Sopsugssystem i Barkarbystaden

Transkript

1 Sopsugssystem i Barkarbystaden Fördjupad studie JÄRFÄLLA KOMMUN M I L J Ö - O C H P R O J E K T E R I N G S B Y R Å N I M Ä L A R D A L E N A B B A D H U S G A T A N 4 B V Ä S T E R Å S T E L E F O N : O R G. N R. : B A N K G I R O : E - P O S T : I N F M I L P R O J. S E W E B B : W W W. M I L P R O J. S E

2 FÖRORD Denna utredning har genomförts av Marie Rytterstedt med stöd av Thomas Ström, Malin Sernland och Jörgen Leander vid Miljö- och projekteringsbyrån AB. Medverkande från Järfälla kommun: Arvid Illerström, projektledare, projektkontoret, Bygg- och miljöförvaltningen Martina Leopold-Skoglund, planarkitekt, Plan- och exploateringskontoret Erik Nord, Plan- och exploateringskontoret Frédéric Klinghoffer, jurist Bygg- och miljöförvaltningen Sabina Westerlund, ekonom Bygg- och miljöförvaltningen Ann Ljusnefors Norstedt, enhetschef, avfallsenheten, Bygg- och miljöförvaltningen Britt-Marie Rolén, avfallsenheten, Bygg- och miljöförvaltningen 2(27)

3 SAMMANFATTNING Syftet med denna utredning är att ytterligare belysa de frågeställningar som pekas ut i tjänsteskrivelsen till Tekniska nämnden, daterad : Vilka avfallsslag som ska sorteras och samlas in med sopsug och om avfallskvarn ska användas för insamling av matavfall. Gränssnitt för ägandet i anläggningen mellan enskilda fastighetsägare och kommunen. Bästa placering av terminal/-erna med avseende på trafik, miljö, teknik och ekonomi. Ekonomiska konsekvenser av att använda sopsug. Modell för att beräkna och ta ut avgifter, exempelvis anslutningsavgift och årlig avgift för drift och underhåll. Konsekvenser av kommunalt huvudmannaskap. Erfarenheter har samlats genom intervjuer med leverantörer och representanter för kommuner där stationär sopsug används. Det har inte gjorts någon förprojektering av en sopsugsanläggning för Barkarbystaden. De ekonomiska kalkylerna baseras på erfarenheter från andra projekt och dessa exempel på anläggningar där avfall samlas in i flera avfallsslag är få och kalkylerna är därför grova och osäkra. Översiktliga ekonomiska kalkyler har gjorts för följande fyra olika alternativ: Alternativ 1: Sopsug för insamling av tre olika avfallsslag; restavfall, tidningar och ett förpackningsslag, kompletterat med matavfallskvarn i varje lägenhet för matavfall samt underjordsbehållare på fyra olika platser i Barkarbystaden för insamling av färgat respektive ofärgat glas. Alternativ 2: Sopsug för insamling av två olika avfallsslag; restavfall och matavfall, kompletterat med underjordsbehållare för insamling av glas på samma sätt som i alternativ 1. Alternativ 3: Sopsug för insamling av ett avfallsslag kombinerat med matavfallskvarn och underjordsbehållare för insamling av glas på samma sätt som i alternativ 1. Alternativ 4: Soprum med kärl för insamling av två avfallsslag; restavfall och matavfall. I alternativ 1 avses en möjlighet att samla in blandade förpackningar som sedan sorteras maskinellt under förutsättning att en överenskommelse kan träffas med Förpacknings- och tidningsinsamlingen AB eller annan part om mottagning av detta. I avvaktan på en sådan möjlighet kan ett förpackningsslag samlas in med sopsug, t.ex. pappersförpackningar. Om ingen överenskommelse kan träffas kan insamling av ett förpackningsslag i sopsug permanentas, men då minskar motivet för att välja en anläggning som kan samla in tre olika avfallsslag. Kommunen föreslås äga terminal och huvudnät för sopsug och varje fastighetsägare föreslås äga inkast och ledning inom den egna fastigheten till kommunens anslutningspunkt. Anledningen är främst att det ska finnas motiv för fastighetsägarna att ta ansvar för att informera de boende om hur sopsugen ska användas för att det inte ska uppstå störningar. Skrymmande avfall som medför stopp i anslutning till inkast medför en kostnad för 3(27)

4 fastighetsägaren även om stoppet avhjälps genom det serviceavtal som kommunen upphandlat. Ur ekonomisk synpunkt för drift av sopsugsanläggningen är den bästa placeringen centralt i Barkarbystaden. Med hänsyn till planerade utbyggnadsetapper för området, tillgänglig mark, planerad bebyggelse och den tunga trafik som en terminal medför föreslås dock en placering i områdets utkant, vid Enköpingsvägen. För att avgöra frågan om det är mest fördelaktigt med en eller två terminaler för hela Barkarbystaden krävs en förprojektering av sopsugssystemet med beräkning/simulering av flöden, energiförbrukning och ekonomi. Det föreslås att frågan om en eller två terminaler för området lämnas öppen inför upphandling av en sopsugsanläggning Vid en försäljning av fastigheten där terminalen föreslås placeras bör ett område för terminalen undantas. Kommunen föreslås ansöka om fastighetsbildning och äga den nya fastighet där terminalen placeras. Vilken typ av fastighetsbildning som är aktuell, två- eller tredimensionell, beror på om terminalen ska integreras i en större byggnad där även annan verksamhet inryms eller om terminalen placeras i en separat byggnad. Rätten till ledning, tillfart för tung trafik och byte av containrar föreslås tryggas med ledningsrätt och/eller avtalsservitut. Av de fyra alternativ som tidigare nämnts bedöms alternativ 3 med sopsug för restavfall kombinerat med insamling av matavfall med avfallskvarn vara det företagsekonomiskt mest fördelaktiga alternativet. Om även förpackningar och tidningar ska hämtas vid fastigheten bedöms skillnaden vara liten mellan alternativ 1och 3 när alternativ 3 kombineras med fastighetsnära hämtning av förpackningar och tidningar. Kommunens kostnader för investering och anläggande av sopsug samt för service, underhåll och drift kan tas ut i form av anslutningsavgift respektive årlig avgift från de anslutna fastighetsägarna. Kostnaderna föreslås fördelas efter respektive fastighets bruttobyggyta, d.v.s. byggytan gånger antal våningar. Om kommunen beslutar att sopsug ska användas i Barkarbystaden får det konsekvenser, i första hand för projektorganisationen för planeringen av Barkarbystaden. I inledningsskedet bedöms arbetet bli ganska intensivt eftersom tidplanen är något pressad för projektet. Under hösten 2010 antas att förfrågningsunderlag ska tas fram och upphandling av anläggning ska ske. Avtal bör tecknas så att huvudledningsnätet kan läggas samordnat med arbetet med allmänna gator, VA- och fjärrvärmeledningar. En projektorganisation bör därför utses så snart som möjligt som har mandat att driva dessa frågor. Senare, i förvaltningsskedet bedöms bland annat följande åtgärder vara aktuella och återkommande: Fakturering av avgifter för drift- och skötsel samt för hämtning och behandling av avfall. Uppföljning av entreprenad för drift- och skötsel av sopsugsanläggningen. Feed-back till fastighetsägare av insamlingsresultat och kvalitet. Bistå fastighetsägare med underlag till informationsmaterial till boende om sortering, sopsug och avfallskvarn. 4(27)

