LETF. Dyrt och osäkert på lång sikt En studie av Leveraged Exchange-Traded Funds. Höst. Författare: Christian Broström Johan Kalderén
|
|
- Lars-Göran Åkesson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Höst 09 LETF Dyrt och osäkert på lång sikt En studie av Leveraged Exchange-Traded Funds Författare: Christian Broström Johan Kalderén Handledare: Björn Hansson Kandidatuppsats
2 Förord Vi vill tacka vår handledare Björn Hansson för att han tålmodigt har lyssnat och bollat våra olika idéer kring ämnet samt hjälpt oss att angripa skrivandet av uppsatsen på ett akademiskt sätt. Vi vill även tacka Fredrik Regland för tydlig vägledning i arbetet att programmera simuleringen av fonderna och den ovärderliga hjälp vi fått de gånger vi gått vilse i koden. Lund, januari
3 Sammanfattning Uppsatsens titel: LETF - Dyrt och osäkert på lång sikt. En studie av Leveraged Exchange-Traded Funds. Författare: Christian Broström Johan Kalderén Handledare: Björn Hansson Syfte: Att undersöka Leveraged Exchange Traded Funds (LETF) och dess beteende över längre tidsperioder för att utreda eventuell diskrepans mot underliggande index. Samt hur man kan ändra konstruktionen av LETF genom dynamisk ombalansering. Metod: Kvantitativ undersökning av historisk data från index (OMXS30) samt Monte Carlo simulering av framtida prisutveckling. Teori: Teori kring prisbildningen av LETF och de effekter som påverkar avkastningen över tid. Empiri: Historisk data från prisutvecklingen hos tre stycken börsnoterade fonder med hävstång. Slutsats: Nyckelord: Empiriskt finns en klar avvikelse mellan LETF avkastning och dess underliggande index över tid. Vår modellering visar även den på en avvikelse som styrker vår teoretiska grund. Den dynamiska ombalansering visar på minskat antal ombalanseringar utan några signifikanta tapp i avkastningsprestation. exchange-traded fund, leveraged-exchange traded fund, avkastningskvot, volatilitetskvot, Monte Carlo simulering. 3
4 Abstract Title: LETF Expensive and volatile. A study on Leveraged Exchange- Traded Funds. Authors: Christian Broström Johan Kalderén Advisor: Björn Hansson Purpose: In this thesis we investigate Leveraged Exchange Traded Funds (LETF) and its long-term characteristics in a effort to evaluate the discrepancy of the return on the LETF and its underlying index. Further on do we analyze the potential benefits of a dynamic rebalancing of the funds portfolio. Method: Quantitative research on empirical data on the Swedish OMXS30 index as well as a Monte Carlo simulation of potential future price movements. Theory: Theory on the pricing of LETF and its long-term return pattern Empirics: Historic data on the price development of three exchange-traded funds with leverage. Conclusion: The empirical results show a distinct variation between the return on LETF and its underlying indices. Moreover does our modulation show evidence for the theoretical foundation of this thesis. The dynamic rebalanced LETF show evidence of decreasing number of releveraging the fund portfolio without reduced performance. Key Words: exchange-traded fund, leveraged exchange-traded fund, return ratio, volatility ratio, Monte Carlo simulation. 4
5 Innehåll 1 Inledning 1.1 Bakgrund Problemdiskussion Problemformulering Syfte Avgränsningar Disposition 9 2 Metod 2.1 Val av metod Utförande Forskningsansats Data Index Spridningsdiagram Källkritik 13 3 Exchange-Traded Funds 3.1 Bakgrund Skapande av andelar i en ETF Transaktionskostnader Skapande av inlösen av fondandelar in-kind Arbitrage Transparens Likviditet i ETF och underliggande Övriga användningsområden för ETF 21 4 Teori 4.1 Portföljvalsteori CAPM Indexmodeller ETFer i kontexten av portföljvalsteori Strategiskt portföljval Aktiepriser och dess rörelsemönster Markov process Leveraged Exchange-Traded Funds Bakgrund Hävstång Ränta-på-ränta effekten Lognormalfördelning Explicita och implicita kostnader LETF prisrörelser 37 5 Empirisk Analys 5.1 Avkastnings- och volatilitetskvot Spridningsdiagram 44 6 Modellering 6.1 Monte Carlo simulering 46 5
6 6.2 Dynamisk ombalansering Modelleringsanalys 49 7 Slutsats 7.1 Fortsatt forskning 57 8 Referenslista 8.1 Böcker Artiklar Hemsidor: Marknadsmaterial 61 9 Appendix Appendix Appendix Appendix
7 1 Inledning I detta kapitel beskriver vi bakgrunden till vår uppsats, vad syftet har varit med studien, vår målbild och även vilka avgränsningar vi har valt att göra. 1.1 Bakgrund Vi har valt exchange traded fund (ETF) och leveraged exchange traded fund (LETF) som ämne för vår uppsats då vi intresserats av instrumentets kombination av egenskaper och breda användningsområde. Instrumentet delar egenskaperna hos en vanlig fond med bred diversifiering av tillgångar och en akties möjlighet att handlas under hela handelsdagen. LETF är ett intressant instrument då de har som mål att ge innehavaren en multipel avkastning från de specifika index som utgör underliggande tillgång. Denna multipel på avkastningen är dock osäker på lång sikt och orsakerna till detta har vi för avsikt att undersöka i denna uppsats. 1.2 Problemdiskussion Mellan 9 mars och 14 april 2009 steg det amerikanska indexet Russel 1000 Financial Services Index med mer än 62 %, efter spirande tecken på ett slut för den finansiella härdsmälta som drabbade den västerländska finansindustrin i ett år. Under samma tidsperiod hade Direxion Financial Bull 3X, en Leveraged Exchange Traded Fund (LETF) som skall ge tre gånger så stor daglig avkastning som sitt underliggande index, stigit med hela 260 %. Medan dess syskon Direxion Financial Bear 3X, som skall ge tredubbel avkastningen i motsatt riktning som sitt underliggande index, har de tappat -90 %. 1 Sifforna talar sitt tydliga språk. LETF kan inte alltid upprätthålla sin dagliga hävstång över längre tidsperioder. Volatilitet och LETFs konstruktion, att alltid ge en bestämd hävstångseffekt på daglig basis, gör att de har en avvikande avkastning från vad många investerare tror. Eftersom fonden multiplicerar indexavkastningen på dagligbasis så måste fondförvaltaren minska positionerna då marknaden faller och öka på sina positioner då marknaden stiger. Det innebär att fonden säljer tillgångar i nedgång och 1 Hemsida 1 7
