Utkiken. I detta nummer... Vårmöte med filmvisning Torsdagen den 18 april. Medlemsbladet för Karlskrona Segelsällskap. Nu som webbtidning!!!

Transkript

1 33:e årgången! Nu som webbtidning!!! Utkiken Medlemsbladet för Karlskrona Segelsällskap I detta nummer... Dagordning Vårmöte, Ordföranden, Redaktionen, KSS-profilen, Jollegruppen, Kölbåtarna, Juniorkryssaren Goyan, Från Joniska havet till Blekinge skärgård och mycket mer... Vårmöte med filmvisning Torsdagen den 18 april Välkomna! Årgång 33 nr 1 April 2013

2 Kallelse allmänt vårmöte 2013 Tid: Torsdagen den 18/4 kl Plats: KSS Klubbhus Preliminär dagordning 1. Fastställande av röstlängd för mötet 2. Val av ordförande och sekreterare för mötet 3. Val av protokolljusterare och rösträknare 4. Fråga om mötet har utlysts på rätt sätt 5. Fastställande av föredragningslista 6. Genomförandet av stadgeändringar som diskuterades novembermötet 2012: 25 Styrelsen består av tre övriga medlemmar ändras till: Styrelsen består av minst 3 och som mest 5 övriga medlemmar. 21 Vid ordinarie allmänna mötet i november : Val av en övrig styrelseledamot tillika sektionschef för en tid av två år ändras till Val av en till två övriga styrelseledamöter tillika sektionschefer för en period av två år (jämna år) 21 Vid ordinarie allmänna mötet i november : Val av två övriga styrelseledamöter tillika sektionschefer för en tid av två år ändras till: Val av två till tre övriga styrelseledamöter tillika sektionschefer för en tid av två år (udda år) Med undantag från 21 i stadgarna avseende allmänna möte i april pkt 7, om fastställande av vilka sektioner som skall finnas inför nästa verksamhetsår (dvs ) Styrelsens förslag: Bildandet av en ny sektion, (Gästhamnsektion), under förutsättning att 2/3 majoritet erhålls både vid årsmötet samt aprilmötet Att föreslagen ledamot/sektionschef, Evert Stenestrand adjungeras till styrelsemöten fram till Aprilmötet 2013 då stadgeändringarna ev. har laga kraft.mötet beslutar att gästhamnssektion skall finnas och att stadgeändringar sker enligtstyrelsens förslag. 7. Fastställande av översiktlig verksamhetsplan för kommande (minst tre)verksamhetsår 8. Fastställande av vilka sektioner och befattningar som självständiga funktionärer som ska finnas nästa verksamhetsår. 9. Presentation av miljöplan. 10. Val av tre ledamöter i valberedningen för en tid av ett år, av vilka en ska utses till ord förande. Lars Göran Fors, ordförande, omval, Christine Rosén, ledamot, omval Ledamot, vakant 11. Fastställande av upphalningsdagar och sjösättningsdagar 2 år framåt 12. Behandling av styrelsens förslag och, i rätt tid, inkomna förslag från medlemmar 13. Information om kommande aktiviteter under seglingssäsongen 14. Övriga frågor 15. Mötet avslutas Väl mött RinusVoorn Ordförande Karlskrona Segelsällskap Kaffe serveras Efter mötet visas film KSS från förr 2

3 Ordföranden har ordet... Utkiken Våren gör långsamt men säkert sin entré i södra Sverige. Den sista snön är på väg att smälta bort, soliga dagar blir fler och varmare. Ett tydligt vårtecken är även all aktivitet som sker kring och på alla båtar som står på land och görs klara för sjösättning. Ett annan tydligt tecken är det annalkande årliga vårmötet på KSS. Den 18:e april kl är det dags igen. Det är viktigt att så många medlemmar som möjligt deltar i mötet. Vi kommer att rösta för stadgeändringar som vi klubbade igenom första gången på höstmötet. Skärpta miljökrav kommer att resultera i ändringar i vår hantering av båtfärg, avfall och sopsortering. Vårt miljöombud, Dan-Åke Tinnert kommer att berätta mer om detta. Våra olika sektioner berättar om sina aktiviteter under den kommande sommaren. Detta är en liten del av det som kommer att behandlas under vårmötet, så boka den 18:e april och delta i diskussionerna om hur vi kan utveckla vårt segelsällskap ännu mer. Vi i styrelsen ser framemot ert deltagande. Väl mött på vårmötet, Rinus Voorn Ordförande Karlskrona Segelsällskap Medlemsblad för Karlskrona Segelsällskap. Ansvarig utgivare: Rickard Wahrby, Grafisk design och layout: Ingela Möller Redaktionskommitté: Håkan Brede, Rickard Wahrby, Tommy Wahlberg-Nilsson KSS Seglarevägen, KARLSKRONA Tel Bg e-post: kss@knss.nu Skicka gärna in eget material lagrat som text- eller Wordfiler. Märk dem med namn och adress om du vill ha dem i retur. Som klubbmedlem får du annonsera gratis i tidningen. Omslagsfoto: Jazzfestival i Allinge Fotograf: Kerstin Falck och Åke Bohlin 3

