Manual kring prostitutionsfrågor

Transkript

1 Manual kring prostitutionsfrågor Råd- och stödteamet sexuella tjänster i Malmö Prostitution är inget man talar högt om

2

3 Innehållsförteckning Inledning sid 2 Vuxna sid 4 Ungdomar sid 10 Människohandel sid 16 för sexuella ändamål Casework sid 22 Lagarna sid 26 Policy sid 34 1

4 Inledning Som socialsekreterare står du ofta inför nya och många utmaningar. Vår förhoppning är därför att kunna ge dig praktiskt användbar kunskap kring både köp och försäljning av sexuella tjänster och människohandel för sexuella ändamål. Utifrån innehållet vill vi göra er uppmärksamma på att det handlar om att ge tips och råd som du sedan kan välja att använda som ett komplement i samtal som rör dessa frågor. Huvudrubrikerna och innehållet i handboken inkluderar målgrupperna vuxna, ungdomar samt offer för människohandel för sexuella ändamål. Prostitutionsfältet är brett och mångfacetterat vilket innebär att uppmärksamhet bör riktas mot såväl kvinnor som män, pojkar som flickor samt HBT-personer. För att göra handboken mer levande och användbar i olika arbetsgrupper finns ett tänkbart scenario beskrivet. Ett scenario som kan användas som diskussionsmaterial och rollspelsunderlag. Det finns ett kapitel om hur man kan arbeta fram en policy för arbetsgruppen och ett annat som handlar om lagstiftning och fakta inom området. 2

5 Jag vet många sexarbetande föräldrar som är livrädda för myndigheter Anna - Sexsäljare Vi vill med handboken ge verktyg för enklare hantering av situationer som en socialsekreterare kan hamna i. Ett sätt att göra detta är att utgå från tre parallella perspektiv. Ett som är mer allmänt där handlingar som rör såväl prostitution, prostitutionsliknande handlingar, människohandel, sexberoende och sexköp görs mer talbara i samtal med ungdomar och vuxna genom en ökad förståelse för vad handlingarna kan stå för. Ett med fokus på riskbeteende, där vi vill ge användbara verktyg i utrednings- och handläggningsarbetet som underlättar upptäckt av de ungdomar och vuxna som befinner sig i riskzonen för prostitution, prostitutionsliknande handlingar, människohandel, sexberoende och sexköp. Ett som utgår från de som har erfarenhet av prostitutionsliknande handlingar, människohandel, sexberoende och sexköp. Handboken ger vägledning som underlättar dessa samtal. Använd även gärna Råd- och stödteamet Sexuella tjänster som en resurs, insats och bollplank! 3

6 Vuxna 4

7 vuxna Våga fråga! Inom socialtjänsten finns det många områden där man möter klienter i olika situationer. Ingången till social tjänsten är många. Det kan bland annat handla om en ansökan eller anmälan om hjälp för missbruk, ekonomiskt bistånd, hjälp i en kris eller annat i form av samtal och/eller en ansökan eller anmälan om stöd kring barn i en familj. I mötet med klienten ställer vi en del frågor kring dennes situation och kring det eventuella hjälpbehovet. Ibland får man en känsla eller till och med information om att det finns något mer än vad som blir sagt med ord. När det gäller människohandel eller köp- och försäljning av sexuella tjänster så är det ofta detta som målgruppen har svårast för att prata om. Däremot betyder det inte att man inte vill prata om det. Anar du någon gång att det kan röra sig om till exempel prostitution när du möter en klient? Våga fråga om det. 5

8 vuxna Att tänka på innan du börjar Att du känner dig bekväm med de ord och det upplägg du använder. Det är viktigt att ha en ickevärderande hållning. Att du tänker på hur och varför du frågar. Att du har en tanke kring vad du gör med svaren. Att det underlättar om du skiljer på din egen sexualitet och deras privata sexualitet i förhållande till den verklighet som presenteras av de personer som har erfarenhet av att använda sin sexualitet för annat än sin egen njutning. Många har en bild av vad prostitution är och förknippar inte alltid deras handling till detta. Därför kan svaret skilja sig om du istället använder dig av till exempel försäljning av sexuella tjänster. Aldrig ställa en fråga för egen nyfikenhet som inte är till gagn för personen. 6

