Bokens väg till läsaren och biblioteken

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bokens väg till läsaren och biblioteken"

Transkript

1 1

2 2

3 SUNE AXELSSON Bokens väg till läsaren och biblioteken AKFEO FÖRLAG 3

4 Av Sune Axelsson har tidigare utgivits: Skärvor ur då 2009 Kajorna i Toulouse 2010 Vår resa i tiden 2011 Fågelskrift 2012 ISBN Sune Axelsson 2012 Akfeo Förlag, Omslagsbild: Halmstads Stadsbibliotek Foto: Jonas Ericsson Printed in Charleston, U.S.A. 4

5 Gutenbergs tryckpress (gravyr) Hälften av arbetet har den gjort som börjat Horatius 5

6 FÖRORD Boken utgör en ovärderlig del av vår kultur. Läsandet har under århundraden gett förströelse, bildning och lär oss mer om livet och vår värld än vi genom egna erfarenheter hinner tillägna oss. De första skrivsymbolerna kom för drygt fem tusen år sedan med den sumeriska kilskriften och de egyptiska hieroglyferna. Alfabeten med ljudhärmande symboler började senare utvecklas i sydvästra Asien. Snart tog de första berättelserna form på lertavlor och papyrus och samlades i bibliotek för att bli mer allmänt tillgängliga. Via boktryckarkonsten kunde böckerna spridas till miljontals läsare och en bokmarknad växte fram. I vår tid har den digitala boken skapat helt nya former för textpresentation, produktion, lagring och distribution. Läsplattans minne kan förvara tusentals böcker, som man ständigt kan bära med sig. Med text-, ljud- och bildlänkar öppnas nya vägar för den litterära gestaltningen. Samtidigt har boken fått en allt starkare konkurrens från andra medier som film, TV och internet. I denna skrift ges först en historisk summering av bokmarknadens och bibliotekens framväxt. Därefter redovisas dagens mediemarknad, biblioteksväsende och genom vilka distributionskanaler böckerna når ut till läsarna och biblioteken. Bokmarknadens koncentration mot ett fåtal aktörer berörs. Bibliotekens urvalsprocess vid medieinköp diskuteras och hur upphandlingen går till. 6

7 Hos många nyliberala politiker finns det en strävan att också privatisera biblioteken och lägga ut bokinköpen på entreprenad, vilket har genomförts i några kommuner. Den allt mer kommersialiserade bokmarknaden har inneburit ökad satsning på kändisförfattare, populärlitteratur och bästsäljare, vilket eroderar de stora förlagens kvalitetsstatus. Samtidigt har bokmarknaden demokratiserats genom den digitala tekniken, som gör det möjligt för envar att ge ut böcker. Nätbokhandeln pressar den traditionella, och på förlagen funderar man över hur hoten från e- boken och ökad egenutgivning bör bemötas. Under senare år har biblioteken fått stark konkurrens av Internet i rollen som allmänhetens informationskälla. Upphovsrättsskyddet begränsar tillgången på nyutkommen litteratur på nätet, men den kan i ökad utsträckning laddas ner som e-bokslån från biblioteken. E-boken kan mångfaldigas och spridas till betydligt lägre kostnad än pappersboken. Förlagen begränsar dock dess marknadsandel via större pålägg och staten genom högre moms än för en vanlig bok. Bibliotekens inköp hämmas av att avgiften är 20 kronor per e-bokslån. Denna skrift vänder sig till läsare som vill få en klarare bild av dagens bokmarknad och biblioteksväsende. Dit hör också anställda i biblioteks- och bokbranschen, journalister, lärare, elever i medieprogram liksom politiker med intresse och ansvar för kultursektorn. Linköping i december 2012 Sune Axelsson 7

8 INNEHÅLL 1. Historisk bakgrund Allmänhetens mediekonsumtion Dominerande mediekoncerner Bokutgivningen i siffror Bokhandeln Bokutgivningens elementa Utgivning på eget förlag Den elektroniska boken Bokens marknadsföring Dagens biblioteksväsende Bibliotekens leverantörer Bibliotekens upphandling Bibliotekens privatisering Vad styr bibliotekens bokinköp? Litteratursociologiskt perspektiv Avslutande reflektioner 141 Efterord 151 Några källor 153 8

9 1. HISTORISK BAKGRUND Redan under förhistorisk tid ritade människorna bilder på grottväggar, i leran eller i sanden. Till de kändaste hör grottmålningarna från Lascaux i sydvästra Frankrike som tros härröra från tiden f.kr. Vanliga motiv är vilda djur i rörelse men det finns också avtryck av händer och abstrakta mönster. Mer sällan avbildades människor. Gradvis utvecklades ett bildspråk där bilden symboliserade ett ord, en stavelse eller ett språkljud. Dit hör den sumeriska kilskriften och de egyptiska hieroglyferna som anses ha tagit form för drygt fem tusen år sedan. Den alfabetiska skriften med ljudhärmande symboler började utvecklas omkring 1500 f.kr. Figur 1: Egyptiska hieroglyfer. 9

10 Materialet som man skrev på växlade från trä, textilier till sten och lera. De senare var mer beständiga och det finns idag tusentals lertavlor bevarade från sumerisk tid. Egyptierna tillverkade också ett pappersliknande skrivmaterial genom att från papyrusens märg skära ut tunna remsor som flätades samman, bankades och slutligen beströks med lim för att skapa en skrivbar yta. Papyrusarken klistrades sedan ihop till rullar. De äldsta kända papyrusdokumenten är från 2000 f.kr. Materialet var dominerande under antiken fram till 300 e.kr. då det alltmer ersattes av pergamentet. Detta tillverkades från torkade djurhudar och blev det vanligaste skrivmaterialet under medeltiden. Man kunde skriva på båda sidor och skriften var också raderbar. Samtidigt ersattes bokrullen alltmer av den inbundna boken (codex) med sina bläddringsbara sidor. Papper började tillverkas i Kina av växtfibrer omkring 100 år e.kr. men det tog omkring tusen år innan det kom till Europa. Revolutionerande för den fortsatta utvecklingen var boktryckarkonsten som togs i bruk i Tyskland vid 1400-talets mitt. Och nu kunde böckerna spridas till miljontals läsare. En lika omskapande uppfinning från vår egen tid är den digitala boken som gjorts möjlig genom datorteknikens utveckling. Här överförs texten till ettor och nollor och boken, representerad av en datafil, kan lagras i en liten minneskapsel, synliggöras på datorns eller läsplattans skärm och skickas över hela världen via Internet. 10

