LETF. Dyrt och osäkert på lång sikt En studie av Leveraged Exchange-Traded Funds. Höst. Författare: Christian Broström Johan Kalderén

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LETF. Dyrt och osäkert på lång sikt En studie av Leveraged Exchange-Traded Funds. Höst. Författare: Christian Broström Johan Kalderén"

Transkript

1 Höst 09 LETF Dyrt och osäkert på lång sikt En studie av Leveraged Exchange-Traded Funds Författare: Christian Broström Johan Kalderén Handledare: Björn Hansson Kandidatuppsats

2 Förord Vi vill tacka vår handledare Björn Hansson för att han tålmodigt har lyssnat och bollat våra olika idéer kring ämnet samt hjälpt oss att angripa skrivandet av uppsatsen på ett akademiskt sätt. Vi vill även tacka Fredrik Regland för tydlig vägledning i arbetet att programmera simuleringen av fonderna och den ovärderliga hjälp vi fått de gånger vi gått vilse i koden. Lund, januari

3 Sammanfattning Uppsatsens titel: LETF - Dyrt och osäkert på lång sikt. En studie av Leveraged Exchange-Traded Funds. Författare: Christian Broström Johan Kalderén Handledare: Björn Hansson Syfte: Att undersöka Leveraged Exchange Traded Funds (LETF) och dess beteende över längre tidsperioder för att utreda eventuell diskrepans mot underliggande index. Samt hur man kan ändra konstruktionen av LETF genom dynamisk ombalansering. Metod: Kvantitativ undersökning av historisk data från index (OMXS30) samt Monte Carlo simulering av framtida prisutveckling. Teori: Teori kring prisbildningen av LETF och de effekter som påverkar avkastningen över tid. Empiri: Historisk data från prisutvecklingen hos tre stycken börsnoterade fonder med hävstång. Slutsats: Nyckelord: Empiriskt finns en klar avvikelse mellan LETF avkastning och dess underliggande index över tid. Vår modellering visar även den på en avvikelse som styrker vår teoretiska grund. Den dynamiska ombalansering visar på minskat antal ombalanseringar utan några signifikanta tapp i avkastningsprestation. exchange-traded fund, leveraged-exchange traded fund, avkastningskvot, volatilitetskvot, Monte Carlo simulering. 3

4 Abstract Title: LETF Expensive and volatile. A study on Leveraged Exchange- Traded Funds. Authors: Christian Broström Johan Kalderén Advisor: Björn Hansson Purpose: In this thesis we investigate Leveraged Exchange Traded Funds (LETF) and its long-term characteristics in a effort to evaluate the discrepancy of the return on the LETF and its underlying index. Further on do we analyze the potential benefits of a dynamic rebalancing of the funds portfolio. Method: Quantitative research on empirical data on the Swedish OMXS30 index as well as a Monte Carlo simulation of potential future price movements. Theory: Theory on the pricing of LETF and its long-term return pattern Empirics: Historic data on the price development of three exchange-traded funds with leverage. Conclusion: The empirical results show a distinct variation between the return on LETF and its underlying indices. Moreover does our modulation show evidence for the theoretical foundation of this thesis. The dynamic rebalanced LETF show evidence of decreasing number of releveraging the fund portfolio without reduced performance. Key Words: exchange-traded fund, leveraged exchange-traded fund, return ratio, volatility ratio, Monte Carlo simulation. 4

5 Innehåll 1 Inledning 1.1 Bakgrund Problemdiskussion Problemformulering Syfte Avgränsningar Disposition 9 2 Metod 2.1 Val av metod Utförande Forskningsansats Data Index Spridningsdiagram Källkritik 13 3 Exchange-Traded Funds 3.1 Bakgrund Skapande av andelar i en ETF Transaktionskostnader Skapande av inlösen av fondandelar in-kind Arbitrage Transparens Likviditet i ETF och underliggande Övriga användningsområden för ETF 21 4 Teori 4.1 Portföljvalsteori CAPM Indexmodeller ETFer i kontexten av portföljvalsteori Strategiskt portföljval Aktiepriser och dess rörelsemönster Markov process Leveraged Exchange-Traded Funds Bakgrund Hävstång Ränta-på-ränta effekten Lognormalfördelning Explicita och implicita kostnader LETF prisrörelser 37 5 Empirisk Analys 5.1 Avkastnings- och volatilitetskvot Spridningsdiagram 44 6 Modellering 6.1 Monte Carlo simulering 46 5

6 6.2 Dynamisk ombalansering Modelleringsanalys 49 7 Slutsats 7.1 Fortsatt forskning 57 8 Referenslista 8.1 Böcker Artiklar Hemsidor: Marknadsmaterial 61 9 Appendix Appendix Appendix Appendix

7 1 Inledning I detta kapitel beskriver vi bakgrunden till vår uppsats, vad syftet har varit med studien, vår målbild och även vilka avgränsningar vi har valt att göra. 1.1 Bakgrund Vi har valt exchange traded fund (ETF) och leveraged exchange traded fund (LETF) som ämne för vår uppsats då vi intresserats av instrumentets kombination av egenskaper och breda användningsområde. Instrumentet delar egenskaperna hos en vanlig fond med bred diversifiering av tillgångar och en akties möjlighet att handlas under hela handelsdagen. LETF är ett intressant instrument då de har som mål att ge innehavaren en multipel avkastning från de specifika index som utgör underliggande tillgång. Denna multipel på avkastningen är dock osäker på lång sikt och orsakerna till detta har vi för avsikt att undersöka i denna uppsats. 1.2 Problemdiskussion Mellan 9 mars och 14 april 2009 steg det amerikanska indexet Russel 1000 Financial Services Index med mer än 62 %, efter spirande tecken på ett slut för den finansiella härdsmälta som drabbade den västerländska finansindustrin i ett år. Under samma tidsperiod hade Direxion Financial Bull 3X, en Leveraged Exchange Traded Fund (LETF) som skall ge tre gånger så stor daglig avkastning som sitt underliggande index, stigit med hela 260 %. Medan dess syskon Direxion Financial Bear 3X, som skall ge tredubbel avkastningen i motsatt riktning som sitt underliggande index, har de tappat -90 %. 1 Sifforna talar sitt tydliga språk. LETF kan inte alltid upprätthålla sin dagliga hävstång över längre tidsperioder. Volatilitet och LETFs konstruktion, att alltid ge en bestämd hävstångseffekt på daglig basis, gör att de har en avvikande avkastning från vad många investerare tror. Eftersom fonden multiplicerar indexavkastningen på dagligbasis så måste fondförvaltaren minska positionerna då marknaden faller och öka på sina positioner då marknaden stiger. Det innebär att fonden säljer tillgångar i nedgång och 1 Hemsida 1 7

8 köper i uppgång. Vilket kan rädda dig från total fattigdom i extremfall, men i de flesta fall innebär det att du säljer billigt och köper dyrt. 2 Men detta är inte ett fel i instrumentets konstruktion utan snarare ett informationsgap mellan fonderna själva och dess kunder. I Europa är utbudet av LETF klart mindre än i USA trots att den första LETF lanserades i Sverige av Xact fonder i februari Anledningar till att europeiska investerare inte har fått upp ögonen för produkten kan finnas i den starka ställning som privat finansiell rådgivning har i Europa, vilket är en bransch som inte gärna rekommenderar ETF då de inte får någon andel av de redan mycket låga fondavgifterna för ETF. Dessutom så är certifikat- och warrantmarknaden stark i Europa och dessa erbjuder snarlika möjligheter till hävstång samt att man kan gå både lång och kort. 3 Men Europa och Sverige börjar fatta tycke för LETF. Bara under de senaste månaderna har det lanserats fyra nya LETF i Sverige där Xact fonder breddar sitt sortiment och HQ Bank bryter sig in på marknaden som en ny aktör Problemformulering Följden av den dagliga omviktningen i LETF är en ränta-på-räntaeffekt som ökar diskrepansen i den långsiktiga replikationen av det underliggande indexet. På vilket sätt påverkar volatilitet detta fenomen? Under vilka marknadsförhållanden fungerar LETF optimalt och när sker motsatsen? Kan vi minska antalet omviktningar utan att tappa i avkastning? 1.4 Syfte Uppsatsen ämnar beskriva den relativt unga men snabbt växande marknaden för Exchange Traded Funds (ETF) för att ge en grundläggande förståelse för instrumentet. Vidare är syftet med uppsatsen är utreda eventuella skillnader i långsiktig förväntad avkastning mellan Leveraged Exchange Traded Funds (LETF) och dess underliggande index. Undersökningsmetoden sker via en empirisk undersökning och en Monte Carlo simulering. Monte Carlo simuleringen möjliggör ett kontrollerat experiment där vi kan granska ett stort spann av möjliga framtidsscenarier. 2 Hemsida 2 3 Hemsida 3 4 Hemsida 4 8