9 vuxna Tips på frågor som kan vara till vägledning i ert samtal Prostituerar du dig/säljer du någon form av sexuella tjänster? Får du pengar, gåvor eller liknande av någon? Behöver du göra något sexuellt för det eller vad kräver han/hon då? Om svaret blir JA Är det något bekymmer för dig? Om svaret blir NEJ, jag prostituerar mig inte Ha klart för dig själv om varför du frågat om prostitution/hur du fått tanken att det kan röra sig om prostitution Min känsla är att i dessa situationer och då finns det hjälp att få om man vill ha eller skulle behöva Jag fick den tanken i och med och då brukar jag fråga detta för att det i så fall finns hjälp att få om man vill ha eller skulle behöva 7

10 vuxna Nej, det är inget bekymmer Hur hanterar du din säkerhet för att inte råka illa ut? Hur skyddar du dig mot sexuellt överförbara infektioner (könssjukdomar)? Känner du till Råd- och stödteamet sexuella tjänster? Ja, det är ett bekymmer Hur länge har du prostituerat dig/sålt sexuella tjänster? På vilket sätt har du prostituerat dig/sålt sexuella tjänster? Känner du till Råd- och stödteamet sexuella tjänster? Om du vill prata om din prostitution/situation så kan jag förmedla en kontakt med dem. Eller så kan du ringa dem själv? 8

11 vuxna Information som kan vara bra att ge För att ha kontakt med Råd- och stödteamet Sexuella tjänster behöver du inte ha bestämt dig för att sluta. Du kan ha kontakt med dem oavsett vad du vill ha hjälp med. Du kan vara anonym och de för inga journaler. Råd- och stödteamet har även en chatt där du har möjlighet att ställa frågor eller om du föredrar att skicka ett mail finns den möjligheten. Råd- och stödteamet sexuella tjänster Följande nummer är gratis att ringa och ditt telefonnummer blir ej synligt Människohandel: Köp av sexuell tjänst: Försäljning av sexuell tjänst:

12 Ungdomar 10

13 ungdomar Våga förstå! Unga vistas idag merparten av sin fritid på Internet. En mötesplats som har skapat speciella förutsättningar för möten, experimenterande och även när det gäller att få bekräftelse i sitt byggande av en identitet. Både sexuellt och andra delar av identiteten. Nätet har även bidragit med tillgång och spridning av andra former av media och dessutom med möjligheten att kommunicera över generationsgränserna. Samtidigt får inte allt fokus ligga på de ungas tillvaro på Internet då möten och erfarenheter precis som tidigare även finns utanför Internet. Det är därför viktigt att se parallellerna mellan de två världarna. Om en ungdom till exempel är mobbad i det verkliga livet, sker det troligen även på Internet. 11

14 ungdomar Att tänka på innan du börjar Att tänka på språket eftersom ord skapar och upprätthåller värderingar. Något som blir särskilt märkbart vid samtal som handlar om prostitution eller prostitutionsliknande handlingar. Många har en bild av vad prostitution är och förknippar inte alltid deras handling till detta. Därför kan svaret skilja sig om du istället använder dig av till exempel försäljning av sexuella tjänster. Att du känner dig bekväm i de ord och det upplägg du använder. Vikten av att inta en ickevärderande hållning bör understrykas. Att du tänker på hur du frågar och har en tanke kring vad du gör med svaren. Att det underlättar om du skiljer på din och deras privata sexualitet i förhållande till den verklighet som presenteras av de personer som har erfarenhet av att ha använt sin sexualitet för andra ändamål än sin egen njutning. 12 I samtal med unga behöver du inte som socialsekreterare kunna allt om nätet. Det viktiga är att, om möjlighet ges, systematiskt ställa frågor kring vad som händer på nätet.

