Något om Hälsofrämjande palliativ vård i Australien. Palliative care is everyone s business. Olav Lindqvist, leg. ssk., med.dr. 1
|
|
- Åke Olof Hansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Något om Hälsofrämjande palliativ vård i Australien Palliative care is everyone s business Olav Lindqvist, leg. ssk., med.dr. 1 Under 2010 hade jag förmånen att få göra en studieresa till Australien och kom då att bli introducerad i hälsofrämjande palliativ vård. Det är ett i Sverige ännu ganska okänt begrepp som handlar om att öka medvetenheten i befolkningen om att döende och död är en normal del av livet, och också om att utbilda och stödja familj, grannar, vänner och arbetskamrater så att de kan och vågar vara delaktiga i vården av den som har livshotande sjukdom. I Australien finns en nationell strategi för den palliativa vården och i den senaste versionen från 2010 är det första målet: Att avsevärt förbättra medvetenheten om att döende och död är en normal del av livet (Department of Health and Ageing, 2010). En viktig del i detta arbete är health-promoting palliative care hälsofrämjande palliativ vård. Under våren 2010 hade jag förmånen att tillsammans med professor Carol Tishelman, Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem, göra en studieresa till delstaten Victoria i Australien. Syftet med resan var att studera metoder för att bistå patienter i palliativ vård med att sammanfatta sitt liv att skriva livsberättelser. Men också att lära oss mer om hälsofrämjande palliativ vård, ett i Sverige ännu tämligen okänt begrepp som vi intresserat oss för. Mycket kortfattat kan det beskrivas som att det dels handlar om att öka medvetenheten i befolkningen om att döende och död är en normal del av livet, och dels om att utbilda och stödja familj, grannar, vänner, arbetskamrater etc. i lokalsamhället (community) så att de kan och vågar vara delaktiga i vården av dem som har livshotande sjukdom. 1 FoUU-enheten Stockholms Sjukhem, MMC/LIME Karolinska Institutet, Inst. f. omvårdnad Umeå Universitet, AHS-Viool Skellefteå. olav.lindqvist@ki.se 1
2 Ett centralt begrepp i detta sammanhang är community, något som är lite svårt att översätta till svenska. Direktöversatt blir det samhälle, men då betyder det ofta för oss en organisatorisk struktur som t.ex. landsting eller kommun som tillhandahåller hälso- och sjukvård och äldreomsorg. Men det engelska begreppet inkluderar i detta sammanhang också lokalsamhället med föreningar, grannar, vänner, släkt och familj etc. För att ytterligare komplicera det hela kan det engelska begreppet också innebära känsla av samhörighet. En enkel svensk översättning för community tycks egentligen saknas, och i denna text använder jag lokalsamhälle. Redan här är det också viktigt att påpeka att hälsofrämjande palliativ vård inte är någon form av besparingsinitiativ som syftar att förflytta kostnader från den offentliga vården till de enskilda människorna i samhället. Istället har den sitt ursprung i arbeten av sociologen Allan Kellehear, tidigare verksam i Melbourne. Han beskriver det på följande sätt: Det viktigaste målet för hälsofrämjande palliativ vård är att stärka känslan av kontroll och stöd för dem som lever med en allvarlig, livshotande sjukdom. Det handlar inte om att förneka dödens allvar för den som får palliativ vård, utan snarare ett gemensamt erkännande av att vi alla ska dö alltid. På så sätt blir döden inte den centrala psykologiska företeelsen i vårdandet, utan handlar snarare om allas dagliga livskvalitet. (Kellehear 1999, s. 77, egen övers.) Det handlar alltså i korthet om att öka allmänhetens allas vår medvetenhet om att leva med att döende och död finns runt omkring oss hela tiden. Kellehear går så långt som att säga att även om symtomkontroll är avgörande i vården av personer med livshotande sjukdom, är även ett starkt stöd från lokalsamhället community support under hela sjukdomsförloppet lika viktigt för personens välbefinnande. Vidare att när avstånden är långa i glesbefolkade områden, där ofta sjukvård och social omsorg är begränsad, kan hälsofrämjande palliativ vård erbjuda möjligheter att kompensera den professionella vårdens brister (Kellehear och O Connor, 2008). Baserat på bl.a. Kellehears arbete genomfördes ett projekt i delstaten Victoria, som har ca 5 miljoner invånare och där Melbourne är huvudstad: Strengthening Palliative Care in Victoria through Health Promotion (Gardner et al. 2009). Hälsofrämjande palliativ vård definierades i detta projekt som: att bygga vidare på lokalsamhällets förmåga att hjälpa till att vårda dem som har livshotande sjukdomar grannar, familj, vänner och arbetskamrater, och påminna lokalsamhället om att döende och död är en del av livet. Syftet med projektet var att implementera hälsofrämjande palliativ vård i tre regioner i Victoria, både i storstad och på 2