4 Redaktionen Nu kastar vi loss! Hej och välkomna till ett nytt nummer av KSS stolta medlemsblad, det 33:e i årgången, men det första i klubbens historia som presenteras och distribueras helt digitalt. Utkiken har under senare år brottats med samma problem som våra kollegor på DN, SvD, BLT, SydÖstran m fl tidningar(utan jämförelser i övrigt), nämligen minskade annonsintäkter och vi tar nu ett radikalt grepp genom att vi gör oss oberoende av dessa. Innehållet kommer däremot att kännas igen, men tack vare digitaliseringen sparar vi tid, pengar och miljö, samtidig som vi kan skriva och fotografera i princip obegränsat, utan hänsyn till tryckkostnader, sidindelning, annonser, portovikter och andra värdsliga begränsningar. Det tänkte vi till att börja med att utnyttja genom att i några kommande artiklar blicka akteröver, det vill säga belysa KSS historia. I år är det exempelvis sextio år sedan KSS flyttade till Dragsö, och då skall man veta att i flyttlasset ingick själva klubbhuset som tidigare stod på Saltö. Om detta stordåd kommer mer att kunna läsas i kommande höstnummer! Redan i detta nummer kan du läsa om Goyan, en av de klenoder som utgör en del av kulturarvet vid KSS. Men att vi blickar akteröver innebär inte att vi fördenskull slappnar av i vår Utkik föröver, utan vi skall såklart försöka se till att rapportera om vad som kan ses och höras även för om tvärs. Apropå stordåd så är det svårt att inte imponeras över våra juniorer som i detta nummer rapporterar från årets första kappsegling, genomförd medan isen fortfarande låg tjock vid Dragsö och alla (nåja, nästan alla) kölbåtar låg på land! Vi introducerar i detta nummer en ny vinjett kallad KSS-profilen, där vi möter kända och okända medlemmar för vilka KSS kanske betyder lite mer än för oss andra. Att det är just Linkan som är först ut torde inte vara någon högoddsare, han tillbringar förmodligen mer tid på KSS än vad de flesta yrkesverksamma gör på jobbet! Detta är något av det vi gärna vill skriva om och för KSS! Men, vi kan inte vara överallt där Ni är, så därför vi tar tacksamt emot uppslag och bidrag i alla former. Har du något att skriva, så skriv, långt eller kort, eller bara berätta så skriver vi! Varje bild, ny eller gammal som kan berätta en historia och tar vi gärna emot dem oavsett om den finns på papper, dia, digitalt eller något annan format, film går också bra! Vi hoppas att ni gillar utsikten från den nya Utkiken, men skulle ni finna den skymd i någon riktning så berätta det för oss! Fair winds Red, Rickard och Ingela 4

5 KSS-profilen Foto Rickard Wahrby Vår första profil vi presenterar är Göran Lindqvist, obekant?, Linkan känner Du! När började Du segla Det sägs att jag 8månader gammal stuvades ner i fars Blekinge eka för en kappsegling. Min första egna båt, var en sockerlåda som jag riggade och torrseglade med på Kålö. Sedan blev det fler båtar jag tror det har varit 8. 2 Blekingeekor, 2 Snipar, 3 folkbåtar och nu Albin 79. Nej, nu glömde jag en båt, Kostern Humlan som jag köpte av Lennart Bergs bror, den var jag tvungen att sälja bilen för att kunna köpa. Dina första långfärder? Den första långfärden var när jag fick följa med far då han skulle till Bornholm för att kappsegla. 3 Blekingeekor lastades på Trålaren tillsammans med besättningarna och så jag. Det var en skumpig överfärd och jag blev sjösjuk och fick sitta i Skepparns knä och hjälpa till att styra och beordrades att titta rakt fram. Äntligen i hamn i Rönne, regn och blåst, vi fick sätta upp tältet och invänta bättre väder som inte kom! Endast några tävlingar genomfördes. Till tröst fick vi sova de sista nätterna i Fryshuset -omklädningsrummet. Kanske var det den resan som gjorde att jag numera alltid blir sjösjuk i motorbåtar. Ett par år senare seglade jag med en Koster från Karlskrona till Stockholm. Skepparn hade stränga regler att ingen under 14 fick följa med, jag vet inte vilka påtryckningsmetoder far använde sig av, men jag seglade med som 12 åring. Kanske var det en bra förvaringsplats för mig då mor låg sjuk hemma! (Det kunde inte varit kompetensen som avgjorde? min kommentar) När kom Du till KSS Det var då byggnaden var klar, men då såg det inte ut som nu, det fanns bara en brygga rakt ut och mastkranen stod där vi har dansbanan idag. Jag blev juniormedlem då och la till vid bryggan med min Blekingeka. Den hade jag fått av far, kanske efter mors övertalning. Det var grannens båt på Kålö, båten hade i många år legat vid fars brygga och varje år sjönk den och låg hela sommaren i marvatten, detta var irriterande för far, så han gick till grannen och erbjöd sig ta hand om båten, tacksamt tog grannen emot erbjudandet, och gladde sig åt ett bekymmer mindre. Far tog upp båten och tog den till ett skjul på Hattholmen och hade ett drygt jobb för att få den i skick, han anade vad det var som gjorde att den sjönk, så han hällde beck i rännan och vid sjösättningen flöt den. Grannen som varit överlyckig förra sommaren tyckte nu att 50 kronor kunde det vara värt! En vana från tiden med Blekingeekorna sitter i än idag, jag sitter aldrig på läsidan när jag seglar, Blekingeekan välte om man satt där, utan alltid i lovart så jag känner vinden i ansiktet och får en förvarning om hur vinden kommer att bete sig. Vid högtidsseglingen den första lördagen i juli 1956, seglade jag med två äldre gastar Jan Persbeck och Lennart Palmqvist i KSS junioreka. Vi kom 2:a och slog far! Jag seglade aldrig med far och fick inte heller segla hans båt Ajax, förrän han blev sjuk 58 Jag har seglat många kappseglingar, att bli 4 i SM i folkbåt känns kanske som en av de bästa seglingarna och 3:a på internationella seglingar i Snipe i Barcelona och Valencia. Där har jag varit 3 gånger och 71. Vi var tre besättningar som åkte ner med var sin båt, Det var jag, Nisse Jönsson, Nisse Danielsson, Lennart Svensson, Claes Svensson, Lennart Lindqvist, Öje Appelborg, Bosse Hjelmqvist och bröderna Lasse och Bertil Hallin. Vi bilade ner. Väl framme blev vi bjudna på hotellrum och det mesta man kan tänka sig och det pågick i 14 dagar varje gång. Vi seglade hela dagarna, det var varmt både i luft och vatten. På kvällarna hade vi bara roligt Hanöregattan har jag varit med i och Hanöbukten runt har jag vunnit 4 gånger med Lennart Berg och 1 gång med Kennet Eriksson. Här hemma har jag de senaste åren seglat skärgårdskryssaren Ro- 5

