Biblioteket har ju varit en livräddare hela tiden

Transkript

1 Biblioteket har ju varit en livräddare hela tiden Analys av fyra fokusgruppsintervjuer med studenter från Stockholms universitet som nyttjar både SSB och SUB Hösten 2005 Sammanställd av Ewa Andersson, Eva Enarson, Kerstin Röse och Laila Sjöbacka Stockholms universitetsbibliotek

2 Innehåll Bakgrund sid. 3 Del 1: Den spontana bilden av biblioteket sid. 4 Del 2: Sammanställning av intervjuerna - frågor om miljö, media, personal och teknik sid. 6 Del 3: Collageövning det optimala biblioteket sid. 17 Slutsatser sid. 32 Sammanfattning av frågorna kring den allmänna bilden av biblioteken sid. 32 Förslag på förbättringsåtgärder sid. 34 2

3 Bakgrund Stockholms universitetsbibliotek (SUB) och Stockholms stadsbibliotek (SSB) har för avsikt att utveckla ett närmare samarbete enligt intentionerna i bibliotekslagen. Analysen ingår i projektet SSB+SUB=Sant! och finansieras med medel från BIBSAM och Statens Kulturråd. Syfte att med hjälp av fokusgruppsintervjuer med studenter förbättra biblioteken genom att: - ta reda på hur studenter ser på bibliotekens service, miljö och personal - ta reda på studenters behov, förväntningar och önskemål Rekryteringen skedde via affischer uppsatta på respektive bibliotek samt på universitetsbibliotekets webbplats där också anmälningsformuläret fanns. De fyra intervjutillfällena blev snabbt fulltecknade. Målgruppen är studenter vid Stockholms universitet som använder sig av både Stadsbiblioteket vid Odenplan och Stockholms universitetsbibliotek. Varje grupp bestod av 5-7 personer, sammanlagt 18 kvinnor och 5 män, i åldrarna 20 till 44 år. Studenterna hade kommit olika långt i sin utbildning. Flertalet hade dock studerat länge på en hög nivå. 14 läste samhällsvetenskaplig kurs, 6 humaniora och 3 juridik. De fyra gruppintervjuerna genomfördes i SUB:s konferensrum Odelbergrummet under november och december Varje intervju tog ca 1,5-2 timmar. Inledningsvis informerades studenterna om metoden för intervjun. De bjöds på kaffe med tilltugg. Ersättning utgick i form av två biobiljetter alternativt ett presentkort på 200 kr. från Akademibokhandeln. Intervjuerna spelades in på kassettband och videofilmades för att sedan transkriberas. Utskrifterna ligger till grund för denna analys tillsammans med minnesanteckningar. Ewa Andersson, Laila Sjöbacka och Kerstin Röse, SSB, ledde intervjuerna. Eva Enarson, SUB, skötte teknik och var observatör. Lina Samuelsson, SUB, transkriberade ljudupptagningarna. 3

4 Del 1: Den spontana bilden av biblioteket Nåt slags harmoniskt idealsamhälle, där alla var så här glada och lyckliga, kommentar från en av deltagarna. Efter den praktiska informationen och att vi beskrivit själva metoden körde vi igång med blundaövningen en inledning för att få fram vilda fantasifulla tankar och idéer om bibliotek. Vi berättar för deltagarna att de ska använda sin fantasi och att det är viktigt att de inte tänker för länge utan spontant uttrycker en direkt känsla eller association. Moderatorn (ledare för gruppdiskussionen) säger: Jag vill att ni blundar, jag säger till när ni ska titta igen. Tänk er att ni är ute och går, ni kommer fram till en byggnad som har en dörr som ni öppnar och går in igenom. Innanför dörren finns ett bibliotek. Meningen är att deltagarna ska slappna av och bakom ögonlocken befinna sig i ett bibliotek, bakom den där dörren! Vi ställer några frågor och första frågan är: Vad tänker ni spontant när jag säger ordet bibliotek? De flesta tyckte det var något harmoniskt över det hela! Några kommentarer: frid och fröjd, lagom intellektuellt och det var så här trevligt, njutbart. Ord som utmärkte sig var mysigt, tystnad, damm, böcker, kunskap, lugn, datorer och skönlitteratur. Många var inne i en väldigt gammal byggnad med en massa historia och mycket böcker. En person var mitt ute i skogen i ett privat bibliotek utan människor. Jag gillar bibliotek och jag gillar böcker svarade en annan. Vad är positivt? Vad är negativt? Vilken känsla förmedlar biblioteket till er? Positivt var den allmänna uppfattningen, det var som en egen värld, man känner sig glad att man kan hitta kunskaper och du kan hitta böcker om vad som helst, saker du inte ens trodde att de fanns. En trivsam mötesplats med lugn, kunskap och valfrihet tyckte några. Någon sa att det var en tung miljö och att man kan känna oro, all kunskap och alla böcker kan vara lite överväldigande och då kan det kännas negativt att man inte hinner med allt! Några hade också en negativ uppfattning om ett allt för tyst ställe, det var störande när ingen säger nånting. Hur ser det ut därinne? Beskriv själva lokalen? Hur luktar det därinne? Vilken stämning är det? Nästan alla säger att det är högt i tak och mycket ljus! Det kan vara trä, många fönster, olika typer av platser att sitta på, hårda och mjuka. Dunkla, dova färger men även varma färger. Det är en konserverad, gammaldags lukt. Högtidlig. Det luktar också gammalt papper och böcker. Ord som kom fram och beskrev stämningen därinne var, rofyllt, nyfiket, utforskande och hemlighetsfullt. Någon uppfattade det som en genomfartslokal, med folk som rör sig väldigt mycket. Det var ganska tyst men inte knäpptyst, lite tissel i hörnen och det var lampor, men det kändes lite stearinbelysning 4