3 landsbygd samt att utarbeta utbildningsmaterial och policyramar för området. Utvärderingen av projektet visade på ett positivt utfall och några av de aktiviteter som ingick beskrivs närmare nedan. Även de palliativa enheter som var involverade i projektet bekräftade dess positiva effekt, både på befolkningens förståelse av den palliativ vården, och att det också påverkat personalens förståelse och sätt att arbeta (Gardner et al. 2009). Studiebesöket Den april 2010 besökte vi Hume Palliative Care Consultancy Team (HPCCT) i Wangaratta. Staden ligger i delstaten Victoria cirka 25 mil nordöst om Melbourne, och 65 mil söder om Sydney. Staden Wangaratta har ca invånare, och i verksamhetens upptagningsområde bor mellan 40 och personer. Området är tämligen glesbefolkat, jämförbart med norra norrlands inland (~7 inv./km 2 ). HPCCTverksamheten ingår i Ovens and King Community Health Service, som väl närmast kan liknas vid kommunal verksamhet i Sverige handlägger bl.a. motsvarande socialtjänst. Redan på HPCCT:s hemsida kan verksamhetens fokus utläsas. Där besvaras rubrikfrågan: Vad är palliativ vård? Med svaret: Palliativ vård är allas angelägenhet. HPCCT strävar efter att skapa ett lokalsamhälle där innevånarna bättre kan stödja varandra vid sidan av den vård som tillhandahålls av professionella vårdare. HPCCT i Wangaratta är den enhet i Australien som arbetat längst med hälsofrämjande palliativ vård. Det hela startade i slutet av 90-talet och de fick medel för denna del av verksamheten 2002/2003. De arbetar också med utbildning av volontärer, stöd i palliativa frågor, t.ex. symtomlindring, till patienternas primära vårdgivare dvs. motsvarande primärvård, äldreomsorg etc., efterlevandestöd och Advance Care Planning 2. Vidare erbjuds möjligheten att få sin livsberättelse skriven Palliative Care Memoir Service och, som på många håll i 2 Advance Care Planning: planering av individens framtida vård genom samtal mellan patient och/eller deras företrädare och vårdgivare om mål och önskad inriktning av patientens vård om framtida vård i händelse av att hon/han inte längre själv kan fatta beslut. I synnerhet gäller det vård i livets slutskede, t.ex. vem som ska föra ens talan när man inte själv kan om exempelvis insättande/avslutande av livsuppehållande behandlingar. 3
4 Australien och Nya Zeeland, utförs de av speciellt utbildade volontärer. Dessa delar ligger nära och är integrerade i de hälsofrämjade aktiviteterna. De som tog emot oss och berättade om verksamheten var Barbara Young, volontärkonsult ursprungligen lärare, Anne Williams, sjuksköterska och ansvarig för livsberättelseutbildning av volontärer och Marissa Clarkson sorg och sörjandekonsult 3, arbetsterapeut, och de beskrev det hela som att Allan Kellehear hade teorierna om den hälsofrämjande palliativ vården, och de hade viljan att omsätta det hela i praktiken. De formligen bubblade av engagemang och exempel på vad de uträttat. Det handlar om att ge möjligheter för människor att tänka på och tala om döendet och döden. Ett sätt att uttrycka vad de gör är att de tillhandahåller sammanhang i lokalsamhället för att ge möjlighet att tala om döende och död. Övre raden från vänster: undertecknad, Anne Williams, Deborah O Connor,sjuksköterska och vår guide från La Trobe University i Melbourne. Christine Peterson, administratör HPCCT. Nedre raden: Carol Tishelman, Ann Wearne, CEO för Ovens and King Community Health Service Inc.) Barbara Young och Marissa Clarkson. Nedan följer några exempel på aktiviteter: Café-to-Go innebär att de arrangerar lokala och öppna cafémöten om viktiga ämnen här naturligtvis om döende och död. Fyra till fem personer sitter tillsammans vid varje cafébord och diskuterar olika ämnen, t.ex. Tänk dig att du har tolv månader kvar att leva, vad skulle det betyda det för dig?, se fler exempel på bilden nedan. Vid dessa möten ligger fokus på att få igång samtalet, på frågorna snarare än svaren och under cafémötets gång roterar deltagarna mellan borden. Syftet är att samtalen ska lyfta fram den befintliga kompetens och visdom som finns, främja utvecklingen av hållbara relationer och identifiera behov av utbildning och stöd. 3 Grief & Bereavement Consultat 4