6 mance, under tiden jag haft vårdnaden om henne, fanns hon alltid tillgänglig, men nu är hon såld till Tyskland. Sedan 91 har det mest varit långsegling med Björnligan: ett gäng båtar härifrån Dragsö, Roland och Eva-Gun Bormark, Inge och Lena Johansson Björn-Olof Stare,, Leif Norlin, Hasse och Karin Andersson och så var det Nippe och jag som seglade hans Ballad så länge hann levde. Vi var som mest 9 båtar, som firade Valborg på Bornholm. Kristi Himmelfärds dag på Kristiansö, då brukade vi vara ute en dagar och seglade bla annat Rugen runt 3 gånger i början på 90-talet. Numera är det Leif, Björn och jag som upprätthåller traditionen, vi brukar segla ut till Garpahamnen för första övernattning och sedan till Tejn, där vi gärna börjar med öl och ett danskt vienerbröd. Därifrån gör vi utflykter med cykel eller buss. Vi seglar alla i varsin båt och under överfärden är det mest kaffe och smörgås som gäller. I sommar har vi planer på att segla till Höga kusten. Det var seglingen det, men Du har ju också varit intendent eller hustomte här på KSS. Det var jag mellan och sedan 90 till Det var under den sista tiden, vi började hyra ut och i början hade vi ingen uthyrning under sommarmånaderna, men huset krävde mer och mer i underhåll och vi var tvungna att få in lite pengar. De första åren var jobbiga, vi hade dyra bestick, som skulle räknas innan nyckeln lämnades ut på fredagen, samma procedur när jag hämtat nyckeln på söndagen. Så småningom fick jag hjälp. Det gav mycket och jag träffade många trevliga människor. När vi var båtgrannar, var det väldigt sällsynt att Din båt låg vid bryggan och Du inte var där? Nej, jag tillbringar min mesta tid här, sommartid ligger jag ofta över i båten. Vid KSS kappseglingar har vi ju ofta legat efter Dig och sett hur Du genar, där det enligt sjökortet är omöjligt. Jag vet ju var stenarna ligger, lärde känna dom med min första folkbåt, hon var ju långkölad med järnköl, med henne upptäckte jag de flesta. Har Du vid någon kappsegling hamnat långt bak i resultatlistan? Ja några gånger, då jag gjort fel vägval och hamnat i stilje och tidigare när man vid kollision var tvungen att utgå. Har Du någon gång råkat ut för en olycka med Dig eller båten under en segling? Nej, om man inte tänker på när vi var i Holland, jag hade precis tagit ut 200 Gulden, blev sparkad på benet, varken jag eller mina kompisar märkte något, men min plånbok var borta. Snabb polisanmälan, men jag kom ju inte åt några pengar, fick låna och fick senare tillbaka summan via banken. När bestämmer Du Dig för att inte segla? När det är över 12m/s Linkans berättelse som nedtecknats av Ingela Allsång ombord på Jörgen och Bittes båt Foto Kerstin Falck o Åke Bohlin 6

7 Jollegruppen 2013 Hamnen i Brassemermeer Påskläger och regatta i Holland Varje år under påsken går Magic Marine Easter Regatta av stapeln i Brassemermeer, Holland, och i år var jag med som en av 210 optimistjolleseglare ifrån hela världen. Men innan regattan var jag på den 32:a upplagan av det svenska träningslägret i Medemblik. Den kallaste påsken på hundra år i Holland och alldeles för hård vind hindrade oss från att segla de Foto Jollegruppen första två dagarna på lägret, men istället fick vi en massa nyttig teori och fysträning, så jag ska inte klaga. När träningen väl kom igång så tränade vi mest på starter, race och vägval. Det blev två Startfältet Foto Jollegruppen 7