8 köper i uppgång. Vilket kan rädda dig från total fattigdom i extremfall, men i de flesta fall innebär det att du säljer billigt och köper dyrt. 2 Men detta är inte ett fel i instrumentets konstruktion utan snarare ett informationsgap mellan fonderna själva och dess kunder. I Europa är utbudet av LETF klart mindre än i USA trots att den första LETF lanserades i Sverige av Xact fonder i februari Anledningar till att europeiska investerare inte har fått upp ögonen för produkten kan finnas i den starka ställning som privat finansiell rådgivning har i Europa, vilket är en bransch som inte gärna rekommenderar ETF då de inte får någon andel av de redan mycket låga fondavgifterna för ETF. Dessutom så är certifikat- och warrantmarknaden stark i Europa och dessa erbjuder snarlika möjligheter till hävstång samt att man kan gå både lång och kort. 3 Men Europa och Sverige börjar fatta tycke för LETF. Bara under de senaste månaderna har det lanserats fyra nya LETF i Sverige där Xact fonder breddar sitt sortiment och HQ Bank bryter sig in på marknaden som en ny aktör Problemformulering Följden av den dagliga omviktningen i LETF är en ränta-på-räntaeffekt som ökar diskrepansen i den långsiktiga replikationen av det underliggande indexet. På vilket sätt påverkar volatilitet detta fenomen? Under vilka marknadsförhållanden fungerar LETF optimalt och när sker motsatsen? Kan vi minska antalet omviktningar utan att tappa i avkastning? 1.4 Syfte Uppsatsen ämnar beskriva den relativt unga men snabbt växande marknaden för Exchange Traded Funds (ETF) för att ge en grundläggande förståelse för instrumentet. Vidare är syftet med uppsatsen är utreda eventuella skillnader i långsiktig förväntad avkastning mellan Leveraged Exchange Traded Funds (LETF) och dess underliggande index. Undersökningsmetoden sker via en empirisk undersökning och en Monte Carlo simulering. Monte Carlo simuleringen möjliggör ett kontrollerat experiment där vi kan granska ett stort spann av möjliga framtidsscenarier. 2 Hemsida 2 3 Hemsida 3 4 Hemsida 4 8
9 1.5 Avgränsningar Vi har som utgångspunkt begränsat oss till den europeiska marknaden då vi upplever att mindre fokus i forskningen lagts på de befintliga instrumenten i Europa kontra USA. Anledningen kan vara en naturlig följd av att LETF är mer populära i USA än i Europa. I november 2009 fanns i Europa 37 korta och 33 långa LETF med totala tillgångar på cirka 2,7 respektive 1,5 miljarder vilket är runt 3 % av den totala europeiska ETF marknaden. 5 I USA är bilden en annan med en förvaltad förmögenhet på cirka $25 miljarder för både långa LETF och korta LETF vilket utgör 4,5 % av den totala ETF marknaden i USA. 6 Vår studie omfattar två långa LETF och en kort LETF som handlas på Stockholmsbörsen och Euronext. Vår historiska mätperiod har vi begränsat till 2 år med startdatum och slutdatum Information kring urvalsprocessen förklaras under metodkapitlet och data. Vi har valt att begränsa vår beskrivning i uppsatsen för att göra resultaten mer lättöverskådliga och således kommer endast resultaten för Xact Bear, Xact Bull och Lyxor Leveraged CAC 40 redovisas. 1.6 Disposition I kapitel 2 beskriver den metod vi valt för uppsatsen och hur vi utfört den. Den data vi behandlar samt källkritiken för litteratur och data redovisas i detta kapitel. I kapitel 3 ger vi en kort historisk bakgrund till vanliga ETF samt hur instrumentet skiljer sig från vanliga fonder genom sin konstruktion. I kapitel 4 tar vi upp de teoriska delar som beskriver prisrörelserna hos LETF och hur det kan påverkar avkastningen på lång sikt. I kapitel 5 redogör vi för vår empiriska analys av marknaden för LETF för att finna stöd för framlagd teori. I kapitel 6 beskriver hur vi skapat våra fiktiva dynamiska LETF och hur Monte Carlo simulering genomfördes samt resultaten den gav. 5 S. Lan, A. Flores, Deutsche Bank European Listed Exchange Traded Funds Liquidity Trends, (2009) 6 S. Lan, A. Flores, Deutsche Bank US Listed Exchange Traded Funds Liquidity Trends, (2009) 9
10 I kapitel 7 redogör vi våra slutsatser kring den empiriska undersökningen och vår Monte Carlo simulering. Här diskuterar vi även ämnen för vidare forskning. 10
11 2 Metod Här presenteras vilka metoder vi har använt i uppsatsen, hur vi har genomfört vår datainsamling och redogör för källkritik på litteratur och data. 2.1 Val av metod I vår uppsats har vi valt att använda en kvantitativ metod där vi genomfört insamling av sekundärdata samt simulerat framtida data. Vid simuleringen av framtida data har vi valt att använda Monte Carlo simulering där ingångsvärden tagits från insamlad historisk data. I uppsatsen utgår vi från teori för att förklara fenomen i empirin varför vår metod är deduktiv (Bryman och Bell, 2003). Fenomenet i vårt fall är över tid avtagande avkastningskvot i börshandlade fonder med hävstång. I enlighet med teorin använder vi oss av en logaritmisk avkastning istället för diskret då vi antar att avkastningen är kontinuerlig. 2.2 Utförande Vi har i uppsatsen två undersökningar för att stödja vår hypotes om att börsnoterade fonder med hävstång har en avkastningskvot som avtar på lång sikt. Den första är en undersökning av historik data för att hitta stöd för fenomenet i empirin. Den andra är en simulering av framtida prisutvecklingar av fonder med hävstång på basis av parametrar från historisk data. Simuleringen har genomförts i Microsoft Excel och programmerats i Visual Basic Forskningsansats Tillförlitligheten i en undersökningsmetod är beroende på om mätningar går att upprepa och då ger samma resultat (Bryman och Bell, 2003). Som vi påpekat ovan använder vi en kvantitativ undersökningsmetod och frågan om metoden är tillförlitlig ställs mot om resultaten är stabila över tid och går att använda för nya undersökningar. Vi anser att vår undersökningsmetod för bearbetning av historisk data är stabil och det är variationer i data som kan ändra resultatet. I vår uppsats har vi två faktorer som kan påverka resultatets tillförlitlighet och det är urvalet av fonder samt tidsperioden för urvalet. Vi har valt LETF och deras motsvarande index då det är brett använda index och populära LETF med tanke på dess höga handelsvolymer. Vår ansats är att granska den 11
12 europeiska och svenska marknaden för LETF och det skapar ett begränsat urval. Val av tidsperiod är begränsat då instrumentet vi undersökt inte har funnits längre tillbaks än år Data Vi har använt oss av är sekundärdata som är hämtad från Thomson Reuters Datastream statistiska databas. Data är dagliga stängningskursen för respektive fond (Xact Bear, Xact Bull och Lyxor Leveraged CAC 40) och deras underliggande index. Tillförlitligheten för vår data anser vi hög då Datastream finns att tillgå via studentföreningen LINCs datorer. Typen av data vi har hämtat från är diskreta tidserier av priserna och volymerna. Vi har även tagit data för fondavgifter från respektive fondbolags hemsida Index För att möjligöra simulering av framtida avkastningsstigar har vi valt ett lämpligt marknadsindex för att estimera avkastning och standardavvikelse på daglig basis. Som lämpligt index har vi valt OMXS30 och tagit fram den genomsnittliga dagliga avkastningen och den dagliga standardavvikelsen under perioden till Den dagliga avkastningen har under den valda perioden varit 0,0434% och den dagliga standardavvikelsen 1,5144%. Vi har även räknat fram glidande vecko och kvartal genomsnittsavkastningar för indexfonderna Xact Bull, Xact Bear och Lyxor Leveraged CAC 40. Samt för underliggande index och index multiplicerat med en statisk hävstång Spridningsdiagram Vi använder spridningsdiagram i vår presentation av hur avkastningen från index med statisk hävstång och börsnoterad fond med hävstång samvarierar. Spridningsdiagram är lämpligt för ändamålet att visa mönster och avvikelser och med en 45 -linje klargörs om samvariationen i avkastningarna är starka eller om de är svaga 7 Hemsida 5,6,7 12