5 Exempel på diskussionsfrågor för samtalen vid Cafe-to-Go. Plantering av minnesträd en årlig aktivitet då befolkningen i lokalsamhället inbjuds till att plantera ett träd eller en buske till minne av en familjemedlem, vän eller arbetskamrat som avlidit. Vid senaste tillfället deltog ett 50-tal personer i varierande åldrar i aktiviteten. Anordna teaterföreställningar på temat döende och död. De har visat Fyra begravningar på en dag, vid ett flertal tillfällen på olika orter, som är ett specialskrivet stycke baserat på verkliga vändelser och beskrivs som en både informativ och underhållande komedi. Promenadgrupper för sörjande. Sprida budskapet om hälsofrämjande palliativ vård t.ex. med affischer, De hade gjort många kreativa och för den ovane kanske t.o.m. något provocerande affischer se nedan. 5
6 Detta var några exempel, men det finns mer t.ex. utbildningar som: Hur vårda Vad säga och bokklubbar. Personalgruppen utstrålade verkligen stor kreativitet och brinnande engagemang. De påpekade att en viktig del i arbetet är att stimulera engagemanget hos människorna i lokalsamhället för att de också ska driva på utvecklingen av den palliativa vården. Reflektioner Vad kan vi ta med oss hem till Sverige? Jag känner mig otroligt inspirerad av denna verksamhet, men vill samtidigt förtydliga det också personalen i Wangaratta underströk att ambitionen inte är att informera och försöka prata bort sorgen, smärtan, förlusten då någon som står oss nära eller vi själva blir svårt sjuka, döende och dör. Det handlar istället om att möjliggöra för "allmänheten" att aktivt få vara delaktiga och engagera sig när någon är döende eller sörjande, något som idag knappast prioriteras i den palliativa vården i Sverige. Personalen i Wangaratta var också väl medvetna om att de främst når den vita anglosaxiska befolkningen. De arbetar naturligtvis även med att försöka bredda mottagandet av hälsofrämjande palliativ vård och hade bl.a. påbörjat samarbete med företrädare för aborigingrupper. Kellehear (1999) skriver: 6
7 För att inte etniska och andra minoritetsgrupper ska marginaliseras, måste dessa gruppers egna värderingar integreras i den hälsofrämjande palliativ vården. Vidare delas inte nödvändigtvis synsättet om det fördelaktiga med att bli medveten om sin egen och andras död, speciellt inte de grupper med t.ex. kinesisk, japansk eller grekisk bakgrund. (Kellehear 1999, s. 81, egen övers.) Det kanske t.o.m. är lättare med hälsofrämjande palliativ vård i glesbygd än i multikulturella och multispråkliga storstadsområden, t.ex. i vissa områden av Melbourne har 60 % av befolkningen inte engelska som förstaspråk. Nå, vad kan vi då ta med oss av detta till Sverige? Australien och Sverige liknar varandra, åtminstone vad gäller storlek i förhållande till befolkning båda länderna är bitvis tämligen glesbefolkade. Detta är ett intressant sätt att arbeta, och ett intensivare samtal om döende och död skulle vi definitivt behöva också i Sverige. Vad som saknas i Sverige, men finns i Australien, är en nationell policy och strategi för den palliativa vården med ett tydligt befolkningsperspektiv dvs. att alla ska kunna erbjudas optimal palliativ vård utifrån sina behov, oavsett diagnos, bostadsort eller tid på dygnet vi ska ju alla, trots allt, dö... En nationell policy och strategi för den palliativa vården är nödvändig i Sverige, men avsaknaden behöver inte innebära att vi inte skulle kunna påbörja projekt med fokus på hälsofrämjande palliativ vård även här. Referenser Department of Health and Ageing, Australian Government (2010). The National Palliative Care Strategy Supporting Australians to Live Well at the End of Life. Tillgänglig på: B/$File/NationalPalliativeCareStrategy.pdf Gardner, F., Rumbold, B., & Salau, S. (2009). Strengthening Palliative Care in Victoria through Health Promotion Final report. Cancer & Palliative Care Unit, Victorian Department of Health. Tillgänglig på: Kellehear, A. (1999). Health-promoting palliative care: developing a social model for practice. Mortality, 4 (1) Kellhear, A.,& O Connor, D. (2008). Health-promoting palliative care: A practice example. Critical Public Health, 18 (1), Kontakta mig gärna om du har frågor eller funderingar med anledning av denna text: olav.lindqvist@ki.se 7
Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård
Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt
Läs merKvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård
Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt
Läs merArbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård
Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt
Läs merBrytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm
Brytpunktssamtal Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm Ämnen: Brytpunktsbedömning Brytpunktssamtal Definition Utmaningar
