Bokens väg till läsaren och biblioteken

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bokens väg till läsaren och biblioteken"

Transkript

1 1

2 2

3 SUNE AXELSSON Bokens väg till läsaren och biblioteken AKFEO FÖRLAG 3

4 Av Sune Axelsson har tidigare utgivits: Skärvor ur då 2009 Kajorna i Toulouse 2010 Vår resa i tiden 2011 Fågelskrift 2012 ISBN Sune Axelsson 2012 Akfeo Förlag, Omslagsbild: Halmstads Stadsbibliotek Foto: Jonas Ericsson Printed in Charleston, U.S.A. 4

5 Gutenbergs tryckpress (gravyr) Hälften av arbetet har den gjort som börjat Horatius 5

6 FÖRORD Boken utgör en ovärderlig del av vår kultur. Läsandet har under århundraden gett förströelse, bildning och lär oss mer om livet och vår värld än vi genom egna erfarenheter hinner tillägna oss. De första skrivsymbolerna kom för drygt fem tusen år sedan med den sumeriska kilskriften och de egyptiska hieroglyferna. Alfabeten med ljudhärmande symboler började senare utvecklas i sydvästra Asien. Snart tog de första berättelserna form på lertavlor och papyrus och samlades i bibliotek för att bli mer allmänt tillgängliga. Via boktryckarkonsten kunde böckerna spridas till miljontals läsare och en bokmarknad växte fram. I vår tid har den digitala boken skapat helt nya former för textpresentation, produktion, lagring och distribution. Läsplattans minne kan förvara tusentals böcker, som man ständigt kan bära med sig. Med text-, ljud- och bildlänkar öppnas nya vägar för den litterära gestaltningen. Samtidigt har boken fått en allt starkare konkurrens från andra medier som film, TV och internet. I denna skrift ges först en historisk summering av bokmarknadens och bibliotekens framväxt. Därefter redovisas dagens mediemarknad, biblioteksväsende och genom vilka distributionskanaler böckerna når ut till läsarna och biblioteken. Bokmarknadens koncentration mot ett fåtal aktörer berörs. Bibliotekens urvalsprocess vid medieinköp diskuteras och hur upphandlingen går till. 6

7 Hos många nyliberala politiker finns det en strävan att också privatisera biblioteken och lägga ut bokinköpen på entreprenad, vilket har genomförts i några kommuner. Den allt mer kommersialiserade bokmarknaden har inneburit ökad satsning på kändisförfattare, populärlitteratur och bästsäljare, vilket eroderar de stora förlagens kvalitetsstatus. Samtidigt har bokmarknaden demokratiserats genom den digitala tekniken, som gör det möjligt för envar att ge ut böcker. Nätbokhandeln pressar den traditionella, och på förlagen funderar man över hur hoten från e- boken och ökad egenutgivning bör bemötas. Under senare år har biblioteken fått stark konkurrens av Internet i rollen som allmänhetens informationskälla. Upphovsrättsskyddet begränsar tillgången på nyutkommen litteratur på nätet, men den kan i ökad utsträckning laddas ner som e-bokslån från biblioteken. E-boken kan mångfaldigas och spridas till betydligt lägre kostnad än pappersboken. Förlagen begränsar dock dess marknadsandel via större pålägg och staten genom högre moms än för en vanlig bok. Bibliotekens inköp hämmas av att avgiften är 20 kronor per e-bokslån. Denna skrift vänder sig till läsare som vill få en klarare bild av dagens bokmarknad och biblioteksväsende. Dit hör också anställda i biblioteks- och bokbranschen, journalister, lärare, elever i medieprogram liksom politiker med intresse och ansvar för kultursektorn. Linköping i december 2012 Sune Axelsson 7

8 INNEHÅLL 1. Historisk bakgrund Allmänhetens mediekonsumtion Dominerande mediekoncerner Bokutgivningen i siffror Bokhandeln Bokutgivningens elementa Utgivning på eget förlag Den elektroniska boken Bokens marknadsföring Dagens biblioteksväsende Bibliotekens leverantörer Bibliotekens upphandling Bibliotekens privatisering Vad styr bibliotekens bokinköp? Litteratursociologiskt perspektiv Avslutande reflektioner 141 Efterord 151 Några källor 153 8

9 1. HISTORISK BAKGRUND Redan under förhistorisk tid ritade människorna bilder på grottväggar, i leran eller i sanden. Till de kändaste hör grottmålningarna från Lascaux i sydvästra Frankrike som tros härröra från tiden f.kr. Vanliga motiv är vilda djur i rörelse men det finns också avtryck av händer och abstrakta mönster. Mer sällan avbildades människor. Gradvis utvecklades ett bildspråk där bilden symboliserade ett ord, en stavelse eller ett språkljud. Dit hör den sumeriska kilskriften och de egyptiska hieroglyferna som anses ha tagit form för drygt fem tusen år sedan. Den alfabetiska skriften med ljudhärmande symboler började utvecklas omkring 1500 f.kr. Figur 1: Egyptiska hieroglyfer. 9

10 Materialet som man skrev på växlade från trä, textilier till sten och lera. De senare var mer beständiga och det finns idag tusentals lertavlor bevarade från sumerisk tid. Egyptierna tillverkade också ett pappersliknande skrivmaterial genom att från papyrusens märg skära ut tunna remsor som flätades samman, bankades och slutligen beströks med lim för att skapa en skrivbar yta. Papyrusarken klistrades sedan ihop till rullar. De äldsta kända papyrusdokumenten är från 2000 f.kr. Materialet var dominerande under antiken fram till 300 e.kr. då det alltmer ersattes av pergamentet. Detta tillverkades från torkade djurhudar och blev det vanligaste skrivmaterialet under medeltiden. Man kunde skriva på båda sidor och skriften var också raderbar. Samtidigt ersattes bokrullen alltmer av den inbundna boken (codex) med sina bläddringsbara sidor. Papper började tillverkas i Kina av växtfibrer omkring 100 år e.kr. men det tog omkring tusen år innan det kom till Europa. Revolutionerande för den fortsatta utvecklingen var boktryckarkonsten som togs i bruk i Tyskland vid 1400-talets mitt. Och nu kunde böckerna spridas till miljontals läsare. En lika omskapande uppfinning från vår egen tid är den digitala boken som gjorts möjlig genom datorteknikens utveckling. Här överförs texten till ettor och nollor och boken, representerad av en datafil, kan lagras i en liten minneskapsel, synliggöras på datorns eller läsplattans skärm och skickas över hela världen via Internet. 10

11 Litteraturens utveckling Till de äldsta bevarade dokumenten från sumerisk tid hör Gilgamesheposet, som handlar om en kung i Uruk omkring 2500 f.kr. och hans försök att undslippa döden. De grekiska eposen Iliaden och Odysséen, vilka tillskrivs Homeros och troligen nedtecknades på 700-talet f.kr., handlar om trojanska kriget och krigshjälten Odysseus dramatiska hemfärd. Det var också i Grekland som lyriken och dramakonsten utvecklades under antiken. Även de episka berättelserna var skrivna i bunden form, som exempelvis Iliaden och Odysséen, båda på hexameter. Böckerna i bibeln anses också bygga på en muntlig tradition och de äldsta blev troligen färdigställda omkring 400 f.kr. Berättelsen om syndafloden i första Moseboken fanns med i det långt äldre Gilgamesheposet, vilket tyder på betydande influenser från tidigare kulturer i denna del av världen. Romankonsten kan följas tillbaka till sengrekisk tid då författare som Petronius och Lukianos skrev sina skildringar om livet med fantasifulla och exotiska inslag. I romarriket övertog man och vidareutvecklade det hellenistiska arvet. Den retoriska prosan fick sin guldålder med Cicero och poesin sin med diktare som Horatius och Vergilius. Ovidius, Gallus och Tibullus är kända för sina elegier; Horatius, Lucilius och Persius också för sina satirer. Under renässansen tillkom herde- och riddarromanen, men också pikareskromanen, som blev en föregångare till 11