9 1.5 Avgränsningar Vi har som utgångspunkt begränsat oss till den europeiska marknaden då vi upplever att mindre fokus i forskningen lagts på de befintliga instrumenten i Europa kontra USA. Anledningen kan vara en naturlig följd av att LETF är mer populära i USA än i Europa. I november 2009 fanns i Europa 37 korta och 33 långa LETF med totala tillgångar på cirka 2,7 respektive 1,5 miljarder vilket är runt 3 % av den totala europeiska ETF marknaden. 5 I USA är bilden en annan med en förvaltad förmögenhet på cirka $25 miljarder för både långa LETF och korta LETF vilket utgör 4,5 % av den totala ETF marknaden i USA. 6 Vår studie omfattar två långa LETF och en kort LETF som handlas på Stockholmsbörsen och Euronext. Vår historiska mätperiod har vi begränsat till 2 år med startdatum och slutdatum Information kring urvalsprocessen förklaras under metodkapitlet och data. Vi har valt att begränsa vår beskrivning i uppsatsen för att göra resultaten mer lättöverskådliga och således kommer endast resultaten för Xact Bear, Xact Bull och Lyxor Leveraged CAC 40 redovisas. 1.6 Disposition I kapitel 2 beskriver den metod vi valt för uppsatsen och hur vi utfört den. Den data vi behandlar samt källkritiken för litteratur och data redovisas i detta kapitel. I kapitel 3 ger vi en kort historisk bakgrund till vanliga ETF samt hur instrumentet skiljer sig från vanliga fonder genom sin konstruktion. I kapitel 4 tar vi upp de teoriska delar som beskriver prisrörelserna hos LETF och hur det kan påverkar avkastningen på lång sikt. I kapitel 5 redogör vi för vår empiriska analys av marknaden för LETF för att finna stöd för framlagd teori. I kapitel 6 beskriver hur vi skapat våra fiktiva dynamiska LETF och hur Monte Carlo simulering genomfördes samt resultaten den gav. 5 S. Lan, A. Flores, Deutsche Bank European Listed Exchange Traded Funds Liquidity Trends, (2009) 6 S. Lan, A. Flores, Deutsche Bank US Listed Exchange Traded Funds Liquidity Trends, (2009) 9

10 I kapitel 7 redogör vi våra slutsatser kring den empiriska undersökningen och vår Monte Carlo simulering. Här diskuterar vi även ämnen för vidare forskning. 10

11 2 Metod Här presenteras vilka metoder vi har använt i uppsatsen, hur vi har genomfört vår datainsamling och redogör för källkritik på litteratur och data. 2.1 Val av metod I vår uppsats har vi valt att använda en kvantitativ metod där vi genomfört insamling av sekundärdata samt simulerat framtida data. Vid simuleringen av framtida data har vi valt att använda Monte Carlo simulering där ingångsvärden tagits från insamlad historisk data. I uppsatsen utgår vi från teori för att förklara fenomen i empirin varför vår metod är deduktiv (Bryman och Bell, 2003). Fenomenet i vårt fall är över tid avtagande avkastningskvot i börshandlade fonder med hävstång. I enlighet med teorin använder vi oss av en logaritmisk avkastning istället för diskret då vi antar att avkastningen är kontinuerlig. 2.2 Utförande Vi har i uppsatsen två undersökningar för att stödja vår hypotes om att börsnoterade fonder med hävstång har en avkastningskvot som avtar på lång sikt. Den första är en undersökning av historik data för att hitta stöd för fenomenet i empirin. Den andra är en simulering av framtida prisutvecklingar av fonder med hävstång på basis av parametrar från historisk data. Simuleringen har genomförts i Microsoft Excel och programmerats i Visual Basic Forskningsansats Tillförlitligheten i en undersökningsmetod är beroende på om mätningar går att upprepa och då ger samma resultat (Bryman och Bell, 2003). Som vi påpekat ovan använder vi en kvantitativ undersökningsmetod och frågan om metoden är tillförlitlig ställs mot om resultaten är stabila över tid och går att använda för nya undersökningar. Vi anser att vår undersökningsmetod för bearbetning av historisk data är stabil och det är variationer i data som kan ändra resultatet. I vår uppsats har vi två faktorer som kan påverka resultatets tillförlitlighet och det är urvalet av fonder samt tidsperioden för urvalet. Vi har valt LETF och deras motsvarande index då det är brett använda index och populära LETF med tanke på dess höga handelsvolymer. Vår ansats är att granska den 11

12 europeiska och svenska marknaden för LETF och det skapar ett begränsat urval. Val av tidsperiod är begränsat då instrumentet vi undersökt inte har funnits längre tillbaks än år Data Vi har använt oss av är sekundärdata som är hämtad från Thomson Reuters Datastream statistiska databas. Data är dagliga stängningskursen för respektive fond (Xact Bear, Xact Bull och Lyxor Leveraged CAC 40) och deras underliggande index. Tillförlitligheten för vår data anser vi hög då Datastream finns att tillgå via studentföreningen LINCs datorer. Typen av data vi har hämtat från är diskreta tidserier av priserna och volymerna. Vi har även tagit data för fondavgifter från respektive fondbolags hemsida Index För att möjligöra simulering av framtida avkastningsstigar har vi valt ett lämpligt marknadsindex för att estimera avkastning och standardavvikelse på daglig basis. Som lämpligt index har vi valt OMXS30 och tagit fram den genomsnittliga dagliga avkastningen och den dagliga standardavvikelsen under perioden till Den dagliga avkastningen har under den valda perioden varit 0,0434% och den dagliga standardavvikelsen 1,5144%. Vi har även räknat fram glidande vecko och kvartal genomsnittsavkastningar för indexfonderna Xact Bull, Xact Bear och Lyxor Leveraged CAC 40. Samt för underliggande index och index multiplicerat med en statisk hävstång Spridningsdiagram Vi använder spridningsdiagram i vår presentation av hur avkastningen från index med statisk hävstång och börsnoterad fond med hävstång samvarierar. Spridningsdiagram är lämpligt för ändamålet att visa mönster och avvikelser och med en 45 -linje klargörs om samvariationen i avkastningarna är starka eller om de är svaga 7 Hemsida 5,6,7 12

13 2.4 Källkritik Vi har i vår uppsats använt källor i form av facklitteratur, artiklar från finansiella tidskrifter, artiklar från internet samt sekundärdata ur Datastream. Facklitteraturen anser vi vara pålitliga källor då författarna är etablerade inom ämnet finansiell ekonomi, finansiell teori och metod. Artiklarna vi har valt att använda är från erkända finansiella tidskrifter som är tillgängliga via Lunds Universitets bibliotek och från RePEc ( Research Papers in Economics) databas som stöds av University of Connecticut Department of Economics. Båda databaserna anser vi vara akademiskt pålitliga källor och har därför använts i vår uppsats. Artiklar hämtade från andra källor än dessa har vi varit noggranna med att behandla objektivt och källkritiskt för att bibehålla källans giltighet. 13

14 3 Exchange-Traded Funds Här ger vi en kort historisk bakgrund till instrumentet samt beskriver hur det är konstruerat och vilka egenskaper som skiljer de från vanliga fonder. 3.1 Bakgrund Innan 1993 var investeringar i fonder och handel på börser två helt separata affärsområden på den finansiella marknaden men det förändrades med introduktionen av instrumentet exchange-traded funds (ETF). Första gången någon använde benämningen ETF var i början på 1990-talet på American Stock Exchange i New York, USA (Gastineau, 2002, s.38). Det var investmentbolaget Nuveen Investments som valde denna benämning på sin fond för att tydligöra att den handlades på en börs. Nuveen Investments fonder blev den första i raden av börshandlade fonder och de senaste två decennierna har utvecklingen av detta finansiella instrument vuxit kraftigt, från $39,6 miljarder assets under management (AUM) 1999 till $706,9 miljarder AUM i april För att ställa detta i relation till hela fondmarknaden så fanns det i slutet av år 2008 nästan $ miljarder AUM 9 i vanliga fonder runt om i världen. En starkt bidragande anledning till att ETF vuxit och utvecklats är det faktum att en stor del av den finansiella handeln flyttat över till elektroniska plattformar och internet under dessa år. Ett ökat utbud av produkter på internet gör information tillgänglig för alla och det blir det enklare för investeraren att jämföra courtage och fondavgifter för olika instrument vilket skapar en nyttig konkurrens bland leverantörerna av fondandelar. Höga handelsvolymer ( globalt över $70 miljarder i daglig omsättning under april ) och prissättning av ETFer genom möjlighet till arbitrage har skapat en naturlig plats för ETF som investeringsinstrument för både kortsiktiga och långsiktiga så väl som stora och små investerare. 8 Hemsida 8 9 Hemsida 9 10Hemsida 8 14