13 2.4 Källkritik Vi har i vår uppsats använt källor i form av facklitteratur, artiklar från finansiella tidskrifter, artiklar från internet samt sekundärdata ur Datastream. Facklitteraturen anser vi vara pålitliga källor då författarna är etablerade inom ämnet finansiell ekonomi, finansiell teori och metod. Artiklarna vi har valt att använda är från erkända finansiella tidskrifter som är tillgängliga via Lunds Universitets bibliotek och från RePEc ( Research Papers in Economics) databas som stöds av University of Connecticut Department of Economics. Båda databaserna anser vi vara akademiskt pålitliga källor och har därför använts i vår uppsats. Artiklar hämtade från andra källor än dessa har vi varit noggranna med att behandla objektivt och källkritiskt för att bibehålla källans giltighet. 13
14 3 Exchange-Traded Funds Här ger vi en kort historisk bakgrund till instrumentet samt beskriver hur det är konstruerat och vilka egenskaper som skiljer de från vanliga fonder. 3.1 Bakgrund Innan 1993 var investeringar i fonder och handel på börser två helt separata affärsområden på den finansiella marknaden men det förändrades med introduktionen av instrumentet exchange-traded funds (ETF). Första gången någon använde benämningen ETF var i början på 1990-talet på American Stock Exchange i New York, USA (Gastineau, 2002, s.38). Det var investmentbolaget Nuveen Investments som valde denna benämning på sin fond för att tydligöra att den handlades på en börs. Nuveen Investments fonder blev den första i raden av börshandlade fonder och de senaste två decennierna har utvecklingen av detta finansiella instrument vuxit kraftigt, från $39,6 miljarder assets under management (AUM) 1999 till $706,9 miljarder AUM i april För att ställa detta i relation till hela fondmarknaden så fanns det i slutet av år 2008 nästan $ miljarder AUM 9 i vanliga fonder runt om i världen. En starkt bidragande anledning till att ETF vuxit och utvecklats är det faktum att en stor del av den finansiella handeln flyttat över till elektroniska plattformar och internet under dessa år. Ett ökat utbud av produkter på internet gör information tillgänglig för alla och det blir det enklare för investeraren att jämföra courtage och fondavgifter för olika instrument vilket skapar en nyttig konkurrens bland leverantörerna av fondandelar. Höga handelsvolymer ( globalt över $70 miljarder i daglig omsättning under april ) och prissättning av ETFer genom möjlighet till arbitrage har skapat en naturlig plats för ETF som investeringsinstrument för både kortsiktiga och långsiktiga så väl som stora och små investerare. 8 Hemsida 8 9 Hemsida 9 10Hemsida 8 14
15 3.2 Skapande av andelar i en ETF En ETF är en open-end fond vilket innebär att antalet andelar i fonden kan variera i mån av efterfrågan, samtidigt som skapande eller inlösning av fondandelar inte påverkar marknadspriset (Deville, 2006). I det här exemplet kommer vi visa flödet vid skapandet av nya andelar i fonden p.g.a att underliggande index har förändrats. Vi föreställer oss att ett företag blir bortplockat från indexet och då krävs en ombalansering av fondens tillgångar 11. I steg 1.) meddelas förändringen den auktoriserade partnern (AP) 12. APn har i uppgift att säkerställa likviditeten för ETFen och gör det genom att tillgodose efterfrågan på skapande och inlösen av creation units 13. I steg 2.) går APn till den börs som fondens underliggande tillgångar handlas på och justerar innehållet i fonden så att det 11 Denna typ av förändring i index är inte frekvent förekommande men den ger en tydligare bild av in kind processen. 12 Institution som är ETFns utvalda market maker. 13 Minimum antalet fondandelar som fonden skapar åt den auktoriserade partnern. 15
16 representerar den nya viktningen i index som förändringen inneburit. I steg 3.) tillför APn ETFn en creation basket in kind som innehåller den nya sammansättningen av aktier som indexet nu representerar. Att byta en korg av underliggande tillgångar mot andelar i fonden benämns i litteraturen som in-kind 14 och underlättar för fonden att skapa nya fondandelar (Gastineau, 2002). Senare i uppsatsen återkommer vi till hur konstruktionen med transaktioner som görs in-kind omfördelar kostnaderna mellan marknadsaktörerna men också hur denna process är villkoret för att arbitrage mellan ETFns marknadspris och dess net asset value (NAV) 15 inte skall uppstå. I steg 4.) får APn det nyskapade andelarna i fonden i form av en creation unit som är i storleksordningen fondandelar. Därför hanteras de i stor utsträckning endast av institutionella investerare och andra investerare med tillgång till stort kapital (Deville, 2006). I steg 5.) säljer APn andelar i fonden till fondmäklaren och APn erhåller kontanter. Fondmäklaren erbjuder sedan andelarna till andrahandsmarknaden och i steg 6.) illustreras dessa transaktioner. Nu har fonden ökat med nya fondandelar som representerar förändringen i index. 3.3 Transaktionskostnader I figur 3.1 illustrerar vi transaktionsflödet i en ETF när APn tillsammans med ETFfonden skapar en ny creation unit. Att sammanställa en creation unit åt APn skapar kostnad hos fonden varför den tar ut en fast avgift för varje enhet. Anledningen till att konstruera skapande/inlösen-processen på ett sätt som vi beskrivit ovan är enligt (Gastineau, 2002) för att omfördela transaktionskostnaderna i fonden till det investerare som handlar frekvent och med stort kapital i fonden. Avgiften som fonden tar ut för skapandet av en andel blir en kostnad för APn. Den kostnaden för APn sedan vidare när denne tillhandahåller de nya andelarna på andrahandsmarknaden genom prisskillnaderna i köp/sälj-kurser och courtage. 3.4 Skapande av inlösen av fondandelar in-kind (Gastineau, 2002) och (Oatley, 2009) med flera lyfter fram processen med transaktioner in-kind som en central funktion i ETFer som skiljer dem från vanliga fonder eftersom en ETF handlas till två olika priser på två olika marknader. Priset på förstahandsmarknaden 14 in-kind översätts till in natura på svenska. 15 net asset value (NAV) är marknadsvärdet av fondens tillgångar minus dess skulder. 16
17 är ETFns NAV som räknas ut i slutet på varje handelsdag. Det andra beror på utbud och efterfrågan på andrahandsmarknaden som sköts på en börs. Om efterfrågan på fondandelar ökar, är fonden konstruerad så att APn kan byta tillgångar som ingår i ETFns underliggande index mot andelar i fonden. Som vi presenterat tidigare kallas denna egenskap in-kind och uttrycker att transaktionen genomförs med någonting liknande i utbyte. Omvänt, om efterfrågan sjunker på andrahandsmarknaden, kan APn lösa in en andel i fonden mot att i utbyte få tillgångarna i underliggande index. Utställda andelar i fonden visar hur stor efterfrågan är på fonden som helhet. Ur fondförvaltarens perspektiv är processen vid inlösen av fondandelar smidig då fonden inte behöver sälja något innehav utan endast ge aktierna till den inlösande parten. Det gör att förvaltaren kan investera hela fondens innehav och inte behöver ha en kontant buffert för eventuella inlösen av fondandelar. I transaktionerna för både skapande och inlösen av fondandelar i figur 3.2, representerar kontanterna ett balanserade belopp. Beloppet ska justera eventuella värdeförändringar i aktiekorgen som uppstått mellan den tidpunkt då de köptes på börsen och slutet på handelsdagen då NAV för fonden fastsälls. 3.5 Arbitrage I figur 3.2 ovan illustreras schematiskt hur transaktioner mellan aktörerna på första- och andrahandsmarknaden samt transaktioner mellan de två marknaderna genomförs. Mellan 17