12 den borgerliga romanen. Boktryckarkonsten, som introducerades av Johann Gutenberg omkring 1440, gjorde det möjligt att trycka böcker i stora serier och därmed sprida det skrivna ordet till många. Utvecklingen tog fart och vid sekelskiftet år 1500 hade mer än tio miljoner böcker tryckts. Papperet tillverkades av lump eller trämassa. Miguel Cervantes klassiker Don Quijote (1605) är en parodi på just riddarromanen, men innehåller flera inslag som kännetecknar den moderna romanen, som karaktärernas förändring och utveckling, spänningen mellan idealismen och verklighetens krassa krav, tillbakablickar och invävda berättelser inuti berättelserna och metalitterära inslag. Det var under samma period som William Shakespeare i England förnyade dramakonsten. Under 1700-talets första hälft vidgades läsekretsen. Till en början skedde det i England via tidningar och tidskrifter som The daily Courant och The Spectator. Läsarna tillhörde främst den växande överklassen, som ville tillägna sig kunskap och bildning. Romanens genombrott kom i England under 1700-talet med Daniel Defoes Robinson Crusoe (1719) och Jonathan Swifts satiriska roman Gullivers resor (1726). Samuel Richardson, som i brev- och dagboksform skildrar den dygdiga tjänsteflickan Pamelas liv (1740), räknas som den borgerliga romanens skapare. Bokens innehåll berörde stora läsarskaror. Henry Fielding var en annan föregångare med sin realistiska bildnings- och pikareskroman Tom Jones från

13 Omkring halva befolkningen var läskunnig i England vid 1700-talets mitt och redan då kunde enstaka skrifter nå upplagor som närmade sig exemplar. Men priserna var höga och boken Robinson Crusoe kostade en halv veckolön för en vanlig arbetare. Bibliotek började bildas men det krävdes en hög årsavgift för att få låna [1]. I Frankrike blev Rousseaus romantiska brevroman La Nouvelle Heloise (1761) den mest lästa i slutet av talet, och i Tyskland blev Goethes kärleksroman Den unge Werters lidande (1774) en storsäljare. Under 1800-talet utvecklades i England den historiska romanen av Walter Scott; i Ryssland av Lev Tolstoj med mastodontverket Krig och fred. Dostojevskij fördjupade den psykologiska människoskildringen i romaner som Brott och straff, Idioten och Bröderna Karamazov. I England och Frankrike gav Charles Dickens, Honoré de Balzac, Gustav Flaubert och Émile Zola osminkade inblickar i samhället och dess misär. Zola blev naturalismens portalfigur med Den experimentella romanen (1880), där han pläderade för naturvetenskapliga metoder även inom romankonsten. Författaren ska definiera förutsättningarna för ingående karaktärer och låta skeendet i romanen utvecklas som en konsekvens, ansåg han. Det var inte bara högtstående romaner som nådde bokläsarna. Redan då fanns det en undervegetation av pornografiska alster och politisk/religiösa pamfletter med stor efterfrågan hos allmänheten. Som den första erotiska romanen i England räknar man John Clelands: Memoirs of a Woman 13

14 of Pleasure mer känd som Fanny Hill. Den skrevs 1748 då författaren befann sig i fängelset Fleet Prison. Många romaner publicerades som följetonger i tidningar, som därmed kunde öka upplagan. I Frankrike nådde Alexandre Dumas De tre musketörerna (1844) stora läsarskaror i tidningen Le Siecle. Flera av Balzacs romaner publicerades i tidningen La Presse. Följetongsromanen med sina dramatiska förvecklingar blev alltmer dominerande. Här fanns det plats för romantik, äventyr och skräck med inslag av ädla huvudpersoner och nattsvarta skurkar i en inte sällan oförstående omvärld. Men den gav också utrymme för stora författarskap med nyanserade person- och verklighetsskildringar. Mary Shelleys skräckroman Frankenstein anses vara den första science fictionromanen, publicerad i London En klassiker blev också Robert Louis Stevensons Dr Jekyll and Mr Hyde, som skildrar hur en ond och en god personlighet bor i samma kropp. Amerika saknade det borgerliga skikt som var grunden för bokutgivningen i Europa, och därför blev satsningen på billiga böcker i stora upplagor en nödvändighet [1]. Till en början rörde det sig om piratutgivning av engelska böcker, där man höll inne avgiften för copyright och gav mycket låga författarhonorar. Till piraterna hörde bröderna Harper som i mitten av 1800-talet hade utvecklat sitt företag till världens största förlag. Nu fick man också råd att ge ersättning för tryck- 14

15 rättigheterna, men författarnas ersättning var fortfarande marginell. Men det fanns också amerikanska kvalitetsförlag, som likt Alfred Knopf publicerade översättningar av skönlitterära mästerverk från den europeiska litteraturen. I vårt land var bokutgivningen under 1600-talet mycket begränsad och i första hand inriktad på religiösa verk. Rudbecks Atlantica trycktes av honom själv i några hundra exemplar med liten efterfrågan. Under 1700-talet etablerade sig många boktryckare och bokhandlare också som förläggare. Med 1810 års tryckfrihetsförordning avskaffades censuren och principen om upphovsrätt började vinna insteg. Bokmarknaden expanderade kraftigt med en ökad utgivning av förströelselitteratur. Till de ledande förlagen hörde N.M. Lindh, grundat redan 1752, P.A. Norstedt & Söner (1823) och L.J. Hierta (1829). Albert Bonniers förlag grundades 1837 och gav som första bok ut den satiriska skriften: Bevis att Napoleon aldrig har existerat. Förlaget expanderade gradvis och blev på 1870-talet tillsammans med Norstedt landets största. Förlaget Wahlström & Widstrand, som numera ingår i Bonnierkoncernen, bildades 1884 av Per Karl Wahlström och Wilhelm Widstrand. Deras första bok blev en diktsamling av Claes Lagergren. De tre stora förlagen har genom åren publicerat flertalet av våra mest prominenta författare, däribland en rad nobelpristagare. 15

16 Det blev Carl Jonas Love Almqvist som 1834 förde upp den svenska romanen på internationell nivå med Drottningens juvelsmycke. År 1879 kom August Strindbergs genombrottsroman Röda rummet, följd av Tjänstekvinnans son (1886) och Hemsöborna (1887). Den främste företrädaren för nittiotalisterna blev Verner von Heidenstam med sina historiska verk och diktsamlingar. Efter sekelskiftet kom Hjalmar Söderbergs båda romaner Doktor Glas (1905) och Den allvarsamma leken (1912) liksom Hjalmar Bergmans Hans nåds testamente (1910) och Markurells i Wadköping (1919). Selma Lagerlöf tillhörde sin tids giganter med verk som Gösta Berlings saga (1891), Jerusalem (1902), Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige (1907) och Kejsaren av Portugallien (1914). Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur Verner von Heidenstam fick det sju år senare. Under 1900-talet har den litterära gestaltningen och formexperimenten utvecklats i delvis nya banor. Som exempelvis James Joyces roman: Odysseus (1922), Franz Kafkas: Processen (1925) och Marcel Prousts stora romansvit: På spaning efter den tid som flytt ( ). I Sverige kom en våg av självlärda berättare, som skildrade samhällets sociala baksidor och förnyade romanen. Bland dem nobelpristagarna Eyvind Johnson, Harry Martinson och Pär Lagerkvist, men också Jan Fridegård, Ivar Lo-Johansson, Moa Martinson, Sven Delblanc och Vilhelm Moberg. 16

