FÖRSTUDIE. Samverkan VA REGION VÄSTERBOTTEN FALUN VERKSAMHETSUTVECKLING UPPDRAGSNUMMER PÄR JOHANSSON. repo001.

Transkript

1 repo001.docx REGION VÄSTERBOTTEN Samverkan VA UPPDRAGSNUMMER FALUN VERKSAMHETSUTVECKLING PÄR JOHANSSON

2 repo001.docx Sammanfattning Föreliggande förstudie avser att ge underlag till fortsatt dialog hos förtroendevalda och tjänstemän om de framtida utmaningarna för VA verksamheten i Västerbotten och ge exempel på vägar att gå vidare på. Förstudien är utförd av extern konsult med stöd av utsedd styrgrupp under ledning av Region Västerbotten (VA sen). Utifrån denna dialog bör mer detaljerade ansatser utföras med ökad inblandning av lokala företrädare i syfte att utveckla samverkansformer och konstellationer som på bästa sätt möter de framtida utmaningarna. Förstudien har genomförts via materialinsamling och intervjuer från samtliga kommuner (om det varit möjligt) med avstämning i utsedd styrgrupp. Konsulten står själv för bedömningar, slutsatser och rekommendationer. För eventuella brister i fakta och uppgifter, bilaga 1, står varje enskild kommun för då alla haft möjlighet att granska uppgifterna. VA verksamheten i Västerbotten står inför stora utmaningar, se nedan, och de främsta budskapen att diskutera vidare bedöms vara; A. I många av kommunerna har det inte varit aktuellt med öka underhåll och förnyelse av VA anläggningar, men nu börjar anläggningarna bli slitna och föråldrade. Då mycket byggdes ut under står VA verksamheterna nu inför en stort underhåll- och förnyelsebehov. Kommunerna i Västerbotten har som medeltal 50 % längre ledningsnät och 4 gånger fler VA anläggningar än en Svensk medelkommun och i inlandet uppgår detta till det 100 % respektive 8 gånger. Bedömt återanskaffningsvärde för VA anläggningar i Västerbotten bedöms till ca 20 miljarder kronor. Kommunerna har angett att ökade reinvesteringsbehov är den största utmaningen. Bedömningen är att reinvesteringstakten måste öka med minst 5 gånger som medel i länet nuvarande takt för att klara de framtida behoven. Vid bristande underhåll och förnyelse kan kapitalförstöring inträda allt mer som i sig kan skapa såväl bristande VA försörjning som dålig ekonomi (höga taxor). B. I de allra flesta kommunerna minskar befolkningen kraftigt och det innebär allt svårare att upprätthålla kompetensförsörjning och långsiktigt trygg VA standard. C. I de flesta mindre kommunerna upprätthålls daglig drift och underhåll baseras ofta på akuta händelser. Det planerade arbetet är ofta väldigt begränsat. Dessutom saknas ofta resurser för att genomföra och följa upp planerade insatser (underhåll, investeringar). Andra begränsande faktorer kan vara dokumentation. D. Förtroendevalda har ofta mycket begränsad kunskap om nuvarande och framtida behov. Fokus ligger ofta i att hålla nere VA taxa. I de flesta kommuner ligger VA Sweco Södra Mariegatan 18 E Box 1902 SE Falun, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) Sweco Environment AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm Pär Johansson Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) par.johansson@sweco.se

3 Fel! Hittar inte referenskälla. under kommunstyrelsen som har många, ofta mer synbara, frågor att hantera. Möjligheten till att utveckla kunskap och förståelse om VA är klart begränsad. E. Fortsätter kommunerna på nuvarande väg kan effekterna bli allvarliga. Den bästa vägen för att möta utmaningarna bedöms vara samverkan. Samverkan måste kunna lösa de behov som finns vilket normalt innebär gemensam organisation. Vägen fram till bästa form och konstellation bör utvecklas i dialog mellan berörda kommuner och dess tjänstemän och förtroendevalda. F. Oavsett vägval måste alla kommuner ställa sig frågan om hur de på bästa sätt löser den framtida VA försörjningen. Alternativet är att låta kommande generationer betala för nuvarande generationers brist på ansvar. Rapporten lyfter fram 15 utmaningar; 1. VA-verksamheten ska särredovisas och ha egen resultat- och balansräkning i bokslutet 2. I främst kustnära kommuner och turistområden (fjäll etc) krävs ökade insatser för att åtgärda enskilda avlopp som kan medföra ökade krav på bildande av allmänna verksamhetsområden, ofta i områden där det är dyrt att anlägga VA 3. Skyddet av potentiella och befintliga vattenförsörjning ska öka. Omfattar skydd via översiktsplaner men också vattenskyddsområden, såväl i allmänna som större gemensamma enskilda vattentäkter 4. Kommunala VA planer bör framtas som skapar ett långsiktigt arbete i kommunen mellan olika förvaltningar i syfte att säkerställa en hållbar VA verksamhet i hela kommunen 5. Den minskande befolkningen i de flesta kommuner innebär att intäkterna minskar samtidigt som ökade krav och behov medför ökade kostnader. Konsekvensen kan vara högre avgifter som i sin tur påverkar hushållens boendekostnader, som kan stimulera nettoutflyttning. 6. Den minskande befolkningen i de flesta mindre kommuner innebär att VA anläggningar blir överdimensionerade, vilket kan medföra att de tappar i funktion. Det kan uppstå behov av avveckling av anläggningar. 7. Den minskande befolkningen i de flesta mindre kommuner innebär att det kan uppkomma behov av att inskränka allmänna verksamhetsområden (ex ombilda till gemensamhetsanläggningar) 8. De mindre kommunerna har ett ökande tryck på att hantera välfärdsfrågor (skola, vård, omsorg) med en alltmer minskande befolkning och ändrad befolkningsstruktur (mer äldre, fler utlandsfödda) och personal som sköter VA har fullt upp med daglig drift. Det är mycket svårt att uppmärksamma och skapa resurser för att klara av de framtida utmaningarna, som vi vet är stora (se punkt 3.5). JPF p:\1569\ _förstudie_samverkan_va\000\19 original\senaste\ \rapport utkast.docx

4 9. Utveckla samverkan som ger förutsättningar att hantera de framtida utmaningarna (form, konstellationer, innehåll) 10. Säkerställa personalla och ekonomiska resurser för att skapa ordning och reda i VA verksamheten, själva fundamentet för att kunna förvalta och utveckla verksamheten 11. Säkerställa personalresurser och kompetensförsörjning (utbildning etc) som kan klara dagligt drift (främst inlandet) 12. Säkerställa personalla och ekonomiska resurser för att utveckla VA verksamheten utifrån de ökande behoven, främst avseende reinvesteringsbehov och ökade lagkrav 13. Rapportering och användning av uppgifter och statistik kring drift och störningar bedöms i de flesta kommuner (de mindre) vara klart bristfällig, vilket försvårar att planerat och förebyggande arbete 14. In- och utläckage i ledningsnät bedöms vara låga i de större kommunerna och höga till mycket höga i många av de mindre kommunerna, särskilt inlandet. För Västerbotten som helhet bedöms läckagen vara avsevärt högre än en normalkommun i Sverige (20-30 % högre). 15. Ca 70 % är anslutna till kommunalt VA, jämfört med Sveriges ca 80 %. Kan innebära ökade krav på allmän VA utbyggnad på grund av ökande krav på enskild VA försörjning, särskilt i områden med sämre förutsättningar för VA (kustområden, mm). I kommuner med stor andel enskild VA försörjning är också fördelningsgrunden för ökade kostnader sämre. Rekommendationen är att börja föra dialog kring följande utgångspunkter; Umeå och Skellefteå har resurser och förutsättningar att vara motor i en gemensam organisation. De står bland annat för 80 % av antalet chefer och ingenjörer i länet som kan arbeta med planering, utredning, mm. Alltså bör någon eller båda dessa vara del i denna. Närliggande kommunalteknisk verksamhet bör kunna ingå på något sätt då många mindre kommuner har svårt att upprätthålla verksamhet om enskilda verksamheter bryts ut. Det kan också hämma VA verksamheten att annan kommunalteknisk verksamhet lider av bristande resurser. Till en början kan två vägar vara lämpliga; - Närliggande kommuner till Umeå kan utreda inträde i det planerade kompetensbolaget VA norr, som avses bildas från mellan Umeå och Vindelns kommuner. - Kommuner i Västerbotten kan ingå i samverkansavtal, enligt ny upphandlingslagstiftning, för att dels skapa en process bland förtroendevalda 4 (42) p:\1569\ _förstudie_samverkan_va\000\19 original\senaste\ \rapport utkast.docx

5 Fel! Hittar inte referenskälla. och tjänstemän/personal och dels påbörja arbetet med konkreta åtgärder i syfte att hantera de framtida utmaningarna. Avtalen bör vara tidsbestämda så att utvärdering sker inför ställningstagande om bästa framtida samverkansform (eventuell gemensam organisation). - VA-sen kan vara motor i arbetet med att upprätta samverkansavtal och i vissa delar bidra till att åtgärder genomförs. - Se mer utförligt under kapitel 6. JPF p:\1569\ _förstudie_samverkan_va\000\19 original\senaste\ \rapport utkast.docx

6

7 repo001.docx Innehållsförteckning 1 Uppdrag 2 2 VA branschen Inledning VA branschens utmaningar Erfarenheter inom VA samverkan Hållbarhetsindex 4 3 VA verksamhet i Västerbotten Inledning Viktigare lagar och mål Medborgare och kunder Kommun och organisation VA verksamhet 9 4 Scenarier samverkan VA Inledning Västerbottens län Umeregionen Skellefteå regionen Inlandet 17 5 Slutsatser 19 6 Rekommendationer 21 Bilagor Bilaga 1. Bilaga 2. Bilaga 3. Bilaga 4. Juridiska förutsättningar samverkan Organisationsformer Lagar och myndighetskrav Schematisk bild rekommendation Till förstudien hör också bildmaterial, Presentation_Rapport_, som redovisar rapporten i sammanfattning samt kartor med fakta från utförd inventering i respektive kommun. 1 (36) JPF p:\1569\ _förstudie_samverkan_va\000\19 original\senaste\ \rapport utkast.docx