15 3.2 Skapande av andelar i en ETF En ETF är en open-end fond vilket innebär att antalet andelar i fonden kan variera i mån av efterfrågan, samtidigt som skapande eller inlösning av fondandelar inte påverkar marknadspriset (Deville, 2006). I det här exemplet kommer vi visa flödet vid skapandet av nya andelar i fonden p.g.a att underliggande index har förändrats. Vi föreställer oss att ett företag blir bortplockat från indexet och då krävs en ombalansering av fondens tillgångar 11. I steg 1.) meddelas förändringen den auktoriserade partnern (AP) 12. APn har i uppgift att säkerställa likviditeten för ETFen och gör det genom att tillgodose efterfrågan på skapande och inlösen av creation units 13. I steg 2.) går APn till den börs som fondens underliggande tillgångar handlas på och justerar innehållet i fonden så att det 11 Denna typ av förändring i index är inte frekvent förekommande men den ger en tydligare bild av in kind processen. 12 Institution som är ETFns utvalda market maker. 13 Minimum antalet fondandelar som fonden skapar åt den auktoriserade partnern. 15

16 representerar den nya viktningen i index som förändringen inneburit. I steg 3.) tillför APn ETFn en creation basket in kind som innehåller den nya sammansättningen av aktier som indexet nu representerar. Att byta en korg av underliggande tillgångar mot andelar i fonden benämns i litteraturen som in-kind 14 och underlättar för fonden att skapa nya fondandelar (Gastineau, 2002). Senare i uppsatsen återkommer vi till hur konstruktionen med transaktioner som görs in-kind omfördelar kostnaderna mellan marknadsaktörerna men också hur denna process är villkoret för att arbitrage mellan ETFns marknadspris och dess net asset value (NAV) 15 inte skall uppstå. I steg 4.) får APn det nyskapade andelarna i fonden i form av en creation unit som är i storleksordningen fondandelar. Därför hanteras de i stor utsträckning endast av institutionella investerare och andra investerare med tillgång till stort kapital (Deville, 2006). I steg 5.) säljer APn andelar i fonden till fondmäklaren och APn erhåller kontanter. Fondmäklaren erbjuder sedan andelarna till andrahandsmarknaden och i steg 6.) illustreras dessa transaktioner. Nu har fonden ökat med nya fondandelar som representerar förändringen i index. 3.3 Transaktionskostnader I figur 3.1 illustrerar vi transaktionsflödet i en ETF när APn tillsammans med ETFfonden skapar en ny creation unit. Att sammanställa en creation unit åt APn skapar kostnad hos fonden varför den tar ut en fast avgift för varje enhet. Anledningen till att konstruera skapande/inlösen-processen på ett sätt som vi beskrivit ovan är enligt (Gastineau, 2002) för att omfördela transaktionskostnaderna i fonden till det investerare som handlar frekvent och med stort kapital i fonden. Avgiften som fonden tar ut för skapandet av en andel blir en kostnad för APn. Den kostnaden för APn sedan vidare när denne tillhandahåller de nya andelarna på andrahandsmarknaden genom prisskillnaderna i köp/sälj-kurser och courtage. 3.4 Skapande av inlösen av fondandelar in-kind (Gastineau, 2002) och (Oatley, 2009) med flera lyfter fram processen med transaktioner in-kind som en central funktion i ETFer som skiljer dem från vanliga fonder eftersom en ETF handlas till två olika priser på två olika marknader. Priset på förstahandsmarknaden 14 in-kind översätts till in natura på svenska. 15 net asset value (NAV) är marknadsvärdet av fondens tillgångar minus dess skulder. 16

17 är ETFns NAV som räknas ut i slutet på varje handelsdag. Det andra beror på utbud och efterfrågan på andrahandsmarknaden som sköts på en börs. Om efterfrågan på fondandelar ökar, är fonden konstruerad så att APn kan byta tillgångar som ingår i ETFns underliggande index mot andelar i fonden. Som vi presenterat tidigare kallas denna egenskap in-kind och uttrycker att transaktionen genomförs med någonting liknande i utbyte. Omvänt, om efterfrågan sjunker på andrahandsmarknaden, kan APn lösa in en andel i fonden mot att i utbyte få tillgångarna i underliggande index. Utställda andelar i fonden visar hur stor efterfrågan är på fonden som helhet. Ur fondförvaltarens perspektiv är processen vid inlösen av fondandelar smidig då fonden inte behöver sälja något innehav utan endast ge aktierna till den inlösande parten. Det gör att förvaltaren kan investera hela fondens innehav och inte behöver ha en kontant buffert för eventuella inlösen av fondandelar. I transaktionerna för både skapande och inlösen av fondandelar i figur 3.2, representerar kontanterna ett balanserade belopp. Beloppet ska justera eventuella värdeförändringar i aktiekorgen som uppstått mellan den tidpunkt då de köptes på börsen och slutet på handelsdagen då NAV för fonden fastsälls. 3.5 Arbitrage I figur 3.2 ovan illustreras schematiskt hur transaktioner mellan aktörerna på första- och andrahandsmarknaden samt transaktioner mellan de två marknaderna genomförs. Mellan 17

18 första,- och andrahandsmarknaden kan AP utnyttja uppkomsten av skillnader i priset på andrahandsmarknaden och ETFns dagliga indikativa NAV 16 för arbitrage. Om skillnader i priserna överstiger kostnaderna att skapa/lösa in en creation unit möjliggörs en arbitragestrategi vilken kan appliceras på ETFn och dess underliggande aktieindex. Om t.ex. priset på andrahandsmarknaden går ner i förhållande till det indikativa NAV kan AP skapa en arbitragevinst genom att köpa fondandelar på andrahandsmarknaden som motsvarar en creation unit och samtidigt ta en kort position i motsvarande aktiekorg. Därefter kan fondandelarna lösas in hos fondförvaltaren mot aktiekorgen innan AP stänger sin korta position med vinst. Denna möjlighet till arbitrage gör att marknadspriset på ETFn under handelsdagen reflekterar fondens NAV och de två priserna närmar sig jämvikt. ETFns konstruktionen ger incitament åt investerare att skapa sig en arbitragevinst om marknadspriset och NAV inte överensstämmer. (Gastineau, 2002) påpekar trots att arbitragesambandet är ett villkor för skapande/inlösen-processen, är det inte jakten på arbitrage som motiverar skapande/inlösen av fondandelar. Han menar att AP tjänar mer på bid/ask-spreaden än ovan beskrivna arbitragemöjlighet (Gastineau, 2002, s.72). (Rainer Riess, 2005) påpekar att priset på ETFns underliggande aktiekorg och priset som ETFn handlas för på andrahandsmarknaden sinsemellan inte har något teoretiskt samband. Vi ser alltså att ETFen är konstruerad så att betydande skillnader i marknadspriset och NAV inte uppstå eftersom möjlighet till arbitrage finns för investeraren. Figur 3.1 och figur 3.2. visar båda hur transaktionsflödet i en ETF schematiskt kan illustreras och lyfter fram enskilt viktiga egenskaper med konstruktionen. Egenskaper som är unika för börsnoterade fonder och vi tycker därför att det är nödvändigt att sätta det i relation till hur flödet i en vanlig fond och dess motpart schematiskt kan illustreras. Nedan visar vi det i figur Ett realtids värde på fonden som beräknas av börsen där fonden handlas under hela handelsdagen. 18

19 Här har vi transaktionerna mellan en vanlig aktieindexfond, dess ägare och börsen där aktierna finns att tillgå. Först ger den blivande ägaren i fonden kontanter till fonden 1.) och får i utbyte andelar i fonden 2.) till priset som bestäms vid handelsdagens slut (net asset value). Fonden vänder sig i sin tur till börsen 3.) för att investera det nya kapitalet i aktier 4.). 3.6 Transparens En konsekvens av att handla indexfonder på en börs är att alla aktörer på marknaden har full insyn i hur ETFn är uppbyggd av dess underliggande tillgångar. Förändringar som fondmäklaren vill göra i fonden tillkännages innan förändringen sker och det blir allmän information på marknaden (Gastineau 2002, s187). Förändringen kan bestå i omviktning av fondens portfölj för att tillmötesgå en förändring i underliggande index. Full transparens är dock inte en del i ETFs konstruktion utan en konsekvens av att fonden handlas på en börs. Emittenten är därför skyldiga att lämna ut information om hur dess fondportfölj är sammanställd. Med ETF finns ramverket för att konstruera en fond med aktiv förvaltning där handel i fonden inte tillkännages allmänheten direkt. Exempel är Deutsche Börse Xetra Active Funds som blev första aktiva börshandlade fonden i Europa (Staack, 2005). I Tyskland finns ett regelverk som ger institutionella investerar information om aktivt förvaltade ETFs innehav med två dagars fördröjning. Vanliga investerare får informationen med två månaders fördröjning (McGuire och Helmrich, 2008). 3.7 Likviditet i ETF och underliggande Likviditet kan definieras som möjligheten att snabbt kunna sälja sin tillgång till ett rättvisande pris och det är en viktig egenskap för att ett finansiellt instrument ska vara 19

