Riktlinjer för behandling av läpp- och gomspalter

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Riktlinjer för behandling av läpp- och gomspalter"

Transkript

1 Duodecim 2010;126: ÖVERBLICK Jorma Rautio, Mirja Somer, Merja Pettay, Tuomas Klockars, Ulla Elfving-Little, Elina Hölttä och Arja Heliövaara Riktlinjer för behandling av läpp- och gomspalter Varje år förekommer det ca 120 fall av läpp- och gomspalt i Finland, av vilka största delen (60 %) är isolerade gomspalter. En fjärdedel av fallen är totala läpp- och gomspalter. I Finland sluts spalterna när patienten är under ett år gammal. Spalterna påverkar utseendet, bettet och talförmågan, och resultatet av behandlingen kan bedömas först efter växtperioden. Resultatet påverkas mera av att behandlingen koncentreras och att det multidisciplinära samarbetet fungerar bra än av valet av behandlingsprogram. Det finns inget bevis på att ett behandlingsprogram skulle vara bättre än ett annat. Adekvat dokumentation av behandlingsresultaten är viktig för att kunna bedöma nivån av behandlingen. Läpp- och gomspalter hör till de vanligaste medfödda deformiteterna. De kan delas in på två huvudgrupper: läppspalter med eventuell gomspalt och spalter i enbart gommen (bild 1). De förstnämnda kan vara antingen unilaterala eller (mera sällan) bilaterala. Det finns väldigt stor variation i spalternas omfattning. De svåraste fallen innebär betydande avvikelser i benstrukturen, mjukdelarna och näsans strukturer. Prevalensen av spalt i Europa är i genomsnitt 15 20/10 000, men prevalensen i Finland är 25,3/ Förklaringen till den större prevalensen i Finland är den större prevalensen av gomspalt. Prevalensen av gomspalt i Finland är 14,3/10 000, medan det europeiska genomsnittet är 6/ Den höga prevalensen av gomspalt i Finland anses bero på arvsanlag som inte är kända ännu (Koillinen 2003). Gomspalt är vanligast i det s.k. nya bosättningsområdet, dvs. i östra och norra Finland, medan prevalensen av gomspalt i det gamla bosättningsområdet påminner mera om den allmänna europeiska prevalensen (WHO 2002 och 2003, Ritvanen och Sirkiä 2007). I Finland är hela 60 % av spalterna gomspalt, 25 % läpp- och gomspalt och 15 % läppspalt. Gomspalt är vanligare bland flickor, medan gomspalt med läppspalt är vanligare bland pojkar. Varje år erhåller ca 120 nyfödda aktiv behandling av spalt. Drygt 100 behandlas på HUCS läpp- och gomspaltscenter (Husuke) (Rautio ja Hurmerinta 2000). Spalt kan orsaka problem med utseendet, ätandet, talförmågan, öronen, tänderna och bettet (Hukki et al. 1999). Spalt kan även orsaka sociala problem, speciellt om behandlingsresultaten inte blir bra (Marcusson et al. 2001). Expertgruppen vid Husuke består av plastikkirurger, käkkirurger, en ÖNH-specialist, talterapeuter, ortodonter, en protetiker och sköterskor som har specialiserat sig på spaltbehandling. Vid behov kan andra experter konsulteras, t.ex. foniater eller genetikläkare. Avsikten är att genomföra alla nödvändiga undersökningar på ett och samma mottagningsbesök. Behandlingsresultatet dokumenteras och eventuell fortsatt behandling planeras som en del av behandlingsplanen vid periodiska kontrollbesök i patientens barndom och ungdom. Största delen av den icke-kirurgiska behandlingen, t.ex. ortodonti, talterapi och öronbehandlingar, genomförs inom patientens eget sjukvårdsdistrikt.

2 Bild 1 Spalttyper: A) submukös gomspalt, B) spalt i mjuka gommen, C) spalt i mjuka och hårda gommen, D) läppspalt, E) unilateral läpp- och gomspalt och F) bilateral läpp- och gomspalt. Ärftlighet och syndrom Spalters uppkomst påverkas av miljöfaktorer och olika genetiska faktorer som till stor del fortfarande inte är kända. Det som är känt är att moderns alkoholbruk, rökning och vissa epilepsiläkemedel speciellt valproat kan bidra till spaltbildning (Lorente et al. 2000, Artama et al. 2005). Även i fråga om ärftlighet delas spalterna in i två grupper: 1) läppsamt läpp- och gomspalter och 2) spalter i enbart gommen. Spalter i enbart gommen är ärftliga som gomspalter, medan läppspalter kan vara ärftliga som läpp- och gomspalter. Barn till föräldrar med spalt och syskon till barn med spalt löper en ärftlighetsrisk på ca 4 %; risken minskar avsevärt (0,6 %) hos andra gradens släktingar (Harper 2004, Sivertsen et al. 2008). Ärftlighetsrisken ökar om det finns flera än en person med spalt i familjen. Vid specificeringen av risken för en upprepning ska man beakta eventuella syndrom, eftersom enligt vissa undersökningar kan upp till 30 % av läpp- och gomspalter och 50 % av spalter i enbart gommen ha samband med något syndrom (Marazita 2002, Calzolari et al. 2007). Över 400 syndrom som orsakas av kromosomstörningar, genmutationer och teratogener har beskrivits. Avvikelser i samband med spalter förekommer oftast i det centrala nervsystemet, hjärtat, benstrukturen och extremiteterna (Calzolari et al. 2007). Om barnet har även andra avvikelser förutom spalten, är det skäl att konsultera en genetikläkare för att utreda eventuellt syndrom med ytterligare undersökningar. Diskussioner med en genetikläkare kan ofta minska de onödiga skuldkänslor om graviditetstiden som föräldrar till ett barn med spalt kan ha.

