger och den legendariska sjömanskrogen Rio. Eftersom fartygen lastades manuellt stannade sjömännen flera dagar i Valkom. De hade gott om tid att förlusta sig på krogen, säger Risto Tvilling leende. Sedermera har servicen i Valkom krympt många små butiker har stängt och i dag finns posten i en av ortens affärer. Valkoms aktiva byaförening ger orten liv och den vackra naturen erbjuder utmärkta möjligheter till motion och friluftsliv. Den som trivs i naturen trivs i Valkom, avrundar Risto Tvilling. VALKOM BYAFÖRENING > kylät > valko valkonkylayhdistys@gmail.com 20 21

12 Europaparlamentsvalet 2014 Ytterligare information: RÖSTA OCH PÅVERKA! Inget onödigt val Europaparlamentsvalet förrättas i alla 28 EU-länder i slutet av maj Valdagen är söndag Förhandsröstningen pågår Den som tvekar att rösta i valet bör tänka på att Europaparlamentets roll och betydelse har ökat avsevärt under det senaste decenniet. Parlamentet utser EU-kommissionens ordförande, godkänner kommissionärerna, deltar i EU:s lagstiftningsprocess och budgetbehandling och övervakar kommissionens och rådets verksamhet. Många beslut av central betydelse för Finland och Lovisa fattas i Bryssel och Strasbourg, där Europaparlamentarikerna sammanträder. FINLANDS MEPPAR ENLIGT PARTITILLHÖRIGHET Centern 3 Samlingspartiet 3 SDP 3 Gröna förbundet 2 Kristdemokraterna 1 SFP 1 Sannfinländarna 1 Portugal 22 Spanien 54 Irland 12 Storbritannien 73 Frankrike 74 Nederländerna 26 Belgien 22 Luxemburg 6 Danmark 13 Tyskland 99 Italien 73 Sverige 20 Kroatien 12 Polen 51 Tjeckien 22 Slovakien 13 Österrike 19 Ungern 22 Slovenien 8 ANTAL LEDAMÖTER ENLIGT LAND Finland 13 Grekland 22 Estland 6 Lettland 9 Litauen 12 Rumänien 33 Bulgarien 18 BEHÄNDIG FÖRHANDSRÖSTNING Det är lätt att förhandsrösta i Lovisa. Väljarna har tillgång till fyra förhandsröstningsställen: Servicehuset Esplanad samt närservicekontoren i Strömfors, Pernå och Liljendal. Dessutom cirkulerar röstningsbussen på olika håll i Lovisa. Röstningsställenas öppettider och röstningsbussens tidtabell och hållplatser finns på sidan 24 i denna tidning. Du vet väl att du kan rösta på vilket förhandsröstningsställe som helst i Finland under tiden Till Europaparlamentet väljs sammanlagt 751 ledamöter från EU:s 28 länder. Antalet platser i parlamentet avgörs på basis av invånarantalet i respektive land. När parlamentet konstituerar sig delas ledamöterna in i nationsoberoende politiska grupper. Finländarna väljer 13 Europaparlamentariker, så kallade meppar (MEP = Member of the European Parliament). De enskilda parlamentarikerna kan påverka både via sina grupper och genom att ställa muntliga och skriftliga frågor. Aktiva och kompetenta meppar syns och kan åstadkomma mycket! En valkrets I Europaparlamentsvalen är Finland en valkrets, vilket innebär att alla kandidater är valbara i hela landet. RÖSTNING PÅ VALDAGEN På valdagen, söndag , är vallokalerna öppna klockan Lovisa har sammanlagt 15 vallokaler. De fördelar sig jämnt över hela staden. På valdagen kan man endast rösta i den vallokal som anges i rösträttsregistret och på det meddelandekort som skickas till de röstberättigade före valet. Röstfördelningen i Lovisanejden år 2009 I det senaste Europaparlamentsvalet år 2009 fick SFP överlägset flest röster i Liljendal, Lovisa, Pernå och Strömfors. SDP och Samlingspartiet kom på andra respektive tredje plats. Det sammanlagda antalet röster i det område som motsvarar nuvarande Lovisa var SFP 42,3 % SDP 18,5 % Samlingspartiet 11,7 % Sannfinländarna 7,4 % Gröna förbundet 7,1 % Centern 6,8 % Vänsterförbundet 3,0 % Kristdemokraterna 1,6 % Övriga 1,6 % Malta 6 Cypern