Hållbar styrning och uppföljning Hållbarhetsredovisning

Transkript

1 Landstingens och regionernas miljödagar 2015 Hållbar styrning och uppföljning Hållbarhetsredovisning Magnus Enell, Enact Sustainable Strategies AB och KTH, Industriell ekologi Gävle den 7 oktober 2015

2 Vem är Magnus? Idag 2013 Adjungerad professor, KTH. Industriell ekologi Senior Adviser, Enact Sustainable Strategies AB Senior Adviser, Enell Sustainable Business AB Igår ( ) Senior Adviser, Vattenfall AB, Sustainability PwC, ÅF, WWF, Enell Sustainable Business, etc. I förrgår (<2003) ITT Industries/ITT Flygt, Sustainability Director Världsbanken Svenska Miljöinstitutet IVL Adjungerad professor, Lund, IIIEE Lunds universitet

3 Agenda Vad är hållbar utveckling? Varför arbeta med hållbar utveckling? Hur arbeta med hållbar utveckling? Vem ska arbeta med hållbar utveckling? 1. Global Reporting Initiative (GRI) 2. Andra viktiga standarder, initiativ, direktiv, etc. 3. Intressentengagemang 4. Väsentligheter 5. Statliga företag 6. Nyttor 7. Sammanfattning

4 Vad är hållbar utveckling? Integrering Medvetna och öppna beslut Intressentrelationer Längre tidsperspektiv Hållbar utveckling är ingen fastställd destination eller ett slutligt mål - det är en resa

5 Triple Bottom Line = Hållbar utveckling Ekonomiskt försvarbart Miljömässigt riktigt Socialt ansvarfullt Begreppet Triple bottom line myntades av ekonomerna på mitten av 1970-talet men dom glömde bort två av delarna!

6 Triple Bottom Line (TBL) Människor Planeten Lönsamhet

7 Hållbarhetsutmaningar Sociala Arbetsförhållanden, Hälsa, Säkerhet, Mänskliga rättigheter, Rasism, Diskriminering, jämställdhet, Integritet, Krig och trygghet, etc. Ekonomiska Fattigdom, Handelsbarriärer, Mutor, Korruption, Löner, Immateriella rättigheter, Skatteflykt, etc. Miljömässiga Klimatförändringar, Tillgång till vatten, Avfallshantering, Farliga kemikalier, Luftföroreningar, Biologisk mångfald, etc.

8 Vad det egentligen handlar om Ekonomiskt relevant Finansiell påverkan Bolagsstyrning Socialt ansvar Riskanalys/ riskhantering Miljö ansvar 8

9 Sju fokusområden Miljö Affärsetik Antikorruption Mänskliga rättigheter* Arbetsvillkor Mångfald Exempel: Material Energi Vatten Biodiversitet Utsläpp och avfall Produkter och tjänster Lagefterlevnad Transporter Jämlikhet * UNs Guidelines for business and human rights. John Ruggie s Guiding Principles on Business and Human Rights: Implementing the United Nations 'Protect, Respect and Remedy' Framework.

10 Långsiktigt värdeskapande

11 Varför arbeta med hållbar utveckling? Varför behövs engagerad ledning, anställda och organisationer? Riskhantering Förbättrat varumärke Nuvarande och framtida medarbetare Hållbar utveckling innebär att värna varumärket!

12

13 Vem? Universitet Dagis Politiker Anställda Skolor Jag Du Facket Kvarteret Banker Finansanalytiker Investerare Försäkringsbolag Kyrkor Idrotten Golfklubbar Organisationer Kunder Små företag Leverantörer Frivilligorganisationer Myndigheter Stora företag Statliga företag Privata företag Konkurrenter Kommuner Regioner Landsting Branschorganisationer

14 GLOBAL REPORTING INITIATIVE (GRI) COMMUNICATION AND SUSTAINABILITY Ulrika Lagerqvist & Sara Vikman TRENDS Göteborg, 12 maj IN 2015 SUSTAINABILITY REPORTING

15

16

17

18 Från G0 till G G3.1 G GRI skapas G0 G2 G1 G Vad hände 24 mars 1989? 1990 Boston 2000 Amsterdam

19 Riktlinjerna G4 s struktur Vad? Hur? Sektorspecifikt

20

21 ANDRA VIKTIGA STANDARDER, INITIATIV, DIREKTIV, ETC. COMMUNICATION AND SUSTAINABILITY Ulrika Lagerqvist & Sara Vikman TRENDS Göteborg, 12 maj IN 2015 SUSTAINABILITY REPORTING

