Mat kan göra mer än bara mätta Möt mästerkocken Amir Vilket är det bästa sättet att göra kaffe på? Ellen är vår nya roller derby-stjärna

Transkript

1 Nr. 2 maj 2014 Mat kan göra mer än bara mätta Möt mästerkocken Amir Vilket är det bästa sättet att göra kaffe på? Ellen är vår nya roller derby-stjärna En tidning från Nykterhetsrörelsens Scoutförbund

2 R e d a k t ö r e n h a r o r d e t Foto: Towe Bengtsson Innehåll 4/Miljö och hållbar mat Vår mat står för 25 % av människans miljöpåverkan, vad kan vi göra? 8/Mästerkocken Amir Amir vill få fler barn och unga att laga mat. 12/#Friluftskocken Specialist på friluftsmat, Anders Klint har jobbat som kock i över 30 år. Jag tar med familj, stormkök och kaffepress ut till naturen, vad tar du? Min första tidning, det är nervöst och lite läskigt kan jag lova. Men oj vad kul det har varit att göra detta nummer! Det är mycket som har varit nytt för mig, kontoret, jobbet och att jobba heltid med småbarn. Men det som lugnat mig under arbetet är att jag ju faktiskt kan NSF. Jag var borta i flera år, men jag har blivit varm välkomnad tillbaka. Det är mycket som hänt under de åren jag varit borta, men det finns en trygghet och en värme jag känner igen. Det känns lite som att komma hem. Att mitt första nummer sen skulle handla om mat, vilken lycka. Jag gillar att laga mat, att baka men framförallt att äta gott. Ett av mina värsta matminnen från läger är när jag som äventyrarscout var på hajk och den mat vi fick till lunch och middag de tre dagarna (kan ha varit tre dagar, men det kan nog egentligen lika gärna ha varit en dag) var olika typer av risotto. Det gjorde att det tog flera år för mig att äta risotto igen, och vet ni det smakade inte likadant! Det var inte halvklart ris blandat med tonfisk, utan riktig risotto! Jag vet ju egentligen att mat ute kan vara så mycket mer än den där slabbiga risotton, eller alla halvfärdiga hajkbomber jag ätit. Men, här kommer det lite mer svart på vitt. Jag har läst massor med artiklar och blogginlägg, pratat med flera kockar som gett sina bästa tips och blivit inspirerad på nytt. Jag längtar efter sommar, jag längtar efter att laga en höjdarmiddag i skogen en lite för sen kväll! Jag kommer att ta med mig min familj, mitt stormkök och min kaffepress ut till skogen för att uppleva lite friluftsliv. För att uppleva god mat i det fria, och samtidigt lära mitt barn att naturen är din vän. Jag hoppas att du också kan bli inspirerad och varför inte, kanske testa lite nya recept när du ger dig ut på hajk, läger eller på en dagstur! Towe Bengtsson 14/Test Kaffe: Testpatrullen från Värends scoutkår testar fyra olika sätt att göra kaffe på ute i naturen. 16/Torka din egen mat Ska du på vandring i sommar, varför inte torka din egen mat? 18/Ordförandesamling Att leda i en åldersblandad organisation. 22/Bokrecensioner Vi har testat tre olika kokböcker för ditt friluftsliv. 26/Personligt Fullkontaktsport på rullskridskor, Ellen Michaelsdotter Holm gör mer än bara scouting. Scouting Spirit, officiell tidskrift för Nykterhetsrörelsens Scoutförbund besöksadress: Gammelgårdsvägen 38, Stora Essingen, Stockholm tidningens adress: Scouting Spirit, Nykterhetsrörelsens Scoutförbund Box Stockholm tel: fax: e-post: towe.bengtsson@nsf.scout.se redaktör: Towe Bengtsson ansvarig utgivare: Fredrik Torberger tryck: Mixi Print AB ISSN omslagsbild: Towe Bengtsson layout: Torkel Edenborg utgivningsplan 2014: Nr 3: manusstopp 16 aug ute 20 sept. Nr 4: manusstopp 11 nov ute 6 dec. nyhetsbrev och ordförande post: Skickas per e-post eller post, när behov finns. Informationen finns dessutom att hämta från vår hemsida material: Material som inkommer efter manus stopp riskerar att inte komma med. Är du osäker på något, kontakta Towe Bengtsson, eller e-post towe.bengtsson@nsf.scout.se. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera, korta och avböja insänt material. Vi ansvarar inte för ej beställt material TRYCKSAK

3 Foto: Torkel Edenborg Mat kan vara så mycket mer än bara mättande Det blir lätt så att maten inte riktigt står i centrum när man är iväg på sin vanding eller sitt läger. Maten blir mer ett sätt att snabbt få i sig ny energi för att hinna och orka med allt annat. Det behöver inte vara speciellt gott bara inte äckligt. Men det finns ju så mycket mer när det gäller mat och vårt friluftsliv, varför inte gå bort från dina vanliga recept nästa gång du ska ut på hajk eller planera din lägermat. Eller varför inte testa att torka mat själv nästa gång du ska ut på vandring istället för att köpa färdigtorkad. Då blir också själva planeringen en större del av äventyret, och maten kommer smaka bättre, du har ju själv gjort den. Mat kan vara så mycket mer än bara mättande, mat kan bli en aktivitet som påverkar hela din erfarenhet av friluftslivet. Sätt dig ner vid elden, laga en riktigt god middag och njut av naturen.

4 M a t Miljövänlig mat, finns det? Varje dag möts vi av flera tusen val. Vi tvingas ständigt ta ställning och väga saker mot varandra. Ska jag köpa svensk fläskfilé? Ska jag köpa ekologiska morötter? Eller ska jag köpa den där potatisen som kommer från gården bara några mil bort? Det är en djungel av val och valmöjlighet, och vi vill göra så bra val som möjligt. Text: Towe Bengtsson Foto: Torkel Edenborg 4