17 Biblioteken Ordet bibliotek har sitt ursprung i grekiskan och betyder "boksamling". De allra äldsta är från den sumeriska högkulturen med sina samlingar av lertavlor täckta med kilskrift. Främst redovisar de ekonomiska transaktioner och inventarielistor, en del har också mytologiskt eller teologiskt innehåll. Detta gäller också de egyptiska papyrussamlingarna från samma tid. Till de äldsta biblioteken som man har funnit hör Ebla i Syrien med drygt lertavlor från tiden f.kr. Välkända är det assyriska biblioteket i Nineve från 600-talet f.kr. och biblioteket i Alexandria, som i början av vår tideräkning lär ha haft volymer. Grekerna övertog egyptiernas bruk av papyrus. En vasmålning från 480 f.kr. visar att den även användes i skolundervisningen. Enligt Platon ska Sokrates dock ha varnat för att bokläsning är skadligt för minnet. Också de romerska aristokraterna upprättade privata bibliotek med ibland flera tusen papyrusrullar. Skrivslavar användes för att kopiera böckerna i större upplagor. Efter Roms fall var de islamiska biblioteken de mest betydande i Europa och Mellanöstern. Detta gällde fram till medeltiden då klostren och universiteten med sina skriftsamlingar tog över i Europa. Bibliotek i modern tappning började växa fram först på 1800-talet. British Museums bibliotek med betjäningsdiskar i mitten och läseplatser runt om blev en förebild. 17

18 De äldre biblioteken nyttjades av en mycket begränsad krets. Fria boklån för allmänheten kom i Storbritannien och USA under 1800-talets senare hälft. I Sverige hade klostren bibliotek, vars skrifter delvis skingrades under reformationen. En betydelsefull roll intog senare Kungliga Biblioteket liksom universitetsbiblioteken i Uppsala och Lund. Drottning Lovisa Ulrika, syster till Fredrik den Store, sökte blåsa liv i det svenska kulturlivet och inrättade ett slottsbibliotek på Drottningholm. Redan i tidiga år hade hon läst klassiker och umgåtts med filosofer och författare vid hovet i Berlin, en av dem var Voltaire. Intresset för fransk litteratur avspeglas också i hennes boksamling. I Gamla Stan fanns vid 1700-talets slut flera lånebibliotek som lånade ut böcker mot en avgift. Med start 1861 grundades församlingsbiblioteken, som också skulle främja skolelevernas läskunnighet och kunskapsförkovran. De kommersiella biblioteken däremot var mer inriktade mot nöjesläsning. Kjellmans bibliotek innehöll som mest volymer [2]. Bland dem 47 exemplar av Tolstojs mäktiga roman Krig och fred. Strävan mot demokrati och ökad folkbildning, där inte minst folkrörelserna spelade en viktig roll, ledde till fria boklån också i Sverige. Under 1900-talets första hälft växte de kommunala folkbibliotek fram som vi har idag. En viktig milstolpe och förebild blev Stockholms stadsbibliotek, ritat av Gunnar Asplund och invigt

19 Kompaktare lagring och förbättrade sökmetoder Antalet utgivna böcker per år ökar stadigt. Vid sekelskiftet 1900 utkom i Sverige cirka 1600 böcker om året. Hundra år senare (2000) var siffran uppe i titlar. Den snabbaste ökningen har skett inom området vetenskapliga publikationer. Derek J. de Solla Price uppskattade i mitten av talet att antalet verk under de senaste decennierna hade fördubblats vart femtonde år [3], vilket ställde ökade krav på utrymme för förvaring och förbättrad indexering för att göra litteraturen sökbar. Möjligheterna att lagra stora mängder dokument på film insåg James Glaisher och John Herschel redan i mitten på 1800-talet, men det dröjde in på förra seklet innan tekniken kom i allmänt bruk. De två huvudmetoderna att lagra en stor mängd boksidor blev 16/35 mm rullfilm, eller på mikrofiche, vanligen med storleken 105 x 148 mm. Nästa jättekliv i förbättrad lagringskapacitet togs med den digitala tekniken, och idag kan tiotusentals romaner packas in som e-böcker i ett USB-minne eller en läsplatta. Det minsta insticksminnet, som vi idag kan köpa hos Elgiganten eller Clas Ohlson (mikro-sd-kort), har storleken 15 x 11 x 1 mm, väger 0,3 gram och rymmer upp till 32 Gbyte. Datorbaserade sökmetoder har utvecklats som gör det möjligt att plocka fram relevant information på sekunder, minuter det som förut kunde ta dagar, veckor och kräva 19

20 fysisk förflyttning till ett eller flera bibliotek. Sökmotorn Google har gradvis utvecklats till den mest använda på nätet. För litteratursökning finns också mer renodlade söksystem och idag hämtas forskarnas material i stor utsträckning från digitala databaser, till vilka universitet, bibliotek, företag och andra institutioner köper abonnemang eller betalar per sökning/artikelläsning. Bokmarknaden och dess aktörer Det är författarens text och budskap som i slutändan når och tolkas av läsaren. Däremellan bokproduktionen med förlagens granskning, redigering, formgivning och tryckning, samt distributionen av böckerna via grossister, bokhandel, varuhus, bokklubbar, nätbokhandel, bibliotek och skolor innan de slutligen når konsumenten/läsaren som gåva, bibliotekslån, läromedel eller som eget bokinköp. Pådrivande i denna process är marknadsföringen där böckerna exponeras mot konsumentledet via förlagets och bokhandelns reklamkampanjer. En viktig del utgör den uppmärksamhet som skapas i medierna i form av recensioner, artiklar, författarintervjuer; en symbios som i hög grad förstärker bokens efterfrågan och spridning. De största förlagen har här en avgörande konkurrensfördel eftersom det är deras böcker som framhävs i medierna och görs kända för konsumenterna, medan de små förlagens böcker hamnar i uppmärksamhetens periferi och därmed når långt färre kunder. 20

21 Exponeringen av förlagets böcker kan förstärkas ytterligare om det också ingår distributionsföretag i den egna koncernen. Förlagens böcker kan då framhävas vid skyltningen i butiken och nätbokhandeln eller slussas ut direkt till konsumenterna via bokklubbar, bokcirklar och inköpsförslag till biblioteken och bokhandeln. De allmänlitterära förlagen och läromedelsförlagen utgör huvudgrupperna i förlagsbranschen, men med helt olika marknader. De allmänlitterära verkar på en konsumentmarknad med ett rikt utbud av liknande produkter. Läromedelsförlagens har svagare konkurrens och säljs i större upplagor till en mer avgränsad kundkrets. De främsta försäljningskanalerna är bokhandlar, bokklubbar, nätbokhandlar, varuhus, kiosker. Det sker också en avsevärd direktförsäljning från förlagen. Distributionsföretag erbjuder förlag och bokhandel logistiska lösningar för beställning, leverans och lagerhållning. Bokkonsumenterna utgörs av privatpersoner som köper skönlitteratur, facklitteratur och barn/ungdomsböcker. Studerande och yrkesverksamma som köper läromedel är en annan stor grupp. En tredje utgör företag och offentliga institutioner, dit även biblioteken hör med sina breda inköp av litteratur i olika former. I de följande avsnitten kommer bokmarknaden och dess huvudaktörer granskas mer i detalj. Men först en översikt av allmänhetens mediekonsumtion. 21