18 första,- och andrahandsmarknaden kan AP utnyttja uppkomsten av skillnader i priset på andrahandsmarknaden och ETFns dagliga indikativa NAV 16 för arbitrage. Om skillnader i priserna överstiger kostnaderna att skapa/lösa in en creation unit möjliggörs en arbitragestrategi vilken kan appliceras på ETFn och dess underliggande aktieindex. Om t.ex. priset på andrahandsmarknaden går ner i förhållande till det indikativa NAV kan AP skapa en arbitragevinst genom att köpa fondandelar på andrahandsmarknaden som motsvarar en creation unit och samtidigt ta en kort position i motsvarande aktiekorg. Därefter kan fondandelarna lösas in hos fondförvaltaren mot aktiekorgen innan AP stänger sin korta position med vinst. Denna möjlighet till arbitrage gör att marknadspriset på ETFn under handelsdagen reflekterar fondens NAV och de två priserna närmar sig jämvikt. ETFns konstruktionen ger incitament åt investerare att skapa sig en arbitragevinst om marknadspriset och NAV inte överensstämmer. (Gastineau, 2002) påpekar trots att arbitragesambandet är ett villkor för skapande/inlösen-processen, är det inte jakten på arbitrage som motiverar skapande/inlösen av fondandelar. Han menar att AP tjänar mer på bid/ask-spreaden än ovan beskrivna arbitragemöjlighet (Gastineau, 2002, s.72). (Rainer Riess, 2005) påpekar att priset på ETFns underliggande aktiekorg och priset som ETFn handlas för på andrahandsmarknaden sinsemellan inte har något teoretiskt samband. Vi ser alltså att ETFen är konstruerad så att betydande skillnader i marknadspriset och NAV inte uppstå eftersom möjlighet till arbitrage finns för investeraren. Figur 3.1 och figur 3.2. visar båda hur transaktionsflödet i en ETF schematiskt kan illustreras och lyfter fram enskilt viktiga egenskaper med konstruktionen. Egenskaper som är unika för börsnoterade fonder och vi tycker därför att det är nödvändigt att sätta det i relation till hur flödet i en vanlig fond och dess motpart schematiskt kan illustreras. Nedan visar vi det i figur Ett realtids värde på fonden som beräknas av börsen där fonden handlas under hela handelsdagen. 18
19 Här har vi transaktionerna mellan en vanlig aktieindexfond, dess ägare och börsen där aktierna finns att tillgå. Först ger den blivande ägaren i fonden kontanter till fonden 1.) och får i utbyte andelar i fonden 2.) till priset som bestäms vid handelsdagens slut (net asset value). Fonden vänder sig i sin tur till börsen 3.) för att investera det nya kapitalet i aktier 4.). 3.6 Transparens En konsekvens av att handla indexfonder på en börs är att alla aktörer på marknaden har full insyn i hur ETFn är uppbyggd av dess underliggande tillgångar. Förändringar som fondmäklaren vill göra i fonden tillkännages innan förändringen sker och det blir allmän information på marknaden (Gastineau 2002, s187). Förändringen kan bestå i omviktning av fondens portfölj för att tillmötesgå en förändring i underliggande index. Full transparens är dock inte en del i ETFs konstruktion utan en konsekvens av att fonden handlas på en börs. Emittenten är därför skyldiga att lämna ut information om hur dess fondportfölj är sammanställd. Med ETF finns ramverket för att konstruera en fond med aktiv förvaltning där handel i fonden inte tillkännages allmänheten direkt. Exempel är Deutsche Börse Xetra Active Funds som blev första aktiva börshandlade fonden i Europa (Staack, 2005). I Tyskland finns ett regelverk som ger institutionella investerar information om aktivt förvaltade ETFs innehav med två dagars fördröjning. Vanliga investerare får informationen med två månaders fördröjning (McGuire och Helmrich, 2008). 3.7 Likviditet i ETF och underliggande Likviditet kan definieras som möjligheten att snabbt kunna sälja sin tillgång till ett rättvisande pris och det är en viktig egenskap för att ett finansiellt instrument ska vara 19
20 intressant för investerare. För ETFer finns det två delar som skapar likviditet: Den ena skapas på andrahandsmarknaden där ETFn handlas under hela dagen och prissätts kontinuerligt precis som en aktie. Det andra är skapande/inlösen-processen som sker på förstahandsmarknaden. I denna process driver efterfrågan på EFTen indirekt efterfrågan på tillgångarna i underliggande index eftersom när andelar i fonden efterfrågas behövs fler tillgångar från underliggande index för att skapa andelarna i fonden. (Hedge, och McDermott, 2004) hänvisar till att jämfört med en vanlig fond så har innehavaren av en ETF möjlighet att gå kort i index samt att instrumentet kan handlas på en börs vilket ökar likviditeten i instrumentet. För att bedöma hur likvid en tillgång är finns det enligt (Dubois och Barthelemy, 2005) tre olika mått. Handelsvolym: Mäts i vilka kvantiteter instrumentet tidigare har handlats på börsen och ger potentiella investeraren en uppfattning om hur bra omsättning ETFen har. Marknadsdjup och bredd: Bredden är ett mått på hur många aktörer det finns på den marknaden som handlar med den aktuella ETFn. Djupet mäter storleken på buden som finns i orderböckerna och är en indikator på hur stort bud som krävs för att de enskilt ska påverka priset på en ETF. En ETFs bredd och djup är enligt G Gastineau (2002, s. 241) generellt snävt och djupt vilket stimulerar till fler bud på marknaden. Köp/sälj prisskillnader: Slutligen är skillnaden mellan vad en investerare är beredd att sälja för och en annan köpa vid given tidpunkt ett viktigt mått på möjligheten att handla instrumentet till ett effektivt och rättvist pris. I Europa har ETFer introducerats på handelsplatser som sköter transaktionerna elektroniskt vilket har gett instrumentet bra möjligheter för tillväxt. Riess (2005) menar att de tre viktigaste faktorerna har varit likviditet, tillgång till internationella marknader och transparens. Likviditeten skapas med många köpare och säljare som möts på handelsplatsen och bidrar till att skillnaderna i köp/sälj-kurs för instrumentet är lågt. Riess lyfter även fram att elektroniska börsplattformar är tillgängliga från hela världen och sammanför på så sätt fler investerare vilket bidrar till en ökad likviditet i instrumentet. Vidare pekar han på att börsen skapar transparensen i marknaden då fondutställaren av ETFn är skyldig att lämna rapporter halvårsvis samt dagligen uppge fondens net asset value (NAV). 20
21 3.8 Övriga användningsområden för ETF Antalet institutionella investerare som använder ETF har vuxit stark sedan introduktionen av instrumentet i Europa från 16 stycken i december 1997 till nära 600 stycken i april 2009 och globalt under samma tidsperiod har antalet stigit från 165 till stycken. 17. Riess (2005) lyfter fram ett par huvudsakliga användningsområden för denna typ av investerare. Ett område är investerarens handhavande av dagliga in,- och utflöden av kontanter som kan placeras i ETFer som ett komplement till terminer. I uppsatsens teoridel går vi djupare in på ETFer roll inom portföljvalsteori. 17 Hemsida 8 21