11 Litteraturens utveckling Till de äldsta bevarade dokumenten från sumerisk tid hör Gilgamesheposet, som handlar om en kung i Uruk omkring 2500 f.kr. och hans försök att undslippa döden. De grekiska eposen Iliaden och Odysséen, vilka tillskrivs Homeros och troligen nedtecknades på 700-talet f.kr., handlar om trojanska kriget och krigshjälten Odysseus dramatiska hemfärd. Det var också i Grekland som lyriken och dramakonsten utvecklades under antiken. Även de episka berättelserna var skrivna i bunden form, som exempelvis Iliaden och Odysséen, båda på hexameter. Böckerna i bibeln anses också bygga på en muntlig tradition och de äldsta blev troligen färdigställda omkring 400 f.kr. Berättelsen om syndafloden i första Moseboken fanns med i det långt äldre Gilgamesheposet, vilket tyder på betydande influenser från tidigare kulturer i denna del av världen. Romankonsten kan följas tillbaka till sengrekisk tid då författare som Petronius och Lukianos skrev sina skildringar om livet med fantasifulla och exotiska inslag. I romarriket övertog man och vidareutvecklade det hellenistiska arvet. Den retoriska prosan fick sin guldålder med Cicero och poesin sin med diktare som Horatius och Vergilius. Ovidius, Gallus och Tibullus är kända för sina elegier; Horatius, Lucilius och Persius också för sina satirer. Under renässansen tillkom herde- och riddarromanen, men också pikareskromanen, som blev en föregångare till 11

12 den borgerliga romanen. Boktryckarkonsten, som introducerades av Johann Gutenberg omkring 1440, gjorde det möjligt att trycka böcker i stora serier och därmed sprida det skrivna ordet till många. Utvecklingen tog fart och vid sekelskiftet år 1500 hade mer än tio miljoner böcker tryckts. Papperet tillverkades av lump eller trämassa. Miguel Cervantes klassiker Don Quijote (1605) är en parodi på just riddarromanen, men innehåller flera inslag som kännetecknar den moderna romanen, som karaktärernas förändring och utveckling, spänningen mellan idealismen och verklighetens krassa krav, tillbakablickar och invävda berättelser inuti berättelserna och metalitterära inslag. Det var under samma period som William Shakespeare i England förnyade dramakonsten. Under 1700-talets första hälft vidgades läsekretsen. Till en början skedde det i England via tidningar och tidskrifter som The daily Courant och The Spectator. Läsarna tillhörde främst den växande överklassen, som ville tillägna sig kunskap och bildning. Romanens genombrott kom i England under 1700-talet med Daniel Defoes Robinson Crusoe (1719) och Jonathan Swifts satiriska roman Gullivers resor (1726). Samuel Richardson, som i brev- och dagboksform skildrar den dygdiga tjänsteflickan Pamelas liv (1740), räknas som den borgerliga romanens skapare. Bokens innehåll berörde stora läsarskaror. Henry Fielding var en annan föregångare med sin realistiska bildnings- och pikareskroman Tom Jones från

13 Omkring halva befolkningen var läskunnig i England vid 1700-talets mitt och redan då kunde enstaka skrifter nå upplagor som närmade sig exemplar. Men priserna var höga och boken Robinson Crusoe kostade en halv veckolön för en vanlig arbetare. Bibliotek började bildas men det krävdes en hög årsavgift för att få låna [1]. I Frankrike blev Rousseaus romantiska brevroman La Nouvelle Heloise (1761) den mest lästa i slutet av talet, och i Tyskland blev Goethes kärleksroman Den unge Werters lidande (1774) en storsäljare. Under 1800-talet utvecklades i England den historiska romanen av Walter Scott; i Ryssland av Lev Tolstoj med mastodontverket Krig och fred. Dostojevskij fördjupade den psykologiska människoskildringen i romaner som Brott och straff, Idioten och Bröderna Karamazov. I England och Frankrike gav Charles Dickens, Honoré de Balzac, Gustav Flaubert och Émile Zola osminkade inblickar i samhället och dess misär. Zola blev naturalismens portalfigur med Den experimentella romanen (1880), där han pläderade för naturvetenskapliga metoder även inom romankonsten. Författaren ska definiera förutsättningarna för ingående karaktärer och låta skeendet i romanen utvecklas som en konsekvens, ansåg han. Det var inte bara högtstående romaner som nådde bokläsarna. Redan då fanns det en undervegetation av pornografiska alster och politisk/religiösa pamfletter med stor efterfrågan hos allmänheten. Som den första erotiska romanen i England räknar man John Clelands: Memoirs of a Woman 13

14 of Pleasure mer känd som Fanny Hill. Den skrevs 1748 då författaren befann sig i fängelset Fleet Prison. Många romaner publicerades som följetonger i tidningar, som därmed kunde öka upplagan. I Frankrike nådde Alexandre Dumas De tre musketörerna (1844) stora läsarskaror i tidningen Le Siecle. Flera av Balzacs romaner publicerades i tidningen La Presse. Följetongsromanen med sina dramatiska förvecklingar blev alltmer dominerande. Här fanns det plats för romantik, äventyr och skräck med inslag av ädla huvudpersoner och nattsvarta skurkar i en inte sällan oförstående omvärld. Men den gav också utrymme för stora författarskap med nyanserade person- och verklighetsskildringar. Mary Shelleys skräckroman Frankenstein anses vara den första science fictionromanen, publicerad i London En klassiker blev också Robert Louis Stevensons Dr Jekyll and Mr Hyde, som skildrar hur en ond och en god personlighet bor i samma kropp. Amerika saknade det borgerliga skikt som var grunden för bokutgivningen i Europa, och därför blev satsningen på billiga böcker i stora upplagor en nödvändighet [1]. Till en början rörde det sig om piratutgivning av engelska böcker, där man höll inne avgiften för copyright och gav mycket låga författarhonorar. Till piraterna hörde bröderna Harper som i mitten av 1800-talet hade utvecklat sitt företag till världens största förlag. Nu fick man också råd att ge ersättning för tryck- 14

15 rättigheterna, men författarnas ersättning var fortfarande marginell. Men det fanns också amerikanska kvalitetsförlag, som likt Alfred Knopf publicerade översättningar av skönlitterära mästerverk från den europeiska litteraturen. I vårt land var bokutgivningen under 1600-talet mycket begränsad och i första hand inriktad på religiösa verk. Rudbecks Atlantica trycktes av honom själv i några hundra exemplar med liten efterfrågan. Under 1700-talet etablerade sig många boktryckare och bokhandlare också som förläggare. Med 1810 års tryckfrihetsförordning avskaffades censuren och principen om upphovsrätt började vinna insteg. Bokmarknaden expanderade kraftigt med en ökad utgivning av förströelselitteratur. Till de ledande förlagen hörde N.M. Lindh, grundat redan 1752, P.A. Norstedt & Söner (1823) och L.J. Hierta (1829). Albert Bonniers förlag grundades 1837 och gav som första bok ut den satiriska skriften: Bevis att Napoleon aldrig har existerat. Förlaget expanderade gradvis och blev på 1870-talet tillsammans med Norstedt landets största. Förlaget Wahlström & Widstrand, som numera ingår i Bonnierkoncernen, bildades 1884 av Per Karl Wahlström och Wilhelm Widstrand. Deras första bok blev en diktsamling av Claes Lagergren. De tre stora förlagen har genom åren publicerat flertalet av våra mest prominenta författare, däribland en rad nobelpristagare. 15