22 16. AVSLUTANDE REFLEKTIONER Bokmarknaden har således under de senaste årtiondena genomgått stora förändringar. Marknadstrycket har lett till snabbare omloppstid för boken, och snart hittar man den på bokrean och i pocketformat till långt lägre priser. En annan skillnad är som tidigare nämnts förlagens jakt på böcker som kan säljas i hundratusentals exemplar eller mer. Detta har lett till en fokusering från förlagens sida på ämnen som intresserar den stora publiken och har potential att nå stora upplagor med hög vinst. Spänningslitteratur och då främst deckare är ledande och tillhör de svenska böcker som säljer bäst internationellt. Fokuseringen mot bästsäljare gäller inte minst de stora förlagen till följd av deras tunga kostnadskrävande organisationer. De mindre förlagen har större förutsättningar att ge ut smalare litteratur med vinst. Bokklubbarna har en viktig roll då det gäller att skapa stora försäljningsvolymer och introducera nya författare. I ännu högre grad bidrar mediernas recensioner, topplistor och författarporträtt med stark fokus på de stora förlagens utgivning, medan de mindre förlagens böcker och egenutgivarnas normalt negligeras. Den digitala PoD-tekniken inspirerar många författare till egenutgivning, vilket liksom e-boken utmanar de stora förlagshusens dominans. De senares ställning som kulturens högborg urholkas av fokuseringen på masslitteratur, 22

23 vars främsta kännemärke inte är litterär kvalitet utan att de säljer bra. Därmed avvecklas gradvis stjärnstatusen att bli utgiven som författare på ett stort förlag. En insikt som sipprar in också hos den läsande allmänheten och väcker mod hos egenutgivarna. Varför skicka sitt manus till ett stort förlag, där de kommersiella aspekterna väger tungt och refuseringsrisken är enorm? Enklare att publicera boken själv via ett mindre förlag eller någon egenutgivarkanal. Visst är spridningen i kvalitet större hos egenutgivarnas produkter. Men många kan fullt ut mäta sig med storförlagens uppskrivna böcker. Egenutgivarna utgör dock inget hot för de etablerade förlagen så länge medierna avstår från att göra deras verk och författare kända för allmänheten. Man kan således se en tydlig kvalitetspolarisering på bokmarknaden som följd av ökad egenutgivning och storförlagens jakt på böcker som kan säljas i miljonexemplar. Författaren personlighet utgör en allt viktigare del vid marknadsföringen och vid rekrytering av nya författare. Kändisskapets stora betydelse har tidigare berörts. Den skönlitteräre författaren bör således inte vara en sjavig enstöring, som sitter på sin kammare, utan en person med fräsch, social framtoning, verbal förmåga och som deltar med liv och lust i förlagets marknadsföring. Kerstin Ekman gör en lysande parodi på detta tema i sin roman från 2011: Grand final i skojarbranschen. 23

24 Politikerns syn Den ansvariga kulturministern Lena Adelsohn Liljeroth pekade i en artikel [58] på behovet att stödja yttrandefrihet, pluralism och tillgång till kvalitetslitteratur. Det ska finnas en väl fungerande bokmarknad med bred utgivning och många oberoende aktörer. Bokmarknaden står inför stora förändringar och en snabb utveckling som följd av digitalisering, e-böcker och näthandel, vilket skapar helt nya förutsättningar för såväl produktion som konsumtion av litteratur. Med den digitala tekniken kan författaren själv ge ut sina texter och skapa en fil för tryckning eller e-bok. I det senare fallet kan läsaren snabbt få tillgång till e-boken genom nedladdning eller via e-post. Läsplattor och digital distribution via nätet vidgar också möjligheterna att ta del av världslitteraturen. Dessa förändringar påverkar alla delar av det litterära systemet, från författande och utgivning till distribution och läsande. Utvecklingen kan skapa möjligheter för fler röster att komma till tals, vilket fördjupar demokratiseringen av det tryckta ordet, menar hon. En bred utgivning av litteratur är en förutsättning för det offentliga samtal, som utgör en grundsten i det demokratiska samhället. Ett första steg mot konkret handling från regeringens sida vore sänkt moms för e-boken, från 25 procent till den tryckta bokens 6 procent, samt att långsiktigt luckra upp de halvmonopol och oligopol som karakteriserar dagens 24

25 svenska mediemarknad. Också det ett bidrag till förbättrad konkurrens och fördjupad demokrati. Översättningen av utländsk litteratur, där huvuddelen idag är från engelskan, bör breddas och stimuleras för att skapa ökad kunskap och förståelse för andra kulturer än den svenska eller västerländska. Detta är inte minst viktigt mot bakgrund av den globaliseringsprocess som pågår och vårt medlemskap i EU. Efterhandsstöd från kulturbudgeten till böcker som redan gett vinst bör tas bort och omfördelas till mindre förlag och smala böcker, vars utgivning ofta går med förlust. Behovet av en bredare recensionstjänst Som påpekats är det främst Bonniers och Norstedts bokutgivning som recenseras och får uppmärksamhet av DN och SvD, medan de mindre förlagens i stor utsträckning negligeras. Övriga medier inklusive radio och TV förstärker intresset för storförlagens böcker till nackdel för den smala litteratur som de mindre förlagen ofta representerar. DN och SvD recenserar heller inte böcker från egenutgivare [60]. Böcker om eller skrivna av kändisar har däremot en medial gräddfil liksom böcker författade av journalister. Som Ann Steiner pekar på [59] var recensionerna fram till 1990-talet mer samstämmiga i stil och form med en tydligare strävan mot objektivitet. De senaste årens utveckling har gått mot ökad subjektivitet där åsikterna inte i lika hög grad förankras. 25

26 BTJ:s recensionstjänst av nyutkomna böcker har här en viktig uppgift. Den har större bredd än kultursidornas, och dess recensioner och inköpshandledning utgör, som min undersökning tydligt pekar på, det främsta underlaget för bibliotekens bokinköp. BTJ har en mer fristående position än Bonnierpressens kultursidor, som ingår i samma koncern som flera av våra största bokförlag och den ledande nätbokhandeln Adlibris. Kraven på objektivitet och saklighet är också starkare än de som vanligen ställs på dagspressens recensioner. BTJ har utvecklats från en till biblioteken starkt knuten ideell förening till att vara ett konkurrensutsatt företag. Att bibehålla och fortsatt utveckla BTJ:s recensionstjänst med statligt stöd eller infoga den i en statlig myndighet skulle främja och förstärka den mångfald och kvalitet inom svensk medieproduktion som kulturministern förespråkar. Recensionstjänsten bör bli avgiftsfri och öppnas för allmänheten och därmed bli ett viktigt komplement till dagstidningarnas recensionsverksamhet, som främst är inriktad mot storförlagens bokutgivning och den egna koncernens. För att minska risken för ensidiga bedömningar bör varje verk recenseras av två oberoende lektörer: en form av second opinion införs. Bokutgivningen, bokdistributionen och biblioteken har under senare decennier utvecklats mot en friare och mer konkurrensutsatt marknad, som dock starkt begränsas av det kommersiella/mediala ramverket och styrs av några få 26