20 intressant för investerare. För ETFer finns det två delar som skapar likviditet: Den ena skapas på andrahandsmarknaden där ETFn handlas under hela dagen och prissätts kontinuerligt precis som en aktie. Det andra är skapande/inlösen-processen som sker på förstahandsmarknaden. I denna process driver efterfrågan på EFTen indirekt efterfrågan på tillgångarna i underliggande index eftersom när andelar i fonden efterfrågas behövs fler tillgångar från underliggande index för att skapa andelarna i fonden. (Hedge, och McDermott, 2004) hänvisar till att jämfört med en vanlig fond så har innehavaren av en ETF möjlighet att gå kort i index samt att instrumentet kan handlas på en börs vilket ökar likviditeten i instrumentet. För att bedöma hur likvid en tillgång är finns det enligt (Dubois och Barthelemy, 2005) tre olika mått. Handelsvolym: Mäts i vilka kvantiteter instrumentet tidigare har handlats på börsen och ger potentiella investeraren en uppfattning om hur bra omsättning ETFen har. Marknadsdjup och bredd: Bredden är ett mått på hur många aktörer det finns på den marknaden som handlar med den aktuella ETFn. Djupet mäter storleken på buden som finns i orderböckerna och är en indikator på hur stort bud som krävs för att de enskilt ska påverka priset på en ETF. En ETFs bredd och djup är enligt G Gastineau (2002, s. 241) generellt snävt och djupt vilket stimulerar till fler bud på marknaden. Köp/sälj prisskillnader: Slutligen är skillnaden mellan vad en investerare är beredd att sälja för och en annan köpa vid given tidpunkt ett viktigt mått på möjligheten att handla instrumentet till ett effektivt och rättvist pris. I Europa har ETFer introducerats på handelsplatser som sköter transaktionerna elektroniskt vilket har gett instrumentet bra möjligheter för tillväxt. Riess (2005) menar att de tre viktigaste faktorerna har varit likviditet, tillgång till internationella marknader och transparens. Likviditeten skapas med många köpare och säljare som möts på handelsplatsen och bidrar till att skillnaderna i köp/sälj-kurs för instrumentet är lågt. Riess lyfter även fram att elektroniska börsplattformar är tillgängliga från hela världen och sammanför på så sätt fler investerare vilket bidrar till en ökad likviditet i instrumentet. Vidare pekar han på att börsen skapar transparensen i marknaden då fondutställaren av ETFn är skyldig att lämna rapporter halvårsvis samt dagligen uppge fondens net asset value (NAV). 20

21 3.8 Övriga användningsområden för ETF Antalet institutionella investerare som använder ETF har vuxit stark sedan introduktionen av instrumentet i Europa från 16 stycken i december 1997 till nära 600 stycken i april 2009 och globalt under samma tidsperiod har antalet stigit från 165 till stycken. 17. Riess (2005) lyfter fram ett par huvudsakliga användningsområden för denna typ av investerare. Ett område är investerarens handhavande av dagliga in,- och utflöden av kontanter som kan placeras i ETFer som ett komplement till terminer. I uppsatsens teoridel går vi djupare in på ETFer roll inom portföljvalsteori. 17 Hemsida 8 21

22 4 Teori 4.1 Portföljvalsteori I detta kapital avser vi att sätta in vår uppsats i ett sammanhang av grundläggande portföljvalsteori och ursprunget till passiva investeringsstrategier. Vi ämnar även belysa ETFers roll i portföljvalsteori och den elementära kunskapen av tillgångsallokering. Det berömda mantrat att inte lägga alla ägg i samma korg syftar på diversifieringseffekten av att investera i en stor variation av finansiella tillgångar med låg korrelation. Detta gör nämligen att en högre avkastning kan uppnås till samma risk alternativt en lägre risk till samma avkastning, än vad som annars vore fallet. Detta är en tillämpning av mean-variance kriteriet och utvecklades utav Harry Markowitz under 1950-talet i ett flertal artiklar (Kaplan, 1998). Alla de riskfyllda portföljer som är likvärdiga enligt mean-variance kriteriet bildar den effektiva portföljvalsfronten där alla portföljer som ligger under fronten antingen ger mindre avkastning till samma risk eller högre risk till samma avkastning som den effektiva portföljvalsfronten (Elton, Gruber, Brown, Goetzmann, 2007) CAPM Sharp, Lintner och Mossin har oberoende av varandra utvecklat en av de grundläggande modellerna inom finansiell teori, nämligen Capital Asset Pricing Model (CAPM). Denna modell utnyttjar några rimligan antaganden, bl.a. homogena förväntningar om räntor och tillgångspriser. Sammantaget gör detta att alla investerare som använder mean-variance kriteriet, kommer att sträva efter en kombination av en riskfri tillgång och en tillgång med högst riskjusterad avkastning, där de båda tillgångarnas andelar speglar en investerares riskaversion. Enligt teorin är den enda effektiva riskfyllda tillgången den så kallade marknadsportföljen där alla marknadens olika tillgångar ingår. Varje akties andel av marknadsportföljen speglas av varje bolags marknadsvärdering i relation till marknadsvärdet för samtliga riskfyllda tillgångar. En sådan portfölj eliminerar företagsspecifik risk och innehåller endast marknadsrisk, alltså högsta möjliga diversifiering. Således säger CAPM att marknadsportföljen är den enda riskfyllda tillgången som samtliga investerare innehar, då alla investerare antas besitta kunskap om CAPM och agerar utifrån den kunskapen. Marknadsportföljen finner man på den punkt där tangenten från den riskfria räntan skär den effektiva portföljvalsfronten. Denna tangentlinje bildar då Capital Market Line som speglar alla möjliga effektiva portföljer 22

XACT Bull och XACT Bear. Så fungerar XACTs börshandlade fonder med hävstång

XACT Bull och XACT Bear. Så fungerar XACTs börshandlade fonder med hävstång XACT Bull och XACT Bear Så fungerar XACTs börshandlade fonder med hävstång 1 Så fungerar fonder med hävstång Den här broschyren är avsedd att ge en beskrivning av XACTs börshandlade fonder ( Exchange Traded

Läs mer

XACT Bull XACT Bear MARKNADSFÖRINGSMATERIAL

XACT Bull XACT Bear MARKNADSFÖRINGSMATERIAL XACT XACT Bear MARKNADSFÖRINGSMATERIAL Innehållsförteckning Fonder med hävstång...3 Fondernas placeringsstrategi...4 Hävstång...4 Daglig ombalansering...4 Fonderna skapar sin hävstång i terminsmarknaden...5

Läs mer

Aktivt förvaltade ETF:er

Aktivt förvaltade ETF:er Aktivt förvaltade ETF:er Alpcot Capital Management Avanza Forum 19 mars 014 1 4 Alpcot Capital Management Traditionell ETF Aktivt förvaltad ETF Alpcot Russia UCITS ETF 1 1 Alpcot Capital Management Ltd

Läs mer

Börshandlade fonder - ETF

Börshandlade fonder - ETF Börshandlade fonder - Agenda Förenar fondens & aktiens fördelar. Olika typer av :er Rak indexföljare och Indexföljare med hävstång. Fysisk, syntetisk eller terminsbaserad replikering. Vad skiljer en från

Läs mer

Strukturakademin 10 Portföljteori

Strukturakademin 10 Portföljteori Strukturakademin 10 Portföljteori 1. Modern Portföljteori 2. Diversifiering 3. Korrelation 4. Diversifierbar samt icke-diversifierbar risk 5. Allokering 6. Fungerar diversifiering alltid? 7. Rebalansering/Omallokering

Läs mer

Del 18 Autocalls fördjupning

Del 18 Autocalls fördjupning Del 18 Autocalls fördjupning Innehåll Autocalls... 3 Autocallens beståndsdelar... 3 Priset på en autocall... 4 Känslighet för olika parameterar... 5 Avkastning och risk... 5 del 8 handlade om autocalls.