22 Många standarder, initiativ, direktiv, vägledningar etc. AA 1000 ISO ISO 9001 OHSAS ISO SA 8000 Lagar EU OECD FN Ruggie principerna Global Compact MDG/SDG ILO Krav från kunder RTFO IFO PACI SASB CDP Earth Charter Integrated Reporting ETC. RSB ICC WBCSD

23 Varför hållbarhetsredovisning? Drivkrafter

24 Utgångspunkt för hållbarhetsaspekter Ge styrning och hjälp PACI Etc. GRI Global Compact ISO RSB IFC WBCSD Vattenfall s Sustainability Platform ISO OHSAS SA 8000 ICC AA 1000 Earth Charter MDG ILO OECD

25 SWOT- praktiskt i arbetet och ständig förbättring Systematisk mätning av hållbarhetsaspekter S W Relevanta områden att förbättra Strukturerad mätning av/med Intressenter och leverantörer S W O T O T S W O T

26 INTRESSENTENGAGEMANG COMMUNICATION AND SUSTAINABILITY Ulrika Lagerqvist & Sara Vikman TRENDS Göteborg, 12 maj IN 2015 SUSTAINABILITY REPORTING

27 Vem är intressent? Intressenter Varje individ eller grupp som kan påverka eller påverkas av vår organisation. Intressentengagemang När vi interagerar med våra intressenter.

28 Vad vill dom Vad gör dom? Hur kan vi påverka dom?

29 Exempel på metoder för engagemang Intervjuer Dialogmöte Panel/ referensgrupp Publika möten Frågeformulär/ undersökning Online-dialog

30 Exempel Jämtkraft Resultat av Jämtkrafts intressentintervjuer Svarsskala 1-9 (1 mycket dåligt, 9 mycket bra.

31 Exempel Jämtkraft = = ++ +

32 Exempel Jämtkraft

33 Process för att definiera innehåll Fyrstegsmodellen för att definiera väsentlighet

34 Exempel på Jämtkrafts värdekedja

35 Exempel på Vattenfalls värdekedja

36 VÄSENTLIGHETER COMMUNICATION AND SUSTAINABILITY Ulrika Lagerqvist & Sara Vikman TRENDS Göteborg, 12 maj IN 2015 SUSTAINABILITY REPORTING

37

38 Riktlinjerna Specific Standard Disclosures: Indikatorer Kategorier Ekonomi Miljö Social Arbetsförhållanden och arbetsvillkor Mänskliga rättigheter Samhälle Produktansvar Resultatindikatorer G4-EC1 till G4-EC9 G4-EN1 till G4-EN34 Se subkategorier nedan G4-LA1 till G4-LA16 G4-HR1 till G4-HR12 G4-SO1 till G4-SO11 G4-PR1 till G4-PR9

39 Viktiga delar i identifieringen av väsentligheter Benchmark Medieanalys Riskanalys Forskning Internationella initiativ Lagar, regelverk, tillstånd, standarder Intressentdialog G4 ASPEKTER Affären; verksamheten, strategier och mål

40 Process för att definiera innehåll En modell Identifiering Prioritering Industribenchmark Intressenter Lagar och regler Medieanalys Analys av identifierade aspekter utifrån: Påverkan på företaget Påverkan på intressenter Väsentliga aspekter och avgränsningar, för Styrning av och arbete med hållbarhet Redovisning av hållbarhet Självutvärdering inkl. riskanalys Analys av affär, policyer och strategier G4 Index In accordance with General Standard disclosures Specific Standard disclosures Sector Supplements

41 Mål för hållbarhetsarbetet Sätt mål för väsentliga aspekter Generellt ska mål vara: Specifika Mätbara Avtalade Realistiska Tidssatta Krav på hållbarhetsmål och strategier: Få och övergripande mål Relevanta för bolagets affärsverksamhet och hållbarhetsutmaningar Långsiktiga och utmanade Uppföljningsbara Tydliga och enkla att kommunicera

42

43 Process för att definiera väsentligheter Akademiska hus 2014 Sveaskog 2014

44 STATLIGA FÖRETAG COMMUNICATION AND SUSTAINABILITY Ulrika Lagerqvist & Sara Vikman TRENDS Göteborg, 12 maj IN 2015 SUSTAINABILITY REPORTING

45 Varför hållbarhetsredovisning? Drivkrafter Riktlinjer för extern rapportering för företag med statligt ägande (nov 2007). I drift fr o m bå Fr om 2013 ska de statliga företagen sätta hållbarhetsmål för sin verksamhet.