Läs merStockholms Sjukhem. Marie-Louise Ekeström projektledare. Stockholms Sjukhem. MaryJane Windus projektledare. Stockholms Sjukhem
Palliativ vård Gå 4 betala för 3! Psykisk ohälsa i palliativ vård skillnaden mellan sorg och depression som kräver behandling Kulturella skillnader i synen på smärta, sjukdom och död LCP, Liverpool Care
Läs merPalliativ vård. Vård vid. slutskede
Palliativ vård Vård vid slutskede Grafisk produktion: Mediahavet Foto: Cia Lindkvist/Mediahavet att leva tills man dör Palliativ vård handlar om sjukdomar som vi inte kan läka och hela. Inför svår sjukdom
Läs merDöendet. Palliativa rådet
Döendet Palliativa rådet Övergå till palliativ vård i livets slut Sjukdomsförloppet kan se olika ut och pågå under olika lång tid bl.a. beroende av diagnos patienten har Palliativ vård i livets slutskede
Läs merFörhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.
Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg. Elisabeth Bergdahl Leg. Sjuksköterska, med dr. PKC, Palliativt kunskapscentrum Förhållningssätt, möten och relationer Bakgrund 1)
Läs merEfterlevandesamtal. Yvonne Hajradinovic Tarja Dahlin Lindhe. PKC Palliativt kompetenscentrum i Östergötlandtland
Efterlevandesamtal Närståendestöd efter vårdtidenv Yvonne Hajradinovic Tarja Dahlin Lindhe Många berörs rs av sorg & dödd 80% (=72 000) dör d r den långsamma l dödend den (SOU 2001:6) > 90 000 individer
Läs merAvdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH)
ASH Uppsala Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH) Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH) finns för dig som bor i Uppsala och Knivsta kommun och är i behov av vård och symtomlindring genom
Läs merKunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt
Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer
Läs merNationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013
Nationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013 Katarina Sedig 1 Palliativ vård enligt Socialstyrelsen Hälso- och sjukvård i syfte att lindra lidande och främja livskvaliteten för patienter
Läs merMÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
Läs merPalliativ vård ett förhållningssätt
Palliativ vård ett förhållningssätt Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid, värme, mat, medkänsla
Läs merLokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn
Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn De flesta människor i Sverige dör den långsamma döden där döendet är ett utdraget förlopp till följd av sjukdom eller ålder. Under
Läs merAtt möta den döendes existentiella behov
Att möta den döendes existentiella behov Peter Strang Professor i palliativ medicin Onkolog, överläkare Karolinska institutet och Stockholm Stockholms Sjukhem Vetenskaplig ledare för Palliativt Kunskapscentrum
Läs merVård i livets slutskede Innehållsförteckning
Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller för Vård och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Godkänd av Monica Holmgren chef Vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 198/15 Version 3 Gäller från 2015-01-18
Läs merSvenska döda köar allt längre
Nyhetsbrev april 2011 nr 89 årgång 10 En dag om den nationella cancerstrategin Måndagen den 23 maj 2011 arrangerar Socialdepartementet en heldagskonferens i Stockholm om regeringens initiativ för att förverkliga
Läs merDen palliativa vårdens utveckling och utmaningar
Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid,
Läs merKungsholmens stadsdelsförvaltning Ekonomiavdelningen. Handläggare Christina Egerbrandt Telefon: Remiss från kommunstyrelsen
Kungsholmens stadsdelsförvaltning Ekonomiavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (8) 2014-08-26 Handläggare Christina Egerbrandt Telefon: 08-508 08 032 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Sammanträde 25 september
Läs merNationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda
Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser
Läs merIntegrering av den fysiska och psykosociala miljön betydelsen av organisation och ledarskap
Integrering av den fysiska och psykosociala miljön betydelsen av organisation och ledarskap Docent David Edvardsson La Trobe University Umeå Universitet - Vad betyder ledarskapet för integreringen av fysisk
Läs merHur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor
Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor Ulrika.kreicbergs@esh.se Barn som närstående Hälso- och sjukvårdslag: 2 g Hälso- och sjukvården
Läs merSammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd
Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer
Läs merBarn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad
Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då
Läs merIT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede
IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede Leili Lind, PhD Inst för medicinsk teknik, Linköpings universitet & SICS East Swedish ICT Bakgrund: Svårigheter och behov Avancerad cancer:
Läs merNär mamma eller pappa dör
När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal
Läs merAtt vara tonåring när mamma eller pappa dör
Att vara tonåring när mamma eller pappa dör Anette Alvariza Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta
Läs merVägledning för en god palliativ vård
Vägledning för en god palliativ vård -om grundläggande förutsättningar för utveckling av en god palliativ vård Definition av god palliativ vård WHO:s definition av palliativ vård och de fyra hörnstenarna:
Läs merBrytpunktsamtal - var, (vad?),när och varför? Bertil Axelsson Carl Johan Fürst
Brytpunktsamtal - var, (vad?),när och varför? Bertil Axelsson Carl Johan Fürst Presentation av oss Upplägg och syfte Gemensam reflektion kring brytpunktssamtal Palliativregistret och studier??? Diskutera
Läs merReferat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå
Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå Gick av stapeln i Umeå och det var runt 50 deltagare som lyssnade på mycket intressanta och bra föreläsare. Vi tackade även av Elenor Granström från
Läs merDefinitioner på glesbygd
Sjukvård i glesbygd Definitioner på glesbygd Ställen där man får EU medel för att dra bredband. SCB allt som ej är tätort (max 200m mellan husen och mer än 200 inv) Glesbygdsverket, tätort >3000 inv, landsbygd
Läs merHospice och andra vårdformer i livets slutskede. LD-staben/planeringsavdelningen Ärende: 2016/01503
Hospice och andra vårdformer i livets slutskede LD-staben/planeringsavdelningen 2016-11-25 Ärende: 2016/01503 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Palliativ vård... 3 Vård i livets
Läs merSyftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund
2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker
Läs merVärdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting
Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra
Läs merFörhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.
Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg. Elisabeth Bergdahl Leg. Sjuksköterska, med dr. PKC, Palliativt kunskapscentrum Förhållningssätt, möten och relationer Bakgrund 1)
Läs merNamn: Jan Mårtensson, Jönköping Titel: Familjen i den pallia:va vården av hjärt- kärlsjukdom. Ingen intressekonflikt.
Namn: Jan Mårtensson, Jönköping Titel: Familjen i den pallia:va vården av hjärt- kärlsjukdom Ingen intressekonflikt. Pallia:v vård enligt WHO (2002) Pallia%v vård: Lindrar smärta och andra plågsamma symtom.
Läs mersjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r
Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård
Läs merNär döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede.
När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede. Peter Strang, överläkare, professor i palliativ medicin Karolinska Institutet, Stockholm Stockholms
Läs merSusanne Lind. Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus. susanne.lind@esh.se
Susanne Lind Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus susanne.lind@esh.se Vi bygger vidare på det som finns! Riktlinjer, guidelines, vårdplaner mm And THE TEXTBOOKS OF PALLIATIVE
Läs merPrioritering av fundamentala behov - att bevare värdigheten hos den sjuka och beroende människan
Sjunde nationella prioriterings-konferensen 2013 Prioritering av fundamentala behov - att bevare värdigheten hos den sjuka och beroende människan Birgit H. Rasmussen, Professor Inst för omvårdnad, Umeå
Läs merNärståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede
Närståendestöd Svenska palliativregistret För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede Svenska palliativregistret Södra Långgatan 2 392 32 Kalmar Telefon 0480-41 80 40 http://palliativ.se Steget
Läs merKonferens om anhörigas roll i vård och omsorg
Konferens om anhörigas roll i vård och omsorg Katrineholm 29/1 2016 Betydelsefulla stödinsatser och bemötande till anhöriga Blandade Lärande Nätverk en metod att utveckla stödet till anhöriga/närstående
Läs merAtt leva med en person med kronisk hjärtsvikt
Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt Tiden före och efter dödsfallet Maria Liljeroos Leg sjuksköterska, medicine doktor Hjärtsvikt innebär Hög mortalitet, 50% avlider inom 5 år Hög symtombörda