5 De senaste åren har diskussionerna om mat och miljöpåverkan vuxit sig starkare, och intresset för vad det faktiskt är vi stoppar i oss har blivit allt större. Både ur ett miljöperspektiv, men också på ett personligt plan i och med att nyheterna om gifter i vår mat blir fler och fler. Idag står mat för 25 % av människans klimatpåverkan, men matproduktionen orsakar även andra miljöproblem så som övergödning, utarmining av jordens resurser, minskad biologisk mångfald och vattenbrist. Allt vi äter sätter spår, men vi måste ju äta! Varför välja ekologiskt? Att välja ekologiskt har många fördelar, både för dig som individ och för miljön i det stora. För dig som person innebär ekologiska köp att du utsätter dig för betydligt färre gifter när du äter. I augusti 2013 testade Testfakta nio olika bananer som finns i våra affärer, både ekologiska och andra bananer. Testet visade att de bananer som inte var ekologiska hade flera olika gifter i sig, inte bara i skalet som man tidigare trott utan även i fruktköttet. Det enda sättet att äta giftfria bananer var alltså att välja ekologiskt odlade bananer. Ur ett miljöperspektiv innebär det ju också att om bananerna du köper innehåller gifter har dessa gifter också tagit sig vidare ut i naturen under odlingen. Gifter som kommer från olika bekämpningsmedel som följer med växten, jorden och vattnet och påverkar hela naturen där bananerna odlas. När du istället väljer en ekologisk vara betyder det att de är odlade utan kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel. I ett ekologiskt jordbruk ställs dessutom höga krav på djurens levnadsvillkor, de ska få chans att bete sig så naturligt som möjligt. Vilket till exempel innebär att att kor ska vara lösgående och att höns inte får hållas i bur. Dessutom ska maten dessa djur äter också vara ekologisk. Ett av problemen med ekologiska varor är att de oftast är dyrare än andra varor, vilket kan göra att inte alla vill eller har möjlighet att alltid välja ekologiskt. Ekologiskt eller närodlat? Men närodlat och svenska råvaror då kanske du undrar? Och ja, närproducerade varor är absolut bra för mil jön, då de kräver kortare transporter. Och i och med att man stödjer de lokala bönderna gör man också sitt bästa för att behålla en livfull lands bygd. Det finns många olika skolor kring vad som är bäst för miljön, och där får nog ditt samvete bestämma när du ska välja varor. Det som experter är överrens om är att det inte går att sätta dessa två mot varandra. De är bra för miljön och samhället på olika sätt. Det man ska komma ihåg när vi pratar om svenska och närproducerade varor är att vi i Sverige har hårdare regler när det gäller till exempel bekämpningsmedel och djurhållning. Vilket gör att svenska varor som inte är ekologiska oftast är mer miljövänliga än en likadan vara från ett annat land. En annan aspekt av maten är den arbetssituation de människor som odlar våra varor runt om i världen har. Rättvisemärkt, eller Fairtrade som det egentligen heter, är en av de många märkningarna som finns på vår mat. Fairtrade är en märkning som lovar en förbättrad ekonomisk situation för de anställda på odlingen där varorna kommer ifrån. Detta genom högre lön för de anställda och ett löfte om att varorna ska säljas till ett pris som alltid överstiger produktionskostnaden. Dessutom så innebär märkningen också för ett långsiktiga handelsavtal, vilket ger en trygghet både för odlaren och till de anställda. Utöver de ekonomiska fördelarna för odlarna kräver också Fairtrade att det finns en demokrati- och miljöhänsyn i produktionen, och att man motverkar barnarbete och diskriminering. 5

6 M a t Vad kan jag göra? Vad kan jag göra för att bidra till en hållbar framtid när jag väljer min mat? Det finns många enkla sätt för att dra sitt strå till stacken när det handlar om mat och miljö. Genom att dra ner på köttkonsumtionen, slänga mindre mat, äta säsongens frukt och grönsaker och efter bästa förmåga handla certifierad mat kan varje person göra lite. Text Towe Bengtsson Foto: Torkel Edenborg Kött anses vara en av de allra största miljöbovarna när det kommer till maten, vilket har att göra med den stora mängd växthusgas som köttproduktionen är ansvarig för. Det är framförallt kor och andra nötdjur som släpper ut mest, tack vare sina matsmältningssystem som släpper ut metangas. Visste du att 1 kilo kött (utan ben) orsakar kilo växthusgaser, vilket är ungefär tio gånger så mycket som för 1 kilo kyckling. Dessutom medverkar den stora och ökande köttproduktionen till att många väljer att odla föda till djuren där det hade kunnat odlas mat. Vilket enligt flera FN-rapporter kan vara ett hinder för att kunna försörja en växande global befolkning. Vi äter mer och mer kött i Sverige och sedan 1990 har vår köttkonsumtion ökat med drygt 40 procent. Ett sätt att minska den, som det varit mycket diskussion om den senaste tiden är det som kallas köttfri måndag, eller köttfri dag. Genom att äta vegetariskt en dag i veckan kan du göra din del i att minska köttkonsumtionen, och kanske får du också lite nya tankar och idéer om vad du kan äta för mat. Flera förskolor, skolor och företag har börjat ta efter denna idé. Men, det ska sägas, det finns också en stor misstro till denna kampanj där de som är emot köttfri dag istället förespråkar att alltid välja svenskt kött. Att slänga mindre mat kan kännas som en självklarhet, men i själva verket slänger vi i genomsnitt cirka 100 kilo mat om året. Detta blir enorma kostnader för samhället i och med den energi som krävs för att hantera soporna, men också den miljöpåverkan som de varorna krävt under produktionen. Genom att köpa mindre, utnyttja rester och handla genomtänkt slänger vi också mindre, och vi är lite snällare mot miljön. Om du väljer frukt och grönsaker efter säsong kan du utöver en bättre miljö också se att både priset och smaken påverkas. Grönsaker som behöver transporteras över världen, eller de frukter som växer här hemma i växthus kräver betydligt mer energi än de som är odlade under naturliga förutsättningar. 6

7 De sex viktigaste ekologiska produkterna Kaffe. Ekologiskt kaffe gör stor nytta för en liten kostnad. På kaffeplantager används ett mycket farligt bekämpnings medel som länge har varit förbjudet i Sverige och EU. Bananer. Bananer är mycket hårt besprutade. På odlingarna används extremt miljöfarliga bekämpningsmedel som kan ge arbetarna och deras barn nervskador. Vindruvor. Vindruvor har tunt skal. I ett EU-stick prov på ett paket vindruvor hittades 26 olika bekämpningsmedel. Mejeriprodukter. Prisskillnaden mellan ekomjölk och vanlig mjölk är oftast mycket liten. Ekologiska mejeriprodukter är nyttigare både för dig och för den svenska naturen. Kött. Ekologiskt kött är framtaget med naturvänliga metoder utan antibiotika och uppfödda på ekologiskt odlad föda. Prisskillnaden kan vara hög, men det har ofta bättre kvalitet. Potatis. Potatis är en av de grödor som besprutas mest i Sverige särskilt King Edward. Källa Naturskyddsföreningen Det finns många olika märkningar på maten vi väljer mellan när vi handlar, alla har de gemensamt att de är lite mindre dåliga för miljön än de utan märkning. En av de vanligaste märkningarna för ekologiska varor i Sverige idag är KRAV, men det finns flera andra som också ställer höga krav på produkten. Det finns också andra märkningar utöver ekologiska varor som är viktiga ur en miljösynpunkt. Det handlar främst om MSC, som innebär att den fisk du köper med den märkningen kommer från en plats där den inte riskerar utfiskning och där det tas stor hänsyn för att behålla en hållbar fiskenäring. Alla kan göra något. Genom att göra aktiva och medvetna val kan vi tillsammans göra vårt bästa för att vara lite snällare mot miljön. Tänker du på miljö och hållbarhet när du planerar mat? Josefine Larsson, matansvarig Idékursen 2014 Vi i kursteamet har valt att aktivt ta ställning när det gäller mat och miljö. I så stor utsträckning som möjligt så köper vi ekologiska och rättvisemärkta produkter. Dessutom kommer vi i princip bara ha vegetarisk mat under kursen, utifrån de perspektiven. Vi försöker också tänka på att inte överdimensionera mängden, så vi slipper slänga mat. Får vi mat över försöker vi ta tillvara på resterna. Amir Kheirmand, vinnare Sveriges Mästerkock 2014 Ja, till viss del. Miljö, kravmärkt, ekologisk mat tänker jag på. Men, jag lever och andas den inte och det beror på att det är så jäkla mycket dyrare än vanlig mat, så man får inte ihop det helt enkelt. Sen har jag de senaste åren blivit mycket bättre på att köpa säsongsvaror, och det gör jag ju bland annat för miljön, men också för smaken. Anders Klint, friluftskock Att tänka miljösmart är en självklarhet och då inte bara i egenskap av kock. Att tänka eko-smart är ganska enkelt, förbered din egen friluftsmat, köp inte helfabrikat och helst inte heller halvfabrikat. Ta kontroll över vad du äter. Foto: Torkel Edenbporg/ Frida Wismar/ Nico Backström 7

