Delrapport. Barn som anhöriga. Februari Oktober Ur barn- och ungdomspolitiska handlingsprogrammet - Kommunens politiska vilja:

Transkript

1 Delrapport Barn som anhöriga Februari Oktober 2013 Ur barn- och ungdomspolitiska handlingsprogrammet - Kommunens politiska vilja: Alla barn och ungdomar ska ha likvärdiga villkor oavsett sociala, ekonomiska och andra förhållanden Ibland är det svårare att nå dit vad gör vi?

2 Syfte - Att sprida information och ge råd till barn och ungdomar, vars vårdnadshavare är allvarligt sjuk/sjuka, är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel eller oväntat avlider. - Att sprida information till all personal som arbetar med barn och ungdomar om hur man kan ge råd (och stöd) till barn och ungdomar, vars vårdnadshavare är allvarligt sjuk/sjuka, är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel eller oväntat avlider. - Att ge en ökad och fördjupad kunskap om hur man kan ge råd (och stöd) till barn och ungdomar, vars vårdnadshavare är allvarligt sjuk/sjuka, är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel eller oväntat avlider. Övergripande mål Att minska den psykiska ohälsan hos barn och ungdomar vars förälder är allvarligt sjuka, är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel eller oväntat avlider. Ta fram en modell för information, råd (och stöd) till barn vars förälder är allvarligt sjuka, är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel eller oväntat avlider som kan spridas till övriga kommuner i länet. Delmål - Alla barn och ungdomar ska veta var man hittar information om och vem man kan vända sig till om man har vårdnadshavare som är allvarligt sjuk/sjuka, är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel eller oväntat avlider. - Alla som arbetar med barn och ungdomar ska tidigt kunna upptäcka barn och ungdomar som har vårdnadshavare som är allvarligt sjuk/sjuka, är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel eller oväntat avlider och kunna ge barnet/ungdomen den information, de råd och det stöd som denne behöver (simple rules).

3 Samverkan Landstinget Jönköpings län och Jönköpings kommun Ur Fördjupningsdokument till Psykisk hälsa barn och unga Modellområdesprojektets ambition är att öka kunskaperna om; samverkan, synkronisering och betydelsen av rutiner för att på så vis underlätta medarbetarnas arbetstillvaro och ge möjlighet att utföra ett ännu bättre arbete för barn och unga. Medarbetarna inom verksamheterna har själva medverkat till vilka utvecklingsområden som ska prioriteras. Det finns många aktörer som arbetar med barn och unga, från hälsofrämjande arbete till omfattande insatser för de med svår problematik. Det framkom i projektets kartläggningsrapport att det kan vara svårt för de professionella att veta vart de ska vända sig när barn och unga behöver mer hjälp än vad den egna verksamheten kan erbjuda. Om inte de professionella har klart för sig var hjälpen finns att få, hur är det då för familjerna att hitta rätt. Samtidigt som modellområdesprojektet tog beslut om att Barnkonventionens stadgar måste ha starkare kraft över barn och ungdomsarbetet, kom regeringskansliet ut med ett förslag om strategi för att stärka barnets rättigheter (prop. 2009/10:232). Strategin lyder: All lagstiftning som rör barn ska utformas i överensstämmelse med barnkonventionen. Barnets fysiska och psykiska integritet ska respekteras i alla sammanhang. Barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som berör dem. Barn ska få kunskap om sina rättigheter och vad det innebär i praktiken. Föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbjudas stöd i sitt föräldraskap. Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och omsätta denna kunskap i berörda verksamheter. Aktörer inom olika verksamheter som rör barn ska stärka barnets rättigheter genom samverkan. Aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn. Beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv

4 Hälso och sjukvårdslagen (1982:763) 2g År 2010 infördes en ny bestämmelse i Hälso- och Sjukvårdslagen som ger verksamheter och personal skyldighet att särskilt beakta barnets behov : Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med 1. Har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning 2. Har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, eller 3. Är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel. Detsamma gäller om barnets föräldrar eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider. Hur når vi dit? Kartläggning gällande verksamheter riktade till barn vars förälder är allvarligt sjuk, missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel eller oväntat avlider. Personliga möten med tjänstemän som möter de anhöriga barnen. Fortbildning i syfte att fördjupa kunskaperna och skapa förståelse och sammanhang avseende anhöriga barn. Förmedling till övriga kollegor. Deltagande i nätverk - information om Fritid Jönköpings arbete och varande, samt mottagning av information om insatser och slussar för barnen. Framtagande av skrift/folder där kommunens insatser är samlade. En folder som riktar sig till barn/ungdom med placering och utlämning t. ex via yrkesverksamma inom skola, kultur, fritid samt i föreningar. Framtagande även av en skrift/folder som riktar sig till personal /ideella som möter dessa barn på olika arenor. Genomförande av temadag med föreläsningar i ämnet och presentationer av verksamheter för personal /ideella inom målgruppen under våren Riktade insatser/verksamheter i Jönköpings kommun: Under projekttidens gång har information sökts när det gäller de verksamheter i Jönköpings kommun som erbjuder riktad verksamhet för barn som är anhöriga. Jönköpings kommun arbetar i nära samverkan med Jönköpings läns Landsting, ex genom Modellområdesprojektet. Inom Jönköpings kommun arbetar man utvecklande med att involvera ett barnperspektiv i alla de verksamheter som drivs. Personal utbildas i barnkonventionen, barnstrategtjänst tillsätts och samverkan prioriteras.

5 Exempel på riktade verksamheter: Barn- och ungdomshälsan Hos Barn- och Ungdomshälsan, som är ett samarbete mellan Jönköpings, Habos och Mullsjös kommuner och Landstinget, finns socionomer, psykologer, barnsjuksköterska och barnläkare. De erbjuder rådgivning och information, stödsamtal, individuell behandling samt föräldragrupper. De vänder sig till barn och ungdom mellan 6 17 års ålder, samt till föräldrar till barn i denna åldersgrupp. För föräldrar kan det röra sig om att få komma och samtala med någon om sitt barn och få hjälp med att stärka sin föräldraroll. För barn och ungdomar kan det vara att få tala med någon utomstående om sina funderingar och problem. Barn- och ungdomshälsan tätar det glapp som tidigare fanns mellan skola och barnpsykiatri. När elevhälsan inte räcker till finns hjälp att få här. Oftast är det föräldrar som söker hjälpen. Vanligt är också remiss från skola eller barnklinik. Under de två första åren (projekttid) har 780 st. sökt sig till Barn- och Ungdomshälsan och fått hjälp där eller slussats vidare till Socialtjänsten (ex. Musslan), Vårsol, BUP eller liknande. Generellt så gäller flesta ansökningarna: Ängsliga, deprimerade flickor Utåtagerande pojkar Aktuella utbildningar som hålls inom Barn- och ungdomshälsans verksamhet: Cool Kids för ängsliga barn 9 13 år Disa stärkande tjejgruppsutbildning Komet föräldrautbildning i bl. a positiv uppmärksamhet, kommunikation och gränssättning Arbete med Barn-i-sorg, kosthållning, sjukgymnastik görs också. Barn- och Ungdomshälsan finns för den som är orolig för sig själv eller som förälder; orolig för sitt barn.

6 Musslan I Jönköpings kommun inom Råd och Service finns kommunens barngruppsverksamhet Musslan. Musslan vänder sig till barn/tonåringar 5 18 år med en nära anhörig som är eller har varit beroende av alkohol, narkotika eller läkemedel. De riktar sig även mot barn som upplevt våld i familjen. Musslan erbjuder även individuella stödsamtal med barn/tonåringar samt vuxna anhöriga. Under pågående våldsproblematik i hemmet används endast metoden med individuella samtal. Målgrupp som Musslan i huvudsak vänder sig till är barn/ungdomar från 4 18 år. I Habo och Mullsjö kommuner finns även möjlighet för unga från 18 år och uppåt att få stöd med hjälp av samtal. Andra kommuner i länet ges möjlighet att köpa de tjänsterna vid behov. Innan ett deltagande i verksamheten krävs båda vårdnadshavarnas tillstånd. Verksamheten syftar till att barn ska få konkret information om problemet i praktiken, konsekvenser och förklaringar till det som kan kännas förvirrande. Barn behöver få veta att det är normalt att känna som de gör och att de inte är ensamma om sina upplevelser. De bär ofta på skuld- och ansvarskänslor och har behov av att få kunskap om att det aldrig är deras fel att mamma/pappa har någon form av problem. Utgångspunkten är att barn alltid påverkas om deras föräldrar har bekymmer och inte mår bra. Barn i en familj med svårigheter ska därför ha rätt till sitt eget anhörigstöd. Till Musslan (och Vårsol se nedan)kan man vända sig direkt som privatperson. Det förs ingen dokumentation och man kan vara anonym. Man kan även som personal inom kommun och landsting vända sig till Musslan om man kommer i kontakt med en familj där det finns svårigheter. Från verksamhetens sida ser man att det är viktigt att alla professionella i olika sammanhang vågar uppmärksamma barnens situation. Ett 30-tal barn och ungdomar deltar i samtalsverksamheten. Det är viktigt att giltiggöra att det som har hänt. Man försöker se situationen till sin helhet och göra allt pratbart. Gruppsamtal genomförs gånger och parallellt med det genomförs föräldragrupper. När det gäller tex beroendeproblematik hålls samtal regelbundet under upp till ett års tid. Man använder sig bl. a av s.k. Trappan-samtal där man med hjälp av 3 steg har 3-10 samtal - Kontakt - Rekonstruktion - Kunskap Parallellt med detta genomförs för- och eftersamtal med barnens föräldrar. Verksamheten vill vara en stödåtgärd med syfte att barnet gradvis ska få sätta ord på sina erfarenheter.

