Analys av nuläget samt förslag till förändringar utifrån medborgarnas önskemål. Delprojekt 5: Hälso- och sjukvård
|
|
- Elias Forsberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Our Lives as Elderly Analys av nuläget samt förslag till förändringar utifrån medborgarnas önskemål Delprojekt 5: Hälso- och sjukvård Projektledare hälso- och sjukvård Luleå: Agneta Söderberg Socialförvaltningen, Utvecklingsenheten Luleå kommun Telefon: Version 1.0 A project within the Interreg IIIB Northern Periphery Programme
2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Bakgrund Definitioner Nuläget Medborgarnas önskemål... 5 Jag vill hålla mig frisk så länge som möjligt Förslag till förändringar Behålla sin hälsa God vård Organisation/Tillgång till hälso- och sjukvård Demensvård Teknik i vården Reflektioner DISCLAIMER: The information in this document is provided as is and no guarantee is given that the information is suited to any particular purpose. Any person using the information bears the sole responsibility and does so at his/her own risk. 2
3 1. Sammanfattning Vi blir allt äldre och för att välbefinnandet ska vara så stort som möjligt är det viktigt att vi håller oss friska högre upp i åldrarna. Luleå kommuns fastslår i sin strategi att begreppet hälsovård innefattar också välbefinnande och livskvalitet för äldre som ännu inte är sjuka. Att öka möjligheterna för äldre att hålla sig friska högre upp i åldrarna blir en stor utmaning. Vi ska ha ett preventivt synsätt och hitta olika alternativ som gör att vi bibehåller vår hälsa sett ur ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. De är viktigt att se människan som den helhet hon är så att alla faktorer som bidrar till hälsa tas i beaktande. Det är också viktigt att se över hur hälso- och sjukvården fungerar den dag vi är i behov av den. Med en ökande livslängd ökar också risken för sjukdomar och behov av vård och omsorg. Vi vet till exempel att risken för utveckling av demenssjukdom ökar med stigande ålder. Antalet insjuknande i demenssjukdom ökar beroende på att allt fler lever längre. Förekomst av demenssjukdom är omkring 1% vid 65 år och över 50% vid 90 års ålder (SBU, 2006)Att hitta sätt för att kunna hjälpa dessa personer och deras anhöriga är en stor utmaning.personalen ska vara välutbildad för de arbete de utför men även ha en hög social kompetens där empati och medmänsklighet är viktiga faktorer. Med teknikens hjälp kan vi utveckla vården. Många äldre medborgare är inte vana med exempelvis internet och webb-kameror, vilket gör att många är skeptiska till användandet av teknik. Vårt mål måste i första hand vara att öka kunskapen om olika tekniska hjälpmedel för att skapa en trygghet i användandet av teknik för den äldre men även att förstå de tekniska hjälpmedlens fördelar. Detta kan uppnås genom ökad utbildning kring användandet av tekniska hjälpmedel. De nationella förslag till förändringar i delprojekt hälso- och sjukvård bygger på dialogen med medborgarna och är följande: För att utveckla den förebyggande hälsovården ska vi: Medverka till att etablera lättillgängliga träningslokaler för äldre i olika stadsdelar Informera om vikten av gångvänliga promenadstråk Organisera hälsokurser för äldre Medverka i planeringen av mötesplatser i kommunen. Utveckla former för uppsökande verksamhet hos äldre Informera arbetsgivare om värdet av att pensionerade arbetstagare behåller kontakten med sitt gamla arbete För att utveckla vården ska vi: Förstärka vårdtagarens roll i vårdplaneringen. Ge medarbetare möjlighet till kompetensutveckling och stärka kvalitetskraven vid anställningarna. 3
4 Ta fram en omvårdnadspolicy som följs upp kontinuerligt Stärka personal genom handledning För att förbättra tillgången till hälso- och sjukvård vill vi verka för att: Utveckla följeslagarverksamhet till sjukhus Framkomst via telefon till olika vårdinrättningar förenklas. Det görs en översyn över problemet med de långa väntetiderna Kommunen öppnar en avdelning som är mellanvårdsform alternativ/utredningsavdelning. För att förbättra demensvården ska det Skapas förutsättningar för att utöka befintliga demensteam Etableras att alla med misstänkt demenssjukdom utreds. Utveckla instrument för utvärdering av problem/behov hos demenssjuk person. Utvecklas modeller för ett långsiktigt lärande. För att öka användandet av teknik i vården Att den äldre med anhörig får rätt information om tekniska hjälpmedel. Låta den äldre själv bestämma i vilken grad hjälpmedlet ska användas. 1.1 Bakgrund Utvecklingsenheten inom Socialförvaltningen genomförde under 2002 det uppmärksammade projektet Lule Paradiso som genom en annonskampanj och föreläsningar väckte luleåbornas intresse och skapade engagemang inför framtidens äldreomsorg. Bakgrunden till projektet var att vi bland annat står inför stora förändringar när det gäller den åldersmässiga befolkningsstrukturen. Den aktuella befolkningsprognosen för Luleå kommun visar att antalet pensionärer kommer att öka med 32 % eller ca 3400 personer under en tioårsperiod. De som är 80 år eller äldre kommer att under samma tid öka med 50 % eller ca 1300 personer. Den generation som projektet Våra liv som äldre i huvudsak har riktas mot är de människor som formades under välfärdssamhällets goda år, den så kallade rekordgenerationen, född i slutet av 40-talet och mitten och 50-talet. Gruppen är stor och många är välutbildade, IT-anpassade, välbärgade, inflytelserika och självmedvetna. Syftet med detta projektet var att utifrån en dialog med medborgarna skapa en strategi för planering av framtidens äldreomsorg. En äldreomsorg som präglas av medborgarnas behov, önskemål och drömmar. Medborgarna ska vara aktiva. Baserat på denna dialog, samt den undersökning som pågått i projektet under , har resultaten utmynnat i förslag till förändringar. Våra liv som gamla har genom delprojekt hälso- och sjukvård till största delen fokuserat på hur vi kan hålla oss friska högre upp i åldrarna, hur vi ställer oss till användandet av teknik i vården samt vad vi anser begreppet god vård innebär. 4