5 Det kan i framtiden bli aktuellt att ta ställning till om nya områden ska anslutas till denna sopsugsanläggning, om kapacitet finns och om det nya området ligger inom rimligt sugavstånd. Fastighetsskötsel av terminalbyggnad. Vissa åtaganden ovan kan anses höra till Avfallsenhetens normala arbetsuppgifter och kan utföras inom ramen för den avfallstaxefinansierade verksamheten oberoende av om förvaltningen av sopsugsanläggningen läggs här eller inte. Det behöver inte heller medföra att kunden och de boende behöver hålla reda på att olika delar av kommunens organisation ansvarar för olika aspekter av områdets avfallshantering. Om förvaltning sker av annan del av kommunens organisation än Avfallsenhetens kan intern fakturering ske av avgifter enligt avfallstaxan för att inte skicka fakturor för sopsugen från olika delar av kommunen till fastighetsägarna. Under förutsättning att sopsugen ska användas till att samla in returpapper och förpackningar bör avgifter sättas separat från avfallstaxan för dessa delar. Avgifter för hämtning och behandling av restavfall finns dock i avfallstaxan och debiteras enligt denna. Ekonomin för sopsugsanläggningen bör därför också särskiljas/särredovisas från annan avfallsverksamhet. Idag erbjuder inte kommunen några sådana tjänster att krav på särredovisning finns. Om sopsugsanläggningen skulle administreras av Avfallsenheten medför detta således ett nytt krav på särredovisning utöver övriga åtgärder för administration av anläggningen. Sammanfattningsvis bedöms sopsug vara ett intressant system för Barkarbystaden. En förfrågan för upphandling skulle kunna utgå från ett system med insamling av ett avfallsslag med option eller alternativ utformning för insamling av tre olika avfallsslag för att inte låsa detta om det visar sig att de anbud kommunen får för insamling i tre avfallsslag placerar sig högt i de möjliga kostnadsintervall som har redovisats här. Insamling av matavfall med sopsug bedöms vara mindre intressant av ekonomiska skäl. 5(27)

6 INNEHÅLL 1 INLEDNING BAKGRUND OCH SYFTE METOD OCH REDOVISNING AVGRÄNSNINGAR INSAMLING AV HUSHÅLLSAVFALL STOCKHOLMS STADS PLANERAR SOPSUG I NORRA DJURGÅRDSSTADEN INSAMLING AV BLANDAT FÖRPACKNINGSAVFALL KVALITET PÅ AVFALL SOM SAMLAS IN MED BEFINTLIGA SOPSUGSANLÄGGNINGAR INSAMLING AV MATAVFALL MED MATAVFALLSKVARN Matavfallskvarn och efterföljande behandling Behandling av avloppsslam och användning av biogas, Stockholm Vatten Erfarenheter från Surahammars kommun Några planer för matavfallskvarn i Stockholm KOMPLETTERANDE INSAMLINGSSYSTEM GRÄNSSNITT MELLAN KOMMUN OCH FASTIGHETSÄGARE HALMSTAD STOCKHOLM STAD TERMINAL PLATS FÖR TERMINAL EN ELLER TVÅ TERMINALER RESERVERAD YTA FÖR TERMINAL OCH BEGRÄNSNINGAR FÖR FASTIGHETEN MÖJLIGHETER ATT KOMBINERA EN TERMINAL MED ANNAN VERKSAMHET EKONOMI FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KALKYL KOSTNADSKALKYL AVGIFTER JURIDISKA ASPEKTER PRODUCENTANSVAR ANSLUTNING TILL SOPSUG OCH FINANSIERING TERMINAL AVFALLSKVARN BESLUTSGÅNG, UPPHANDLING OCH ORGANISATION HALMSTAD STOCKHOLMS STAD RESURSER OCH KOMPETENS OCH ANDRA KONSEKVENSER FÖR ORGANISATIONEN BESLUTSGÅNG OCH UPPHANDLING SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER AVFALLSSLAG GRÄNSSNITT MELLAN KOMMUN OCH FASTIGHETSÄGARE TERMINAL EKONOMISKA KONSEKVENSER OCH MODELL FÖR AVGIFTER KOMMUNALT HUVUDMANNASKAP REFERENSER Bilaga 1 Bilaga 2 Sammanställning av ekonomisk jämförelse Översiktlig ekonomisk kalkyl 6(27)

7 1 INLEDNING 1.1 BAKGRUND OCH SYFTE Järfälla kommun har antagit en fördjupad översiktsplan för Barkarbyfältet. Kommunstyrelsen beslöt den 20 oktober 2008 att ge kommunledningskontoret i uppdrag att ta fram ett samrådsförslag till detaljplan för bostäder och verksamheter/handel för ett område inom den fördjupade översiktplanen för Barkarbyfältet. Planområdet går under arbetsnamnet Barkarbystaden I. Kommunstyrelsen fattade den ett inriktningsbeslut om det planalternativ som ska ligga till grund för det fortsatta detaljplanearbetet för Barkarbystaden I. Under hösten 2009 genomfördes en utredning kring förutsättningarna för ett sopsugssystem inom såväl detaljplaneområdet som för Barkarbystaden i dess helhet. Denna utredning, Sopsugssystem i Barkarbystaden, daterad 1 december 2009, redovisades till Tekniska nämnden i februari 2010 då nämnden också fattade beslut om att gå vidare med ytterligare utredning om konsekvenserna av stationär sopsug för området. I det fortsatta detaljplanearbetet avser kommunen ta ställning till om det ska förordas att bebyggelsen i området ansluts till sopsug eller inte. Syftet med denna utredning är att ytterligare belysa de frågeställningar som pekas ut i tjänsteskrivelsen till Tekniska nämnden, daterad : Vilka avfallsslag som ska sorteras och samlas in med sopsug och om avfallskvarn ska användas för insamling av matavfall. Gränssnitt för ägandet i anläggningen mellan enskilda fastighetsägare och kommunen. Bästa placering av terminal/-erna med avseende på trafik, miljö, teknik och ekonomi. Ekonomiska konsekvenser av att använda sopsug. Modell för att beräkna och ta ut avgifter, exempelvis anslutningsavgift och årlig avgift för drift och underhåll. Konsekvenser av kommunalt huvudmannaskap. I tjänsteskrivelsen pekas det även på att det kan finnas behov av att ändra i avfallstaxan, men detta utreds inte här. Det kan konstateras att det finns en befintlig avfallstaxa med avgifter för hämtning och behandling av hushållsavfall från stationär sopsug och eventuella justeringar kan göras i samband med annan revidering av avfallstaxan. 1.2 METOD OCH REDOVISNING Erfarenheter har samlats genom intervjuer med leverantörer och representanter för kommuner där stationär sopsug används. Underlag för ekonomisk bedömning har erhållits framförallt från leverantörer, men även i viss utsträckning från några kommuner. Redovisningen sker utifrån de frågeställningar som framkommit efter den tidigare översiktliga utredningen. 1.3 AVGRÄNSNINGAR Det har inte gjorts någon förprojektering av en sopsugsanläggning för Barkarbystaden. De ekonomiska kalkylerna baseras på erfarenheter från andra projekt och dessa exempel på anläggningar där avfall samlas in i flera avfallsslag är få och kalkylerna är därför grova och osäkra. 7(27)