7 Vårsols Familjecenter bedriver stödgrupper (från 6 år) och individuella samtal (från 4 år) med barn och ungdomar som har en bekymmersam tillvaro för att någon i familjen inte mår bra. Det kan till exempel vara: Barn till förälder - med psykisk ohälsa - med fysisk ohälsa - med beroende - som är skilda Barn som upplevt våld i hemmet Barn som mist en förälder eller ett syskon Barn i väntan/ Barn i start Föräldra- och anhörigstöd Verksamheten marknadsförs bl.a. via Familjecentraler Skolor Socialtjänst Landsting Hemsida Stödgrupperna är anpassade efter ålder och målgrupp. Både i de individuella samtalen och stödgrupperna använder vi olika arbetsmetoder och pedagogiska uttrycksätt som drama, bild och lek. Genom samtal får barnen möjlighet att bearbeta erfarenheter. De får också kunskap om olika handlingsstrategier för att hantera sin vardag, och ges tillfälle att uttrycka sina känslor och tankar. En annan betydelsefull aspekt i stödverksamheten är att barn och ungdomar får träffa andra i liknande livssituationer och ser att de inte är ensamma. Det är också viktigt att de blir avlastade skuld och ansvar som de ofta bär på. Familjecentrets verksamhet är länstäckande och kostnadsfri för personer inom Jönköpings kommun.

8 Utbildningsförvaltningen Inom skolan sker arbetet med barn som anhöriga genom t ex elevhälsan, skolfritidsledare, lärare samt övrig skolpersonal. Arbetet sker utifrån Läroplan och Likabehandlingsplan. Med hjälp av VITS - Vardagsnära Insatser i Tydlig Samverkan kan tidiga upptäkter av behov av hjälp och stöd göras, exempelvis genom att eleven har koncentrationssvårigheter. Skolpersonalen arbetar ofta med hjälp av nätverk, exempelvis med övrig skolpersonal, Fältsekreterare på Socialtjänsten, Fritidsassistenter, Skolkyrkan samt Polisen. Vid behov sker vidare kontakter med Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), Familjebehandling osv. Kompetensutveckling för personal genom föreläsningar och utbildningar i exempelvis: - Barn som anhöriga - Barn i sorg Familjecentralen Familjecentralen är en mötesplats där Landstingets och kommunens service till småbarnsfamiljer finns under samma tak. Målet för verksamheten är att utifrån hela familjens livssituation främja en god hälsa hos barn och föräldrar. Här finns socionomer som kan erbjuda stöd i form av enskilda samtal eller i grupp., ex. samtal enligt arbetsmodellen Trappan.