3 Näringsintag efter födseln När det konstateras att det nyfödda barnet har spalt, upplever föräldrarna ofta ångest och även skuldkänslor. Att upptäcka spalt hör egentligen inte till den ultraljudsundersökning som genomförs efter den 18:e graviditetsveckan (Social- och hälsovårdsministeriets rapporter 2009), men undersökningen kan ibland visa omfattande spalter. I vissa länder strävar man aktivt efter att upptäcka spalter och att informera föräldrarna om spalter redan under graviditeten. Det är svårt att säga om denna praxis är att föredra framför den finländska praxisen. När spalten upptäcks efter födseln, kan man ge stöd och vägledning till familjen redan på förlossningssjukhuset och senare på spaltcentret. Problem med ätande är mycket vanliga under de första veckorna efter födseln. Speciellt barn med gomspalt klarar inte av att skapa undertryck i munhålan, och normal amning är därför ofta inte möjlig. När barnet matas med flaska, förstoras hålet i nappen med ett korssnitt och sugningen underlättas genom att trycka på nappens bas eller nappflaskan enligt barnets naturliga rytm. De flesta barnen lär sig att dricka ur flaska, men det finns även olika specialnappar. Att lära barnet att äta kräver tålamod och ihärdighet. Den positiva interaktionen och tillgivenheten mellan föräldrarna och barnet stärks när barnet blir av med sina svårigheter att äta. Historia En föregångare inom kirurgin i Finland, Rikhard Faltin ( ), oroades över den otillräckliga behandlingen av barn med spalt redan i början av Finlands självständighet lyckades han till sist skicka sin yngsta assistent Atso I. Soivio till Paris för att lära sig spaltbehandling. Den centraliserade behandlingen kunde inte påbörjas som planerat p.g.a. kriget, men 1948 kunde Finlands Röda Kors plastiksjukhus börja sin verksamhet ändrades enhetens namn till Läpp- och gomspaltscenter (Husuke), och 1984 införlivades enheten med HUCS (Rintala 1998) började Uleåborgs universitetssjukhus med primärkirurgi i sitt eget område och följer nu sitt eget behandlingsprogram som inte behandlas i denna artikel gav EU:s Eurocleft-arbetsgrupp en rekommendation om centralisering av spaltbehandlingarna i Europa. Med social- och hälsovårdsministeriets förordning 767/2006 har den primära operativa vården av spalter i Finland dock fördelats mellan HNS och Uleåborgs universitetssjukhus, med undantag av läppspaltsoperationer. Operationer under det första levnadsåret De huvudsakliga resultatkriterierna för kirurgisk behandling är bra utseende, tal och bett. Den kirurgiska behandlingen av spalter varierar kraftigt mellan de olika behandlingscentrum eftersom det inte har genomförts just några kontrollerade undersökningar om saken (Shaw et al. 2000, WHO 2002). Trots de goda resultat som man har uppnått med olika behandlingsprogram vet man inte vad som skulle vara den optimala kirurgiska metoden och tidpunkten. Det är också väldigt svårt att ge någon God medicinsk praxis-rekommendation för behandling av spalter. Läppspalter stängs när patienten är 3 6 månader gammal. Var tredje patient med läppspalt har en spalt också i tandköttet, oftast vid tand nummer 2. Denna spalt korrigeras med en bentransplantation när de permanenta tänderna har kommit i 9 11-årsåldern (v.g. se bentransplantation).

4 Gomspalter stängs på Husuke när patienten är ca 9 månader gammal, men operationsåldern varierar mellan olika behandlingscenter från sex månader till t.o.m. några år. Gomspalter stängs genom att frigöra slemhinneflikarna av mjuka och hårda gommen och sedan sy ihop spalten. Tidigare gjordes snitten alltid på sidan av spalten för att undvika åtstramning (von Langenbeck 1861) (bild 2). Smitten lämnades vidöppna och de fick sedan läkas. Senare började man förlänga mjuka gommen med flikar från hårda gommen. Flikarna syddes tillbaka så att ärrytorna på gommen blev ännu bredare. Denna metod används dock inte mera p.g.a. tillväxtstörningar. Vid operation fästs speciell uppmärksamhet på reparation av musklerna i mjuka gommen. Detta tros förbättra talförmågan, även om det inte finns någon tillförlitlig bevisning på det. Bild 2 Gomspalter kan fortfarande stängas enligt von Langenbecks grundprincip som har varit i bruk sedan Musklerna i mjuka gommen repareras. Ofta behövs det inte några sidosnitt. Nuförtiden stängs unilaterala läpp- och gomspalter på Husuke oftast genom att först stänga läppspalten och spalten i hårda gommen när patienten är fyra månader gammal. Mjuka gommen stängs när patienten är nio månader gammal. Det finns även alternativa metoder. Mjuka gommen kan stängas i samband med operationen, vilket innebär att hårda gommen stängs först efter några år. Det är mycket vanligt även att stänga läppspalten i seans 1 och hela gommen i seans 2. Det är även möjligt att stänga hela spalten i en seans. Vi vet inte vilken ordning som är bäst för tillväxten av överkäken och talförmågan. Gomspalter korrigeras, precis som läpp- och gomspalter, men en bentransplantation när patienten är 9 11 år gammal (v.g. se bentransplantation). Bilaterala läpp- och gomspalter stängs enligt samma grundprinciper som gäller för unilaterala spalter. Näsplastik är krävande både vid unilaterala och bilaterala spalter, och korrigerande operationer är vanliga. Dessa patienter brukar så gott som alltid kräva senare näsoperationer för att rätta till den låga och breda näsprofilen. Näsans stödstruktur repareras med hjälp av brosktransplantationer när patienten är sex år gammal eller äldre.

5 Senare operationer Vid läppspalter och spalter i enbart gommen behövs oftast inte några andra operationer efter primärkirurgin. Vid läpp- och gomspalter är senare operationer däremot vanliga. Behovet av sekundära korrigeringar kan dock minskas avsevärt med bra primärkirurgi. Operationsbelastningen har minskat tydligt från tidigare decennier. Patienter med unilateral läpp- och gomspalt födda på och 1970-talen behövde ännu i genomsnitt åtta operationer före vuxen ålder. Antalet operationer har minskats till ungefär hälften. Minimeringen av operationsbelastningen är också en av de viktigaste målsättningarna i den moderna spaltbehandlingen. Det är det mest ekonomiska för samhället och skonar de unga patienterna från onödiga sjukhusvistelser. Talförbättrande kirurgi Efter de första operationerna är det viktigt att följa upp talutvecklingen. Barn med gomspalt kan till en början tala mera otydligt och nasalt än andra barn i samma ålder. Talet blir dock i många fall bättre av sig själv eller med hjälp av talterapi. Ungefär vart femte av dessa barn behöver opereras senare för att göra näsporten trängre och därmed förbättra talproduktionen. Tidigare använde man på Husuke en operationsmetod, där nässvalget gjordes trängre genom att sy en bred flik från den bakre svalgväggen ihop med mjuka gommen. Detta orsakade dock ofta snarkningar och i värsta fall även sömnapné. Om en vuxen spaltpatient har sådana problem, är det skäl att konsultera en specialist. Nuförtiden är vår primära operationsmetod förlängning av mjuka spalten med Furlows metod (bild 3). Nässvalgets anatomi blir mera normal och problem med nästäppa minskar. Bild 3 A) Efter gomstängningen räcker den korta, mjuka gommen inte till att stänga nässvalget. B) Mjuka gommen har förlängts med Furlows operation. C) Nässvalget har gjorts trängre med en flik från den bakre svalgväggen. Bentransplantation Vid unilaterala och bilaterala läpp- och gomspalter samt vid spalter som räcks ända till tandköttet genomförs en bentransplantation till käkspalten, oftast när patienten är 9 11 år gammal (bild 4). Avsikten är att rätta till avsaknaden av ben i gomtaket och näsgolvet samt att säkerställa att de permanenta tänderna kan växa i käkspalten. Som transplantat brukar spongiöst ben från tarmbenskammen användas. Vid bentransplantation kan ytterligare