46 Varför hållbarhetsredovisning? Drivkrafter Compliance: 2012 hade regeringar eller börser i 33 länder infört krav på någon form av hållbarhetsredovisning

47 EUs direktiv för hållbarhetsredovisning EU direktivet: redovisa information om icke finansiella resultat och resultat om mångfald Företag med publikt intresse 500 anställda (i Sverige 250). Balansräkning >175 MSEK / Omsättning >350 MSEK Stärker ett företags transparens och trovärdighet Uttalande årligen om frågor relaterade till miljö och socialt ansvar som medarbetare, mänskliga rättigheter, och antikorruption Medlemsnationer ska integrera direktivet i nationell lagstiftning till I Sverige troligen fr o m 1 juli 2016.

48 Bakgrund The Directive 2014/95/EU on disclosure of non-financial and diversity information by certain large undertakings and groups amends the Accounting Directive 2013/34/EU. The Directive sets minimum requirements > National legislation can set tighter demands (except regarding the diversity)

49 Frameworks to rely on National frameworks Union-based frameworks such as the Eco-Management and Audit Scheme (EMAS) International frameworks such as the United Nations (UN) Global Compact the Guiding Principles on Business and Human Rights implementing the UN 'Protect, Respect and Remedy' Framework the Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD) Guidelines for Multinational Enterprises the International Organisation for Standardisation's ISO the International Labour Organisation's Tripartite Declaration of principles concerning multinational enterprises and social policy the Global Reporting Initiative other recognised international frameworks

50 Nya bolagsstyrningskoden, fr om En av justeringarna rör hållbarhet. Nu är en av styrelsens uppgifter att "fastställa erforderliga riktlinjer för bolagets uppträdande i samhället i syfte att säkerställa dess långsiktigt värdeskapande förmåga och åläggs ett vidgat ansvar för intern kontroll. "Syfte" i koden Gamla - God bolagsstyrning handlar om att säkerställa att bolag sköts på ett för aktieägarna så effektivt sätt som möjligt". Nya - "God bolagsstyrning handlar om att säkerställa att bolag för aktieägarna sköts hållbart, ansvarsfullt och så effektivt som möjligt".

51 NYTTOR COMMUNICATION AND SUSTAINABILITY Ulrika Lagerqvist & Sara Vikman TRENDS Göteborg, 12 maj IN 2015 SUSTAINABILITY REPORTING

52 Mervärde och affärsnytta? Nya affärsmöjligheter Bättre kundlojalitet Förbättrat kundvärde Minskade utgifter Aktieägarvärde Attraktiv arbetsgivare Identifierade risker Starkare varumärke Förbättrat rykte

53 Varför hållbarhetsredovisning? Drivkrafter Ernst & Young: Value of sustainability reporting

54 Vad tror företagen idag? Arbete med miljö och hållbar utveckling är bara en kostnad 90 % av företagen Arbete med miljö och hållbar utveckling ger mervärde och skapar bättre affärer/ekonomi 10 % av företag KTH Royal Institute of Technology 54

55 Företagens huvudssyfte Skapa värde för sina ägare Traditionell produktion, tjänster och försäljning Dvs. traditionell affärsekonomi Nya mervärden - nyttor Nya typer av produkter och funktioner Nya kundsegment Nya försäljningsargument T.ex. miljö/hållbara produkter och tjänster Vad tycker du om att köpa funktionen istället? Positiva ekonomiska styrmedel 55

56 Ständiga förbättringscykeln Basen i arbetet med olika ledningssystem är att skapa en process som innebär ständig förbättring.

57 Varför göra mer än nödvändigt? Etc. Miljö- och hållbarhetsredovisningar GRI, Global Compact, WBCSD, CSR Påverkan från produkter (e.g. LCA) Ledningssystem (9001, 14001, 18001, 26000) Lagar, förordningar, tillstånd, etc. 57

58 Allt går att räkna om till kronor! Minskning av förbrukning av råvaror, energi, vatten, kemikalier, etc. minskar inköpskostnaderna (om inte inköpspriserna höjs alltför mycket parallell) Minskat spill och mindre avfall Minskade mängder avfall kostar mindre. Föroreningar i mark, byggnader, material Minskade avgifter, skatter, böter, utsläppsavgifter Effektivare transporter kostar mindre Ett strukturerat arbete spar tid och pengar Nöjd personal är friskare, trivs på arbetet, producerar mer Attraktiv arbetsgivare (speciellt om 5-10 år) Lägre kvalitetsbristkostnader Nya och bibehållna kunder, fler nöjda kunder Banker/försäkringsbolag kan sänka räntor, premier, avgifter, etc. Intressant aktie för långsiktig och ansvarsfull placering Bra förhållande med myndigheter (sparade timmar och avgifter) Marknadsföringen är ofta gratis Stärkt varumärke är också kronor Etc.