22 4 Teori 4.1 Portföljvalsteori I detta kapital avser vi att sätta in vår uppsats i ett sammanhang av grundläggande portföljvalsteori och ursprunget till passiva investeringsstrategier. Vi ämnar även belysa ETFers roll i portföljvalsteori och den elementära kunskapen av tillgångsallokering. Det berömda mantrat att inte lägga alla ägg i samma korg syftar på diversifieringseffekten av att investera i en stor variation av finansiella tillgångar med låg korrelation. Detta gör nämligen att en högre avkastning kan uppnås till samma risk alternativt en lägre risk till samma avkastning, än vad som annars vore fallet. Detta är en tillämpning av mean-variance kriteriet och utvecklades utav Harry Markowitz under 1950-talet i ett flertal artiklar (Kaplan, 1998). Alla de riskfyllda portföljer som är likvärdiga enligt mean-variance kriteriet bildar den effektiva portföljvalsfronten där alla portföljer som ligger under fronten antingen ger mindre avkastning till samma risk eller högre risk till samma avkastning som den effektiva portföljvalsfronten (Elton, Gruber, Brown, Goetzmann, 2007) CAPM Sharp, Lintner och Mossin har oberoende av varandra utvecklat en av de grundläggande modellerna inom finansiell teori, nämligen Capital Asset Pricing Model (CAPM). Denna modell utnyttjar några rimligan antaganden, bl.a. homogena förväntningar om räntor och tillgångspriser. Sammantaget gör detta att alla investerare som använder mean-variance kriteriet, kommer att sträva efter en kombination av en riskfri tillgång och en tillgång med högst riskjusterad avkastning, där de båda tillgångarnas andelar speglar en investerares riskaversion. Enligt teorin är den enda effektiva riskfyllda tillgången den så kallade marknadsportföljen där alla marknadens olika tillgångar ingår. Varje akties andel av marknadsportföljen speglas av varje bolags marknadsvärdering i relation till marknadsvärdet för samtliga riskfyllda tillgångar. En sådan portfölj eliminerar företagsspecifik risk och innehåller endast marknadsrisk, alltså högsta möjliga diversifiering. Således säger CAPM att marknadsportföljen är den enda riskfyllda tillgången som samtliga investerare innehar, då alla investerare antas besitta kunskap om CAPM och agerar utifrån den kunskapen. Marknadsportföljen finner man på den punkt där tangenten från den riskfria räntan skär den effektiva portföljvalsfronten. Denna tangentlinje bildar då Capital Market Line som speglar alla möjliga effektiva portföljer 22
XACT Bull och XACT Bear. Så fungerar XACTs börshandlade fonder med hävstång
XACT Bull och XACT Bear Så fungerar XACTs börshandlade fonder med hävstång 1 Så fungerar fonder med hävstång Den här broschyren är avsedd att ge en beskrivning av XACTs börshandlade fonder ( Exchange Traded
Läs merXACT Bull XACT Bear MARKNADSFÖRINGSMATERIAL
XACT XACT Bear MARKNADSFÖRINGSMATERIAL Innehållsförteckning Fonder med hävstång...3 Fondernas placeringsstrategi...4 Hävstång...4 Daglig ombalansering...4 Fonderna skapar sin hävstång i terminsmarknaden...5
Läs merDel 24 Exchange Traded Funds (ETF)
Del 24 Exchange Traded Funds (ETF) Innehåll Vad är en ETF?... 3 Handel med fondandelar... 3 Primärmarknaden... 4 Sekundärmarknaden... 4 ETF med hävstång... 5 Börshandlade fonder eller ETF:er (från engelskans
Läs merAktivt förvaltade ETF:er
Aktivt förvaltade ETF:er Alpcot Capital Management Avanza Forum 19 mars 014 1 4 Alpcot Capital Management Traditionell ETF Aktivt förvaltad ETF Alpcot Russia UCITS ETF 1 1 Alpcot Capital Management Ltd
Läs merEkonomisk styrning Delkurs Finansiering
Ekonomisk styrning Delkurs Finansiering Föreläsning 6 Introduktion till portföljteorin BMA: Kap. 7-8 Jonas Råsbrant jonas.rasbrant@indek.kth.se Föreläsningens innehåll Historisk avkastning för finansiella
Läs merBörshandlade fonder - ETF
Börshandlade fonder - Agenda Förenar fondens & aktiens fördelar. Olika typer av :er Rak indexföljare och Indexföljare med hävstång. Fysisk, syntetisk eller terminsbaserad replikering. Vad skiljer en från
Läs merInnehåll. Standardavvikelse... 3 Betarisk... 3 Value at Risk... 4 Risknivån i strukturerade produkter... 4
Del 22 Riskbedömning Innehåll Standardavvikelse... 3 Betarisk... 3 Value at Risk... 4 Risknivån i strukturerade produkter... 4 Vid investeringar i finansiella instrument följer vanligen en mängd olika
Läs merSwedbanks Bear-certifikat valutor x 15 tjäna pengar vid nedgång
Swedbanks Bear-certifikat valutor x tjäna pengar vid nedgång Tror du att marknaden kommer falla, dvs att någon av valutorna EUR, GBP, JPY eller USD kommer att försvagas mot SEK? Då kan Swedbanks Bear-certifikat
Läs merDel 18 Autocalls fördjupning
Del 18 Autocalls fördjupning Innehåll Autocalls... 3 Autocallens beståndsdelar... 3 Priset på en autocall... 4 Känslighet för olika parameterar... 5 Avkastning och risk... 5 del 8 handlade om autocalls.
Läs merSwedbanks Bull-certifikat x 8 tjäna pengar vid uppgång
Swedbanks Bull-certifikat x 8 tjäna pengar vid uppgång Tror du på uppgång? Med Swedbanks Bull-certifikat får du riktigt hög avkastning vid marknadsuppgång. Swedbanks Bull-certifikat passar dig som tror
Läs merSwedbanks Bull-certifikat valutor x 10 för dig som tror på uppgång
Swedbanks Bull-certifikat valutor x 10 för dig som tror på uppgång Tror du på en stigande marknad, dvs att någon av valutorna EUR, GBP, JPY eller USD kommer stärkas mot SEK? Då kan Swedbanks Bull-certifikat
Läs merSwedbanks Bear-certifikat råvaror x 3 för dig som tror på nedgång
Swedbanks Bear-certifikat råvaror x 3 för dig som tror på nedgång Tror du att marknaden kommer falla? Då är Swedbanks Bear-certifikat något för dig! Swedbanks Bear-certifikat passar dig som tror att marknaden
Läs merSwedbanks Bull-certifikat råvaror x 3 för dig som tror på uppgång
Swedbanks Bull-certifikat råvaror x 3 för dig som tror på uppgång Tror du på uppgång? Då är Swedbanks Bull-certifikat något för dig! Swedbanks Bull-certifikat passar dig som tror på en stigande marknad
Läs merPlaceringsalternativ kopplat till tre strategier på G10 ländernas valutor
www.handelsbanken.se/mega Strategiobligation SHB FX 1164 Placeringsalternativ kopplat till tre strategier på G10 ländernas valutor Strategierna har avkastat 14,5 procent per år sedan år 2000 Låg korrelation
Läs merStrukturakademin Strukturinvest Fondkommission LÅNG KÖPOPTION. Värde option. Köpt köpoption. Utveckling marknad. Rättighet
Del 11 Indexbevis Innehåll Grundpositionerna... 3 Köpt köpoption... 3 Såld köpoption... 3 Köpt säljoption... 4 Såld säljoption... 4 Konstruktion av Indexbevis... 4 Avkastningsanalys... 5 knock-in optioner...
Läs merNASDAQ OMX ETF-EVENT 8 MARS
NASDAQ OMX ETF-EVENT 8 MARS OM ETFSVERIGE.SE Lanserades i april 2009 ETFSverige.se är Sveriges första innehållssajt som enbart fokuserar på Exchange Traded Funds ( ETF/ETF:er ) eller på svenska börshandlade
Läs merDel 1 Volatilitet. Strukturakademin
Del 1 Volatilitet Strukturakademin Innehåll 1. Implicita tillgångar 2. Vad är volatilitet? 3. Volatility trading 4. Historisk volatilitet 5. Hur beräknas volatiliteten? 6. Implicit volatilitet 7. Smile
Läs merStrukturakademin 10 Portföljteori
Strukturakademin 10 Portföljteori 1. Modern Portföljteori 2. Diversifiering 3. Korrelation 4. Diversifierbar samt icke-diversifierbar risk 5. Allokering 6. Fungerar diversifiering alltid? 7. Rebalansering/Omallokering
Läs merHUR KAN JAG ANVÄNDA ETF:ER SOM ETT KOMPLEMENT TILL MIN VANLIGA AKTIEPORTFÖLJ?