8 M a t Tycker du att det är gott då är det gott! I början av april sändes det sista avsnittet av Sveriges Mästerkock 2014, där Amir Kheirmand stod som vinnare. Efter den kvällen är Amirs liv inte sig likt, han har en kokbok ute i butikerna, han blir igenkänd på stan och har flera intervjuer varje dag. Hans liv kretsar nu ännu mer kring mat och matlagning, hans hobby har blivit hans jobb. Text & foto: Towe Bengtsson Att han sökte sig till programmet menar han var en ren tillfällighet. Jag låg i sängen en lördagmorgon och slösurfade, när jag kom in på TV 4:s hemsida, och där stod det om Sveriges Mästerkock och att ansökningen var öppen. Så jag fyllde i den. Dagen efter stängdes ansökan och två veckor senare var det audition. Så det var en tillfällighet, helt sjukt! Men han berättar också att hans sambo, familj och vänner tjatat på honom om att han borde vara med i programmet. De bästa minnena från att ha varit med i Sveriges Mästerkock menar han kommer nu efteråt. Han berättar om en incident som hände dagen innan vår intervju. En skolklass gick förbi honom och ett av barnen skrek plötsligt ut att där är Amir! Då sprang hela klassen fram till honom, tog bilder, sa hur bra de tycker att han är och berättade om sin egen matlagning. Och det är exakt det Amir vill med sin vinst få barn och unga att laga mat. Jag vill inspirera ungdomar att laga mat, att bli intresserade av mat, att säga åt sina föräldrar att laga riktig mat, att tycka att det är kul med mat. Amir Kheirmand, 34 år Egenföretagare i Västerås. Favoritmat? Mammas mat. Vad finns alltid i ditt kylskåp? Lime. Favoritingrediens? Lime Vilken mat/ingrediens skulle du inte klara dig utan? Bröd Har du varit scout? Nej, men det låter kul och bra! Han har flera projekt på gång som alla handlar om att få ungdomar att intressera sig mer för matlagning, bland annat en kurshelg på Scout Camp Ransberg i höst. Hans dröm är att vara med och anordna ett nationellt skolmästerskap i matlagning för högstadieelever. En tävling där fokus ligger på att få ungdomarna att njuta av matlagning och vilja prova nytt och utvecklas. Att få fler ungdomar att intressera sig för mat det är det jag kommer att jobba stenhårt för, och funkar inte det, ja då går jag tillbaka till jobbet. Vill ingen lyssna på mig om en sån viktig fråga, då får det vara! säger han. Amir berättar att matlagning har blivit som terapi för honom. - Jag har alltid jobbat mycket, dagar, kvällar och helger. Sen har jag kommit hem och lagat mat, det har blivit ett sätt att få hjärnan att tänka på annat än jobb. Jag går in i min matbubbla och bara lagar mat. Det som inspirerar Amir i hans matlagning är hans resor. - Jag älskar att resa och att hitta någon liten restaurang på en bakgata någonstans. Det är oftast där som jag har ätit den godaste maten. Jag vill uppleva och upptäcka något nytt säger han med något drömskt i rösten. Han berättar att oavsett vart han åker så försöker han ta sig bort från de typiska turistgatorna - för att hitta det som är bakom. Restaurangerna som andra går förbi. Amir inspireras inte av något speciellt kök utan tar influenser från alla sina resor och sin mammas mat som han är uppvuxen med. - Jag tycker att det är lite tråkigt att folk nördar in sig på ett visst kök och kör på det. Att bara köra italienskt, bara husmanskost eller bara franskt. Jag gillar ju mat från hela världen! Genom att ta guldkornen, de godaste maträtterna från varje land får man ju mer att välja på och flera sköna maträtter att laga säger han. Det som är speciellt med Amirs mat menar han handlar om att han blandar influenser från alla världens hörn. Att han inte har några fina uppläggningar och framförallt att han alltid lagar mycket mat. - Det är inte sådär puttenuttigt, utan det är mat som är härlig och omfamnande. Och alltid mycket, folk brukar rulla hem när de varit på middag hos mig Amir tycker att det man ska tänka på för att bli bättre på att laga mat är att testa, träna och vara nyfiken. Han säger att man till att börja med ska följa recept, enkla recept, och få en känsla för matlagningen. Efter det kan man börja experimentera och ändra efter eget huvud. Men det allra viktigaste enligt Amir är att om man själv tycker att det är gott är det gott! Oavsett vad någon annan tycker. - Tycker du att din bearnaisesås är skitgod med ingefära i, ha i det, det blir skitgott! Spelar ingen roll om Leif Mannerström ringer och säger att sådär får man inte göra skit i det! Att vara nyfiken och våga testa nytt är det som Amir ständigt kommer tillbaka till. Det gäller inte bara mat och matlagning, utan också livet i stort. Det viktigaste enligt Amir är att våga, att våga testa nytt, smaka nytt och vara nyfiken inför det okända.

9 Foto: Frida Wismar 9

10 M a t Meny: Jag tänker mig rätter som är lätta att ta med sig. Lätta att tillaga ute och som håller länge i en ryggsäck. Och att det är gott såklart! Foto: Frida Wismar Förrätt: Amirs supergoda laxklämma En supergod klämma som man kan ta med sig ut i skogen, den håller flera timmar i ryggsäcken. Laxen kan såklart bytas ut mot skinka, salami, rostbiff eller annat favoritpålägg. 4 portioner Tid: 15 minuter 500 gram gravad norsk lax, tunt skivad 200 gram philadelphiaost 150 gram västerbottenost, riven 1 näve ruccola 8 st mjuka tunnbröd 1 msk citronsaft Salt och svartpeppar 1. Blanda ihop philadelphiaost och citronjuice. Lägg i västerbottenosten, blanda försiktigt och salta och peppra. 2. Bred på röran på varje bröd, lägg på laxskivorna och ruccolan och rulla ihop till en klämma. Tips För en vuxnare version av klämman riv i lite pepparrot i oströran. Mums! Huvudrätt: Glasnudelsallad med krispigt sidfläsk En fräsch och härlig rätt som passar stora som små. Anpassa chilimängden efter smak. 4 personer Tid: 60 minuter 600 gram skivat rimmat sidfläsk 1 dl ljus soja 2 msk socker 3 lime, pressad ½ röd chili, finhackad 200 gram glasnudlar 1 kruka koriander, basilika eller mynta, grovhackad 3 vårlökar, finhackade 1 näve böngroddar 1 näve osaltade rostade jordnötter, grovhackade 1. Blanda ihop soja, socker, lime och chili till en dressing. 2. Stek fläsket krispigt. 3. Koka nudlarna i saltat vatten, sila och lägg i en bunke. Häll över dressingen, koriander, böngroddar, vårlök och blanda runt. 4. Lägg upp maten i tallrikar eller skålar, lägg på fläsket och toppa med rostade jordnötter. 10