59 Miljö- och hållbarhetsarbetet en vinstfaktor? Vinsterna av ett framgångsrikt miljö- och hållbarhetsarbete kan räknas i; 1. Ökad attraktivitet på marknaden - Bibehålla och få nya kunder - Ökad trovärdighet som ger marknadsföringsfördel - Ökad attraktivitet på aktiemarknaden, hos banker, investerare, försäkringsbolag, i media 2. Minskade kostnader och ökad effektivitet - Minskade utgifter (effektivare användning av energi och material) - Minskade risker - Lättare att attrahera kompetent personal - Produktiviteten går upp (nöjd personal) 3. Bättre kontroll på det egna arbetet - Bättre kontakt med myndigheterna - Enklare att följa aktuell lagstiftning och förberedd för skärpt lagstiftning

60 Affärsnytta? Fördelarna med ett bra miljö- och hållbarhetsarbete kan kopplas till: 1. Ökad attraktivitet på marknaden och arbetsmarknaden 2. Minskade kostnader och förbättrad effektivitet 3. Bättre kontroll över det egna arbetet 60

61 Kostnader (netto) ABB Automation Technologies 53 MKr/9 years Bostads AB Poseidon MKr/year Diskteknik AB 1,3 MKr/3 years Exakta Fjädrar AB 0,82 Mkr/year Förlängda Armen AB 0,13 MKr/year Göta Färgeri AB 4,5 MKr/year ITT Flygt/Xylem 3,85 Mkr/year Lahega Kemi AB 1,5 MKr/year Roslagståg AB 12 MKr/year Stora Enso Kvarnsveden AB 12,25 Mkr/year Sundvalls Tidning AB 0,26 Mkr/year Tetra Pak Business Support 1,6 Mkr/year TeliaSonera 10 MKr/year Etc. 61

62 SAMMANFATTNING COMMUNICATION AND SUSTAINABILITY Ulrika Lagerqvist & Sara Vikman TRENDS Göteborg, 12 maj IN 2015 SUSTAINABILITY REPORTING

63 Global Reporting Initiative Principer Innehåll Hållbarhetssammanhang Intressentengagemang Väsentlighet Fullständighet Kvalitet Tillförlitlighet Tidpunkt Jämförbarhet Pålitlighet Tydlighet Balans

64 Fyra viktiga arbetsuppgifter Arbetet med hållbar utveckling och redovisning av hållbarhetsarbetet handlar huvudsakligen om: Väsentligheter Värdekedjan Interna och externa intressenter Del av strategin, affärsplanen och varumärket, därmed också delar i affärsnyttan

65 Exempel av en verktygslåda

66 Kundlösningar/Energieffektivisering Resurseffektivitet Arbetsplats Koldioxidutsläpp Lokala samhällen Andra utsläpp Integritet Biologisk mångfald Medarbetare Leverantörskedja Vattenfalls specifika strategier, mål, Uppnådda resultat 2014 och utmaningar.

67 Exempel Vattenfall Års- och hållbarhetsredovisning 2014

68 Riktlinjerna G4 struktur General Standard Disclosures Obligatoriska upplysningar Specific Standard Disclosures Väljs utifrån väsentlighet Ange DMA (styrning) - Strategi och analys - Organisationens profil - Väsentliga aspekter och avgränsningar - Intressentengagemang - Bolagsstyrning - Etik och värderingar - m.m. Ekonomi Miljö Social Mänskliga rättigheter Samhälle Arbetsvillkor Produktansvar

69 Vilka är era intressenter? Intressent Intressent Intressent 3 Leverantör Anställda 2 1 Kunder/patient Intressent Intressent Intressent 1. Värdekedja 2. Leverantörskedja 3. Påverkanssfär

70 Tack! Magnus Enell

71 Vem är miljöchef/-samordnare? Kvinna år Välutbildad (naturvetare, miljöingenjör, ekonomi, miljö, kvalitet, sociala Duktig kommunikatör Pratar flera språk Kunskap om ledarskap och erfaren projektledare Förstår och kan kommunicera länken mellan miljö och företagets profil, produkter och tjänster. 71

72 Redovisningsevolutionen senaste 30 åren Miljöredovisning 1970 s 1980 s 1990 s 2000 s 2020 s 2010 s Hållbarhetsredovisning Årsredovisning Kompletterad redovisning Integrerad redovisning The Webb 72 Title of presentation Magbnus Enell