9 Orosanmälan * Du är skyldig att anmäla till socialtjänsten när du i ditt arbete får misstanke om att barn och ungdomar lever i utsatta situationer och du har även uppgiftsskyldighet när socialtjänsten begär in uppgifter kring det aktuella barnet. Ur Anmälnings- &uppgiftsskyldighet för dig som arbetar med barn (Socialtjänstlagen Kap 14 1) * Du kan göra en orosanmälan om du känner att du inte har något konkret att gå på. Om du inte uppger namn på personen du är orolig för kan du ändå få samtal och stöd av mottagningssekreterarna - som en rådgivning/handledning i ditt bemötande av barnet/ungdomen. Annars gäller anmälnings- och uppgiftsskyldighet (se bilaga). * Mottagningsfunktionen tar emot ärenden för barn och ungdom upp till 20 års ålder. * Anmälningsskyldigheten är personlig. * Mottagningsfunktionen finns tillgänglig varje dag mellan 8-17 för rådgivning och mottagning av anmälningar på telefon 6898 och * På mottagningsenheten arbetar 10 mottagningssekreterare. De tar emot ca 300 anmälningar/ansökningar per månad. Familjerätten Familjerättens uppdrag är att med utgångspunkt i barns behov stödja barn och föräldrar i familjerättsliga frågor. I Familjerättens regi genomförs frivilliga samtal med föräldrar för att förenkla vårdnadstvister, separationskomplikationer m.m. Försiktighet råder med att ta med barn i samtalen, delvis för att de ibland kan användas som motpart av föräldrarna. Det kan gälla vårdnadskap, boende eller umgängesfrågor. Familjerätten hänvisar oftast istället barnen till Musslan eller Vårsol. Familjerätten ringer ibland och bokar in samtal åt föräldrarna. Utredning görs av situationen och sedan tillämpas samarbetssamtal. Stödprogrammet Skilda världar i Vårsols regi finns för de barn som är med om svåra separationer. Dessa samtal har visat ett bra resultat från föräldrar både efter individuella samtal och i grupp. Familjerätten arbetar med att tidigt upptäcka barnen som har behov av stöd och hjälp och sedan slussa dem vidare till för dem passande verksamhet.

10 Ungdomsmottagningen Jönköping Ungdomsmottagningen drivs av Landstinget och kommunen gemensamt och vänder sig till ungdomar mellan 13 och 21 år. Man arbetar med frivilliga hälsofrämjande verksamheter. Många samtal handlar om relationer, bland annat om att ungdomarna själva tar ett stort ansvar för att föräldrarna inte ska bråka/ hålla ihop. Flera kommer till mottagningen för att prata om sina fysiskt eller psykiskt sjuka föräldrar. PÅ Ungdomsmottagningen kan ungdomen få en egen plats där den vuxne hemma inte står i centrum. Många samtal handlar också om förluster av olika slag. Ungdomsmottagningen är öppen måndag till fredag och har 7 st. anställda: kurator, psykolog, gynekolog och barnmorska. Under 2012 genomfördes journalförda besök. Svenska Kyrkan Jönköping Präster och annan personal inom Svenska Kyrkan möter barn och ungdomar i olika verksamheter, på skolor etc. Stor del av arbetet sker i samtal med unga, där livssituationerna kan vara mycket svåra. Inom Svenska Kyrkans verksamhet i Jönköping finns en referensgrupp där ca 10 personer med olika yrkesprofiler finns med. Inom gruppen delar man erfarenheter och inventerar behov för att kunna bli bättre på att stödja barn i utsatta situationer. Deltagande sker i föreläsningar kring Barn som anhöriga bl. a med hjälp av medel från Landstinget i ett av delprojekten. Under hösten 2013 hölls ett konvent i Sv. Kyrkans regi för att öka beredskapen att samverka för barnens bästa med möten med företrädare från Polis, Socialtjänst, Ungdomsmottagning. Samverkan sker kring gruppverksamheter exempelvis sorgegrupper för barn och unga som mist föräldrar, samtalsgrupper för unga med föräldrar som är sjuka eller missbrukar.

11 Ekhagens gästhem Ekhagens gästhem är en verksamhet som ingår i kommunens palliativa vård. På gästhemmet arbetar man för att göra den sista tiden så ljus som möjligt för de som befinner sig i livets slutskede och dess anhöriga. Barnperspektiv : - Lekrum finns, dit barnen kan gå undan en stund, leka och rita. Barnen kan hämta saker att ta med in på den sjukes rum. - Låter barnen ställa frågor. - Uppmuntrar barns delaktighet och närvaro så långt det känns bra. - Barn får vara med efter dödsfall om det känns bra. - Utbildning för personal om barn som anhöriga, ta bort myter om döden. - Hänvisning till Ungdomsmottagning, skolsköterska, kurator. - Uppmuntran att använda kontaktnät. - Uppmuntran att prata om det som hänt frågor Junepol Junepol riktar sig till vuxna över 18 år med riskbruk, missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, och spel. De erbjuder stöd till de anhöriga som har närstående som är inskrivna på Junepol. I verksamhetens familjeperspektiv ingår familjesamtal där lägsta åldern på barnen bör vara år. Psykosvården Buster (Barn- och UngdomsStöd En Rättighet) - en verksamhet som riktar sig främst till barn och ungdomar vars föräldrar har en psykossjukdom, men även till syskon och andra anhöriga. Syftet med Busters arbete är att erbjuda information om psykisk sjukdom, erbjuda stöd i kris och att ge anhöriga strategier att hantera svårigheter som barn kan möta med en sjuk förälder. Psykosmottagningen stödjer anhöriga genom patient- och anhörigutbildning och enskilt familjestöd.