5 1.2 Definitioner Our Life as Elderly har genom delprojektet Hälso- och sjukvård i den nationella fasen främst fokuserat på hur vi kan bibehålla vår hälsa högre upp i åldrarna men även hur vi kan utveckla vården av personer med demenssjukdom. Vi har även tittat på vad begreppet god vård innebär för medborgarna, hur tillgången på hälso- och sjukvård upplevs samt hur man ställer sig till teknik i vården. 2. Nuläget Nulägesrapporten tar upp vårdkedjan och hur det praktiskt går till när en person skrivs ut från sjukhus. Vidare kartläggs vilka olika yrkeskategorier samt hur de olika kompetenserna arbetar med äldre. Teknisk utveckling, delegeringsförfarande och preventivt arbete tas också upp. Inga av dessa faktorer berörs senare i intervjuerna. De frågor som ställdes till respondenterna var så kallade öppna frågor och de tog inte upp dessa ämnen i sina svar. De som inte är insatta i äldrevården på ett yrkesmässigt plan vet inte hur kompetensen är fördelad eller hur vårdkedjan fungerar, därför berörs inte dessa frågor. Cirka 70 % av de som bor på äldreboenden visar symtom på demenssjukdom men alla är ännu inte utredda. Även för de som bor i eget boende och har hjälp från primärvården ser bilden likadan ut, men demenssjukdomen har ofta inte fortskridit i samma utsträckning. I nulägesrapporten beskrivs även anhörigas svåra situation. 3. Medborgarnas önskemål Jag vill hålla mig frisk så länge som möjligt När det gällde att hålla sig frisk kan man indela svaren i en fysisk och en psykisk/social del. Fysiskt handlade det om bra mat på regelbundna tider, motion, rökstopp, hålla vikten, få frisk luft och liknande faktorer. Psykiskt/socialt nämndes vikten av sociala kontakter och socialt skyddsnät. Ha möjlighet att träffa andra människor, inte bara sina vänner och sin familj. Det ansågs som en hälsofara bli sittande ensam hemma. Det var också viktigt att ha en sysselsättning, kunna idka sina intressen, följa med i samhällsutvecklingen och behålla tron på livet. God vård handlar om hur jag blir bemött När det gällde god vård fokuserade medborgarna på mjuka värden, som bra bemötande, att man blev lyssnad på och kände sig trygg. Vidare att personalen var kompetent, bemötte dem med respekt, brydde sig om och att man inte blev bortglömd. Kontinuitet, tillgänglighet och medbestämmande beskrevs också som viktiga faktorer för en god vård. Väldigt lite åsikter framkom om hur vården av personer med demenssjukdom kunde förbättras. Önskemål fanns om samma personal hela tiden och att de var utbildade inom demenssjukdomar. Det ansågs jobbigt för anhöriga att sköta sin demenssjuke anhöriga och de behövde enligt medborgarna mer stöd genom avlastning och olika gruppverksamheter. 5
6 Det är för långa väntetider inom vården Angående tillgång till vården nämnde de flesta långa väntetider som ett problem. Det var även svårt för äldre ta sig fram till rätt person inom vården samt att göra val i telefonen. En mer flexibel kontakt mellan huvudmännen var också önskvärd, samt en rehabiliteringsenhet för äldre mellan sjukhuset och hemmet där man kunde få träna upp sig efter exempelvis en stroke. Lär mig hantera tekniken så kanske jag använder den Teknik som medborgarna kände till tyckte de var bra men i övrigt var skepticismen stor mot tekniska hjälpmedel. Det ansågs svårt att klara tekniken vid användandet. Det fanns också en rädsla att tekniken skulle ta bort det naturliga mötet med personal och/eller hindra samspelet mellan människor. Det var viktigt att skydda integriteten hos människor även om de var demenssjuka. Men någon sågs också att tekniken kunde öka samordningen exempelvis mellan olika kliniker på sjukhuset. 4. Förslag till förändringar 4.1 Behålla sin hälsa. I Luleå kommuns strategi för framtidens äldrevård säger man att kommunen ska främja och medverka aktivt i utvecklingen av förebyggande hälsoarbete. För att förbättra möjligheten till ökat fysiskt välbefinnande för äldre är projektgruppens förslag följande: Lättillgängliga träningslokaler i olika stadsdelar Träningslokaler för äldre ska ordnas i olika stadsdelar. Instruktör kan vara en träningsintresserad pensionär som får handledning av sjukgymnast. Detta ger större möjlighet för äldre att dels öka sitt fysiska välmående men även träffa nya människor och få nya vänner. Gångvänliga promenadstråk för äldre- även vintertid För att som äldre kunna komma ut och gå behövs bättre underhåll av gångvägar (skrapning, sandning). För de som inte kan ta sig ut själv kan tillgång till följeslagare (ev. volontär) vara ett alternativ. Hjälp att sköta sin hälsa och hålla sig frisk För att förbättra egenvården anordnas hälsokurser för äldre. Dessa kan exempelvis innehålla råd angående kost, matlagning, näringslära, motion, avslappning, egenvård och god sömn eller enligt önskemål från kursdeltagarna. Detta ger fler vinster för den äldre, goda råd hur man håller sig frisk men även samvaro och diskussioner med andra. Mötesplatser för äldre runt om i stan De ovan nämnda åtgärderna ökar även denna del av hälsan eftersom de ökar samvaron med andra människor och gör att nya nätverk bildas. Som ett supplement till detta bör fler 6