11 Tips: Glasnudelsalladen är supergod även utan fläsk. Blanda då i mer grönsaker som stjälkselleri, paprika och tunt hyvlad morot. Vilken är den bästa lägermaten? Efterrätt: Santiagokaka En supergod och saftig sockerkaka som passar utmärkt att ta med på utflykten. 4 portioner Tid: 45 minuter 100 g smör 4 ägg 2,5 dl strösocker 200 g mandelmjöl 0,5 dl vetemjöl rivet skal från en citron florsocker att pudra över 1. Sätt på ugnen på 175 grader och smörj och mjöla en cm springform. 2. Smält smöret. Låt det svalna lite. 3. Vispa ihop ägg och strösocker pösigt. Rör försiktigt ner mandelmjöl, siktat mjöl, smör och citronskal. 4. Häll smeten i springformen och grädda i nederdelen av ugnen cirka 30 minuter. Kolla med en potatissticka om kakan är färdig. Ta sedan ut, låt svalna och pudra med florsocker. Tips Hittar du inte mandelmjöl i affären så köp 200 gram sötmandel, skålla och mal till pulver. Foto:Towe Bengtsson Evelina Sundberg, 26, Varberg Hamburgare. Martin Sandberg, 36, Jonsered Korv med bröd. Jonas Karström, 20, Östersund Hajkbomb. Barbro Lönnehed, 78, Lönneberga-Silverdalen Stekt falukorv. 11

12 M a t Namn: Anders Klint Ålder: 54 år Yrke: Friluftskock, lärare i matlagning på olika skolor som utbildar bland annat bergsguider. Skribent, kock. Blogg: outdrr.com/ Twitter: #friluftskocken 12

13 #Friluftskocken Allt som behövs är en kniv, torra tändstickor och god mat. Anders Klint har jobbat som friluftskock i över 30 år, så han borde veta. Text: Towe Bengtsson Foto: Nico Backström Anders Klint har i över 30 år arbetat som kock, och har kommit att specialisera sig på just friluftsmatlagning. Han kommer från gården Mjölsta som ligger mellan Uppsala och Östhammar, men har sedan dess rest och bott i stora delar av världen. Hans grytor har puttrat över lägereldar på bergssluttningar, vandringsresor och kanotäventyr. Förutom att laga mat och skapa nya recept lär han också ut matlagning på olika friluftsskolor runt om i världen. Alltid tillsammans med sin vapendragare och kollega Patrik Blomkvist. Han berättar att hans intresse för mat och matlagning började hemma på gården utanför Uppsala. Mitt intresse började hemma, där lagades all mat från grunden, med mycket kärlek säger han. Den omtanken och kärleken har han senare fått med sig själv och det var också den som gjorde att han ville bli kock. Att han valde att just specialisera sig på friluftsmatlagning berodde delvis på tillfälligheter. Men han har alltid haft ett stort friluftsintresse. Det började egentligen med att han bodde i franska alperna, och där började följa med grupper på vandring och laga mat ute. Sen rullade det på, och när hans kokbok Utekokboken kom ut sköt hans karriär i höjden. Efter det har han varit TV-kock här hemma i Sverige och har uppmärksammats i flera medier runt om i världen. Det viktigaste att tänka på när det handlar om friluftsmat är planeringen och förberedelserna menar Anders. När man planerar sin mat måste man alltid utgå ifrån vilken aktivitet man ska genomföra. Ska man klättra på hög höjd krävs fet mat, medan andra fysiskt krävande aktiviteter kräver långsamma kolhydrater säger han. Anders påpekar flera gånger hur viktig planeringen är. Han säger också att för att maten ska blir bra ska man se till så att matlagningen blir en del av äventyret eller aktiviteten. Mat ska inte bara handla om att fylla på kroppen utan det ska vara gott och roligt också. Anders föredrar att använda sig av färska råvaror när han lagar mat, men ibland får man välja bort färska råvaror på grund av hållbarhet och vikt säger han. Han själv torkar mycket mat som han tar med sig när han ska iväg på längre friluftsturer. Det är inte utrustningen som gör att maten blir god eller gör dig till en bra friluftskock. Men det underlättar ju självklart om du har en bra kniv och alltid torra och hela tändstickor säger han. Anders själv lagar helst mat över öppen eld och säger att den där kniven som man alltid ska ha med sig också fungerar alldeles utmärkt som stekspade. Men god mat handlar om helhetsupplevelsen menar Anders. Det är inte så trevligt att sitta och äta rödingfilé i ett industriområde, inte heller så trevligt att sitta med vackra fjällvyer och äta burkmat. Men den vackra och underbara naturen blir till verklighet när man äter den nyfångade rödingfilén på en bit tunnbröd, direkt från stekpannan. Mina bästa matminnen kommer därför från äkta varor i en underbar natur. 13

14 K a f f e t e s t Kaffet är viktigt, men det måste ju också vara gott! Kaffe är viktigt, kaffe håller ledare på bra humör och värmen uppe när det är kyligt ute. Men hur får man det godaste kaffet när man är på läger eller på fjället? Några scouter från Värends scoutkår har hjälpt oss att ta reda på vilket kaffe som är bäst. Text & foto: Towe Bengtsson En solig och varm kväll träffar jag sex kaffedrickare vid Värendkårens stuga Månkullebo. Tillsammans ska vi testa fyra olika tekniker för att få gott kaffe ute i det fria. Men till en början frågar jag dem lite om kaffe och friluftsliv. Hur viktigt är det där kaffet när man är iväg egentligen? Kaffe är jätteviktigt! Fast, är det inte gott då kan det kvitta! säger Per Friman. Jag skulle nog inte sätta på kaffe själv på morgonen, men när Per frågar mig om jag vill ha en kopp då blir jag glad, säger Ellen Michaelsdotter Holm. Kaffe blir en väldigt speciell och social grej när man är iväg tycker de. Att samlas runt elden där kaffet puttrar, det är mysigt! Kaffet kan också fungera som en vilostund, en tid för reflektion eller bara för ledare att samlas och varva ner på ett läger. För flera av våra testare är det en av favoritstunderna när man är på läger, när scouterna lagt sig i tälten och ledarna fått varsin kåsa med kaffe, eller annan varm dryck, och man sitter ner, pratar om dagen och vilar upp sig lite. Vi börjar med att testa kaffe från Growers Cup, kaffe som kommer portionsförpackat i en påse. I varje påse finns kaffe för två koppar och påsen i sig fungerar ungefär som en liten kaffebryggare. Det enda du behöver göra för att få ditt kaffe är att hälla på varmt vatten och vänta. Det är en förpackning som väger lite och tar liten plats. Bra vikt, bra för en fjällvandring säger Ellen. Och det är just smidigheten med Growers Cup som testpatrullen är imponerade av. Den är väldigt smidig och enkel säger Per samtidigt som han häller upp en kopp till. Det som patrullen tycker är det bästa med kaffet från Growers Cup är framförallt smidigheten. Att kaffet är färdigdoserat, lätt att ta med sig och att man slipper hantera kaffesumpet när man druckit klart. Den stora nackdelen med denna produkt är skräpet. Det är smidigt och lätt att bära, men du får ta med dig mycket skräp hem också säger Per. Testarna är också lite skeptiska till produktens miljövänlighet eftersom den är förpackad som den är. Hur ska jag sopsortera den? Är den återvinningsbar? 14