16 Det blev Carl Jonas Love Almqvist som 1834 förde upp den svenska romanen på internationell nivå med Drottningens juvelsmycke. År 1879 kom August Strindbergs genombrottsroman Röda rummet, följd av Tjänstekvinnans son (1886) och Hemsöborna (1887). Den främste företrädaren för nittiotalisterna blev Verner von Heidenstam med sina historiska verk och diktsamlingar. Efter sekelskiftet kom Hjalmar Söderbergs båda romaner Doktor Glas (1905) och Den allvarsamma leken (1912) liksom Hjalmar Bergmans Hans nåds testamente (1910) och Markurells i Wadköping (1919). Selma Lagerlöf tillhörde sin tids giganter med verk som Gösta Berlings saga (1891), Jerusalem (1902), Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige (1907) och Kejsaren av Portugallien (1914). Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur Verner von Heidenstam fick det sju år senare. Under 1900-talet har den litterära gestaltningen och formexperimenten utvecklats i delvis nya banor. Som exempelvis James Joyces roman: Odysseus (1922), Franz Kafkas: Processen (1925) och Marcel Prousts stora romansvit: På spaning efter den tid som flytt ( ). I Sverige kom en våg av självlärda berättare, som skildrade samhällets sociala baksidor och förnyade romanen. Bland dem nobelpristagarna Eyvind Johnson, Harry Martinson och Pär Lagerkvist, men också Jan Fridegård, Ivar Lo-Johansson, Moa Martinson, Sven Delblanc och Vilhelm Moberg. 16

17 Biblioteken Ordet bibliotek har sitt ursprung i grekiskan och betyder "boksamling". De allra äldsta är från den sumeriska högkulturen med sina samlingar av lertavlor täckta med kilskrift. Främst redovisar de ekonomiska transaktioner och inventarielistor, en del har också mytologiskt eller teologiskt innehåll. Detta gäller också de egyptiska papyrussamlingarna från samma tid. Till de äldsta biblioteken som man har funnit hör Ebla i Syrien med drygt lertavlor från tiden f.kr. Välkända är det assyriska biblioteket i Nineve från 600-talet f.kr. och biblioteket i Alexandria, som i början av vår tideräkning lär ha haft volymer. Grekerna övertog egyptiernas bruk av papyrus. En vasmålning från 480 f.kr. visar att den även användes i skolundervisningen. Enligt Platon ska Sokrates dock ha varnat för att bokläsning är skadligt för minnet. Också de romerska aristokraterna upprättade privata bibliotek med ibland flera tusen papyrusrullar. Skrivslavar användes för att kopiera böckerna i större upplagor. Efter Roms fall var de islamiska biblioteken de mest betydande i Europa och Mellanöstern. Detta gällde fram till medeltiden då klostren och universiteten med sina skriftsamlingar tog över i Europa. Bibliotek i modern tappning började växa fram först på 1800-talet. British Museums bibliotek med betjäningsdiskar i mitten och läseplatser runt om blev en förebild. 17

18 De äldre biblioteken nyttjades av en mycket begränsad krets. Fria boklån för allmänheten kom i Storbritannien och USA under 1800-talets senare hälft. I Sverige hade klostren bibliotek, vars skrifter delvis skingrades under reformationen. En betydelsefull roll intog senare Kungliga Biblioteket liksom universitetsbiblioteken i Uppsala och Lund. Drottning Lovisa Ulrika, syster till Fredrik den Store, sökte blåsa liv i det svenska kulturlivet och inrättade ett slottsbibliotek på Drottningholm. Redan i tidiga år hade hon läst klassiker och umgåtts med filosofer och författare vid hovet i Berlin, en av dem var Voltaire. Intresset för fransk litteratur avspeglas också i hennes boksamling. I Gamla Stan fanns vid 1700-talets slut flera lånebibliotek som lånade ut böcker mot en avgift. Med start 1861 grundades församlingsbiblioteken, som också skulle främja skolelevernas läskunnighet och kunskapsförkovran. De kommersiella biblioteken däremot var mer inriktade mot nöjesläsning. Kjellmans bibliotek innehöll som mest volymer [2]. Bland dem 47 exemplar av Tolstojs mäktiga roman Krig och fred. Strävan mot demokrati och ökad folkbildning, där inte minst folkrörelserna spelade en viktig roll, ledde till fria boklån också i Sverige. Under 1900-talets första hälft växte de kommunala folkbibliotek fram som vi har idag. En viktig milstolpe och förebild blev Stockholms stadsbibliotek, ritat av Gunnar Asplund och invigt

19 Kompaktare lagring och förbättrade sökmetoder Antalet utgivna böcker per år ökar stadigt. Vid sekelskiftet 1900 utkom i Sverige cirka 1600 böcker om året. Hundra år senare (2000) var siffran uppe i titlar. Den snabbaste ökningen har skett inom området vetenskapliga publikationer. Derek J. de Solla Price uppskattade i mitten av talet att antalet verk under de senaste decennierna hade fördubblats vart femtonde år [3], vilket ställde ökade krav på utrymme för förvaring och förbättrad indexering för att göra litteraturen sökbar. Möjligheterna att lagra stora mängder dokument på film insåg James Glaisher och John Herschel redan i mitten på 1800-talet, men det dröjde in på förra seklet innan tekniken kom i allmänt bruk. De två huvudmetoderna att lagra en stor mängd boksidor blev 16/35 mm rullfilm, eller på mikrofiche, vanligen med storleken 105 x 148 mm. Nästa jättekliv i förbättrad lagringskapacitet togs med den digitala tekniken, och idag kan tiotusentals romaner packas in som e-böcker i ett USB-minne eller en läsplatta. Det minsta insticksminnet, som vi idag kan köpa hos Elgiganten eller Clas Ohlson (mikro-sd-kort), har storleken 15 x 11 x 1 mm, väger 0,3 gram och rymmer upp till 32 Gbyte. Datorbaserade sökmetoder har utvecklats som gör det möjligt att plocka fram relevant information på sekunder, minuter det som förut kunde ta dagar, veckor och kräva 19

20 fysisk förflyttning till ett eller flera bibliotek. Sökmotorn Google har gradvis utvecklats till den mest använda på nätet. För litteratursökning finns också mer renodlade söksystem och idag hämtas forskarnas material i stor utsträckning från digitala databaser, till vilka universitet, bibliotek, företag och andra institutioner köper abonnemang eller betalar per sökning/artikelläsning. Bokmarknaden och dess aktörer Det är författarens text och budskap som i slutändan når och tolkas av läsaren. Däremellan bokproduktionen med förlagens granskning, redigering, formgivning och tryckning, samt distributionen av böckerna via grossister, bokhandel, varuhus, bokklubbar, nätbokhandel, bibliotek och skolor innan de slutligen når konsumenten/läsaren som gåva, bibliotekslån, läromedel eller som eget bokinköp. Pådrivande i denna process är marknadsföringen där böckerna exponeras mot konsumentledet via förlagets och bokhandelns reklamkampanjer. En viktig del utgör den uppmärksamhet som skapas i medierna i form av recensioner, artiklar, författarintervjuer; en symbios som i hög grad förstärker bokens efterfrågan och spridning. De största förlagen har här en avgörande konkurrensfördel eftersom det är deras böcker som framhävs i medierna och görs kända för konsumenterna, medan de små förlagens böcker hamnar i uppmärksamhetens periferi och därmed når långt färre kunder. 20