7 mötesplatser etableras för äldre i olika bostadsområden, exempelvis café, bingo, datortek, snickeri, vävstuga osv. där den äldre även har möjlighet att träffa andra och samtidigt idka sina intressen. Ett allaktivitetshus där inte bara äldre människor träffas är ett bra alternativ. Uppsökande verksamhet För en del är det svårt att aktivt söka sig till liknande verksamheter. Det vore därför bra om någon typ av uppsökande verksamhet sker av äldre/anhöriga som är ensamma. Distriktsköterskan och hemtjänstpersonal kan här ha en viktig roll att identifiera detta behov hos olika personer. I Nordmaling har ett projekt med förebyggande hembesök genomförts. Alla i åldern 79 år har fått ett besök av distriktsköterska eller enhetschef inom hemtjänsten. Dessa hembesök föll så väl ut att hembesöken har övergått till ordinarie verksamhet och en person utför besöken. Fördelarna är många. Dels har den som utför besöken möjlighet att rätta ut missförstånd och ge korrekt information. Men det ökar även tryggheten hos den äldre. Effekterna är bland annat att läkemedelsanvändningen minskat och att motionsvanorna förbättrats hos dem som fått besök. Den enskilde upplever också bättre livskvalitet och känner sig bekräftad. Mötena sker på jämlika villkor och blir därför positiva. Det är också en ekonomisk vinst för kommunen. Hjälpbehovet hos den äldre kan fördröjas och man kan tidigt upptäcka demenssjukdom (Äldreomsorg, 3/2006, Årg.3). Behålla kontakten med det gamla arbetet Genom att tidigare arbetsgivare har uppsökande verksamhet av sina pensionärer så blir det möjligt för dem att träffa gamla arbetskamrater. Detta kan ske genom att regelbundna möten ordnas för de som gått i pension. På detta sätt tappar pensionären inte kontakten med sitt gamla arbete och de sociala kontakter detta gav. Detta ökar känslan av att ha en betydelse och plats i samhället vilket är viktigt för välbefinnandet. Stöd till anhörigvårdare Anhörigvårdare ska för sin egen hälsas skull beredas möjlighet till ökad avlastning exempelvis genom volontärverksamhet. Anhörigrollen kan vara tung, både fysiskt och socialt. För att orka med detta och själv hålla sig frisk krävs hjälp att komma ut på egna aktiviteter oftare. Detta tas också upp i delprojektet anhöriga. 4.2 God vård Det viktiga är ett gott bemötande, kontinuitet och att känna sig trygg. Att kunna definiera vad god vård är kan vara svårt för dem som inte varit så mycket i kontakt med sjukvården. Tyngdpunkten på önskemålen ligger i ett gott bemötande, kontinuitet i vården och att få känna sig trygg. Men även på en kompetent personal som är lämpad för sitt jobb. En stor utbildningssatsning på baspersonal är just på gång - kompetensstegen - där vikten av bemötande ska tas upp och arbetas igenom väl. Socialnämnden i Luleå har i mars-06 antagit en kvalitetspolicy. Där säger man att med kvalitet, engagemang, omsorg och förståelse ska vi, inom ramen för vårt uppdrag och gällande lagstiftning, tillgodose behov som uppfyller våra medborgares önskemål. Värdegrunden ligger i bemötande, tydlighet, tillgänglighet och kompetens, alltså helt i enlighet med medborgarnas önskemål. Få bestämma själv om sin vård En önskan om medbestämmande om sin vård fanns hos de intervjuade. Instrument finns redan för medbestämmande genom individuella arbets/vårdplaner. Detta befintliga 7
8 instrument måste förstärkas. När det gäller vården av demenssjuka personer måste, som tidigare, anhöriga träda in som talesman för den sjuke om denne inte själv kan uttala sin vilja. Få mötas av passande personal med god utbildning All personal ska ha god utbildning angående det naturliga åldrandet och etik. Detta för att låta åldrandet få en så frisk prägel som möjligt och undvika etiska problem. Ett noggrannare urval ska göras vid anställning av personal samt innan vårdutbildning. Förslag hur vårdpersonalen ska arbeta för att uppnå god vård Socialförvaltningen måste ta fram en omvårdnadspolicy som ska gälla för hela förvaltningen. Enhetschefen på varje arbetsplats har sedan till uppgift att implementera detta hos baspersonalen på ett sätt som levandegör budskapet i omvårdnadspolicyn. Regelbundna uppföljningar är nödvändiga för att inte budskapet ska gå förlorat. Detta för att den röda tråden i omvårdanden inte ska gå förlorad-; påminna sig om varför vi är här, hur vi ska utföra vårt arbete och vilket vårt uppdrag är. Hjälpa personal att själv må bra för att kunna ge god vård. Att vårda gamla och sjuka kan ställa baspersonal inför många etiska dilemman som engagerar och tar kraft i anspråk. Att hjälpa baspersonal att behålla fokus på den goda vården trots många arbetsuppgifter är viktigt. Genom systematisk vägledning som utbildade handledare ansvarar för kan risken för trött och sliten personal minimeras. 4.3 Organisation/Tillgång till hälso- och sjukvård Hjälp att ta sig fram genom vårdapparaten Många av de intervjuade upplevde svårigheter ta sig fram till rätt person inom vården. Detta är ett dilemma. Vårt förslag till förändring är att utveckla pensionärsservice och volontärverksamhet så att de äldre kan erbjudas följeslagare till exempelvis sjukhus. Problem med att ta sig fram till rätt person via telefon kan lösas med att det finns ett telefonnummer den äldre kan ringa för att sedan lotsas till rätt person/instans oavsett om det är kommun eller landsting som är ansvariga för den specifika frågan. Organisationsöversyn för att minska väntetiderna? Problemet med de långa väntetiderna är något som de ansvariga inom kommun/landsting måste se över. Vi i denna projektgrupp har inga direkta förslag på förändringar/förbättringar. Ett samarbete över ansvarsgränserna krävs och ska utvecklas. Ett förslag kan vara att det bara finns en huvudman för äldrevården. Hjälp att få tillbaka krafterna efter en sjukhusvistelse Bättre rehabilitering av äldre var ett önskemål. En mellanvårdsform som avd 23 en gång var behövs för att rehabilitera äldre efter exempelvis en stroke. Avdelning 23 hade en högre kompetens bland personalen samt en väl utvecklad omvårdnadspolicy som utgick från varje enskild vårdtagares behov och önskemål (se Korttidsvårdens framtid, Slutrapport från utvärdering av försök med korttidsvård i Luleå, UCER ). 8