HUR KAN JAG ANVÄNDA ETF:ER SOM ETT KOMPLEMENT TILL MIN VANLIGA AKTIEPORTFÖLJ? OM ETFSVERIGE.SE Lanserades i april 2009 ETFSverige.se är Sveriges första innehållssajt som enbart fokuserar på Exchange Traded
Läs merDel 6 Valutor. Strukturakademin
Del 6 Valutor Strukturakademin Innehåll 1. Strukturerade produkter och valutor 2. Hur påverkar valutor? 3. Metoder att hantera valutor 4. Quanto Valutaskyddad 5. Composite Icke valutaskyddad 6. Lokal Icke
Läs merBULL & BEAR INVESTERING MED TYDLIG HÄVSTÅNG
DECEMBER 2013 BÖRSHANDLADE PRODUKTER BULL & BEAR INVESTERING MED TYDLIG HÄVSTÅNG BUILDING TEAM SPIRIT TOGETHER RISKINFORMATION VEM BÖR INVESTERA? Bull & Bear-produkter är lämpade för svenska sofistikerade
Läs merDel 2 Korrelation. Strukturakademin
Del 2 Korrelation Strukturakademin Innehåll 1. Implicita tillgångar 2. Vad är korrelation? 3. Hur fungerar sambanden? 4. Hur beräknas korrelation? 5. Diversifiering 6. Korrelation och Strukturerade Produkter
Läs merCAPM (capital asset pricing model)
CAPM (capital asset pricing model) CAPM En teoretisk modell för förväntad avkastning i jämvikt, d.v.s. när utbudet av varje tillgång är lika med efterfrågan på motsvarande tillgång. Detta betyder att CAPM
Läs merHandel med ETF:er i primär- & sekundärmarknaden
Handel med ETF:er i primär- & sekundärmarknaden Jacob Sternius, Chef ETF, Carnegie Fonder Carnegie Investment Bank AB Primär och sekundärmarknad Fondbolag Andelar Aktiekorg Market maker Market maker Market
Läs merDel 4 Emittenten. Strukturakademin
Del 4 Emittenten Strukturakademin Innehåll 1. Implicita risker och tillgångar 2. Emittenten 3. Obligationer 4. Prissättning på obligationer 5. Effekt på villkoren 6. Marknadsrisk och Kreditrisk 7. Implicit
Läs merETF:er i praktiken OMX Nasdaq 2014-10-21
ETF:er i praktiken OMX Nasdaq 2014-10-21 Marknadsföringsmaterial Agenda 1. Utvärdering av ETF:er 2. Likviditetshantering 3. Allokering 4. Riskhantering 2 Handelsbanken Asset Management AUM 375 mdr 57 pers
Läs merMarknadsföringsmaterial januari Bull & Bear. En placering med klös
Marknadsföringsmaterial januari 2017 Bull & Bear En placering med klös Bull & Bear en placering med klös Bull & Bear ger dig möjlighet att tjäna pengar på aktier, aktieindex och råvaror, i både uppgång
Läs merDel 3 Utdelningar. Strukturakademin
Del 3 Utdelningar Strukturakademin Innehåll 1. Implicita tillgångar 2. Vad är utdelningar? 3. Hur påverkar utdelningar optioner? 4. Utdelningar och Forwards 5. Prognostisera utdelningar 6. Implicita utdelningar
Läs merDel 16 Kapitalskyddade. placeringar
Del 16 Kapitalskyddade placeringar Innehåll Kapitalskyddade placeringar... 3 Obligationer... 3 Prissättning av obligationer... 3 Optioner... 4 De fyra positionerna... 4 Konstruktion av en kapitalskyddad
Läs merPeter von Euler peeu01@handelsbanken.se
Peter von Euler peeu01@handelsbanken.se Lanserade den första börshandlade fonden i Norden, redan år 2000 Först i världen med negativ exponering och hävstång Förvaltar ca 20 000 mkr fördelat på 10 fonder
Läs merwarranter ett placeringsalternativ med hävstång
warranter ett placeringsalternativ med hävstång /// www.warrants.commerzbank.com ////////////////////////////////////////////////////////////////// Warranter en definition En warrant är ett finansiellt
Läs merunder en options löptid. Strukturakademin Strukturinvest Fondkommission
Del 1 Volatilitet Innehåll Implicita tillgångar... 3 Vad är volatilitet?... 3 Volatility trading... 3 Historisk volatilitet... 3 Hur beräknas volatiliteten?... 4 Implicit volatilitet... 4 Smile... 4 Vega...
Läs merModern kapitalförvaltning kundanpassning med flexibla lösningar
Modern kapitalförvaltning kundanpassning med flexibla lösningar (Från Effektivt Kapital, Vinell m.fl. Norstedts förlag 2005) Ju rikare en finansmarknad är på oberoende tillgångar, desto större är möjligheterna
Läs merÄr du Bull, Bear eller Chicken?
www.handelsbanken.se/bullbear HANDELSBANKENS BULL & BEAR CERTIFIKAT Är du Bull, Bear eller Chicken? Bull Du tror på en uppgång i marknaden och kastar dina horn uppåt. Har du rätt tjänar du dubbelt så mycket
Läs merDel 15 Avkastningsberäkning
Del 15 Avkastningsberäkning 1 Innehåll 1. Framtida förväntat pris 2. Price return 3. Total Return 5. Excess Return 6. Övriga alternativ 7. Avslutande ord 2 I del 15 går vi igenom olika möjliga alternativ
Läs merDel 11 Indexbevis. Strukturakademin. Strukturakademin. Strukturinvest Fondkommission
Del 11 Indexbevis 1 Innehåll 1. Grundpositionerna 1.1 Köpt köpoption 1.2 Såld köpoption 1.3 Köpt säljoption 1.4 Såld säljoption 2. Konstruktion av indexbevis 3. Avkastningsanalys 4. Knock-in optioner 5.
Läs merStrukturakademin Strukturinvest Fondkommission FIGUR 1. Utdelning. Återinvesterade utdelningar Ej återinvesterade utdelningar
Del 3 Utdelningar Innehåll Implicita tillgångar... 3 Vad är utdelningar?... 3 Hur påverkar utdelningar optioner?... 3 Utdelningar och forwards... 3 Prognostisera utdelningar... 4 Implicita utdelningar...
Läs merSå får du pengar att växa
Så får du pengar att växa Sammanfattning Genom att spara regelbundet, vara långsiktig och ta hänsyn till avgifter kan även ett blygsamt men regelbundet sparande med tiden växa till ett betydande belopp.
Läs merMarknadsföringsmaterial maj Bull & Bear. En placering med möjlighet till daglig hävstång
Marknadsföringsmaterial maj 2017 Bull & Bear En placering med möjlighet till daglig hävstång 1 Bull & Bear En placering med möjlighet till daglig hävstång Bull & Bear ger dig möjlighet att tjäna pengar
Läs merI n f o r m a t i o n o m a k t i e o p t i o n e r
I n f o r m a t i o n o m a k t i e o p t i o n e r Här kan du läsa om aktieoptioner, och hur de kan användas. Du hittar också exempel på investeringsstrategier. Aktieoptioner kan vara upptagna till handel
Läs mer(A -A)(B -B) σ A σ B. på att tillgångarna ej uppvisar något samband i hur de varierar.
Del 2 Korrelation Innehåll Implicita tillgångar... 3 Vad är korrelation?... 3 Hur fungerar sambanden?... 3 Hur beräknas korrelation?... 3 Diversifiering... 4 Korrelation och strukturerade produkter...
Läs merDel 13 Andrahandsmarknaden
Del 13 Andrahandsmarknaden Strukturakademin Strukturakademin Srukturinvest Fondkommission 1 Innehåll 1. Produktens värde på slutdagen 2. Produktens värde under löptiden 3. Köp- och säljspread 4. Obligationspriset
Läs merStrukturakademin Strukturinvest Fondkommission
Del 8 Autocall Innehåll Autocall... 3 Autocalls konstruktion... 3 Exempelstruktur... 4 Barriärer... 4 Fördelar med Autocalls... 4 Nackdelar... 5 Avkastningsfördelning... 5 Prissättning... 5 När passar
Läs merVAD ÄR EN AKTIEOPTION? OPTIONSTYPER AN OTC TRANSACTION WITH DANSKE BANK AS COUNTERPARTY.
Information om Aktieoptioner Här kan du läsa om aktieoptioner, som kan handlas i Danske Bank. Aktieoptioner är upptagna till handel på en reglerad marknad, men kan även ingås OTC med oss motpart. AN OTC
Läs merBasfonden. Basfonden. Ge ditt sparande en stabil bas investera i en systematiskt förvaltad blandfond med exponering mot flera olika tillgångar.
Basfonden Basfonden Ge ditt sparande en stabil bas investera i en systematiskt förvaltad blandfond med exponering mot flera olika tillgångar. Marknadsföringsbroschyr Grunden för all framgångsrik förvaltning
Läs merTurbowarranter. För dig som är. helt säker på hur. vägen ser ut. Handelsbanken Capital Markets
Turbowarranter För dig som är helt säker på hur vägen ser ut Handelsbanken Capital Markets Hög avkastning med liten kapitalinsats Turbowarranter är ett nytt finansiellt instrument som ger dig möjlighet
Läs merBULL & BEAR INTE BARA ATT TUTA OCH KÖRA
BULL & BEAR INTE BARA ATT TUTA OCH KÖRA En investering i värdepapper kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det investerade kapitalet. Historisk utveckling utgör
Läs merAvgifterna på fondmarknaden 2011
Avgifterna på fondmarknaden 2011 1 AMF Fonder 2 sid 5 sid 6 sid 7 sid 8 sid 10 sid 11 sid 12 sid 12 sid 14 sid 16 sid 18 Sammanfattning Om rapporten Begränsningar Utveckling av fondförmögenhet och nettosparande
Läs merTOM Certifikat TOM OMX X1 OC
TOM Certifikat TOM OMX X1 OC Turn Of the Month Certifikat Vad står TOM för? TOM står för turn-of-the-month. TOM Certifikat följer en mycket enkel investeringsstrategi. Investering sker endast under månadsskiften,
Läs merDel 15 Avkastningsberäkning
Del 15 Avkastningsberäkning Innehåll Framtida förväntat pris... 3 Price return... 3 Total Return... 4 Excess Return... 5 Övriga alternativ... 6 Avslutande ord... 6 I del 15 går vi igenom olika möjliga
Läs merFondallokering 2014-02-17
Fondallokering 2014-02-17 1 Stellum Låg... 2 1.1 Förvaltningsmål och riskprofil... 2 1.2 Värdering och jämförelseindex... 2 1.3 Aktuell fondallokering... 2 1.4 Portföljens prestanda jämfört med jämförelseindex...