6 reparationer av läppen och näsan genomföras vid behov. Patienterna brukar behöva tandreglering efter bentransplantationen. Operativ behandling av tillväxtstörningar i käken Ungefär en fjärdedel av patienter med läpp- och gomspalt utvecklar en tillväxtstörning i övre käken och mellersta delen av ansiktet. Detta medför ofta svårt korsbett, vilket kan orsaka betydande störningar i käkarnas funktion och ansiktets utseende. Patienten kan uppleva detta psykiskt betungande speciellt i tonåren. Tillväxtstörningar i överkäken kan inte repareras enbart med tandreglering, utan ortognatisk kirurgi behövs för att rätta till förhållandet mellan käkarna. Tillväxtstörningar i överkäken behandlas oftast med Le Fort I osteotomi av överkäken (bild 5). Ett annat alternativ är distraktion av överkäken, dvs. gradvis sträckning av överkäken till det önskade stället. Vid svårare tillväxtstörningar kan båda metoderna behövas, distraktion under uppväxten och osteotomi i slutet av växtperioden. Ibland behövs även osteotomi av underkäken för att reparera ansiktsstrukturen. Förutom bettreglering, fästs speciell uppmärksamhet vid osteotomi också i näsans och läpparnas profil samt mjukvävnadsprofilen. Den för spaltpatienter typiska näsdeformiteten kan komma att framträda efter Le Fort I osteotomi. Därför genomförs ofta en grundlig näsoperation i samband med osteotomi. Problem med öron och hörsel Nästan alla barn med gomspalt har problem med ventilationen av mellanörat. Avvikelserna av gommusklerna leder till funktionsstörning i örontrumpeterna och ofta till öronkatarr (sekretorisk otit). Sekret i mellanörat orsakar en konduktiv hörselnedsättning. Det finns inte någon konsensus om öronkatarrbehandling ens för spaltpatienter (Ponduri et al. 2009). Normalt rekommenderas några månaders uppföljning av öronkatarren innan man genomför medicinska åtgärder. Spaltpatienters öronkatarr orsakas dock av strukturella och funktionella avvikelser, och tillståndet förändras troligen inte på något betydande sätt under en kortare uppföljning. Därför rekommenderar vi att sätta in rör i trumhinnan vid ett tidigt skede, oftast i samband med spaltoperationen. Syftet med rören är bättre ventilation i mellanörat och normal hörsel som bidrar till talutvecklingen. När barnet växer och spalten opereras blir ventilationen i mellanörat oftast bättre innan barnet börjar skolan (Valtonen et al. 2005). Hörselnedsättningar p.g.a. innerörat och hörselbenen är sällsynta bland spaltpatienter, men vanligare än hos andra barn (Chen et al. 2008). Om man misstänker att spaltpatientens hörsel är nedsatt och mellanörat ventileras normalt, ska barnets hörsel undersökas. Hörseln av barn med gomspalt följs upp på Husuke, inom specialsjukvården på hemorten eller på hälsocentralen. Uppföljning av öronrör kan ordnas som med andra barn, men örontillståndet bör följas upp rutinmässigt tills barnet fyller åtta år och vid problem även senare.

7 Bild 4 A) Total läpp- och gomspalt. B) Samma pojke i bentransplantationsåldern. Ortodontisk behandling Läpp- och gomspaltspatienter har ofta tandpositions- och bettavvikelser samt tillväxtstörningar i käkarna. För att ställa problem till rätta behöver så gott som alla barn med spalt tandreglering i skolåldern. Vidare kan protetik och ortognatisk kirurgi behövas (v.g. se operativ behandling av tillväxtstörningar i käken). Tandreglering behövs även vid bentransplantationer. Typiska tandpositionsavvikelser i samband med spalter innebär avvikelser i antalet tänder, tändernas struktur och form samt rubbningar i tandframbrottet. Störningar med de permanenta tänderna är mera vanliga än störningar med mjölktänderna. Avsaknaden av permanenta tänder är desto vanligare ju mera omfattande spalten har varit. Ca en femtedel av patienter med läppspalt och över hälften av patienter med läpp- och gomspalt saknar några permanenta tänder (Ranta 1986). Avsaknaden av tänder kan korrigeras antingen genom att stänga glappet med tandreglering eller genom protetiska rekonstruktioner. Även bettavvikelserna brukar vara desto svårare ju mera omfattande spalten har varit.

8 Bild 5 Patient med läpp- och gomspalt med utvecklad tillväxtstörning i övre käken. Näsplastik med brosktransplantat har genomförts i samband med osteotomin. A) Före Le Fort I osteotomi. B) Sex månader efter Le Fort I osteotomi. C) Lateral röntgenbild av skalle före operationen. Typiska bettavvikelser innebär felställning av tänder i spalten, trånga tänder och utvecklingsstörning i övre käken, som kan leda till korsbett på de främre eller sidotänderna (Semb och Shaw 1996).