8 repo001.docx Uppdrag Uppdraget består i att driva processen med framtagande av en förstudie om förslag till samverkansorganisationer i Västerbotten. Förstudien ska ligga till grund för kommunikation och ställningstaganden hos kommunerna om möjliga samverkansformer inom Västerbotten. Uppdraget utgår från primärkommunala delegationens protokoll ( 20), att utreda olika organisatoriska samarbetslösningar för att på bästa och effektivaste sätt kunna möta utmaningarna inom VA-området i Region Västerbotten och dess medlemskommuner. 2 VA branschen 2.1 Inledning VA verksamheten i Sverige byggdes till stor del ut under , ofta via statliga bidrag. Det innebär att VA anläggningarna under en följd av år mest har kunnat skötas utan några större behov av underhåll och investeringar. Anläggningarna är idag till stor del år gamla och nu börjar behoven av reinvesteringar öka samtidigt som kraven på dricksvatten och omhändertagande av avlopp ökar alltmer. 2.2 VA branschens utmaningar Branschföreningen Svenskt Vatten företräder kommuner och företag inom Svensk VA försörjning och föreningen jobbar för att stärka vattentjänstverksamhetens position i samhället. Som en del i det anger Svenskt Vatten några viktiga framtidsfrågor för VA branschen som sammanfattas nedan; Säkrare dricksvatten Riskanalyser Bättre skydd av potentiella vattentillgångar (i översiktplan etc) Bättre skydd av vattentäkter (ex skyddsområden) Samverkar eller går ihop i större VA organisationer för att klara kompetensbehov Klimatsäkra samhället 2 (36) Dagvattenplanering Sårbarhetsutredningar för att identifiera översvämningsområden och påvisa risker för VA försörjningen Kommunalt samarbete mellan planering, miljö och VA Klimatvänlig energiförsörjning och biogasproduktion JPF p:\1569\ _förstudie_samverkan_va\000\19 original\senaste\ \rapport utkast.docx

9 repo001.docx Organisera sig för framtiden, exempelvis För att klara ökade utmaningar (miljökrav, klimat, investeringar, fler och svårare uppgifter, avrinningsvis samarbete) krävs ökad samverkan, ex via gemensamma organisationer Det krävs starkare organisationer ex kopplat till expertfunktioner, personalresurser för att hantera nuvarande och ökade behov, starka stödfunktioner, inomkommunal och regional samverkan och skalfördelar vid investering och drift Svenskt Vatten anger att deras erfarenheter är att kommunövergripande organisationer mycket bättre klarar de utmaningar som finns än som varit fallet i enskild kommun och att även förtroendevalda med särskilt uppdrag inom VA blir bättre beslutsfattare kring för VA verksamheten viktiga frågor Modellen för samverkan måste anpassas till lokala och regionala förhållanden Förebyggande miljöarbete, exempelvis Uppströmsarbete för att minska oönskade ämnen i avloppsvatten till reningsverk Certifiera reningsverk enligt REVAQ (säkra rent slam) Förbättra energiarbete Öka kunskapen om åtgärdsbehov i hav, sjöar och vattendrag samt grundvattentillgångar Effektivisera vattenförvaltningen, exempelvis Kommuner bör säkerställa förvaltningsövergripande VA planering (Kommunala VA planer) Organisera samverkan mellan kommuner inom avrinningsområden för att underlätta hantering av tekniska, ekonomiska och kompetensmässiga frågor 2.3 Erfarenheter inom VA samverkan Det finns ett antal kommunövergripande VA organisationer och antalet ökar, se olika exempel i bilaga 4. Erfarenheter har utvärderats i olika rapporter på senare tid, som bland annat visar följande; SVU rapport Organisering för ökad uthållighet en studie av olika organisationsformer inom den svenska VA sektorn. Rapporten anger att motiven till samverkan främst är kompetensförsörjning och ett effektivare resursutnyttjande samt möjlighet att utveckla verksamheten. Effekter av samverkan är bland annat bättre kompetensförsörjning, ökat kunskaps- och erfarenhetsutbyte och synergier inom drift och administration. Initialt ökar dock ofta kostnaderna då ambitionsnivåer ökar och mer utförs i den 3 (36) JPF p:\1569\ _förstudie_samverkan_va\000\19 original\senaste\ \rapport utkast.docx

10 repo001.docx nya organisationen. Effektivare verksamhet uppstår på längre sikt allt eftersom samordning i drift och system utvecklas. I PM från Svenskt vatten (Organisera vattentjänsterna för framtiden) anges att erfarenheter från samverkan bland annat är bättre kompetensförsörjning (expertkompetens) och mindre sårbarhet för förändringar, personalavgångar och förhöjd belastning. Konsulten till denna rapport har också utvärderat några av samverkansbolagen efter ca 5 års drift och utfallet ligger i linje med ovan angivna erfarenheter med tillägget att vid intervjuer med politiker och tjänstemän så är nästa samtliga nöjda med utfallet och väldigt få anser att den gemensamma organisationen aldrig borde ha bildats. 2.4 Hållbarhetsindex Svenskt Vatten har också börjat tillämpa Hållbarhetsindex där syftet är att ge kommunala VA organisationer ett verktyg för att analysera och förbättra sin VA verksamhet. Tanken är att verktyget ska fungera som underlag för dialog mellan verksamhetsansvariga och kommunens politiska beslutsfattare i diskussioner kring förbättringar, prioriteringar och investeringar. Hållbarhetsindex värderas i tre hållbarhetsnivåer, bra (grönt, bör förbättras (gult) och måste åtgärdas (rött) i 14 kategorier; Kategori Exempel bedömning Hållbara tjänster för brukare Hälsomässigt säkert vatten Vattenkvalitet Leveranssäkerhet VA planering Klimatanpassning och översvämningssäkerhet Nöjda brukare Kommunikation Vattenkvalitet (prover) men även vattnets hälsomässiga säkerhet på sikt (innebär att man måste göra en förenklad GDP (GodDesinfektionsPraxis) på samtliga vattenverk. Vattenkvalitet men även systematiskt arbete med åtgärder och uppföljning Leveransavbrott men även nödvattenplanering och nödvattenvolym vid leveransavbrott. Politiskt förankrad VA plan som omfattar hela kommunens VA försörjning Sårbarhetsanalys med handlingsplan, strategi för översvämningssäkring samt maxgräns för källaröversvämningar. Regelbundna kundundersökningar med systematiskt förbättringsarbete. Kommunikationsplan och säkerhet om telefoni är ur 4 (36) JPF p:\1569\ _förstudie_samverkan_va\000\19 original\senaste\ \rapport utkast.docx

11 repo001.docx funktion. Miljömässig hållbarhet Hushållning med ändliga resurser Hushållning med energi Miljökrav Vattentillgång Återförsel av fosfor till produktiv mark och systematiskt uppströmsarbete för re nt slam El- och energiförbrukning men även produktion och användning av biogas från rötkammare Erforderliga tillstånd och att de uppfylls Vattenförsörjningsplan och fastställda skyddsområden för vattentäkter Hållbara resurser VA anläggningens status Driftstabilitet Personalresurser och kompetens Ekonomisk framförhållning med flerårsbudget och långsiktig ekonomisk investeringsplan inklusive status och takt. Ordning och reda med driftinstruktioner mm. Erforderliga personalresurser för förvaltning och utveckling samt plan för att hantera detta inkl pensionsavgångar. Verktyget är inte avsett att användas för jämförelser mellan kommuner då det råder stora skillnader i förutsättningar och det är heller inte realistiskt att alla små kommuner ska kunna uppnå bra hållbarhet i alla kategorier. 5 (36) JPF p:\1569\ _förstudie_samverkan_va\000\19 original\senaste\ \rapport utkast.docx

12 repo001.docx VA verksamhet i Västerbotten 3.1 Inledning VA verksamheten i Västerbotten är idag komplex att driva med ofta minskande förbrukningar och intäkter, ökade kostnader och krav och det blir allt viktigare att tillvarata teknikutveckling i VA driften. Den ökade komplexiteten innebär också ökade krav på kompetens. I många mindre kommuner sköts VA verksamheten av ett fåtal personer som ofta sköter även annan verksamhet. Det finns lite utrymme för utbildning och att skapa en organisation som kan utveckla VA verksamheten. Arbetet handlar ofta om att bara hålla igång den dagliga driften och det bygger ofta på enstaka individers engagemang (som kan vara betydande och avgörande). Det är ofta svårt att få politiskt gehör för ökade behov och krav som kräver insatser, så länge vatten kommer ut till hushåll och andra brukare och det hela tiden finns mer synbara akuta problem att handskas med. Man har blivit bortskämd med att vatten och avlopp är en självklarhet. På många håll i Sverige organiserar sig VA verksamheten i samverkansorganisationer mellan kommuner, och detta ökar hela tiden. Syftet är ofta att säkerställa kompetensförsörjning för att kunna utveckla VA verksamheten utifrån de ökande behoven och kraven och samtidigt skapa en kostnadseffektiv och rationell verksamhet. 3.2 Viktigare lagar och mål I bilaga 5 redogörs för aktuella lagar och myndighetskrav samt mål. De främsta utmaningar ur VA synpunkt bedöms vara; 1. VA-verksamheten ska särredovisas och ha egen resultat- och balansräkning i bokslutet 2. I främst kustnära kommuner och turistområden (fjäll etc) krävs ökade insatser för att åtgärda enskilda avlopp som kan medföra ökade krav på bildande av allmänna verksamhetsområden, ofta i områden där det är dyrt att anlägga VA 3. Skyddet av potentiella och befintliga vattenförsörjning ska öka. Omfattar skydd via översiktsplaner men också vattenskyddsområden, såväl i allmänna som större gemensamma enskilda vattentäkter 4. Kommunala VA planer bör framtas som skapar ett långsiktigt arbete i kommunen mellan olika förvaltningar i syfte att säkerställa en hållbar VA verksamhet i hela kommunen 3.3 Medborgare och kunder Hälsosamt dricksvatten är kanske det viktigaste livsmedlet som vi har och en direkt nödvändighet för att en kommun ska kunna bibehålla och attrahera nya invånare. 6 (36) JPF p:\1569\ _förstudie_samverkan_va\000\19 original\senaste\ \rapport utkast.docx