8 Jollegruppen 2013 Förberedelser av jollen på lägret Foto Jollegruppen dagar av kall segling med istappar hängandes i bommen. Till regattan så ändrades vindförhållandena dramatiskt, och vi drev i stiltje i en timme innan de kallade in oss på land. Efter en seglingslös första dag blev alla glada när vinden kom den andra dagen. Lite för lite vind för min smak, men ändå skönt att få segla några race. Fjärde dagen var det dags för finalrace! Det blev brons- gruppen för mig, och det gick väl sådär, men upplevelsen kan man inte klaga på! Hugo Delvéus Missa inte bilden på sista sidan, hur Jolleseglarna knackar is innan de ger sig ut! Mikael PalMgren, 45 Ulf hermenuis, 44 helene van der berg, 41 bengt klock, 55 hans rosenström, 67 håll dig borta från de här säljarna Här är några av våra säljare. Men de säljer ingenting, inte när de arbetar för oss. Deras jobb är att rädda liv och det gör de utan någon ersättning. De ställer upp dygnet runt, helt ideellt, precis som alla våra frivilliga. När de arbetar som sjöräddare bör du helst hålla dig borta från dem utom i nödfall. Det bästa är ju om de inte behöver rycka ut alls. Men om det gäller livet, släpper de allt vad de har för händer och är på väg ut med räddningsbåten inom en kvart. De ingår i en besättning som är välutbildad och har övat mycket för att vara samtrimmade, oavsett vilket yrke de har till vardags. Förra året gjorde Sjöräddningssällskapet utryckningar. Vi står för 70 procent av sjö- räddningen i Sverige, utan bidrag från staten. Så även om sjöräddarna bjuder på sin arbetstid, behöver vi mycket pengar till allt från båtar till utbildning. Ge ett bidrag eller bli medlem på sjöräddning.se. Som medlem får du kostnadsfri hjälp om du t ex går på grund eller får motorstopp, även om situationen inte är akut. Det är ett sätt för de frivilliga att tacka för ditt stöd. Dina pengar kommer fram! Vi har 90-konto och kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll. Frivilliga sjöräddare sedan

9 Jollegruppen 2013 Utsegling Planeringen för årets jollesäsong är i full gång trots att isen ligger tjock utanför Dragsö. Träningsgrupperna består av en växande e-jollegrupp, en kappseglingsgrupp för optimistjollar och en grön träningsgrupp för de mindre erfarna optimistseglarna. Våra seglare planerar att delta på ett stort antal tävlingar under året, där två av höjdpunkterna är VM-kval för optimistjollar under tre helger i vår samt JSM i Göteborg i mitten av juni. För att vara i bästa form kommer vi att ha ett träningsläger på Dragsö maj, flera av seglarna kommer dessutom att delta i läger som ordnas av andra klubbar. Förutom våra vanliga tävlingar som ingår i Blekingerankingen, kommer vi att hålla i arrangemanget av det första regionkvalet för optimistjollar i höst. Regionkvalet seglas augusti, då det kommer seglare från region 4 (Skåne, Småland, Blekinge) till Karlskrona. Alla i klubben som är intresserade kan då hjälpa till att ordna en trevlig regatta för de hitresta seglarna! Så många som möjligt av våra egna optimistseglare kommer också att delta i tävlingen. Den som vill hjälpa till kan höra av sig till tävlingsledare Fredrik Jungquist på e-post: fredrik.jungquist@telia.com. Vi kommer som vanligt att köra vår seglarskola i sommar, i år blir det fem nybörjarveckor, vecka samt vecka 31, en fortsättningskurs vecka 31 och en kappseglingskurs vecka 26. Vi kommer troligen även att ha någon vuxenkurs i tvåkrona. Anmälning görs via e-post till seglarskolan.kss@gmail.com. Vi följer Svenska Seglarförbundets krav på certifierad seglarskola och under våren ska ytterligare två ungdomar gå instruktörsutbildning för att vi ska kunna fylla på med duktiga ledare. Elin Delvéus Foto Jollegruppen 9

10 Bryggruppen Foto Rickard Wahrby Er utsände reporter lyckades fånga bryggruppen under intensivt arbete en solig vårdag i april. Av de kraftiga stålbalkarna skall tillverkas en ny landgångsdel till den yttre jollebryggan, som bättre skall motstå de krafter som väder och vind och inte minst isen utsätter den för. 10 Foto Rickard Wahrby

11 11 Råttförbud i Gudhjem Foto Kerstin Falck o Åke Bohlin Kollaskolan i Kungsbacka, måste ha missat sätta upp skylten! De har råttinvasion i köket och eleverna tvingas äta i entrén! DN 11/ Han har flyt... Båten är nämligen försäkrad i Svenska Sjö. Hos oss får du hjälp snabbt, utan krångel. Vi vet hur det är. Vi är själva båtägare. Därför ingår också sjöassistans. Och det finns försäkring för både maskinskada och personskada. Vill du också ha flyt? Ring Eller räkna ut din premie på Båtägarnas egen försäkring

12 Kölbåtar Kappsegling kölbåtar under 2013 Text Sven Borén Till våra kappseglingar är alla från vårt syd-östra hörn välkomna att tävla enligt Svenska Seglarförbundets reglemente. Till Skärgårdsrundan och Höstrusket behöver vi även uppdaterat mätbrev för de båtar som inte finns i SRS-listan på Seglarförbundets hemsida. 2/6: Skärgårdsrundan med omvänt SRS och crusingklass som förhoppnings lockar de som inte vill vara med och tävlingssegla. Prisutdelning under festliga former. 14/9:Det traditionstyngda Höstrusket avslutas med ärtsoppa och prisutdelning även för kvällskappseglingarna. På kvällskappseglingarna som börjar i slutet på maj erbjuder vi alla som vill kappsegla plats vid startlinjen och vi som arrangerar bedömmer själva SRS-handikaptalet om det saknas. Starten går som vanligt kl 18 och föranmälan är inte nödvändig. Vi seglar torsdagkvällarna 16/5, 23/5, 30/5, 13/6, 15/8, 22/8, 29/8, 5/9, 12/9. Håll utkik efter mer information på hemsidan under kölbåtsgruppen. Väl mött vid startlinjen! Varma hälsningar Sven Ur Seglarförbundets kalender Datum Tävling Arrangör 2/6 Skärgårdsrundan Karlskrona SS 7-8/6 Skärgårdsracet (race 1-3) Karlshamns SS 17/8 Tärnö runt Karlshamns SS 31/8 Godnattvalsen Nättraby BK 1/9 Tallebryggan Race (1 & 2) Tallebryggan BK 14/9 Höstrusket Karlskrona SS För att locka fler deltagare från hela Blekinge kommer Blekingemästaren 2013 bli den skeppare som har den lägsta poängen i fyra av sex deltävlingar, vilka körs på Skärgårdsracet i Karlshamn (2 ban-, 1 distanskappsegling), Godnattvalsen (1 distanskappsegling), samt Tallebryggan Race (2 distanskappseglingar). Deltagare behöver således placera sig i kappseglingarna i både Karlshamn och Karlskrona. 12