8 2 INSAMLING AV HUSHÅLLSAVFALL I detta kapitel diskuteras vilka avfallsslag som kan sorteras och samlas in med sopsug och om avfallskvarn ska användas för insamling av matavfall utifrån andra kommuners planer och erfarenheter, exempelvis med avseende på vilken kvalitet på det sorterade avfallet som de upplever att de uppnår. Här ges även en kortfattad redogörelse av några erfarenheter av matavfallskvarnar för hushållsbruk. 2.1 STOCKHOLMS STADS PLANERAR SOPSUG I NORRA DJURGÅRDSSTADEN I Norra Djurgårdsstaden planeras insamling ske av restavfall, tidningar och ett tredje avfallsslag via sopsug. Matavfall planeras samlas in med avfallskvarn. I etapp 1 kommer avfallskvarnarna att kopplas till avloppsledningsnätet som leder till Henriksdals avloppsreningsverk. Slam från detta avloppsreningsverk används i dagsläget för återställning av markområden vid gruvor. I efterföljande etapp kommer eventuellt avfallskvarnarna kopplas till tank istället för att kunna vara mer flexibel i förhållande till möjliga mottagare av matavfallet. Avloppsslam från Henriksdals reningsverk är dock certifierat enligt REVAQ och avsättningen regleras vid upphandling. Stockholm Vatten som ansvarar för Henriksdals reningsverk har gjort klart att de är intresserade av att få mer matavfall till reningsverket för rötning och framställning av biogas. Genom exploateringsavtal kommer det att vara obligatoriskt att ansluta fastigheterna till sopsugssystemet. Det har ännu inte bestämts vilka delar av hämtningen av avfallet som kommer att finansieras via avfallstaxan och vilka delar som eventuellt finansieras via särskilt avtal om hämtningsavgift/serviceavgift. Diskussioner förs med FTI 1 om möjligheter att ta emot blandade förpackningar som sedan sorteras maskinellt. Detta förekommer i andra länder, t.ex. i England. 2.2 INSAMLING AV BLANDAT FÖRPACKNINGSAVFALL Insamling av blandade förpackningar och tidningar sker idag i andra europeiska länder, bland annat i England. Tidningar och förpackningar av papper, plast, glas och metall samlas då in blandat och sorteras sedan mekaniskt. Det finns ingen undersökning gjord av kvaliteten på det insamlade materialet efter den mekaniska sorteringen jämfört med dagens svenska system med återvinningsstationer och/eller fastighetsnära insamling med kärl. IVL 2 har gjort en ekonomisk bedömning av ett insamlingssystem med fastighetsnära insamling av blandade förpackningar jämfört med ett insamlingssystem med kombination av återvinningsstationer och fastighetsnära insamling. Deras resultat pekar på att de företagsekonomiska kostnaderna blir högre med en insamling av blandade förpackningar och att hushållens kostnader blir lägre och kan kompensera för de ökade företagsekonomiska kostnaderna beroende på hur hushållens tid värderas. Det finns dock stora osäkerheter som kan påverka resultatet. De ökade kostnaderna beror dock i stor utsträckning på övergången från ett system med en kombination av återvinningsstationer och fastighetsnära hämtning till ett system med enbart fastighetsnära hämtning och inte på om materialen samlas in separat eller blandade. 1 Förpacknings- och Tidningsinsamlingen AB. 2 IVL Svenska Miljöinstitutet AB 8(27)

9 2.3 KVALITET PÅ AVFALL SOM SAMLAS IN MED BEFINTLIGA SOPSUGSANLÄGGNINGAR Idag finns två bostadsområden med stationära sopsugsanläggningar i drift där insamlingen sker i tre avfallsslag; returpapper, matavfall och restavfall. Det sker i Hammarby Sjöstad i Stockholm och i Eriksberg i Göteborg. I båda dessa områden har det varit vissa problem med kvaliteten på utsorterat returpapper och matavfall. För att förbättra kvaliteten har man arbetat mycket med information, uppföljning och feed-back till de boende om hur sorteringen ska gå till, vad som får kastas, hur det får kastas och resultatet av insamlingen. I Hammarby Sjöstad har lås monterats på inkast för matavfall för att hindra att fel avfall, av lathet, kastas i dessa inkast. Här används majsstärkelsepåsar för matavfall och de boende uppmanas att använda dubbla påsar för att hindra att påsarna går sönder och att matavfallet därmed kan smutsa ned rören. Idag skickas allt insamlat matavfall till SRV:s komposteringsanläggning i Huddinge. För att förhindra driftstörningar har storleken på inkast för tidningar minskats, se figur 1. Därmed kan inte tidningar läggas i påsar och sedan kastas som tunga klumpar som sopsugen inte orkar suga. Med de förändrade inkasten måste tidningar lämnas i mindre buntar. Figur 1 Exempel på inkast för tidningar i Hammarby Sjöstad. Foto Thomas Ström. I Eriksberg har det varit problem med att returpappret har smutsats ned av matavfall. Därför har det ändrats i vilken ordning avfallet sugs genom rören. För att minska kontakten mellan matavfall och returpapper sugs först tidningar, därefter matavfall och sist restavfallet, d.v.s. restavfallet sugs efter matavfallet och rensar därmed rören från matavfall innan returpapper sugs. I Göteborg används papperspåsar för insamling av matavfall och det har medfört problem med att påsarna öppnar sig i sopsugsrören och därmed smutsar ned dessa. Det har tagits fram en ny typ av papperspåse som kan förslutas bättre, men det finns ännu ingen erfarenhet av dessa som har utvärderats. Dessa påsar är i dagsläget ungefär dubbelt så dyra som vanliga papperspåsar. I Göteborg bedöms mängden matavfall som samlas in via sopsug vara mindre per lägenhet än i områden som samlar in matavfallet med kärl. Det medför också att det finns en risk för att matavfall som läggs i restavfallet kan smutsa ned efterföljande returpapper. 9(27)

