Att göra genus genom att dricka alkohol

Transkript

1 Att göra genus genom att dricka alkohol Gunnel Hensing Professor i socialmedicin vid Sahlgrenska akademin Det förebyggande perspektivet Hur mycket dricker vi i Sverige? Alkoholförsäljning, liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre, Källa: Statens folkhälsoinstitut. Figur 9:19 Liter Sprit Vin Öl Liter Kvinnor Män Skattad konsumtion Självskattad alkoholkonsumtion i liter ren (100 %) alkohol per invånare. Kvinnor och män, perioden För år 2006 anges skattad konsumtion. 1

2 Liter Kvinnor Män Självskattad Uppräknad Självskattad Uppräknad år år år 65+ år Liter Grundskola Gymnasiet Flickor årskurs 9 Pojkar årskurs 9 Flickor årskurs 2 Pojkar årskurs 2 Självskattad och uppräknad självskattad alkoholkonsumtion i liter ren (100 %) alkohol per invånare. Kvinnor och män i olika åldersgrupper 16 år och äldre, år Hur mycket dricker vi i Sverige? Unga män dricker mest Totalkonsumtion 9,7 liter ren alkohol per person Självrapporterad, skattad konsumtion 13,6 liter per man 6,1 liter per kvinna 9,5 burkar starköl/vecka och man 4 burkar starköl/vecka och kvinna Åldersgruppen år MÄN 20,3 liter ren alkohol 14 burkar starköl/vecka KVINNOR 8,8 liter ren alkohol 2 flaskor vin/vecka Varför genusperspektiv? Varför genusperspektiv? Stora könsskillnader i alkoholbruk Det saknas förklaringar Hälsokonsekvenser Stora könsskillnader i alkoholbruk Det saknas förklaringar Hälsokonsekvenser för män Dryckesmönster och dryckesmängd är en del av konstruktionen av genus 2

3 Varför genusperspektiv i alkoholforskningen? Stora könsskillnader i alkoholbruk Det saknas förklaringar Dryckesmönster och dryckesmängd är en del av konstruktionen av genus Kunskap om hur genus konstrueras via alkoholbruk kan bidra till den generella kunskapsutvecklingen Varför genusperspektiv i alkoholforskningen? Stora könsskillnader i alkoholbruk Det saknas förklaringar Dryckesmönster och dryckesmängd är en del av konstruktionen av genus Kunskap om hur genus konstrueras via alkoholbruk kan bidra till den generella kunskapsutvecklingen Mannen som norm för behandling, rehabilitering och prevention? Riskkonsumtion Dricker sig berusade 2-3 gånger varje månad, 2004 Individuellt Hög risk Intensivkonsumtion Kvinnor: Mer än 25 glas/vecka /Systembolaget Män: Mer än 35 glas/vecka /Systembolaget Låg risk 7 g alkohol/dygn (1 flaska lättöl)/can Kvinnor: 0-9 glas/vecka/systembolaget Män: 0-14 glas/vecka/ Systembolaget Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Statens folkhälsoinstitut. Figur 9:22 Liter Kvinnor Män 35 Riskkonsumtion av alkohol i förhållande till inkomst och socioekonomisk grupp M+h tjm hög ink år år år år år Arb hög ink M+h tjm låg ink Arb låg ink Kvinnor Män Andel (procent) personer med riskabla alkoholvanor. Kvinnor och män i olika åldersgrupper 16 till 84 år, år