Läs merPalliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm
Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden med patienter och anhöriga Så får du teamarbetet
Läs merPolitisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård
Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar
Läs merNationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning
Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede 2017-03-29 Helena Adlitzer Utbildning 1. Information om grunden för VP 2. Revideringen 3. Arbetsprocessen 4. Innehållet 5. Axplock ur VP ---------------------------------------------------
Läs merDiskussionsfrågor till workshop demens 23 febr 2011
Identifiera minst en person som kan tänka sig att vara med i fortsatt utvecklingsarbete. Fråga 1 Hans D. Enligt riktlinjerna Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör säkerställa ett multiprofessionellt
Läs merNationellt vårdprogram för Palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer PKC-dagen
Nationellt vårdprogram för Palliativ vård i livets slutskede 2017-11-28 Helena Adlitzer PKC-dagen Är det möjligt att ge god vård utan kunskap? Är det möjligt att hålla all kunskap i huvudet? 2017-11-28
Läs merStockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer; företrädesvis från huvudstaden, och
ARBETA MED OSS stockholms Sjukhems ändamålsparagraf är densamma idag som vid grundandet 1867: Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer;
Läs merRiktlinje för vård i livets slutskede. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS
Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje för vård i livets slutskede Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS Godkänd av Monica Holmgren chef Vård- och omsorgsförvaltningen
Läs merÅldrandets villkor; i dödens närhet
Åldrandets villkor; i dödens närhet Inledning Döden är något som i alla tider fascinerat och skrämt människan. Det finns lika många tankar och idéer om vad som händer efter att man lämnat det jordeliv
Läs merAnhörigstöd - Efterlevande barn
Godkänt den: 2017-04-18 Ansvarig: Åsa Himmelsköld Gäller för: Region Uppsala Innehåll Efterlevande barn... 2 Oväntade dödsfall... 3 Väntade dödsfall... 3 Avsked... 3 Före avskedet... 3 Vid avskedet...
Läs merMål: Målet är att tydliggöra, förbättra, utveckla och kvalitetssäkra den palliativa vården i livets slutskede.
Palliativt Kompetenscentrum i Östergötland () 2012-0-05 Till Palliativa ombud, i särskilda boenden i kommunerna, kan sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster utses. Funktionsbeskrivning för Palliativa
Läs merSvåra närståendemöten i palliativ vård
Svåra närståendemöten i palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet, Stockholm Överläkare vid Stockholms Sjukhems palliativa sekt. Hur påverkas närstående? psykisk stress fysisk utmattning
Läs merFörslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun
Förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun Inledning Den nationella värdegrunden för äldreomsorgen ligger till grund för lokalavärdighets - garantier i Järfälla kommun.
Läs merNärståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola
Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola maja.holm@shh.se Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Vad betyder egentligen
Läs merPalliativ vård 2013. Datum: 14 15 maj 2013, Stockholm
Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden Närståendestöd kring den palliativa patienten
Läs merAtt få leva tills man dör
Att få leva tills man dör Studiematerial kring palliativ vård och omsorg om äldre Mötesplats äldreomsorg 9-10 okt Sara Nordenhielm, FoU i Väst/GR Gunilla Karaviotis, Flatås gård Lotta Ekberg, Flatås gård
Läs merVerktyg för att överbrygga hinder för transkulturella vårdrelationer
Verktyg för att överbrygga hinder för transkulturella vårdrelationer Erfarenheter från hälso- och sjukvårdspersonal inom barncancervården Pernilla Pergert, Leg. sjuksköterska, Med Dr. Barncancerforskningsenheten,
Läs merPallia%v vård - %ll alla som behöver. Gunnar Eckerdal Överläkare Jubileumskliniken, Sahlgrenska
Pallia%v vård - %ll alla som behöver gunnar.eckerdal@vgregion.se Gunnar Eckerdal Överläkare Jubileumskliniken, Sahlgrenska Vad är pallia%v vård? Är pallia%v vård prioriterad vad säger lagen? När behövs
Läs merInnehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7
Sida 2 av 7 Innehåll... 1 Ordförandeposten... 3 Presidiet... 3 Styrelsen... 3 Styrelsemötet... 4 Ledarskapet... 4 Vad är ledarskap?... 4 Ledarskap i projekt... 5 Att utveckla sitt ledarskap... 6 Kommunikation...