10 Glas ska inte lämnas i sopsug, eftersom det medför ökat slitage av rören. Sopsugsanläggningar brukar dock dimensioneras för att avfallet kan innehålla ca 5 % glas. 2.4 INSAMLING AV MATAVFALL MED MATAVFALLSKVARN Matavfallskvarn och efterföljande behandling En matavfallskvarn för hushåll är monterad i diskbänkens avlopp och mal ned matavfallet. Det finns flera leverantörer av avfallskvarnar och kostnaden varierar kraftigt mellan olika typer av kvarnar. För normala hushåll kan kostnaden variera mellan ca och kr per lägenhet inklusive installation, exklusive moms. Det vanligaste är att kvarnen är kopplad till avloppsledningsnätet. Då spolas det malda matavfallet med avloppsvattnet till reningsverket. Under förutsättning att avloppsreningsverket rötar det avloppsslam som bildas och vidareförädlar biogasen till fordonsgas kommer även matavfallet att bidra till produktionen av biogas som kan användas för att driva bussar och bilar. I Järfälla kommun gäller att avfallskvarnar i lägenheter får kopplas till avloppsledningsnätet enligt ovan. Däremot måste avfallskvarnar i verksamheter kopplas till sluten tank som töms av slamsugningsbil. Även avfallskvarnar i lägenheter kan kopplas till sluten tank istället för att kopplas till avloppsledningsnätet. Fördelen är att det är mer flexibelt i förhållande till mottagaren av det malda matavfallet. Enligt Miljömålsrådets förslag till nya delmål för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö skulle matavfall som blandas med avloppsslam få räknas i utvärdering av målet om näringsämnena i slammet sprids på åkermark Behandling av avloppsslam och användning av biogas, Stockholm Vatten Slammet från både Henriksdal och Bromma är certifierat enligt REVAQ och avsättningen regleras vid upphandling. Under perioden kommer slammet från Bromma reningsverk att användas som gödselmedel på åkermark. Slammet från Henriksdals reningsverk kommer att nyttjas för återställning av markområden vid gruvor. Därefter sker en ny upphandling. Stockholm Vattens avloppsreningsverk i Bromma och Henriksdal producerar fordonsbränsle från biogas. Biogas från Bromma reningsverk avsätts till AGA Gas som distribuerar den till tankställen runt om i Stockholm. Där säljs den vidare av bensinbolagen till taxi, privata bilar, tjänstebilar och sopbilar. Merparten av den gas som produceras på Henriksdals reningsverk används av SL:s innerstadsbussar. Gasen levereras till den närliggande bussdepån via en gasledning Erfarenheter från Surahammars kommun Surahammar är den enda kommun där avfallskvarn används i stor skala för insamling av matavfall. Här finns avfallskvarnar installerade i ca 51 % av villorna och ca 37 % av lägenheterna i flerbostadshus. Kommunen styr detta väldigt tydligt med sin avfallstaxa. Endast ca 3 % av villorna använder kärl för insamling av matavfall och resten har abonnemang som anger att de hemkomposterar sitt matavfall. Varken kommunens VA-avdelning eller renhållningen tar ut någon avgift av fastighetsägaren för anslutning av avfallskvarn till det allmänna VA-nätet. Det krävs dock ett godkännande från VA-avdelningen innan installation får ske. I Surahammars kommun har det inte inträffat något stopp i det allmänna avloppsledningsnätet där stoppet varit kopplat till förekomsten av avfallskvarnar. Det har inte heller observerats någon skillnad i mängden, eller tjockleken på, beläggningar i ledningarna mellan områden med avfallskvarn och områden utan avfallskvarn. 10(27)

11 2.4.4 Några planer för matavfallskvarn i Stockholm I Norra Djurgårdsstaden planerar Stockholms Stad att insamling av matavfall ska ske med matavfallskvarn. I etapp 1 kommer avfallskvarnarna att kopplas till avloppsledningsnätet som leder till Henriksdals avloppsreningsverk. I efterföljande etapp övervägs att avfallskvarnarna ska kopplas till tank istället, för att kunna vara mer flexibel i förhållande till möjliga mottagare av matavfallet. Stockholm Vatten som ansvarar för Henriksdals reningsverk har dock gjort klart att de är intresserade av att få mer matavfall till reningsverket för rötning och framställning av biogas. Stockholmshem har i början av år 2010 beslutat att montera avfallskvarnar i tre hus med totalt dryg 70 lägenheter. Det är två nyproduktioner i Åkeslund respektive Hökarängen, samt en fastighet som rustas upp på Södermalm. De väljer avfallskvarn för att det är ett bekvämt sätt för de boende att sortera ut sitt matavfall och därmed ge bidrag till biogasproduktionen vid avloppsreningsverket. De ser också en möjlighet att minska kostnaden för avfallshanteringen. De räknar med att ca % av köksavfallet kan hanteras i avfallskvarn i hushållen. Resterande mängd bedöms antingen vara olämpligt att mala i matavfallskvarn eller kastas tillsammans med restavfallet av andra skäl. 2.5 KOMPLETTERANDE INSAMLINGSSYSTEM Kompletterande insamlingssystem behövs för insamling av glasförpackningar, och övriga förpackningar om dessa inte samlas in via sopsug, samt för grovavfall, elavfall och farligt avfall. Naturvårdsverket har fått i uppdrag av regeringen att lämna förslag på utformning av system för insamling av hushållsavfall i materialströmmar, istället för nuvarande system med producentansvar för förpackningar, samt redovisa vilka konsekvenser det innebär för miljön, ekonomin och berörda aktörer. Naturvårdsverket har gjort bedömningen att insamling av hushållsavfall baserat på material är intressant främst därför att det ger ett system som är mer användarvänligt och begripligt för hushållen. Bedömningen redovisades till regeringen i januari Efter det har ingen ytterligare utredning gjorts om hur insamlingen skulle organiseras, inget förslag har presenterats och inget beslut har fattats i denna fråga. 3 GRÄNSSNITT MELLAN KOMMUN OCH FASTIGHETSÄGARE I detta kapitel återges hur gränssnittet för ägandet mellan enskilda fastighetsägare och kommunen ser ut i andra kommuner där stationär sopsugsanläggning används och kommunen är, eller planerar att vara, huvudman. 3.1 HALMSTAD Nissastrand är ett område som ligger centralt i Halmstad och som fullt utbyggt ska bli ca lägenheter. I området byggs stationär sopsug med det kommunala bolaget Halmstads Energi och Miljö, HEM, som ägare. Anläggningen tar ett avfallsslag, restavfall. I dagsläget sker inte utsortering av matavfall. HEM äger terminal och huvudledningar i systemet medan rör som ligger inom fastigheterna och inkast ägs av respektive fastighetsägare. HEM har slutit ett 25 årigt drift- och skötselavtal som gäller för hela anläggningen inklusive de delar som ligger på enskilda fastigheter. I avtal mellan HEM och fastighetsägaren regleras kostnader för driften. Fastighetsskötaren ansvarar för att ta bort eventuellt skrymmande avfall som lagts i inkast och fastnat där, d.v.s. sådant som kan åtgärdas utan att göra ingrepp någonstans. Övriga åtgärder ansvarar HEM för via serviceavtal med entreprenör. HEM ansvarar för inköp och byggande av hela anläggningen inklusive inkast. Rör inom enskild fastighet och inkast övergår till fastighetsägarens ägo efter godkänd slutbesiktning. 11(27)