Läs mer

Del 13 Andrahandsmarknaden

Del 13 Andrahandsmarknaden Del 13 Andrahandsmarknaden Strukturakademin Strukturakademin Srukturinvest Fondkommission 1 Innehåll 1. Produktens värde på slutdagen 2. Produktens värde under löptiden 3. Köp- och säljspread 4. Obligationspriset

Läs mer

Placeringsalternativ kopplat till tre strategier på G10 ländernas valutor

Placeringsalternativ kopplat till tre strategier på G10 ländernas valutor www.handelsbanken.se/mega Strategiobligation SHB FX 1164 Placeringsalternativ kopplat till tre strategier på G10 ländernas valutor Strategierna har avkastat 14,5 procent per år sedan år 2000 Låg korrelation

Läs mer

Del 2 Korrelation. Strukturakademin

Del 2 Korrelation. Strukturakademin Del 2 Korrelation Strukturakademin Innehåll 1. Implicita tillgångar 2. Vad är korrelation? 3. Hur fungerar sambanden? 4. Hur beräknas korrelation? 5. Diversifiering 6. Korrelation och Strukturerade Produkter

Läs mer

ETF:er i praktiken OMX Nasdaq 2014-10-21

ETF:er i praktiken OMX Nasdaq 2014-10-21 ETF:er i praktiken OMX Nasdaq 2014-10-21 Marknadsföringsmaterial Agenda 1. Utvärdering av ETF:er 2. Likviditetshantering 3. Allokering 4. Riskhantering 2 Handelsbanken Asset Management AUM 375 mdr 57 pers

Läs mer

Del 1 Volatilitet. Strukturakademin

Del 1 Volatilitet. Strukturakademin Del 1 Volatilitet Strukturakademin Innehåll 1. Implicita tillgångar 2. Vad är volatilitet? 3. Volatility trading 4. Historisk volatilitet 5. Hur beräknas volatiliteten? 6. Implicit volatilitet 7. Smile

Läs mer

NASDAQ OMX ETF-EVENT 8 MARS

NASDAQ OMX ETF-EVENT 8 MARS NASDAQ OMX ETF-EVENT 8 MARS OM ETFSVERIGE.SE Lanserades i april 2009 ETFSverige.se är Sveriges första innehållssajt som enbart fokuserar på Exchange Traded Funds ( ETF/ETF:er ) eller på svenska börshandlade

Läs mer

Modern kapitalförvaltning kundanpassning med flexibla lösningar

Modern kapitalförvaltning kundanpassning med flexibla lösningar Modern kapitalförvaltning kundanpassning med flexibla lösningar (Från Effektivt Kapital, Vinell m.fl. Norstedts förlag 2005) Ju rikare en finansmarknad är på oberoende tillgångar, desto större är möjligheterna

Läs mer

Del 3 Utdelningar. Strukturakademin

Del 3 Utdelningar. Strukturakademin Del 3 Utdelningar Strukturakademin Innehåll 1. Implicita tillgångar 2. Vad är utdelningar? 3. Hur påverkar utdelningar optioner? 4. Utdelningar och Forwards 5. Prognostisera utdelningar 6. Implicita utdelningar

Läs mer

Handel med ETF:er i primär- & sekundärmarknaden

Handel med ETF:er i primär- & sekundärmarknaden Handel med ETF:er i primär- & sekundärmarknaden Jacob Sternius, Chef ETF, Carnegie Fonder Carnegie Investment Bank AB Primär och sekundärmarknad Fondbolag Andelar Aktiekorg Market maker Market maker Market

Läs mer

BEAR OMX X10 BNP BULL OMX X10 BNP

BEAR OMX X10 BNP BULL OMX X10 BNP BNP PARIBAS BULL AND BEAR EDUCATED TRADING BEAR OMX X10 BNP BULL OMX X10 BNP Daglig hävstång x10 Förstärkt avkastning för dig med kort placeringshorisont En investering i värdepapper kan både öka och minska

Läs mer

Peter von Euler peeu01@handelsbanken.se

Peter von Euler peeu01@handelsbanken.se Peter von Euler peeu01@handelsbanken.se Lanserade den första börshandlade fonden i Norden, redan år 2000 Först i världen med negativ exponering och hävstång Förvaltar ca 20 000 mkr fördelat på 10 fonder

Läs mer

Del 15 Avkastningsberäkning

Del 15 Avkastningsberäkning Del 15 Avkastningsberäkning 1 Innehåll 1. Framtida förväntat pris 2. Price return 3. Total Return 5. Excess Return 6. Övriga alternativ 7. Avslutande ord 2 I del 15 går vi igenom olika möjliga alternativ

Läs mer

VÄSENTLIG INFORMATION AVSEENDE BULL-CERTIFIKAT

VÄSENTLIG INFORMATION AVSEENDE BULL-CERTIFIKAT VÄSENTLIG INFORMATION AVSEENDE BULL-CERTIFIKAT Hur ska jag använda detta dokument? Detta dokument förser dig med information om väsentliga egenskaper och risker för en investering i Bull-certifikat (även

Läs mer

BULL & BEAR INVESTERING MED TYDLIG HÄVSTÅNG

BULL & BEAR INVESTERING MED TYDLIG HÄVSTÅNG DECEMBER 2013 BÖRSHANDLADE PRODUKTER BULL & BEAR INVESTERING MED TYDLIG HÄVSTÅNG BUILDING TEAM SPIRIT TOGETHER RISKINFORMATION VEM BÖR INVESTERA? Bull & Bear-produkter är lämpade för svenska sofistikerade

Läs mer

BULL BEAR-CERTIFIKAT BULL & BEAR-CERTIFIKAT

BULL BEAR-CERTIFIKAT BULL & BEAR-CERTIFIKAT BNP PARIBAS BULL AND BEAR EDUCATED TRADING BULL BEAR-CERTIFIKAT BULL & BEAR-CERTIFIKAT Daglig hävstång Förstärkt avkastning för dig med kort placeringshorisont En investering i värdepapper kan både öka

Läs mer

För några av er kanske strukturerade placeringar är okänt medan andra kanske upplever placeringsformen som snårig. Vilka möjligheter och risker finns

För några av er kanske strukturerade placeringar är okänt medan andra kanske upplever placeringsformen som snårig. Vilka möjligheter och risker finns 1 För några av er kanske strukturerade placeringar är okänt medan andra kanske upplever placeringsformen som snårig. Vilka möjligheter och risker finns det? Under detta pass ska jag besvara frågorna Vad,

Läs mer

Är du Bull, Bear eller Chicken?

Är du Bull, Bear eller Chicken? www.handelsbanken.se/bullbear HANDELSBANKENS BULL & BEAR CERTIFIKAT Är du Bull, Bear eller Chicken? Bull Du tror på en uppgång i marknaden och kastar dina horn uppåt. Har du rätt tjänar du dubbelt så mycket

Läs mer

Del 6 Valutor. Strukturakademin

Del 6 Valutor. Strukturakademin Del 6 Valutor Strukturakademin Innehåll 1. Strukturerade produkter och valutor 2. Hur påverkar valutor? 3. Metoder att hantera valutor 4. Quanto Valutaskyddad 5. Composite Icke valutaskyddad 6. Lokal Icke

Läs mer

HUR KAN JAG ANVÄNDA ETF:ER SOM ETT KOMPLEMENT TILL MIN VANLIGA AKTIEPORTFÖLJ?

HUR KAN JAG ANVÄNDA ETF:ER SOM ETT KOMPLEMENT TILL MIN VANLIGA AKTIEPORTFÖLJ? HUR KAN JAG ANVÄNDA ETF:ER SOM ETT KOMPLEMENT TILL MIN VANLIGA AKTIEPORTFÖLJ? OM ETFSVERIGE.SE Lanserades i april 2009 ETFSverige.se är Sveriges första innehållssajt som enbart fokuserar på Exchange Traded

Läs mer

Del 16 Kapitalskyddade. placeringar

Del 16 Kapitalskyddade. placeringar Del 16 Kapitalskyddade placeringar Innehåll Kapitalskyddade placeringar... 3 Obligationer... 3 Prissättning av obligationer... 3 Optioner... 4 De fyra positionerna... 4 Konstruktion av en kapitalskyddad

Läs mer

Del 4 Emittenten. Strukturakademin

Del 4 Emittenten. Strukturakademin Del 4 Emittenten Strukturakademin Innehåll 1. Implicita risker och tillgångar 2. Emittenten 3. Obligationer 4. Prissättning på obligationer 5. Effekt på villkoren 6. Marknadsrisk och Kreditrisk 7. Implicit

Läs mer

EDUCATED TRADING. Daglig hävstång BULL & BEAR-CERTIFIKAT. Förstärkt avkastning för dig med kort placeringshorisont

EDUCATED TRADING. Daglig hävstång BULL & BEAR-CERTIFIKAT. Förstärkt avkastning för dig med kort placeringshorisont BNP PARIBAS EDUCATED TRADING Daglig hävstång BULL & BEAR-CERTIFIKAT Förstärkt avkastning för dig med kort placeringshorisont En investering i värdepapper kan både öka och minska i värde och det är inte

Läs mer

Vi gör förändringar i Access Trygg den 2 april 2014

Vi gör förändringar i Access Trygg den 2 april 2014 Stockholm mars 2014 1(3) Vi gör förändringar i Access Trygg den 2 april 2014 Vår ambition är att erbjuda dig ett modernt och attraktivt utbud av fonder med hög kvalitet. Det innebär att vi kontinuerligt

Läs mer

Fondallokering 2014-02-17

Fondallokering 2014-02-17 Fondallokering 2014-02-17 1 Stellum Låg... 2 1.1 Förvaltningsmål och riskprofil... 2 1.2 Värdering och jämförelseindex... 2 1.3 Aktuell fondallokering... 2 1.4 Portföljens prestanda jämfört med jämförelseindex...