13 Om Goyan juniorkryssare En del av KSS historia Text och Bild Per Åkesson Goyan juniorkryssaren är byggd av Goy (Goyan) Åkesson Hon mäter 7,10 m löa, bredd 1,42 m, har ett djupgående på 1,10 m och deplacerar ca 900 kg. Hon är byggd av massiv mahogny i bordläggningen, medan botten är gjord av kärnfuru och spanten tillverkade i ek. Till däcket användes ursprungligen mahognyplaywood. Båten var hellackad de första åren men med tiden blev däcket vitmålat. Båten började byggas på Långö marina, men blev inte färdigställd så hon fick flyttas till en snickarverkstad i Kalvhagen där hon blev klar och sjösatt första gången 1948 vid Tallebryggan, med hjälp av ett par medlemmar ur KSS. Goyan har varit med i många kappseglingar under åren, bl a vid Bornholm Runt, och det pratas om att det var sommaren 1955 eller 56 då hon seglades till Bornholm och kappseglade mot våra danska vänner. I Hanöregattan, som var en mycket omtyckt regatta som seglades i olika delar av Hanöbukten under många år, var hon en flitig deltagare. Hon kappseglades även i våra lokala seglingar som anordnades av KSS, då liksom nu. Båten kappseglas även i dag, även om det med ålderns rätt lite sker lite mer sparsamt numera. Goyan har renoverats en hel del under åren, mellan byttes akterspegeln samt delar av bordläggningen och så även delar av däcket fick båten sitt nuvarande utseende då hon blev renskrapad samt fick däcket 13

14 bytt till nåtad ribb i lärk samt all övrig mahogny på däck utbytt. Hon fick då också nya kölbultar samt en del däcksspant utbytta. Botten har lagats med ribb som har frästs in och limmats. Såvitt jag kan minnas så har båten funnits på KSS vid Dragsö ända sedan klubbhuset flyttades dit (1953 red anm) så Goyan är en av de äldre båtarna som än idag finns kvar på KSS. Förutom till kappsegling har hon även använts som familjeseglare, och då packades båten med tält, sovsäckar, gasolkök, grill, leksaker och även barnvagn. Det finns säkert många medlemar som minnen av och historier att berätta om juniorkryssaren GOYAN. Båten firar 65 år i år och utgör därmed en levande del av Karlskrona Segelsällskaps historia. Av Per Åkesson Från redaktionen vill vi tacka Per för denna fina artikel, tilläggas kan att Per är stolt ägare till Goyan som gått i arv från hans far. Att på detta sätt bevara gamla träbåtar är utan tvekan en kulturgärning som förtjänar att uppmärksammas. Det är vår förhoppning att denna artikel kan inspirera fler att berätta om sina minnen av Goyan eller andra båtar. Snart sjösättning, sommaren på väg! Foto Rickard Wahrby 14

15 Soluppgång över Albaniens kust Från Joniska havet mot Drömmen att få segla i varma, salta och soliga vatten har förverkligats nu efter 5 säsonger i Medelhavet. Äventyret började i Kroatien där vi köpte svenska Evodia av en stockholmsfamilj 2007 i nov. Sommaren 2008 blev en intressant segling i Kroatiska skärgården under sommaren med familj och vänner. En skärgård som påminner om den svenska men som naturligtvis har ett betydligt varmare klimat. På sensommaren seglade vi ner båten till Grekland och Preveza med en gubba besättning från Blekinge skärgård Text och Foto Lars-Göran Forss Karlskrona. Där har vi nu haft båten i 4,5 säsonger utforskat varje vik och hamn i Joniska skärgårdshavet. Min, men inte Britt-Maries, saknad efter en riktig skärgård har nu resulterat att vi har seglat(mest motor) upp till Port St Louis i floddeltat på Franska Rhone. Efter en fin 3 veckors segling i våra hemmavatten lämnade Britt-Marie skeppet för kalla Sverige. Samma eftermiddag anlände min kompis Sven från Tyskland för att segla med mej upp till Rom. Hela rutten var planerad till ca 6 veckor inkl mycket reservtid (2 v). Under em så åkte vi in till Preveza för proviantering och bunkring. Efter en avskedsmiddag på min svenskgrekiska favoritkrog på Aktio på lör kvällen, så lättade vi ankar tidigt på sön morgon, med färd mot första delmålet Paxio och hamnen Gaios. Spegelblankt hav och ingen vind gjorde att vi fortsatte mot Corfu och Gouvio Marina. Stor marina med alla faciliteter. Nästa delmål var sista grekiska 15