12 3.2 STOCKHOLM STAD Stockholms Stad planerar att, precis som de gjort i Halmstad, äga terminal och huvudnät medan fastighetsägarna äger inkast och rör inom fastigheten. Det är även på det sättet sopsugsanläggningen i Hammarby Sjöstad är byggd. Då byggde Stockholms Stad terminal och stamledning/huvudnät som sedan lämnades över till samfälligheten för området. Varje fastighetsägare investerade i inkast. Genom att fastighetsägaren äger inkasten kan fastighetsägaren få inflytande över servicenivå för boende i fastigheten och exempelvis styra om det ska finnas inkast ute på gården eller inne i huset. I boende anpassat för äldre kan fastighetsägaren bestämma att det ska finnas inkast på varje våningsplan. Det kan även vara aktuellt att överväga inkast på varje våningsplan i höga fastigheter, t.ex. i fastigheter som är högre än fyra våningar. I Barkarbystaden planeras dock få sådana fastigheter. I Hammarby Sjöstad har alla fastigheter inkasten antingen utomhus eller på bottenplan inomhus. I området förekommer det att det finns inkast med luckor på två olika plan exempelvis vid parkeringsgarage där marknivån varierar kraftigt. Figur 2 Inkast med luckor på två olika plan, dels nere i väggen och dels på gården ovanför. Foto Thomas Ström. Genom att kommunen eller samfälligheten upphandlar skötsel och drift för hela anläggningen inklusive de delar som ligger inom fastighetsmark och kostnaderna fördelas genom avtal kan dessa frågor fungera smidigt trots att olika delar ägs av olika parter. Eftersom det uppstår olika mängder avfall av olika avfallsslag kan också ett inkast betjäna olika många hushåll beroende på avfallslag. Vid optimal dimensionering av sopsugsanläggningar som samlar in avfallet i flera avfallsslag är det troligt att det inte beräknas lika många inkast för varje avfallsslag. Det byggs färre inkast för avfallsslag som det uppstår mindre mängder av, d.v.s. flest inkast för restavfall och färre inkast för eventuellt matavfall, returpapper eller annat avfallsslag. Det skulle kunna innebära att två närliggande fastigheter bör samsas om vissa inkast. Detta kan dock vara svårt att lösa praktiskt när fastighetsägaren själv investerar i inkasten. Detta har dock inte upplevts vara något problem i befintliga eller nu planerade områden med sopsug utan varje fastighetsägare äger de inkast som behövs för fastigheten. I Hammarby Sjöstad har varje fastighetsägare investerat i en egen 12(27)

13 uppsättning inkast för restavfall, matavfall respektive tidningar och varje uppsättning betjänar ca lägenheter. 4 TERMINAL 4.1 PLATS FÖR TERMINAL Plats för terminal inom aktuell detaljplan föreslås enligt figur 3. Längsta sugavståndet från terminalen till ytterkanterna av översiktsplanen uppskattas till drygt meter beroende på hur rören dras. Platsen föreslås främst av följande skäl: Platsen ligger i planerat område för, i huvudsak, verksamheter och inte inne i bostadsområdet, d.v.s. tung trafik för att hämta avfall från terminalen behöver inte köra inne i bostadsområdet. Platsen ligger nära större vägar för fortsatt borttransport av avfallet. Andra närliggande platser inom planerat verksamhetsområde har förkastats på grund av nackdelar ur trafiksynpunkt, t.ex. höjdskillnader vilket gör att in- och utfart från fastigheten måste ske från annan väg än Enköpingsvägen. Livsmedelshandel bedöms mindre väl lämpad att kombinera med terminal. Parkeringsbehov för kunderna måste då kombineras med möjlighet för tung trafik att hämta container. Platsen ligger även nära in- och utfartsväg till planområdet, vilket kan vara en fördel om det finns önskemål om att kombinera platsen med t.ex. plats för att lämna begagnade produkter för återanvändning. Detta skulle dock ställa särskilda krav på trafiklösning för platsen och har inte studerats ytterligare i denna utredning. Figur 3 Förslag till plats för terminal inom inringat område vid Enköpingsvägen. 4.2 EN ELLER TVÅ TERMINALER För att avgöra frågan om det är mest fördelaktigt med en eller två terminaler för hela Barkarbystaden krävs en förprojektering av sopsugssystemet med beräkning/simulering av flöden, energiförbrukning och ekonomi. Detta kan göras antingen i en förstudie eller i en upphandling av anläggningen. Det föreslås reserveras plats i detaljplanen för en terminal som bedöms kunna klara hela Barkarbystaden. Frågan föreslås sedan lösas efter upphandling av anläggningen. 13(27)

14 Följande talar för att det kan bli aktuellt med två terminaler: Om en stor del av verksamheterna är intresserade av att ansluta sig till sopsugen bedöms avfallsmängderna kunna bli så stora att containrarna behöver tömmas väldigt ofta. Det kan även lösas genom att ansluta ytterligare containerplatser istället för att bygga två terminaler. Om matavfall ska samlas in med sopsug bedöms sugavståndet kunna bli begränsande, eller egentligen blir energiförbrukningen vid sugning av matavfallet väldigt stor, vilket kan medföra att det är fördelaktigt med två terminaler. Det kan bero på vilken leverantör som upphandlas om en eller två terminaler är mest fördelaktigt, vilket också talar för att frågan bör avgöras vid upphandlingen. I exempelvis Norra Djurgårdsstaden, Hjorthagen, planeras för en terminal för ca lägenheter och insamling av tre avfallsslag. Plats för en provisorisk terminal har reserverats i den detaljplan för etapp 1 som i maj 2010 har vunnit laga kraft. 4.3 RESERVERAD YTA FÖR TERMINAL OCH BEGRÄNSNINGAR FÖR FASTIGHETEN I detaljplanen bör anges en fastighet inom vilken terminal får byggas. Om kommunen planerar att sälja den aktuella fastigheten bör det i prospektet anges att kommunen arbetar med inriktningen att det ska byggas en terminal inom fastigheten som innebär följande begränsningar vid användandet av fastigheten: Terminalen kan integreras i planerad byggnad på fastigheten, men kan även placeras som fristående terminalbyggnad. Erforderlig yta för terminal: 300 m 2, ca 16 x 18 meter. Tillkommer yta för angöring av lastbil: meter fritt framför port. Ca 6 x 16 meter har en takhöjd på minst 8,5 meter. Övrig yta har en takhöjd på minst 5 meter för containrar och lastbil, lastväxlare med container. Rör som transporterar avfall från övriga Barkarbystaden till terminalen kan läggs inom fastigheten. Det kan vara aktuellt att lägga rören både i och ovan mark för att ansluta till terminalen på rätt höjd, se exempel i figur 4. Tung trafik angör terminalen för hämtning och återställning av container. Varje hämtning ger upphov till fyra fordonsrörelser när lastväxlaren hämtar containern, kör iväg den, kommer tillbaka med den tomma containern och slutligen lämnar området. Det handlar om ca 20 fordonsrörelser per vecka. Utrymmet där terminalen placeras ska ljudisoleras för att inte störa verksamhet i övriga delar av byggnaden. Ventilation från terminalen ska ledas upp över byggnadens taknock för att undvika luktstörning. Kommunen och kommunens entreprenör ska ha tillgång till terminalen för att kunna tömma containrar vid behov och i tillräcklig omfattning. Vid normal drift kan överenskommelse göras angående begränsningar med avseende på vilka tider på dygnet som tung trafik inte ska angöra fastigheten. 14(27)