Läs merUndersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se
Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Välkomna till seminarium! Program 12.45 13.00 Registrering 13.00 14.00 Ett palliativt förhållningssätt 14.00 14.30 FIKA 14.30 15.30 Symtom och vård i
Läs merImplementering av Liverpool Care Pathway (LCP) vid vård i livets slutskede på äldreboenden
Implementering av Liverpool Care Pathway (LCP) vid vård i livets slutskede på äldreboenden Margareta Brännström sjuksköterska, med.dr., lektor, fo.ass. Samfinansierad Forskning - Vård (SFO-V), Karolinska
Läs merRutin. Beslut om vak/ extravak. Diarienummer: Gäller från:
Diarienummer: Rutin Beslut om vak/ extravak Gäller från: 2019-01-01 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Verksamhetschef ÄO Utarbetad av: Medicinskt ansvariga sjuksköterska Revideras senast:
Läs merAntagen i socialnämnden 2006-04-04 45. Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede)
Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45 Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede) Palliativ vård Kommittén om vård i livets slutskede 2000 har beslutat sig för att använda begreppet palliativ
Läs merRemiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.
1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes (inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. Terminologiska
Läs merExistentiell kris, meningsfrågor, dödsångest
Existentiell kris, meningsfrågor, dödsångest Peter Strang Professor i palliativ medicin Onkolog, överläkare Karolinska institutet och Stockholm Stockholms Sjukhem Vetenskaplig ledare för Palliativt Kunskapscentrum
Läs merÄldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede
Äldreomsorgens värdegrund Att möta människor i livets slutskede Värdegrunden gäller ända till slutet Att jobba inom äldreomsorgen innebär bland annat att möta människor i livets slutskede. Du som arbetar
Läs merBilaga 1. Artikelmatris
1/5 Bilaga 1. Artikelmatris Ben Natan, M. & Garfinkel, D. End of life needs as perceived by terminally ill older adult patients, family and staff 2010 Att jämföra den betydelse som olika behov i slutet
Läs merOmvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017
Omvårdnad vid förestående och inträffad död Annette Holst-Hansson 2017 DÖENDET OCH DÖDEN EN NATURLIG DEL AV LIVET Livshotande tillstånd - sjukdom - trauma - suicid OMVÅRDNAD I SAMBAND MED Döende och död
Läs merSamverkan för lärande i kommunal verksamhet. Annika Lindh Falk Arbetsterapeutprogrammet Medicinska Fakulteten Linköping universitet
Samverkan för lärande i kommunal verksamhet Annika Lindh Falk Arbetsterapeutprogrammet Medicinska Fakulteten Linköping universitet Varför behöver vi samverka? 2016-10-28 2 Komplexa och mångfacetterade
Läs merFrån riktlinjer till effekter
19 SEPTEMBER 2008 Minnesanteckningar från seminarium Från riktlinjer till effekter Tid och plats 18 september kl 10.00 16.00, Hornsgatan 15, Stockholm. Närvarande Nätverket Hälsa och Demokrati Birgitta
Läs merPalliativ vård. betala för 3! Gå 4
Palliativ vård Gå 4 betala för 3! Symtomlindring av smärta, illamående och andnöd Psykisk ohälsa i palliativ vård sorg och depression som kräver behandling Våga prata om döendet och döden att hantera svåra
Läs merDelaktighet och patientmedverkan
Delaktighet och patientmedverkan Ann Catrine (Ankie) Eldh Leg. sjuksköterska, fil.dr. Bitr. professor Historik Antiken Medeltid 1900-tal Nutid Reflektion Jag kände mig delaktig i rollen som patient när.
Läs merUtvecklingsarbete för palliativ vård dalarna
Utvecklingsarbete för palliativ vård dalarna Mitt uppdrag som utbildare av utbildare i palliativ vård Dalarna - Att utbilda leg. Sjuksköterska till lokala utbildare i palliativ vård i kommunala och landstingsdrivna
Läs merExistentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården
Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Att möta och uppmärksamma patienters behov av existentiellt stöd vid livets slut Annica Charoub Specialistsjuksköterska palliativ vård
Läs merRemiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.