27 dominerande aktörer. Även här kan regeringen göra mer för att motverka monopoltendenser och oligopol på den svenska mediemarknaden. En kultursyn i förändring Också synen på kulturen har genomgått betydande förändringar från det tidigare stränga bildningsidealet till att i allt högre grad omfamna populärkulturen [1]. Detta är särskilt tydligt inom film-, TV- och bokbranschen. För hundra år sedan var kulturen främst en angelägenhet för det borgerliga samhällsskiktet. Man läste böcker, lyssnade på musik, gick på teater, besökte konstutställningar och museer. Ett viktigt steg togs 1912 då ABF bildades med uppgiften att sprida kulturen till alla medborgare genom kurser, studiecirklar, föreläsningar och kulturarrangemang. De socialdemokratiska förlagen Tiden och Folket i Bild startade sin folkboksutgivning och Konstfrämjandet erbjöd grafiska bilder till låga priser. Samtidigt som kulturen demokratiserades och spreds till allt större grupper i samhället expanderade den kommersiella marknaden för konst, böcker och musik. Den amerikanska populärkulturen tog över alltmer med kiosklitteratur i massupplagor. Efter andra världskriget startade en debatt om inte kulturbegreppet borde vidgas till att omfatta också masskulturen och dess yttringar. Uppdelningen på finkultur och lågkultur började starkt ifrågasättas internationellt. 27

28 Den svenska debatten tog ytterligare fart när Bengt Nermans bok Demokratins kultursyn kom ut I den kritiserade han kulturens byråkratisering och pläderade för en mer subjektiv kultursyn, där den enskilda människans upplevelse i första hand bestämmer det kulturella värdet. Därmed skulle även den massproducerade popkonsten och kiosklitteraturen tilldelas en plats i kultursammanhang. Denna syn fick ökat stöd och idag står populärkulturen som segrare, och det amerikanska inflytandet är större än någonsin. Undersökningar pekar på att högutbildade idag läser underhållningslitteratur i samma utsträckning som de lågutbildade. Flertalet böcker är främst ägnade att underhålla, och de mest uppmärksammade av dem når miljonupplagor. Böcker om historiska personers liv eller händelser ökar i antal, och inte sällan skildras de i romanform med en flytande gräns mellan verklighet och fiktion. Vittneslitteraturen med sin samhällskritik är en närliggande genre. I den postmoderna litteraturen blandas högt och lågt, gammalt och nytt med olika formexperiment, genregränser överskrids och sidokommentarer om verkets tillblivelse kan ibland infogas (metafiktion). Listan på Bokus bästsäljare för år 2011 toppades av Jag är Zlatan följt av Leif GW Perssons bok Gustavs grabb. Lars Kepler, Tomas Tranströmer, Camilla Läckberg fanns också med bland de sju på listan. 28

Tidslinje litteratur historia

Tidslinje litteratur historia Tidslinje litteratur historia av Simon Antiken 800 f.kr- 500 e.kr Tiden före Kristus kallas antiken. Antikens litteratur hade sitt centrum i Grekland. Grekland kom också på den moderna demokratin men man

Läs mer

Säg hej till din nya bibliotekarie:

Säg hej till din nya bibliotekarie: Säg hej till din nya bibliotekarie: Det pågår en tyst revolution på våra folkbibliotek. För inte länge sedan var biblioteken oberoende. Fria att välja ut, köpa in och rekommendera litteratur och fakta

Läs mer

PeC SV 9K 2013. svenska författare. August Strindberg. Selma Lagerlöf. Gustaf Fröding. Vilhelm Moberg. Moa Martinsson

PeC SV 9K 2013. svenska författare. August Strindberg. Selma Lagerlöf. Gustaf Fröding. Vilhelm Moberg. Moa Martinsson svenska författare August Strindberg Selma Lagerlöf Gustaf Fröding Vilhelm Moberg Moa Martinsson Material: - Detta häfte med instuderingsfrågor och övrig information. - Boken Magasinet svenska författare.

Läs mer

Aktuell statistik om E-böcker

Aktuell statistik om E-böcker Aktuell statistik om E-böcker sammanställd av Ulrika Facht, Nordicom Tabeller och figurer Sidan Figur 1 Bokläsning/boklyssning i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 211 (procent) 2 Tabell 1 Bokläsning/boklyssning

Läs mer

Litteraturhistoria. Gemensamma genomgångar av olika litterära tidsperioder. Läsa textutdrag från olika verk som skrivits under de olika

Litteraturhistoria. Gemensamma genomgångar av olika litterära tidsperioder. Läsa textutdrag från olika verk som skrivits under de olika Litteraturhistoria Under några veckor ska vi arbeta med litteraturhistoria på svenskan. Vi kommer att gå igenom alla sju tidsperioder från antiken fram till modernismen. Hur och vad ska vi arbeta med?

Läs mer

Den fantastiska resan genom litteraturhistorien (i Europa) Del 3 Romantiken Realismen Modernismen

Den fantastiska resan genom litteraturhistorien (i Europa) Del 3 Romantiken Realismen Modernismen Den fantastiska resan genom litteraturhistorien (i Europa) Del 3 Romantiken Realismen Modernismen romantiken Ca 1770 till 1840 Psykologi och känslor Känslor i fokus!!! Kulturen dyrkas diktare hyllas! Mitt

Läs mer

LITTERATURHISTORIA. Kort inblick i världslitteraturen Temaarbete 9G Ht-2004

LITTERATURHISTORIA. Kort inblick i världslitteraturen Temaarbete 9G Ht-2004 LITTERATURHISTORIA Kort inblick i världslitteraturen Temaarbete 9G Ht-2004 Hur föddes litteraturen? Ur människans berättarlust Sägner, legender, gravtexter m.m Den äldsta litteraturen är ca. 4000 år gammal?

Läs mer

Romanen som vardagsvara

Romanen som vardagsvara Romanen som vardagsvara Förläggare, författare och skönlitterära häftesserier i Sverige 1833-1851 från Lars Johan Hierta till Albert Bonnier Gunnel Furuland STOCKHOLM Innehåll Bibliografisk anmärkning

Läs mer

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 E-böcker och folkbibliotek Distribution, kommersialism och kontroll Svenska folkbibliotek har en svår situation när det gäller e-böcker. Biblioteken är en betydande distributör

Läs mer

En lathund om att. Sverige

En lathund om att. Sverige En lathund om att publicera i Sverige 1 Selinoë 2 Allmänna råd om textformatering!... 2 Mindre förlag!... 3 Självpublicering!... 4 Bokservice!... 6 Bokutgivningsföretag!... 7 Om e-böcker!... 8 Tryckta

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet. En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet. En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 3 En fördjupningsstudie av e-böcker

Läs mer

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Svensk Biblioteksförening Promemoria 2012-06- 15 Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Låntagare ska även i framtiden ha tillgång till kultur och kunskap i olika publiceringsformer och format,

Läs mer

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier.