15 Kommunen och kommunens entreprenör ska ha tillgång till terminalen för att sköta driftövervakning, tillsyn, underhåll och efter önskemål utan begränsningar. Hur det regleras i avtal med den aktuella fastighetsägaren beror på i vilket skede avtalet tecknas, d.v.s. om upphandling av sopsugsanläggningen har skett och mer därmed är känt om vilken storlek det faktiskt kommer att bli på terminalen. Figur 4 Terminal i Hammarby Sjöstad. Tre höga portar leder till tre containrar, en för vardera restavfall, returpapper och matavfall. Till vänster om portarna finns en mönstrad mur. Inne i muren leds inkommande sopsugsledning upp från marken till 4 5 meter ovan mark där ledningen går in i terminalen och till cyklon för avskiljning av avfall till respektive container. Foto: Thomas Ström 4.4 MÖJLIGHETER ATT KOMBINERA EN TERMINAL MED ANNAN VERKSAMHET Det finns goda möjligheter att kombinera en sopsugsterminal med annan verksamhet. Det viktiga är att avsätta tillräckligt med yta för terminalen med plats och höjd för containrar, utrustning och lastbil med vändmöjligheter och möjlighet att backa på ett trafiksäkert sätt. I Sverige finns ett exempel på att en terminal har inrymts i ett bostadshus på St Göransgatan i Stockholm, se figur Figur 5 Terminal på St Göransgatan i Stockholm. Källa: Envac. I övrigt utgör de terminaler som hittills har byggts i Sverige fristående anläggningar. Utomlands finns exempel på terminaler som har kombinerats med kontorsverksamhet m.m.. I Ursvik planeras för en terminal under mark i en kontorsbyggnad. Det finns idag inget känt exempel i Sverige på en terminal som kombinerats med exempelvis återbruk eller annan hantering av avfall. I exempelvis Göteborg har kommunen byggt en kretsloppspark och hyr ut plats till aktörer för mottagning av begagnade produkter som kan återanvändas. Juridiskt bedöms det inte finnas någon skillnad mellan kommunens möjligheter att bygga och driva en sådan kretsloppspark jämfört med att kombinera en plats för sopsugsterminal med återbruksverksamhet. I Göteborg har ett kommunägt bolag investerat i kretsloppsparken och hyr sedan ut den till Kretsloppskontoret, som driver de delar som kan hänföras till en vanlig återvinningscentral. Kretsloppskontoret hyr i sin tur ut plats till olika aktörer som tar emot begagnade produkter. Om Järfälla kommun vill kombinera platsen för terminal med mottagning av begagnade produkter för återanvändning bör en diskussion föras med tänkbara, välrenommerade, aktörer för mottagning och avyttring av återanvändningsbara produkter. Kommunen planerar att sälja den fastighet där terminalen föreslås placeras och därför beror möjligheterna att kombinera 15(27)

16 terminalen med återbruk av något slag på potentiella fastighetsägares intresse för sådan verksamhet. 5 EKONOMI 5.1 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KALKYL Dimensionerande antal anslutna lägenheter till sopsug är ca 5 200, se tabell 1. Tabell 1 Planerat antal tillkommande lägenheter i Barkarbystaden. Källa: Järfälla kommun, planarkitekt Martina Leopold-Skoglund. Område Tidplan Antal lgh Flottiljområde I Färdigbyggt. Ej sopsug 200 Flottiljområde II Planlagt, vägar och markförlagda 240 ledningar för VA m.m. är klara. Ej sopsug Barkarbystaden I Etapp 1 Detaljplaneläggning pågår för del av detta område Barkarbystaden I Etapp 2 Planeras Barkarbystaden II Planeras Öster om Flottiljområde II Planeras Kyrkbyn, Tingsbyn Antas inte anslutas till sopsug 250 Summa Summa med sopsug Summa, inkl marginal 10 % Översiktliga kalkyler har gjorts för följande fyra olika alternativ: Alternativ 1: Sopsug för insamling av tre olika avfallsslag kompletterat med matavfallskvarn i varje lägenhet för matavfall samt underjordsbehållare på fyra olika platser i Barkarbystaden för insamling av färgat respektive ofärgat glas. Alternativ 2: Sopsug för insamling av två olika avfallsslag; restavfall och matavfall, kompletterat med underjordsbehållare för insamling av glas på samma sätt som i alternativ 1. Alternativ 3: Sopsug för insamling av ett avfallsslag kombinerat med matavfallskvarn och underjordsbehållare för insamling av glas på samma sätt som i alternativ 1. Alternativ 4: Soprum med kärl för insamling av två avfallsslag; restavfall och matavfall. Kalkylerna är mycket grova uppskattningar utifrån erfarenheter från andra projekt och baseras på bearbetade uppgifter från leverantörer. För säkrare bedömning behöver anläggningen förprojekteras, vilket kan göras exempelvis i samband med upphandling. 3 Marginal har beräknats på samtliga områden som antas anslutas till sopsug, förutom Barkarbystaden I, etapp 1, som är det område som detaljplaneläggs för närvarande. Här används uppgifter som framkommit i samband med plangruppens diskussioner med potentiella byggherrar. 16(27)