9 Till slut Med de behandlingsmetoder som finns till förfogande blir resultatet så gott som alltid bra både funktionellt och estetiskt, om vårdgivaren är erfaren. Behandlingsresultaten har förbättrats avsevärt under de senaste åren, behandlingstiderna har förkortats och kostnaderna minskat. Det finns skillnader på behandlingsmetoder och -tidpunkter mellan olika spaltcenter. Ingen av metoderna är entydigt den bästa. Eftersom det har visat sig vara svårt att jämföra behandlingsresultaten sinsemellan, en grupp nordeuropeiska center bestämde sig för att jämföra sina resultat med enhetliga mätare. Det visade sig att de bästa resultaten hade uppnåtts i Norge och Danmark, där behandlingen hade centraliserats hos ett visst antal kirurger som opererade ett stort antal av patienter. I England, där behandlingsresultaten var allra sämst, kunde en kirurg operera endast ett par fullständiga läpp- och gomspalter per år. Som viktigast för resultatet bedömdes alltså kirurgens erfarenhet och skicklighet, inte vilken metod som använts eller behandlingstidpunkt (Shaw et al. 1992). På basis av denna undersökning och ytterligare utredningar av hälsoministeriet stängdes de flesta av Storbritanniens 57 spaltcenter (Bearn et al. 2001). Nu finns det endast 12 spaltcenter i Storbritannien, vart och ett med ett befolkningsunderlag på ca fem miljoner invånare. Europeiska unionens Eurocleft-program rekommenderar också att varje medlem i spaltbehandlingsgruppen skulle behandla minst 40 nya patienter per år (Shaw et al. 2000). På så sätt kan man försäkra sig om operationsresultatens kvalitet, den kliniska erfarenheten och skickligheten hos gruppmedlemmarna samt ett tillräckligt omfattande patientmaterial och därmed även vetenskaplig forskning och utveckling av detta område. I Finland centraliserades spaltbehandlingarna ovanligt tidigt, redan Eurocleft-samarbetet har även lett till de första omfattande internationella prospektiva randomiserade multicenterstudier om kirurgisk behandling av läpp- och gomspalt. Husuke deltar i denna studie (Scandcleft) samt i andra internationella studier. Jämförelse och utveckling av de använda metoderna förutsätter systematisk, centraliserad bedömning av kirurgiska behandlingsresultat, utvecklingen av tal och hörsel samt käk- och bettutvecklingen samt samarbete med utländska spaltcenter. De slutgiltiga behandlingsresultaten kan bedömas först efter att patienten har slutat växa KÄRNUPPGIFTER Ca 120 nya fall av läpp- och gomspalt upptäcks i Finland varje år. Prevalensen av gomspalt är dubbelt så stor i Finland som i andra länder. Centralisering av behandlingen är viktigt för att säkra bra behandlingsresultat.

10 REFERENS JORMA RAUTIO, medicine och kirurgie doktor, specialist MERJA PETTAY, medicine licentiat, specialist ULLA ELFVING-LITTLE, avdelningssköterska ELINA HÖLTTÄ, FM, talterapeut ARJA HELIÖVAARA, docent, specialtandläkare, biträdande övertandläkare HUCS plastikkirurgiska klinik, Läpp- och gomspaltscenter PB 266, HNS MIRJA SOMER, docent, specialist Väestöliittos genetiska klinik TUOMAS KLOCKARS, medicine doktor, specialist HUCS öronklinik

BARN MED ENKELSIDIG LÄPP-KÄK-GOMSPALT - en föräldrainformation

BARN MED ENKELSIDIG LÄPP-KÄK-GOMSPALT - en föräldrainformation BARN MED ENKELSIDIG LÄPP-KÄK-GOMSPALT Hur påverkas barnet av spalten Utseende Vid en enkelsidig spalt kan barnets utseende kring näsa och mun vara kraftigt påverkat. Läppmuskeln är delad och spaltsidans

Läs mer

Barn med dubbelsidig läppkäk-gomspalt. föräldrainformation Patientinformation från käkortopeden, käkkliniken, Universitetssjukhuset i Linköping

Barn med dubbelsidig läppkäk-gomspalt. föräldrainformation Patientinformation från käkortopeden, käkkliniken, Universitetssjukhuset i Linköping Barn med dubbelsidig läppkäk-gomspalt en föräldrainformation Patientinformation från käkortopeden, käkkliniken, Universitetssjukhuset i Linköping Barn med dubbelsidig läpp-käk-gomspalt en föräldrainformation

Läs mer

www.akademiska.se Föräldrainformation Läpp-, käk-, gomspalt

www.akademiska.se Föräldrainformation Läpp-, käk-, gomspalt www.akademiska.se Föräldrainformation Läpp-, käk-, gomspalt Välkommen till Uppsala Örebro LKG-team Denna broschyr har utformats för Dig/Er som har ett barn med läpp-käk-gomspalt (LKG). Vi vet att många

Läs mer

Norrlands universitetssjukhus 901 85 Umeå. Information till dig som är nybliven förälder till ett barn med läpp- käk- och gomspalt

Norrlands universitetssjukhus 901 85 Umeå. Information till dig som är nybliven förälder till ett barn med läpp- käk- och gomspalt Norrlands universitetssjukhus 901 85 Umeå 2014 Information till dig som är nybliven förälder till ett barn med läpp- käk- och gomspalt 1 LKG-teamet vid Norrlands universitetssjukhus: Kontaktperson/Koordinator

Läs mer

Läpp- käk- gomspaltteamet, Norrlands universitetssjukhus Maj 2007. Till dig som är nybliven förälder till ett barn med läpp- käk- och gomspalt

Läpp- käk- gomspaltteamet, Norrlands universitetssjukhus Maj 2007. Till dig som är nybliven förälder till ett barn med läpp- käk- och gomspalt Läpp- käk- gomspaltteamet, Norrlands universitetssjukhus Maj 2007 Till dig som är nybliven förälder till ett barn med läpp- käk- och gomspalt LKG-teamet vid Norrlands universitetssjukhus: Kontaktperson/Koordinator

Läs mer

Barn med gomspalt en föräldrainformation

Barn med gomspalt en föräldrainformation Barn med gomspalt en föräldrainformation Patientinformation från käkortopeden, käkkliniken, Universitetssjukhuset i Linköping Barn med gomspalt en föräldrainformation Hur påverkas barnet av spalten? En

Läs mer

Information till dig som är nybliven förälder till ett barn med läpp- käkoch gomspalt. Norrlands universitetssjukhus Umeå

Information till dig som är nybliven förälder till ett barn med läpp- käkoch gomspalt. Norrlands universitetssjukhus Umeå 2016 Information till dig som är nybliven förälder till ett barn med läpp- käkoch gomspalt Norrlands universitetssjukhus 901 85 Umeå 1 LKG-teamet vid Norrlands universitetssjukhus: Kontaktperson/Koordinator

Läs mer

Läpp-käk-gomspalter är vanliga missbildningar. De är välkända och finns beskrivna långt tillbaka i tiden.