15 ungdomar Exempel på allmänna frågor 1. Vilka möter du? 2. Vad gör ni? 3. Hur ofta är du ute på nätet? Ställ frågor kring bilder på nätet och i vilka sammanhang den unga vill att de visas. Försök öppna dörrar till mer specifika ämnen som prostitutionsliknande handlingar genom att ställa mer allmänna frågor. Ha en medvetenhet kring att annan social problematik kan överskugga erfarenheter som handlar om sex som självskadebeteende att ha köpt, sålt eller använt sex som bytesvara. I detta sammanhang är det även viktigt att tänka på att inta en könsneutral position. Det finns både killar och tjejer som kan ha erfarenheter av att sålt, köpt eller bytt sig till sex. Många ungdomar har fått frågan via nätet om att visa sig i webbkamera. De flesta har tydliga strategier om tillvägagångssätt, såsom blockering av denna person. 13

16 ungdomar Exempel på specifika frågor Har du blivit erbjuden ersättning för att göra någon sexuell handling på eller utanför nätet? Har du gjort något sexuellt som du sen fått något för? Om JA Flertalet av de unga uppfattar inte de handlingar de gjort som prostitution. Ordvalet och vad du väljer att kalla handlingarna kan vara avgörande för de svar du får. Om NEJ Hur gör du för att undvika det när du är ute på nätet? Känner du någon som har fått erbjudande om sex mot ersättning? Om så är fallet, i vilka sammanhang har det hänt. 14

17 ungdomar Exempel på utvecklande frågor Hur kändes/vad innebar det för dig? I vilket sammanhang hände det? Har du berättat det för någon annan? Vill du undvika att det händer igen? Tips på följdfrågor Hur kan du undvika detta? Vill du prata om det? Frågorna kan även omformuleras och användas om den unge har skickat bilder, visat sig i webbkamera eller medverkat i någon annan situation som varit obekväm 15

18 Människohandel för sexuella ändamål 16

19 människohandel för sexuella ändamål Att uppfatta skillnader Människor kan bli utnyttjade i olika situationer. Att bli transporterad, att vara en handelsvara och att göra sexuella handlingar mot sin vilja benämns ofta som trafficking i Sverige. Trafficking är dock ett samlingsnamn som kan innefatta handel med såväl narkotika samt vapen. Av den anledningen använder vi istället begreppet människohandel för sexuella ändamål, att du utnyttjar någon annans prostitution. Handel med människor kan även avse tvångsarbete. I Sverige kriminaliserades människohandel för sexuella ändamål i juli Brottet människohandel beskrivs i 4 kap. 1a brottsbalken: Vi förknippar ofta människohandel med utsatta kvinnor från andra länder. Tänk på att även svenska medborgare utsätts, både pojkar, flickor, kvinnor och män. 1a Den som, i annat fall än som avses i 1, genom olaga tvång, vilseledande, utnyttjande av någons utsatta belägenhet eller med annat sådant otillbörligt medel rekryterar, transporterar, överför, inhyser eller tar emot en person i syfte att han eller hon ska exploateras för sexuella ändamål, avlägsnande av organ, krigstjänst, tvångsarbete eller annan verksamhet i en situation som innebär nödläge för den utsatte, döms för människohandel till fängelse i lägst två och högst tio år. Den som begår en gärning som avses i första stycket mot en person som inte har fyllt arton år döms för människohandel även om inte något sådant otillbörligt medel som anges där har använts. Är ett brott som avses i första eller andra stycket mindre grovt, döms till fängelse i högst fyra år. Lag (2010:371). 17

20 människohandel för sexuella ändamål!? Din roll I ditt arbete som socialsekreterare kan du möta personer som är utsatta för människohandel. Ofta har den utsatta ingen tydlig förståelse kring vad människohandel är och ser inte sig själva som offer för ett brott. De uppfattar kanske sin situation som en konsekvens av egna dåliga beslut eller som det bästa utifrån tidigare situation och känner sig tvingade att fullfölja avtalet. Därför är dessa personer beroende av att någon identifierar dem som offer för den kriminella handling människohandel är. Var försiktig Den eller de som kontrollerar personen vill inte att hon/han pratar med någon utomstående kring sin situation. Personen som är utsatt vet inte alltid vilken risk hon/han försätter sig själv och andra i när de berättar kring sin situation. Var särskilt uppmärksam på detta om det är andra närvarande i samtalet, det kan vara en tolk, någon som uppger att han är en bror, väninna eller liknande. 18