15 Sista testet blir med en presskanna från GSI, ett sätt att brygga kaffe på som många är vana vid. Denna pressbryggare är stöttålig och gjord av plats, den har dessutom ett yterhölje som är något isolerande. Det är ju väldigt smidigt, och det blir ju väldigt gott men den är mycket mer skrymmande än de andra säger Per. Martin fyller i att ja, den tar ju ganska mycket plats, men den är ju lätt. Testpatrullen tycker att denna pressbryggare är praktisk och snygg och att kaffet blir ungefär som hemma. Men precis som med kokkaffet så är den stora nackdelen sumpen, att man måste ta hand om det innan man packar ner den i ryggsäcken igen. Nästa kaffeprodukt att testas blev Handpresso, en espressomaskin som gjord för friluftslivet. Jag har kollat på den många gånger, det ska bli kul att äntligen få testa säger Per. När man använder Handpresso får man först börja med att pumpa upp trycket i maskinen, och sedan lägga i kaffet som är paketerat i singelförpackningar. Eftersom det är en espressomaskin, och espresso skiljer sig lite från vanligt kaffe, blev det också lite delade meningar om smaken på kaffet. Men Martin Wideqvist som inte druckit kaffe på nästan 10 år drack upp en hel och tyckte att det smakade mycket bra. Den är väldigt smidig att använda och har en läcker design. Den är rätt fräck. Avändarvänlig och smidig. Det är nog de uttrycken som återkommer oftast. Men flera av dem tycker att den är lite för dyr. Jag tycker att den är lite för tung säger Ellen, men påpekar samtidigt att storleksmässigt är den väldigt bra att packa ner. Känns hygienisk att använda säger Martin, lätt att hantera kaffet, man slipper slabba med sumpen. Den är smart. Vilket är ditt bästa lägerkaffeminne? Även här är testpatrullen lite skeptiska till miljöaspekten i produkten, eftersom varje espresso är singelförpackad. Sen går vi över till det klassiska kokkaffet. En typ av kaffe som de flesta scouter känner sig hemma med och har minnen från, denna gång testade vi en kaffepanna från Trangia, gjord för deras spritkök. Alla i testpatrullen får något magiskt i rösten och är överrens om att kokkaffe är alltid kokkaffe och kokkaffe är alltid gott! Så fort det blir kokkaffe så blir det godare säger någon. Att kokkaffe blir mer av en aktivitet är det som gör kokkaffet till en så positiv upplevelse. Att själva kåsan med kaffe bidrar till en större helhet där kaffet och tillagningen förlänger njutningen både av kaffet och av naturen man är i. Den är ju väldigt smidig, och oftast har man ju ändå med sig spritköket, och då blir det ju inte så mycket mer att bära på säger Johan Sandrell. Den stora nackdelen med kokkaffet är framförallt sumpen, både att man måste hantera den efteråt men också att kaffet blir ganska sumpigt mot slutet. De fyra olika metoderna gör alla bra kaffe tycker testpatrullen, men att de kanske passar olika bra till olika ändamål. Skräpet och miljöaspekten gällande Growers Cup och Handpresson drar ner deras betyg lite. Men, testpatrullen tycker ändå att de båda passar väldigt bra för en dagstur. Testpatrullen tycker att presskannan passar perfekt för en längre vandring trots sin storlek. Då det blir väldigt gott kaffe och för att den är smidig att använda. Men, det är något speciellt med kokkaffe, och inte mycket slår det när man är iväg konstaterar dom. Fyllda av koffein åker testpatrullen hem, skrattande men lite oroliga för sömnen. Men gott kaffe har vi fått i alla fall avrundar dom. Testare: Per Friman, Johan Sandrell, Martin Widqvist, Ellen Michaelsdotter Holm, Anno Bergstén samt Lovisa Friman. Foto:Towe Bengtsson Agneta Romin, 47, Falukåren Min första kopp var 1982 på ett läger på Joesjö. Jag fick höra att man inte var en riktig scout om man inte drack kaffe så det var bara att dricka. Det kanske inte direkt var en angenäm upplevelse. Nuförtiden blir jag glad om någon tänkt på att sätta på kaffet. Peter Romin, 49, Falukåren 1981 drack jag min första kopp kaffe med min scoutkompis Patrik. Jag hämtade kaffet i en storkåsa, och tog 8 sockerbitar i. När jag kom tillbaka till Patrik kunde han inte dela kåsan med mig eftersom han har diabetes. Så det vara bara för mig att dricka de där 8 deciliterna själv. Marie Nilsson, 51, Eskilsutna Fram till för ungefär tio år sedan när vi var på läger fanns det hos Stigtomta alltid en möjlighet att få en kopp kaffe, och det var alltid gott! Det är inte direkt en speciell kopp kaffe jag minns, utan det är mer grejen att samlas runt kaffet på lägret, och få lite vuxentid. 15

16 M a t Torka din egen mat Korv och snabbmakaroner på Trangia i all ära under bar himmel smakar det mesta gott. Men vill du ha billig, god och framförallt lätt mat när du vandrar, är det inget som slår torkat. Text & foto: Emelie Svensson Inne i friluftsaffären ligger stora högar med påsar i orange och blått. Etiketterna avslöjar innehållet: kyckling korma, kebabgryta och lammgryta allt frystorkat i småbitar, redo att bli ätbart med varmt vatten. Alla kostar cirka hundra kronor, vilket ju blir en del om man ska ha med sig flera matpåsar på hajk. Så vi lägger ifrån oss de där, och traskar hem till ugnen. Genom att torka vår egen mat kan vi få precis det vi vill för en ganska liten peng. Det kan verka svårt och bökigt, men är inte så svårt om man övat lite. När patrullen ska bestämma mat till hajken är det många viljor som ska tillfredställas. Vandringsmat är en jakt på lätt, energirik och hållbar mat som ska vara enkel att laga. Med torkad mat kan du få allt det, du behöver bara tålamod, en ugn och tid. Så hur börjar man? Du kan välja att göra på två sätt. Antingen 1. lagar du maten som vanligt, delar den i småbitar och torkar i långpanna i cirka åtta timmar på 70 grader. Eller 2. så torkar du alla ingredienser separat, som svamp och ärtor för att senare röra ihop med andra varor på plats i skogen. Det finns även olika metoder och verktyg att välja bland. En ugn har de allra flesta hemma, men samtidigt är det en ganska långsam torkmetod som kräver mycket energi. Svamp och örter går bra att lufttorka inomhus på en varm plats utan direkt solljus, som vid ett element. Trots att det går långsamt, så förbrukar du ju ingen extra energi! Man kan också köpa en särskild mattork vilket sparar tid och energi. Samtidigt har inte alla lust att lägga pengar på en sådan. Då kör vi. Äpplen, bananer, morötter och purjölök skivas och hamnar på bakplåtspappersklädd plåt. Frukterna penslas med lite 16