Läpp-käk-gomspalter är vanliga missbildningar. De är välkända och finns beskrivna långt tillbaka i tiden. Kunskapssökning Maria Andersson M6 Dalslands folkhögskola 1997 Innehållsförteckning Inledning...2 Vad är en läpp-käk-gomspalt...3 Varför har barnet fått denna missbildning?...3 Allmän skötsel...3 Allmän

Läs mer

Grattis till din baby!

Grattis till din baby! Grattis till din baby! Information till dig som är förälder till ett barn med spalt. Att vänta barn är för de flesta en alldeles fantastisk upplevelse med mycket glädje och förväntningar. Vanligtvis kan

Läs mer

BARN MED LÄPP-KÄK-GOMSPALT - en föräldrainformation

BARN MED LÄPP-KÄK-GOMSPALT - en föräldrainformation BARN MED LÄPP-KÄK-GOMSPALT - en föräldrainformation Vi vill med denna broschyr ge svar på en del av de frågor du som förälder ställer dig, när du fått ett barn med läpp-käk-gomspalt. Du finner säkert inte

Läs mer

Till Dig som nybliven förälder...

Till Dig som nybliven förälder... Till Dig som nybliven förälder... Att vänta barn är för de allra flesta en spännande upplevelse med mycket glädje och stora förväntningar, av och till blandat med oro. Vanligtvis räknar man inte med att

Läs mer

Till Dig som nybliven förälder...

Till Dig som nybliven förälder... Till Dig som nybliven förälder... Att vänta barn är för de allra flesta en spännande upplevelse med mycket glädje och stora förväntningar, av och till blandat med oro. Vanligtvis räknar man inte med att

Läs mer

Normal och nedsatt hörsel

Normal och nedsatt hörsel Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken 2011-08-25 Johan Adler (Hörselkliniken) Barns

Läs mer

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap.

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap. Hur jag föreläser Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken Dialog/diskussion ställ frågor,

Läs mer

Normal och nedsatt hörsel

Normal och nedsatt hörsel Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken 2011-08-25 Johan Adler (Hörselkliniken) Barns

Läs mer

Behandling av stora bettfel med ortognat kirurgi/ tandreglering och käkoperation.

Behandling av stora bettfel med ortognat kirurgi/ tandreglering och käkoperation. Behandling av stora bettfel med ortognat kirurgi/ tandreglering och käkoperation. 2012-03-01 1 Information om behandling av bettfel som behandlas med tandreglering och käkoperation Sammanfattning av den

Läs mer

Läpp- käk- och gomspalt Vårdprogram norra sjukvårdsregionen

Läpp- käk- och gomspalt Vårdprogram norra sjukvårdsregionen NORRLANDS UNIVERSITETSSJUKHUS 2014 901 85 UMEÅ Läpp- käk- och gomspalt Vårdprogram norra sjukvårdsregionen INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid INLEDNING 3 NORRLANDS UNIVERSITETSSJUKHUS LKG-TEAM 4 KONSULTVERKSAMHET

Läs mer

LÄPP- KÄK- GOMSPALT - en tonårsbroschyr

LÄPP- KÄK- GOMSPALT - en tonårsbroschyr Foto: David Marcusson LÄPP- KÄK- GOMSPALT Tonårstiden är för många en turbulent period i livet och kan upplevas som extra påfrestande om man har LKG. Ditt intresse riktas alltmer utanför familjen. Kompisar

Läs mer

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn 1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års

Läs mer

Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör

Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör Johan Adler, läkare Hörsel- och Balanskliniken, B58 Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

Tandläkarjobbet kombinerar vetenskap, handarbete och botande av sjukdomar.

Tandläkarjobbet kombinerar vetenskap, handarbete och botande av sjukdomar. Bli tandläkare VETENSKAP OCH HÄNDIGHET Tandläkare är medicinska experter som specialiserat sig på att undersöka, behandla och förhindra sjukdomar och skador i munnen och käkarna. Arbetet är både ansvarsfullt

Läs mer

Föräldrainformation Skallmissbildningar och kraniofaciala

Föräldrainformation Skallmissbildningar och kraniofaciala Föräldrainformation Skallmissbildningar och kraniofaciala syndrom Kraniofacialt centrum Akademiska sjukhuset i uppsala Denna broschyr har utformats för dig som har ett barn med skallmissbildning. Vi vet

Läs mer

Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2001:5) om tandvårdsförsäkringen

Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2001:5) om tandvårdsförsäkringen Aktuell lydelse Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2001:5) om tandvårdsförsäkringen Till förordningen (1998:1337) om tandvårdstaxa 4 andra stycket Tandvårdsersättning lämnas till vårdgivaren med

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Duchenne muskeldystrofi

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Duchenne muskeldystrofi 5-- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Duchenne muskeldystrofi Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos

Läs mer

Rutiner. över det delningen.

Rutiner. över det delningen. 19: Ortodonti Den ortodontiska vården skötss i samverkan mellan allmäntandvård och specialisttandvård. Det är viktigt att det görs en kontroll av bettutvecklingen i samband med dee regelbundna revisionsundersökningarna

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care Bettavvikelser och tandreglering i ett hälsoperspektiv Inledning

Läs mer

Information om glasögon. Varför barn kan behöva glasögon.

Information om glasögon. Varför barn kan behöva glasögon. Information om glasögon. Varför barn kan behöva glasögon. Ögats lins skall liksom linsen i en kamera skapa en skarp bild av omvärlden. I kameran ligger bilden på filmen och i ögat ligger bilden på näthinnan

Läs mer

Översikt - tandvård för barn och ungdomar samt unga vuxna

Översikt - tandvård för barn och ungdomar samt unga vuxna Översikt - tandvård för barn och ungdomar samt unga vuxna Allmänt Barn och ungdomar samt unga vuxna 3-20 år som är folkbokförda i Sörmland kan välja vårdgivare för den allmäntandvård som erbjuds av Landstinget

Läs mer

Angelmans syndrom Rapport från frågeformulär

Angelmans syndrom Rapport från frågeformulär Angelmans syndrom -- Orofacial funktion hos personer med Angelmans syndrom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om orofaciala funktioner hos små och mindre

Läs mer

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Mukopolysackaridoser (MPS)

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Mukopolysackaridoser (MPS) 6-- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Mukopolysackaridoser (MPS) Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos

Läs mer

FÖRÄLDRAINFORMATION SKALLMISSBILDNINGAR OCH KRANIOFACIALA SYNDROM

FÖRÄLDRAINFORMATION SKALLMISSBILDNINGAR OCH KRANIOFACIALA SYNDROM FÖRÄLDRAINFORMATION SKALLMISSBILDNINGAR OCH KRANIOFACIALA SYNDROM KRANIOFACIALT CENTRUM AKADEMISKA SJUKHUSET I UPPSALA Denna broschyr har utformats för dig som har ett barn med skallmissbildning. Vi vet

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Dystrofia myotonika. Synonym: Steinerts sjukdom.