4 Alkoholens konsekvenser Alkoholens konsekvenser Dryckesmönster Dryckesmönster Skadliga effekter Skadliga effekter Beroende Kronisk sjukdom Kronisk sjukdom Akuta sociala problem Kroniska sociala problem Alcohol no ordinary commodity, Babor et al, 2003 Alcohol no ordinary commodity, Babor et al, 2003 Alkoholens konsekvenser Tre diagnosgrupper Dryckesmönster Alkohol är den avgörande riskfaktorn Skadliga effekter Förgiftning Beroende 13 diagnoser t.ex. alkoholförgiftning, alkoholbetingad leversjukdom Långvarig, hög alkoholkonsumtion bidragande orsak till kronisk sjukdom och visade biologiska mekanismer Akuta konsekvenser Kronisk sjukdom Skador Akuta sociala problem Kroniska sociala problem Olyckor, självmord, våld Vanligen intensivkonsumtion dvs samband med dryckesmönster Alcohol no ordinary commodity, Babor et al, 2003 DALY Väger samman olika mått på sjukdom Förekomst Varaktighet Grad av funktionsnedsättning Dödlighet Ålder vid dödsfall Sammanfattar samhällsbördan Förlorad tid pga funktionsnedsättning till följd av sjukdom Förtida dödlighet Alkoholrelaterade DALY Globalt 4 % av DALY alkoholrelaterade år 2000; 6,5% män 1,3% kvinnor Femte plats Undernäring 9,5% Oskyddat sex 6,3% Högt blodtryck 4,4% Rökning 4,1% Övervikt, fysisk inaktivitet, kolesterol 4

5 50 Global alkoholrelaterad dödlighet Alkoholens bidrag i sjukdomsbördan (DALY) - Skador 40% Eur A Eur B Eur C 1,8 miljoner dödsfall år ,2% av alla 5,6% män 0,6% kvinnor Män Kvinnor Alcohol no ordinary commodity, Babor et al, 2003 Dödsfall med alkoholdiagnos, inklusive som bidragande orsak,15-74 år, Källa: Dödsorsaksregistret, EpC, Socialstyrelsen. Figur 9:26 Psykiskt nedsatt hälsa bland alkoholdrickare med respektive utan riskkonsumtion år, 2004 Sammanfattningsvis Män dricker mer än kvinnor De negativa hälsoeffekterna av alkohol för folkhälsan och i samhället är mer omfattande bland män Sjukdomsbörda, skador, dödlighet Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Statens folkhälsoinstitut. Figur 9:25 5

6 Biologiska skillnader? Farmakokinetik Högre blodalkoholkoncentration hos kvinnor vid samma mängd alkohol Kroppens vattenvolym och vikt Skillnader i metabolism vid starka alkohollösningar (10 eller 40%) Kvinnor lägre metabolism i magslemhinnan Toxicitet Alkoholcardiomyopati, leversjukdom, hjärnskador utvecklas snabbare bland kvinnor Ärftlighet Större betydelse bland män Farmakodynamik Få studier av msk men ev högre stressreduktion bland kvinnor Ref. Söderpalm i Socialmedicinskt tidskrift 2003 nr 4 Biologiska skillnader. Sammanfattningsvis.kvinnor är möjligen mer sårbara.snabbare beroendeutveckling och/eller utveckling av alkoholrelaterade sjukdomar hos kvinnor Män dricker mer än kvinnor De negativa hälsoeffekterna av alkohol för folkhälsan och i samhället är mer omfattande bland män Sjukdomsbörda, skador, dödlighet Biologiskt ökade risker för kvinnor vid samma alkoholmängd beroende på vikt och vattenvolym lägre ämnesomsättning i magslemhinnan Varför dricker män mer än kvinnor? Helhetsperspektiv på sjukdom och hälsoproblem Biologisk konstitution Miljö, livsvillkor Beteende, livsstil 6

7 Biologisk förklaring? Beteende och livsstil Könshormoner Genetisk/biologisk orsak till att män tar risker? Andra? Socialiseras till den kulturellt accepterade och förväntade beteendet bland män Starkt grupptryck Göra genus, göra maskulinitet Miljö och livsvillkor Varför genusperspektiv? Arbetsplatser och arbetsuppgifter Alkoholkultur på arbetsplatser Resor, arbeta utomlands Förändrad social kontroll Tillgång till alkohol Stora könsskillnader i alkoholbruk Det saknas förklaringar Hälsokonsekvenser för män Dryckesmönster och dryckesmängd är en del av konstruktionen av genus Ekonomiska resurser Råd med alkohol Vad är genus? Definition av genus Kön Det biologiska könet Sorterar Genus Det socialt och kulturellt skapade könet Formar det sätt på vilket den reproduktiva arenan strukturerar alla nivåer av social organisering såsom identitet, symboliska ritualer och institutioner och institutionell praktik. Connell,