13 repo001.docx Ett miljömässigt riktigt omhändertagande av avloppsvatten är även det en samhällsviktig funktion för att livsmiljön ska vara sund. Befolkningsutvecklingen de senaste 10 åren är kraftigt vikande i de flesta av kommunerna i länet, undantaget Umeå, Skellefteå och Vännäs, vilket framgår av bilaga 1. Umeås befolkning ökar kraftigt. Umeå kommun utreder orsaker och samband med befolkningsutveckling och befolkningsströmmar och ur rapport Så flyttar Norrlänningar del 2, Umeå 2015 framgår följande; - Umeå har betydande nettoinflyttning från övriga Norrlandskommuner och utlandet samt födelseöverskott. Dock tappar Umeå till storstäder söderut. - Skellefteå har en betydande utflyttning till främst storstäder men att det stora antalet flyktingar som mottagits medför att nettoflyttningen ökar. - I Vännäs och Bjurholm sker en nettoinflyttning, främst beroende på ökat flyktingmottagande. - Lycksele har inflyttning från mindre kommuner men tappar stort till större kommuner Sammantaget anges att Norrlandskommunerna tappar befolkning till övriga Sverige och då främst storstadsområden. Det sker en större omflyttning mellan Norrlandskommuner där de mindre tappar till de större via transitkommuner (typ Lycksele). Kommunerna har i många fall stor inflyttning av flyktingar som begränsar befolkningsminskningen. Många av dessa lämnar senare kommunerna och flyttar till storstäder, ofta söderut. Samtliga kommuner utom Umeå har födelseunderskott. VA taxorna i länet är som medeltal i paritet med medeltaxan i en normalkommun i Sverige. I inlandet är dock taxorna avsevärt högre. VA verksamheten i hela Sverige bedöms stå inför ökade behov av högre taxor på grund av de utmaningar som finns men konsekvensen bedöms vara särskilt stor i de mindre kommunerna som redan har höga taxor och dessutom de största behoven med en allt mindre befolkning. I dessa kommuner kan det vara svårt att motivera politiker att kraftigt höja taxorna men risken är kanske främst att frågan inte uppstår då det saknas resurser och kompetens för att utreda, planera och tillgodogöra sig ökade underhålls- och reinvesteringsmedel. I mindre kommuner är dessutom betalningsförmågan ofta sämre än i större kommuner men å andra sidan är boende- och levnadskostnaderna ofta avsevärt lägre. De främsta utmaningar ur VA synpunkt bedöms vara; 5. Den minskande befolkningen i de flesta kommuner innebär att intäkterna minskar samtidigt som ökade krav och behov medför ökade kostnader. Konsekvensen kan vara högre avgifter som i sin tur påverkar hushållens boendekostnader, som kan stimulera nettoutflyttning. 7 (36) JPF p:\1569\ _förstudie_samverkan_va\000\19 original\senaste\ \rapport utkast.docx

14 repo001.docx Den minskande befolkningen i de flesta mindre kommuner innebär att VA anläggningar blir överdimensionerade, vilket kan medföra att de tappar i funktion. Det kan uppstå behov av avveckling av anläggningar. 7. Den minskande befolkningen i de flesta mindre kommuner innebär att det kan uppkomma behov av att inskränka allmänna verksamhetsområden (ex ombilda till gemensamhetsanläggningar) 3.4 Kommun och organisation Umeå är den enda kommunen som har lagt VA i ett helägt kommunalt bolag. Skellefteå och Lycksele har VA i samhällsbyggnadsförvaltning med Teknisk nämnd respektive servicenämnd. Alla övriga kommuner har VA verksamheten i tekniska eller samhällsbyggnadsförvaltningar med Kommunstyrelse (eller utskott) som politisk instans. I dessa kommuner kan detta vara till fördel då kommunstyrelsen är det viktigaste politiska rummet (ej inbegripet KF) men det kan också medföra att politikerna inte har möjlighet att sätta sig in i VA frågor och erhålla kunskap om de utmaningar och behov VA verksamheten står inför. Nuvarande samverkan inom kommunalteknik i Västerbotten är begränsad. VA har via Region Västerbotten samarbete inom det så kallade VA-sen (se kap 3.5). Umeå och Vindeln har förslag på att bilda ett gemensamt kompetensbolag inom VA och avfall från Malå, Norsjö och Sorsele har bildat gemensam nämnd inom renhållning och har avtal om samverkan inom hela kommunaltekniken. Kommunerna kring Umeå har också samverkan kring kommunalteknik. Samverkan mellan kommunerna i länet är framförallt uppdelad på Umeåregionen, Skellefteåregionen och region 8 (inlandet). Lycksele, Åsele och Storuman har gemensam nämnd inom viss administration. För att samverkan verkligen ska ge förutsättningar att klara de framtida behoven krävs bland annat; Identifiering av behov samt förståelse och acceptans för dessa Identifiera bästa möjliga samverkan (form, konstellationer, innehåll) Skapa en process som medför att tjänstemän och beslutsfattare successivt närmar sig varandra i mål och motiv till samverkan Skapa en ändamålsenlig styrning och uppföljning av de bildade samverkanskonstellationerna De främsta utmaningar ur VA synpunkt bedöms vara; 8. De mindre kommunerna har ett ökande tryck på att hantera välfärdsfrågor (skola, vård, omsorg) med en alltmer minskande befolkning och ändrad 8 (36) JPF p:\1569\ _förstudie_samverkan_va\000\19 original\senaste\ \rapport utkast.docx

15 repo001.docx befolkningsstruktur (mer äldre, fler utlandsfödda) och personal som sköter VA har fullt upp med daglig drift. Det är mycket svårt att uppmärksamma och skapa resurser för att klara av de framtida utmaningarna, som vi vet är stora (se punkt 3.5). 9. Utveckla samverkan som ger förutsättningar att hantera de framtida utmaningarna (form, konstellationer, innehåll) 3.5 VA verksamhet VA samverkan i Västerbotten VA samverkan i Västerbotten (VA-SEN) är ett samverkansforum inom VA för kommunerna i Västerbotten med Region Västerbotten som resurs för att driva processen. Varje kommun representeras i VA samverkansgruppen och en utsedd planeringsgrupp bereder och utvecklar ärenden i enlighet med fastställd verksamhetsplan. I planen anges bland annat följande samverkansområden; 1. Möten med VA-samverkansgruppen (VA-sen) och Planeringsgruppen 2. Utbildningar, seminarier, studiebesök, kurser och erfarenhetsträffar 3. Upphandlingar, avtal, förhandlingar och utvärderingar 4. Motioner, remisser och andra skrivelser 5. Översiktsplaner, ABVA, taxor m.m. 6. Vattenskyddsområden 7. Verksamhetsområden (VO) 8. Kompetensförsörjning framtida kompetensbehov inom kommunaltekniksektorn 9. Dialog kring möjliga framtida former för VA-samverkan 10. Omvärldsbevakning 11. Projekt Ur Brister och förtjänster inom VA sektorns dokumentation i Västerbottens län, Region Västerbotten , framgår bland annat följande; Stora variationer och i många fall bristfälliga system och rutiner för felanmälan. Stora variationer och i många fall bristfälligt arbete med egenkontrollprogram, arbetsordrar och kemikaliehantering Stora variationer och i många fall ej förekommanden dagvattentaxa och/eller dagvattenstrategi Stor del av ritningar finns enbart i pappersformat och endast delar finns inlagt digitalt 9 (36) JPF p:\1569\ _förstudie_samverkan_va\000\19 original\senaste\ \rapport utkast.docx

16 repo001.docx Stora variationer och i många fall bristfälliga planer för dokumenthantering, investeringar, underhåll och risker. Problemet i många av de mindre kommunerna är att många av dessa system och rutiner bortprioriteras då det hela tiden finns andra, mer akuta frågor för driften, som måste utföras. Förutom att det kräver insatser för att skapa system och rutiner så krävs det utbildning och personalresurser för att tillämpa verktygen. VA anläggningar Återanskaffningsvärdet av vatten- och avloppsledningsnätet i Västerbotten bedöms uppgå till miljarder kronor 1. Till detta kommer all annan VA infrastruktur i form av vattenverk, avloppsverk, pumpstationer, tryckstegringar, reservoarer, mm. En rimlig bedömning på det totala återanskaffningsvärdet torde uppgå till ca 20 miljarder kronor. En stor del av anläggningarna börjar komma i den ålder då ökat underhåll och reinvesteringar krävs för att upprätthålla standard och funktion. Vid längre tids brist kan anläggningar komma i så dåligt skick att det är svårt att bibehålla anläggningen utan betydande ekonomiska insatser (kapitalförstöring). I stort sett har alla kommuner angett att reinvesteringsbehovet behöver öka kraftigt, främst i ledningsnätet (se bilaga 2). Kommunerna har också sammantaget angett detta som den största utmaningen för VA verksamheten. Nuvarande reinvesteringstakt i ledningsnätet motsvarar ca 100 miljoner kr per år. Av detta står Umeå och Skellefteå för nästa 90 miljoner. I dessa kommuner sker ett systematiskt förnyelsearbete som och för sig bedöms behöva öka kraftigt. I de mindre kommunerna sker förnyelsearbetet, som sagt, mer sporadiskt. Svenskt Vatten har i handbok i förnyelseplanering av VA ledningar utarbetat en modell som bygger på parametrar såsom ledningsnätets ålder och materialval. I de mindre kommunerna är ofta dessa uppgifter inte dokumenterade. Vid fiktivt antagande om samma förhållanden som en normalkommun i Sverige avseende materialval och läggningsår bedöms förnyelsebehovet i dessa kommuner uppgå till storleksordningen 50 miljoner kr/år (ca 15 kr/meter ledning), vilket motsvarar en höjning med ca 5 ggr dagens takt. Inlandet i Västerbotten har nästan dubbelt långt ledningsnät än normalkommunen i Sverige räknat som meter per ansluten person (länet ca 50 % längre). Även reinvesteringsbehov i VA anläggningar i övrigt (verk, pumpstationer, etc) anges ha ett stort behov av ökade reinvesteringar och även detta är angiven som en stor utmaning, detta gäller särskilt avloppsverk. Nuvarande reinvesteringsmedel i dessa anläggningar är avsevärt mindre än ledningsnätet i länet som helhet, beroende på att Umeå och Skellefteå lägger avsevärt större resurser i ledningsnätet. I mindre kommuner kan fördelningen mellan ledningsnät och övriga anläggningar vara mer jämlik. Västerbotten som helhet har ca 4 ggr så många VA anläggningar än en svensk normalkommun per 10 (36) 1 Medel kr per meter ledning. Läggs vatten+spill+dag ca 8000 kr/m, vatten+ spill ca 4000 kr/m och enbart ex vatten ca 3000 kr/m. JPF p:\1569\ _förstudie_samverkan_va\000\19 original\senaste\ \rapport utkast.docx