17 citronsaft för att inte bli bruna. 50 grader i ugn med varmluftsfunktion. Sedan åker nål och tråd fram för att trä champinjoner på rad. Svampar är nämligen ömtåliga och bör hellre lufttorkas i lägre temperatur än 50 grader. Sedan är det bara att vänta! Hela tolv respektive tio timmar ska det ta, så det är ingen idé att sitta och stirra på ugnen. För det är ungefär som att se färg torka. Eller, ja precis. Fast frukt då. Tolv timmar senare. Morötterna och purjolöken blev färdiga snabbare än väntat. Frukten däremot är lite mer seg. Jag har vänt på dem en gång, men de får ligga lite extra. Champinjonerna hänger jag på balkongen där det är lite varmare. Några har torkat. Sedan testar jag att mjuka upp de snustorra grönsakerna i en het soppa. Slänger i räkor, buljong, turkisk yoghurt, kryddor och pasta, vilket får betyget gott av sambon. Frukten hamnar i en lufttät burk och åker fram som snacks när sugen tränger på. Det smakar väldigt gott faktiskt och har mycket mer fruktsmak än jag trott. Dessutom ska de hålla ett år framöver. Framförallt känns det bra att ha klarat av det och att det fungerar. Men det smakar nog ÄNNU bättre när man väl sitter i den där gläntan eller på den där fjälltoppen. Snabbskolan Sprid ut det du vill torka på en plåt med bakplåtspapper. Torka i grader tills allt är helt torrt, brukar ta 8 12 timmar. Gärna varmluftslugn, annars en slev eller liknande vid ugnsluckan så att den står lite på glänt. Det gör att fukt kan komma ut. Låt stå luftigt några timmar till. Förvara i påsar, gärna av tyg eller papper, torrt och svalt. Det går också bra med plast- eller glasburkar med tättslutande lock. Tillaga din torkade mat Exempel på råvaror att torka: mager färs, kyckling, purjolök, gul lök, vitlök, broccoli, aubergine, röd paprika, champinjoner, oliver, fisk, fetaost, ärtor. Att ha med sig till tillagning: kokosmjölk, tomatpuré, nudlar, kryddor, pasta osv. Koka upp vatten och låt den torkade maten ligga och dra i cirka 10 minuter. Grönsaker cirka fem minuter. Koka sedan upp, tillsätt fett och ev fler kryddor. Servera med tillbehör. Packning Förvara den torkade maten i plast- eller glasburkar med tättslutande lock. Eftersom kött innehåller fett härsknar det med tiden. Förvara därför det torkade köttet i frysen där det håller sig i flera år. Torkade grönsaker förvaras svalt och mörkt och håller då i cirka ett år. När du ska ut på hajk kan du lägga råvarorna i plastpåsar. Se till att maten är tillräckligt torr innan du packar den, annars är risken att det möglar eller blir dåligt på annat sätt. Testa om maten är helt torkad, genom att bryta en bit och se hur den är i mitten. Felsökning Maten torkar inte ofta dålig luftväxling. Bitarna kan vara för stora, eller på för hög temperatur som gjort att det bildats ett skinn på maten så att den hårda ytan hindrar fukten att tränga ut. Tar lång tid att torka rör runt under torkningoch se till att ha god luftväxling. Maten torkar bara på ytan troligtvis för hög torktemperatur. Livsmedlet blir brunt för hög värme. Maten möglar inte tillräckligt torkat eller förvarat på en fuktig plats. Fisk eller kött torkar inte för stora bitar eller för fett kött. Källor: Torka mat Eric Tornblad, förlag: Calazo 17

18 O r d f ö r a n d e s a m l i n g Ordförandesamling Att leda i en åldersblandad organisation Den sista helgen i april samlades ett 30-tal ordföranden och representanter från kårer och distrikt i Uppsala för en ordförandesamling. Under två dagar diskuterade och lärde de sig mer om hur det är att leda i en åldersblandad organisation, vad som skiljer olika generationer åt och framförallt varför det är så. Text & foto: Towe Bengtsson Helgens tema utgick från boken Generationsanpassat Ledarskap från Pearl Harbor till Pearl Jam, skriven av Linus Jonkman. I boken beskriver Jonkman de fyra generationer som idag kommit upp i ledarålder. Beskrivningarna är mycket generaliserade men kan nog ändå ge en bild av hur det ser ut och fungerar. De fyra generationerna menar han är Den Tysta Generationen, Babyboomer, Generation X och Generation Y. Den tysta generationen är de som är födda Det är en artig och försiktig generation som styrs av en stark pliktkänsla. De har en stor respekt för auktoriteter och är mycket lojala och uthålliga, och präglas till mångt och mycket av en kollektivistisk tanke. De är ganska apolitiska och måttfulla. De som tillhör generation Babyboomers är födda mellan 1943 och Detta är en frispråkig generation som har ett stort samhällsin- 18

19 tresse och politiskt engagemang. De är individualistiska och präglas av en stor entreprenörsanda och drivs av ett starkt jävlar anamma och vill utveckla sig själva. Generation X, födda , är självständiga. De är resultatorienterade, har stora ambitioner, och vill lära sig mycket. Denna generation brukar också kallas den ironiska generationen. Generellt sett är detta en ateistisk generation. Mellan 1982 och 2002 är Generation Y född. Denna generation är energisk och tävlingsinriktad. De är ofta orädda och frågvisa, och att göra karriär är ofta en stor drivkraft. De skulle kunna kallas ombytliga då många i denna generation blir tusenkonstnärer och byter jobb relativt ofta. Helgen började med att deltagarna på ordförandesamlingen fick gå en vandring genom det soliga Uppsala. Runt om i staden fanns 10 olika påstående som de fick svara på. Påståenden om hur de olika generationerna tänker och påverkas, hur man vill att en chef ska vara, hur man ser på arbete eller hur beskyddande ens föräldrar var. Efter att ha svarat på dessa påståenden fick varje deltagare reda på vilken generation eller generationsmix de tillhörde. Jag passade inte riktigt in i den generationen jag skulle tillhöra om man bara går på när jag är född säger Andrea Manleitner från Skövde- Skultorp. Och säger att hon var en blandning av tre olika generationer. Men jag känner ju igen mig i alla. För att grotta ner sig ännu mer i de olika generationerna och vad som påverkat dessa fick deltagarna i uppgift att göra ett kollage över händelser som påverkat samhället och dess invånare. Detta för att få en ökad förståelse och insikt i varför vi fungerar olika beroende på hur samhället sett ut under vår uppväxt. Vad hände på 40-, 50-, 80 eller 90-talet som påverkar oss än idag. En uppgift som lockade fram en stor nyfikenhet och upptäckaranda i rummet, temperaturen höjdes och kreativiteten blomstrade. Med denna kunskap i ryggen diskuterades sen ledarskap och vad man ska tänka på som ledare i en åldersblandad grupp. Att man genom kunskap kan undvika missförstånd och irritationer. I min kår har vi en ganska stor spridning på åldrar i ledargruppen, men jag tycker oftast att det fungerar mycket bra. Så länge man är medveten om att vi alla har olika bakgrund och ser på saker på lite olika sätt behöver det inte bli några konflikter säger Andrea. Vad är då viktigt att tänka på när man ska leda en grupp med en stor ådersblandning? Det handlar främst om att vara medveten om skillnaderna, är alla i rummet överrens om. Att kanske inte förvänta sig att alla ska fungera som jag själv gör. Utan att scouterna beroende på ålder kanske vill ha information på olika sätt, eller att de värdesätter olika typer av ledarskap. Generellt fungerar en auktoritär ledare som tar på sig befälet och är rak bra för de som tillhör generation Babyboomer, men inte för Generation X. En ledare som visar på den stora bilden, ger ett tydligt mandat men som också uppmuntrar och synliggör arbetet är något som Generation Y vill ha, men det kanske känns oseriöst eller flummigt för en som tillhör Babyboomers. Det kan kännas överväldigande och svårt att ständigt tänka på dessa skillnader. Men när deltagarna (i åldrarna 20 78), i en övning, fick lista de viktigaste egenskaperna hos en ledare, var alla överens. Det viktigaste hos en ledare är att den lyssnar och är bra på att uppmärksamma andra. Att hen är tydlig och entusiasmerande och alltid har gruppens bästa för ögonen. Så när det gäller vilka egenskaper en bra ledare ska ha så tänker generationerna ändå inte så olika. 19