17 Kalkylerna visar kostnader för fastighetsägaren. Det är endast en del av dessa kostnader som skulle debiteras från kommunen. Kostnader för byggande och skötsel av soprum hanterar varje fastighetsägare. I alternativ 2, 3 och 4 tillkommer behov av, och kostnader för, soprum och kärl för insamling av förpackningar och tidningar om fastighetsägaren beställer fastighetsnära hämtning av sådant material. I kalkylerna visas exempel på kostnader för hämtning av förpackningar och tidningar. Däremot ingår inte kostnader för utrymme och kärl för sådant material. Fastighetsnära hämtning av förpackningar och tidningar medför också tung trafik i bostadsområdet. I alternativ 1 behövs inte tillkommande resurser för insamling av förpackningar och tidningar under förutsättning att FTI kan ta emot blandade förpackningar, se kapitel 2. Nyckeltal och andra uppgifter som använts i kalkylerna framgår av sammanställningen i bilaga 2 där kalkylerna för alternativ 1 och 4 visas utförligare. Kostnader för hämtning och behandling av avfall anges så långt det är möjligt utifrån kommunens gällande avfallstaxa. För dessa kostnader anges således inte investering av tillkommande sopbilar och motsvarande kostnader som belastar kommunens entreprenör för avfallshämtningen. I gällande avfallstaxa finns ingen avgift för hämtning av sorterat matavfall i kärl eller container från hushåll. För hämtning av matavfall i kärl har använts samma avgift som för matavfall från verksamheter. För hämtning av matavfall i container har använts samma avgift för hämtning som för hämtning av restavfall i container från sopsug samt samma behandlingsavgift per ton som för matavfall i tank. I alternativ 1 och 3 kan antingen en eller två terminaler vara aktuellt, medan det i kalkylen för alternativ 2, där matavfall samlas in m ed sopsug, förutsätts att två terminaler används. Kostnaderna för vanliga soprum omfattar byggkostnad, fastighetsskötsel, fastighetsdrift, underhåll och kommunens avgifter för hämtning av avfall. Uppgifter om kostnader för byggande, drift, skötsel och underhåll är hämtade från ett annat exempel på jämförelse mellan sopsug och soprum med kärl som en sopsugsleverantör har presenterat tidigare och som här endast har räknats om till aktuellt antal lägenheter i området. Kostnader för fastighetsnära hämtning av förpackningar och tidningar omfattar exempel på entreprenörs avgifter för sådan hämtning. Dessa avgifter kan dock variera kraftigt mellan olika entreprenörer och över tiden beroende på materialens värde. 5.2 KOSTNADSKALKYL I bilaga 1 visas en sammanställning över de översiktliga kalkyler som har gjorts för de alternativ som anges i kapitel 5.1. Resultatet av kalkylerna visar, med de antaganden och förutsättningar som använts här, att alternativ 3 med sopsug som samlar in ett avfallsslag kombinerat med matavfallskvarn är klart fördelaktigt ekonomiskt jämfört med vanliga soprum med kärl för restavfall och matavfall. Det gäller även utan att ange ett ekonomiskt värde på det frigjorda utrymmet som uppstår när utrymme för kärl för sådant avfall inte behövs. Det behövs dock i båda dessa fall utrymme för kärl för insamling av förpackningar och tidningar om fastighetsnära insamling av detta önskas samt utrymme för grovavfall, el och farligt avfall. Det bedöms vara ekonomiskt fördelaktigt att samla in matavfall med avfallskvarn istället för med sopsug, vid en jämförelse mellan alternativ 2 och 3. Alternativ 1 med sopsug som samlar in tre olika avfallsslag kombinerat med avfallskvarn för matavfall utgör en bättre service än konventionell avfallshantering med kärl i soprum för restavfall och matavfall och avlämning av returpapper och förpackningar vid 17(27)

18 återvinningsstation. Alternativ 1 är dyrare än soprum om fastighetsägaren inte erbjuder de boende fastighetsnära hämtning av förpackningar och tidningar. Om däremot fastighetsägaren väljer att anlita entreprenör för hämtning av returpapper och förpackningar från fastigheten minskar skillnaderna mellan alternativ 1 och 4. Beroende på resultat av den upphandling av anläggning som kommer att göras, om sopsug bedöms vara intressant, kan alternativ 1 bli billigare än soprum med kärl. Om hänsyn tas till indirekta effekter av att utrymme för sopkärl frigörs bedöms sopsug vara billigare än konventionellt soprum med kärl för sortering av restavfall, matavfall, tidningar och förpackningar. I detta skede är dock osäkerheterna stora med avseende på de verkliga kostnaderna och intervallen som anges överlappar delvis när de olika alternativen jämförs. 5.3 AVGIFTER I Halmstad debiterar HEM anslutningsavgift för varje fastighet baserat på investeringskostnaden och bruttoarea, BTA, d.v.s. byggnadens area multiplicerat med antal våningsplan, exklusive eventuell källar- och vindsvåning. På samma sätt fördelas driftkostnader inklusive kostnader för hämtning och behandling av avfall. En nackdel med att kostnaderna för hämtning och behandling av avfallet fördelas jämnt mellan fastighetsägarna är att det ekonomiska motivet för att påverka de boende att sortera avfallet och därmed minska kostnaderna för avfallshanteringen blir svagare. 6 JURIDISKA ASPEKTER 6.1 PRODUCENTANSVAR Det råder lagstiftat producentansvar för bland annat tidningar och förpackningar. Insamling av förpackningar får anordnas av kommunen eller av producenterna. Däremot får insamling av returpapper endast ske på uppdrag av producenterna. Kommunen får samla in både förpackningar och returpapper på uppdrag av producenterna. När insamlingen sker på producenternas uppdrag finns det inte stöd i lagen att ta ut avgifter via avfallstaxan. Däremot kan kommunerna ta ut en serviceavgift eller liknande för den extra tjänsten för att hushållen slipper transporten till återvinningsstationerna. Om kommunens hantering av förpackningar sker utan producenternas uppdrag kan den avgiftsbeläggas och ingå i den kommunala avfallstaxan. Om kommunen lämnar materialet till FTI, får någon form av ersättning från producenterna eller har något avtal med dessa är det att betrakta som att insamlingen sker på producenternas uppdrag, enligt Avfall Sverige. Insamling av returpapper via sopsug får inte finansieras via avfallstaxan. Detsamma gäller för insamling av förpackningar om inte kommunen väljer att lägga resurser på att ordna avsättning av materialet på annat sätt. Generellt sett bör det vara frivilligt att ansluta sig till insamlingssystem för förpackningar och tidningar, vilket innebär att hushållen ska kunna välja att lämna avfallet i kommunens system eller i producenternas system (återvinningsstationer eller motsvarande). Kommunen kan inte ta ut lägre avgifter i taxan för hushållsavfall från de fastighetsägare som lämnar förpackningar och tidningar i kommunens system jämfört med om de väljer att lämna till producenternas system. 6.2 ANSLUTNING TILL SOPSUG OCH FINANSIERING Kommunen får inte göra investeringar för insamling av avfall som omfattas av producentansvar och finansiera detta med avfallstaxan. Det gäller även förpackningar om 18(27)