12 Länkar är en mötesplats för de som lever med en förälder med psykisk sjukdom. Det är också en informationssida där man kan hämta information om vad psykisk sjukdom är, vad det kan bero på, behandling och hur det kan vara att leva med en mamma/pappa som är psykiskt sjuk. Texterna är lättlästa och är skrivna för barn och ungdomar. Hemsidan ägs och drivs av närpsykiatrin Ungdomsmottagning på nätet - forum för anhöriga En ideell förening som arbetar med att stödja ungdomar runt om i Sverige som har en förälder med missbruksproblematik och/eller psykiskt sjuka föräldrar i form av bl.a. lägerverksamhet, chatt, strukturerade stödsamtal och ungdomsgård ett nätverk för personer som mist någon mitt i livet

13 Kontaktuppgifter Jönköpings kommun, kontaktcenter Jönköpings kommun, Socialtjänstens Ungdomsbehandlingteam - Råd och Service Musslan, barn vuxna musslan.barngrupp@jonkoping.se Slottsgruppens anhörigstöd för de med anhöriga i behandling Vårsol , familjecenter.varsol@fralsningsarmen.se Junepol junepol@jonkoping.se Barn- och Ungdomshälsan barnungdomshalsan.jonkoping@lj.se BRIS Familjerätten Familjecentraler, Landstingets växel Buster, Psykosmottagningen Beroendemottagningen Orosanmälan - mottagningsenheten Socialtjänsten , Ungdomsmottagningen Svenska Kyrkan, Resursgruppen : Barn som Anhöriga Tjejjouren tj.jonkoping@hotmail.com Bli kontaktperson/kontaktfamilj? , , , Nationella hjälplinjen - för personer i psykiskt påfrestande situationer och/eller kris Socialjouren 112

14 Flera nätverk inom kommunen vänder sig till målgruppen exempelvis De glömda barnen med representanter från bl. a Socialtjänst, Skola, Fritid och Landsting. Fortbildning Deltagande i konferensen Tillsammans för barn som anhöriga på HLK i Jönköping. Under dagen gavs inblick i flera verksamheter för barn som är anhöriga runt om i landet. Deltagande i 2-dagars utbildning Första hjälpen till psykisk hälsa med fokus på unga under hösten Utbildningen är avsedd för vuxna för att bättre kunna hjälpa ungdomar, upptäcka, ta kontakt och inleda första hjälpen för att underlätta ett tillfrisknande. Det ges också kunskap om var professionell hjälp kan sökas, när så behövs och var andra former av stöd kan finnas. NSPH/Sensus i Jönköpings län arrangerar. Deltagande i lärandeseminarier arrangerade av Barndialogen. Rapporter och erfarenhetsutbyte med andra projekt. Utveckling och fördjupning : Deltagande i nätverk och information om riktade verksamheter och insatser. Barnens rättigheter till vetskap om deras möjligheter till stöd och hjälp. Föreningslivets insats för att stötta ledare i kontakter med barn och ungdom i behov av extra stöd. Information och kompetensutveckling för personal inom Fritid Jönköping samt föreningsledare genom en föreläsningsdag under våren En heldag för personal inom Fritid Jönköping arrangeras den 25 mars Under dagen ges ex. Teateri:s föreställning Vi som blev kvar. Intervjuer med barn och ungdomar som är anhöriga under hösten Samverkan Socialtjänsten Under projektets gång har samarbete inletts med anhörigkonsulent på Socialtjänsten. Ett liknande projekt inom Socialtjänsten, med andra avgränsningar, har gjort kartläggningen djupare.

15 Projektets Styrgrupp Samordning av projektet sker kontinuerligt med kontaktperson för projektet Lena Lück, Fritid Jönköping och beredningsgruppen för barn och ungdom (BBU). Projektledare Jenny Rylner Fritid Jönköping