5 Finns det människor i lokalen? Hur ser de ut? Vad gör de? Pratar de med varandra? De flesta ser människor i lokalen som läser, letar böcker eller söker information på datorer. Ja en del satt och läste tidningen och andra satt och pluggade. Och nån satt och spelade schack och det var nåt barn som satt i ett hörn och läste nåt annat En person såg inga människor alls där, en annan visste att det fanns människor där men kunde inte se dem för alla hyllor och böcker! Det är både unga och äldre, alla åldrar och ganska alldagliga personer man ser i lokalen, de pratar med varandra om det gäller grupparbeten eller om de behöver hjälp av personal. En person tycker det är ett fasligt kacklande hela tiden. Vissa personer går runt i lokalen för att de inte hittar sina böcker. Finns det någon personal i lokalen? Beskriv dem? Var finns de? Vad gör de? Om personalen säger man att det är Väldigt blandad ålder och kön och bakgrund men övervikt åt medelålders kvinnor och som gillar böcker och litteratur. Det är nästan osynlig personal som står bakom en disk eller hjälper folk. Jag tycker ofta att man ser dom i sällskap med besökare, dom är på väg någonstans att hitta någonting. Personalen kan också ha glasögon, titta i böcker, hålla på att pyssla eller helt enkelt bara finns till hands och svarar på frågor. Hur känner ni er när ni befinner er i lokalen? Här fick vi främst två alternativ, endera kände man sig lugn eller stressad! Ljuddämpande möbler och golv samt Det känns som tiden står stilla därinne var faktorer som gjorde att man kände sig lugn, koncentrerad och målmedveten. De andra kände sig stressade för att det var så mycket och man måste hitta just den där boken innan någon annan hittar den! En person var mest nyfiken och en annan var kanske lite trött och hungrig eftersom man behöver läsa så mycket. Varför är ni där? Vad ska ni göra? De flesta skulle låna böcker, hitta böcker eller söka information. En del vill bara sitta och läsa eller använda grupprum. Kommentar: Det var lite svårt att få gruppdeltagarna att vara kvar i drömbiblioteket och fantisera fritt, de flesta hade en väldigt realistisk syn på biblioteket, hur det såg ut, vad man gjorde där och vilka besökarna var. Vid ett flertal tillfällen var vi tillbaka i verkligheten och diskuterade faktiska problem! 5

6 Del 2: Sammanställning av intervjuerna; frågor om miljö, media, personal och teknik. Vilken betydelse har biblioteket för studierna? Biblioteket är grundförutsättningen för att studera, enligt flera av de intervjuade. Det har ju varit en livräddare hela tiden. Flera ansåg att det var oerhört viktigt när man samlar material inför en uppsats eller bedriver forskning. Tillgång till flera olika upplagor var viktigt för en, en annan pekade på tillgång till Artikelsök och andra databaser liksom till tidningar och tidskrifter. Ofta hamnar man någon annanstans än man tänkt sig när man börja söka, man hittar nya, oväntade källor. Biblioteket är en inspirerande miljö överhuvudtaget, inte bara för studierna. Man spar pengar då man slipper köpa kurslitteratur. Det är också viktigt att ha en plats att sitta och läsa. Några pluggar enbart på biblioteket, det gäller i första hand SUB, går dit mest varje dag då det är svårt att koncentrera sig hemma. Andra var av motsatt uppfattning: det är för mycket störande ljud på biblioteket, prat, skrap av stolar, prassel, telefoner. Man har stor nytta av studierummen med tillgång till dator. Flera använde biblioteket enbart för att låna efter att ha kollat hemma på datorn att böckerna fanns tillgängliga. Tiden på dagen när de nyttjade biblioteket varierade. Någon svarade förmiddag och eftermiddag, en annan kvällar och för andra var det olika från gång till gång. Biblioteket är en inspirerande miljö, det ger en känsla av gemenskap med de andra som sitter och pluggar, även om man inte pratar med varandra. SUB är också en mötesplats vi ses på biblioteket! Det är alltid skönt att ha en riktig bok i handen att läsa i sa en student. Vad skulle det betyda om biblioteket inte fanns? Allt! Det har alltid funnits och varit gratis och väldigt välförsedda, tyckte en. Biblioteket är ett slags hjärta för intellektuell/kreativ verksamhet. Det märks inte så mycket utåt, men betyder mycket för alla generationer, tyckte en av kvinnorna. En av männen sa att det inte skulle vara förödande rent intellektuellt om biblioteket inte fanns, man skulle ha mer föreläsningar som förr i tiden och ta in information på det viset. Då genmälde en i gruppen att det skulle vara slutet för friheten att studera på annat sätt. Om biblioteket inte fanns skulle studierna bli dyrare påpekade flera. Man skulle inte heller ha möjlighet att jämföra olika böcker inom sitt ämne eller olika upplagor av en bok. Biblioteket är viktigt också för ens privata liv, särskilt folkbiblioteket för annan läsning än kurslitteratur, för tidskrifter, musik och film - och för samhället som helhet, ansåg flera. Det är ett slags knutpunkt dit man alltid kan gå, man använder det hela livet. 6