20 I n t e r n a t i o n e l l t Ett kärt återseende. Här är Gudula Bateso, som hjälpte oss att ordna keramikkurser på den afrikanska scoutjamboreen som hölls i Bungere-centret På min högra sida står äldste sonen Richard och hans hustru med ett av deras fem barn på armen. Hos Batwa-folket i Bungere, Burundi I Stora Levene scoutkår jobbar vi sedan ett tag med temat Internationella kontakter. Vi har haft olika möten på temat och en grupp äventyrare har regelbundna Skype-träffar med scouter och guides (flickscouter) i Burundi och Kongo. Text och foto: Cecilia Hemming Ett av vårens tidiga scoutmöten handlade om Batwafolket i Östafrika, ett folk som fortfarande lever lite vid sidan av det vanliga samhället och vars familjer ofta får försöka överleva på väldigt små resurser. Sedan ett par år har jag kontakt med en Twa-kvinna i byn Bungere i Burundi och med stöd av Amahoro Amani-kontoret i Bujumbura (ett scoutprojekt för konfliktlösningar och varaktig fred) jobbar vi nu för att Batwa-ungdomar ska gå med i byns scoutkår. Ingen av Batwa-ungdomarna och barnen går nämligen i skolan och kontakten med byns övriga unga har tidigare varit i princip obefintlig. Under scoutmötet berättade jag att jag snart skulle besöka scoutkåren i Bungere och vi beslöt att Levene-scouterna skulle göra armband, skrivböcker och måla T-shirtar som vänskapsgåvor till de Batwa-ungdomar som nu ska bli scouter. Precis innan vi skulle avsluta mötet kommer Markus, en av våra äventyrarscouter, fram och vänder ut och in på sina byxfickor. Han ger mig alla pengar han har, de pengar han brukar köpa godis, dricka och chips för varje torsdag efter scoutmötet ge dem det här, säger han, så att de kan köpa något att äta. Markus initiativ gör att fler och fler scouter i kåren väljer att ge bort en del av sina fickpengar och snart har vi en lagom summa som kommer att omvandlas direkt, från scout till scout, från en liten by i ett hörn av världen till en liten by i ett annat hörn. Det är det här scoutmötet jag tänker på när jag tillsammans med Bujumbura-scouterna Valéry och François några veckor senare svänger av på den djupröda grusvägen som leder upp mot scoutcentret i Bungere. Det finns scouter på alla möjliga ställen i världen, från de allra största städerna till längst bort i minsta lilla by och alla jobbar vi mot samma mål med samma smarta pedagogik, vilken kraft! Jag är verkligen glad och stolt över att tillhöra den här 40 miljoner människor starka familjen! Men nu blir det annat att tänka på, scoutcentret är redan fullt av entusiastiska och förväntansfulla ungdomar från Saint Joseph 1-kåren och vi har många att hälsa på. Och så ska vi få en första träff med Batwa-ungdomarna, då vi ska överlämna gåvorna som Levenescouterna har gjort. Det blir ett glatt och roligt möte, vi beundrar armbanden och alla vill veta vad bilderna symboliserar och vad texten som står på tröjorna betyder. Murakoze cane, tack så jättemycket, 20