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. 2012-12-06 19:12 Sida 1 (av 11) ESS i svenska, Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Kapitel Läsa för att lära Kapitel Uppslagsboken Kapitel Uppslagsboken

Läs mer

Mediepolicy

Mediepolicy PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Mediepolicy 2016 2018. Örebro stadsbibliotek Örebro kommun 2016-09-21 Km 235/2016 orebro.se 2 MEDIEPOLICY 2016-2018 PROGRAM Uttrycker värdegrund och önskvärd

Läs mer

Litteraturhistoria. To be, or not to be, that is the question Hamlet, Shakespeare

Litteraturhistoria. To be, or not to be, that is the question Hamlet, Shakespeare Litteraturhistoria "Han kom som ett yrväder en aprilafton och hade ett höganäskrus i en svångrem om halsen." Hemsöborna, Strindberg To be, or not to be, that is the question Hamlet, Shakespeare Det var

Läs mer

Medieplan för Karlskoga bibliotek

Medieplan för Karlskoga bibliotek Tjänsteskrivelse 1 (2) 2016-04-05 KFN 2016.0061 Handläggare Maria Lobell Medieplan för Karlskoga bibliotek Sammanfattning Biblioteket står sedan tidigare utan medieplan, varför ett skriftligt, ifrån grunden,

Läs mer

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Svensk Biblioteksförenings studiepaket Barn berättar En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Välkommen till studiepaketet Barn berättar! Svensk Biblioteksförening ska främja biblioteksutveckling.

Läs mer

Vision KB:s syfte, vision och målbild

Vision KB:s syfte, vision och målbild Vision 2025 KB:s syfte, vision och målbild Regeringen Syfte Vision 2025 Målbild 2020 Aktiviteter KB:s styrkedja KB får sitt uppdrag från regeringen i instruktion och regleringsbrev etc. Myndigheten omsätter

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018. Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01

Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018. Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01 Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018 Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01 Biblioteksplan 2015-2017 1 Inledning... 2 1.1 Styrdokument... 2 1.2 Bibliotekets

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

INKÖPSPOLICY. vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK

INKÖPSPOLICY. vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK Kultur & Fritid Sundsvalls stadsbibliotek Kerstin Sjöström 2006-12-06 INKÖPSPOLICY vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK Mål och riktlinjer 2 Urvalsprinciper 3 Sid. 2 MÅL OCH RIKTLINJER Biblioteket skall värna

Läs mer

Utgivning och försäljning av litteratur

Utgivning och försäljning av litteratur Bilaga 2 00 Tabeller Utgivning och försäljning av litteratur Tabell 1 Monografier registrerade i Nationalbibliografin, 1984 2011 Tabell 2 Tabell 3 Tabell 4 Monografier registrerade i Nationalbibliografin

Läs mer

Svenska Läsa

Svenska Läsa Svenska Läsa utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse, utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika

Läs mer

DEMOKRATI. - Folkstyre

DEMOKRATI. - Folkstyre DEMOKRATI - Folkstyre FRÅGOR KRING DEMOKRATI 1. Allas åsikter är lika mycket värda? 2. För att bli svensk medborgare och få rösta måste man klara av ett språktest? 3. Är det ett brott mot demokratin att

Läs mer

Litteraturvetenskap, grundkurs, 30 högskolepoäng Comparative Literature, Basic Course, 30 Credits

Litteraturvetenskap, grundkurs, 30 högskolepoäng Comparative Literature, Basic Course, 30 Credits 1(5) Kursplan Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Litteraturvetenskap, grundkurs, 30 högskolepoäng Comparative Literature, Basic Course, 30 Credits Kurskod: LI001G Utbildningsområde:

Läs mer

Littlista ÄSVA11. Litteraturlista 2016

Littlista ÄSVA11. Litteraturlista 2016 Littlista ÄSVA11 Litteraturlista 2016 ÄSVA11 Svenska I (1-30 hp) Delkurs 1 Språk- och textvärldar en introduktion Ask, S. och Sandblad, F. (2003) Stadieövergångar och textvärldar, Humanetten nr 12. Växjö:

Läs mer

garanterat bra böcker

garanterat bra böcker garanterat bra böcker garanteratbra@kulturradet.se VARFÖR LITTERATURSTÖD? 1960-talets förlagskris Övergången från fasta till fria priser 1970 (följd av bruttoprisförbud) Höga bokpriser: Förväntades leda

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

BIBLIOTEKEN OCH E-BOKEN

BIBLIOTEKEN OCH E-BOKEN BIBLIOTEKEN OCH E-BOKEN TILL FÖRSVAR FÖR DET FRIA ORDET Vi tar för givet att man ska kunna låna böcker och andra medier på sitt bibliotek. Men i det självklara ryms också något större och viktigare; något

Läs mer

Delkurs 3: Europeisk litteratur 1800-talet

Delkurs 3: Europeisk litteratur 1800-talet Svenska B/Litteraturvetenskap A: Campus LVGBLS/LVBGBF2/LVGAF1 52239/52337/52225 Delkurs 3: Europeisk litteratur 1800-talet Lärare: Lena Frosterud (LF) LITTERATURLISTA: SKÖNLITTERATUR Almqvist, C. J. L.,

Läs mer

Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland

Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland En av Länsbibliotek Sörmlands uppgifter är att i samråd med de kommunala biblioteken komplettera, samordna och utveckla medieförsörjningen i länet.

Läs mer

Anmälan enligt 4 kap. 7 konkurrenslagen (2008:579) om företagskoncentration; försäljning och distribution av pocketböcker

Anmälan enligt 4 kap. 7 konkurrenslagen (2008:579) om företagskoncentration; försäljning och distribution av pocketböcker KKV2023, v1.1, 2010-05-05 BESLUT 2010-06-15 Dnr 287/2010 1 (5) Anmälande företag Bonnierförlagen AB, org.nr 556023-8445, Box 3159, 103 63 STOCKHOLM Ombud: advokaten Lars Johansson, Nord & Co Advokatbyrå

Läs mer

TEMAVISNING MED VERKSTAD

TEMAVISNING MED VERKSTAD KONST/FOLKTRO NÄCKENS POLSKA [1 besök. Visningar och skulpturverkstad] Ett av Bror Hjorths mest kända konstverk är Näckens Polska, som står framför tågstationen i Uppsala. Skulpturen kom på plats 1967,

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Ämnet svenska behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur och andra typer av texter

Läs mer

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte KONST OCH KULTUR Ämnet konst och kultur är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom estetik, idéhistoria, historia, arkitektur samt dans-, film-, konst-, musik- och teatervetenskap. I

Läs mer

Folkbiblioteken i. Uppsala län 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Uppsala län 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i län 2013 regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Svensk biblioteksförening har sina medlemmars uppdrag att synliggöra bibliotekens verksamhet och därigenom öka förståelsen

Läs mer

Instuderingsfrågor till Perspektiv på historien A

Instuderingsfrågor till Perspektiv på historien A Instuderingsfrågor till Perspektiv på historien A Forntiden, de första högkulturerna och antikens Grekland och Rom. Forntiden, s.6-10 1a) Vilken var den avgörande skillnaden mellan aporna och våra tidigaste

Läs mer

Med publiken i blickfånget

Med publiken i blickfånget Med publiken i blickfånget Tidningsredaktioners arbete med publikundersökningar under 1930-1980-tal Ulrika Andersson 1 Författare: Ulrika Andersson Författaren Foto: JMG, Göteborgs universitet Tryck: Vulkan

Läs mer

Radiolyssnande via olika apparater i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 2013 (procent)

Radiolyssnande via olika apparater i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 2013 (procent) December 2014: Radio Med anledning av SOU 2014:77 "Från analog till digital marksänd radio" passar vi på att lyfta fram hur befolkningen lyssnar på radio. Av ljudmedierna har radion den största andelen

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B Följande färdigheter ska du uppvisa under prövningen för att få ett godkänt betyg på kursen: SKRIVANDE: Du ska kunna producera olika typer av texter som är anpassade till

Läs mer

Det bästa som hänt under min tid som boklånare

Det bästa som hänt under min tid som boklånare Stockholms stadsbibliotek Det bästa som hänt under min tid som boklånare Resultat och analys av en enkät som visar vad låntagare vid Stockholms stadsbibliotek tycker om att låna e-böcker från biblioteket.se.