9 Detta kan ge den äldre några extra år i sitt eget hem och minska behovet av vård Demensvård Utökning av demensteamen Att drabbas av demenssjukdom är svårt både för den som blir sjuk och dennes anhöriga. Dessa grupper behöver mycket stöd och hjälp och projektgruppens förslag är att utöka de nuvarande demensteamen. Uppsökande verksamhet av anhöriga etableras där de ges möjlighet till olika grupper, utbildning och liknande aktiviteter. Rätt till en demensutredning Beroende på vilken demenssjukdom som personen drabbas av blir symtomen varierande och därmed bli omvårdnadsbehovet olika. En ordentlig demensutredning bör göras på alla som drabbas av sjukdomen så att omvårdnaden av den sjuke kan planeras bättre. Utveckla instrument för utvärdering av problem/behov hos personer med demenssjukdom Personer med demenssjukdom har svårt att formulera sig och uttrycka hur han/hon mår. Instrument ska utvecklas för utvärdering av exempelvis smärta för att göra omvårdnaden så tillfredställande som möjligt, minska oron och öka tryggheten hos den sjuke. En speciell grupp med olika yrkeskategorier inom vården och universitetet bör etableras för att kunna se över hur detta skulle kunna ske på bästa sätt. Samarbete mellan huvudmän för att höja kompetensen hos personal Genombrottsprojektet en bättre demensvård ökade samarbetet mellan geriatriken och kommunen genom att geriatriker gjorde hembesök hos personer med demenssymtom som stark oro och ängslan. Projektet är nu permanentat. En stor utbildningssatsning gjordes sedan för kommunens personal om demenssjukdomar och omvårdnad av den sjuke. Denna utbildning genomfördes av neuropsykolog och geriatriker. Det är viktigt att dessa utbildningar återkommer och utvecklas. Kompetensen bland personal bör även höjas inom geriatrik/gerontologi framförallt hos de omvårdnadsansvariga sjuksköterskorna men även hos baspersonal. 4.5 Teknik i vården Den äldre ska få utbildning för att kunna använda den ordinerade tekniken För att öka tryggheten och förståelsen inför användandet av ny teknik ska utbildning ingå för varje tekniskt hjälpmedel som planeras till den äldre. Det ska finnas tid för den äldre att få prova. Tekniken skall inte ersätta mänsklig kontakt För att inte tekniken ska ersätta mänsklig kontakt ska vi komma överens med varje enskild person hur/när de ska använda tekniken utan att den mänskliga kontakten förloras. Personen måste själv få bestämma graden av användandet. På detta sätt minskar rädslan att träffa färre personer. 9
10 5. Reflektioner Tyngdpunkten när det gällde att hålla sig frisk låg på den sociala/psykologiska delen. Det verkar som att vi har lärt oss hur vi kroppsligt bibehåller vår hälsa genom att äta rätt och motionera., medan den sociala delens betydelse är underskattad i vårt samhälle. När vi går i pension förlorar vi en viktig social funktion och risken att bli mer socialt isolerad är stor. Att ha en betydelse i samhället är viktigt för hälsan, likaså att vara någon som har en uppgift i ett socialt sammanhang; att bli bekräftad (Westlund.& Sjöberg ) I frågan angående vad god vård är betonades de mjuka värdena som trygghet och gott bemötande. Personalen skulle vara kompetent och trevlig. Det var svårt för många att sätta sig in en situation som gammal och dessutom sjuk. Min tolkning av svaren är dock att medborgarna förväntar sig att personalen kan sitt jobb rent praktiskt men rädslan finns att bemötandet inte blir det de önskar sig. Demenssjukdom verkade vara svårt att prata om. Många hade ingen erfarenhet av detta eller hade inte varit så aktiva i vården om de hade erfarenhet. Kanske bottnar detta i en rädsla för den fruktade sjukdomen, att själv drabbas av den om ens föräldrar har haft en demenssjukdom. Teknik i vården verkade skrämma många. De risker respondenterna såg var att integriteten inte skulle respekteras och att det skulle ta bort möten med människor. Eftersom ensamhet är något som hela tiden togs upp måste kraft läggas på att ge en god information om teknik i vården till de berörda. 10
11 Referenser SFS 1985:125. Tanvårdslag. SFS 1998:1338. Tandvårdsförordning. SFS 1962:381. Lag om allmän försäkring. Socialstyrelsens Meddelandeblad Vägledning för landstingens särskilda tanvårdsstöd enligt tandvårdslag och tandvårdsförordning samt samverkan mellan komuner, primärvård och tandvård. SFS 1993:387. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Socialstyrelsen Uppföljning av landstingens tandvård enligt tandvårdslag och tandvårdsförordning. Socialstyrelsen Uppföljning av uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård SFS 1992:1528. Lag om offentlig upphandling. SCB Undersökning av levnadsdöhållanden. Stockholm Tandhälsa och tandvårdsutnyttjande Levnadsförhållanden: Rapport 94. Stodkholm:2001. Pedersen, M. Om kvinnovåld. I Kvinnovåldsutredningen, red. Ekman, A. Sid Fritzes. Stockholm:200 Ett stort Tack till alla ni som har varit involverad i projektet, som medverkande i intervjuer, som svarande på frågeformulär, medverkande i referensgrupp och fokusgrupper. Ett särskilt stort Tack till er som har arbetat i projektgruppen under tiden Ni har varit en ovärderlig resurs i detta projekt! Agneta Söderberg, Sjuksköterska Luleå kommun, projektledare Carin Lindvall, Sjukgymnast Luleå kommun Gun-Britt Tossavainen, Sjuksköterska Sunderby sjukhus Ingrid Lampa, Undersköterska, Luleå kommun Marjatta Ström, Distriktssjuksköterska Primärvården Marja Öhman, 11
Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning
Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på
Läs merVåra liv. som gamla OUR LIFE AS ELDERLY 2004 2006
Våra liv OUR LIFE AS ELDERLY 2004 2006 som gamla Att bli gammal alla har vi både farhågor och förhoppningar för vår egen del när vi tänker på oss själva som pensionärer. Finns det något skyddsnät när jag
Läs merPLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst
PLAN Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Lättläst Innehåll Inledning... 3 1. Du ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över din vardag... 5 2. Du
Läs merVård- och omsorgsförvaltningen 2015-10-15 Dnr von/2015:129. Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin
TJÄNSTESKRIVELSE 1[5] Referens Petra Oxonius Mottagare Vård- och omsorgsnämnden Demensstrategi Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin Sammanfattning Antalet äldre ökar och
Läs merVärdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018
Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 1 Värdig äldreomsorg Västeråsarna blir allt äldre. Tack vare sjukvården kan vi bota allt fler sjukdomar och många får möjligheten att
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh
Läs merAnsökan till Socialstyrelsen om stimulansmedel för att utveckla äldreomsorgen
ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR ÄLDR EOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2010-06-29 Handläggare: Marie Kelpe Telefon: 08 508 20583 Till Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Ansökan
Läs merÄldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka. (Förslag till slutversion, 2010-05-19)
Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka (Förslag till slutversion, 2010-05-19) Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka Nacka kommun får allt fler äldre och äldre som lever allt
Läs merbildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund
bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun
Läs merLOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3
LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3 Alla människor har lika värde, alla har rätt att mötas med respekt, tydlighet, lyhördhet, hänsyn och acceptans för den man är. Den
Läs merLOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN
LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN Alla människor har lika värde, alla har rätt att mötas med respekt, tydlighet, lyhördhet, hänsyn och acceptans för den man är. Den 1 januari
Läs merTILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad?
ANHÖRIGSTÖD INFORMATION OCH STÖD TILL DIG SOM VÅRDAR EN ANHÖRIG ANHÖRIGSTÖD 2 TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad? Du
Läs merSamverkan inom kost och nutrition är inte aktuellt, var och en av kommunerna genomför sina projekt och Länssjukhuset har sitt projekt.
Samverkan mellan landstinget och kommunerna i länet angående Socialstyrelsens stimulansmedel för 2007 när det gäller vården av äldre, 2007-08-24 Ledningen för Landstingets Primärvård bjöd in representanter
Läs merKontaktman inom äldreomsorg
Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning
Läs merLOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN
LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN Alla människor har lika värde, alla har rätt att mötas med respekt, tydlighet, lyhördhet, hänsyn och acceptans för den man är. Den 1 januari
Läs merDen nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF
Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011
Läs merSyfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.
20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.
Läs merÄldreomsorgspolitiskt program Ålands Framtid
Äldreomsorgspolitiskt program Ålands Framtid Vi vet att behovet av flera platser och tjänster inom äldreomsorgen kommer att öka på sikt i kommunerna. Redan nu kan man se att behoven tilltagit mer än beräkningar
Läs merKunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt
Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer
Läs merBarns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården
Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas
Läs merBÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE
BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE Slutrapport för förbättringsarbete Tidiga och samordnade insatser vid demenssjukdom Team Berg Bakgrund Omsorgen i Bergs kommun ska präglas av ett salutogent och rehabiliterande
Läs merÄldreplan för Härjedalens kommun. år
Äldreplan för Härjedalens kommun år 2011-2018 Fastställd av kommunfullmäktige 2010-11-24 Dnr 709-189-10 Sn 2 (7) Äldreplan för Härjedalens kommun år 2011-2018 Syfte och användning Enligt 3 kap 1 i socialtjänstlagen
Läs merRiktlinjer för arbetet med anhörigstöd inom Socialnämndens verksamhetsområde
Styrdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutat av: Socialnämnden Fastställelsedatum: 2015-06-09 77 Ansvarig: Områdeschef bistånd och stöd Revideras: Var fjärde år Följas upp: Vartannat år Riktlinjer för
Läs merEn utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre
LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer
Läs merProject part-financed by the European Union. Sammanfattning av rapporten
Project part-financed by the European Union Sammanfattning av rapporten Inledning/förord 3 Bakgrund och inledning 4 Delprojekt: Boende 6 Delprojekt: Nätverk 8 Delprojekt: Service 10 Delprojekt: Kompetensutveckling/
Läs merAnsökan till Socialstyrelsen om stimulansmedel för att utveckla äldreomsorgen
ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖR STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR ÄLDR EOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1( 6) 2009-03-20 Handläggare: Kjell O Jansson Telefon: 08-508 14 542 Marie Kelpe Telefon: 076-12 20 583 Till
Läs mer2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård
2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4
Läs merLokala riktlinjer för demensverksamheten i Markaryds Kommun
Markaryds Kommun Socialförvaltningen Socialnämnden Lokala riktlinjer för demensverksamheten i Markaryds Kommun Inom socialnämndens verksamheter skall människor mötas med respekt, värdighet och gott bemötande.