8 Göra genus En uppsättning socialt konstruerade relationer som produceras och reproduceras genom människors agerande Kvinnor och män är aktörer Genus är inte medfött utan formas genom föreställningar, möten, förhandlingar och beteenden i det sociala livet Courtenay J. Soc Sci Med 2000; 50: Symbolisk nivå: Föreställningar om kvinnligt och manligt. Biologiskt kön Social praktik Sociala strukturer: Könsuppdelning av aktiviteter och av betalt och obetalt arbete Individuell nivå: Identitet Rationalitet Beteende Maskulinitet Maskulinitet ur olika perspektiv Psykologi Gendusidentitet En uppsättning ganska stabila egenskaper Knutna till en individ Normerande Sociologi Genus som diskurs och praktik Föränderlig Knuten till en viss kultur, tid osv. Del av en maktordning Maskulinitet på samma gång en plats i en genusordning, social praktik genom vilken kvinnor och män tar den platsen i besittning och Effekterna av sådan social praktik på levda (kroppsligt baserade) erfarenheter, personlighet och kultur Connell 1995, p71 and Schippers 2007, p86 Maskulinitet har tre beståndsdelar (Schippers, 2007) En social lokalisering Kvinnor och män kan röra sig in och ut ur denna lokalisering genom social praktik (göranden) En uppsättning göranden och karaktäristika vilka uppfattas som maskulina Tolkning, symbolisk nivå Vittgående kulturella och sociala effekter varierar med förkroppsligandet 8

9 Göra maskulinitet Gör man genus när man dricker alkohol? Tydliga gränser mot femininitet och kvinnor Hälsosam livsstil associeras med femininitet och med kvinnor Undvik sådana om du vill vara en riktig man Women or men as the norm? Alkoholens genus 2009? Living conditions Sex Gender identity Notions on femininity and masculinity G E N D E R Social practice -rationality -emotions -behaviour -negotiations -relations Life style - alcohol - drugs - risk behaviour Health care seeking Alkoholkonsumtion Nykter Kvinna Man The gender structure Reference: Narkotikan i Sverige, Ed S Andreasson, Chapter: Bruk av narkotika är det maskulint. Könsskillnader och konstruktion av genus i narkotikabruk, by G Hensing, page 128, 2008:23, Public Health Insitute ( Dricker Alkoholens genus 2000 Alkoholens genus 1900 Kvinnlig roll Manlig roll Alkoholkonsumtion Alkoholkonsumtion Kvinnlig roll Manlig roll Nykter Svag Självuppoffrande, hängiven, traditionell Stark Självkontroll och karriärmedveten Nykter Stark Ren, ärbar och feminin Svag Impotent och kraftlös Dricker Stark Oberoende, säker, självtillit Svag Ryggradslös, kraftlös, impotent Dricker Svag Lössläppt och liderlig Stark Robust och manlig 9

10 Kvinnlig matris 1900 Varför dricker kvinnor i Göteborg alkohol? Alkoholkonsumtion Privat kontext Offentlig kontext WAG-projektet Nykter Självuppoffrande Rebellisk Dricker Uppgiven Överskridande Alkoholen medför Sant för det mesta (%) Sant ibland (%) Inte alls sant (%) Mindre blyg Hjälper mig att somna Mindre sexuellt hämmad Muntrar upp mig Starkare och kontroll Avslappnad Lättare säga ifrån Skärpt Lindrar smärta/obehag Sex mer njutbart Roligare Lättare få vänner Bättre idéer Arbetar bättre Alkoholen medför Sant för det mesta (%) Sant ibland (%) Inte alls sant (%) Mindre blyg Hjälper mig att somna Mindre sexuellt hämmad Muntrar upp mig Starkare och kontroll Avslappnad Lättare säga ifrån Skärpt Lindrar smärta/obehag Sex mer njutbart Roligare Lättare få vänner Bättre idéer Arbetar bättre Kvinnlig konsumtion Minskad social kontroll Särskilt sexualitet Minskad egenkontroll Modig, spontan och skojig Sårbar och utsatt Hotar den sociala ordningen Sämre anpassning till traditionell kvinnoroll Självmedicinering Genusidentitet och alkohol? 10