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Dystrofia myotonika. Synonym: Steinerts sjukdom. 01-1-17 Synonym: Steinerts sjukdom. Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Dystrofia myotonika Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa

Läs mer

Frågor och svar om sängvätning

Frågor och svar om sängvätning Frågor och svar om sängvätning Broschyren är utgiven av Svenska Enures Akademien Hur vanligt är det med sängvätning? De flesta barn blir torra i 2-3 års åldern, i regel tidigare på dagen än på natten.

Läs mer

Bakgrundsinformation. Tandimplantat och Astra Tech

Bakgrundsinformation. Tandimplantat och Astra Tech Bakgrundsinformation Tandimplantat och Astra Tech December 2007 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Tandlöshet drabbar många...3 Traditionella lösningar...3 Tandimplantat...4 Marknadsutveckling...4 Astra Techs implantatsystem...5

Läs mer

Frågor och svar om Tandreglering. våra egna specialister inom Tandreglering svarar

Frågor och svar om Tandreglering. våra egna specialister inom Tandreglering svarar Frågor och svar om Tandreglering våra egna specialister inom Tandreglering svarar Innehållsförteckning: 1. Bra att veta inför tandreglering Vad är tandreglering? Kan tänderna flyttas hur som helst? Finns

Läs mer

En kartläggning av utvecklingen av läpp-, käk- och gomspalt-vården i Sverige främst under senare hälften av 1900-talet

En kartläggning av utvecklingen av läpp-, käk- och gomspalt-vården i Sverige främst under senare hälften av 1900-talet Institutionen för Nervsystem och Rörelseorgan Logopedprogrammet, 160 p Vårterminen 2007 ISNR LIU-INR/SLP-D--07/008--SE En kartläggning av utvecklingen av läpp-, käk- och gomspalt-vården i Sverige främst

Läs mer

Klinefelter syndrom Rapport från frågeformulär

Klinefelter syndrom Rapport från frågeformulär Klinefelter syndrom -9-9 Orofacial funktion hos personer med Klinefelter syndrom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om orofaciala funktioner hos små och

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Turners syndrom

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Turners syndrom 5-- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Turners syndrom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

Kompetensbeskrivning. Specialiteten plastikkirurgi karaktäriseras av

Kompetensbeskrivning. Specialiteten plastikkirurgi karaktäriseras av Kompetensbeskrivning Specialiteten plastikkirurgi karaktäriseras av utredning, diagnostik, icke-kirurgisk och kirurgisk behandling samt uppföljning av yttre medfödda missbildningar, utredning, diagnostik,

Läs mer

Prader-Willis syndrom Rapport från frågeformulär

Prader-Willis syndrom Rapport från frågeformulär Prader-Willis syndrom 9-- Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om orofaciala funktioner hos små och mindre kända handikappgrupper, MHC-basen. Insamling av data har skett genom att

Läs mer

Incontinentia pigmenti Rapport från frågeformulär

Incontinentia pigmenti Rapport från frågeformulär Incontinentia pigmenti -9-9 Orofacial funktion hos personer med Incontinentia pigmenti Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om orofaciala funktioner hos

Läs mer

Ortodonti. Orthodontics

Ortodonti. Orthodontics Medicinska fakulteten Institutionen för odontologi Umeå universitet, 901 87 Umeå Tandläkarprogrammet www.odont.umu.se Dnr 513-404-11 Datum 2012-12-20 Sid 1 (5) Ortodonti Orthodontics Högskolepoäng: 9 Kurskod:

Läs mer

Goldenhars syndrom Rapport från observationsschema

Goldenhars syndrom Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer med ovanliga diagnoser, MHC-basen. Insamling av data har skett via tandläkare och logoped genom

Läs mer

Statsrådets förordning

Statsrådets förordning Reviderad utkast 5.5.2017 kl. 14.00 Statsrådets förordning om arbetsfördelning och centralisering av vissa uppgifter inom den specialiserade sjukvården I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med

Läs mer

Vad är näsplastik? Vad händer hos oss? Operationen

Vad är näsplastik? Vad händer hos oss? Operationen NÄSPLASTIK Vad är näsplastik? Näsplastik är ett av de vanligaste ingreppen inom den estetiska kirurgin. En näsoperation görs av estetiska eller funktionella skäl eller en kombination av dessa. Vanliga

Läs mer

Arthrogryposis Multiplex Congenita Rapport från frågeformulär

Arthrogryposis Multiplex Congenita Rapport från frågeformulär 5-- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Arthrogryposis Multiplex Congenita Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion

Läs mer

Kongenitala muskeldystrofier Rapport från observationsschema

Kongenitala muskeldystrofier Rapport från observationsschema Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Kongenitala muskeldystrofier Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Möbius syndrom. Synonym: Möbius sekvens

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Möbius syndrom. Synonym: Möbius sekvens 5-- Synonym: Möbius sekvens Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Möbius syndrom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial

Läs mer

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörsel- och dövverksamheten Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörseln, ett av våra sinnen Hörseln är ett av våra allra viktigaste sinnen för att kunna kommunicera med våra

Läs mer

Ersättningsreglerna enligt det nya statliga tandvårdsstödet en översikt

Ersättningsreglerna enligt det nya statliga tandvårdsstödet en översikt 1 (7) Ersättningsreglerna enligt det nya statliga tandvårdsstödet en översikt Den här översikten är en sammanfattning av ersättningsreglerna i det statliga tandvårdsstödet som började gälla den 1 juli

Läs mer

Mun-H-Center. Munmotoriska aspekter - Down syndrom. Munnen och DS. Leder till: Varannan person med sällsynt diagnos har orofacial dysfunktion