19 avsättningen sker via FTI. Kommunen får göra sådana investeringar om det finansieras via anslutningsavgifter eller andra typer av avgifter från fastighetsägarna. Vid nyexploatering bedöms krav på anslutning till sopsug med sortering i två eller tre olika avfallsslag kunna regleras i exploateringsavtal mellan kommunen och byggherrarna. Vid insamling av avfall som faller under producentansvar bedöms det inte vara möjligt att föreskriva i renhållningsordningen att sådant sorterat avfall ska lämnas i sopsug i Barkarbystaden. Om det däremot är aktuellt att anlägga sopsug med sortering i två avfallsslag, matavfall respektive restavfall, som båda ingår i kommunens ansvar, kan det regleras i renhållningsordningen att insamling ska ske via sopsug. Anläggningen och hanteringen bedöms då också kunna finansieras via avfallstaxan. 6.3 TERMINAL Terminalen för sopsugen föreslås placeras på en av fastigheterna för, huvudsakligen, verksamheter. Fastigheten är idag i kommunens ägo och den kan antingen säljas med de restriktioner och begränsningar som följer av att terminalen placeras där, eller behållas av kommunen. Om kommunen behåller den aktuella fastigheten kan terminalen kombineras med lokaler som kommunen kan hyra ut till verksamheter. Om kommunen säljer fastigheten bör det undantas ett område för terminal. Om kommunen väljer att behålla fastigheten där terminalen föreslås placeras kan terminalen antingen placeras för sig själv eller kombineras med lokaler för annan verksamhet. Om enbart terminalen placeras på den aktuella fastigheten finns det inga frågetecken ur juridisk synpunkt, men ur estetisk synpunkt och ur resurssynpunkt kan det vara synd att inte kombinera terminalen med annan verksamhet. Normalt sett ingår det inte i kommunens uppgift, den s.k. kommunala kompetensen, att bygga och hyra ut lokaler till verksamheter. Det bör finnas särskilda skäl som motiverar det, exempelvis att marknaden inte skulle tillhandahålla lokaler beroende på lokala förhållanden. I detta fall kan det dock eventuellt motiveras med att en fastighet med en terminal kan utnyttjas mer optimalt om den kombineras med lokaler som kan hyras ut. Med hänsyn till vad som ingår i kommunens uppgift och kommunens nuvarande verksamheter är det troligt att kommunen väljer att sälja fastigheten. Terminalens funktion kan troligtvis säkerställas på några olika sätt vid en försäljning av fastigheten: För området som undantagits ansöker kommunen till lantmäteriet om att bilda en egen fastighet som kommunen även fortsättningsvis äger. Ledningsrätt söks för sopsugsledningen från fastighetsgränsen till terminalen. Alternativt kan rätten till sopsugsledningen tryggas genom avtalsservitut. Villkor i köpekontraktet där det regleras, dels att terminalen och sopsugsledning ska finnas på fastigheten och dels att kommunen och kommunens entreprenörer ska ges tillträde till terminalen i erforderlig omfattning för att tömma containrar och sköta drift, tillsyn och underhåll. Ledningsrätt söks för ledningar och sopsugsterminal som tillbehör till ledningarna. Det är oklart om önskade villkor kan ställas i köpekontrakt och i vilken utsträckning dessa är bindande för framtida köpare av fastigheten. Köpekontrakt kan skrivas med olika typer av villkor. Dels kan köpet vara förenat med vissa villkor för att bli bindande. Sådana villkor gäller högst två år. Dels kan fastigheten beläggas med nyttjanderätt som kan skrivas in i 19(27)

20 fastighetsregistret. Det kan dock finnas en risk att en framtida köpare av fastigheten kan säga upp en sådan nyttjanderätt. Detta skulle vara det första exemplet på en terminal där marken skulle ägas av privat aktör och terminalen ägs av en kommun. I andra fall där kommunen äger sopsugsterminal äger kommunen också marken. Sammantaget är det därför troligtvis att föredra att kommunen ansöker om att bilda en egen fastighet för terminalen och att kommunen äger denna nya fastighet. Fastigheten kan bildas på olika sätt: Tredimensionell fastighetsbildning, vilket innebär att kommunen kan äga en del av en större byggnad som i övrigt ägs av annan part. Detta kan vara aktuellt om sopsugsterminalen ska ingå i en byggnad som ska ägas av annan än kommunen. Tvådimensionell fastighetsbildning, traditionell fastighet. Detta kan tillämpas om terminalen placeras i en egen byggnad. Tredimensionell fastighetsbildning har ännu inte använts i någon större utsträckning och erfarenheterna av denna fastighetsform är starkt begränsad. Vid bildandet av en tredimensionell fastighet krävs mer arbete än vid bildandet av en traditionell fastighet. Vissa lantmäterimyndigheter är ovana med förfarandet och förrättningen kan ta längre tid och bli dyrare. I föreskrifterna till ledningsrätten brukar lantmäteriet skriva att tillgång till ledningen och anläggningen ska få ske för underhåll, tillsyn m.m. Vid försäljningen av handelsfastigheten kan, förutom köpeavtalet, en överenskommelse om ledningsrätt och ett avtalsservitut tecknas. Avtalsservitutet kan avse både ledningar och tillfart för att byta containrar, rätt till underhåll av sopsugsanläggningen m.m. När ledningsrätt bildas kan avtalsservitutet sluta gälla i de delar som tryggas med ledningsrätt. Observera att det kan vara aktuellt att dra ledningen både i och ovan mark för att kunna anslutas till terminalen och containrar på rätt höjd. Mer om vilka begränsningar som terminalen medför för användandet av den aktuella fastigheten anges i kapitel 4.3. Begränsningarna kan påverka köpeskillingen för fastigheten. Kommunen bör avvakta med en försäljning av fastigheten där terminalen kan komma att byggas tills frågan om hur tillgängligheten till terminalen ska kunna säkras i tillräcklig omfattning och på lång sikt har utretts av jurist. 6.4 AVFALLSKVARN Insamling av matavfall via matavfallskvarn och avloppsledningar är oftast en frivillig metod som enskilda fastighetsägare själva väljer. I exempelvis Surahammars kommun stimuleras detta val kraftigt med hjälp av kommunens avfallstaxa. Under utredningens gång har det inte framkommit något exempel på någon kommun där användning av avfallskvarn inom något särskilt utpekat bostadsområde reglerats med föreskrifter i kommunens renhållningsordning. I samband med nyexploatering bedöms användning av avfallskvarn kunna regleras i avtal mellan kommunen och fastighetsägare. I denna utredning har det inte gjorts någon bedömning av hur styrande ett sådant avtal skulle vara på kort och lång sikt. Anslutning till sopsug kopplas till en ekonomisk förpliktelse under lång tid och det kan antas att om fastighetsägaren betalar driftkostnad för sopsug så används den också. För användning av avfallskvarn finns ingen sådan koppling och det kan vara svårt för kommunen att påverka fastighetsägaren den dag det är dags att byta ut avfallskvarnen och ersätta den med en ny. Det bedöms därför kunna finnas en risk att matavfall efter en tid i ökad utsträckning läggs i sopsugen. Därför bör användning av matavfallskvarn i förekommande fall regleras i driftavtal med 20(27)