Läs merVård- och omsorgspolitiskt program
Kor tv er s i on Vård- och omsorgspolitiskt program Skriften är ett utdrag ur SPF Seniorernas vård- och omsorgspolitiska program som kongressen beslutade den 13 15 juni 2017. Här sammanfattas förbundets
Läs merOmsorgsförvaltningens övergripande verksamhetsplan 2014-2017. Furuliden
Omsorgsförvaltningens övergripande verksamhetsplan 2014-2017 Furuliden Omsorgsnämndens verksamhetspolicy Livskvalitet Hela livet Vision Livskvalitet Hela livet Värdegrund Människan bär med sig en önskan
Läs merVÄRDEGRUND. Äldreomsorgen, Vadstena Kommun. SOCIALFÖRVALTNINGEN Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/165-730, 2012.
VÄRDEGRUND Äldreomsorgen, Vadstena Kommun Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/165-730, 2012.1034 INNEHÅLL Bakgrund... 3 Nationellt... 3 Vadstena... 3 Värdegrund för vadstena kommuns
Läs merÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER
ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND 1 januari 2011 infördes äldreomsorgens nationella värdegrund i Socialtjänstlagen (SoL). Socialtjänstens omsorg
Läs merRiktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning
1 (6) Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning Version 1 1 2 (6) Inledning Socialförvaltningens verksamheter ska genomsyras av den
Läs merNätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken
Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.
Läs merLOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER
LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER Äldreomsorg, Vadstena Kommun Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 117 Dnr 2012/100-730, 2012.1036 INNEHÅLL Bakgrund... 3 Nationellt... 3 Vadstena... 4 Värdegrund för
Läs merRiktlinjer för vård av personer med demenssjukdom/kognitiv sjukdom
1(7) OMSORGSFÖRVALTNINGEN Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom/kognitiv sjukdom Antagna i Omsorgsnämnden 2019-06-04 2(7) Innehållsförteckning Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom/kognitiv
Läs merBra boende på äldre dar i Örebro. Socialdemokraterna i Örebros program för fler och bättre bostäder för äldre 2007-2010.
Bra boende på äldre dar i Örebro Socialdemokraterna i Örebros program för fler och bättre bostäder för äldre 2007-2010. Hej, Jag hoppas att det här materialet kan ge dig information om hur vi socialdemokrater
Läs merOmråde Rehabilitering
Redovisning av avslutade projekt och aktiviteter finansierade av statliga stimulansbidrag för utveckling av vården och omsorgen om äldre personer. Område Rehabilitering KomSam projektet Äldreenheten, Nacka
Läs merKVALITETSKRAV OCH MÅL
Fastställd 2012-11-22 Omsorgs- och utbildningsutskottet KVALITETSKRAV OCH MÅL VÅRD OCH OMSORGSBOENDE FÖR ÄLDRE Gäller från 2013-01-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro:
Läs merPalliativ vård. Vård vid. slutskede
Palliativ vård Vård vid slutskede Grafisk produktion: Mediahavet Foto: Cia Lindkvist/Mediahavet att leva tills man dör Palliativ vård handlar om sjukdomar som vi inte kan läka och hela. Inför svår sjukdom
Läs merKvalitet och värdegrund i vården.
1 Kvalitet och värdegrund i vården. Inledning Vi är måna om att personerna som får vård och omsorg av oss har det så bra som möjligt. Du som arbetar inom omsorgen är viktig i det arbetet. I den här broschyren
Läs merÄldre 2020. Lättläst version
Policy Äldre 2020 Antagen av kommunfullmäktige den 27 april 2010 26 Lättläst version Tierps kommun 815 80 TIERP Telefon: 0293-21 80 00 www.tierp.se Lättläst version av Äldre 2020, Tierps kommun Inledning
Läs merSocialnämndens vision för äldre i Habo kommun
Socialnämndens vision för äldre i Habo kommun 2018-2025 Inledning Den enskildes behov ska vara utgångspunkten för den service, vård och omsorg som Habo kommun erbjuder. En ålderdom med värdighet I Habo
Läs merProgram för stöd till anhöriga
Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera
Läs mer1(8) Anhörigstöd. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2016-03-07 62 Dokumentansvarig Anhörigsamordnare/BA Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 2 Regelverk...5
Läs merVÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten
Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas
Läs mer1. Inledning. Övergripande mål, enligt kvalitetsrekommendationen:
1. Inledning Eckerö kommun har en äldreomsorgsplan för 2010-2030 som fullmäktige har godkänt i januari 2010. Kvalitetsrekommendationen tjänster för äldre finns det önskemål om att alla kommuner skall ha
Läs merStadsdelen Centrum. 1 av 21 stadsdelar i Göteborgs kommun. ca 52 000 invånare. ca 8 000 pensionärer
Stadsdelen Centrum 1 av 21 stadsdelar i Göteborgs kommun ca 52 000 invånare ca 8 000 pensionärer Förebyggande arbete i äldreomsorgen Träffpunkterna navet i den förebyggande verksamheten Olika delprojekt
Läs merStimulansmedel inom demensområdet
VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Stefan Ivarsson Projektledare Rapport Stimulansmedel 1 (6) Stimulansmedel inom demensområdet Katrineholms kommun 2 (6) Sammanfattning Demens är en av de vanligaste folksjukdomarna
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Läs merUppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård
Reviderad 20120102 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras
Läs merAnhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med