21 Exponeringen av förlagets böcker kan förstärkas ytterligare om det också ingår distributionsföretag i den egna koncernen. Förlagens böcker kan då framhävas vid skyltningen i butiken och nätbokhandeln eller slussas ut direkt till konsumenterna via bokklubbar, bokcirklar och inköpsförslag till biblioteken och bokhandeln. De allmänlitterära förlagen och läromedelsförlagen utgör huvudgrupperna i förlagsbranschen, men med helt olika marknader. De allmänlitterära verkar på en konsumentmarknad med ett rikt utbud av liknande produkter. Läromedelsförlagens har svagare konkurrens och säljs i större upplagor till en mer avgränsad kundkrets. De främsta försäljningskanalerna är bokhandlar, bokklubbar, nätbokhandlar, varuhus, kiosker. Det sker också en avsevärd direktförsäljning från förlagen. Distributionsföretag erbjuder förlag och bokhandel logistiska lösningar för beställning, leverans och lagerhållning. Bokkonsumenterna utgörs av privatpersoner som köper skönlitteratur, facklitteratur och barn/ungdomsböcker. Studerande och yrkesverksamma som köper läromedel är en annan stor grupp. En tredje utgör företag och offentliga institutioner, dit även biblioteken hör med sina breda inköp av litteratur i olika former. I de följande avsnitten kommer bokmarknaden och dess huvudaktörer granskas mer i detalj. Men först en översikt av allmänhetens mediekonsumtion. 21

22 16. AVSLUTANDE REFLEKTIONER Bokmarknaden har således under de senaste årtiondena genomgått stora förändringar. Marknadstrycket har lett till snabbare omloppstid för boken, och snart hittar man den på bokrean och i pocketformat till långt lägre priser. En annan skillnad är som tidigare nämnts förlagens jakt på böcker som kan säljas i hundratusentals exemplar eller mer. Detta har lett till en fokusering från förlagens sida på ämnen som intresserar den stora publiken och har potential att nå stora upplagor med hög vinst. Spänningslitteratur och då främst deckare är ledande och tillhör de svenska böcker som säljer bäst internationellt. Fokuseringen mot bästsäljare gäller inte minst de stora förlagen till följd av deras tunga kostnadskrävande organisationer. De mindre förlagen har större förutsättningar att ge ut smalare litteratur med vinst. Bokklubbarna har en viktig roll då det gäller att skapa stora försäljningsvolymer och introducera nya författare. I ännu högre grad bidrar mediernas recensioner, topplistor och författarporträtt med stark fokus på de stora förlagens utgivning, medan de mindre förlagens böcker och egenutgivarnas normalt negligeras. Den digitala PoD-tekniken inspirerar många författare till egenutgivning, vilket liksom e-boken utmanar de stora förlagshusens dominans. De senares ställning som kulturens högborg urholkas av fokuseringen på masslitteratur, 22

23 vars främsta kännemärke inte är litterär kvalitet utan att de säljer bra. Därmed avvecklas gradvis stjärnstatusen att bli utgiven som författare på ett stort förlag. En insikt som sipprar in också hos den läsande allmänheten och väcker mod hos egenutgivarna. Varför skicka sitt manus till ett stort förlag, där de kommersiella aspekterna väger tungt och refuseringsrisken är enorm? Enklare att publicera boken själv via ett mindre förlag eller någon egenutgivarkanal. Visst är spridningen i kvalitet större hos egenutgivarnas produkter. Men många kan fullt ut mäta sig med storförlagens uppskrivna böcker. Egenutgivarna utgör dock inget hot för de etablerade förlagen så länge medierna avstår från att göra deras verk och författare kända för allmänheten. Man kan således se en tydlig kvalitetspolarisering på bokmarknaden som följd av ökad egenutgivning och storförlagens jakt på böcker som kan säljas i miljonexemplar. Författaren personlighet utgör en allt viktigare del vid marknadsföringen och vid rekrytering av nya författare. Kändisskapets stora betydelse har tidigare berörts. Den skönlitteräre författaren bör således inte vara en sjavig enstöring, som sitter på sin kammare, utan en person med fräsch, social framtoning, verbal förmåga och som deltar med liv och lust i förlagets marknadsföring. Kerstin Ekman gör en lysande parodi på detta tema i sin roman från 2011: Grand final i skojarbranschen. 23

24 Politikerns syn Den ansvariga kulturministern Lena Adelsohn Liljeroth pekade i en artikel [58] på behovet att stödja yttrandefrihet, pluralism och tillgång till kvalitetslitteratur. Det ska finnas en väl fungerande bokmarknad med bred utgivning och många oberoende aktörer. Bokmarknaden står inför stora förändringar och en snabb utveckling som följd av digitalisering, e-böcker och näthandel, vilket skapar helt nya förutsättningar för såväl produktion som konsumtion av litteratur. Med den digitala tekniken kan författaren själv ge ut sina texter och skapa en fil för tryckning eller e-bok. I det senare fallet kan läsaren snabbt få tillgång till e-boken genom nedladdning eller via e-post. Läsplattor och digital distribution via nätet vidgar också möjligheterna att ta del av världslitteraturen. Dessa förändringar påverkar alla delar av det litterära systemet, från författande och utgivning till distribution och läsande. Utvecklingen kan skapa möjligheter för fler röster att komma till tals, vilket fördjupar demokratiseringen av det tryckta ordet, menar hon. En bred utgivning av litteratur är en förutsättning för det offentliga samtal, som utgör en grundsten i det demokratiska samhället. Ett första steg mot konkret handling från regeringens sida vore sänkt moms för e-boken, från 25 procent till den tryckta bokens 6 procent, samt att långsiktigt luckra upp de halvmonopol och oligopol som karakteriserar dagens 24

25 svenska mediemarknad. Också det ett bidrag till förbättrad konkurrens och fördjupad demokrati. Översättningen av utländsk litteratur, där huvuddelen idag är från engelskan, bör breddas och stimuleras för att skapa ökad kunskap och förståelse för andra kulturer än den svenska eller västerländska. Detta är inte minst viktigt mot bakgrund av den globaliseringsprocess som pågår och vårt medlemskap i EU. Efterhandsstöd från kulturbudgeten till böcker som redan gett vinst bör tas bort och omfördelas till mindre förlag och smala böcker, vars utgivning ofta går med förlust. Behovet av en bredare recensionstjänst Som påpekats är det främst Bonniers och Norstedts bokutgivning som recenseras och får uppmärksamhet av DN och SvD, medan de mindre förlagens i stor utsträckning negligeras. Övriga medier inklusive radio och TV förstärker intresset för storförlagens böcker till nackdel för den smala litteratur som de mindre förlagen ofta representerar. DN och SvD recenserar heller inte böcker från egenutgivare [60]. Böcker om eller skrivna av kändisar har däremot en medial gräddfil liksom böcker författade av journalister. Som Ann Steiner pekar på [59] var recensionerna fram till 1990-talet mer samstämmiga i stil och form med en tydligare strävan mot objektivitet. De senaste årens utveckling har gått mot ökad subjektivitet där åsikterna inte i lika hög grad förankras. 25