Mun-H-Center. Munmotoriska aspekter - Down syndrom. Munnen och DS. Leder till: Varannan person med sällsynt diagnos har orofacial dysfunktion Mun-H-Center Munmotoriska aspekter - Down syndrom Oralmotorisk behandling och sällsynta diagnoser med fokus på aktuell forskning och evidens Nationellt orofacialt kunskapscenter för sällsynta diagnoser

Läs mer

FÖRÄLDRARINFORMATION LÄPP-KÄK- OCH GOMSPALT

FÖRÄLDRARINFORMATION LÄPP-KÄK- OCH GOMSPALT FÖRÄLDRARINFORMATION LÄPP-KÄK- OCH GOMSPALT Välkommen till Uppsala-Örebro LKG-team Denna broschyr har utformats för att ge information till er som har ett barn med läpp-käk-gomspalt (LKG). Vi vet att det

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2008:193) om statligt tandvårdsstöd; SFS 2008:432 Utkom från trycket den 11 juni 2008 utfärdad den 29 maj 2008. Regeringen föreskriver att

Läs mer

Lilla tandboken. Allt du behöver veta om barns tänder

Lilla tandboken. Allt du behöver veta om barns tänder Lilla tandboken Allt du behöver veta om barns tänder Innehåll Sida Min egen sida Min egen sida 3 Lång och bred erfarenhet 4 Bra vanor från början 5 Från 20 mjölktänder till permanenta tänder 6-9 Mat och

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Hur tycker du att patienten ska behandlas?

Hur tycker du att patienten ska behandlas? vetenskap & klinik fallpresentationer Hur tycker du att patienten ska behandlas? Tyck till på riksstämman Ett av symposierna på årets riksstämma har rubriken Hur tycker du att patienten ska behandlas?.

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Prader-Willis syndrom. Beräknad förekomst: 6-8: levande födda.

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Prader-Willis syndrom. Beräknad förekomst: 6-8: levande födda. 26-3-23 Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Prader-Willis syndrom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Spinal muskelatrofi

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Spinal muskelatrofi 5-- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Spinal muskelatrofi Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

Översikt tandvård för barnoch ungdomar

Översikt tandvård för barnoch ungdomar Översikt tandvård för barnoch ungdomar Allmänt Barn och ungdomar 3-19 år som är folkbokförda i Blekinge kan välja vårdgivare för den allmäntandvård som erbjuds av Landstinget Blekinge. Den avgiftsfria

Läs mer

Forskningsbokslut 2014

Forskningsbokslut 2014 HAND- & PLASTIKKIRURGISK KLINIK Forskningsbokslut 2014 Enhetschef/FoU-ansvarig: Mikael Wiberg Mail: mikael.pj.wiberg@umu.se Tfn: 070-576 06 52 Verksamhetschef: Per Wahlström Mail: per.wahlstrom@vll.se

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Tuberös skleros. Beräknad förekomst: 1:100 000 levande födda.

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Tuberös skleros. Beräknad förekomst: 1:100 000 levande födda. 5-1- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Tuberös skleros Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

Upptäck din Discover hörsel your hearing. Förstå hörselnedsättningar

Upptäck din Discover hörsel your hearing. Förstå hörselnedsättningar Upptäck din Discover hörsel your hearing Förstå hörselnedsättningar Förstå En röst kan vara djupt rörande och förmedla tankar och känslor. Varje talat ord består av ljud och toner som skapar förståelse

Läs mer

VUXENORTODONTI. Terapival. Remiss till ortodontiklinik. Ortodontisk behandling på. Varför söker vuxna ortodontibehandling.

VUXENORTODONTI. Terapival. Remiss till ortodontiklinik. Ortodontisk behandling på. Varför söker vuxna ortodontibehandling. Varför söker vuxna ortodontibehandling VUXENORTODONTI Termin 8 VT 2012 Lena Berglund-Stevenberg Estetisk indikation vanligast Protetisk indikation för att kunna göra en bro eller ett entandsimplantat Prekirurgisk

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från observationsschema. Aperts syndrom. Synonym: Akrocephalosyndaktyli typ 1

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från observationsschema. Aperts syndrom. Synonym: Akrocephalosyndaktyli typ 1 Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Aperts syndrom Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

Verksamhetshandledning Läkemedel och amning och läkemedel och graviditet/fosterpåverkan. En mappning mellan två olika beslutsstöd

Verksamhetshandledning Läkemedel och amning och läkemedel och graviditet/fosterpåverkan. En mappning mellan två olika beslutsstöd Verksamhetshandledning Läkemedel och amning och läkemedel och En mappning mellan två olika beslutsstöd Innehållsförteckning Beslutsstöd i SIL gällande läkemedel och amning, graviditet och fosterpåverkan...

Läs mer

KOMBINATIONSBEHANDLING KÄKKIRURGI OCH ORTODONTI

KOMBINATIONSBEHANDLING KÄKKIRURGI OCH ORTODONTI 1 Vårdprogram 2014-09-01 VÅ RDPROGRÅM KOMBINATIONSBEHANDLING KÄKKIRURGI OCH ORTODONTI Introduktion Vid starkt uttalade ocklusionsavvikelser med samtidig käkställningsavvikelse utförs behandling genom en

Läs mer

Zomacton 10mg/ml pulver och vätska till injektionsvätska, lösning , Version 5.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Zomacton 10mg/ml pulver och vätska till injektionsvätska, lösning , Version 5.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Zomacton 10mg/ml pulver och vätska till injektionsvätska, lösning 10.9.2015, Version 5.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information

Läs mer

Stemmevansker hos barn. Disposition 09-06-10. Något om röstens utveckling anatomiska faktorer

Stemmevansker hos barn. Disposition 09-06-10. Något om röstens utveckling anatomiska faktorer Stemmevansker hos barn Per-Åke Lindestad Doc Foniatri ÖNH-kliniken, Karolinska Universitetsjukhuset, Stockholm Disposition Stämbandens och röstens utveckling Röstbesvär i olika barnaåldrar Nyfödda Tidiga

Läs mer

2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser

2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser 2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser Sammanfattning Skador på hörselorganet kan ge upphov till olika former av störningar, främst hörselnedsättning. Hörselnedsättning kan ha sin grund i skador i

Läs mer

Den orala hälsan hos barn och ungdomar med läpp-käk-gomspalt

Den orala hälsan hos barn och ungdomar med läpp-käk-gomspalt Den orala hälsan hos barn och ungdomar med läpp-käk-gomspalt En litteraturstudie The Oral Health of Children and Adolescents with Cleft Lip and Cleft Palate A Litterature Study Johanna Hansson Pohlmann