7 Om du fick ändra på något vad skulle det vara? Ibland känns det litet väl högtidligt man tycker inte att man har utrymme att ställa dumma frågor. Inte för att personalen skulle tycka det, mer för att det känns litet heligt liksom. SUB: Det skulle vara enklare att få tillgång till SUB:s databaser hemifrån. Det skulle finnas mer kurslitteratur för veckolån, så man slapp stå i panikkö! Referensexemplar av böcker som man vet är svåra att få tag i var ett annat önskemål. Lånetiderna hade man synpunkter på och flera saknade daglånen. Veckolån när det är tre veckor mellan hemtentamina blir för stressigt. Månadslån när det endast finns ett exemplar av en bok ansågs katastrofalt. Möjlighet att fjärrlåna även för dem som inte är forskarstuderande efterlystes. Tvåveckorslån anser fler är bra. Beträffande studieplatserna fanns det olika önskemål: en ville ha det mittemellantyst ett lätt sorl eller surr var bäst. För få studieplatser var fleras uppfattning. Man undrade över varför så stor del av SUB stängts av, det var bättre när man hade studieplatser där. Jättejobbigt! var uppfattningen om fenomenet att en bok tycks finnas när man söker på webben hemifrån, men när man kommer till biblioteket är den borta, men inte markerad försvunnen. Det innebär att man inte kan göra fjärrlån tex på SSB eftersom den förmodligen existerar enligt Libris. Det är en Moment 22-situation. Det skulle vara enklare att kolla databaserna hemifrån via hemsidan ansåg en i grupp A. På SSB är det inte bra att sitta och läsa vid de svarta borden, det är ansträngande för ögonen, ansåg en kvinna i grupp B. SSB skulle förbättra sin litteratursökning på webben. En var missnöjd med att man inte kan beställa upp böcker från magasin på Internet utan man måste ringa och snacka med en bibliotekarie och det är jättesvårt att komma fram. En annan tyckte det var alldeles för rörigt på SSB, kunde inte läsa där bland alla skolklasser och blev störd av pratet i informationsdiskarna. Ytterligare någon ville ha det helt tyst. Man borde inte behöva betala 5 kronor varje gång man ska gå på toaletten, när man sitter en hel dag och pluggar. Återlämning i automat upplevs positivt, att man inte behöver köa för att återlämna, vilket förr kunde resultera i att man gick hem med böckerna igen för att slippa vänta. Grupp C: Det är ett stort problem att man alltid måste stå i kö för att lämna igen böcker på SSB, det behöver man inte på SUB. Därför samlar jag alltid på så att jag har tjugo böcker att lämna på en gång, jag går inte dit och lämnar tillbaka en och en. Nu har man automater även på SSB upplyste någon, ett stort framsteg. Kommentar: När det gäller de svarta borden på SSB så kan man inte ändra färg hur som helst i denna k-märkta miljö. 7

8 Numer finns möjligheten att beställa upp magasinsböcker via Internet. De räknas då som en vanlig reservation och kostar 10 kr. Om man ringer kostar det inget. Det bör framgå tydligare på webben. 5-kronan på toaletten går att lösa med polletter för studerande, KB har det systemet för sina besökare. Nackdelen är de diskussioner som kommer att uppstå om vem som har rätt till pollett. Bokinkastets vara eller inte vara har diskuterats många gånger. En tydlig information på webben om vad som gäller är en bra idé. När använder ni biblioteket? På vilket sätt? Lån, sökningar, studieplats? Biblioteket har större utbud än i bokhandeln och billigare. Man kan läsa olika artiklar och ladda hem från SUB. Viktigt att få tillgång till studieplats, framhöll en student som bokade de små arbetsrummen flera gånger i veckan. Biblioteket är en inspirerande miljö, källa till all möjlig kunskap, man kan hitta allt där. Man går in på biblioteket och botaniserar letar i hyllorna, bläddrar om det är ett ämne man vill få mer förståelse för. Bra att kopiera på biblioteket (SUB) Bra att kunna kolla sin lånestatus hemifrån. Mer avancerad forskningslitteratur går inte att hitta någon annanstans (gäller SUB). På SSB finns en del kurslitteratur men inte den avancerade. Bra med e-böcker, men det saknas information om hur man kan ladda ner dem hemifrån (SUB). Svårt och krångligt, enligt en person. En student tyckte också att e-boken är en bra resurs, men om man ska skriva uppsats vill man kunna rada upp flera böcker runt sig för att kolla i alla samtidigt, så båda sorter behövs. Ämnessökningar gör man bra hemifrån på nätet. Ibland läste samma student utländska tidskrifter på nätet, men uttryckte samtidigt att det är bra att SUB har den viktigaste internationella pressen. En student erinrade sig en bra kurs han gått som ny på SUB, det handlade om informationssökning på SUB och andra specialbibliotek. Vilka bibliotek nyttjar du SUB? SSB? Varför det ena eller det andra? Vilken skillnad upplever du? Har den betydelse? Hur får du tag på de böcker du behöver? Reservationer. Om jag tänker: Jag vill läsa den boken. Då går jag till stadsbiblioteket. Om den har någonting med universitetet att göra så går jag till universitetsbiblioteket. Och sen tycker jag ju också, och det kan ju vara en vanesak, att det är mycket lättare på universitetsbiblioteket att hitta litteratur i magasin, att beställa upp dom eller ställa sig på kö. Det går så himla smidigt. sa en person i grupp A. 8