11 MF-skalan Omvårdande ns Lågt på självhävdande OR 1.63 Lågt på ledarskap OR 1.90 Högt på emotionalitet OR 2.19 Lågt på emotionalitet OR 0.43 MF-skalan kontroll för ålder, personlighet, psykisk sjukdom, utbildningsnivå Omvårdande Lågt på självhävdande ns ns Lågt på ledarskap OR 1.98 Högt på emotionalitet ns Lågt på emotionalitet ns Positivt samband mellan hälsa och Kvinnors dubbla kontroll förmågan att sätta gränser om sitt jag, hävda sin självständighet, påverka/leda andra, få igenom sin vilja ta plats och vara synlig Begränsa den egna konsumtionen Biologiska risker Sociala konsekvenser Självbild Begränsa mannens konsumtion Kvinnor med problem har svagt socialt stöd Ca 10% av alla män med alkoholproblem lever med en kvinna som också har problem Ca 50% av alla kvinnor med alkoholproblem lever med en man som också har problem 11

12 Manlig konsumtion Kvinnlig konsumtion Undgå andras kontroll Kriminalitet OK om berusad Ansvarsfrihet Utjämna sociala skillnader SEI, ålder, familjehierarkier Få socialt stöd Prata av sig Skapa sociala band Gemensamma erfarenheter Initiationsrit/manlighetstest Minskad social kontroll Särskilt sexualitet Minskad egenkontroll Modig, spontan och skojig Sårbar och utsatt Hotar den sociala ordningen Sämre anpassning till traditionell kvinnoroll Självmedicinering Maskulinitet skapas genom Kontroll Fysisk och psykisk Självständighet Aggressivitet och fysisk dominans Ändlöst sexuellt intresse Föreställningar om att man är osårbar Solskyddskräm Bilbälten Gå till doktorn (Courtenay, 2000) Hypermaskulinitet ett sätt att kompensera för social underordning; skapas genom avståndstagande från den i kulturen accepterade och normgivande maskuliniteten; innehåller stereotypa, maskulina beteenden som idealiseras; avgränsas än tydligare mot femininitet; avgränsas mot positiva hälsobeteenden. 33-årig man Att söka vård för alkoholproblem Det här med att söka hjälp.jag har alltid känt inom mig att jag ska klara allt på egen hand det har jag alltid känt //.och det sa en massa av mina vänner också.för de vet att jag oftast klarar det mesta på egen hand om du förstår hur jag menar..? Jakobsson et al,

13 Män Kvinnor Genusstrukturen Tilltro till sin egen förmåga Ser framåt Alkoholens betydelse Oro för förlusten Skam och genans (att ha tappat kontrollen?) Press från någon nära Inser och vill dela problemet Alkoholens betydelse Oro för identitet Skam och skuld Kvinnlighet och alkoholproblem Horisontell segregering Biologiskt Genus kön identitet Föreställningar om femininitet och maskulinitet G Social praktik E -rationalitet N -emotionalitet U S -beteende -förhandlingar -relationer Män som norm? Söka vård -Alkoholkonsumtion -Alkoholproblem Kvinnor som norm? Jakobsson et al, 2008 Sammanfattning Män dricker mer än kvinnor De negativa hälsoeffekterna av alkohol för folkhälsan och i samhället är mer omfattande bland män Biologiskt ökade risker för kvinnor vid samma alkoholmängd Alkohol är en del av konstruktionen av genus Alkohol är en genussymbol Genus praktiseras på olika nivåer också inom vården Lästips Om könens uppkomst Thomas Lacquer Könsperspektiv på missbruk Tom Leissner och Ulla Carin Hedin Med genusperspektiv i alkoholforskningen Socialmedicinskt tidskrift, nr Folkhälsofrågor ur ett genusperspektiv Hammarström och Hensing, 2008, Narkotikan i Sverige. Metoder för förebyggande arbete Kapitel 6, Hensing, 2008 FHI, 2008, Tack för uppmärksamheten! 13