26 BTJ:s recensionstjänst av nyutkomna böcker har här en viktig uppgift. Den har större bredd än kultursidornas, och dess recensioner och inköpshandledning utgör, som min undersökning tydligt pekar på, det främsta underlaget för bibliotekens bokinköp. BTJ har en mer fristående position än Bonnierpressens kultursidor, som ingår i samma koncern som flera av våra största bokförlag och den ledande nätbokhandeln Adlibris. Kraven på objektivitet och saklighet är också starkare än de som vanligen ställs på dagspressens recensioner. BTJ har utvecklats från en till biblioteken starkt knuten ideell förening till att vara ett konkurrensutsatt företag. Att bibehålla och fortsatt utveckla BTJ:s recensionstjänst med statligt stöd eller infoga den i en statlig myndighet skulle främja och förstärka den mångfald och kvalitet inom svensk medieproduktion som kulturministern förespråkar. Recensionstjänsten bör bli avgiftsfri och öppnas för allmänheten och därmed bli ett viktigt komplement till dagstidningarnas recensionsverksamhet, som främst är inriktad mot storförlagens bokutgivning och den egna koncernens. För att minska risken för ensidiga bedömningar bör varje verk recenseras av två oberoende lektörer: en form av second opinion införs. Bokutgivningen, bokdistributionen och biblioteken har under senare decennier utvecklats mot en friare och mer konkurrensutsatt marknad, som dock starkt begränsas av det kommersiella/mediala ramverket och styrs av några få 26

27 dominerande aktörer. Även här kan regeringen göra mer för att motverka monopoltendenser och oligopol på den svenska mediemarknaden. En kultursyn i förändring Också synen på kulturen har genomgått betydande förändringar från det tidigare stränga bildningsidealet till att i allt högre grad omfamna populärkulturen [1]. Detta är särskilt tydligt inom film-, TV- och bokbranschen. För hundra år sedan var kulturen främst en angelägenhet för det borgerliga samhällsskiktet. Man läste böcker, lyssnade på musik, gick på teater, besökte konstutställningar och museer. Ett viktigt steg togs 1912 då ABF bildades med uppgiften att sprida kulturen till alla medborgare genom kurser, studiecirklar, föreläsningar och kulturarrangemang. De socialdemokratiska förlagen Tiden och Folket i Bild startade sin folkboksutgivning och Konstfrämjandet erbjöd grafiska bilder till låga priser. Samtidigt som kulturen demokratiserades och spreds till allt större grupper i samhället expanderade den kommersiella marknaden för konst, böcker och musik. Den amerikanska populärkulturen tog över alltmer med kiosklitteratur i massupplagor. Efter andra världskriget startade en debatt om inte kulturbegreppet borde vidgas till att omfatta också masskulturen och dess yttringar. Uppdelningen på finkultur och lågkultur började starkt ifrågasättas internationellt. 27

28 Den svenska debatten tog ytterligare fart när Bengt Nermans bok Demokratins kultursyn kom ut I den kritiserade han kulturens byråkratisering och pläderade för en mer subjektiv kultursyn, där den enskilda människans upplevelse i första hand bestämmer det kulturella värdet. Därmed skulle även den massproducerade popkonsten och kiosklitteraturen tilldelas en plats i kultursammanhang. Denna syn fick ökat stöd och idag står populärkulturen som segrare, och det amerikanska inflytandet är större än någonsin. Undersökningar pekar på att högutbildade idag läser underhållningslitteratur i samma utsträckning som de lågutbildade. Flertalet böcker är främst ägnade att underhålla, och de mest uppmärksammade av dem når miljonupplagor. Böcker om historiska personers liv eller händelser ökar i antal, och inte sällan skildras de i romanform med en flytande gräns mellan verklighet och fiktion. Vittneslitteraturen med sin samhällskritik är en närliggande genre. I den postmoderna litteraturen blandas högt och lågt, gammalt och nytt med olika formexperiment, genregränser överskrids och sidokommentarer om verkets tillblivelse kan ibland infogas (metafiktion). Listan på Bokus bästsäljare för år 2011 toppades av Jag är Zlatan följt av Leif GW Perssons bok Gustavs grabb. Lars Kepler, Tomas Tranströmer, Camilla Läckberg fanns också med bland de sju på listan. 28

Litteraturhistoria. Gemensamma genomgångar av olika litterära tidsperioder. Läsa textutdrag från olika verk som skrivits under de olika

Litteraturhistoria. Gemensamma genomgångar av olika litterära tidsperioder. Läsa textutdrag från olika verk som skrivits under de olika Litteraturhistoria Under några veckor ska vi arbeta med litteraturhistoria på svenskan. Vi kommer att gå igenom alla sju tidsperioder från antiken fram till modernismen. Hur och vad ska vi arbeta med?

Läs mer

Säg hej till din nya bibliotekarie:

Säg hej till din nya bibliotekarie: Säg hej till din nya bibliotekarie: Det pågår en tyst revolution på våra folkbibliotek. För inte länge sedan var biblioteken oberoende. Fria att välja ut, köpa in och rekommendera litteratur och fakta

Läs mer

Aktuell statistik om E-böcker

Aktuell statistik om E-böcker Aktuell statistik om E-böcker sammanställd av Ulrika Facht, Nordicom Tabeller och figurer Sidan Figur 1 Bokläsning/boklyssning i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 211 (procent) 2 Tabell 1 Bokläsning/boklyssning

Läs mer

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Svensk Biblioteksförening Promemoria 2012-06- 15 Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Låntagare ska även i framtiden ha tillgång till kultur och kunskap i olika publiceringsformer och format,

Läs mer

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 E-böcker och folkbibliotek Distribution, kommersialism och kontroll Svenska folkbibliotek har en svår situation när det gäller e-böcker. Biblioteken är en betydande distributör

Läs mer

Romanen som vardagsvara

Romanen som vardagsvara Romanen som vardagsvara Förläggare, författare och skönlitterära häftesserier i Sverige 1833-1851 från Lars Johan Hierta till Albert Bonnier Gunnel Furuland STOCKHOLM Innehåll Bibliografisk anmärkning

Läs mer

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier.

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. 2012-12-06 19:12 Sida 1 (av 11) ESS i svenska, Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Kapitel Läsa för att lära Kapitel Uppslagsboken Kapitel Uppslagsboken

Läs mer

En lathund om att. Sverige

En lathund om att. Sverige En lathund om att publicera i Sverige 1 Selinoë 2 Allmänna råd om textformatering!... 2 Mindre förlag!... 3 Självpublicering!... 4 Bokservice!... 6 Bokutgivningsföretag!... 7 Om e-böcker!... 8 Tryckta

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet. En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet. En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 3 En fördjupningsstudie av e-böcker

Läs mer

TEMAVISNING MED VERKSTAD

TEMAVISNING MED VERKSTAD KONST/FOLKTRO NÄCKENS POLSKA [1 besök. Visningar och skulpturverkstad] Ett av Bror Hjorths mest kända konstverk är Näckens Polska, som står framför tågstationen i Uppsala. Skulpturen kom på plats 1967,

Läs mer

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Svensk Biblioteksförenings studiepaket Barn berättar En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Välkommen till studiepaketet Barn berättar! Svensk Biblioteksförening ska främja biblioteksutveckling.