21 Richards hus, med vackert egenbränt tegeltak och gulmålade dekorationer. Så här ser en typisk rundbottnad lerkruka ut. Burundi är ett litet land vid Tanganyikasjön, mitt i Afrikas hjärta. Svenska scouter har sedan flera år samarbetat med burundiska scouter och guides, mycket tack vare scouternas tidigare internationella sekreterare, NSF:aren Per Eriksson. Traditionellt sett kallade man samlar- och jägarfolk, som levde i landets stora skogsområden, för pygméer eller Twa (i flertal Batwa). De räknas som en av Östafrikas ursprungsbefolkningar och idag anser sig cirka 1 procent av burundierna höra dit. Familjerna är ofta marginaliserade och lever mycket fattigt. De har tidigare försörjt sig på diversearbeten och att de (främst kvinnorna) traditionellt varit skickliga krukmakare, få äger tillräckligt med jord för att kunna bedriva lantbruk. I Burundi, som är en av världens fattigaste länder, är Twa-samhällena de allra fattigaste. Även om grundskolan i landet är gratis måste barnen, om de ens börjar, oftast sluta i förtid. Det gäller särskilt flickorna. Skolböcker, skrivmateriel och skoluniform kostar alldeles för mycket i förhållande till vad familjerna tjänar. Undernäring gör också att de ofta har svårt att hålla den koncentration som krävs för att klara av skolarbetet. Som så ofta i svaga samhällen är alkoholkonsumtionen utbredd vilket sätter käppar i hjulet för utvecklingen och utsätter barnen för ännu större svårigheter. Det är därför det är så viktigt att stödja den här scoutkårens verksamhet. Här lär barnen sig vikten av hygien, hälsa, hur man kan odla sin egen mat, varför skolan är viktig, ja helt enkelt vägen mot ett bättre liv genom scouting, learning by doing! Scoutcentret i Bungere utanför Gitega i Burundi säger en av flickorna, det är så roligt, tänk att någon långt, långt borta har gjort den här till mig!. Efter mötet får vi skynda på med förberedelserna inför kvällen och snart dyker det ena oförutsedda problemet efter det andra upp, det är bara så det är här i Burundi: Oj då, sladden till projektorn passar inte i uttaget, stickproppen är visst ugandisk! OK, men eftersom jag har tagit med en extra (två faktiskt) med rätt propp, så är det inget problem. Sjutton också, det finns ingen elektricitet i centret, något är trasigt, men det är inte heller något problem för det ska finnas ett bensindrivet elaggregat på plats. Nu visar det sig förstås att någon har lånat ut det där aggregatet, så vi får snabbt kasta oss iväg för att hyra ett nytt. Det gör inte så mycket det heller, för vi behöver ändå åka och köpa mer fika, märker vi snart. Det kommer nämligen inte 40 ungdomar som scoutledarna har sagt, det kommer 80! Ja, så där håller det på men på utsatt tid har vi allt iordning och är jättespända på om tekniken ska hålla, för nu ska vi ha vårt första Skype-möte mellan Saint joseph 1-kåren med sina nya medlemmar från Batwa-byn och Stora Levene scoutkår. Vi kopplar upp oss på mobilmodemet, det sprakar och flimrar men så dyker Anneli och Angelica upp på scenen, hej!! Det går ett sus genom salen. Sedan blir bilden hackig och bra suddig ett tag, ljud har vi inget alls men efter bara några minuter och med hjälp av chatfunktionen är vi i full gång med kommunikationsutbytet ändå. Valéry och jag turas om att gå omkring med webbkameran bland scouterna för att få lite närbilder medan projektorn visar Levene-scouter som passerar revy på Bungere-centrets grågula scenvägg. Så plötsligt, börjar ljudet att fungera, och det precis innan de svenska scouterna klämmer i med I got the BP spirit deep in my heaaaaart, så att högtalarna skallrar. Det känns nästan lite magiskt, det måste vara ett positivt tecken inför framtiden. Efter en hel del utbytta frågor, danser och scoutrop ser jag plötsligt på klockan oj, långt över en timme har gått, ja nästan två, tänk vad fort det går när man har roligt tillsam Nästa dag ägnar vi åt patrullindelningar och ett första introduktionsmöte för de nya. Sen får alla patrulledare nya scouthandböcker, både på kirundi och franska, och så lämnar vi över de nysydda scoutskjortorna med kårens fina grönröda halsdukar, en gåva från NSF. Vi har också köpt märken till kårens scouter. Sen blir det en högtidlig invigningsceremoni som vi avslutar med att tillsammans dela Burundis nationalrätt: en Fanta och ett rykande varmt grillspett. Utan att någon behöver säga ett ord äter alla ett par köttbitar och delar sedan resten med den klunga storögda barn som spänt följer allt som händer på respektfullt avstånd. 21

22 R e c e n s i o n e r Kokbok för friluftskockar En kokbok med mycket innehåll, spännande tips och nya idéer för din friluftsmat. Kokbok för friluftskockar är uppdelad i sex olika kapitel. Där de första kapitlen handlar om tips och råd. Boken tar upp olika kök och tillbehör, där den går igenom de olika kök och bränslen som finns på marknaden och vilka för och nackdelar som finns med dem. Även bra-att-ha-saker så som slevar och behållare får sin del i boken. Sen kommer basvaror och smaksättare, där de går in på vad för basvaror som alltid är bra och ha med sig och smaksättare som tar lite plats och gör att packningen inte blir så tung vid långa vandringar. Därefter kommer själva matlagningen och recepten. Under rubriken Baka bröd ger boken fyra bra recept på bröd som piffar upp frukosten när man är ute och vandrar/paddlar istället för den vanliga sirapslimpan eller polarkakorna. I kapitlet om mat som passar för fjällvandraren är mycket av maten baserad på torrvaror för att göra din packning så lätt som möjligt. En bra variation av rätter, allt från Vandrande Jakob till Pannkakstårta. När det kommer till mat som är mer anpassad för paddlare består maten av mer konserver och färska produkter, eftersom man inte behöver bära sin packning. Då gör det inget att ha med sig lite tyngre saker, så ska man vara på hajk över en helg så funkar dessa recept mycket bra. Vintermat som är sista kapitlet består av många grytor för att maten ska hålla sig varm under tiden som du äter den. Den maten har också lite fler varor som förvaras i kylskåp, men eftersom man rör sig ute i vintertemperaturer är det inga problem. Det är en bra kokbok som ger spännande tips och nya idéer på vad man kan laga för mat när man är ute i naturen. I många av recepten står inte mängd, så räkna ut det innan du skriver inköpslistan så att du inte står på fjället med för lite mat. Tips på en trerätters som jag kommer att tillaga när jag är på nästa hajk är: Fjällmat en kokbok som går att göra ett helt projekt av! När kåren eller några scouter ska på fjälltur går det att förlänga äventyret genom att förbereda resan tillsammans under scoutterminen. Ett sätt att göra det på är att förbereda maten man ska ha med på resan. Tunnbröd med färskost Krämig champinjonrisotto Tiramisu Rolig att veta är att i kokboken nämner de en resa till Sarek i 90 dagar som fyra killar gjorde 2010, två av killarna har varit medlemmar i Mölnlycke NSF Scoutkår. Rikard Eliasson Boken Fjällmat av Eric Tornblad är en stor hjälp om man vill göra just detta. Både i inledningen av boken och bland recepten finns beskrivningar till hur man kan göra när man torkar och förbereder mat att ta med på fjället, och boken innehåller sen 84 recept som håller en vecka på fjället. Dessutom är tanken att maten inte ska väga så mycket, men ändå ge mycket energi. Ett plus är också att mycket av maten är vegetarisk. Vanliga kokböcker brukar vara uppdelade efter vilken sorts mat det är eller om det är förrätt, huvudrätt eller efterrätt. I den här boken handlar kapitlen också om hur lång tid det tar att laga maten, vilket är smart just när det gäller hajkmat. Många av oss har nog upplevt känslan av att vilja ha mat snabbt när blodsockret är i botten och man stannar för att äta. Det allra första kapitlet, introduktionen, handlar om förberedelser. Allt ifrån hur man kan tänka på vilken meny man vill ha under veckan till vad det väger och vilka matsaker man ska ha med sig ut på fjället, till hur man vakuumförpackar och torkar maten hemma. Nästa kapitel utgår från att man bara ska kunna hälla på kokande vatten, låta maten stå några minuter och sen är det klart. Här finns det till exempel recept på nudlar med kyckling, myntacouscous och paprikasoppa. I kapitel tre tar maten fem minuter, här finns bland annat tonfiskcurry och linsgryta. I nästa kapitel tar maten en kvart, och här börjar man lämna snabbriset bakom sig. Kanske vill man då laga köttfärssås eller svamprisotto. Den mat som tar längst tid (om vi inte räknar in blötläggning) går på en halvtimme och är till exempel äppelcurry eller linser med spenat och vitlök. Utöver detta har boken också kapitel om snacks som ger snabb energi under vandringen, frukost, efterrätter och bakning på fjället. Det här är inte boken man använder för att laga mat utomhus av färskvaror, då finns det andra kokböcker. Men om man vill göra ett projekt och tycker det är roligt att förbereda sig så är detta en kokbok som gör fjäll- eller hajkupplevelsen till något mer än bara vandringen. Josefine Larsson 22