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008

Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008 Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008 Bibliotekslagen innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. I lagen redovisas

Läs mer

Biblioteksundersökning Linköping 2012 Användare

Biblioteksundersökning Linköping 2012 Användare Biblioteksundersökning Linköping 2012 Användare 300 telefonintervjuer med användare De som under de senaste 12 månaderna besökt Linköpings stadsbibliotek eller dess webbplats. (inklusive närbibliotek/bokbuss,

Läs mer

Selma Lagerlöf-samlingen. L1:334, Pressklipp (Kapslar/portföljer i strikt löpnummerordning)

Selma Lagerlöf-samlingen. L1:334, Pressklipp (Kapslar/portföljer i strikt löpnummerordning) Selma Lagerlöf-samlingen 334, Pressklipp (Kapslar/portföljer i strikt löpnummerordning) 334:1 Icke om Selma Lagerlöf 334:2 Icke om Selma Lagerlöf 334:3 Tidningsklipp om Selma Lagerlöf samlade av Esaias

Läs mer

Centralt innehåll Centralt innehåll för årskurserna 1-3 Kommunikation Texter

Centralt innehåll Centralt innehåll för årskurserna 1-3 Kommunikation Texter 1 Under rubriken Kunskapskrav kommer det så småningom finnas en inledande text. Den ska ge en övergripande beskrivning av hur kunskapsprogressionen ser ut genom årskurserna och mellan de olika betygsstegen.

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte

HISTORIA. Ämnets syfte HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena; Utkom från trycket den 1 mars 2011 utfärdad den 2 december 2010. Regeringen föreskriver

Läs mer

Vad är kulturpolitik? Kulturpolitikens villkor. Karlstad 25 augusti 2015

Vad är kulturpolitik? Kulturpolitikens villkor. Karlstad 25 augusti 2015 Vad är kulturpolitik? Kulturpolitikens villkor Karlstad 25 augusti 2015 Vad är kultur? Vad är politik? Vad är politik? Politik handlar om att styra samhället om auktoritativ värdefördelning genom offentlig

Läs mer

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 3

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 3 Tala & SAMTALA Ämnets syfte översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i KURSLÄROMEDLET Svenska rum 3. Svenska rum 2, allt-i-ett-bok Kunskapskrav 1. Förmåga att tala inför andra

Läs mer

lll#vyazc#cj CHE>G6I>DC IG:C9:G FÖRELÄSNINGAR 2009

lll#vyazc#cj <yg6c 69AwC \dgvc5vyazc#cj >CHE>G6I>DC IG:C9:G FÖRELÄSNINGAR 2009 FÖRELÄSNINGAR 2009 Jag älskar citat, det vet alla som varit på en föreläsning med mig, eller om man läst mina böcker. En av de personer som alltid gett mig något att fundera på är den franske aforismförfattaren

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Varför är Faktaboken indelad i kapitlen Journalisten, Filmaren osv.?

Varför är Faktaboken indelad i kapitlen Journalisten, Filmaren osv.? Så använder du Arena Arena är ett flexibelt läromedel som passar många olika arbetssätt. Oavsett om du ska läsa litteratur, skriva noveller eller tidningsartiklar, göra muntliga övningar, spela in film

Läs mer

Ett svenskt digitalt tidskriftsarkiv en förstudie kring de upphovsrättsliga frågorna

Ett svenskt digitalt tidskriftsarkiv en förstudie kring de upphovsrättsliga frågorna Ett svenskt digitalt sarkiv en förstudie kring de upphovsrättsliga frågorna Wilhelm Widmark Stockholms universitetsbibliotek December 2003 Internationellt har det skapats ett antal digitala sarkiv där

Läs mer

BIBLIOTEKARIEN BLOGGAR...

BIBLIOTEKARIEN BLOGGAR... Page 1 of 6 共 享 举 报 滥 用 情 况 下 一 个 博 客» 创 建 博 客 登 录 BIBLIOTEKARIEN BLOGGAR... EN BLOGG FRÅN OCH OM HTS BIBLIOTEK! DET HANDLAR OM DET SOM HAR HÄNT, HÄNDER OCH SKA HÄNDA. BLOGGEN GER OCKSÅ MÅNGA BOKTIPS PÅ

Läs mer

Tema 1. Litteratur. Instuderingsfrågor. Korta videoföreläsningar. Textmaterial. Fördjupning. Relevanta länkar

Tema 1. Litteratur. Instuderingsfrågor. Korta videoföreläsningar. Textmaterial. Fördjupning. Relevanta länkar Tema 1 Vad är politik? Vad är makt? Vad är statsvetenskap? Detta är grundläggande frågeställningar som inledningsvis bör besvaras. I detta tema har vi sedan valt att utgå från det politiska tänkande som

Läs mer

Antikens Grekland förr och nu

Antikens Grekland förr och nu Antikens Grekland förr och nu Namn: Lisa Söderberg Klass: 9an Innehållsförteckning Antikens Grekland då och nu..1 Innehållsförteckning...2 Sammanfattning..3 Varför har jag valt att skriva om det här.4

Läs mer

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö I samråd med förskolans och skolans pedagoger ska skolbiblioteket vara ett stöd inom följande områden: läsa

Läs mer

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9 Kungsmarksskolan 2007-08-16 SVENSKA Lokal kursplan för ämnet Svenska. Strävansmål år 9 Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven: - utvecklar sin fantasi och lust att lära genom

Läs mer

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö I samråd med förskolans och skolans pedagoger ska skolbiblioteket vara ett stöd inom följande områden. Förskola

Läs mer

Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala

Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala 2010-06-14 Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala utvecklar sin fantasi och lust att skapa med hjälp av språket, både individuellt och i samarbete med andra, utvecklar en språklig säkerhet i tal och

Läs mer

- KLYS Manifest KLYS

- KLYS Manifest KLYS KLYS Manifest KLYS Förverkliga kultursamhället! Vi vill att så många som möjligt ska ta del av så mycket kultur som möjligt. Vi vill ha ett brett, mångfacetterat, nyskapande och kvalitativt kulturutbud.

Läs mer

Idéhistoria A History of Science and Ideas

Idéhistoria A History of Science and Ideas Idéhistoria A History of Science and Ideas Högskolepoäng: 30 Kurskod: 1IH000 Ansvarig institution: Idé- och samhällsstudier Huvudområde: Idéhistoria Nivå: Grundnivå Fördjupning i förhållande till examensfordringarna:

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Delkurs 3: Europeisk litteratur 1800-talet

Delkurs 3: Europeisk litteratur 1800-talet Svenska B/Litteraturvetenskap A: Distans LVGBLS/LVBGBF2/LVGAF1 52240/52418/52226 Delkurs 3: Europeisk litteratur 1800-talet Lärare: Maria M. Berglund (MB), Lina Samuelsson (LS), Torsten Rönnerstrand (TR),

Läs mer

Kursplan. Litteraturvetenskap A, 30 högskolepoäng Comparative Literature, Basic Course, 30 Credits. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå

Kursplan. Litteraturvetenskap A, 30 högskolepoäng Comparative Literature, Basic Course, 30 Credits. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå 1(5) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Höstterminen 2014 Kursplan Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Litteraturvetenskap A, 30