Läs mer

Antikens Grekland förr och nu

Antikens Grekland förr och nu Antikens Grekland förr och nu Namn: Lisa Söderberg Klass: 9an Innehållsförteckning Antikens Grekland då och nu..1 Innehållsförteckning...2 Sammanfattning..3 Varför har jag valt att skriva om det här.4

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

2009-05-12 103 33 STOCKHOLM

2009-05-12 103 33 STOCKHOLM 1 2009-05-12 Kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar betänkande (SOU 2009:16) Grundanalys, Förnyelseprogram och Kulturpolitikens arkitektur av Kulturutredningen Ku2009/241/KV Svenska Förläggareföreningen

Läs mer

INKÖPSPOLICY. vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK

INKÖPSPOLICY. vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK Kultur & Fritid Sundsvalls stadsbibliotek Kerstin Sjöström 2006-12-06 INKÖPSPOLICY vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK Mål och riktlinjer 2 Urvalsprinciper 3 Sid. 2 MÅL OCH RIKTLINJER Biblioteket skall värna

Läs mer

BIBLIOTEKEN OCH E-BOKEN

BIBLIOTEKEN OCH E-BOKEN BIBLIOTEKEN OCH E-BOKEN TILL FÖRSVAR FÖR DET FRIA ORDET Vi tar för givet att man ska kunna låna böcker och andra medier på sitt bibliotek. Men i det självklara ryms också något större och viktigare; något

Läs mer

Slutrapport för projektet Kurslitteratur som e-bok ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitetsbibliotek och elib

Slutrapport för projektet Kurslitteratur som e-bok ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitetsbibliotek och elib Slutrapport för projektet Kurslitteratur som e-bok ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitetsbibliotek och elib Wilhelm Widmark Stockholms universitetsbibliotek Februari 2003 Kurslitteratur som

Läs mer

Biblioteksundersökning Linköping 2012 Användare

Biblioteksundersökning Linköping 2012 Användare Biblioteksundersökning Linköping 2012 Användare 300 telefonintervjuer med användare De som under de senaste 12 månaderna besökt Linköpings stadsbibliotek eller dess webbplats. (inklusive närbibliotek/bokbuss,

Läs mer

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö I samråd med förskolans och skolans pedagoger ska skolbiblioteket vara ett stöd inom följande områden: läsa

Läs mer

http://www.sdv.de/digital East German BOD producer

http://www.sdv.de/digital East German BOD producer 1 of 5 2/26/2006 12:43 PM http://www.sdv.de/digital East German BOD producer http://www.das-syndicat.com/ Crime writers association (interesting discussions on BOD, German language) Drama Direkt DramaDirekt

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö I samråd med förskolans och skolans pedagoger ska skolbiblioteket vara ett stöd inom följande områden. Förskola

Läs mer

Tema 1. Litteratur. Instuderingsfrågor. Korta videoföreläsningar. Textmaterial. Fördjupning. Relevanta länkar

Tema 1. Litteratur. Instuderingsfrågor. Korta videoföreläsningar. Textmaterial. Fördjupning. Relevanta länkar Tema 1 Vad är politik? Vad är makt? Vad är statsvetenskap? Detta är grundläggande frågeställningar som inledningsvis bör besvaras. I detta tema har vi sedan valt att utgå från det politiska tänkande som

Läs mer

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN Borås 8-9 oktober 2003 Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län Resursbibliotek för döva I Örebro pågår sedan oktober 2001 projektet Resursbibliotek för döva. Initiativtagare

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek)

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Medieplan beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Beskrivning av biblioteken: Målgrupper och tillgänglighet

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

1. Mission. 2. Vision. 3. Värderingar. 4. Verksamhetsidé

1. Mission. 2. Vision. 3. Värderingar. 4. Verksamhetsidé Strategisk verksamhetsplan för Kulturförvaltningen Kompletterar Kulturpolitiska mål för Värnamo kommun 2011 2014 och Biblioteksplan för Värnamo kommun 2011 2014. Kn 2014-02-19 19 Bilaga 3 1. Mission Kulturnämnden

Läs mer

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Olika syn på saken. Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Olika syn på saken. Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal Svensk Biblioteksförenings studiepaket Olika syn på saken Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal 2 Välkommen till studiepaketet Olika syn på saken! Svensk Biblioteksförening ska främja

Läs mer

BIBLIOTEKARIEN BLOGGAR...

BIBLIOTEKARIEN BLOGGAR... Page 1 of 6 共 享 举 报 滥 用 情 况 下 一 个 博 客» 创 建 博 客 登 录 BIBLIOTEKARIEN BLOGGAR... EN BLOGG FRÅN OCH OM HTS BIBLIOTEK! DET HANDLAR OM DET SOM HAR HÄNT, HÄNDER OCH SKA HÄNDA. BLOGGEN GER OCKSÅ MÅNGA BOKTIPS PÅ

Läs mer

Av: Johanna Åberg 9B. Konst och Kulturhistoria Antiken-Nutid 800 f.kr-2012 e.kr

Av: Johanna Åberg 9B. Konst och Kulturhistoria Antiken-Nutid 800 f.kr-2012 e.kr Av: Johanna Åberg 9B Konst och Kulturhistoria Antiken-Nutid 800 f.kr-2012 e.kr Antiken Grekisk stil 800 f.kr-200 f.kr Den grekiska antiken bestod av grekisk mytologi och gudatro. Grekerna var mycket duktiga

Läs mer

Nedan följer en sammanfattning av alla de idéer och synpunkter som presenterades.

Nedan följer en sammanfattning av alla de idéer och synpunkter som presenterades. Nätverksträff 2012-09-07 Äntligen! Sådan var känslan när ett 30-tal bibliotekarier möttes i Kultur i Västs lokaler i Göteborg. Litteraturkonsulent Gunnar Südow hade kallat till nätverksträff och tanken

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

V E R K T YG F Ö R V E R K L I G H E T E N BYGG- LITTERATUR

V E R K T YG F Ö R V E R K L I G H E T E N BYGG- LITTERATUR V E R K T YG F Ö R V E R K L I G H E T E N BYGG- LITTERATUR - bokhyllan för byggsverige! För proffs av specialister För att göra ett bra jobb måste du känna till vissa regler. Du behöver också aktuella

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ Information Kultur Läslust 1 BIBLIOTEKSPLAN Biblioteksplanen är ett politiskt förankrat dokument som ska ge en överblick över bibliotekens verksamheter samt ansvarsfördelningen

Läs mer

Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11

Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11 Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11 Genrekoden har allt du behöver för att arbeta med svenskämnet enligt Lgr 11. Genrekoden utgår ifrån den nya kursplanens syn på att det i all kommunikation

Läs mer

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen Människan är större Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selen Människan är större en bok för samtal om livet Skåne Stadsmission har med bidrag av författare, fotografer och illustratörer skapat

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Nationella mål att sträva mot i ämnet svenska Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven 1 utvecklar sin

Läs mer

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Syfte Projektets syfte var att utifrån olika marknadsföringsåtgärder motverka en hyllifiering av den statligt stödda litteraturen eller med

Läs mer

Vad tycker läsarna om e-boken? bokhora

Vad tycker läsarna om e-boken? bokhora Vad tycker läsarna om e-boken? bokhora Innehåll Allmänt om undersökningen Erfarenheter av e-böcker och läsplattor Attityder till e-böcker och läsplattor Piratkopiering Tankar om framtiden 1011 personer

Läs mer

Folkbiblioteken i. Örebro län 2012. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Örebro län 2012. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i län regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Svensk Biblioteksförening har sina medlemmars uppdrag att synliggöra bibliotekens verksamhet och därigenom öka förståelsen för