21 människohandel för sexuella ändamål Ge trygghet Att närma sig ämnet innebär att du som hjälpare både tar emot och ger information. Den utsatta personen kan ha negativa erfarenheter av kor rupta offentligt anställda. Detta kan vara en av anledningarna att tydligt förklara vad tystnadsplikten innebär och att denna tystnadsplikt gäller även tolken. Omvägen Det är ofta svårt att direkt fråga en person om denne är utsatt för människohandel. Det finns flera omständigheter som försvårar att prata direkt om problemet. Försök istället att få en bild kring under vilka förhållanden personen lever och arbetar. Fråga öppet om det är något hon behöver hjälp med. Lyssna på det som blir sagt både direkt och mellan raderna. För att trygga personens rättsäkerhet bör du lyssna till deras önskemål i val av tolk. Det kan exempelvis handla om kön eller nationalitet hos tolken. 19

22 människohandel för sexuella ändamål Vår roll Om du får en känsla, misstanke eller berättelse som kan röra sig om människohandel så ring alltid vår Länskoordinator mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål i Skåne. Denne ingår i Råd- och stödteamet och har som uppdrag att samordna alla insatser som rör den utsatta personen. Det finns tre länskoordinatorer i Sverige och de ingår i både en nationell och en regional samverkansgrupp bestående av yrkesverksamma med spetskompetens kring prostitution, koppleri och människohandel. Representerade myndigheter är bland annat Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Tullverket, Region Skåne, Länsstyrelsen med flera. Er Länskoordinator kan vara behjälplig för er, oavsett om det rör sig om tydliga människohandelsärenden eller bara en känsla av att det skulle kunna vara. Tips, anonyma eller ej, tas gärna emot av polisen. Information som kan kännas oviktig kan ibland vara den sista pusselbit som polisen saknar. Kontakta er Länskoordinator för att lotsas rätt inom polismyndigheten. 20 Länskoordinator mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål Telefon: , mobil:

23 människohandel för sexuella ändamål Det är viktigt att förmedla att personen är utsatt för en kriminell handling och inte bär skulden för den situation hon/han befinner sig i. 21

24 22 Casework

25 casework Kim Kim är 17 år och läser handelsprogrammet på gymnasiet i en mellanstor stad i sydvästra Sverige. Sin uppväxt, som Kim beskriver den har varit bra. De har alltid haft husdjur i hemmet och Kim älskar hundar. De har bott i ett hus lite i utkanten av staden och närheten till skog har funnits där Kim ofta promenerat med deras hundar. De är tre syskon i familjen som har bråkat mycket precis som alla andra syskon gör. Pappas arbete innebär många resor och mamma drar det tyngsta lasset med barnen, men blir därmed även den som har bäst kontakt med dem. Pappa är ganska tystlåten, men inger barnen en känsla av att han skulle göra vad som helst för dem om de skulle behöva hans hjälp. Han inger en trygghet bättre än någon annan trots att han nästan aldrig säger något. Kim har flera nära vänner under hela perioden för grundskolan, men då det blev dags att välja gymnasium skiljdes deras val åt. Kim var ensam om att välja handelsprogrammet och kände en stor ängslighet inför att börja på en ny skola utan någon av sina vänner i närheten. Första dagen var en plåga och Kim fick känslan att vara osynlig och att alla andra kände varandra sedan tidigare. Mamma gav rådet att ge det lite tid, snart kommer du att lära känna de andra och du kommer att få många nya vänner ska du se. Flera månader in på terminen hade Kim fortfarande inte öppnat munnen på lektionerna förutom vid direkt tilltal från läraren. Alla försöka att bli osynlig på lektionerna gav till slut utslag och Kim fick sällan någon fråga eller uppmärksamhet. Smeknamnet Blyger spridde sig som en löpeld på skolan och inom kort var det Kims enda namn de få gånger någon ens uttalade det. Ett fåtal gånger försökte Kim göra sig delaktig i ett samtal eller diskussioner mellan klasskompisarna, men steget att plötsligt öppna munnen växte sig större och större. Vilka reaktioner skulle skapas om Blyger plötsligt yttrade sig? 23