16 Rocella Jonica middag med svensk besättning Hamnen i Tropea 16

17 ön innan Italiens klack, Othouni. Väl norr om Korfu så möttes vi av lång medelhög dyning men ingen vind. Ankring i lä av en kort vågbrytare Men i övrigt oskyddat mot vind och våg. Strax efter midnatt så började det låta i ankarkättingen. Kättingen låg och kasade mot stenblock vid botten pga vind och dyning. Vid 4-tiden så beslöt vi att dra vidare i kolmörkret. Ute till havs så såg vi att det var åskoväder över Italien. Under dagen framgick det av väderprognoserna att det var kulingvarning med åska och regn. Efter en mkt skumpig och regnblöt överfärd anlände vi hamnen St Maria de Leuca tidig eftermiddag. Efter en dusch och några whisky så sov vi 1 tim innan det blev middag på stan. Så var vi då i Italien. Mkt folk ute på stan under kvällen och pizzan var fantastiskt god. Nu började den långa resan längs med italienska foten. Passerade nästa dag hålfoten till Ciro Marina. En smutsig tråkig hamnstad, men med stor kvällspuls. Nästa dagsetapp slutade i Rizzuto efter ca 35 dist. För första gången hade vi hyfsad vind men naturligtvis motvind och motsjö. Nästa dag lovades NV vind som skulle kunna ge en bra segling till nästa hamn, Rocella Jonica. Tyvärr så fick vi ökande vind och motsjö, så när vinden pendlade runt 15 m/s så vände vi tillbaks (8 dist.). Nästa dag lovade bättre vindriktning och inte så mkt vind. Jodå första timmen på fm var ok, sedan ökade vinden igen upp till M/s samtidigt som den vred till vår fördel. Så med revad genua och motor så loggade vi 6-7 knop genom sjöarna. I hamnen förtöjde vi vid sidan om en svensk båt som var på väg till Grekland. Restaurangen iland hade dukat för flera hundra gäster. Vi bokade bord för oss 4 och det var tur, för alla borden blev besatta. Det var lördag och dom italienska familjerna äter ute då. Då vår färd gick kustnära, så kunde vi se rätt så bra hur byar, badorter mm såg ut. Mycket tråkig bebyggelse, fattigt och skitigt och med jämna mellanrum en gräs/skogsbrand. På Sicilien såg vi en jätteskogsbrand som la ett enormt rökmoln med massor av aska över oss. Flygbombning med vatten pågick kontinuerligt i många timmar. Färden upp mot Reggio Calabria i Messinasundets norra del gick på ett spegelblankt hav i medström, så vi loggade mellan 7-8 knop. Hitintills så hade vi ett snitt på ca 55 dist./dag. From nu så skulle dagsetapperna ligga runt Snittet på hamnavgifterna låg på ca euro, dvs kr/ natt. Servicen, förutom kajplats, el och vatten är närmast obefintlig. När vi lämnat Messinasundet, så blev bebyggelsen modernare/ dyrare, så vi kunde ana att vi lämnat den fattigaste delen bakom oss. Marinorna blev mer organiserade och naturligtvis dyrare. Fortfarande så hade vi svag eller obefintlig vind, så motorn fick arbeta mellan hamnarna. Det blev ofta bad till sjöss eftersom vi hade ca 35 gr i skuggan under biminin och ingen fartvind. I Maratea som var en liten välskyddad hamn och mkt trevlig, kom första chocken då jag skulle betala avgiften, 130 euro. Phuuuu. Men det var en liten fin hamn. Tack och lov så gick det att döva med gott italienskt vin och god mat. Kustlinjen var ganska varierande från milslånga vita stränder till klippkust med höga berg, så det fanns alltid något att vila ögonen mot när det blev tråkigt att läsa. Nästa hamn Acciarole, förtöjde ett norskt par vid vår sida, med sin splitter nya Jeannau 42, som dom hämtat ut i Marsielle några veckor tidigare. Vi hade en trevlig kväll som slutade med att jag sålde ett antal sjökort och hamnlotsar som jag inte behövde längre. Under dom långa passen längs kusten, så var det få båtar vi mötte eller som seglade med. Först runt hamnarna, så blev trafiken lite tätare, men mest mindre båtar som var ute och fiskade. Amalfi kusten är känd sedan länge som ett fint turistområde, så Amalfi blev vår nästa hamn. Utanför hamnen kom en ribbåt upp till oss och frågade om vi bokat plats. Svar nej. Skall jag lotsa in er?? Efter viss tvekan blev svaret ja och killen kom ombord. Med full fart in i hamnen, kryssande mellan fiskebåtar, tog han in oss nästan på badstranden i ett smalt hål, 5-6 m och förtöjde oss. Sven och jag bara tittade på varandra och undrade hur fan gick detta till. Något senare tog han in en 45 fotare och en 40 fotare vid vår sida. Då kom frågan hur tar vi oss ut imorgon?? Vi hade en fin eftermiddag och kväll i Amalfi som är en typisk italiensk turistort. Hamnavgiften var 150 euro, men om jag betalade cash så kostade bara Losskastningen löste sig, lotsen tog ut dom andra båtarna redan innan vi skulle ut. Vidare upp längs kusten så passerade vi Capri på avstånd. Massor av stora som små båtar i området drog upp ett kontinuerligt svall ute på havet. Kvällens mål var att ank-ra utanför ön Isla de Procida. Där visade sig vara ankringsförbud, samtidigt som det var en massa svall, så vi gick vidare in mot land och ankrade i skydd av en pir. Alla båtarna som låg vid ön kom in under kvällen (ca 200 st) och 17