17 repo001.docx ansluten person och utmaningen är som störst i inlandet med nästan 8 ggr så många anläggningar. I de flesta av kommunerna är reinvesteringarna styrda av akuta problem och inte som en del i en planerat reinvesteringsarbete. För att skapa ett väl fungerande ökade reinvesteringsarbete krävs bland annat; Dokumentation av anläggningar och ledningsnät Inhämtning och rapportering av uppgifter (flöden, störningar, etc) Kompetens som kan analysera och bedöma var, när och hur reinvesteringar ska genomföras (planer) Beslutsunderlag för påvisar behov av medel och resurser Politiska beslut om att anpassa taxan utifrån behoven Kompetens och resurser för att upphandla och utgöra beställare för insatserna samt dokumentera och följa upp Personal VA är en alltmer komplex verksamhet som kräver specialistkompetens inom olika områden för att kunna hantera de framtida utmaningarna, ex inom; Ingenjörer för att analysera och planera Projektledning för att driva och följa upp projekt Upphandling inkl beställning och uppföljning IT, system och driftövervakning Process Kommunikation/kundkontakter Ekonomi I Västerbotten arbetar ca 190 personer heltid inom VA varav Umeå och Skellefteå står för nästan 65 % av dessa. I de mindre kommunerna är många av tjänsterna delade mellan olika verksamheter och andelen chefer och ingenjörer som kan jobba med planering, utredning, m.m. är mycket begränsat. Nästan 80 % av denna personalgrupp är anställd i Umeå och Skellefteå. I framförallt mindre kommuner krävs personal som kan sköta många olika sysslor, inte alltid bara inom VA, för att klara den dagliga driften. Även detta är en stor utmaning då pensionsavgångarna de senaste åren varit många. Rekryteringsbehovet kommer att öka och det kommer i många fall vara svårt att hitta kompetens som är anpassad till behovet. 11 (36) JPF p:\1569\ _förstudie_samverkan_va\000\19 original\senaste\ \rapport utkast.docx

18 repo001.docx Även utbildningsbehovet kommer att öka och här uppstår också problem i framförallt mindre kommuner att kunna utbilda personal då verksamheten redan i dagsläget är hårt belastad av daglig verksamhet. Ur Brister och förtjänster inom VA sektorns dokumentation i Västerbottens län, Region Västerbotten , framgår bland annat att under åren gick flertalet av kommunens erfarna VA ingenjörer och drifttekniker i pension. De främsta utmaningar ur VA synpunkt bedöms vara; 10. Säkerställa personalla och ekonomiska resurser för att skapa ordning och reda i VA verksamheten, själva fundamentet för att kunna förvalta och utveckla verksamheten 11. Säkerställa personalresurser och kompetensförsörjning (utbildning etc) som kan klara dagligt drift (främst inlandet) 12. Säkerställa personalla och ekonomiska resurser för att utveckla VA verksamheten utifrån de ökande behoven, främst avseende reinvesteringsbehov och ökade lagkrav 13. Rapportering och användning av uppgifter och statistik kring drift och störningar bedöms i de flesta kommuner (de mindre) vara klart bristfällig, vilket försvårar att planerat och förebyggande arbete 14. In- och utläckage i ledningsnät bedöms vara låga i de större kommunerna och höga till mycket höga i många av de mindre kommunerna, särskilt inlandet. För Västerbotten som helhet bedöms läckagen vara avsevärt högre än en normalkommun i Sverige (20-30 % högre). 15. Ca 70 % är anslutna till kommunalt VA, jämfört med Sveriges ca 80 %. Kan innebära ökade krav på allmän VA utbyggnad på grund av ökande krav på enskild VA försörjning, särskilt i områden med sämre förutsättningar för VA (kustområden, mm). I kommuner med stor andel enskild VA försörjning är också fördelningsgrunden för ökade kostnader sämre. 12 (36) JPF p:\1569\ _förstudie_samverkan_va\000\19 original\senaste\ \rapport utkast.docx

19 repo001.docx Scenarier samverkan VA 4.1 Inledning Scenarier samverkan är utformade i samråd med utsedd styrgrupp. För- och nackdelar jämförs med nuvarande situation (nollalternativ) med utgångspunkt från följande perspektiv; Drift och underhåll VA (system, kartor, IT, driftövervakning, beredskap) Utveckling VA (reinvesteringar, nyinvesteringar, lagar och krav) Personal, organisation (kompetensförsörjning) Kunder (nöjdhet, service) Ägare, politisk styrning (demokrati, ekonomi, samordning och konsekvenser övrig kommunal verksamhet) Kolumn omdöme ges enligt följande; +++ Mycket betydande fördel/möjlighet ++ Betydande fördel/möjlighet + Mindre betydande fördel/möjlighet - Mindre betydande nackdel/hot -- Betydande nackdel/hot --- Mycket betydande nackdel/hot 4.2 Västerbottens län Gemensam organisation mellan alla kommuner i Västerbotten. Perspektiv FÖRDELAR/MÖJLIGHETER Samlat omdöme Drift och underhåll VA: Mycket goda förutsättningar skapa ordning och reda (+++) Storskalighetsfördelar (++) Rationell drift (++) ++ Effektiv och säker VA beredskap (+) Utveckling VA: Mycket goda förutsättningar hantera ökade behov (+++) (36) JPF p:\1569\ _förstudie_samverkan_va\000\19 original\senaste\ \rapport utkast.docx

20 repo001.docx Personal, organisation: Stark organisation (+++) Mycket goda möjligheter till kompetensförsörjning (+++) +++ Kunder: Enhetlig och mer utvecklad service (++) ++ Ägare, politisk styrning: Ökad politisk kompetens (++) ++ Perspektiv NACKDELAR/HOT Samlat omdöme Drift och underhåll VA: Olika utgångsläge kan medföra lång tid innan effektiv drift kan uppnås (--) Stora avstånd (-) Minskad samordning annan kommunal verksamhet kan medföra sämre förutsättningar lokal beredskap (stora avstånd) (--) Utveckling VA: Skapa förståelse och acceptans för ökade behov som kan kräva ökade taxor (--) Personal, organisation: Kulturskillnader kan medföra svårigheter att skapa homogen organisation (--) Kunder: Långt till närmaste kontor (-) Ägare, politisk styrning: Samarbetet i länet är litet (--) Sämre lokal politisk förankring (--) Politiska kulturskillnader (--) -- Risk för sämre samordning annan kommunal verksamhet (---) Risk för konsekvenser i teknisk förvaltning etc (--) 14 (36) JPF p:\1569\ _förstudie_samverkan_va\000\19 original\senaste\ \rapport utkast.docx

21 repo001.docx Umeregionen Gemensam organisation mellan Umeå, Robertsfors, Vindeln, Bjurholm, Nordmaling och Vännäs. Perspektiv FÖRDELAR/MÖJLIGHETER Samlat omdöme Drift och underhåll VA: Mycket goda förutsättningar skapa ordning och reda (+++) Storskalighetsfördelar (+++) Rationell drift (+++) +++ Effektiv och säker VA beredskap (+++) Utveckling VA: Mycket goda förutsättningar hantera ökade behov (+++) +++ Personal, organisation: Stark organisation (+++) Mycket goda möjligheter till kompetensförsörjning (+++) +++ Kunder: Enhetlig och mer utvecklad service (++) ++ Ägare, politisk styrning: Ökad politisk kompetens (++) ++ Perspektiv NACKDELAR/HOT Samlat omdöme Drift och underhåll VA: Olika utgångsläge kan medföra lång tid innan effektiv drift kan uppnås (--) Minskad samordning annan kommunal verksamhet kan medföra sämre förutsättningar lokal beredskap (--) Utveckling VA: Skapa förståelse och acceptans för ökade behov som kan kräva ökade taxor (--) Personal, organisation: Kulturskillnader kan medföra svårigheter att skapa homogen organisation (--) Kunder: Långt till närmaste kontor (-) (36) JPF p:\1569\ _förstudie_samverkan_va\000\19 original\senaste\ \rapport utkast.docx

22 repo001.docx Ägare, politisk styrning: Samarbetet i mellan kommuner är litet (-) Sämre lokal politisk förankring (-) Politiska kulturskillnader (-) -- Risk för sämre samordning annan kommunal verksamhet (---) Risk för konsekvenser i teknisk förvaltning etc (--) 4.4 Skellefteå regionen Gemensam organisation mellan Skellefteå, Norsjö och Malå. Perspektiv FÖRDELAR/MÖJLIGHETER Samlat omdöme Drift och underhåll VA: Mycket goda förutsättningar skapa ordning och reda (+++) Storskalighetsfördelar (++) Rationell drift (++) +++ Effektiv och säker VA beredskap (+++) Utveckling VA: Mycket goda förutsättningar hantera ökade behov (+++) +++ Personal, organisation: Stark organisation (+++) Mycket goda möjligheter till kompetensförsörjning (+++) +++ Kunder: Enhetlig och mer utvecklad service (++) ++ Ägare, politisk styrning: Ökad politisk kompetens (++) (36) JPF p:\1569\ _förstudie_samverkan_va\000\19 original\senaste\ \rapport utkast.docx