26 casework Ensamheten blev alltmer tärande, syskonen flyttade hemifrån, telefonsamtalen från de gamla kompisarna lyste med sin frånvaro, inte ens mamma var hemma särskilt ofta längre. Äntligen har jag möjlighet för lite egentid, skröt mamma till sina väninnor. Det som slutligen fick Kim att vilja ge upp var dock när de blev tvungna att avliva en av hundarna, den som Kim själv ansåg vara sin egen. Kim som tidigare alltid rört sig mycket utomhus stängde in sig på rummet mer och mer. Slutligen blev Internet den enda arenan där tillfället för konversationer med andra blev möjlig. Scenario 1: Kim får uppmärksamhet, erbjudande och bekräftelse från många via chatten. Webcamsex mot betalning blir en stor del av Kims vardag. Pengarna är oviktiga, det är uppskattningen från kunderna som ger den största kicken. Komplimangerna flödar och Kims själförtroende växer ideligen. Förfrågningarna rasar in och Kim känner sig som den mest eftertraktade i världen. Träffarna med kunder sker bara online till en början, men Kim nappar snart på alla erbjudanden om träffar offline. Scenario 2: Kim uppmärksammar, ger erbjudande och bekräftelse till andra på chatter. Att gå in på andras profiler och att frikostigt dela ut komplimanger till andras bilder ger störst utslag. Då svarar mottagaren nästan alltid, märker Kim. Ofta går det även att förlänga en konversation mot en billig peng som enkelt sätts in på mottagarens konto via paypal. Träffar offline är dock det som lockar mest. Längtan efter att ta en promenad tillsammans eller att bara ha någon som håller om en är enorm. 24

27 casework Scenario 3: Kim träffar nya vänner på nätet som märker av Kims längtan efter gemenskap och ser möjligheterna att tillsammans kunna tjäna stora pengar på kort tid. En av dem är Isak som berättar att han tillsammans med flera andra arbetar som eskort. Isak trivs bra med det han gör och berättar att det oftast handlar om att bli bjuden på middag, följa med på bio eller bara vara sällskap åt någon som känner sig ensam. Kim blir genast intresserad och ser det som en möjlighet att bota sin egen ensamhet, men samtidigt tjäna pengar. Att det ibland innebär att kunden även vill ha sex känns inte helt främmande att ställa upp på för Kim. Isak har de rätta kontakterna för att kunna erbjuda Kim ett drömjobb och inom kort börjar kunderna trilla in. Kim känner inte igen beskrivningen av träffarna som Isak gett och dessutom lyser pengarna med sin frånvaro. Att dra sig ur visar sig inte vara ett alternativ för Kim då hot och påtryckningar numera ständigt rasar in från Isaks mailadress. Lägenheten som Isak bistår med för Kims träffar är dyr, vilket innebär att Kim byggt upp en skuld som måste betalas tillbaka. Kim beordras att inte lämna lägenheten förrän skulden är borta. Cirkeln bryts Kim kommer hem en dag och ser bedrövad ut. Mamma frågor vad som hänt, men får inget svar. Veckorna går och trots upprepade försök att få svar från Kim händer ingenting. Mamma börjar bli väldigt oroligt och tjatar mer och mer om att få veta vad som pågår. Till slut får hon respons bestående av skrik, gråt och knuffar som inte innehåller några svar på hennes frågor. Kims mamma och pappa beslutar sig tills slut för att ta hjälp utifrån. Socialtjänsten kontaktas och så småningom bokas ett samtal in där Kim närvarar, men utan vilja att prata alls. Exempel på frågor att arbeta vidare med: Hur kan du göra för att nå Kim? Vad kan få Kim att våga berätta om allt som hänt? Vilken hjälp kan Kim tänkas behöva? Hur kan du prata med Kim om det som hänt? Hur bör du gå vidare i ärendet, vilka insatser kan behövas? 25

28 Lagarna 26

29 lagarna Vad säger lagen? Brottsbalk (1962:700) 6 kap. Om sexualbrott - Lag (2005:90) Sexköp - 11 Sexköpslagen är en informell beteckning på en svensk lag med beteckningen - Lag (1998:408) om förbud mot köp av sexuella tjänster. Lagen trädde i kraft den 1 januari Den 1 april 2005 upphörde den dåva rande lagen och ersattes av SFS 2005:90, sexköpslagen flyttades då in i 6 kap. i brottsbalken: 11 Den som, i annat fall än som avses förut i detta kapitel, skaffar sig en tillfällig sexuell förbindelse mot ersättning, döms för köp av sexuell tjänst till böter eller fängelse i högst ett år. Vad som sägs i första stycket gäller även om ersättningen har utlovats eller getts av någon annan. Lag (2011:517). Lagen är tillämplig vid köp av sexuella tjänster och gäller personer över 18 år. Den som erbjuder den sexuella tjänsten mot ersättning - säljaren - omfattas inte av straffansvaret. Med ersättning avses såväl ekonomisk ersättning som ersättning av annat slag, till exempel i form av alkohol, 27