Läs mer

2009-05-12 103 33 STOCKHOLM

2009-05-12 103 33 STOCKHOLM 1 2009-05-12 Kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar betänkande (SOU 2009:16) Grundanalys, Förnyelseprogram och Kulturpolitikens arkitektur av Kulturutredningen Ku2009/241/KV Svenska Förläggareföreningen

Läs mer

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 -

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - 2 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Innehållsförteckning Inledning...5 Kommunens kulturstrategi...6

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

När kommer boomen? E-boksutredningen. En utredning beställd av Kungliga biblioteket och Svensk. Biblioteksförening

När kommer boomen? E-boksutredningen. En utredning beställd av Kungliga biblioteket och Svensk. Biblioteksförening När kommer boomen? E-boksutredningen En utredning beställd av Kungliga biblioteket och Svensk Biblioteksförening Göran Konstenius Kungliga biblioteket Avd. för nationell samverkan Sidnummer 1 Varför en

Läs mer

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen Människan är större Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selen Människan är större en bok för samtal om livet Skåne Stadsmission har med bidrag av författare, fotografer och illustratörer skapat

Läs mer

Mediepolicy 2013-2014

Mediepolicy 2013-2014 Mediepolicy 2013-2014 Mediepolicyn vänder sig i första hand till Nackas invånare men har också till uppgift att fungera som riktmärke för mediearbetet inklusive fjärrlån på biblioteken. Revidering sker

Läs mer

Medievanor. Kulturproduktionens villkor Karlstad 28 oktober 2015

Medievanor. Kulturproduktionens villkor Karlstad 28 oktober 2015 Medievanor Kulturproduktionens villkor Karlstad 28 oktober 2015 Stora möjligheter och ökande klyftor Allt fler medier. Allt större tillgång till medier. Allt lättare att etablera medier. Koncentration

Läs mer

Enskild fördjupningsuppgift realism och

Enskild fördjupningsuppgift realism och Enskild fördjupningsuppgift realism och naturalism Denna epok var en tid där det industriella började växa vilket gjorde att både liv och landskap började förändras. Det här gjorde så att små städer blev

Läs mer

UNGA OCH EXTREMISM. Vi erbjuder kunskapsöversikter, poddar och projektpengar till förebyggande arbete.

UNGA OCH EXTREMISM. Vi erbjuder kunskapsöversikter, poddar och projektpengar till förebyggande arbete. UNGA OCH EXTREMISM Vi erbjuder kunskapsöversikter, poddar och projektpengar till förebyggande arbete. SKAFFA KUNSKAP Ung och extrem podcasts Tre samtal om extremism Män som våldsamma superhjältar. Kvinnor

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN Borås 8-9 oktober 2003 Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län Resursbibliotek för döva I Örebro pågår sedan oktober 2001 projektet Resursbibliotek för döva. Initiativtagare

Läs mer

Att behandla sina bästa kunder som fiender är att skjuta sig själv i foten och rena motsatsen till ett framgångsrecept

Att behandla sina bästa kunder som fiender är att skjuta sig själv i foten och rena motsatsen till ett framgångsrecept Att behandla sina bästa kunder som fiender är att skjuta sig själv i foten och rena motsatsen till ett framgångsrecept Resultat och analys av en enkät som visar vad låntagare vid Stockholms stadsbibliotek

Läs mer

Borås 2-3 oktober Emin Tengström, Göteborgs universitet

Borås 2-3 oktober Emin Tengström, Göteborgs universitet 0g7(63/$76,1)g5)5$07,'(1 Borås 2-3 oktober 2002 Emin Tengström, Göteborgs universitet Emin Tengström stolpar till föredrag den 3 oktober Bilden av världen - köper vi den som konsumenter eller formar vi

Läs mer

Sagor och berättande stimulerar språkutvecklingen och kan även få barnen att intressera sig för skriftspråket.

Sagor och berättande stimulerar språkutvecklingen och kan även få barnen att intressera sig för skriftspråket. Sagoberättande på Björken Sagoberättandet är en del av vårt kulturarv och ett viktigt inslag i avdelningens pedagogiska arbete. "Det var en gång..." skapar en förväntan att något spännande ska hända! Förutom

Läs mer

http://www.sdv.de/digital East German BOD producer

http://www.sdv.de/digital East German BOD producer 1 of 5 2/26/2006 12:43 PM http://www.sdv.de/digital East German BOD producer http://www.das-syndicat.com/ Crime writers association (interesting discussions on BOD, German language) Drama Direkt DramaDirekt

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

TVÅ SPRÅK ELLER FLERA?

TVÅ SPRÅK ELLER FLERA? TVÅ SPRÅK ELLER FLERA? Råd till flerspråkiga familjer De råd som ges i den här broschyren grundar sig på aktuell kunskap om barns tvåspråkiga utveckling och bygger på de senaste forskningsrönen, förslag

Läs mer

På vår webb och Facebook informerar vi regelbundet om vad vi gör, publicerar remissyttranden, skrivelser och press- meddelanden ...

På vår webb och Facebook informerar vi regelbundet om vad vi gör, publicerar remissyttranden, skrivelser och press- meddelanden ... Manifest 2014 KLYS Förverkliga kultursamhället! Vi vill att så många som möjligt ska ta del av så mycket kultur som möjligt. Vi vill ha ett brett, mångfacetterat, nyskapande och kvalitativt kulturutbud.

Läs mer

E-kampanj 2009. Ett diskussionsunderlag

E-kampanj 2009. Ett diskussionsunderlag E-kampanj 2009 Ett diskussionsunderlag Bakgrund! Syfte med e-kampanjen 2008 Öka användningen av bibliotekens e-tjänster Marknadsföra östgötabibliotekens e- tjänster under gemensamt begrepp Biblioteket

Läs mer

Slutrapport för projektet Kurslitteratur som e-bok ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitetsbibliotek och elib

Slutrapport för projektet Kurslitteratur som e-bok ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitetsbibliotek och elib Slutrapport för projektet Kurslitteratur som e-bok ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitetsbibliotek och elib Wilhelm Widmark Stockholms universitetsbibliotek Februari 2003 Kurslitteratur som

Läs mer

Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet

Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet Detta faktahäfte är ett fördjupningsmaterial kring FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Faktahäftet tar sin utgångspunkt

Läs mer

Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11

Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11 Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11 Genrekoden har allt du behöver för att arbeta med svenskämnet enligt Lgr 11. Genrekoden utgår ifrån den nya kursplanens syn på att det i all kommunikation

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

2. Allmänna uppgifter 1. Huvudområde/n, om tillämpligt 2. Ämne, om tillämpligt 3. Typ av kurs och dess placering i utbildningssystemet

2. Allmänna uppgifter 1. Huvudområde/n, om tillämpligt 2. Ämne, om tillämpligt 3. Typ av kurs och dess placering i utbildningssystemet 1. Identifikation och grundläggande uppgifter 1. Kurskod FBMA02 2. Kursens namn Förlags- och bokmarknadskunskap: Grund- och fortsättningskurs 3. Nivå G2F Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå

Läs mer

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Olika syn på saken. Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Olika syn på saken. Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal Svensk Biblioteksförenings studiepaket Olika syn på saken Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal 2 Välkommen till studiepaketet Olika syn på saken! Svensk Biblioteksförening ska främja

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Faktamaterial till bilderna om grundlagarna

Faktamaterial till bilderna om grundlagarna Sveriges fyra grundlagar Spelreglerna för vårt samhälle Bild 1. Faktamaterial till bilderna om grundlagarna Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna

Läs mer

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek)

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Medieplan beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Beskrivning av biblioteken: Målgrupper och tillgänglighet

Läs mer