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

Antikens världar. Instuderingsfrågor

Antikens världar. Instuderingsfrågor Antikens världar Instuderingsfrågor 1. Vilka spår av antikens kulturer kan vi uppfatta i vår egen tid? 2. Vad menas med ord och uttryck som folk och kultur? 3. Vad är skillnaden på ett kulturarv och ett

Läs mer

lll#vyazc#cj CHE>G6I>DC IG:C9:G FÖRELÄSNINGAR 2009

lll#vyazc#cj <yg6c 69AwC \dgvc5vyazc#cj >CHE>G6I>DC IG:C9:G FÖRELÄSNINGAR 2009 FÖRELÄSNINGAR 2009 Jag älskar citat, det vet alla som varit på en föreläsning med mig, eller om man läst mina böcker. En av de personer som alltid gett mig något att fundera på är den franske aforismförfattaren

Läs mer

Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 26 september 2012

Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 26 september 2012 26 september 2012 Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 Inledning Syfte Det är en demokratisk rättighet att den enskilde individen, var man än bor i landet och vilket format man än behöver, ska ha tillgång

Läs mer

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN 1(6) Förskoleklass mål för förskoleklass Exempel på genomförande Strävansmål mot år 2 få fonologisk medvetenhet känna lust att lära genom att LÄSA få möjlighet till att LYSSNA, TALA och BERÄTTA utveckla

Läs mer

Att behandla sina bästa kunder som fiender är att skjuta sig själv i foten och rena motsatsen till ett framgångsrecept

Att behandla sina bästa kunder som fiender är att skjuta sig själv i foten och rena motsatsen till ett framgångsrecept Att behandla sina bästa kunder som fiender är att skjuta sig själv i foten och rena motsatsen till ett framgångsrecept Resultat och analys av en enkät som visar vad låntagare vid Stockholms stadsbibliotek

Läs mer

Rätt till litteratur och information LL allt viktigare för många. Johanna von Rutenberg LL-Center/FDUV

Rätt till litteratur och information LL allt viktigare för många. Johanna von Rutenberg LL-Center/FDUV Rätt till litteratur och information LL allt viktigare för många Johanna von Rutenberg LL-Center/FDUV Vad är LL? Standardspråk Standardspråk är den språkform som är gemensam för olika ålders- och yrkesgrupper,

Läs mer

KLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR

KLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR KLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR Ämnet klassisk grekiska språk och kultur är till sin karaktär ett humanistiskt ämne som förenar språk- och kulturstudier. Grekiska har varit gemensamt språk för befolkningen

Läs mer

BOKFÖRSÄLJNINGS- STATISTIKEN

BOKFÖRSÄLJNINGS- STATISTIKEN BOKFÖRSÄLJNINGS- STATISTIKEN Första tertialet 2015 Erik Wikberg Rapport från Svenska Bokhandlareföreningen och Svenska Förläggareföreningen Bokförsäljningsstatistiken Första tertialet 2015 ERIK WIKBERG

Läs mer

Analys av Hungerspelen

Analys av Hungerspelen Analys av Hungerspelen Sammanfattning av boken Hungerspelen, som är skriven av Suzanne Collins, utspelar sig i Amerikas framtid där alla stater delats upp i olika distrikt, landet kallas Panem. Katniss

Läs mer

Faktamaterial till bilderna om grundlagarna

Faktamaterial till bilderna om grundlagarna Sveriges fyra grundlagar Spelreglerna för vårt samhälle Bild 1. Faktamaterial till bilderna om grundlagarna Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Svensk övergång till DDC. Underlag Nationella referensgruppens möte 2008-11-19 Version 2008-11-12

Svensk övergång till DDC. Underlag Nationella referensgruppens möte 2008-11-19 Version 2008-11-12 Svensk övergång till DDC. Underlag Nationella referensgruppens möte 2008-11-19 Version 2008-11-12 Sammanfattning Målen med en övergång till DDC är Internationalisering Rationalisering av arbetet med klassifikation

Läs mer

av tryckandet kom från 1100-talet att ske i Europa, efter att araberna tagit med sig

av tryckandet kom från 1100-talet att ske i Europa, efter att araberna tagit med sig TRYCKHISTORIA Tryckteknik Redan före vår tideräkning tryckte man från infärgade plattor i Ostasien. Redan på 700-talet trycktes religiösa texter i Kina och Japan. På 1000-talet började man framställa lösa

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Ca 3000 fkr uppstår de första mänskliga civilisationerna. Utmärkande för en civilisation är: - Statsapparat - Ekonomiskt utbyte - Religion - Språk

Ca 3000 fkr uppstår de första mänskliga civilisationerna. Utmärkande för en civilisation är: - Statsapparat - Ekonomiskt utbyte - Religion - Språk Riktigt gammal historia Hi B kurs. Ett litet tidsperspektiv. Jorden är ca 5000 000 000 år gammal. Människoapan är ca 50 000 000 år gammal. Ca 1% av jordens historia alltså Mänsklig aktivitet, alltså att

Läs mer

Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips

Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips en lektion från Lärarrummet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: 7-9, Gym, Vux Lektionstyp: reflektion och diskussion

Läs mer

PM - statusrapport e-böcker

PM - statusrapport e-böcker 2014-03-28 PM - statusrapport e-böcker Osäker på terminologi och begrepp? Läs gärna dokumentet Frågor och svar om e- böcker! Inledning E-böckerna är mycket populära, under 2013 ökade e-boksutlåningen vid

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

Samtliga studieperioder är obligatoriska för dem som studerar journalistik som huvudämne.

Samtliga studieperioder är obligatoriska för dem som studerar journalistik som huvudämne. MEDIESPRÅK Samtliga studieperioder är obligatoriska för dem som studerar journalistik som huvudämne. Beskrivning av ämnet I det journalistiska arbetet är språket ett väsentligt arbetsredskap. Journalisterna

Läs mer

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:124) om kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet.

Läs mer

Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek

Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek Jag är A. Man 38 36,2 B. Kvinna 65 61,9 C. Annan 2 1,9 Min ålder A. yngre än 25 år 16 15,2 B. 26 45 år 28 26,7 C. 46 65 år 26 24,8 D. äldre än 65 35 33,3 Tid för mitt

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

Vad är upphovsrätt och hur uppstår den? Hur lång är skyddstiden? Vad skyddas av upphovsrätten? Vad innebär symbolen?