30 lagarna narkotika, smycken, kläder med mera. Även den som har erbjudit ersättning men sedan inte betalar anses ha köpt sig den tillfälliga sexuella förbindelsen, om den utlovade ersättningen var en förutsättning för förbindelsen. Begreppet sexuell förbindelse tar sikte på främst samlag, men även på annat sexuellt umgänge. Lagen klargör även att om en annan person betalat för den sexuella tjänsten är det ändå den person som nyttjar den sexuella tjänsten som kan dömas som gärningsperson för köp av sexuell tjänst. Om någon annan betalar kan den personen inte dömas för köp av sexuell tjänst men kan dömas för medhjälp till brottet. Sexuellt utnyttjande enligt 3 Lagen skyddar den som står i en beroendeställning till gärningspersonen eller som lider av en psykisk störning. En beroendeställning kan anses föreligga mellan en elev och en lärare eller en arbetstagare och en arbetsgivare. 28

31 lagarna Koppleri och grovt koppleri enligt 12 Den som främjar eller ekonomiskt utnyttjar att en person prostituerar sig vid ett flertal tillfällen gör sig skyldig till koppleri enligt 12. Omstän digheter som kan medföra att ett koppleri ska bedömas som grovt är om verksamheten har bedrivits i organiserad form, om den har medfört en betydande vinning för gärningspersonen eller om den inneburit ett hänsynslöst utnyttjande av annan. Sexualbrott mot barn - Lag (2005:90) Sexuella övergrepp och kränkningar mot barn under 15 år regleras i tre särskilda bestämmelser: Våldtäkt mot barn Sexuellt utnyttjande av barn Sexuellt övergrepp av barn Sexuella övergrepp mot barn är straffvärda även om de begåtts utan användning av våld, hot eller tvång eller andra otillbörliga medel. Barn har ett betydligt större behov av skydd än vuxna och rätten till sexuellt självbestämmande inträder först vid 15 års ålder. 29

32 lagarna Våldtäkt mot barn enligt 4 Den som har samlag med ett barn under femton år eller genomför en annan sexuell handling mot ett barn men där kränkningen och omständigheterna i övrigt är jämförlig med samlag, döms till våldtäkt mot barn. Lagen omfattar även barn upp till arton år om gärningspersonen är barnets biologiska förälder, står för barnets fostran eller har ett liknande förhållande till barnet. Straffet är fängelse i lägst två år och högst sex år. Vid bedömningen av om ett brott är grovt ska det särskilt tas i beaktande om det har funnits flera gärningspersoner. Det finns även andra omständigheter som kan medföra att brottet anses vara grovt. Är brottet grovt blir straffet fängelse i lägst fyra år och högst tio år. Sexuellt utnyttjande av barn enligt 5 Till sexuellt utnyttjande av barn döms den som i annat fall än som sagts tidigare i kapitlet förmår ett barn att utföra en sexuell handling eller utsätter barnet för en sexuell handling. I de fall där handlingen kan bedömas som allvarligt kränkande ska gärningspersonen dömas för våldtäkt mot barn. I de fall där handlingen inte kan bedömas som allvarligt kränkande skall gärningspersonen istället dömas för sexuellt utnyttjande av barn. 30

33 lagarna Straffet är fängelse i högst fyra år. Bestämmelsen ska tillämpas restriktivt. Ett exempel på när bestämmelsen är tillämplig är när en person som är betydligt äldre har samlag med ett barn som ligger nära åldern för den sexuella självbestämmanderätten och den sexuella handlingen bygger på ömsesidighet och frivillighet. Sexuellt övergrepp mot barn enligt 6 Genom sexuellt övergrepp mot barn straffbeläggs den som med ett barn genomför andra sexuella handlingar än som avses i straffbestämmelserna om våldtäkt mot barn och sexuellt utnyttjande av barn. Sådana handlingar kan t.ex. vara att onanera åt gärningspersonen eller att mer än flyktigt beröra ett barns könsorgan. Straffet är fängelse i högst två år eller om brottet är grovt i lägst sex månader och högst sex år. Utnyttjande av barn för sexuell posering enligt 8 Brottet utnyttjande av barn för sexuell posering, omfattar gärningar då någon främjar eller utnyttjar att ett barn under 15 år utför eller medverkar i sexuell posering. Det omfattar också gärningar som begås mot ett barn som fyllt 15 men inte 18 år, om poseringen är ägnad att skada barnets hälsa eller utveckling. 31