Läs mer

OPTIONSSTRATEGIER SNABBGUIDE AKTIEOPTIONER

OPTIONSSTRATEGIER SNABBGUIDE AKTIEOPTIONER OPTIONSSTRATEGIER SNABBGUIDE AKTIEOPTIONER Optioner ger investerare många möjligheter eftersom det finns strategier för alla olika marknadslägen. De är också effektiva verktyg för att försäkra innehav

Läs mer

Påbyggnad/utveckling av lagen om ett pris Effektiv marknad: Priserna på en finansiell marknad avspeglar all relevant information

Påbyggnad/utveckling av lagen om ett pris Effektiv marknad: Priserna på en finansiell marknad avspeglar all relevant information Föreläsning 4 ffektiva marknader Påbyggnad/utveckling av lagen om ett pris ffektiv marknad: Priserna på en finansiell marknad avspeglar all relevant information Konsekvens: ndast ny information påverkar

Läs mer

VÄSENTLIG INFORMATION AVSEENDE CERTIFIKAT MINI FUTURE SHORT

VÄSENTLIG INFORMATION AVSEENDE CERTIFIKAT MINI FUTURE SHORT VÄSENTLIG INFORMATION AVSEENDE CERTIFIKAT MINI FUTURE SHORT Hur ska jag använda detta dokument? Detta dokument förser dig med information om väsentliga egenskaper och risker för en investering i Certifikat

Läs mer

TOM Certifikat TOM OMX X1 OC

TOM Certifikat TOM OMX X1 OC TOM Certifikat TOM OMX X1 OC Turn Of the Month Certifikat Vad står TOM för? TOM står för turn-of-the-month. TOM Certifikat följer en mycket enkel investeringsstrategi. Investering sker endast under månadsskiften,

Läs mer

Historisk utveckling. Geografisk fördelning

Historisk utveckling. Geografisk fördelning Oak Capital erbjuder för närvarande en trendanpassad investering med exponering mot tre mycket välrenomerade fonder och finns både som kapitalskydd och hävstångscertifikat. Placeringen bygger som bekant

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Placeringspolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions styrelse 2012-06-02 Dokumentansvarig: Ekonomichef Innehåll Syfte... 2 Förvaltningsmål...

Läs mer

Aktiv och passiv fondförvaltning behövs båda?

Aktiv och passiv fondförvaltning behövs båda? :::;;;;;;;;;;;;:::::: AKTIV OCH PASSIV FONDFÖRVALTNING Söderberg & Partners Aktiv och passiv fondförvaltning behövs båda? Analytiker: Johanna Gustafsson och Walter Nuñez Ovtcharenko ATT KÖPA INDEXFONDER

Läs mer

BULL & BEAR INTE BARA ATT TUTA OCH KÖRA

BULL & BEAR INTE BARA ATT TUTA OCH KÖRA BULL & BEAR INTE BARA ATT TUTA OCH KÖRA En investering i värdepapper kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det investerade kapitalet. Historisk utveckling utgör

Läs mer

Bättre placeringar. SIP Nordic Fondkommission AB Datum: 10 april 2012

Bättre placeringar. SIP Nordic Fondkommission AB Datum: 10 april 2012 Bättre placeringar SIP Nordic Fondkommission AB Datum: 10 april 2012 Om SIP Nordic Företaget Start i Stockholm 2006 Tillståndspliktig verksamhet i Sverige, Norge, Finland, Storbritannien, USA Produktportfölj:

Läs mer

Basfonden Granit Basfonden

Basfonden Granit Basfonden Basfonden Granit Basfonden Ge ditt sparande en stabil bas investera i en systematiskt förvaltad blandfond med exponering mot flera olika tillgångar. Grunden för all framgångsrik förvaltning är att sprida

Läs mer

SKAGEN Credit De bästa företagsobligationerna från den globala trädgården Konsten att använda sunt förnuft

SKAGEN Credit De bästa företagsobligationerna från den globala trädgården Konsten att använda sunt förnuft Æbletræer, 1907. Av Michael Ancher, en av Skagenmålarna. Tillhör Skagens Museum (beskuren). SKAGEN Credit De bästa företagsobligationerna från den globala trädgården Konsten att använda sunt förnuft Det

Läs mer

Avgifterna på fondmarknaden 2011

Avgifterna på fondmarknaden 2011 Avgifterna på fondmarknaden 2011 1 AMF Fonder 2 sid 5 sid 6 sid 7 sid 8 sid 10 sid 11 sid 12 sid 12 sid 14 sid 16 sid 18 Sammanfattning Om rapporten Begränsningar Utveckling av fondförmögenhet och nettosparande

Läs mer

EXCHANGE TRADED FUNDS - en analys av tre svenska börshandlade fonders prestation i förhållande till aktivt förvaltade Sverigefonder

EXCHANGE TRADED FUNDS - en analys av tre svenska börshandlade fonders prestation i förhållande till aktivt förvaltade Sverigefonder UPPSALA UNIVERSITET Företagsekonomiska Institutionen Magisteruppsats inom finansiering 15 hp Höstterminen 2009 EXCHANGE TRADED FUNDS - en analys av tre svenska börshandlade fonders prestation i förhållande

Läs mer

Absolutavkastande tillgångsallokering

Absolutavkastande tillgångsallokering Absolutavkastande tillgångsallokering Vad är Chelys Kapitalförvaltning? Chelys Kapitalförvaltning AB är ett fristående analysföretag som veckovis analyserar förutsättningarna för aktie- och räntemarknaden

Läs mer

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och

Läs mer

Hedgefonders avkastning gentemot Stockholmsbörsen

Hedgefonders avkastning gentemot Stockholmsbörsen Södertörns högskola Institutionen för ekonomi och företagande Kandidatuppsats 15 hp Finansiering Vårterminen 2010 Hedgefonders avkastning gentemot Stockholmsbörsen Hur presterar Hedgefonder under olika

Läs mer

F Ö R U T F Ö R A N D E A V O R D E R

F Ö R U T F Ö R A N D E A V O R D E R INTERNA RIKTLINJER F Ö R U T F Ö R A N D E A V O R D E R INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning... 1 2. Den relativa vikt som tillmäts olika faktorer vid utförande/vidarebefordran av order 2 2.1. Den mest likvida

Läs mer

www.handelsbanken.se/certifikat Certifikat BEAR HM H Avseende: Hennes & Mauritz B Med emissionsdag: 17 april 2009

www.handelsbanken.se/certifikat Certifikat BEAR HM H Avseende: Hennes & Mauritz B Med emissionsdag: 17 april 2009 www.handelsbanken.se/certifikat Certifikat BEAR HM H Avseende: Hennes & Mauritz B Med emissionsdag: 17 april 2009 Slutliga Villkor Certifikat Fullständig information om Handelsbanken och erbjudandet kan

Läs mer

), beskrivs där med följande funktionsform,

), beskrivs där med följande funktionsform, BEGREPPET REAL LrNGSIKTIG JeMVIKTSReNTA 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Diagram R15. Grafisk illustration av nyttofunktionen för s = 0,3 och s = 0,6. 0,0 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 s = 0,6 s = 0,3 Anm. X-axeln

Läs mer

Marknadsföringsmaterial. Bull & Bear. Handla rätt och få minst dubbla avkastningen. Oavsett om du tror på plus eller minus.

Marknadsföringsmaterial. Bull & Bear. Handla rätt och få minst dubbla avkastningen. Oavsett om du tror på plus eller minus. Marknadsföringsmaterial Bull & Bear Handla rätt och få minst dubbla avkastningen. Oavsett om du tror på plus eller minus. När du bestämt dig för dubbla avkastningen Bull Du tror på en uppgång i marknaden.

Läs mer

Bostadsindex Finansiella Produkter

Bostadsindex Finansiella Produkter 1 Bostadsindex Finansiella Produkter Magnus Olsson Juni 2010 Agenda NASDAQ OMX och index Omvärlden vad händer Vad bygger en ny marknad Produkter baserade på HOX några exempel 2 NASDAQ OMX och Index NASDAQ

Läs mer

Börshandlade certifikat Bull & Bear

Börshandlade certifikat Bull & Bear Börshandlade certifikat Bull & Bear Bull & Bear-certifikat passar dig som har en bestämd marknadstro, oavsett om du tror på uppgång eller nedgång. Bull & Bear-certifikat är hävstångsprodukter vilket betyder

Läs mer

ETF-guide för investerare

ETF-guide för investerare ETF-guide för investerare Dra fördel av en investeringsrevolution Börshandlade fonder (ETF:er 1 ) kan hjälpa dig att förändra hur du hanterar dina investeringar. ETF:er kombinerar fördelarna hos traditionella

Läs mer

Warranter En investering med hävstångseffekt

Warranter En investering med hävstångseffekt Warranter En investering med hävstångseffekt Investerarprofil ÄR WARRANTER RÄTT TYP AV INVESTERING FÖR DIG? Innan du bestämmer dig för att investera i warranter bör du fundera över vilken risk du är beredd

Läs mer

Hedgefonder. Ulf Strömsten. Årets Hedgefond 2005

Hedgefonder. Ulf Strömsten. Årets Hedgefond 2005 Hedgefonder Ulf Strömsten 1 Kort om Catella Catella ingår i Kamprad-sfären Catella Capital förvaltar för närvarande runt 24 mdr kr och är därmed en av Sveriges största fristående förvaltare. Catella Capital

Läs mer

AID:... Uppgift 1 (2 poäng) Definiera kortfattat följande begrepp. a) IRR b) APR c) Going concern d) APV. Lösningsförslag: Se Lärobok och/alt Google.