18 Maratea dyrast hamnen nästa morgon ut igen. Så det var ett ständigt svall. Att ta en dusch naken på badplatt-formen, som vi gjorde i nästa hamn kan orsaka rabalder. En familjefar som fiskade med sin familj i närheten, blev väldigt upprörd av en naken rumpa. Efter mycket italienskt tjatter, där några italienska båtgrannar kom till vårt försvar, så försvann familjen. Hamnen Terracina var en av få hamnar där vi låg gratis. Vi gick upp i en å och förtöjde bland fiskebåtarna och hoppades på att ingen båt skulle komma. Vatten lyckades vi låna från en av fiskebåtarnas slang, men el fick vi vara utan. Tråkig, skitig och illaluktande hamn, men uppe på byn var det bra puls med massor av folk. Sista hamn innan Rom blev Anzio och Marina Nettuno. Där åt vi den hitintills absolut bästa pizzan inne i gamla stan, på en liten krog 18 med bara 7 bord. Enligt hamnlotsen så skall man alltid anmäla sig via VHF eller Epost, så man är säker på att få en plats. Endast någon enstaka hamn/ marina har svarat. Ej heller så från Rom s stora marina med över 1000 platser. Först när vi kom in innanför vågbrytarna så svarade man och skickade en ribbåt för lotsning fram till förtöjningsplats. Första etappen var då avklarad utan några större problem och 725 dist. Vi låg 6 dagar före tidsschemat, så Sven beslöt att köpa ny biljett och åka hem 4 dagar tidigare. Lars Möller från KSS skulle ansluta först om 7 dagar så det blev en lång vila och 330 euro i hamnavg. Då varken Sven eller jag varit i Rom tidigare, så var det ju ett måste att åka in till stan. Med tåg tog det ca 45 min. Med en stadskarta i handen, så letade vi oss fram till Fontana di Trevi. Fotograferade pliktskyldigast bland flera tusen turister och drog vidare till en kall öl med parmaskinka och melon, gott. Det var ca 35 gr i skuggan så vi beslöt ganska snabbt att ta oss tillbaka ut till havet via T-bana, tåg och buss. Gissa om en kall öl satt gott när vi kom åter till båten och en lätt bris svepte in under biminin. Ensam i båten i väntan på Lasse, så blev det städning, putsning och annat underhåll. Lokala viner till egenkomponerade italienska rätter var kvällens höjdpunkt då solen hade gått ner. Hamnen är välskött och vattnet hyfsat rent, så det gick att bada i hamninloppet. Marinan är ca 1 km lång och ett attraktivt kvällsmål för befolkningen. Lasse anlände med taxi runt kl.8 på kvällen. Lite stärkande för invärtes bruk före middag ombord och sedan genomgång av

19 Lyxyacht i Antibes Fiskehamn i Terracina 19

20 Pizzabagare med godaste pizzan seglationsplanen. Nästa dag bjöd på några timmars segling upp till Cittavechia, där vi förtöjde i en stor välordnad marina. För att fördriva tid till sjöss så kollade Lasse all instrumentering. GPS kopplades till seatalksystemet och därefter lade vi in waypoints, så att autohelmen hela tiden kompenserade för vind/våg/ avdrift, så vi fick kortaste väg mot målet. Skitbra. Hamnen Porto Ercole fick vi inte förtöja i så det blev en marina ca 1 dist. därifrån. Eftersom vindarna inte var gynnsamma så blev det myc-ket motorgång, så även sista sträckan upp till Marina de Rocca, som blev en alt hamn, då vinden och våghöjd från NV snabbt ökade under em. Den tänkta hamnens inlopp var grund och utsatt för NV så vi valde Marina de Rocca. 20 Nu hade vi nått upp till den punkt då vi skulle lämna italienska fastlandet och gå västerut mot Korsika via Elba. Distansen över till Golfo della Lacona på Elba s sydkust var bara ca 32 dist. Och vi hade en behaglig överfart för motor. Till ankars med fin ankarbotten och härligt vatten njöt vi av naturupplevelsen under kvällen. Efter drygt 3 veckor i Italien, så hade ett och annat ord fastnat, så det gick hyfsat att förstå i affärer mm. Nu var det dags för franskan och det var inte mitt språk. Som tur var så kunde Lasse hyfsad franska, så vi slapp den typiska franska gesten förstår inte. Färden över till Bastia på Korsikas NV kust gick bra mha stödgenua och motor. Vi hade även sällskap av 5-6 delfiner under några minuter. Ett avsvalkande bad innan vi löpte in i hamnen kändes bra. Där möttes vi av en avslappnad atmosfär som vi inte haft i Italien. Välsorterade supermarkets med alla godsaker bara 300 m från hamnen gjorde det enkelt att proviantera. Middag tog vi iland på en mysig liten krog i hamnen. Nästa dag skulle vi enligt plan bara åka ca 20 dist. Men väderprognosen var gynnsam så vi bestämde att ta språnget över till Antibes på franska rivieran i ett steg,135 dist. Vi lämnade Bastia runt lunch och gick för motor hela vägen över utom sista 4 tim då Lasse ville segla. En blåsande val på ca 200 m avstånd dök upp, vilket fick oss att vara lite vaksamma. Radarn var igång hela natten eftersom det var en del fartygstrafik som korsade vår rutt. Tidig morgon kom

21 ett kryssningsfartyg sakta ikapp oss med korsande kurs, så jag fick dra ner på farten tills dom passerade oss ca 300 m förut. Vi anlände Antibes runt 0930 och fick order att vänta till em för plats. Efter en massa anrop så fick jag gå iland och besöka hamnkontoret för att fråga om plats. Då gick allt på 5 min och sen fick vi en plats för 2 dagar, bara några hundra meter från porten till gamla stan, jättebra. Eftersom jag varit i Antibes många gånger så blev det guidad tur för Lasse. Vi avslutade dagen med sen middag på marknadsplatsen som nu var restaurang plats. Även andra dagen blev en sightseeing i Antibes samt bad vid den lokala badplatsen utanför stadsmuren. Nu var vi på den kända franska rivieran med det vackra folket och nästa mål var en ankarplats utanför St Tropez. Dit kom vi via en ankarplats för frukost och bad vid ön St Honorat strax SO om Cannes. Platsen var populär, för det låg minst 100 båtar i det smala sundet mellan öarna. Gång för motor till kvällens mål där vi efter några ankringsförsök fick ankaret att ta. Under kvällen försvann nästan alla båtar, så vi fick en lugn och tyst kväll/natt. Näst sista hamn var Ile de Porquerolles SO om Toulon. Runt ön lågt det flera hundra båtar till ankars. Säkerhetsavståndet var minimalt mellan båtarna. Vi valde att gå in i hamnen och fick en bra plats direkt. Ön var en populär besöksplats för båtfolket i hela regionen men det var få utlänningar. En svenska med fransk familj kom fram och hälsade på oss, kul. En vacker by med alla faciliteter och väl fungerande marina. Det blev pizza vid strandkanten och Lasse fick använda sin franska. Nästa morgon fick vi förvarning om att en mistral var på gång med vindar på m/s från N. Vi valde att gå ända upp till Marsielle s gamla örlogshamn, Port Frioul, som ligger på 2 öar utanför hamnstaden. Där blev vi förtöjda för storm av trevlig marinapersonal. Man hade beräknat att mistralen skulle komma ca 1800, men först runt kl.20 började det att blåsa. Och då, gick det från nästan noll till kuling på ½ tim. Trots att vi låg väl skyddade bakom en stor mur, så lutade båten betänkligt i vinden. Temperaturen sjönk under natten till runt 20 gr, usch kallt. Hela nästa dag stormade det runt ön och vi kunde knappt gå upprätta. Lika snabbt som mistralen kom lika snabbt slutade den. Morgonen Skepparen själv 21

22 Färska fikon med vin och ost därpå så låg havet blankt igen, ingen dyning alls. Vinden hade ju kommit från norr och vi hade bara ca 5 dist till fastlandet. Då var det bara sista etappen in till Port St Louis kvar, 25 dist. Och den gick i behagligt soligt väder för motor. Vi förtöjde vid Navy Service ca 1400 och jag anmälde på kontoret att vi anlänt och beställde upptagning/avmastning till lunch nästa dag. Lite tråkig kaj med omgivning men vi skulle ju bara stanna några dagar. Till min glädje så hittade jag ett fikonträd med massor av mogna fikon. Det blev färska fikon till dessert. Avmastningen gick på 15 min av proffsiga killar och det var första gången på 16 år som masten var av båten, så liten hon är.. Upptagningen gick lika fort och ½ tim efter lyftet så gick vi ombord igen, fast på land.vi var även nu 22 långt före planen. Så vi bestämde oss för att åka hem tidigare. Vi bokade nya biljetter via Air France till Köpenhamn om 2 dagar för ca 1300 kr. Sista natten led vi av massor av mygg som lyckats leta sig in i båten. Efter en rekordsnabb avrustning och vinterförvaring av båten, så lämnade vi Navy Service med en privat taxi tidig morgon, för resa till flygplatsen ca 1 timme bort. Resan via Köpenhamn till Karlskrona gick perfekt och redan kl.1612 stod vi på hemmamark igen. Årets stora äventyr var över. Seglatsen blev 1100 dist. och vi förbrukade ca 410 liter diesel samt betalade ca kr i hamnavgifter. Av totalt 16 reservdagar behövde vi bara använda 2 st. Nu, 2013 börjar nästa äventyr i juni, med transport genom franska och tyska kanalerna upp till Travemunde, för att sedan segla sista etappen upp till Karlskrona och KSS Är du intresserade att segla med oss på kanalerna en vecka så finns det plats. Jag behöver 1-2 gubbar i besättningen för resan hem till Karlskrona från Travemünde i mitten av aug, häng på Britt-Marie och Lars-Göran Forss S/Y Evodia

23 Vad är för märkligt kors som finns uppsatt vid KSS? Foto Rickard Wahrby Det är ett sk Coldinu-kors, uppsatt av Coldinuorden. Detta ordenssällskap finns sedan 1769 representerat med en loge, kallad Kronans Coldin, i Karlskrona. Syftet med korsen sägs ursprungligen vara att utgöra referenspunkter för att möjliggöra uppdatering av kartor/sjökort. För de yngre läsarna av Utkiken är det kanske bäst att tillägga att dessa kors tillkom långt innan det här med GPS var uppfunnet. Den navigationstekniska betydelsen är idag mestadels av ringa karaktär som ordenssällkapet själva uttrycker det. Betydelsen av den inskription som kan utläsas på korsen utgör en väl förborgad ordenshemlighet. Enligt vissa obekräftade uppgifter finns det bland KSS medlemmar de som också är ordensbröder. Foto Rickard Wahrby 23

24 Varje morgon fick isen hackas bort så det gick att sjösätta Foto Jollegruppen Mer is att hacka... Foto Rickard Wahrby