Anhörigstöd Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med Senast reviderad 2019-05-06 sid. 1 av 8 Innehåll
Läs merVård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen
Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 248/17
Läs merRiktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård
BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna
Läs merStimulansmedel. till kommuner och landsting för r insatser inom vård v omsorg om äldre personer
Stimulansmedel till kommuner och landsting för r insatser inom vård v och omsorg om äldre personer Stimulansmedel på p 1,35 mdr kr för f r att utveckla äldreomsorgens kvalitet Med fokus på : - att förbättra
Läs merHandlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun
Lena Bergman, 0573-142 89 lena.bergman@arjang.se HANDLINGSPLAN/POLICY Antagen av Stöd och omsorgsnämnden Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun 2(5) Bakgrund Handlingsplan/policyn för
Läs merKvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun
Kvalitetskrav i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för bostäder med särskild service för vuxna
Läs merPolicy: Bostad och stöd i bostaden
Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde
Läs merPlan för Funktionsstöd
Plan för Funktionsstöd 2015-2019 Antagen av Socialnämnden 150224 Reviderad 151215, 161220,171219. 181102 Page 1 of 8 Förord Du håller i Askersunds kommuns första Plan för Funktionsstöd. Den kommer att
Läs merStöd till anhöriga, riktlinjer
Stöd till anhöriga, riktlinjer Dokumenttyp Riktlinje Fastställd/upprättad Kommunstyrelsen 2017-11-29, 138 Senast reviderad Kommunstyrelsen 2018-10-31, 137 Detta dokument gäller för Vård och Omsorg och
Läs merSamverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
Läs merTryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds
Tryggve Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve är ett utvecklings- och forskningsprojekt inom området distansöverbryggande teknik för
Läs merDelaktighet i hemvården
Delaktighet i hemvården Kort överblick Delaktighet och inflytande i vården är en grundläggande förutsättning för hälsa och god vård. Enskilda individer behöver känna att de har möjlighet att påverka sin
Läs merÄldreprogram för Sala kommun
Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt
Läs merLänskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD)
Vi får klara oss själva Hemtjänstens arbete med äldre som har missbruksproblem Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning
Läs merVärdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11
Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott
Läs merIntervjuer med brukare inom Farsta Södra Hemtjänst och vid Edö servicehus
FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR ÄLDREOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2008-11-27 Handläggare: Thomas Kultti Telefon: 08-508 19 101 Till Farsta stadsdelsnämnd 2009-01-22 Intervjuer med brukare
Läs merTrygg hemtjänst i Mörbylånga kommun
Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Vi tar uppdraget på allvar Hemtjänsten i Mörbylånga kommun har till uppgift att se till att du kan bo kvar hemma så länge som möjligt och känna dig trygg i ditt hem.
Läs merSammanställning - handlingsplan
Sammanställning - handlingsplan På seminariet om hälsosamt åldrande fick alla ni deltagare i uppdrag att skriva ett brev till er själva. Här kommer en sammanställning av det budskap ni tog med er från
Läs merKVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN
Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46
Läs merKPRSamorg. Pensionärsorganisationernas i Ale kommun synpunkter på Värdegrund i Ale kommun
Pensionärsorganisationernas i Ale kommun synpunkter på i Ale kommun Etik som påverkar Etiken ska ge vägledning för hur en människa ska handla Etik som påverkar Etiken ska ge vägledning för hur en människa
Läs merA B C D E. Äldreomsorgen Östermalms stadsdelsförvaltning. Förbättrat stöd till dementa- svar på remiss av motion av Anna Starbrink (fp)
A B C D E Äldreomsorgen Östermalms stadsdelsförvaltning Tjänsteutlåtande sid 1 (4) 2005-10-07 Dnr 2005-626-537 Handläggare: Stina Bergfalk Tfn: 08 508 10 647 Östermalms stadsdelsnämnd Förbättrat stöd till
Läs merDialogseminarium kring Förebyggande hembesök
Dialogseminarium kring Förebyggande hembesök 9.00-10.00 10.00-10.30 Leena hälsar välkomna En bild av Introduktion forskning som finns Presentation Forskningsläget av stadsdel 1 Centrum Fika 10.30-11.30
Läs merRiksföreningen för medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering MAS-MAR
Riksföreningen för medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering MAS-MAR Till Socialdepartementet Diarienummer S2017/02040/FST Remissvar Betänkande SOU 2017:21 Läs mig!
Läs merKARTLÄGGNING AV STÖD TILL ANHÖRIGA I VÄSTERVIKS KOMMUN
Margareta Göransson, anhörigkonsulent Västerviks kommun och Ann-Christine Larsson, FoU-ledare Fokus Kalmar län KARTLÄGGNING AV STÖD TILL ANHÖRIGA I VÄSTERVIKS KOMMUN Anhörigstödets tre ben Formell organisering
Läs merUppdragsbeskrivning för Demensteamet
Dokumentnamn: Uppdragsbeskrivning för Demensteamet Skapad av: Bodil Evertsson, MAR, Christina Taraldsson, handläggare Beslutad av: Robert Brandt, biträdande förvaltningschef Gäller från: 1 januari 2013
Läs merINFORMATION NYA MEDARBETARE ÄHO. Välkommen som medarbetare inom äldre- och handikappomsorgen i Orsa kommun!