AID:... Uppgift 1 (2 poäng) Definiera kortfattat följande begrepp. a) IRR b) APR c) Going concern d) APV. Lösningsförslag: Se Lärobok och/alt Google. Notera att det är lösningsförslag. Inga utförliga lösningar till triviala definitioner och inga utvecklade svar på essä-typ frågor. Och, att kursen undervisas lite olika år från år. År 2013 mera från Kap

Läs mer

Månadsbrev PROGNOSIA GALAXY Oktober 2014

Månadsbrev PROGNOSIA GALAXY Oktober 2014 Månadsbrev PROGNOSIA GALAXY Oktober 2014 Förvaltaren har ordet De globala börserna steg återigen och oktober blev den nionde positiva månaden i rad. Prognosia Galaxy steg med 2,55 % i oktober (inklusive

Läs mer

Aktiebevis WinWin USA

Aktiebevis WinWin USA Icke kapitalskyddad Bevis är en placering med 1 års löptid som ger möjlighet till avkastning vid såväl stigande som fallande aktiemarknad. Placeringen är kopplad till kursutvecklingen för ett amerikanskt

Läs mer

Förvaltning ska tillförsäkra en långsiktig godtagbar tillväxt av kapitalet.

Förvaltning ska tillförsäkra en långsiktig godtagbar tillväxt av kapitalet. Placeringspolicy Inledning Hörselskadades Riksförbund, HRF, väljer från fall till fall om gåvor i form av fonder eller aktier ska säljas direkt eller vara kvar som långsiktig placering. Primärt arbetar

Läs mer

Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Ethica Balanserad

Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Ethica Balanserad Stockholm juni 2012 1 (3) Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Ethica Balanserad Vi arbetar ständigt med att utveckla vår förvaltning och de tjänster vi levererar till våra kunder. Som

Läs mer

Riskbegreppet kopplat till långsiktigt sparande

Riskbegreppet kopplat till långsiktigt sparande Riskbegreppet kopplat till långsiktigt sparande Vad är risk? På de finansiella marknaderna är en vedertagen och accepterad definition av risk att den definieras som variation i placeringens avkastning.

Läs mer

Aktiebevis Sverige. Private Banking

Aktiebevis Sverige. Private Banking Icke kapitalskyddad Bevis Private Banking är en placering med en löptid på 2 år och 8 månader som är kopplad till ett brett svenskt aktieindex. Om index utvecklas positivt erhålls indikativt 1,45 gånger

Läs mer

Vad handlar Boken Kapitel och föreläsningar om? En synopsis av kursen

Vad handlar Boken Kapitel och föreläsningar om? En synopsis av kursen 2015-04-25/Bo Sjö Översikt Finansiell Ekonomi 723G29 Vad handlar Boken Kapitel och föreläsningar om? En synopsis av kursen Kap 1 Introduktion (Översiktligt) Det asymmetriska informations problemet, som

Läs mer

Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Ethica Stiftelse

Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Ethica Stiftelse Stockholm juni 2012 1 (3) Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Ethica Stiftelse Vi arbetar ständigt med att utveckla vår förvaltning och de tjänster vi levererar till våra kunder. Som

Läs mer

SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 4/2011 ESMA, RIKTLINJER FÖR HÖGT AUTOMATISERAD HANDEL

SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 4/2011 ESMA, RIKTLINJER FÖR HÖGT AUTOMATISERAD HANDEL SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 4/2011 6 SEPTEMBER 2011 Innehåll RIKTLINJER FÖR HÖGT AUTOMATISERAD HANDEL s.1 BÖRSHANDLADE FONDER s.3 ESMA, RIKTLINJER FÖR HÖGT AUTOMATISERAD HANDEL

Läs mer

SVENSKA INVESTERINGSGRUPPEN. Berika människor genom att skapa möjlighet för ekonomisk tillväxt och frihet genom alternativa investeringar.

SVENSKA INVESTERINGSGRUPPEN. Berika människor genom att skapa möjlighet för ekonomisk tillväxt och frihet genom alternativa investeringar. SVENSKA INVESTERINGSGRUPPEN Berika människor genom att skapa möjlighet för ekonomisk tillväxt och frihet genom alternativa investeringar. DIVERSIFIERING PÅ RIKTIGT När banker och finansiella rådgivare

Läs mer

SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 2/2012 BLANKNING OCH VISSA ASPEKTER AV KREDITSWAPPAR

SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 2/2012 BLANKNING OCH VISSA ASPEKTER AV KREDITSWAPPAR SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 2/2012 7 FEBRUARI 2012 Ansvarig utgivare: Kerstin Hermansson Innehåll BLANKNING OCH VISSA ASPEKTER AV KREDITSWAPPAR s.1 ESMA, KONSULTATION BÖRSHANDLADE

Läs mer

Del 9 Råvaror. Strukturakademin. Strukturakademin. Strukturinvest Fondkommission

Del 9 Råvaror. Strukturakademin. Strukturakademin. Strukturinvest Fondkommission Del 9 Råvaror 1 Innehåll 1. Att investera i råvaror 2. Uppkomsten av en organiserad marknad 3. Råvarumarknadens aktörer 4. Vad styr råvarupriserna? 5. Handel med råvaror 6. Spotmarknaden och terminsmarknaden

Läs mer

Peab-fonden 515602-4084

Peab-fonden 515602-4084 Årsberättelse för Peab-fonden Perioden 2014-01-01-2014-12-31 Peab-fonden 1 Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för ISEC Services AB, 556542-2853, får härmed avge årsberättelse

Läs mer

Fonden regleras i enlighet med den norska lagen om värdepappersfonder av den 25 november 2011 (lov om verdipapirfond, vpfl ).

Fonden regleras i enlighet med den norska lagen om värdepappersfonder av den 25 november 2011 (lov om verdipapirfond, vpfl ). Fondbestämmelser för värdepappersfonden SKAGEN Global 1 Värdepappersfondens och förvaltningsbolagets namn Värdepappersfonden SKAGEN Global förvaltas av förvaltningsbolaget SKAGEN AS (SKAGEN). Fonden är

Läs mer

Avgifterna på fondmarknaden 2012

Avgifterna på fondmarknaden 2012 Avgifterna på fondmarknaden 2012 En rapport gjord av AMF Fonder sid 1 Hur utvecklas fondernas avgifter? AMF Fonder har för sjätte året i rad undersökt hur avgifterna på den svenska fondmarknaden utvecklas.

Läs mer

NASDAQ GLOBAL INDEXES

NASDAQ GLOBAL INDEXES NASDAQ GLOBAL INDEXES Presented by: Peter Tengzelius Product Lead Manager NASDAQ Global Information Services AGENDA Nasdaq Index overview Selected Index launches 2010-2013 Index Offering Smart Beta Nasdaq

Läs mer

Månadsbrev PROGNOSIA SUPERNOVA Oktober 2014

Månadsbrev PROGNOSIA SUPERNOVA Oktober 2014 Månadsbrev PROGNOSIA SUPERNOVA Oktober 2014 Förvaltaren har ordet Efter en turbulent inledning på oktober månad återhämtade sig tillväxtmarknaderna snabbt i slutet. Prognosia Supernova steg med hjälp av

Läs mer

1 ekonomiska 25 kommentarer mars 2009 nr 3, 2009

1 ekonomiska 25 kommentarer mars 2009 nr 3, 2009 n Ekonomiska kommentarer Denna kommentar är ett utdrag ur en artikel Hedgefonder och finansiella kriser som publiceras i årets första nummer av Riksbankens tidskrift Penning- och valutapolitik. Utöver

Läs mer

D 2. Placeringsstrategi. För Neuroförbundet och till Neuroförbundet anknutna stiftelser. Maj 2011

D 2. Placeringsstrategi. För Neuroförbundet och till Neuroförbundet anknutna stiftelser. Maj 2011 Placeringsstrategi För Neuroförbundet och till Neuroförbundet anknutna stiftelser Maj 2011 Reviderat 2014 med anledning av namnbyte, enda ändringen 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION 3 Bakgrund och syfte

Läs mer

Portföljstudie av bostadshyresfastigheter

Portföljstudie av bostadshyresfastigheter Portföljstudie av bostadshyresfastigheter En utvärdering av möjligheten att använda bostadshyresfastigheter som ett sätt att diversifiera en investeringsportfölj baserad på historisk avkastning för olika

Läs mer

Aktieindexobligationer hög avkastning till låg risk

Aktieindexobligationer hög avkastning till låg risk Aktieindexobligationer hög avkastning till låg risk Utvärdering av Handelsbankens aktieindexobligationer 1994-2007 Sammanfattning Avkastning jämförbar med aktier Handelsbankens aktieindexobligationer har

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

Plain Capital StyX 515602-5396

Plain Capital StyX 515602-5396 Halvårsredogörelse för Plain Capital StyX Perioden 2015-01-01-2015-06-30 Plain Capital StyX 1 Bäste andelsägare, Halva året har nu passerat och det är dags att summera tiden som gått. Året inleddes med

Läs mer

Fonden regleras i enlighet med den norska lagen om värdepappersfonder av den 25 november 2011 ( vpfl ).