Läs merBättre placeringar. SIP Nordic Fondkommission AB Datum: 10 april 2012
Bättre placeringar SIP Nordic Fondkommission AB Datum: 10 april 2012 Om SIP Nordic Företaget Start i Stockholm 2006 Tillståndspliktig verksamhet i Sverige, Norge, Finland, Storbritannien, USA Produktportfölj:
Läs merBULL BEAR-CERTIFIKAT BULL & BEAR-CERTIFIKAT
BNP PARIBAS BULL AND BEAR EDUCATED TRADING BULL BEAR-CERTIFIKAT BULL & BEAR-CERTIFIKAT Daglig hävstång Förstärkt avkastning för dig med kort placeringshorisont En investering i värdepapper kan både öka
Läs merINVESTERINGSFILOSOFI
INVESTERINGSFILOSOFI Vänligen observera att innehållet i detta dokument inte utgör någon rekommendation eller råd från Vator Securities AB rörande investering eller transaktion i aktier eller andra finansiella
Läs merVÄSENTLIG INFORMATION AVSEENDE BULL-CERTIFIKAT
VÄSENTLIG INFORMATION AVSEENDE BULL-CERTIFIKAT Hur ska jag använda detta dokument? Detta dokument förser dig med information om väsentliga egenskaper och risker för en investering i Bull-certifikat (även
Läs merSKAGEN Credit De bästa företagsobligationerna från den globala trädgården Konsten att använda sunt förnuft
Æbletræer, 1907. Av Michael Ancher, en av Skagenmålarna. Tillhör Skagens Museum (beskuren). SKAGEN Credit De bästa företagsobligationerna från den globala trädgården Konsten att använda sunt förnuft Det
Läs mer31 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄDSLA, INGET ANNAT
31 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄDSLA, INGET ANNAT Det blev endast en ytterst kort period av optimism efter att oron för Grekland lagt sig. Finansmarknadernas rörelser har de senaste veckorna präglats
Läs merFinansiering. Föreläsning 6 Risk och avkastning BMA: Kap. 7. Jonas Råsbrant
Finansiering Föreläsning 6 Risk och avkastning BMA: Kap. 7 Jonas Råsbrant jonas.rasbrant@fek.uu.se Föreläsningens innehåll Historisk avkastning för finansiella tillgångar Beräkning av avkastning och risk
Läs merExempel på kostnader. Finansiella instrument : Omkostnader från tillbehörstjänster 0
Equity Call Option er Nedan kan ni se ett exempel på kostnader baserat på både procent och ett fastställt belopp Syftet med denna produkt är att ge investerare rätt (dvs. investeraren köper optionen) men
Läs merNärmare riktlinjer och tillämpningsanvisningar för Oskarshamns kommuns finanspolicy för avsnitten 5, 6, och 7
Närmare riktlinjer och tillämpningsanvisningar för Oskarshamns kommuns finanspolicy för avsnitten 5, 6, och 7 Fastställd av kommunstyrelsen 2011-06-21, 181 Gäller från och med 2011-10-18 Förord Detta dokument
Läs merPåbyggnad/utveckling av lagen om ett pris Effektiv marknad: Priserna på en finansiell marknad avspeglar all relevant information
Föreläsning 4 ffektiva marknader Påbyggnad/utveckling av lagen om ett pris ffektiv marknad: Priserna på en finansiell marknad avspeglar all relevant information Konsekvens: ndast ny information påverkar
Läs merVi gör förändringar i Access Trygg den 2 april 2014
Stockholm mars 2014 1(3) Vi gör förändringar i Access Trygg den 2 april 2014 Vår ambition är att erbjuda dig ett modernt och attraktivt utbud av fonder med hög kvalitet. Det innebär att vi kontinuerligt
Läs merI n f o r m a t i o n o m r å v a r u o p t i o n e r
I n f o r m a t i o n o m r å v a r u o p t i o n e r Här finner du allmän information om råvaruoptioner som handlas genom Danske Bank. Råvaror är obearbetade eller delvis bearbetade varor som handlas
Läs mersfei tema företagsobligationsfonder
Kort fakta om företagsobligationer Vad är företagsobligationer för något? Företagsobligationer är precis som det låter obligationer som emitteras av företag. Det ökande intresset från investerare och bankernas
Läs merObligationsbaserade futures, forwards och optioner
Obligationsbaserade futures, forwards och optioner Här kan du läsa om obligationsbaserade futures, forwards och optioner, och hur de används. Du finner även exempel på investeringsstrategier Vad är obligationsbaserade
Läs merHalvårsredogörelse 2012. AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond
AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond 2 (12) AP7 Aktiefond Förvaltningsberättelse AP7 Aktiefond är avsedd enbart för premiepensionsmedel och är inte öppen för annat sparande. Fonden utgör en byggsten i premiepensionssystemets
Läs merBEAR OMX X10 BNP BULL OMX X10 BNP
BNP PARIBAS BULL AND BEAR EDUCATED TRADING BEAR OMX X10 BNP BULL OMX X10 BNP Daglig hävstång x10 Förstärkt avkastning för dig med kort placeringshorisont En investering i värdepapper kan både öka och minska
Läs merHALVÅRSREDOGÖRELSE 2018 STYX
STYX FOND: ISIN: SE0004550218 ORG.NR: 515602-5396 PERIOD: -01-01 -06-30 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VD HAR ORDET... 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE... 2 EKONOMISK ÖVERSIKT... 3 BALANSRÄKNING... 4 REDOVISNINGSPRINCIPER...
Läs merMarknadsföringsmaterial mars 2016. Bull & Bear. En placering med klös
Marknadsföringsmaterial mars 2016 Bull & Bear En placering med klös Bull & Bear en placering med klös Bull & Bear ger dig möjlighet att tjäna pengar på aktier, aktieindex och råvaror, i både uppgång och
Läs merEDUCATED TRADING. Daglig hävstång BULL & BEAR-CERTIFIKAT. Förstärkt avkastning för dig med kort placeringshorisont
BNP PARIBAS EDUCATED TRADING Daglig hävstång BULL & BEAR-CERTIFIKAT Förstärkt avkastning för dig med kort placeringshorisont En investering i värdepapper kan både öka och minska i värde och det är inte
Läs merWarranter En investering med hävstångseffekt
Warranter En investering med hävstångseffekt Investerarprofil ÄR WARRANTER RÄTT TYP AV INVESTERING FÖR DIG? Innan du bestämmer dig för att investera i warranter bör du fundera över vilken risk du är beredd
Läs merPlain Capital ArdenX 515602-5388
Halvårsredogörelse för Plain Capital ArdenX Perioden 2014-01-01-2014-06-30 Plain Capital ArdenX 1 Bäste andelsägare, Första halvåret av 2014 har bjudit på en generell uppvärdering av världens aktiemarknader.