Läs mer

Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär

Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär -6- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion

Läs mer

Diagnostik vid olika dentalstadier

Diagnostik vid olika dentalstadier Diagnostik vid olika dentalstadier Berörda enheter Tandvårdspersonal verksamma inom allmäntandvården Syfte Skapa rutiner för säkrare bettdiagnostik i de olika dentalstadierna. Dentalstadier OBS! Det finns

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från observationsschema. Turners syndrom

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från observationsschema. Turners syndrom Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Turners syndrom Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

Hästens tänder. Distriktsveterinärerna tipsar

Hästens tänder. Distriktsveterinärerna tipsar tänder Distriktsveterinärerna tipsar Hästens tänder 2 Inledning Vi människor har haft hästen som husdjur i nästan 6000 år, vilket endast är en bråkdel av den tid som hästen har funnits och utvecklats till

Läs mer

LKG-patienter och deras föräldrar i Södra Sverige

LKG-patienter och deras föräldrar i Södra Sverige LKG-patienter och deras föräldrar i Södra Sverige - En enkätstudie om upplevelsen av omhändertagandet Johanna Engström Elisabeth Larsson Handledare: Diana Girdo Sofia Petrén Ingemar Swanholm Examensarbete

Läs mer

Rör i örat hos barn. frågor och svar

Rör i örat hos barn. frågor och svar Rör i örat hos barn frågor och svar sbu Statens beredning för medicinsk utvärdering texten bygger på sbu-rapport nummer 189, rörbehandling vid inflammation i mellanörat. en systematisk litteraturöversikt

Läs mer

Lättläst om Noonans syndrom. Lättläst om Noonans syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1

Lättläst om Noonans syndrom. Lättläst om Noonans syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lättläst om Noonans syndrom För vuxna Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Noonans syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga syndrom.

Läs mer

Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit. Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit. Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Snabbkursen! Antibiotika Vanlig bakterie Antibiotika resistent Antibiotikaresistens

Läs mer

Källor: Socialstyrelsens databas om ovanliga diagnoser. MHC-basen Mun-H-Centers databas om munhälsa och orofacial funktion vid ovanliga diagnoser

Källor: Socialstyrelsens databas om ovanliga diagnoser. MHC-basen Mun-H-Centers databas om munhälsa och orofacial funktion vid ovanliga diagnoser Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Sotos syndrom Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Jag vill bli medlem i Vill du bli medlem i Autism- och Aspergerförbundet! Autism- och Aspergerförbundet?

Jag vill bli medlem i Vill du bli medlem i Autism- och Aspergerförbundet! Autism- och Aspergerförbundet? Autism Vad är det? Autism är en genomgripande, medfödd funktionsnedsättning som ofta förekommer tillsammans med andra funktionsnedsättningar som utvecklingsstörning, epilepsi, syn- och hörselnedsättning.

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Akondroplasi. Synonymer: Achondroplasi

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Akondroplasi. Synonymer: Achondroplasi 6-3-3 Synonymer: Achondroplasi Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Akondroplasi Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial

Läs mer

Grav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema

Grav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Grav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion

Läs mer

Beckwith-Wiedemanns syndrom Rapport från observationsschema

Beckwith-Wiedemanns syndrom Rapport från observationsschema Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Beckwith-Wiedemanns syndrom Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ORTODONTIVISNINGAR SPECIALISTTANDVÅRDEN ORTODONTI BLEKINGE

RIKTLINJER FÖR ORTODONTIVISNINGAR SPECIALISTTANDVÅRDEN ORTODONTI BLEKINGE RIKTLINJER FÖR ORTODONTIVISNINGAR SPECIALISTTANDVÅRDEN ORTODONTI BLEKINGE 2016 1 ANVISNINGAR INFÖR ORTODONTIVISNINGAR Den behandlande tandläkaren avgör vilka patienter som skall sättas upp för visning

Läs mer

Birgitta Jälevik. Övertandläkare, Odont. Dr Specialist i pedodonti Specialistcentrum för pedodont och ortodonti birgitta.jalevik@lio.

Birgitta Jälevik. Övertandläkare, Odont. Dr Specialist i pedodonti Specialistcentrum för pedodont och ortodonti birgitta.jalevik@lio. Birgitta Jälevik Övertandläkare, Odont. Dr Specialist i pedodonti Specialistcentrum för pedodont och ortodonti birgitta.jalevik@lio.se Barns tandhälsa Barn och ungdomstandvårdens organisation Tändernas

Läs mer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening

Läs mer

Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos

Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos Ögonmelanom 1 Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos barn. I Sverige drabbas sjuttio till åttio

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor 19 december 2002 PE 319.380/1-25 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 Förslag till betänkande (PE 319.380) Catherine Stihler Gemensamma och

Läs mer

Beckwith-Wiedemanns syndrom Rapport från observationsschema

Beckwith-Wiedemanns syndrom Rapport från observationsschema Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Beckwith-Wiedemanns syndrom Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion

Läs mer

22q11-deletionssyndromet Rapport från frågeformulär

22q11-deletionssyndromet Rapport från frågeformulär q-deletionssyndromet -- Orofacial funktion hos personer med q-deletionssyndromet Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om orofaciala funktioner hos små och

Läs mer

Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som ej har erhållit strålbehandling

Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som ej har erhållit strålbehandling Patientinformation Bröstrekonstruktion Information till dig som ej har erhållit strålbehandling Information för dig som ej erhållit strålbehandling Den här informationen vänder sig till Dig som funderar

Läs mer

Fosterdiagnostik och riskvärdering

Fosterdiagnostik och riskvärdering Fosterdiagnostik och riskvärdering Information till gravida Centrum för fostermedicin CFM Karolinska Universitetssjukhuset INNEHÅLLSFÖRTECKNING Graviditeten en tid av glädje och förväntan 3 Fosterdiagnostik

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I snart 70 år har penicillin

Läs mer

Organisation av MS-vården

Organisation av MS-vården Bakgrund MS är en kronisk neurologisk sjukdom som i olika faser av sjukdomen kräver insatser från sjukvården. De senaste årens snabba utveckling av den medicinska behandlingen av MS och den betydelse det

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd om våra vanliga infektioner Frisk utan antibiotika Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika.

Läs mer

Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården

Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning Ett utbildningspaket för barnhälsovården Utbildningspaketet innehåller ett kunskapsstöd två filmer två scenarier en broschyr till föräldrar en studiehandledning

Läs mer