INFORMATION NYA MEDARBETARE ÄHO Välkommen som medarbetare inom äldre- och handikappomsorgen i Orsa kommun! Organisationen Socialförvaltningen ansvarar över att alla som bor eller tillfälligt vistas i kommunen
Läs merMotioner E01 E04. Till Stockholms arbetarekommuns årsmöte 2010. Motion om hälsofrämjande krav på äldreomsorgen
Till Stockholms arbetarekommuns årsmöte 2010 Motion om hälsofrämjande krav på äldreomsorgen Hur vi mår som äldre hänger oftast samman med de livsvillkor vi haft tidigare under livet. Den rikaste tiondelen
Läs merKOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
HÄLSO-, SJUKVÅRD & REHABILITERING HÄLSO- & SJUKVÅRD OCH REHAB I FALKENBERGS KOMMUN KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING Syftet med denna broschyr är att ge en översikt över kommunens hälso-
Läs merGranskning av Trollängens äldreboende
TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2012-01-16 Socialförvaltningen 1 (6) Diarienr. 0205/11-013 Granskning av Trollängens äldreboende Beslut Tillsynen avslutas Socialförvaltningen Ingrid Boheman Risto Förvaltningschef
Läs merRiktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr. socialnämndens ansvarsområde
Riktlinjer för anhörigstöd inom socialnämndens ansvarsområde Dokumentets namn Riktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr socialnämndens ansvarsområde Dokumenttyp Riktlinje Fastställd av Socialnämnden Datum
Läs merHälsovård för äldre en investering för framtiden
Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program
Läs merTrygg Hemma. Teamet som ger dig en trygg och fungerande tillvaro efter din sjukhusvistelse
Trygg Hemma Teamet som ger dig en trygg och fungerande tillvaro efter din sjukhusvistelse Trygg Hemma teamet Teamet ska ge dig förutsättningar att så långt det är möjligt få komma tillbaka till din invanda
Läs merKvalitetsmål för Äldreomsorgen
Kvalitetsmål för Äldreomsorgen Kvalitetsmål för äldreomsorgen i Klippans kommun Kvalitetsmålen är fastställda av socialnämnden 2010-12-07. Äldreomsorgen skall bedrivas i enlighet med socialtjänstlagen,
Läs merSamordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga
Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett
Läs merAnnas Led för en trygg och säker demensvård i Halland. Vad har Annas Led inneburit för Halland?
Annas Led för en trygg och säker demensvård i Halland Vad har Annas Led inneburit för Halland? Bakgrund Ökning demenssjukdomar Demensprocessen Sakkunnig diagnostik av stor betydelse för drabbade och anhöriga
Läs merÄr primärvården för alla?
Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar
Läs merSocialförvaltningen informerar
Socialförvaltningen informerar Du ska kunna leva ditt liv som du vill! Vi lyssnar på dig och respekterar din rätt att bestämma själv. Värdighetsgarantier inom äldreomsorgen Lokal värdegrund i Norbergs
Läs merÄldrenämndens. inriktningsmål
Äldrenämndens inriktningsmål Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Sid 3 Verksamhetsidé Sid 4-5 Vision Sid 6 Uppdrag Sid 7 Ekonomi Sid 8 Verksamhet Sid 9-11 Personal/Organisation Sid 12 Inledning
Läs merETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun
ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun Beslutad av omsorgs- och socialnämnden 2007-12-17 Varför en etikpolicy? Etik handlar om vilka handlingar och förhållningssätt
Läs merUtvärdering Kvalitetsområde demens. augusti 2008 - december 2009
Utvärdering Kvalitetsområde demens augusti 2008 - december 2009 Carina Edholm Ulla Edwardsson December 2009 Innehållsförteckning 1 Bakgrund.3 2 Syfte.4 3 Metod.5 4 Resultat.6 5 Analys.9 6 Diskussion...10
Läs merHandlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds
1 (7) Typ: Plan Giltighetstid: 2015 Version: 1.0 Fastställd: SN 2013-02-21 Uppdateras: 1:a kvartalet 2014 Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Bestämmelser
Läs merSamverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
Läs merMålprogram för vård- och omsorgsnämnden 2011 2014
program för vård- och omsorgsnämnden 2011 2014 program för vård- och omsorgsnämnden 2011-2014 Vår vision Köpings kommuns insatser inom vård och omsorg ska vara bland de bästa i Sverige. Det ska kännas
Läs merNätverk för hälsosamt åldrande 2013-05-03 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete
Vi tassar liksom runt om äldre, alkohol och äldreomsorg Nätverk för hälsosamt åldrande 2013-05-03 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Alkoholpolitik och EU inträde Liberalisering
Läs merTill dig som stödjer någon i din omgivning
Till dig som stödjer någon i din omgivning En presentation av stödinsatser som kan underlätta både för dig som är anhörig och för den du stödjer Köpings kommun, Vård & Omsorg Vi ger stöd när det behövs
Läs merKoll på kvaliteten hur kan vi arbeta utifrån vad brukaren tycker är kvalitet i äldreomsorgen?
Koll på kvaliteten hur kan vi arbeta utifrån vad brukaren tycker är kvalitet i äldreomsorgen? 151022, Aros Congress Center, Västerås Lena Karlsson, VKL Karina Tilling, VKL Välkommen! Dagens syfte Ett steg
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I GULLSPÅNGS KOMMUN
Senast gjord revidering: 12 10 15 Beslutet fattat av: Utförd av: Äldreomsorgsutskottet och IFO/LSS-utskottet Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-28, 14 Eva Thimfors HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I
Läs merRiktlinjer för en god mun- och tandhälsa
SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner
Läs merLULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden 2012 10 25 170 21. Dnr 2012/471 74
Socialnämnden 2012 10 25 170 21 Dnr 2012/471 74 Tema rörande vård om de mest sjuka äldre, kvalitetsregister inom hälso och sjukvård, sociala innehållet, rehabgruppens arbete och övertagande av hemsjukvården
Läs mer