1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svenska Diabetesförbundet Lillemor Fernström Utredare Hälso- och sjukvårdsfrågor Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes
Läs merNeurorapporten Avsnitt 6 Anhöriga och närstående
Neurorapporten 2019 Avsnitt 6 Anhöriga och närstående I AVSNITT 6 Anhöriga och närstående 6 52 Många av våra medlemmar vittnar om vikten av stöd och hjälp från anhöriga och närstående. I flera medlemsberättelser
Läs merSammanställning 1. Bakgrund
Sammanställning 1 Blandat lärande nätverk Sörmlands län 27 september 2016 om Delaktighet och bemötande ur ett anhörigperspektiv, samverkan mellan kommuner och landstinget. Bakgrund Nämnden för socialtjänst
Läs merATT BIDRA TILL JÄMLIKHET I HÄLSA - DELAKTIGHET SOM TEORI, METOD OCH PRAKTIK
ATT BIDRA TILL JÄMLIKHET I HÄLSA - DELAKTIGHET SOM TEORI, METOD OCH PRAKTIK Delaktighetens teori: Varför? Hur? Vem? GUNILLA PRIEBE, LEG. SJUKSKÖTERSKA, FIL.DR. 1 Juridiska argument för delaktighet Delaktighet
Läs merBarn som närstående i palliativ vård. Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård
Barn som närstående i palliativ vård Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård Email: malin.lovgren@esh.se Upplägg Vad säger lagen om barn som närstående? När barn blir/är närstående
Läs merSamtal med den döende människan
Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627
Läs merSV Gotland Verksamhetsplan 2018
SV Gotland Verksamhetsplan SV ger människor möjlighet att utvecklas genom att erbjuda kreativa mötesplatser Studieförbundet Vuxenskolans, SVs, uppdrag är att ge människor redskap att upptäcka sina egna
Läs merRandiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en
Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst
Läs merPalliativ vård. De fyra hörnstenarna
Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,
Läs merGod palliativ vård state of the art
God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid
Läs merStegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen?
emma corkhill stegen och kuben Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen? Problemet med modeller är att de riskerar att förenkla och kategorisera en komplicerad verklighet till den grad att
Läs merEvidensbaserad socialtjänst
Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte
Läs merAtt ta avsked - handledning
Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser
Läs merThe National Institute of Child Health and Human Development (NICHD) Protocol: Intervjuguide
The National Institute of Child Health and Human Development (NICHD) Protocol: Intervjuguide This Swedish version is based on the English version available on the NICHD Protocol website (www.nichdprotocol.com).
Läs merNational Prevention Strategy
National Prevention Strategy Patrik Johansson, MD, MPH University of Nebraska Medical Center, College of Public Health, Member The Advisory Group on Prevention, Health Promotion, Integrative and Public
Läs merPERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson
PERSONCENTRERAD VÅRD Åsa Andersson Leg. sjuksköterska, doktorand Strategisk rådgivare Svensk sjuksköterskeförening asa.andersson@swenurse.se 24.10.2014 Centrum för personcentrerad vård, Tvärvetenskapligt
Läs merPsykisk hälsa - främja och förebygga i skolan
Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan Solveig Petersen Folkhälsomyndigheten Definitioner Psykisk hälsa: känslor-tanker-beteende Angenäma och funktionella (positiv psykisk hälsa psykisk välbefinnande)
Läs merNutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm
Nutrition i palliativ vårdv Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Bakgrund Flertal studier visar att viktnedgång och undernäring i samband
Läs merATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA
ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA Annina Jansson socialarbetare, arbetshandledare janssonannina@gmail.com Vad handlar det om? Professionella samtal Kommunikation på olika sätt Samtalsmetodik Konstruktiva
Läs merKan etiska ombud bidra till mer jämlik vård?
Kan etiska ombud bidra till mer jämlik vård? Rose-Marie Isaksson, sjuksköterska, MedDr, FoU strateg, Luleå, Norrbottens läns landsting Hör etik och jämlik vård ihop? Hälso- och sjukvården ska utgå från
Läs merUtmaningar för sjuksköterskor på hjärtsviktsmottagningar att prata om diagnos och palliativ vård
Utmaningar för sjuksköterskor på hjärtsviktsmottagningar att prata om diagnos och palliativ vård Professor, sjuksköterska Tiny Jaarsma Linköpings Universitet Tiny.jaarsma@liu.se Tack Lisa Hjelmfors, doktorand
Läs merBrytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT?
Brytpunktssamtal i cancervården rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT? Retrospektiv journalstudie med frågest geställning information kring döendetd Jakobsson 2006: Genomgång av 229 journaler i VGRslutenvård.
Läs mer