23 repo001.docx Perspektiv NACKDELAR/HOT Samlat omdöme Drift och underhåll VA: Olika utgångsläge kan medföra lång tid innan effektiv drift kan uppnås (--) Stora avstånd (-) Minskad samordning annan kommunal verksamhet kan medföra sämre förutsättningar lokal beredskap (stora avstånd) (-) Utveckling VA: Skapa förståelse och acceptans för ökade behov som kan kräva ökade taxor (--) Personal, organisation: Kulturskillnader kan medföra svårigheter att skapa homogen organisation (--) Kunder: Långt till närmaste kontor (-) Ägare, politisk styrning: Samarbetet i mellan kommuner är litet (--) Sämre lokal politisk förankring (--) Politiska kulturskillnader (--) --- Risk för sämre samordning annan kommunal verksamhet (---) Risk för konsekvenser i teknisk förvaltning etc (---) 4.5 Inlandet Perspektiv FÖRDELAR/MÖJLIGHETER Samlat omdöme Drift och underhåll VA: Goda förutsättningar skapa ordning och reda (++) Storskalighetsfördelar (+) Rationell drift (+) ++ Effektiv och säker VA beredskap (+) Utveckling VA: Goda förutsättningar hantera ökade behov (++) ++ Personal, organisation: Organisation (++) Goda möjligheter till kompetensförsörjning (36) JPF p:\1569\ _förstudie_samverkan_va\000\19 original\senaste\ \rapport utkast.docx

24 repo001.docx (+) Kunder: Enhetlig och mer utvecklad service (+) + Ägare, politisk styrning: Ökad politisk kompetens (++) ++ Perspektiv NACKDELAR/HOT Samlat omdöme Drift och underhåll VA: Olika utgångsläge kan medföra lång tid innan effektiv drift kan uppnås (---) Stora avstånd (---) Minskad samordning annan kommunal verksamhet kan medföra sämre förutsättningar lokal beredskap (stora avstånd) (---) Utveckling VA: Skapa förståelse och acceptans för ökade behov som kan kräva ökade taxor (---) Personal, organisation: Kulturskillnader kan medföra svårigheter att skapa homogen organisation (--) Kunder: Långt till närmaste kontor (--) Ägare, politisk styrning: Samarbetet är litet i övrigt (--) Sämre lokal politisk förankring (--) Politiska kulturskillnader (--) -- Risk för sämre samordning annan kommunal verksamhet (---) Risk för konsekvenser i teknisk förvaltning etc (--) 18 (36) JPF p:\1569\ _förstudie_samverkan_va\000\19 original\senaste\ \rapport utkast.docx

25 repo001.docx Slutsatser Västerbotten har stora utmaningar med Umeå och till viss del Skellefteå som expanderande regioner och övriga kommuner som i flesta fall minskar befolkningen i en allt snabbare takt. Det råder stora skillnader mellan kommunerna i Västerbotten där Umeå och Skellefteå har stora och starka organisationer medan de flesta av de övriga kommunerna har mycket små organisationer. Umeå och Skellefteå har båda goda förutsättningar att själva förvalta och utveckla VA verksamheten även i framtiden. Dock är båda kommunerna beroende av inflyttning från närregionen och det kan vara viktigt att dessa kommuner aktivt bidrar till att regionen utvecklas, även för en gynnsam utveckling för egen del. Umeå har aktivt visat att de vill vara en del i en regional utveckling inom VA verksamheten. I Umeå är VA verksamheten frikopplad tillsammans med avfall i ett eget bolag. Från planera det för att bilda ett kompetensbolag mellan Umeå och Vindelns kommuner. I Skellefteå har kommunen nyligen omstrukturerat förvaltningsorganisationen och det finns stora utmaningar i kommunen som kräver stor intern samordning. VA verksamheten i Skellefteå är mycket omfattande och utspridd på stor geografisk yta, som kräver en stark organisation. Sammantaget innebär detta att Skellefteå för närvarande bedöms ha begränsade möjligheter att vara drivkraft i några större regionala samarbeten som kräver betydande resurser av organisationen. Det innebär inte att frågan kan omprövas om politiska signaler anger detta eller om förutsättningar i övrigt ändras (ex efterfrågan från närliggande kommuner). För att på bästa sätt klara de framtida utmaningarna bedöms gemensam organisation vara det mest fördelaktiga sättet att utvecklas inom. Samverkan på andra grunder kan till viss del främja utvecklingen men då det stora behovet är kompetensförsörjning för att klara såväl daglig drift som framtida utmaningar är gemensam organisation det mest lämpliga. Samverkan utan gemensam organisation är för många av de mindre kommunerna svåra att skapa utväxling av, då det dels krävs resurser för att ingå samverkan men också för att ta hand resultatet av samverkan. Det är i mångt och mycket enstaka personer som ska utföra mycket av detta, samtidigt som dagens drift hela tiden ligger på. Samverkan kan i dessa fall mer bli en ventil till att utbyta erfarenheter men det kan vara svårt att få utväxling lokalt. För att kunna skapa gemensamma organisationer krävs dock en process som successivt ökar samordning och medvetenhet hos personal och politiker. Att i en övergång arbeta via samverkansavtal, se bilaga 3, kan vara en lämplig väg. Umeå och Skellefteå bör ingå i en gemensam organisation som motorer och draglok. Det är i dessa kommuner som det finns personella resurser och bästa möjligheter till rekrytering och utbildning. 19 (36) JPF p:\1569\ _förstudie_samverkan_va\000\19 original\senaste\ \rapport utkast.docx

26 repo001.docx Det är viktigt att notera att driftpersonal, precis som idag, även fortsättningsvis kommer att vara stationerade i varje kommun kopplat till de VA anläggningar som behöver skötas. Däremot kan utbildningar och system för effektiv och säker drift utvecklas som underlättar den lokala driften. De främsta motiven till regional samverkan är att säkerställa en trygg, serviceinriktad, effektiv och hållbar verksamhet i regionen vilket främst innefattar; Utveckla en hållbar verksamhet utifrån de lokala förutsättningarna som med hänsyn till ekonomiska och sociala aspekter bidrar till en god miljö. Säkerställa kompetensförsörjning Högre effektivitet med synergier i personal och system, driftoptimering samt effektivare projekthantering o o o Utveckla dokumentation, system och rutiner (ordning och reda) Utveckla underhålls- och reinvesteringsplaner Genomföra projekt Hantera ökade krav främst gällande dricksvatten, avloppsvatten och slamhantering Bättre service till medborgare som bidrar till att kunder är nöjda och har förtroende för verksamheten Politisk fokusering och ökad kunskap Upplägget bör tillmötesgå behoven i mindre kommuner gällande annan kommunalteknisk verksamhet så att detta kan innefattas som del eller uppdrag i den gemensamma organisationen. Det bör även öppnas möjligheter för att viss administration bör lokaliseras i inlandet för att minska problemen med de långa avstånden. Det är svårt att se att alla kommuner redan nu är beredda att ingå i gemensam organisation och därför bör organisationsupplägget vara anpassat till successiv anslutning av nya kommuner. Det krävs en process för att skapa medvetenhet och en aktiv vilja att ingå i en gemensam organisation. Till att börja med finns helt naturligt olika grader av förändringsrädsla och osäkerhet som medför att nuvarande situation trots allt är den som man är trygg med. Det är också viktigt att notera att oavsett hur vi organiserar VA verksamheten ska varje kommun, via sitt fullmäktige, besluta om taxor, allmänna bestämmelser för VA och verksamhetsområden för allmän VA anläggning. Alla kommuner bär vidare sin egen historik genom att varje kommun har särredovisning som grund för sin taxesättning. 20 (36) JPF p:\1569\ _förstudie_samverkan_va\000\19 original\senaste\ \rapport utkast.docx

27 repo001.docx Rekommendationer Följande rekommendationer ges; A. Vidareutveckla förutsättningar för fler kommuner att ansluta sig till VA norr 2 där Umeå utgör basen gällande kompetens och resurser. I första hand bör närliggande kommuner ta ställning till anslutning Upplägget för mindre kommuner kan vara att även annan kommunalteknisk verksamhet kan överföras på bolaget, via särskilda avtal. Detta kräver dock att det finns förutsättningar att hålla kompetens i bolaget. Vid anslutning av inlandskommuner bör minst ett inlandskontor planeras som förutom samordning av VA-verksamhet inom VA norr även kan inbegripa annan kommunalteknisk verksamhet Om Skellefteå senare ansluter bör dem utgöra ett eget nav för sin del av länet med samordning inom VA norr Även närliggande kommuner utanför länet bör kunna ingå i organisationen B. Utveckla samverkansavtal som kan initiera nödvändig process i kommunerna och dess förtroendevalda/tjänstemän/personal samt påbörja arbetet med konkreta åtgärder för att klara av de framtida utmaningarna. Avtalen upprättas utifrån ny upphandlingslagstiftning, se bilaga 3, och de bör vara tidsbestämda så att utvärdering sker inför ställningstagande om bästa framtida samverkansform (eventuell gemensam organisation). Umeå eller Skellefteå bör ingå i avtalet som bör ha gemensamma mål med olika nivåer, gemensamma principer och åtgärder. Observera att Umeå och Skellefteå måste ta ställning till om de har resurser och vilja att ingå samverkansavtal. Avtalet avses inte konkurrera med VA sens verksamhet utan bidra till att en lokal process verkligen kommer till stånd och att resultat uppnås. Målen med VA sen är att synliggöra VA verksamheten, åstadkomma samverkansvinster och i dialog lyfta upp problem och frågeställningar. Lite sammanfattat vara en lobbyist åt VA verksamheterna i Västerbotten. VA sen kan vara motor i framtagandet av samverkansavtal. Gemensamma målområden; Uppnå nationella, regionala och lokala miljömål. Mål satta i verksamhetsplan, se nedan, ex Läckage vattenledningsnät Tillskottsvatten avloppsnät 2 Förslag gemensamt kompetensbolag mellan Umeå och Vindeln 21 (36) JPF p:\1569\ _förstudie_samverkan_va\000\19 original\senaste\ \rapport utkast.docx

28 repo001.docx Förnyelse ledningsnät och anläggningar Energi Gemensamma principer; Ersättning mellan parter utgår för självkostnader Avtalet ska reglera tjänster av allmännyttigt intresse. Avtalet ska vara förenlig med för verksamheten aktuella kommunala kompetensregler med beaktande av de kommunala självkostnads-, lokaliserings- och likställighetsprinciperna samt offentlighetsprincipen. Bidra till att uppnå EUs ramdirektiv för vatten och andra direktiv med VA karaktär samt uppfyllande av nationella miljömål. Tidsbestämt i tre år År tre ska utredning om framtida samverkan (form, konstellation) ske Förslag åtgärder Följande åtgärder ska diskuteras mellan ingående parter och ses som utgångspunkt för denna dialog. VA sen kan vara delaktig i upplägg och i vissa delar genomförande. I bilaga 4 sammanfattas rekommendationen nedan. 1. Genomföra en anpassad genomlysning av verksamheten i syfte att identifiera de viktigaste utmaningarna och behoven. Genomlysningen ska minst omfatta statusbedömning av anläggningar och en utvärdering av verksamheternas kvalitet och ekonomiska ställning. 2. Utveckla samarbete med genomförande av Kommunala VA planer. Innefattar mål och åtgärdsarbete såväl för den allmänna VA anläggningen som utanför densamma. VA planer tas fram i samverkan mellan kommunens olika förvaltningar och politiker ingår i arbetet. Planen fastställs av fullmäktige. Bör minst beröra; Utbyggnad/avveckling allmän VA försörjning Förändrade befolkningsunderlag Vattenskydd Hantering/tillsyn enskild VA försörjning Vissa delar från verksamhetsplan, se åtgärd Ta fram en gemensam verksamhetsplan som anger mål och åtgärder inom planerat arbete de kommande tre åren, men med sikte på den kommande 10 års perioden Bör minst beröra; 22 (36) JPF p:\1569\ _förstudie_samverkan_va\000\19 original\senaste\ \rapport utkast.docx

29 repo001.docx Egen resultat- och balansräkning (VA bokslut) Taxeutveckling Vattenskydd Förnyelse ledningsnät och anläggningar Hantera ökade krav Miljö- och resurshushållning Kompetensförsörjning/ personalutveckling Dokumentation Driftövervakning Avveckling verksamhetsområden C. Förtydliga VA samarbetet i VA-sen utifrån framtagen verksamhetsplan , främst avseende; Delta i upplägg och i vissa fall genomförande i åtgärder ingående i samverkansavtal, ovan. Omvärldsbevakning och lobbying kring ny lagstiftning mm Utveckla gemensamma mallar för taxekonstruktion och ABVA Säkerställ miniminivå indata och statistik som kan användas vid planering och utvecklingsarbete, se målområden Ta fram program för regionala utbildningsinsatser riktade till driftpersonal Samordna remissarbete och påverkansarbete mot myndigheter Utveckla årliga teman riktade mot politiker och tjänstemän som inbegriper VA verksamhetens utmaningar sett till kommunens och regionens strategiska utveckling i stort I flera andra VA frågor som är viktiga att utveckla bedöms det vara svårt att tillmötesgå det med icke organisatorisk samverkan då många organisationer är väldigt små med begränsade resurser och det hela tiden finns mer akuta saker som påkallar uppmärksamhet. Om kommunerna samverkar kring finansiering av 1-2 tjänster kan detta vara en väg för att driva och implementera VA frågor, ex via 2 fokusområden per år. Tjänsterna kan vara stationerade till ex VA norr och Skellefteå. Bedömningen är dock att denna typ av tjänster kan vara svårt att nå framgång med då det dels kräver mycket av arbetsgivarna, personerna i fråga men också att det kan skapas svårigheter i att hantera lokala förhållanden (ansvar, rättvisa, etc). 23 (36) JPF p:\1569\ _förstudie_samverkan_va\000\19 original\senaste\ \rapport utkast.docx

30 repo001.docx (36) Bilaga 1. Juridiska förutsättningar samverkan Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) Beslut om verksamhetsområde samt beslut om taxeföreskrifter och allmänna bestämmelser (ABVA) måste alltid fattas av kommunen oavsett vem som är huvudman. Det framgår uttryckligen av definitionerna i 2 LAV att huvudman är den som äger en allmän va-anläggning, t.ex. ett aktieolag eller ett kommunalförbund, under förutsättning att kommunen har ett rättsligt bestämmande inflytande över denna juridiska person (3 LAV). Enbart nödvändiga kostnader får ligga till grund för avgifterna och särredovisning ska ske per kommun (i det fall huvudmannen är gemensam i samma juridiska person) och mellan obligatorisk och frivillig verksamhet. Som nämnts konstateras i förarbetena till vattentjänstlagen (prop. 2005/06:78 s. 28) att vid alla former av samverkan kommer va-anläggningen att utgöra en egen allmän vaanläggning i varje kommun, oavsett om huvudmannen är gemensam. Någon uttrycklig lagbestämmelse om detta finns inte, men slutsatsen ligger nära till hands utifrån det faktum att varje kommun (fullmäktige) har att besluta om den taxa som ska gälla inom det egna geografiska området och att den taxan rimligen bara kan grundas på kostnaderna för den allmänna anläggningen för att ordna vattenförsörjning och avlopp inom det egna geografiska området. Vid va-samverkan som gäller flera kommuner, bör därför en uppdelning av kostnaderna ske på respektive kommun (nödvändiga kostnader). Om så inte sker blir det svårt för kommunerna att veta vilka kostnader som ska läggas till grund för deras beslut om taxa. Enligt 50 LAV gäller vidare att om en va-huvudman driver flera verksamheter ska huvudmannen se till att va-verksamheten bokförs och redovisas i enlighet med god redovisningssed där resultat- och balansräkningar redovisas särskilt och där det av tilläggsupplysningar framgår hur huvudmannen har fördelat kostnader som varit gemensamma med annan verksamhet. Kommunallagen Enligt 3 kap. 16 KL får en kommun efter beslut av fullmäktige lämna över vården av en kommunal angelägenhet, för vars handhavande särskild ordning inte föreskrivits, t.ex. till ett aktiebolag. Detta gäller dock inte om det föreskrivits särskild ordning för handhavandet av angelägenheten, vilket närmast avser att uppgiften enligt särskild lag lagts på en viss nämnd. Dessutom får vården av en angelägenhet som innefattar myndighetsutövning, som nämnts, enligt 12 kap. 4 regeringsformen överlämnas till ett aktiebolag bara om det finns stöd för det i lag. Om en kommun lämnar över vården av en kommunal angelägenhet till ett aktiebolag där kommunen direkt eller indirekt innehar samtliga aktier, gäller enligt 3 kap. 17 KL att JPF p:\1569\ _förstudie_samverkan_va\000\19 original\senaste\ \rapport utkast.docx

31 repo001.docx fullmäktige ska 1. fastställa det kommunala ändamålet med verksamheten, 2. se till att det fastställda kommunala ändamålet och de kommunala befogenheter som utgör ram för verksamheten anges i bolagsordningen, 3. utse samtliga styrelseledamöter, och 4. se till att det anges i bolagsordningen att fullmäktige får ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas. Fullmäktige ska också utse minst en lekmannarevisor i aktiebolag där kommunen eller landstinget direkt eller indirekt innehar samtliga aktier. Handlar det om ett delägt aktiebolag, vilket förstås är vad det handlar om vid samverkan flera kommuner emellan i ett aktiebolag, gäller kraven i 3 kap. 17 inte fullt ut. Enligt 3 kap. 18 KL ska fullmäktige se till att bolaget blir bundet av villkoren i 3 kap. 17 i en omfattning som är rimlig med hänsyn till andelsförhållandena, verksamhetens art och omständigheterna i övrigt. Handlar det om ett bolag som till fullo ägs av kommuner, anses det dock rimligt att kraven i 3 kap. 17 tillgodoses i hög utsträckning. Det får därför anses rimligt att fullmäktige i de samverkande kommunerna i ett sådant fall fastställer ändamålet med verksamheten i bolaget, ser till att det kommunala ändamålet och de kommunala befogenheterna för verksamheten anges i bolagsordningen, utser ett lämpligt antal styrelseledamöter vardera och ser till att det i bolagsordningen anges att fullmäktige ska få ta ställning innan sådana beslut fattas i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Fullmäktige i någon av de samverkande kommunerna ska också utse en lekmannarevisor. Inget hindrar att det utses flera lekmannarevisorer. Lagen om offentlig upphandling (köp av tjänster) Det kan tänkas att lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF) också är tillämplig avseende delar av samverkan se 1 kap 4-6. Denna lag innehåller särskilda in-house bestämmelser se 1 kap I det nya försörjningsdirektivet gäller detta särskilda in-houseundantag parallellt med Teckal-undantaget. Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling införlivade 2004 års upphandlingsdirektiv från EU och är den som refereras till nedan då denna ännu är den som gäller i Sverige. Dock har EU under 2014 beslutat om nya direktiv för offentlig upphandling som avser att införlivas i svensk lagstiftning i april Den så kallade Genomförandeutredningen har lämnat ett förslag till ny svensk upphandlingslagstiftning i delbetänkandet Nya regler om upphandling (SOU 2014:51). I kapitlet avses i detta fall med myndigheter kommun och juridiska person de kommunägda bolagen. Nu gällande lagstiftning 25 (36) JPF p:\1569\ _förstudie_samverkan_va\000\19 original\senaste\ \rapport utkast.docx

32 repo001.docx Genom riksdagsbeslut den 9 maj 2012 (betänkande 2011/12: FiU42 Offentlig upphandling från eget företag) beslutades om införlivande av de s.k. Teckalkriterierna i svensk lagstiftning, med ikraftträdande från och med den 1 januari Ändringen innebär att avtal som sluts mellan en upphandlande myndighet och en juridisk person inte anses utgöra ett kontrakt enligt LOU under förutsättning att kontrolloch verksamhetskriteriet är uppfyllda. Regeringen har konstaterat när de skrev lagen att EU domstolens praxis är under kontinuerlig utveckling och därför har lagen utformats såsom domstolar hittills ramat in house undantaget. Framtida rättstillämpning får avgöra hur lagen utvecklas och förtydligas. I cirkulär SKL 12:50 redogörs för tolkningar med anledning av Teckal undantagen. Även Kammarkollegiets vägledning Köp från eget bolag, 2013:3, avser att tydliggöra hur reglerna kring LOU ska tillämpas. Nedanstående är baserat på dessa dokument. Kriterierna kan tillämpas vid köp mellan upphandlande myndigheter och fristående enhet i båda riktningar och även mellan systerföretag. Kontrollkriteriet Upphandlande myndighet kan vara en sammanslutning av en eller flera myndigheter eller församlingar. Bolag som är offentligt styrda organ jämställs med upphandlande myndighet och kan tillämpa inhouse-undantaget. Den upphandlande myndigheten ska utöva kontroll motsvarande den som den utövar över egen förvaltning (kontrollkriteriet). Gemensamt ägda aktiebolag mellan kommuner eller så kallade holdingbolag hindrar inte att kontrollkriteriet kan uppfyllas, ex via bolagsordning och aktieägaravtal. Även indirekt kontroll, ex dotterdotterbolag, hindrar inte att kontrollkriteriet kan gälla, men det blir en svagare kontroll som måste beaktas särskilt. Graden av självständighet kan ingå i bedömningen i dessa fall. En marknadsmässig inriktning anses vara godtagbar när den endast är ett komplement till bolagets huvudverksamhet. Dock får den marknadsmässiga inriktningen inte innebära att ägarna inte kan utöva ett sådant avgörande inflytande som krävs. Verksamheter som på grund av lagstiftning har begränsad självständighet har på grund av detta goda förutsättningar att uppnå kriteriet. Ansvaret för hushållsavfall enligt miljöbalken bör kunna ses som en sådan verksamhet. Kriterier som ska uppfyllas är bland annat följande; Ägarna ska ha ett bestämmande inflytande över bolagets mål och strategiska beslut. I delägda bolag ska bolaget vara bundet till de villkor som gäller i helägda kommunala bolag, dock enbart i den omfattning som är rimlig med hänsyn till andelsförhållanden, verksamheternas art och omständigheter i övrigt. 26 (36) JPF p:\1569\ _förstudie_samverkan_va\000\19 original\senaste\ \rapport utkast.docx

33 repo001.docx Syftet med den fristående enhetens verksamhet är att tillgodose ett offentligt intresse och syftet omfattar inte något annat än vad upphandlande myndigheten ska tillgodose. Den fristående enheten kan inte själv bestämma över syftet med verksamheten Upphandlande myndighet utser ledamöter i den fristående enhetens styrande organ Upphandlande myndighet utövar tillsyn och övervakning av fristående enhet och ska årligen i beslut ange huruvida bolagets verksamhet varit förenligt med det kommunala ändamålet som fullmäktige beslutat. Fullmäktige ska fastställa det kommunala ändamålet med bolagets verksamhet liksom de kommunala befogenheter (kommunalrättsliga principer) som utgör ram för verksamheten. Införs i bolagsordning. Ändring i kommunallagen. Fullmäktige ska säkerställas att få ta ställning innan beslut som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas i bolagens verksamhet. Styrelsen bör redovisa hur bolagsordningens krav uppfylls till fullmäktige i samband med årsredovisningen. Det är förhållandena i det enskilda fallet och hur den upphandlande myndigheten utnyttjat möjligheterna att skapa kontroll som är avgörande om kriteriet är uppfyllt Verksamhetskriteriet Kriteriet har inte varit föremål för prövning i någon större omfattning. En leverantör av tjänsten är en juridisk person som den upphandlande myndigheten är helt eller delvis äger eller är medlem i eller ett kommunalförbund. Om den juridiska personen driver verksamhet tillsammans med annan så får den bara vara av marginell karaktär (verksamhetskriteriet). Kriteriet är främst inriktat på att hantera myndigheter som i berörd verksamhet är aktiva på marknaden. En viktig aspekt är om den juridiska personen konkurrerar med privata bolag, då måste särskild analys om förutsättningarna ske. I bedömningen ska alla omständigheter beaktas, d.v.s. såväl kvantitativa som kvalitativa Omfattande extern verksamhet kan medföra att kriteriet ej uppfylls. Närmare avgöranden saknas dock. I förslag inom EU föreslås 80 % som gräns för verksamhetskriteriet. Kommande upphandlingslagstiftning (införlivas preliminärt april 2016) Ny upphandlingslag avses träda ikraft under Lagrådsremiss utkom 4 juni In house (delägarskap) I förslag till ny upphandlingslagstiftning föreslås att undantag från upphandling medges om kontroll- och verksamhetskriteriet uppfylls och att det inte finns privata ägarintressen 27 (36) JPF p:\1569\ _förstudie_samverkan_va\000\19 original\senaste\ \rapport utkast.docx

34 repo001.docx (som idag). Innan ny lag träder ikraft gäller den nuvarande lagen och man kan förmoda att övergångsbestämmelser införs som innebär att anskaffningar som påbörjats innan gäller enligt den gamla lagen. Nedanstående text härleds från delbetänkande av genomförandeutredningen om nya regler om upphandling (SOU 2014:51), EU direktiv 2014/24/EU samt Guide 10 Europaparlamentets och Rådets direktiv 2014/24/EU om offentlig upphandling utgiven av Avfall Sverige, november Det som tydliggörs jämfört med nuvarande lag är främst följande; Verksamhetskriteriet anger att den kontrollerande juridiska personen ska utföra mer än 80 % av sin verksamhet för den upphandlande myndigheters räkning eller för andra juridiska personer som den upphandlande myndigheten utövar kontroll över. Med 80 % avses genomsnittlig (ex 3 år) omsättning eller annat verksamhetsbaserat mått. In house undantaget är tillämpligt även när direktanskaffning sker mellan två dotterbolag om kontrollkriteriet är uppfyllt mellan ägaren och respektive dotterföretag In house undantaget är tillämpligt även när den kontrollerande juridiska personen tilldelar den kontrollerande juridiska personen ett avtal (ex kommunägt bolag köper tjänst av ägarkommun) In house undantaget gäller även när flera upphandlande myndigheter utövar kontroll över en annan juridisk person genom att; o o o o De kontrollerande juridiska personers beslutsorgan (styrelse) består av ledamöter från samtliga deltagande upphandlande myndigheter. Enskilda ledamöter kan dock företräda flera eller samtliga deltagande myndigheter (tydliggörs jämfört med idag) De upphandlande myndigheterna ska tillsammans ha ett avgörande inflytande såväl över den kontrollerande juridiska personens strategiska mål som viktiga beslut (som idag) Den kontrollerande juridiska personen får inte ha ett eget intresse som strider mot de kontrollerande upphandlande myndigheternas intressen Verksamhetskriteriet är uppfyllt om mer än 80 % av verksamheten utförs för de kontrollerande upphandlande myndigheternas räkning eller för andra juridiska personer som samma myndigheter utövar kontroll över. Samverkan genom avtal I förslag till ny upphandlingslag upptas möjligheten för flera kommuner att samverka kring avtal med varandra. Det finns redan i EUs nuvarande rättspraxis men är inte infört i svensk lag. Genomförandeutredningen i Sverige föreslår dock att denna bestämmelse 28 (36) JPF p:\1569\ _förstudie_samverkan_va\000\19 original\senaste\ \rapport utkast.docx

35 repo001.docx även införs i svensk lag i den nya upphandlingslagen (april 2016). Den är även med i lagrådsremissen för ny upphandlingslag. Förslag ur lagrådsremiss; 18 Denna lag gäller inte för ett kontrakt som ingås mellan två eller flera upphandlande myndigheter, om 1. kontraktet upprättar eller reglerar formerna för ett samarbete mellan myndigheterna för att säkerställa att de offentliga tjänster som myndigheterna ska utföra tillhandahålls med målet att uppnå myndigheternas gemensamma mål, 2. genomförandet av samarbetet styrs endast av överväganden som hänger samman med allmänintresset, och 3. myndigheterna utövar verksamhet på den öppna marknaden i en omfattning som understiger 20 procent av de verksamheter som berörs av samarbetet. Paragrafen genomför artikel 12.4 i LOU-direktivet. Bestämmelsen saknar motsvarighet i LOU. Konkurrenslagen (Försäljning av tjänster) Konkurrenslagen ändrades kap 27, 28 ) och innebär i princip att offentliga organ kan förbjudas bedriva viss säljverksamhet eller visst förfarande om den snedvrider, är ägnad att snedvrida, hämmar eller är ägnad att hämma konkurrensen. Förbudet kan förenas med vite. Kommunallagen anger att kommuner får driva näringsverksamhet om den drivs utan vinstsyfte och går ut på att tillhandahålla allmännyttiga anläggningar och tjänster åt medlemmarna i kommunen eller landstinget. Detta innebär att näringsverksamhet ska ha anknytning till kommunens ansvar och att det ska vara av allmänt intresse. Brist på privata intressen kan medföra att kommunal näringsverksamhet är tillåten om det finns allmänna intressen. Reglerna innebär att säljverksamheter kan förbjudas om de begränsar konkurrensen på marknaden. Vidare kan förfaranden i säljverksamhet förbjudas ex underprissättning, olikbehandling av företag eller nekande av företags tillgång till ex infrastruktur. 29 (36) JPF p:\1569\ _förstudie_samverkan_va\000\19 original\senaste\ \rapport utkast.docx

36 repo001.docx Bilaga 2. Avtal Organisationsformer Avtal om tjänster kan idag genomföras inom ramen för främst kommunallag, LOU och konkurrenslag. Det kan avse delade tjänster, ex VA chef. I ny upphandlingslag (2016) väntas vidgade möjligheter införas genom samarbetsavtal om villkor för detta uppfylls, se bilaga 3. Inom VA kan samverkansavtal vara aktuellt i syfte att uppnå EUs ramdirektiv för vatten och andra direktiv med VA karaktär samt uppfyllande av nationella miljömål. Det skulle kunna omfatta tjänster typ; Säkerställa vattenförsörjning Minska utsläpp av avloppsvatten VA planering Slamhantering Det är viktigt att notera att denna typ av avtal är ny och tillämpning saknas ännu i Sverige. Bolag Koncern (typ Roslagsvatten) Samverkande kommuner äger gemensamt ett kompetensbolag där all personal och verksamhet ligger. Anläggningar placeras i kommunspecifika bolag som läggs som döttrar till kompetensbolaget. I dessa bolag tas beslut om investeringar. Beslut om verksamhetsområde, ABVA och taxor tas i KF. 30 (36) Exempel: Roslagsvatten AB, Gästrike Vatten AB Ägarbolag (typ MittSverigevatten) Samverkande kommuner äger egna bolag där ägande av anläggningar ligger och där beslut om investeringar tas. JPF p:\1569\ _förstudie_samverkan_va\000\19 original\senaste\ \rapport utkast.docx

37 repo001.docx Dessa ägarbolag äger gemensamt ett kompetensbolag där all personal och drift finns och där sköts all fakturering. Beslut om verksamhetsområde, ABVA och taxor tas i KF. Exempel: MittsverigeVatten AB, Sörmland Vatten AB, NODAVA AB, Dala Vatten och Avfall AB, Renodlat kompetensbolag (typ NSVA) Samverkande kommuner deläger ett kompetensbolag som med all personal som ombesörjer driften av VA verksamheten. Anläggningarna är kvar i kommunen där också beslut om investeringar tas (i ansvarig nämnd). Exempel: NSVA (Norra Skånes VA) Samlat huvudmannaskap Modellen är ej prövad i Sverige men Sweco har i samråd med SKL utrett frågan på uppdrag av Dala Vatten och Avfall AB. SKL har kommit fram till att modellen är juridiskt tillämpbar. Modellen innebär att all VA verksamhet läggs i ett gemensamt ägt VA bolag (även anläggningar). Fortfarande gäller att beslut om taxa, ABVA och verksamhetsområde ska tas i varje kommun och dess KF, vilket kräver särredovisning per kommun. Bolaget och dess styrelse ansvarar för samtliga delägande kommuners VA verksamhet, vilket torde kräva att ett ägarråd eller motsvarande bör inrättas som stöd för bolaget. Ägarrådets funktion och uppgift är främst att ange och efterleva ägardirektiv och vara den strategiska funktionen mellan bolag och delägarkommuner. 31 (36) JPF p:\1569\ _förstudie_samverkan_va\000\19 original\senaste\ \rapport utkast.docx

38 repo001.docx Kommunalförbund Kommunallagen anger regler för kommunalförbund. Offentligrättsligt fristående juridisk person ( egen kommun ). Kan äga och vara delägare i anläggningar. Organiseras antingen med fullmäktige som utser styrelse eller med en förbundsdirektion som är både beslutande församling och styrelse I en dom från Högsta förvaltningsdomstolen från den 12 december 2013 (HFD ) har domstolen kommit fram till beslut att föreskriftsrätt inte kana delegeras till kommunalförbund. Detta innebär ex att VA-taxor (konstruktion), ABVA och verksamhetsområde måste beslutas i kommunfullmäktige. Exempel: Bergslagsteknik Gemensam nämnd Gemensam nämnd innebär att samverkande kommuner utser en värdnämnd i en av kommunerna som har till uppgift att ansvara för VA verksamheten. Innebär att all personal och drift sker gemensamt. 32 (36) JPF p:\1569\ _förstudie_samverkan_va\000\19 original\senaste\ \rapport utkast.docx

39 repo001.docx Bilaga 3. Lagar och myndighetskrav Lagen om allmänna vattentjänster Ny lag om allmänna vattentjänster gäller från Några viktiga delar sammanfattas enligt följande; Skyldighet för kommun att ordna allmän va anläggning om det krävs ur miljö- och hälsoskäl i ett större sammanhang och tillse att tjänsten uppfylls så länge behovet kvarstår Allmän va-anläggning måste ägas av kommun eller en juridisk person vilken kommuner utövar rättsligt bestämmande inflytande (ex kommunalägt bolag) Kommunen (KF) ska besluta om taxeföreskrifter, verksamhetsområde och allmänna bestämmelser. VA-verksamheten ska särredovisas och ha egen resultat- och balansräkning Huvudmannaskap för allmän va-anläggning är knutet till ägandet av vaanläggningen Miljöbalken (1998:808) I stort sett alla verksamheter och åtgärder som har eller skulle kunna ha en påverkan på människors hälsa eller miljön regleras i miljöbalken eller någon av dess förordningar. Miljöbalken fokuserar på hållbar utveckling och att förändring och brukande av naturen är förenat med ansvar. Miljömål Riksdagen har beslutat om 16 miljömål vilka ska styra miljöarbetet i landet. De mål som direkt kan relateras till arbetet med vatten och avlopp är ingen övergödning, levande sjöar och vattendrag samt grundvatten av god kvalitet. Ur miljöportalen kan följande hämtas; Mellan 0,5 procent och tre procent av sjöarna och vattendragen i länet visar tecken på övergödning. Av kustvattnen är motsvarande siffra 20 procent. Problemen beror framför allt på utsläpp från jordbruk, mindre reningsverk och enskilda avlopp. Bottenviken är det svenska havsområde som är minst påverkat av övergödning. Fosforhalterna i öppna havet är låga och har dessutom sjunkit sedan 1970-talet samtidigt som syrehalterna i djupvattnet är höga och bottenfaunan visar god ekologisk status. I Bottenhavet fortsätter trenden med sjunkande syrehalter, troligen som en konsekvens av de stora vattenvolymerna med syrebrist i Egentliga Östersjöns mellanskikt, som bildar djupvattnet i Bottenhavet. Kommuner kan ställa kravet hög skyddsnivå på enskilda avlopp. Skellefteå och Umeå kommun har prioriterat områden där kravet ska gälla, men fler kommuner borde ställa kravet, speciellt kustkommuner eftersom problemet är störst där. 33 (36) JPF p:\1569\ _förstudie_samverkan_va\000\19 original\senaste\ \rapport utkast.docx

40 repo001.docx I länsstyrelsens regionala vattenförsörjningsplan pekas regionalt viktiga grundvattenmagasin ut. Vi uppmuntrar och stöttar kommunerna att revidera och föreslå vattenskyddsområden för sina vattentäkter. Av länets drygt 150 kommunala vattentäkter är 117 större grundvattenvattentäkter. Av dem har 12 procent skydd enligt MB7 eller så pågår revision. Tre nya/reviderade vattenskyddsområden är beslutade under Ännu saknar 17 procent skydd. Alla grundvattenförekomster i länet bedöms ha god kemisk status Kunskapen om vattenkvalitet i grundvatten och grundvattnets påverkan på angränsande ekosystem behöver förbättras. Mer råvattenanalyser behöver genomföras regelbundet i alla kommunala vattentäkter och med relevanta parametrar. Även subventionerade analyser av enskilt dricksvatten samt information till brunnsägare behövs. Den regionala övervakningen bör förstärkas. Vi ser ännu inga större problem med grundvattentillgången i länet men i kust- och fjällområden där befolkning och turism ökar kan tillgången bli för liten. Vattenmyndigheter Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för bland annat havs- och vattenplanering, tillsyn och reglering. Inom EU har beslutats om ett ramdirektiv för vatten och det trädde i kraft år Syftet med direktivet är att få en gemensam lagstiftning för vatten. Direktivet ska förbättra miljöarbetet genom att minska föroreningar, främja hållbar vattenanvändning och förbättra tillståndet för vattenlevande djur och växter. Länderna ska i sitt arbete med vattenförvaltning utgå från avrinningsområden för att åtgärda brister i vattenmiljö och vattenkvalitet. Sverige har fem vattendistrikt Bottenviken, Bottenhavet, Norra Östersjön, Södra Östersjön och Västerhavet. Västerbotten tillhör Bottenvikens och Bottenhavets distrikt. Vattenförvaltningen sker i 6 års cykler och ett nytt förslag på förvaltningsplan och åtgärdsprogram väntas träda ikraft under 2016 gällande perioden I förslaget för Bottenhavets distrikt anges bland annat följande; Kommunerna behöver ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som bidrar till att en vattenförekomst inte följer, eller riskerar att inte följa, miljökvalitetsnormerna för vatten. Kommuner behöver genomföra tillsyn på avloppsledningsnät och mindre reningsverk och införa krav på ökad rening, eller på annat sätt minimera utsläpp, som bidrar till att vattenförekomster inte följer, eller riskerar att inte följa, miljökvalitetsnormerna för vatten. Kommunerna behöver säkerställa ett långsiktigt skydd för den nuvarande och framtida dricksvattenförsörjningen så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. 34 (36) JPF p:\1569\ _förstudie_samverkan_va\000\19 original\senaste\ \rapport utkast.docx

41 repo001.docx Kommunerna behöver särskilt; - inrätta vattenskyddsområden med föreskrifter för nuvarande och framtida allmänna och enskilda dricksvattentäkter - göra en översyn av vattenskyddsområden som inrättats före miljöbalkens införande och vid behov revidera skyddsområdets avgränsningar och tillhörande föreskrifter så att tillräckligt skydd uppnås, - bedriva systematisk och regelbunden tillsyn på både allmänna och enskilda dricksvattentäkter, som försörjer fler än 50 personer eller där vattentäktens uttag är mer än 10 m3/dag, - uppdatera översiktsplanerna med regionala vattenförsörjningsplaner, - se till så att samtliga allmänna yt-och grundvattentäkter har tillstånd för vattenuttag, särskilt i områden med vattenförekomster som inte följer eller riskerar att inte följa miljökvalitetsnormerna för vatten. Kommunerna behöver utveckla vatten- och avloppsvattenplaner särskilt i områden med vattenförekomster som inte följer, eller riskerar att inte följa miljökvalitetsnormerna för vatten. Åtgärden behöver genomföras efter samverkan med länsstyrelserna. 35 (36) JPF p:\1569\ _förstudie_samverkan_va\000\19 original\senaste\ \rapport utkast.docx

42 repo001.docx Bilaga 4. Schematisk bild rekommendation 36 (36) JPF p:\1569\ _förstudie_samverkan_va\000\19 original\senaste\ \rapport utkast.docx