Fonden regleras i enlighet med den norska lagen om värdepappersfonder av den 25 november 2011 ( vpfl ). Fondbestämmelser för värdepappersfonden SKAGEN Kon-Tiki 1 Värdepappersfondens och förvaltningsbolagets namn Värdepappersfonden SKAGEN Kon-Tiki förvaltas av förvaltningsbolaget SKAGEN AS (SKAGEN). Fonden

Läs mer

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Mars 2015 Rapporten presenterar marknadsriskpremien och andra kritiska komponenter som krävs för att uppskatta avkastningskravet på den svenska aktiemarknaden.

Läs mer

CMC MARKETS UK PLC. Riskvarning för CFDer. Januari 2015. Registrerade i England. Organisationsnummer 02448409

CMC MARKETS UK PLC. Riskvarning för CFDer. Januari 2015. Registrerade i England. Organisationsnummer 02448409 CMC MARKETS UK PLC Riskvarning för CFDer Januari 2015 Registrerade i England. Organisationsnummer 02448409 Auktoriserade och under tillsyn av Financial Conduct Authority. Registreringsnummer 173730 1 CMC

Läs mer

www.pwc.se/riskpremiestudien Riskpremien på den svenska aktiemarknaden

www.pwc.se/riskpremiestudien Riskpremien på den svenska aktiemarknaden www.pwc.se/riskpremiestudien Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Studie mars 2012 Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Innehåll Introduktion... 3 Sammanfattning av årets studie... 4 Undersökningsmetodik...

Läs mer

Finansmarknadernas utveckling och den finansiella stabiliteten om hedgefonder

Finansmarknadernas utveckling och den finansiella stabiliteten om hedgefonder Finansmarknadernas utveckling och den finansiella stabiliteten om hedgefonder KENT JANÉR VD för Nektar Asset Management, en marknadsneutral hedge fond som arbetar med stort inslag av makroekonomiska bedömningar.

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET MATEMATISKA INSTITUTIONEN Avd. för Matematisk statistik Thomas Höglund FINANSMATEMATIK I. ÖVNINGAR TILL DAG 3.

STOCKHOLMS UNIVERSITET MATEMATISKA INSTITUTIONEN Avd. för Matematisk statistik Thomas Höglund FINANSMATEMATIK I. ÖVNINGAR TILL DAG 3. STOCKHOLMS UNIVERSITET MATEMATISKA INSTITUTIONEN Avd. för Matematisk statistik Thomas Höglund FINANSMATEMATIK I. ÖVNINGAR TILL DAG 2. Luenberger: 2:1-5, 9, 11, 12. Övning 1. Du lånar 200000 kr i en bank

Läs mer

Börshandlade certifikat 1:1

Börshandlade certifikat 1:1 Börshandlade certifikat 1:1 1:1-certifikat passar dig som tror att en viss tillgång eller marknad ska stiga i värde. 1:1-certifikat passar både för kortsiktiga och långsiktiga investeringar. 1:1-certifikat

Läs mer

Bygg smartare portföljer. Pensionskapital Vilande bolag Överlikviditet Långsiktigt sparande

Bygg smartare portföljer. Pensionskapital Vilande bolag Överlikviditet Långsiktigt sparande Bygg smartare portföljer Pensionskapital Vilande bolag Överlikviditet Långsiktigt sparande BYGG SMARTARE PORTFÖLJER MED HJÄLP AV GARANTUM FÖR ALLA TYPER AV PLACERINGSBEHOV Mer kapital i tillväxt, mindre

Läs mer

Apotekets Pensionsstiftelse

Apotekets Pensionsstiftelse Styrelseseminarium Utvärdering av referensportföljen Apotekets Pensionsstiftelse April 2014 Wassum 2014 1 Hur har referensportföljen förändrats? 100% 90% Europa 80% 70% Absolutavkast. 30% 5% 60% 50% Amerikanska

Läs mer

Fondförmögenheterna stiger utan att avgifterna sjunker En studie genomförd av AMF Pension Fondförvaltning AB

Fondförmögenheterna stiger utan att avgifterna sjunker En studie genomförd av AMF Pension Fondförvaltning AB x Fondförmögenheterna stiger utan att avgifterna sjunker En studie genomförd av AMF Pension Fondförvaltning AB För frågor, kontakta Fredrik Nordström, VD AMF Pension Fondförvaltning, 070-219 35 20 Fondavgifterna

Läs mer

INFORMATIONSBROSCHYR. Carnegie Fund of Funds International. Utländsk specialfond

INFORMATIONSBROSCHYR. Carnegie Fund of Funds International. Utländsk specialfond INFORMATIONSBROSCHYR Carnegie Fund of Funds International Utländsk specialfond Informationsbroschyren avser Carnegie Fund of Funds International, utländsk specialfond med tillstånd enligt 1 kap. 9 lagen

Läs mer

EXCEED CAPITAL SVERIGE AB RIKTLINJER FÖR UTFÖRANDE AV ORDER SAMT INFORMATION OM INCITAMENT FASTSTÄLLD AV STYRELSEN DEN 22 SEPTEMBER 2014

EXCEED CAPITAL SVERIGE AB RIKTLINJER FÖR UTFÖRANDE AV ORDER SAMT INFORMATION OM INCITAMENT FASTSTÄLLD AV STYRELSEN DEN 22 SEPTEMBER 2014 EXCEED CAPITAL SVERIGE AB RIKTLINJER FÖR UTFÖRANDE AV ORDER SAMT INFORMATION OM INCITAMENT FASTSTÄLLD AV STYRELSEN DEN 22 SEPTEMBER 2014 INNEHÅLL 1. INLEDNING 2. DEN RELATIVA VIKT SOM TILLMÄTS OLIKA FAKTORER

Läs mer

COELI PRIVATE EQUITY 2009 AB

COELI PRIVATE EQUITY 2009 AB INBJUDAN TILL TECKNING AV AKTIER I COELI 2009 AB Denna informationsbroschyr är en sammanfattning av prospektet Inbjudan till teckning av aktier Coeli Private Equity 2009 AB. Ett fullständigt prospekt kan

Läs mer

Vi gör förändringar i våra Premiumfonder

Vi gör förändringar i våra Premiumfonder Stockholm oktober 2014 1(4) Vi gör förändringar i våra Premiumfonder Vår ambition är att erbjuda dig ett modernt och attraktivt utbud av fonder med hög kvalitet. Det innebär att vi kontinuerligt arbetar

Läs mer

En rapport om fondspararnas riskbenägenhet 2009/2010

En rapport om fondspararnas riskbenägenhet 2009/2010 En rapport om fondspararnas riskbenägenhet 2009/2010 Bakgrund Riksdagen och arbetsmarknadens parter har i praktiken tvingat alla löntagare att själva ta ansvar för sin pensionsförvaltning utan att förvissa

Läs mer

FlexLiv Överskottslikviditet

FlexLiv Överskottslikviditet FlexLiv Överskottslikviditet 2 5 Förvaltning av överskottslikviditet Regelverket för fåmansföretag i Sverige begränsar nyttan av kapitaluttag genom lön och utdelning. Många företagare väljer därför att

Läs mer

BNP PARIBAS MINI FUTURES EDUCATED TRADING

BNP PARIBAS MINI FUTURES EDUCATED TRADING BNP PARIBAS MINI FUTURES EDUCATED TRADING En investering i värdepapper kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det investerade kapitalet. Mini futures är högriskplaceringar

Läs mer

Placeringspolicy för Region Värmland

Placeringspolicy för Region Värmland Placeringspolicy för Region Värmland Beslutat av regionfullmäktige den: 2013-11-08 Ersätter placeringspolicy daterad den: 2008-05-15 Innehållsförteckning 1. Syfte... 2 2. Målsättning... 2 3. Uppdatering...

Läs mer

Förvaltning av pensionskapital tankar och tillvägagångssätt. Gustav Karner, Finansdirektör

Förvaltning av pensionskapital tankar och tillvägagångssätt. Gustav Karner, Finansdirektör Förvaltning av pensionskapital tankar och tillvägagångssätt Gustav Karner, Finansdirektör Agenda Länsförsäkringar Kapitalförvaltning Hur hitta en optimal risk budget? Resultat Sammanfattning 2 Agenda Länsförsäkringar

Läs mer