Vad är upphovsrätt och hur uppstår den? Hur lång är skyddstiden? Vad skyddas av upphovsrätten? Vad innebär symbolen? S V E R I G E S F Ö R FAT TA R F Ö R B U N D I N F O R M E R A R O M U P P H OV S R ÄT T E N i Vad är upphovsrätt och hur uppstår den? Upphovsrättslagen ger upphovsmän ensamrätt att förfoga över sitt verk

Läs mer

Läsandets kultur Litteraturutredningens slutbetänkande, SOU 2012:65

Läsandets kultur Litteraturutredningens slutbetänkande, SOU 2012:65 1 2013-02-25 Kulturdepartementet ku.remissvar@regeringskansliet.se Läsandets kultur Litteraturutredningens slutbetänkande, SOU 2012:65 Svenska Förläggareföreningen har beretts tillfälle att lämna synpunkter

Läs mer

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun Biblioteksplan i Karlsborgs kommun Dokumenttyp: Diarienummer: Beslutande: Handlingsplan xxx.xxx Kommunfullmäktige Antagen: 2015-05-25 Giltighetstid: 2015-2017 Dokumentet gäller för: Dokumentansvar: Biblioteksverksamheten

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Kuriosa - Läsplattetyper

Kuriosa - Läsplattetyper Bokälskaren Bokälskaren kan antingen vara någon som har slut på utrymme hemma för fler böcker och därför ser läsplattan som ett sätt att inte behöva köpa nytt hus eller (hemska tanke) göra sig av med några

Läs mer

Folkbiblioteken i. Region Skåne 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Region Skåne 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Region Skåne regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Svensk biblioteksförening har sina medlemmars uppdrag att synliggöra bibliotekens verksamhet och därigenom öka förståelsen

Läs mer

LITTERATURSTUDIE AV BOKEN JANE EYRE

LITTERATURSTUDIE AV BOKEN JANE EYRE LITTERATURSTUDIE AV BOKEN JANE EYRE Ämne: Svenska/SO Namn: Johanna Wennberg Handledare: Anna och Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning LITTERATURSTUDIE AV BOKEN JANE EYRE...1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2

Läs mer

Så här registrerar du dina titlar

Så här registrerar du dina titlar Så här registrerar du dina titlar Logga in på www.bokinfo.se och klicka på Lägg till ny artikel. När du har fyllt i och sparat de obligatoriska uppgifterna markerade med * kan du fylla i resten av informationen

Läs mer

Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN

Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN 2 Förord En biblioteksplan är tänkt att vara ett redskap för politiker och tjänstemän att på ett strukturerat sätt ta tillvara befintliga biblioteksresurser,

Läs mer

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att KÄRLEK Under vårterminen i årskurs 8 kommer vi att arbeta med temat kärlek. Alla måste vi förhålla oss till kärleken på gott och ont; ibland får den oss att sväva på små moln, ibland får den oss att må

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Varför arbetar vi med det här?

Varför arbetar vi med det här? Reklam Varför arbetar vi med det här? För att lära sig att analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner. För att lära sig att kommunicera med bilder för att uttrycka budskap.

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

Material från www.etthalvtarkpapper.se

Material från www.etthalvtarkpapper.se Svenska 1 Litterär förståelse och litterära begrepp Centralt innehåll och kunskapskrav I det centrala innehållet för svenska 1 anges Skönlitteratur, författad av såväl kvinnor som män, från olika tider

Läs mer

Lärarhandledning till: Mitt liv som grej- En serie om små saker

Lärarhandledning till: Mitt liv som grej- En serie om små saker Lärarhandledning till: Mitt liv som grej- En serie om små saker BARA FÖR ATT DET ÄR EN LITEN GREJ ÄR DET INGEN SMÅSAK Kungar och presidenter har en given plats i historieböckerna. Men alla små saker som

Läs mer

Musik och film på Internet hot eller möjlighet? (Ds 2007:29) Föreningarna tillstyrker i huvudsak det förslag som Cecilia Renfors presenterat.

Musik och film på Internet hot eller möjlighet? (Ds 2007:29) Föreningarna tillstyrker i huvudsak det förslag som Cecilia Renfors presenterat. YTTRANDE 2007-12-17 Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt 103 33 Stockholm Musik och film på Internet hot eller möjlighet? (Ds 2007:29) Föreningen Svenska Läromedel, Svenska

Läs mer

Idéer och uppfinningar för grundsärskolan

Idéer och uppfinningar för grundsärskolan Idéer och uppfinningar för grundsärskolan ETT SKOLPROGRAM FÖR GRUNDSÄRSKOLANS ÅRSKURS 1 9 SOM LÄSER ÄMNEN EFTERARBETSMATERIAL Det här materialet kompletterar lärarhandledning till Nobelmuseets skolprogram

Läs mer

Att resa ett utbyte av erfarenheter

Att resa ett utbyte av erfarenheter Att resa ett utbyte av erfarenheter Hej! Du fick igår i uppdrag av Sveriges kung och drottning att föra världen samman genom en resa som du och dina gruppkamrater ska ta er för de närmaste veckorna. Detta

Läs mer

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL TILL LÄRAREN Vi hälsar dig och din klass varmt välkomna till Byteatern Kalmar Länsteater och föreställningen ANTIGONE. Vi hoppas att ni kommer att få en härlig teaterupplevelse

Läs mer

Vad kan jag låna på biblioteket?

Vad kan jag låna på biblioteket? Startsidan / Vad kan jag låna på biblioteket? Vad kan jag låna på biblioteket? På biblioteket kan du låna böcker böcker och tidningar på andra språk e-böcker e-ljudböcker lättlästa böcker böcker med extra

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

Vad skulle du vilja uppfinna?

Vad skulle du vilja uppfinna? Vad skulle du vilja uppfinna? Bakgrund Alfred Nobel var en mångsidig man. Han var kemist och uppfinnare, skrev pjäser och dikter, drev företag och öppnade fabriker. Han kunde flera språk och var ofta på

Läs mer

Extra material till punkt 1

Extra material till punkt 1 Punkt 1 Muntlig framställning med fokus på mottagaranpassning. Faktorer som gör en muntlig presentation intressant och övertygande. Användning av presentationstekniska hjälpmedel som stöd för muntlig framställning.

Läs mer

VEM ÄGER VAD Nummer tre i en serie på tre om journalistik som en arbetsmetod i skolan. Från Tidningsutgivarna.

VEM ÄGER VAD Nummer tre i en serie på tre om journalistik som en arbetsmetod i skolan. Från Tidningsutgivarna. Ett material från Mediekompass Tidigare Tidningen i Skolan 3 Kolla källan VEM ÄGER VAD Nummer tre i en serie på tre om journalistik som en arbetsmetod i skolan. Från Tidningsutgivarna. Klicka! Klicka!

Läs mer

Framsidesillustrationer: Marco Leal, Shabnam Faraee, Bekim Gasi, Emre Özdamarlar. Illustration denna sida: Amalia Alvarez Illustration motstående

Framsidesillustrationer: Marco Leal, Shabnam Faraee, Bekim Gasi, Emre Özdamarlar. Illustration denna sida: Amalia Alvarez Illustration motstående VAD ÄR Framsidesillustrationer: Marco Leal, Shabnam Faraee, Bekim Gasi, Emre Özdamarlar. Illustration denna sida: Amalia Alvarez Illustration motstående sida: Amanda Casanellas Illustration baksidan: Marco

Läs mer

Biblioteksplan 2014--2018

Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteksplan Datum 2014-11-07 Beslutad Kommunfullmäktige 242, 2014-12-16 1(7) Dnr 14/714-880 Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteken i Mörbylånga kommun består av tre folkbibliotek, Mörbylånga, Färjestaden

Läs mer

FRÖODLING Anders Skarlind 25 sep 2006

FRÖODLING Anders Skarlind 25 sep 2006 FRÖODLING FRÖODLING Författare: Anders Skarlind Johnny Andreasson Peter Erlandsson Paul Teepen Redaktörer: Anders Skarlind Johnny Andreasson Utgiven av Anders Skarlind Fröodling finns tillgänglig på Fröodling.se

Läs mer