9 Så gott som alla lånar så långt det går både på SUB och SSB. Några säger sig aldrig köpa en kursbok. Samtliga intervjuade personer är vana studenter som säger sig låna mer och mer ju längre de studerat. Man är beredd att åka långt för att få tag på en särskild titel. En manlig student ansåg sig vara mer van vid SUB och såg SSB mer som ett bibliotek där allmänheten lånar. Flera instämde i att SSB för dem stod för skönlitteratur. SSB har mer fritidskaraktär tyckte en student, dit går man för att låna musik, film, nöjesläsning och praktiska handböcker. Först söker man på SUB, sen på SSB och dess filialbibliotek. Flera säger sig hitta mycket på SSB och är det kurslitteratur uppskattas månadslånen framför SUB:s veckolån. Många påpekar att de tycker illa om att behöva betala 10 kronor för att reservera en bok på SSB. Då avstår man från det. SUB:s reservationssystem uppskattas. Vad gäller SSB:s reservationsavgifter ansåg en student att om man tog bort dem, skulle man inte dra sig för att reservera och då kunde man ha ett system med fler omlån för oreserverade böcker. Hon fick mothugg av en som inte tyckte det är fel med reservationsavgift. Den är inte så hög och utan den kanske köerna skulle bli onödigt långa. SSB har ofta böcker som man kan använda som fördjupning. Ett alternativ till rena kurslitteraturen, tyckte en. En annan menade att SSB inte var ett alternativ i första hand utan först när man förgäves sökt på flera andra bibliotek eller fjärrlån. Ofta finns inte senaste upplagan på SSB, påpekade två personer. En tredje tyckte att det var OK, att alla sökte senaste upplagan och då kunde han få tag på en tidigare som dög lika bra. Den personen hade också pluggat ganska mycket på SSB, men det som nu hindrade honom från att gå dit var dels ett störande spring, dels att han haft oturen att hamna bland uteliggare. Men egentligen tyckte han att SSB var en mysig studieplats. I facksalarna är det litet tystare än i rotundan. I grupp B var det ett par personer som inte ansåg att SSB var en plats att sitta och plugga på, då var det SUB som gällde, men att de ofta lånade på SSB. På SUB använder man datorer för databassökningar, det är enklare när man slipper boka dator i förväg. På SUB finns fler undangömda vinklar och vrår, vilket upplevs positivt. SSB är rakt och enkelt. På SSB finns den enklare ekonomilitteraturen, när det gäller juridik finns senaste upplagan som referens om den överhuvudtaget finns. Flera påpekade vikten av aktuell upplaga som de upplevde att SSB var dåliga på att köpa in. En kommentar om äldre upplagor: Dom kan man gallra ut och ha till isoleringsmaterial. De ansåg också att handböcker som var referenslitteratur på SSB istället borde vara till hemlån. Det är ingen poäng i det, ofta är det så stora verk att man inte kan använda dem under den tid man tillbringar på biblioteket, sade en student. Uppslagsböcker är bra att ha som referens. En invände att 1-dagslån skulle vara att föredra, nästan som ref., men man kan sitta var man vill. Diskussion om för- och nackdelar med referenslitteratur (den finns ju i alla fall på plats). Viss litteratur får man inte låna hem om man inte forskar (SUB), i praktiken blir det referens. En student sa att hon ibland hittade kurslitteratur på stadsdelsbibliotek som varken funnits på SUB eller Stadsbiblioteket. 9

10 SSB:s långa lånetider upplevs av några som en stor fördel eftersom det inte är så bra studiemiljö att man vill sitta där. En jurist påpekar att SUB kan vara sen att köpa in ny litteratur och då har han utnyttjat fjärrlån. Personen har också upplevt att det tar lång tid för inköpt litteratur att komma ut på hyllan men har sagt till och då fått bra hjälp som snabbat på ärendet. Många påpekar att de tycker illa om att behöva betala 10 kronor för att reservera en bok på SSB. Då avstår man från det. SUB:s reservationssystem uppskattas. Det är mycket bra att kunna låna om via internet. Kommentar: Det var mycket diskussion kring omlån, lånetider och reservationer, men det går inte att utläsa en entydig uppfattning. Man vill både låna hem och ha tillgängligt för läsning på plats. SSB:s begränsningar när det gäller omlån av icke reserverade böcker upplevdes frustrerande, särskilt som det går att låna om fler gånger bara man tar med sig boken till biblioteket. Dags att ändra på den regeln? För dem som kommit längre i sina studier gäller SUB i första hand. SSB ses som ett komplement. Vad tycker du om biblioteksmiljön? Är det lugnt trivsamt, bekvämt, inspirerande, trist, stökigt, pratigt, trångt? Det finns bibliotek som är slitna och nedgångna, hårda stolar etc. Andra känns som om de vårdas och tas omhand. Där vill man sitta och plugga för att det är en kreativ stämning, tyckte en student. En annan: Stadsbiblioteket känns otroligt opraktiskt. Har aldrig kommit på tanken att sätta mig där och läsa det går bara inte! Det ekar. Fick medhåll av flera, men en manlig student hade pluggat där i nödfall. SSB känns kyligt och SUB varmt. SUB är bra, det finns olika typer av studieplatser, på SSB är det trångt, studieplatserna är intryckta bland hyllorna och det finns inga soffor! Det finns ju de där runda sofforna, men de är mer såna där prova-skor-soffor inga mysiga. SSB passerar man igenom, lånar, på SUB sitter man en hel dag, det var uppfattningen hos flera. En student tyckte om när det inte var alldeles tyst och föredrog SUB. En annan tyckte det var alldeles för rörigt på SSB, skolklasser och liknande grupper gör att det inte går att läsa där. Informationen är alldeles för nära studieplatserna. De önskar sig gratis toaletter för studerande som sitter hela dagen. Man kan inte betala 5 kr varje gång. En saknar pallar och/eller små bord på SUB att använda när man botaniserar, att kunna ta en bok, sätta sig och bläddra litet. En student tyckte att biblioteksmiljön på SUB kändes en aning instängd, för litet fönster, bara hyllor överallt. Och heltäckningsmattor därtill. En annan menade att det var OK, man sitter där för att det är lugnt och tyst. 10

11 På SUB har det blivit rörigt sedan det blev färre studieplatser ansåg många, de är alltid upptagna, någons telefon ringer etc. Området där man får prata kommer allt närmare studieplatserna. Man skulle kunna avskärma med hyllor tyckte en person. Datorrummen skulle ha ett annat bokningssystem, så att man kunde gå in efter en viss tid om den som bokat inte anlänt. En annan student påpekade att det blivit bättre sedan man upphört att indela bokningsbara tiden i 3-timmarspass. På SSB finns inte heller något som skiljer informationen från studieplatserna. Störande, tyckte flera, liksom att det ekar när man går och att folk går bakom ens rygg när man sitter och läser. På SUB gör man sökningarna på bottenplan och går upp och hämtar böckerna. Där uppe finns för få (ofta trasiga) sökmöjligheter. Det skulle behövas fler datorer där. Det blir onödigt mycket spring upp och ner. På SSB är det i princip samma system, men kortare avstånd gör att det inte spelar någon roll. Nackdelen med fler datorer är att det blir mer ljud och sorl kring dem. En tyckte att SSB har en mer inspirerande miljö och att SUB är väldigt slitet. En sunkig känsla, man vill inte gå på toaletten där. Medhåll från andra. SSB:s toaletter är också fruktansvärda, med undantag för barnavdelningens. En sade sig gilla stolarna och borden och belysningen på SUB och fick medhåll, samtidigt som det poängterades att det är väldigt slitet och nedgånget. Stolar som är sönder, stoppningen trillar ut, många läslampor som inte funkar, liksom en del uttag för datorer. Ja det händer väl lite för ofta för mig att lampan inte fungerar och så måste man flytta. Det är oftast dom platserna som är lediga! Bra att det finns olika typer av sittplatser på SUB, det saknas på SSB. Förvaringsboxar önskade sig en student, så att man kunde låsa in sina saker om man ska äta eller göra något annat utanför biblioteket. (SUB) Flera uttryckte att de saknade lokalerna på andra sidan bron där det inte var genomgång. En föreslog att man skulle sätta upp väggar/skärmar för att förhindra genomgång överallt. Det är inte heller bra att kursbiblioteket för juridik och en information har flyttats längst upp, längst in vid de tysta läsplatserna. Man tycker att man stör när man går dit, menade en student. Det är väldigt många som tittar upp på en och ser upprörda ut när man går där liksom, ja letar efter vad man ska ha. All juridisk litteratur borde vara på samma ställe, man kunde ta Jur III-böckerna och placera dom där Oe är och sätta Oe i magasinet i stället, var en synpunkt. Kommentar: Kring den fysiska biblioteksmiljön surrade det av synpunkter. På SUB behöver man rusta upp möbler och se till att lampor och datauttag fungerar. Flödet kan kanske ses över så att man får genomströmning där det inte är störande för dem som sitter och läser. Placering av kursbibliotek i anslutning till läsplatser är tydligen inte så lyckad. Förvaringsboxar går det att ordna? Liksom pallar eller avlastningsbord? Toaletterna upplevs som problem på båda biblioteken, städning flera gånger om dagen är nog det enda som hjälper. 11

12 Ljudnivån är ett annat problem, speciellt beträffande stadsbiblioteket med högt i tak och hårda golv. Inte lätt att åtgärda, men ljuddämpande skärmar kan vara en lösning. Finns den tekniska utrustning du behöver? I tillräcklig grad? Stora skillnader mellan huvudbibliotek och filialer på universitetet. HB är jättebra i jämförelse med vissa filialer. Men i stort har man uppgraderat beståndet av datorer på senare år. Alla läsplatser har inte uppkoppling till dator, det skulle vara bra om det fanns. På SSB hade en student använt Internet, mest på Hornstull och det funkade bra. Bra med automater för utlån och återlämning. Och pinkod. Det är fantastiskt när allt funkar. Och personal att fråga om man känner sig osäker. På SUB önskade några att det skulle gå att koppla användarkontot till kopieringsmaskinen, eller åtminstone finnas en möjlighet att växla pengar där. Scanner skulle vara bra att ha på SUB, tyckte en och fick till svar av en annan student att det finns bakom kopieringsrummet. Men på SSB finns det väl inga kopieringsmaskiner? fortsatte han och fick svaret att det gör det visst. Färgskrivare och färgkopiator finns inte där, men det är förståeligt menade den personen. Det är en nackdel att folkbiblioteken inte har Libris, att det inte är kopplingar när man söker litteratur. Kommentar: Tydligen har inte alla studenter upptäckt möjligheterna på våra bibliotek vad gäller kopiering, scanning m.m. Det är väl en informationsfråga. Inte alla kände heller till men de som gjorde det föredrog ändå Libris. Fikamöjligheter? Bättre att det finns ett café utanför SUB, kan bli stökigt och skräpigt annars, tyckte en. Alla dricker ju ändå kaffe vid sin studieplats på SUB. Det kan man ju tycka vad man vill om, men jag tycker att det är ganska trevligt att dricka en kopp kaffe samtidigt som man läser en bok. Men jag förstår om man inte vill det. Bra att ta en paus ibland och byta miljö ansåg en annan. En tredje ansåg att det var mysigt med ett fik där man sitta med en bok eller ta en paus. På Medborgarplatsens bibliotek tänker man: Gud va mysigt! Kungsholmen har det ganska bra med ett café i biblioteket men ändå avskilt. Södertörn är också bra, stora mjuka stolar men även vanliga läseplatser. På SUB:s entréplan finns det en del mjuka fåtöljer, men inte så många. Manlig student: Om man ska anteckna vill man ju sitta vid ett skrivbord, men de sköna läsfåtöljerna är ett bra komplement. Kommentar: Bibliotekscafé är ingen het fråga, de flesta tycks nöjda med dagens utbud. 12

13 Möjlighet att arbeta i grupp? SUB: Grupprummen är otillräckliga, varje gång jag försökt boka har det varit fullt sa en person. En annan tyckte att de var bra, det finns plats även om man inte bokat i förväg. Geobibblan är ett jättebra bibliotek i så fall. På JMK är grupprummen alltid upptagna. Jobbigt att boka. Grupprummen ansågs inte lockande, litet kalla, dålig luft, ingen utsikt. Man känner sig piggare om man kan se grönområden genom fönstret. KTH-biblioteket i Kista har det och stora tavlor att skriva på m.m. Studiecellerna för en person känns nästan som en fängelsecell, bara väggar och en dörr. Ingen hade försökt utnyttja SSB, Studentpalatset räcker. Kommentar: Grupprummens bokningsmöjligheter varierar. Somliga upplevs som krångliga. Bör ses över, men det kanske är svårt att ta ett enhetligt grepp. Miljön lämnade också en del övrigt att önska. Upprustning! Vad tänker du om personalen? Hur ska de vara? Är de så? De flesta ansåg att personalen är mycket trevlig och villig att hjälpa till på både SSB och SUB. Frågar man snällt blir man väl bemött tillbaka! Några avvikande åsikter kom dock fram. En student säger sig ofta blivit avsnäst och endast i enstaka fall träffat på personal som varit trevlig och tillmötesgående och de kommer man ihåg! En annan tyckte att på SUB får man alltid hjälp men på SSB kände personen sig i vägen och upplevde personalen som snobbig. Någon annan upplevde personalen som robotlik och mekanisk på SSB t ex vid passbyte då man inte avslutade en fråga utan bara lämnade över till nästa kollega. En annan person tyckte att personalen på SSB är rutinerad men upplevde SUB:s personal som att det hela tiden kommer nya som inte kan alla rutiner och inte behärskar datasystemet. En återkommande åsikt är att när man inte hittar en bok på hyllan på SUB och vänder sig till personalen gör de precis samman sak som man själv redan gjort. Det är bra att man kan sköta sina låneärenden själv numera men man kan inte skala av personalen helt. När det krånglar, vilket det ibland gör, måste man kunna få god hjälp. Flera påpekade de långa köerna till informationspunkterna på SSB. En enkel fråga som t ex magasinsbeställning, kan få vänta länge. Man upplevde att personalen kunde ge för mycket service genom att istället för att visa hur låntagaren själv söker i katalogen gå igenom personens hela kurslista. Här uppskattade flera kösystemet med nummerlappar på SUB. Ljudnivån från personalen vid SSB:s informationsdiskar upplevdes som störande då man nyttjade läsplatserna. De flesta säger sig försöka sköta så mycket som möjligt på egen hand. Kunskap och service! De har höga förväntningar på personalen som de önskar helst skall kunna allt! De skall vara tillmötesgående och hjälpsamma och inte bli sura över onödiga frågor. Kunna svara på ämnesfrågor och inte rutinmässigt hänvisa vidare. Behärska datorer. En student berättade att när hon var på ett stadsdelsbibliotek och skulle sätta in sitt usb-minne flockades hela personalstyrkan kring henne för att se hur det går till. 13

14 Kommentar: Bemötandet är oerhört viktigt, den frågan måste ständigt finnas på dagordningen. Personalens utbildning måste ligga på rätt nivå. Praktisk datorvana. Hjälp till självhjälp i informationstjänsten. Personalen i informationstjänsten bör söka i OPAC. Nummerlappsystem kanske kan inrättas på vissa ställen. Vilken hjälp önskar du av personalen? Ämnesökningar, databassökningar, bokreservationer, hjälp att hitta på hyllorna? Får du den hjälp du önskar? Vad är de bäst på och vad skulle kunna förbättras? Över lag får personalen på båda biblioteken dåligt omdöme angående ämneskompetensen. De säger sig blivit besvikna flera gånger när de även har haft ganska enkla ämnesfrågor och nu håller sig till att fråga t ex om lånekortet inte fungerar eller om öppettider. De säger sig fråga i sista hand. En påpekar dock att på barnavdelningen på SSB kan personalen sin sak. Några påpekar att på SUB ställer man de svårare frågorna och på SSB hämtar man de böcker man redan sökt upp själv. På SSB känner man att man är bättre på att söka själv! Man upplever att personalen har en ålderdomlig utbildning och saknar fortbildning. Att man kommer ett steg tillbaka om man vänder sig till informationen. På SUB upplever man att personalen har större datorvana och får fortbildning. Flera säger sig fått undervisning i informationssökning på SUB men man glömmer och behöver fråga men då vill inte personalen lämna disken och har inte tid för längre frågor. Andra säger sig alltid få hjälp på SUB och har aldrig upplevt att det där ska du klara av själv! En student var mycket besviken på den bristande hjälp han fått angående e-böckerna på SUB. Databaserna på SUB:s webbplats känns upplevs som svåra att navigera sig till. De borde vara sökbara redan på startsidan. Man saknar också presentationer till de lite mer ovanliga databaserna. SSB:s databaser är det ingen som känner till. Hur får du tag på de böcker du behöver? Lånar på bibliotek, av kompisar, köper? Vad anser du om lånetiden? Väntetider? Så gott som alla lånar så långt det går både på SUB och SSB. Några säger sig aldrig köpa en kursbok. Samtliga intervjuade personer är vana studenter som säger sig låna mer och mer ju längre de studerat. Man är beredd att åka långt för att få tag på en särskild titel. Man vet att vara ute i god tid gärna innan terminsstart. Även fjärrlån utnyttjades av flera. Flera påpekade vikten av aktuell upplaga som de upplevde att SSB var dåliga på att köpa in. De ansåg också att handböcker som var referenslitteratur på SSB istället borde vara till hemlån. Man känner sig mer säker på att få en bok som reserverats på SUB, på SSB vet man aldrig om den kommer i tid och det blir dyrt att göra många reservationer. 14

15 På SUB får man låna om hur många gånger som helst på nätet tills någon ställer sig på kö. Det är bra, förstår inte poängen med att man måste lämna tillbaks personligen, för att sedan kunna börja en ny låneomgång. De efterfrågar också ett bokinkast då biblioteket är stängt. SUB:s generösa omlåningssystem uppskattas och även bokinkastet. Fantastiskt bra service att SSB skickar böcker mellan biblioteken! En jurist påpekar att SUB kan vara sen att köpa in ny litteratur och då utnyttjat fjärrlån. Personen har också upplevt att det tar lång tid för inköpt litteratur att komma ut på hyllan men har sagt till och då fått bra hjälp som snabbat på ärendet. Det är mycket bra att kunna sköta sina låneärenden via internet. Man utnyttjar också kontakter och handlar från olika nätbokhandlare eller begagnat. Man lånar också av varandra. Biblioteket eftersträvar att vara tillgängligt 24-timmar per dygn. Hur fungerar det? Webben, är det lätt eller svårt att hitta uppgifter, göra sökningar, reservera, låna om etc.? Är förknippat med vilken datavana man har. Flera påpekar att SUB:s och SSB:s webbstrukturer ibland försvårar informationssökandet. Det finns ingen enkel rak väg till dom funktionerna som de flesta människor använder sig av utan det är lite krångligt (Grupp A) För många steg bara för att söka på en bok. Ingen känner riktigt till SSB:s databasutbud. Majoriteten tycker det fungerar väldigt bra på SUB. Tillgång till databaser, låneärenden etc kände man till. Tillgången till ett loggin via studentinformationen A-huset kände alla till. Flera upplever det enklare att logga in med sitt efternamn och streckkoden på lånekortet som man gör på SUB istället för att ha en personlig fyrsiffrig pin-kod som är lätt att glömma. En student föreslår att SSB har information om sina magasinshämtningar på webben. Påminnelse att låna om/lämna tillbaka en bok via e-post på SUB uppskattas och saknas på SSB. Sökfunktionen i bibliotekens kataloger: På SSB saknar man på vilket ord boken står uppställd på som det gör på SUB (titel, författare, redaktör etc.). En student påpekade att det blivit mycket sämre på SUB:s katalog vad gäller lånestatus. Upplevde det mycket krångligare att behöva klicka på ytterligare en länk för information om placering och om boken finns inne eller ej. E-böckerna uppskattas. En student har dock haft mycket problem med att ladda ner SUB:s e- böcker hemifrån och har upplevt att han skickats runt till olika ställen inom universitetet för att information. 15

16 Juridiska databaserna/länksamlingarna uppskattas. Ingen kände till tjänsten Fråga bibliotekarien men alla ställer sig positiva till en sådan tjänst. Nej, vad är det? Låter skitcoolt ju. Men det är svårt, det finns så mycket grejer på biblioteket som man inte vet om. Man blir så förvånad när man kommer på det. SUB:s fjärrlån via nätet är uppskattat. Kommentar: Såväl SUB som SSB arbetar på att förbättra webben, nya versioner kommer under våren. SSB har även börjat med påminnelser via e-post. SSB bör bli bättre på att marknadsföra de databaser som allmänheten har tillgång till. Även tjänsten Fråga bibliotekarien behöver uppmärksammas mer. Vad anser du om bibliotekens öppettider och skyltning? De flesta anser sig nöjda med bibliotekens öppettider. Några tycker att det skulle vara öppet längre, framför allt på helgerna. SUB borde ha öppet så länge det bedrivs undervisning. En del kvällskurser slutar först klockan 22. Dessutom uppskattas inte tidig stängning före långhelger. Några anser även att SUB borde ha öppet under långhelgerna men det är väl okey om man stänger ner till jul. för studenterna har ju lika mycket att plugga. SSB:s filialer borde öppna tidigare på förmiddagen. Bokinkast på Stadsbiblioteket efterlystes av flera. Ibland har man åkt hur långt som helst och så finns det ingen jäkla brevlåda. Man blir fruktansvärt irriterad, menade en student i grupp B. Även i grupp C klagade man på bristen på bokinkast på SSB. Eftersom det har funnits tidigare måste det finnas en anledning till att det är borttaget att folk kastar skit i det eller så. De tyckte att det saknades information om detta. SUB har bokinkast, vilket är bra. Skyltningen anses bra på båda biblioteken. Men det tar ett tag innan man blir hemmastadd tycker en student. Man bör kunna sitt SAB-system för att hitta anser en annan. Flera har noterat omflyttningarna på SUB och att det saknats skyltar en tid. Kommentar: Bokinkast och öppettider hör ihop. SSB bör se över sin information angående sina bokinkast. Vad tycker du om bibliotekens telefonservice? Ingen säger sig direkt använda bibliotekets telefonservice sedan man nu kan sköta sina låneärenden via nätet. Någon säger Vad är det för nåt? Ingen säger heller att det är något de saknar. Vill man nå informationsdiskarna på SSB via telefon är det väldigt svårt att komma fram. Där upplevs servicen blivit sämre. 16

17 Kommentar: Studenterna använder oftast Internet idag för att göra vad de tidigare gjorde via telefon. Något du vill tillägga eller några övriga frågor? En multimediadator som klarar alla typer av program, t e x vissa språkprogram. Samarbete mellan olika bibliotek diskuterades i en grupp. SSB borde möta upp studenterna bättre t ex genom att ha fler studieplatser, aktuella upplagor. Hur tänker man som vanligt bibliotek? För det har blivit rätt mycket studenter som kommer och pluggar på biblioteket (SSB förf. tillägg) En student som läser både på juristlinjen och på Handelshögskolan tycker att SSB och HHS:s bibliotek borde samarbeta med litteratururval inom ekonomi. Bl a efterfrågas Riksdagstrycket på SSB. SSB:s filial i Kista borde samarbeta med KTHB. Datorsalar med internettillgång som håller öppet 20 timmar/dygn efterfrågas (finns tydligen på KTHB). SSB borde nischa sina olika bibliotek. Som t ex utlåning av film. Alla filialer borde inte ha lite film utan ett borde satsa extra på t ex äldre, smal film som är svår att få tag på för att väcka folks intresse. Del 3: Collageövning det optimala biblioteket Deltagarna fick instruktioner att riva ur två bilder var ur en hög med tidskrifter och sedan beskriva vad bilderna symboliserade. Följande 14 sidor visar på presentation av och utdrag med kommentarer från dessa övningar. 17

18 Framtidens bibliotek Övning med deltagarna i fokusgrupperna 18 SSB+SUB= SANT/Ewa Andersson 2006 SSB

19 Framtidens bibliotek Så här går övningen till: Deltagarna river/klipper ur bilder ur tidningar. De har kort tid på sig. Bilderna ska symbolisera framtidens bibliotek. Collagen hängs upp på väggen. Varje deltagare beskriver sina collage inför gruppen. 19 SSB+SUB= SANT/Ewa Andersson 2006 SSB

20 Vad är gemensamt för collagen? Öppenhet Luft Lugn Ingen hastighet Stress Miljö Estetik Mysig Ljus Hemtrevligt 20 SSB+SUB= SANT/Ewa Andersson 2006 SSB