Läs merFondförmögenheterna stiger utan att avgifterna sjunker En studie genomförd av AMF Pension Fondförvaltning AB
x Fondförmögenheterna stiger utan att avgifterna sjunker En studie genomförd av AMF Pension Fondförvaltning AB För frågor, kontakta Fredrik Nordström, VD AMF Pension Fondförvaltning, 070-219 35 20 Fondavgifterna
Läs mer-4,6% Startdatum Jämförelseindex. Rådgivare 56,3%
US Balanserad 2 1 1 allmän global konjunkturosäkerhet. Den makroekonomiska statistiken har åter varit en aning svagare för samtliga större regioner och pekat mot en global avmattning. Marknadens focus
Läs merEuropean Quality Fund
- Portföljuppdatering för 2012-3 år 5 år 10 år 2012 (EUR, %) Utveckling Risk European Quality Fund +20,1 12,8 MSCI Europe Net +17,3 14,7 Överavkastning ++2,8 Kort om fonden Placeringsinriktning European
Läs merHistorisk utveckling. Geografisk fördelning
Oak Capital erbjuder för närvarande en trendanpassad investering med exponering mot tre mycket välrenomerade fonder och finns både som kapitalskydd och hävstångscertifikat. Placeringen bygger som bekant
Läs merFör några av er kanske strukturerade placeringar är okänt medan andra kanske upplever placeringsformen som snårig. Vilka möjligheter och risker finns
1 För några av er kanske strukturerade placeringar är okänt medan andra kanske upplever placeringsformen som snårig. Vilka möjligheter och risker finns det? Under detta pass ska jag besvara frågorna Vad,
Läs merMINI FUTURES EN FARTFYLLD INVESTERING
FEBRUARI 2013 BÖRSHANDLADE PRODUKTER MINI FUTURES EN FARTFYLLD INVESTERING BUILDING TEAM SPIRIT TOGETHER RISKINFORMATION INNEHÅLL Vem bör investera? Mini Futures är lämpade för svenska sofistikerade icke-professionella
Läs merAvgifterna på fondmarknaden 2012
Avgifterna på fondmarknaden 2012 En rapport gjord av AMF Fonder sid 1 Hur utvecklas fondernas avgifter? AMF Fonder har för sjätte året i rad undersökt hur avgifterna på den svenska fondmarknaden utvecklas.
Läs mer21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT
21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT En enig FOMC-direktion valde att höja räntan i USA med 25 baspunkter till 0,25-0,50%. Räntehöjningen var till största del väntad eftersom ekonomin
Läs merÄr du Bull, Bear eller Chicken?
www.handelsbanken.fi/bullbear Handelsbankens bull & Bear certifikat Är du Bull, Bear eller Chicken? Bull Du tror på en uppgång i marknaden och kastar dina horn uppåt. Har du rätt tjänar du dubbelt så mycket
Läs merAbsolutavkastande tillgångsallokering
Absolutavkastande tillgångsallokering Vad är Chelys Kapitalförvaltning? Chelys Kapitalförvaltning AB är ett fristående analysföretag som veckovis analyserar förutsättningarna för aktie- och räntemarknaden
Läs merMarknadsobligation. Du får. den korg som. stiger mest
Marknadsobligation 643 EN PRODUKT FRÅN HANDELSBANKEN CAPITAL MARKETS Möjlighet till hög avkastning Kapitalskyddad placering Mycket bra riskspridning En helhetslösning Du får den korg som stiger mest Marknadsobligation
Läs merFörhandsinformation om kostnader vid handel med finansiella instrument
Förhandsinformation om kostnader vid handel med finansiella instrument MED GENERELLA EXEMPEL Förhandsinformation om kostnader vid handel med finansiella instrument Den här förhandsinformationen syftar
Läs merMarknadsföringsmaterial. Bull & Bear. Handla rätt och få minst dubbla avkastningen. Oavsett om du tror på plus eller minus.
Marknadsföringsmaterial Bull & Bear Handla rätt och få minst dubbla avkastningen. Oavsett om du tror på plus eller minus. När du bestämt dig för dubbla avkastningen Bull Du tror på en uppgång i marknaden.
Läs merInriktning Finansiering
Inriktning Finansiering 1. Vem är jag 2. Varför intressant att läsa (vilka intressen bör du ha) 3. Vad är roligast? 4. Vad är svårast? 5. Vilka kurser läser du under termin 5 och 6? 6. Vilka jobb kan du
Läs merBygg smartare portföljer. Pensionskapital Vilande bolag Överlikviditet Långsiktigt sparande
Bygg smartare portföljer Pensionskapital Vilande bolag Överlikviditet Långsiktigt sparande BYGG SMARTARE PORTFÖLJER MED HJÄLP AV GARANTUM FÖR ALLA TYPER AV PLACERINGSBEHOV Mer kapital i tillväxt, mindre
Läs merSVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 4/2011 ESMA, RIKTLINJER FÖR HÖGT AUTOMATISERAD HANDEL
SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 4/2011 6 SEPTEMBER 2011 Innehåll RIKTLINJER FÖR HÖGT AUTOMATISERAD HANDEL s.1 BÖRSHANDLADE FONDER s.3 ESMA, RIKTLINJER FÖR HÖGT AUTOMATISERAD HANDEL
Läs merBRANSCHKOD VERSION 4 2014-04-29 INFORMATIONSGIVNING GÄLLANDE STRUKTURERADE PLACERINGAR 1. BAKGRUND
BRANSCHKOD VERSION 4 2014-04-29 INFORMATIONSGIVNING GÄLLANDE STRUKTURERADE PLACERINGAR 1. BAKGRUND Strukturerade Placeringar är ett samlingsbegrepp för värdepapper vars avkastning är beroende av utvecklingen
Läs merETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA
ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Placeringspolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions styrelse 2012-06-02 Dokumentansvarig: Ekonomichef Innehåll Syfte... 2 Förvaltningsmål...
Läs merFinansiering. Föreläsning 7 Portföljteori och kapitalkostnad BMA: Kap Jonas Råsbrant
Finansiering Föreläsning 7 Portföljteori och kapitalkostnad BMA: Kap. 8-9 Jonas Råsbrant jonas.rasbrant@fek.uu.se Förväntad avkastning och volatilitet i portföljer Förväntad avkastning och volatilitet
Läs mer- Portföljuppdatering för
- Portföljuppdatering för 2012-3 år 5 år 10 år N/A N/A 2012 (EUR, %) Utveckling Risk Save Earth Fund +13,8 9,4 MSCI World Net +14,0 9,9 Överavkastning +-0,2 Kort om fonden Placeringsinriktning Save Earth
Läs merUtveckling strategisk portfölj
Utveckling strategisk portfölj Sammanfattning Den strategi som varit i bruk sedan 2010 har tjänat pensionsspararna väl och har inneburit att Såfaspararna har fått avkastning som överstiger snittet för
Läs merwww.handelsbanken.se/certifikat Certifikat BEAR HM H Avseende: Hennes & Mauritz B Med emissionsdag: 17 april 2009
www.handelsbanken.se/certifikat Certifikat BEAR HM H Avseende: Hennes & Mauritz B Med emissionsdag: 17 april 2009 Slutliga Villkor Certifikat Fullständig information om Handelsbanken och erbjudandet kan
Läs merpayout = max [0,X 0(ST-K)]
Del 6 Valutor Innehåll Strukturerade produkter och valutor... 3 Hur påverkar valutor?... 3 Metoder att hantera valutor... 3 Quanto valutaskyddad... 3 icke valutaskyddad... 4 icke valutaskyddad... 4 Hur
Läs mer), beskrivs där med följande funktionsform,
BEGREPPET REAL LrNGSIKTIG JeMVIKTSReNTA 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Diagram R15. Grafisk illustration av nyttofunktionen för s = 0,3 och s = 0,6. 0,0 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 s = 0,6 s = 0,3 Anm. X-axeln
Läs merF Ö R U T F Ö R A N D E A V O R D E R
INTERNA RIKTLINJER F Ö R U T F Ö R A N D E A V O R D E R INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning... 1 2. Den relativa vikt som tillmäts olika faktorer vid utförande/vidarebefordran av order 2 2.1. Den mest likvida
Läs merStrukturerade Produkter Kista Anna von Knorring
Strukturerade Produkter Kista 2014-11-05 Anna von Knorring Historisk utveckling svenska börsen? 2 Historisk utveckling svenska börsen +190%? -70% -57% 3 Låg risk eller hög avkastning? "Paniken är starkare
Läs merHalvårsredogörelse FCG Fonder AB Östermalmstorg Stockholm
Halvårsredogörelse 2018 FCG Fonder AB Östermalmstorg 1 114 42 Stockholm www.fcgfonder.se 2 INLEDNING Årsberättelse FCG Fonder AB, 556939 1617, avger härmed halvårsredogörelsen för perioden 2018-01-01-2018-06-30,
Läs mer