34 lagarna Med att sexuellt posera menas att medverka i eller utföra en sexuell handling eller att ohöljt exponera kroppen inför en eller flera personer eller framför en kamera. Straffet är i normalfallet böter eller fängelse i högst två år. För grovt brott är straffet fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Det grova brottet tar sikte på bland annat systematiska utnyttjanden av underåriga för sexuell posering. Köp av sexuell handling av barn Köp av sexuell handling enligt 9 gör den sig skyldig till som förmår ett barn som är under arton år att göra eller tåla en sexuell handling. Förbudet mot köp av sexuella handlingar av barn omfattar också köp av sexuella handlingar av barn som sker under andra förhållanden är sådana som utgör rena prostitutionsförhållanden. Även de fall där en person nyttjar en sexuell handling som någon annan betalar för omfattas av tillämpningsområdet. Straffet är böter eller fängelse i högst två år. 32

35 lagarna Groominglagen 10 a Den som, i syfte att mot ett barn under femton år begå en gärning för vilken straff föreskrivs i 4, 5, 6, 8 eller 10, träffar en överenskommelse med barnet om ett sammanträffande samt därefter vidtar någon åtgärd som är ägnad att främja att ett sådant sammanträffande kommer till stånd, döms för kontakt med barn i sexuellt syfte till böter eller fängelse i högst ett år. Lag (2009:343). 33

36 Policy Prostitution är något vi talar om 34

37 policy Att arbeta med frågan på arbetsplatsen Prostitution är ett ämne som väcker tankar och känslor. Syftet med att skapa och arbeta med en policy är att göra ämnet talbart. Dokumentet kan hjälpa anställda att tydligare se skiljelinjen mellan det privata och det yrkesmässiga kring sexhandeln och sexualitet. 35

38 policy Syfte Syftet med en policy är att ha ett grundmaterial för att arbeta med frågan. Policyn bör vara ett levande dokument som revideras och uppdateras allteftersom ny kunskap inhämtas och nya erfarenheter införskaffas. Var tydliga med att skriva ner syftet. Den ska kunna förstås av både arbetsgruppen såsom av människor utanför den. Tips på vad som kan ingå i en syftesbeskrivning: Förklara behovet Vem målgruppen är Vad ni ska uppnå och hur detta påverkar målgruppen Mål Här formulerar ni olika mål som ni vill uppnå. Mål ska helst vara tidsbestämda och med en tydlig ansvarfördelning. Det är målen ni använder som måttstock på hur ni arbetar med frågan på arbetsplatsen och de som gör att policyn blir ett levande dokument. Tips på vad målen ska vara: Tidbestämda Konkreta Realistiska 36

39 policy Definitioner Kring prostitutionsfrågan är det viktigt med ordens betydelse. I en policy kan det vara bra att definiera de olika begreppen man använder sig av. Exempel på ord som bör förklaras: Vad menar man med prostitution Sexuella tjänster Sexhandel för sexuella ändamål Ansvarsområden Vem gör vad och vem bär ansvaret för vad. Det här är bland det viktigaste i en policy att arbeta med och revidera. Vem som har mandat att besluta och vem som bär ansvar för frågorna. Kompetensutveckling Lämna utrymme i policyn för att diskutera personalens kompetensutveckling. TIPS! För att lättare arbeta fram en policy kan du använda dig av det casework som finns i manualen på sida 23. Diskutera i personalgruppen kring scenariot och arbeta fram gemensamma riktlinjer. Detta är ett viktigt steg på vägen för att underlätta handläggningen och mötet med personer som har erfarenhet av att ha varit utsatt för människohandel eller som har sålt och köpt sexuella tjänster. En samsyn som skapar trygghet både för dig som socialsekreterare och de klienter du möter. 37

40 Råd- och stödteamet sexuella tjänster Människohandel: / Köp av sexuell tjänst: Försäljning av sexuell tjänst: