Snart ett krav från dina elever

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Snart ett krav från dina elever"

Transkript

1 FG0045 Examensarbete, 15 hp Lärarprogram med inriktning musik 270hp 2014 Institutionen för musik, pedagogik och samhälle Handledare: Incca Rasmusson Kalle Edin Snart ett krav från dina elever Att lära ut DJ:ande inom musikundervisningen

2 Sammanfattning Inom dagens musikklimat har DJ:andet och dess utövare kommit att ta en allt större plats. Mycket av den musik som produceras och spelas i offentligheten har rötter i denna kultur. Dock så lyser den med sin frånvaro inom musikundervisningen i skolan. Detta examensarbete syftar till att undersöka hur DJ:ande kan inkluderas i musikundervisningen på gymnasiet. Sex kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma DJ:s i Stockholmsområdet genomfördes för att undersöka vilka kunskaper som är viktiga och om DJ:ande kan fungera som ett pedagogiskt verktyg. Även diskjockeyns roll inom populärmusiken undersöks och vilka kurser inom ämnet musik på gymnasiet som bäst lämpar sig för integration av DJ:ande. Resultatet visar att DJ:ande har en central roll inom populärmusikens utveckling, speciellt från 1970-talet och framåt. DJ:ande kan inkluderas inom kurser i ämnet musik på gymnasiet men lämpar sig mindre bra som pedagogiskt verktyg. Förmågan att läsa ett dansgolv och att ha en stor kunskap om musikaliska verk är viktiga kunskaper för DJ:s. Nyckelord: DJ, diskjockey, gymnasiet, musikpedagogik ii

3 Innehållsförteckning 1 Inledning och bakgrund Bakgrund Diskjockeyns historia Utrustningen och dess utveckling Musikämnet och dess kursplaner på gymnasiet Kulturpsykologiskt perspektiv och den kulturella verktygslådan Tidigare forskning Syfte och avgränsningar Metod Val av metod Den kvalitativa forskningsintevjun Intervjuerna Transkribering och Analys Resultat av intervjuundersökningen Intervjurespondenterna Inkörsport och tidig erfarenhet av DJ-kulturen De första stegen mot att bli DJ Grundläggande kunskaper inom DJ:ande Erfarenhet av DJ:ande inom musikundervisningen i skolan "Riktiga" instrument och DJ:ande Lätt och svårt vid eget övande och under spelningar Genrer vid undervisning Analogt kontra digitalt DJ:ande DJ:ande som pedagogiskt verktyg inom musikundervisningen Den ultimata DJ-undervisningen Övriga åsikter och synpunkter Sammanfattning av intervjuer Resultat av undersökningen Diskussion Vilken betydelse och roll har DJ:ande haft inom populärmusikens utveckling? Vilka kompetenser är viktiga för att kunna DJ:a? I vilka kurser kan DJ:ande inkluderas på gymnasiet? Kan DJ:ande fungera som ett pedagogiskt verktyg? Kritik mot undersökningen Framtida forskning Undersökningens syfte Referenser Bilaga 1 Terminologi Bilaga 2 Technics SL-1200 MK Bilaga 3 Pioneer CDJ-2000NXS 38 Bilaga 4 Intervjufrågor 39 iii

4 1 Inledning och bakgrund Inom dagens musikklimat har DJ:ande och dess utövare kommit att ta en allt större plats. Mycket av den musik som produceras och spelas i offentligheten har rötter i denna kultur. I radio, på klubbar, barer, i klädbutiker och till och med på Kungliga Operan framförs musik genom att en DJ väljer låtar, överlagrar, adderar effekter och skapar ett musikaliskt flöde. Detta sätt att framföra musik har växt fram parallellt med utvecklingen inom musikindustrin och radion. Från och med uppkomsten av disco, hiphop och elektronisk dansmusik har DJ:ande kommit att spela en central roll inom populärmusiken. Detta är inte ett fenomen som är på väg bort utan tvärt om. I framtiden tror jag därför att det kommer att finnas ett stort behov och en vilja bland elever i ämnet musik att lära sig de kunskaper som krävs för att DJ:a. Inte bara för att de själva ska behärska hantverket utan också för att eleverna ska kunna förstå den samtida musiken. Att ha baskunskaper om detta instrument har blivit musikalisk allmänbildning. Förra läsåret genomförde jag ett arbete där fokus låg på att lära mig att DJ:a. Under arbetets gång blev det tydligt att det finns lite aktuell akademisk litteratur som berör DJ:ande och pedagogik. Mycket av den litteratur som finns tillgänglig skrevs under början av tvåtusentalet, vilket utgör ett problem då både den tekniska utvecklingen och DJ:s status har förändrats avsevärt sedan dess. Detta är ett nytt forskningsområde som inte har behandlats i så stor utsträckning. Den färska kunskapen finns istället hos yrkesverksamma DJ:s som undervisar i ämnet genom att hålla privata kurser eller undervisa på fritidsgårdar och studieförbund. Vid samtal med musiker och DJ:s innan detta examensarbete framgick det att kunskapsområdet DJ:ande sällan berörs i musikundervisningen på gymnasie- och grundskolenivå. Min uppfattning är att DJ:ande har låg status som instrument bland musiklärare och att detta påverkar dess integrering i musikundervisningen. 1.1 Bakgrund I detta avsnitt avhandlas DJ:andets historia och relevanta genrer som betytt mycket för diskjockeyns utveckling. Här beskrivs också de olika typer av utrustning som används vid utförandet samt dess utveckling. Efter det följer ett avsnitt om kursplanerna inom ämnet musik på gymnasienivå. I bilaga 1 finns terminologin kring DJ:ande förklarad Diskjockeyns historia DJ är en förkortning av engelskans disc jockey eller svenskans diskjockey och har existerat i olika former sedan början av nittonhundratalet. Nationalencyklopedin beskriver diskjockey som person som väljer ut och presenterar musik i radio eller på diskotek 1. Den moderna Dj:n har två ursprung, dels inom radio som den person som väljer ut och spelar 1 Nationalencyklopedin, diskjockey. 1

5 musik, och dels i den jamaicanska danskulturen där Dj:n var ansvarig för ljudsystemet och musiken som spelades. 2 När grammofonskivor började produceras för kommersiellt bruk och radiostationer började sända musik uppkom de första diskjockeyerna. Den första radiosändningen av en grammofonskiva för en publik skedde på julafton Det var den amerikanske radioteknikern Reginald A Fessenden som från Brant Rock i Boston sände radio till ett antal telegrafoperatörer på skepp i Atlanten. Efter detta har discjockeyn utvecklats parallellt med radion, tagit en allt större plats och legat i framkant när det gäller utvecklandet av nya musikstilar. Utvecklingen har inte alltid varit friktionsfri och ledde i USA 1942 till att majoriteten av landets musiker gick ut i strejk under ett helt år. Strejken föranleddes av att musiker fick färre jobb inom radio då det var billigare att anlita en DJ som spelade skivor. De strejkande fick slutligen igenom sina krav men DJ:n överlevde och dess roll fortsatte att växa, speciellt efter andra världskriget 3. En av de första stjärndiscjockeyerna var Martin Block som kom att bli en av de första som sände reklam i radio. Hans radioshow Make believe ballroom fick fyra miljoner lyssnare på fyra månader genom att spela dåtidens dansmusik. I sitt radioprogram försökte Block, med hjälp av musiken, imitera de danslokaler som var populära under denna tid 4. DJ:n kom också att spela en central roll för rockens födelse och för spridningen av afroamerikansk Rhythm and blues till en kaukasisk publik. Under femtiotalet började DJ:s på olika radiostationer i USA att spela denna genre som då nådde utanför den afroamerikanska publiken. En av förgrundsgestalterna inom denna utveckling var Alan Freed som den 21 mars 1952 arrangerade en stor dansfest i Cleveland Arena med fokus på afroamerikansk rhythm and blues som lockade personer och som idag betraktas som den första stora rock n rollkonserten. 5 Den första sammankomsten på lokal med DJ ägde rum 1943 i Otley, West Yorkshire. J azzentusiasten Jimmy Savile bestämde sig för att spela sin skivsamling bestående av amerikansk swing live för publik. Detta var första gången som en DJ tog steget ut ur radions skugga och spelade direkt till sina lyssnare på en klubb. Redan 1946 använde han sig av två skivspelare för att snabbt kunna byta mellan låtar. 6 Denna idé och teknik har levt kvar och är fortfarande standard för dagens DJ:s inom alla genrer, från northern soul, disco, reggae och hiphop till techno, house, dubstep, deephouse med flera. 2 Hansen, 2010;37. 3 Broughton & Brewster, 1999;28. 4 Ibid, 1999;36. Hansen, 2010;37 5 Broughton & Brewster, 1999;42. 6 Ibid, 1999;52. 2

6 Inom musikstilen hiphop utvecklades DJ:n från den jamaicanska danskulturen där DJ:s var ansvariga för det mobila ljudsystemet och musiken som spelades. DJ Kool Herc flyttade 1967 från Jamaica till New York och kom att bli en drivande kraft bakom utvecklingen av både hiphop och hiphopens DJ-stil. Det var under en fest 1973 i Bronx som han gjorde sitt första framträdande som DJ och detta brukar kallas för hiphopens födelse 7. DJ Kool Herc introducerade en ny spelteknik där han använde två vinylspelare kopplade till en mixer samt två kopior av samma vinylskiva. Genom detta tillvägagångssätt kunde han upprepa ett parti i en låt genom att först spela det på den ena skivspelare och sedan spela det på den andra. Ofta föredrogs partier i låtar där trummorna spelade solo. Dessa partier kom att kallas breaks och har en central roll inom hiphop. Tekniken att i ett flöde växla mellan att spela olika breaks började också vid denna tid att sprida sig bland andra DJ:s i New York och har enligt vissa källor givit upphov till namnet på både break dance och hiphop då DJ:n hip-hoppade mellan dessa musikaliska partier 8. En annan central spelteknik för DJ:ande inom genren uppfanns runt 1975 (exakt årtal är inte fastställt) av Grand Wizzard Theodore. Han började experimentera med de ljud som uppstod då vinylskivan fördes fram och tillbaka över olika musikaliska partier och på detta sätt föddes scratching 9. Dessa tekniker har sedan legat till grund för användandet av skivspelare som instrument, turntablism där utövaren kallas turntablist. Denna term uppkom under 1990-talat och syftar till att ge DJ:s samma status som andra instrumentalister 10. Cox och Warner beskriver utförandet som: A phonogram in the hands of a HipHop/scratch artist who plays a record like an electronic washboard with a phonographic needle as a plectrum, produces sounds which are unique and not reproduced-the record player becomes a musical instrument 11. Avancerade och kreativa speltekniker där små fragment av inspelad musik manipuleras till oigenkännlighet är centrala inom turntablism. Denna form av DJ:ande är inte kopplat till ett dansgolv utan har mer likheter med en show där utövaren presenterar sina tekniska färdigheter, ofta i tävlingssammanhang som då kallas battles 12. Inom den elektroniska dansmusiken har DJ-kulturen istället utvecklats från disco, där fokus låg på smidiga övergångar mellan låtar och att uppnå ett musikaliskt flöde utan avbrott. Detta, tillsammans med att läsa dansgolvet, är än idag centralt för DJ:s inom olika elektroniska dansgenrer. Under discoeran utvecklades 12-tums-singeln, remixer började förekomma, låtar 7 Katz, 2012;17. 8 Hansen, 2010;37. 9 Katz, 2012; Hansen, 2010; Cox & Warner, 2004; Hansen, 2010;39. Broughton & Brewster, 1999;278. 3

7 strukturerades för att passa dansgolvet, nya mixningstekniker uppkom och vinylskivorna började betraktas som verktyg för DJ:s. Klubb-DJ:n blev under denna era en stjärna som inte bara spelade musiken på klubbarna utan också producerade den 13. Francis Grasso brukar tillskrivas som den första moderna DJ:n då han frångick topplistorna, tog publiken på en musikalisk resa och beatmixade 14. Grasso smälte samman olika låtar, olika versioner av samma låt och kunde på så sätt styra publikens reaktioner 15. Under premiärkvällen av klubben Warehouse i Chicago 1977 spelade den New York-baserade DJ:n Frankie Knuckles. Han kom att bli kvar i staden och även delägare i klubben. Detta betraktas idag som uppkomsten av genren house. I likhet med disco var gayklubbarna platsen där utvecklingen skedde. Genrens namn kommer av att musiken som spelades på Warehouse blev allt mer populär vilket ledde till att skivbutiker började kategorisera den som Warehouse, vilket senare förkortades till house 16. Musikstilen kännetecknas av ett fokus på rytmer och bas samt ett tempo mellan 120 och 130 BPM 17. Ur Chicago-housen har sedan en rad olika stilar utvecklats så som techno och diverse sub-genrer där DJ:n har en central roll. Technons uppkomst brukar tillskrivas The Belleville Three som består av Derrick May, Juan Atkins och Kevin Saunderson - tre producenter och DJ:s verksamma i Detroit som under åttiotalet kom att förändra den elektroniska musiken och skapa en ny musikstil 18. Inspirerade av Kraftwerk, Gary Numan, dåtidens funk, sci-fi och Alvin Tofflers framtidsteorier blev det musikaliska resultatet en mer intellektuell form av house. Bland de första technolåtarna räknas No UFO s av Model 500, Goodbye Kiss av Eddie Flashin Fowlkes och Let s Go av X-ray men det var först med låten Nude Photo av Derrick May och Thomas Barnett som genren började bli självständig från house. År 1988 hade musiken börjat skilja sig väsentligt från house, spridit sig över Atlanten och blev för första gången omskriven som techno av engelska musikjournalister. Omkring två år senare började den första europeiska technon att se dagens ljus då med viktiga centra i Belgien och Sheffield Utrustningen och dess utveckling Den första inspelningen av ljud skedde 1860 och det var fransmannen Leon Scott som på sotat papper lyckades dokumentera ett fragment av folkvisan Au Claire De La Lune 20. Sjutton år senare uppfann Edison fonografen som producerades kommersiellt fram till år 1925 då grammofonskivan övertog marknaden. Hos de första fonograferna dokumenterades ljudet på 13 Broughton & Brewster, 1999; Beat matching är en teknik för att smälta samman två låtar, skapa smidiga övergångar och ett musikaliskt flöde. DJ:n använder pitch fadern för att matcha kommande låts tempo till tempot i den låt som spelas. 15 Ibid, 1999;148. Lawrence 2003; Broughton & Brewster, 1999; Nationalencyklopedin, house. 18 Nationalencyklopedin, techno. 19 Broughton & Brewster, 1999; Melin, 2008, 28 mars. 4

8 en cylinder av tennfolie, men materialet byttes tidigt ut till vax 21. Emile Berliner patenterade 1887 grammofonen, som sedan kom att bli ett av 1900-talets mest spridda massmedier. Då grammofonskivorna var enklare att massproducera än fonografens vax-cylindrar blev detta det standardiserade formatet. År 1925 introducerades elektrogravyren och 1948 kom både de första skivorna gjorda i materialet vinyl och formatet LP vilket innebar två stora framsteg. Skivorna spelas i tre olika hastigheter (varvtal) 33 1/3, 45 och 78 varv per minut 22. Vinyl var fram till mitten av 1990-talet det främsta formatet för DJ:s då det var det mest spridda massmediet och de digitala DJ-spelarna inte var tillräckligt utvecklade för praktisk användning på klubbar 23. Modellen SL-1200 MK2 från det japanska varumärket Technics har sedan början av 1980-talet varit standardinstrumentet (skivspelare) inom analogt DJ:ande. Den lanserades 1979 och har sedan dess genomgått få förändringar. Det är en direktdriven grammofonspelare som först blev populär bland radio-dj:s på grund av dess snabba start- och stop-funktioner. Dessa egenskaper tillsammans med en stark motor, hållbar konstruktion och design har gjort SL-1200 till förstahandsvalet för vinyldiskjockeys världen över. Under 2010 slutade Technics att tillverka SL-1200 vilket har bidragit till dess kultstatus och ökat andrahandsvärde då denna grammofonspelare än idag är branschstandard 24. I bilaga 2 finns en bild med tillhörande beskrivning av Technics SL-1200s huvudsakliga tekniska funktioner. Mellan åren 1974 och 1983 utvecklades CD-skivan (förkortning av Compact Disc) som från 1980-talet kom att konkurrera ut grammofonskivan som format 25. Det är en digital teknik som bygger på optisk lagring där CD-skivans yta består av mikroskopiska fördjupningar. Skivan avläses inifrån och ut av en laserstråle 26. Inom digitalt DJ-ande med CD-skivor blev märket Pioneer och deras olika modeller i serien CDJ standard på klubbar. Den första spelaren lanserades 1994 och kallades CDJ-500 och hade funktioner så som start/paus, CUE, pitch fader, loop och mastertempo. Pioneers avsikt med denna spelare var att fungera som ett komplement till Technics SL-1200 på klubbar. Med modellen CDJ-1000, som företaget började tillverka 2001, tog de över stora delar av marknaden och kom att bli standard på klubbar över hela världen. Utmärkande för CDJ-1000 var att den efterliknade analog teknik och erbjöd utövare möjligheten att scratcha CD-skivor genom funktionen vinyl mode. Sjunkande priser på CD-skivor, möjligheten att snabbt kunna bränna ner sin egen musik samt nedladdning bidrog också till dess popularitet. Idag finns det åtta aktuella spelare i CDJ-serien varav CDJ-2000 och CDJ-2000NXS är standard på klubbar. En av de största förändringarna som skett under CDJ-seriens utveckling (efter vinyl mode) är möjligheten att spela audiofiler via ett USB-minne. Denna funktion fanns integrerad i modellen CDJ DMP 555 som släpptes 21 Nationalencyklopedin, fonograf. 22 Nationalencyklopedin, grammofon. 23 Rothlein, 2013, 3 oktober 24 Rothlein, 2013, 21 augusti 25 Försäljningen av vinylskivor har dock under senare år ökat markant. Gunnilstam, 2013, 16 september. 26 Nationalencyklopedin, CD-spelare. Nationalencyklopedin, CD. 5

9 2002 men fick sitt genomslag i och med lanseringen av CDJ-2000 år I bilaga 3 finns en bild med tillhörande beskrivning av CDJ-2000NXS huvudsakliga tekniska funktioner. Idag finns en rad digitala audioformat så som AAC, AIFF, Flac, Ogg, Wave och WMA, men den kanske allra vanligaste är MP3. Förkortningen står för MPEG1, Audiolayer 3 och komprimerar filen till en tiondel av icke komprimerad storlek. Detta underlättar för spridning och lagring av mediet, men innebär samtidigt en kompromiss med kvalitén 28. Detta har lett till utvecklingen av DJ-program för dator som styrs antingen med mus och tangentbord (vilket inte fått fäste då det inte är användarvänligt) eller genom hårdvara en controller. Ledande på marknaden är idag programmen Traktor och Serato. Fördelen med att styra ljudfiler med en dator och controller är tillgången till datorns processorkraft vilket möjliggör en rad olika effekter och avancerad editering av musiken i realtid. Idag finns även DVS (digital vinyl control system) som via en time code-vinylskiva tillåter användare att styra DJ-programmen i datorn. Detta innebär att DJ:n kan använda valfri vinylspelare i kombination med time codevinylskivor för att styra DJ-programmet i datorn. Fördelen med detta är att DJ:s kan spela upp digitala ljudfiler men behålla speltekniken från vinylskivor och grammofonspelare Musikämnet och dess kursplaner på gymnasiet På Skolverkets hemsida för kursplaner inom ämnet musik står det följande i första stycket: Musik finns i alla kulturer och den berör oss såväl kroppsligt som tankemässigt och känslomässigt. Musik är en estetisk uttrycksform som används i en mängd sammanhang, som har olika funktioner och som betyder olika saker för var och en av oss. Ämnet musik har sin grund i konstnärligt uttryck, musikaliskt hantverk och musikvetenskap 30. Från och med läsåret är den gällande kursplanen inom svensk gymnasieskola Gy Den innefattar 16 kurser inom ämnet musik. Dessa kurser är: bruksspel och ackompanjemang, ensemble med körsång, ensemble 1, ensemble 2, ensembleledning och dirigering, instrument eller sång 1, instrument eller sång 2, instrument eller sång 3, körsång 1, körsång 2, musik, musik för yrkesdansare, musikimprovisation, musikproduktion 1, musikproduktion 2 och rytmik. Övergripande för ämnet musik är dess syfte som omfattar nio punkter. Dessa är: 1 - Färdigheter i att musicera instrumentalt eller vokalt, såväl efter noter som på gehör, samt färdigheter i att använda ett konstnärligt och musikaliskt uttryck. 27 Rothlein, 2013, 3 oktober 28 Nationalencyklopedin, MP aint, 2010, 25 augusti. 30 Skolverket,

10 2 - Kunskaper om musik, begrepp och stildrag från olika tider och kulturer. 3 - Förmåga att improvisera. 4 - Kunskaper om musikinstudering, enskilt och i grupp, samt förmåga att ta ansvar för sin musikaliska färdighetsutveckling. 5 - Kunskaper om instrumentets konstruktion och egenskaper, röstfysiologi och röstvård. 6 - Förmåga att skapa musik och arrangera för en eller flera valda ensembletyper. 7 - Förmåga att värdera, samarbeta och ta ansvar i musikalisk gestaltning och musicerande inför och i kommunikation med publik. 8 - Färdigheter i att använda musikteknisk utrustning samt kunskaper om hur musik kan framställas och hanteras digitalt. 9 - Kunskaper om arbetsmiljöfrågor. Kurserna i ämnet musik har fokus på olika punkter men också ett centralt innehåll som anger vilka moment som de ska innehålla. Baserat på dess syfte och centrala innehåll skulle hypotetiskt följande kurser vara lämplig för integrering av DJ:ande: Ensemble 1 som omfattar 1, 2, 4, 5, 7 och 9 med särskild tyngdpunkt på 1, 2 och 7. I dess centrala innehåll står bland annat att undervisningen ska innehålla grundläggande ensemblemusicerande, samarbetsförmåga, konstnärlighet och genrer i olika tider och kulturer. Ensemble 2 omfattar samtliga nio punkter men lägger tyngdpunkt på 1 4 och 7. I det centrala innehållet står bland annat att undervisningen ska innehålla fördjupad kunskap om stildrag och repertoar inom valda ensembleformer och genrer samt personligt, konstnärligt och musikaliskt uttryck. Instrument 1, 2 och 3 som omfattar 1, 2, 4, 5, 7 och 9 med tyngdpunkt på 1, 2, 4, 5 och 7. Gemensamt i det centrala innehållet för de tre kurserna är att undervisningen ska innehålla grundläggande till avancerad spelteknik på det egna instrumentet, genrer, stilar och epoker, kunskap om instrumentets konstruktion samt repertoar och musikalisk instudering. Musik som omfattar alla nio punkter med betoning på 1 och 2. Dess centrala innehåll berör bland annat musicerande i gehörsbaserad och noterad musik med röst eller instrument, programvaror för musikbearbetning och grundläggande hantering av musikteknisk utrustning och digital bearbetning av musikaliskt material. 7

11 Musikproduktion 1 och 2 som omfattar 5, 8, 9 med betoning på 8 och 9. I det centrala innehållet står bland annat att kursen ska innehålla grundläggande bearbetning av ljud med analog och digital teknik, akustiska och elektriska instrument och deras konstruktion, funktion och egenskaper samt röstens fysiologi. Musikimprovisation som innefattar punkterna 1 3 och 7 med tyngdpunkt på 3. I kursens centrala innehåll står bland annat att undervisningen ska behandla spel i gehörsbaserad musik, musikskapande på det egna instrumentet, Fria improvisationer, musikalisk lek och spontanitet Kulturpsykologiskt perspektiv och den kulturella verktygslådan Kulturpsykologi utvecklades av Jerome Bruner under efterkrigstiden och har sitt ursprung i Lev Vygotskijs kulturhistoriska teori och kognitiv psykologi 32. Kulturpsykologi beskrivs enligt psykologiguiden som: Gren av psykologin fokuserad på hur enskilda människor och grupper växer in i det kulturmönster där de lever och verkar. Det gäller sätt att vara, relatera till andra, reagera känslomässigt på andra och på situationer och händelser, forma ambitioner och livsmål, hantera trosföreställningar och kunskap från vetenskaperna osv 33. Inom musikpedagogiken är detta en vanlig teoretisk utgångspunkt för forskning, att sätta den lärande människan i sin kulturella kontext. Utifrån det kulturpsykologiska perspektivet går det inte att betrakta skolelever som ett oskrivet blad. Läraren måste ta hänsyn till de sociala och kulturella sammanhang eleven kommer ifrån 34. Intressant för detta examensarbete är teorierna kring den kulturella verktygslådan och kunskapsutveckling via medierande verktyg. Bruner menar att kulturen förser oss med de verktyg vi behöver för att förstå och strukturera vår omvärld. De kulturella verktygen och sättet att använda dessa särskiljer människan och Bruner menar att utan dessa är vi en tom abstraktion 35. Verktygen är både fysiska (olika artefakter) och psykologiska (teckensystem och gester) 36. Inom musikens värld kan dessa verktyg vara musikteorier och noter 37. Individen utvecklar dessutom hela tiden kunskap om nya verktyg samt hur befintliga verktyg kan kombineras på nya sätt. Verktygen har situerade 31 Skolverket, Gullö, 2010;31. Backman Bister, 2014; Psykologiguiden, kulturpsykologi. 34 Gullö; 2010; Bruner 2002; Backman Bister 2014; Gullö; 2010;34. 8

12 användningsområden vilket innebär att de har olika funktioner beroende på situationen 38. Vygotskij konstruerade en triangelmodell för att beskriva medierat lärande som Bruner sedan utvecklade. Det är en liggande triangel med subjektet och objektet i vardera hörn nedtill och medierande verktyg eller kulturell verktygslåda i det tredje hörnet upptill. Denna modell representerar hur subjektet måste gå via ett medierande verktyg för att nå objektet. Lärande går alltså via ett verktyg. Som exempel på detta ger Backman Bister det fysiska verktyget åror och kunskapen att ro. Utan åror ingen kunskap om att ro 39. Detta sker i en process där kunskap först internaliseras och individen utvecklar ett språkligt tänkande kring sin kunskap. Detta är en förutsättning för att sedan kunna externalisera och kommunicera kunskapen Tidigare forskning DJ:ande är ett relativt ungt musikaliskt område och det finns mycket att tillföra akademiskt. Kjetil Falkenberg Hansen vid Kungliga Tekniska Högskolan har forskat ingående kring akustiken och uppförandepraxis vid turntablism och scratching. Hansens avhandling The acoustics and performance of DJ scratching Analysis and modeling från 2010 har bidragit till den historiska bakgrunden i detta examensarbete 41. Övrig forskning inom DJ:ande behandlar de tekniska aspekterna, förhållande till musikindustrin, marknadsföring och sociologiska aspekter. Relevant akademisk litteratur gällande DJ:ande och pedagogik finns det väldigt lite av. Då DJ:ande har blivit en stor del av dagens populärmusik är detta examensarbete viktigt för bidra till kunskapen kring DJ:ande och pedagogik. 1.5 Syfte och avgränsningar Syftet med examensarbetet är att undersöka på vilket sätt DJ:ande kan inkluderas inom musikundervisning på gymnasiet, både som instrument och inom musikhistorieundervisningen. Detta leder till följande forskningsfrågor: - Vilken betydelse och roll har DJ:ande haft inom populärmusikens utveckling? - Vilka kompetenser är viktiga för att kunna DJ:a? - Om möjligt, i vilka kurser kan DJ:ande inkluderas på gymnasiet? - Kan DJ:ande fungera som ett pedagogiskt verktyg inom musikundervisningen på gymnasiet? I detta examensarbete kommer jag att undersöka olika sätt att utöva DJ:ande samt vilka kompetenser som är centrala för denna typ av musicerande. Detta för att kunna fastställa vilka kunskaper som bör utgöra grunden inom undervisning i detta instrument och hur detta sedan kan passa in i kursplanerna inom ämnet musik på gymnasiet. I min avgränsning har jag valt 38 Holgersson 2011; Backman Bister 2014; Holgersson 2011: Hansen,

13 att inte undersöka hur DJ:ande kan integreras i grundskolan. Detta för att gymnasiets kursplan ger fler möjligheter för integration då den innehåller flera kurser inom ämnet musik. 10

14 2 Metod Detta avsnitt innehåller först en motivering till val av metod sedan följer ett avsnitt om teorierna kring denna. Efter detta beskrivs intervjuerna och analysprocessen. 2.1 Val av metod Utifrån mina forskningsfrågor har jag valt att göra en kvalitativ undersökning bestående av halvstrukturerade intervjuer med yrkesverksamma DJ:s. Detta för att säkerställa att alla respondenter är yrkesverksamma DJ:s med gedigen erfarenhet av DJ:ande samt få spridning gällande genrer, förhållningssätt till teknik (analogt eller digitalt DJ:ande) och en jämn könsfördelning. En kvantitativ undersökning via enkätsvar hade inneburit svårigheter att kontrollera och säkerställa dessa parametrar och därför valde jag att genomföra en kvalitativ intervjuundersökning. Från början övervägde jag även att auskultera utbildningar inom DJ:ande på studieförbund, fritidsgårdar och privata kurser. Det visade sig svårt att få kontakt med dessa utbildningar, vilket hade resulterat i en undermålig empiri. 2.2 Den kvalitativa forskningsintervjun Den kvalitativa forskningsintervjun beskrivs av Steinar Kvale som ett halv-strukturerat samtal, som varken är helt öppet eller ett strängt strukturerat frågeformulär. Intervjun dokumenteras genom en inspelning som sedan transkriberas. Dessa två dokumentationer ligger sedan till grund för tolkningen 42. Enligt Kvale består intervjuundersökningar av sju stadier. Det första stadiet är tematisering där undersökningens syfte formuleras och frågorna varför och vad klargörs. Efter detta sker planeringen av undersökningen. Här ska ställning tas till vilken kunskap som eftertraktas samt de moraliska konsekvenserna. I det tredje stadiet genomförs intervjun som sedan följs av utskrift vilket innebär en transkribering av det inspelade materialet. I det femte stadiet sker analysen utefter vald analysform. Efter detta sker verifiering av intervjuresultatets reliabilitet och validitet samt en avslutande rapportering av resultatet i en läsbar form som motsvarar de vetenskapliga kriterierna 43. Intervjuns förståelseform kan delas upp i tolv olika aspekter. Kvale skriver: 1 Livsvärld. Ämnet för den kvalitativa intervjun är den intervjuades livsvärld och hennes relation till den. 2 Mening. Intervjun söker tolka meningen hos centrala teman i den intervjuades livsvärld. Intervjuaren registrerar och tolkar meningen i det som sägs och hur det sägs. 42 Kvale 1997; Kvale 1997;

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: Musik Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: o spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer o skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i musik i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i musik i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i musik i grundskolan 3.8 Musik Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke- och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd

Läs mer

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler. MUSIK Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl tanke- som känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika saker för var

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet musik

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet musik Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

3.8 MUSIK. Syfte. Centralt innehåll

3.8 MUSIK. Syfte. Centralt innehåll 3.8 SIK Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika

Läs mer

Utbildningsplan för musikproduktionsprogrammet, 80 poäng

Utbildningsplan för musikproduktionsprogrammet, 80 poäng Växjö universitet Dnr 19/2004-510 Institutionen för pedagogik Utbildningsplan för musikproduktionsprogrammet, 80 poäng 1. Beslut om inrättande av programmet Universitetsstyrelsen har genom beslut 2003-06-13

Läs mer

Estetiska programmet (ES)

Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,

Läs mer

Företagets slogan eller motto MUSIK

Företagets slogan eller motto MUSIK Företagets slogan eller motto MUSIK GITARREN HUVUD STÄMSKRUVAR HALS KROPP BAND 1 E 2 A STRÄNGARNAS TONNAMN STALL 3 D 4 G 5 B 6 E ÖPPNA ACKORD PIANO/KEYBOARD Tonernas namn kommer från alfabetets a b c d

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

»På de stora skivbolagen är det bara pengar som styr«

»På de stora skivbolagen är det bara pengar som styr« 98 jämställdhet »På de stora skivbolagen är det bara pengar som styr«de flesta associerar ordet skivbolag till fräscha kontor, guldskivor och stora studios genom vilka namnkunniga artister gör entré och

Läs mer

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Lgr 11 kursplan musik

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Lgr 11 kursplan musik Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Lgr 11 kursplan musik Förmågor: - spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, - skapa musik samt gestalta och kommunicera egna

Läs mer

RockMusikLinjen MUSIKER LÅTSKRIVARE HÖGSKOLEFÖRBEREDANDE

RockMusikLinjen MUSIKER LÅTSKRIVARE HÖGSKOLEFÖRBEREDANDE RockMusikLinjen är en studiemedelsgrundande 1-årig utbildning. Kurstiden är heltid och undervisningen är förlagd till måndagar t. o. m. fredagar. Total kurstid är 34 veckor fördelat på 2 terminer, 30 timmar

Läs mer

GRUNDLÄGGANDE MUSIKTEORI

GRUNDLÄGGANDE MUSIKTEORI GRUNDLÄGGANDE MUSIKTEORI Puls All musik utgår från en grundpuls. När man spelar tillsammans måste alla känna samma puls om det ska funka. Puls är en serie slag som återkommer med jämna mellanrum. Det är

Läs mer

-Musik på distans- Information & Kursbeskrivning

-Musik på distans- Information & Kursbeskrivning -Musik på distans- Information & Kursbeskrivning Läsåret 2013/2014 -Musik på distans- Läsåret 2013/2014 #2 - Allmän information -Musik på distans- 25% deltid, läsåret 2013/2014 - Vision/Musiklinjens mål

Läs mer

Kursplan för musik i grundskolan

Kursplan för musik i grundskolan Kursplan för musik i grundskolan Denna kursplan innefattar årskurserna F-1 t o m 6.I årskurs 3 en del av året har eleverna efter enskilt politiskt beslut orkesterklass (se separat kursplan). Musikundervisningen

Läs mer

RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK

RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK 5 ÅK 1 Musicerande och musikskapande ÅK 2 Sång i olika former, unison sång, kanon och växelsång Spel i olika former, ensemblespel Imitation och improvisation med rörelser, rytmer

Läs mer

Harry Peronius. ilife

Harry Peronius. ilife Harry Peronius ilife Del 4 GARAGEBAND 21. Skapa ett GarageBand-projekt... 75 22. Spela in via mikrofon... 83 23. Redigera regioner... 88 24. Tillämpa effekter... 92 25. Exportera till itunes... 94 26.

Läs mer

Estetiska programmet PER BRAHEGYMNASIET. Bild och formgivning Dans Estetik och media Musik Teater. Inriktningar

Estetiska programmet PER BRAHEGYMNASIET. Bild och formgivning Dans Estetik och media Musik Teater. Inriktningar Estetiska programmet Inriktningar Bild och formgivning Dans Estetik och media Musik Teater PER BRAHEGYMNASIET Jag har kompisar som gått på skolan. Här är man i ett sammanhang, det finns en gemenskap som

Läs mer

K U R S P L A N. Institutionen för pedagogik. Musikalisk specialisering. Music Major 156/2007-514 47/2008-514. Kurskod MU2101 Dnr Dnr

K U R S P L A N. Institutionen för pedagogik. Musikalisk specialisering. Music Major 156/2007-514 47/2008-514. Kurskod MU2101 Dnr Dnr 1 Institutionen för pedagogik K U R S P L A N Musikalisk specialisering Music Major Kurskod MU2101 Dnr Dnr 156/2007-514 47/2008-514 Beslutsdatum 2008 03 11 Beslutande organ Institutionsstyrelsen för Institutionen

Läs mer

Kurser termin 3 och 4, gällande. Kandidatprogram musiker, jazz, KKJZ 180 hp. Bachelor Programme in Jazz, KKJZ

Kurser termin 3 och 4, gällande. Kandidatprogram musiker, jazz, KKJZ 180 hp. Bachelor Programme in Jazz, KKJZ Page 22 of 39 Kurser termin 3 och 4, gällande Kandidatprogram musiker, jazz, KKJZ 180 hp Bachelor Programme in Jazz, KKJZ 180 credits BG1009 BG1011 BG1012 BG1013 BG1014 Huvudinstrument 2, kandidat, jazz,

Läs mer

DIGITALT SKAPANDE. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

DIGITALT SKAPANDE. Ämnets syfte. Kurser i ämnet DIGITALT SKAPANDE Ämnet digitalt skapande behandlar skapande och gestaltande processer med digitala verktyg i gränslandet mellan konstnärligt skapande och teknik. Innehåll och teknik i konstnärligt skapande

Läs mer

Ämneslärarprogram med inriktning mot gymnasieskolan, 300-330 högskolepoäng Teacher Education Programme for Upper Secondary School, 300-330 credits

Ämneslärarprogram med inriktning mot gymnasieskolan, 300-330 högskolepoäng Teacher Education Programme for Upper Secondary School, 300-330 credits UTBILDNINGSPLAN Ämneslärarprogram med inriktning mot gymnasieskolan, 300-330 högskolepoäng Teacher Education Programme for Upper Secondary School, 300-330 credits 1. Identifikation 1.1. Namn och kod Ämneslärarprogram

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Idrott och Hälsa. Rytm & rörelse

Idrott och Hälsa. Rytm & rörelse Idrott och Hälsa Rytm & rörelse Idrott och Hälsa - Rytm och rörelse Checklista Att sätta ihop ett rytm och rörelsepass 1. Gör en grovplanering Bestäm vilka som ska ta med musik till skolan. Fundera på

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN

RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN 1 RADIOSKRIVARKLUBBEN Radioskrivarklubben är ett projekt som UR drivit sedan mitten av 1990-talet. Målet

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Fagott. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi

Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Fagott. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi Finlands musikläroinrättningars förbund rf Fagott Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005 www.musicedu.fi NIVÅPROVENS INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER I FAGOTTSPEL Nivåproven för grund- och musikinstitutnivåerna

Läs mer

Musiklinjen. Kursbeskrivning för musiklinjen årskurs 1

Musiklinjen. Kursbeskrivning för musiklinjen årskurs 1 Musiklinjen Kursbeskrivning för musiklinjen årskurs 1 Läsåret 2010/2011 Huvudinstrument Syftet med kursen är att ge deltagaren möjlighet att utveckla sina kunskaper och färdigheter på sitt huvudinstrument,

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1483-14 Sid 1 (7) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN Värnamo kommun ska genom sin egen verksamhet och genom stöd till föreningslivet verka för en allsidig och rik kulturverksamhet för barn och ungdom

Läs mer

1. Starta programmet 2. Välja projekt antingen redan skapat eller nytt

1. Starta programmet 2. Välja projekt antingen redan skapat eller nytt 1. Starta programmet Först öppnar vi programmet. Antingen finns det i rullningslisten, som jag har längst ner på skärmen. Klicka och programmet startas.1 Om det inte finns där välj program, hitta garageband

Läs mer

ESTETISK KOMMUNIKATION

ESTETISK KOMMUNIKATION ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap

Läs mer

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte FOTOGRAFISK BILD Fotografiet blir en allt viktigare kommunikationsform, och människor möts dagligen av meddelanden i form av fotografiska bilder med olika avsändare och varierande syften. Den digitala

Läs mer

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FOTOGRAFISK BILD Fotografiet blir en allt viktigare kommunikationsform, och människor möts dagligen av meddelanden i form av fotografiska bilder med olika avsändare och varierande syften. Den digitala

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Kvalitativ Analys Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Inlämningsuppgift 2 Era gruppinlämningar ligger här framme, leta reda på er egen!!! Jag har godtyckligt gett er ett gruppnummer, referera till det

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012.

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. PROJEKT: DICE Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av teknikutvecklingsprocessen d.v.s.

Läs mer

Rockmusik. Sångsätt: Man sjunger ofta på starka och höga toner.

Rockmusik. Sångsätt: Man sjunger ofta på starka och höga toner. Rockmusik Vanliga instrument: Elgitarr, elbas, trumset, synt. Vanligt i musiken: Musiken har ofta både verser och refränger. Det är vanligt med elgitarrsolon i musiken. Musiken låter: Hård, tuff. Den uttrycker

Läs mer

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Bakgrunden Vision från

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

ESP språkutvecklingsnivåer A1-A2, B1-B2, C1-C2

ESP språkutvecklingsnivåer A1-A2, B1-B2, C1-C2 Barn- och utbildningsförvaltningen Modersmålsundervisning Iákovos Demetriádes Europeisk Språkportfolio, verktygslådan för modersmål och svenska som andraspråk 3 ESP och modersmålsundervisningen ESP språkutvecklingsnivåer

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn

Läs mer

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning Utvärdering av Blivande Ledare 2 En sammanfattning Utvärdering av Blivande ledare 2 Utvärderingen bygger på 22 enkätsvar. Nedan redovisas en sammanfattning av deltagarnas svar. Anser du att programmet

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 1 Ämnesområde Engelska med didaktisk inriktning har sina tyngdpunkter

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

Psykologi 14.9.2009. 2. Vad avses med temperament? Hur borde föräldrar och lärare beakta barnets temperament?

Psykologi 14.9.2009. 2. Vad avses med temperament? Hur borde föräldrar och lärare beakta barnets temperament? Psykologi 14.9.2009 1. Den positiva psykologins idé är att betona människans resurser och starka sidor snarare än hennes svagheter, brister och begränsningar. Vad kan den positiva psykologin bidra med

Läs mer

Kulturskolans kurser

Kulturskolans kurser Kulturskolans kurser Vad får barn och ungdomar att gå till skolan igen när de redan tillbringat halva dagen där? Dagens barn och ungdomar kommer att leva ett liv som ställer stora krav på kreativitet,

Läs mer

Musik bland dagens ungdomar

Musik bland dagens ungdomar Musik bland dagens ungdomar En undersökning som tar reda på hur dagens ungdomar gör då de vill lyssna på musik. Musik är för många ungdomar en mycket stor del av vardagen. Utbudet av musik och sätt att

Läs mer

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola Projektmaterial IT-KOMMUNIKATION - HANDIKAPPAR DET? Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net MOLKOMS

Läs mer

Uppdragsgivare. Behov

Uppdragsgivare. Behov Uppdragsgivare Vi har fått i uppdrag av ett utbildningsföretag att utveckla ett program för att lärare på bästa sätt ska kunna undervisa och utbilda gymnasieelever i presentationsteknik. Utbildningsföretaget

Läs mer

Träff 1 1. Utse en diskussionsledare för dagens träff. Diskussionsledaren ser till att alla punkter (1 8) hinner behandlas.

Träff 1 1. Utse en diskussionsledare för dagens träff. Diskussionsledaren ser till att alla punkter (1 8) hinner behandlas. Träff 1 1. Utse en diskussionsledare för dagens träff. Diskussionsledaren ser till att alla punkter (1 8) hinner behandlas. 2. Diskutera kursuppläggningsförslaget. Bestäm veckor och tider för de olika

Läs mer

Kort om kursplanen i teknik

Kort om kursplanen i teknik Kort om kursplanen i teknik är ett sammandrag av Skolverkets kursplan i teknik från Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 1 samt Kommentarmaterial till kursplanen i teknik 2.

Läs mer

Analysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig växling mellan delar och helhet.

Analysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig växling mellan delar och helhet. Beteendevetenskaplig metod Kvalitativ analys Eva-Lotta Sallnäs Ph.D. CSC, Kungliga Tekniska Högskolan evalotta@csc.kth.se Kvalitativ databearbetning Analysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig

Läs mer

Visa vägen genom bedömning

Visa vägen genom bedömning Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad

Läs mer

ANVÄNDARMANUAL. Modell: TK-004 37 TANGENTER MULTI-FUNKTIONS ELEKTRONISKT KEYBOARD

ANVÄNDARMANUAL. Modell: TK-004 37 TANGENTER MULTI-FUNKTIONS ELEKTRONISKT KEYBOARD Modell: TK-004 37 TANGENTER MULTI-FUNKTIONS ELEKTRONISKT KEYBOARD ANVÄNDARMANUAL 37 tangenter 8 timbre/ 8 rytmer / 4 percussion 8 volyminställningar 32-level tempo kontroll Spela in / spela

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Täby Kulturskola MUSIK UNG TEATER KONST

Täby Kulturskola MUSIK UNG TEATER KONST Täby Kulturskola MUSIK UNG TEATER KONST 1 MUSIK UNG TEATER KONST - Är glädje, gemenskap och kreativitet! Alla Täbys barn och ungdomar från år 1 i grundskolan till och med gymnasiet får hos oss möjlighet

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI. TFN-ordförande 2007-09-10

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI. TFN-ordförande 2007-09-10 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Ämnet teknisk psykologi omfattar utvecklingen av effektiva produktsystem och produkter med hänsyn

Läs mer

Survey and analysis of morningpapers

Survey and analysis of morningpapers Institutionen för Naturvetenskap, miljö och teknik Rapport 1,5 HP JMM Höstterminen 2014 Survey and analysis of morningpapers En enkätundersökning av medievanor på morgonen. Är papperstidningen på väg att

Läs mer

Individuella val Årskurs 2. Läsåret 2013/14

Individuella val Årskurs 2. Läsåret 2013/14 Individuella val Årskurs 2 Läsåret 2013/14 1 Anvisningar... 2 Bild och form 1b: 100 poäng... 4 Dansteknik 1: 100 poäng... 4 Engelska 6: 100 poäng... 4 Ensemble 1: 100 poäng... 4 Etik och människans livsvillkor:

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Musikproduktionsprogrammet, 120 högskolepoäng. Music Production Programme, 120 ECTS Credits

UTBILDNINGSPLAN. Musikproduktionsprogrammet, 120 högskolepoäng. Music Production Programme, 120 ECTS Credits Dnr: 19/2004-510 Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Musikproduktionsprogrammet, 120 högskolepoäng Music Production Programme, 120 ECTS Credits Ansvarig institution

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

Musikkonservatoriet Falun Högskoleförberedande utbildning i Musik 80 veckor, heltid. Utbildningsnummer KK0091 Kursomgång 1-4, år 2015-2020

Musikkonservatoriet Falun Högskoleförberedande utbildning i Musik 80 veckor, heltid. Utbildningsnummer KK0091 Kursomgång 1-4, år 2015-2020 Musikkonservatoriet Falun Högskoleförberedande utbildning i Musik 80 veckor, heltid. Utbildningsnummer KK0091 Kursomgång 1-4, år 2015-2020 Tim- och kursplan Timplan Fast del (lärarledd undervisning) åk

Läs mer

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK Framförandeteknik Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Innehåll Inledning... 1 Retorik för lärare... 2 Rätt röst hjälper dig nå fram konsten att tala inför grupp... 3 Analys... 4 Sammanfattning:...

Läs mer

Hjälp att plugga inför musikprovet åk 7

Hjälp att plugga inför musikprovet åk 7 Hjälp att plugga inför musikprovet åk 7 Hur ser provet ut? Provet har tre delar. Del 1 och 2 handlar om genrer (röd färg) och del tre handlar om musikens betydelse (blå färg). Del 1. Du ska lyssna på två

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Birka Musikteoriprojekt. April 2001

PROJEKTMATERIAL. Birka Musikteoriprojekt. April 2001 PROJEKTMATERIAL Birka folkhögskola April 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning... 3 A. Projektledare... 3 B.

Läs mer

Musikproduktionsprogrammet konstnärlig kandidat i musik Höstterminen 2015

Musikproduktionsprogrammet konstnärlig kandidat i musik Höstterminen 2015 Musikproduktionsprogrammet konstnärlig kandidat i musik Höstterminen 2015 Ansökan steg 2 Portfolio Sista ansökningsdag för steg 1 via antagning.se: 15 april 2015 Förnamn: Efternamn: Födelseort: Personnummer:

Läs mer

SVENSKA SAMSKOLAN I TAMMERFORS

SVENSKA SAMSKOLAN I TAMMERFORS SVENSKA SAMSKOLAN I TAMMERFORS VALBARA KURSER FÖR ÅK 7 9 LÄSÅRET 2014 2015 Svenska samskolan i Tammerfors Koulukatu 14 33200 Tammerfors Kansli tfn: 050 432 71 89 Rektor: 050 549 94 49 Studiehandledare:

Läs mer

Spela in ljud med ZOOM H2 Några tips

Spela in ljud med ZOOM H2 Några tips Spela in ljud med ZOOM H2 Några tips Tankar om ljudinspelning Peter Essen Lundby Februari 2009 Spela in ljud med ZOOM H2 1 1. Introduktion...3 2. Varför spela in ljud...3 3. Olika användningsområden...3

Läs mer

Utbud hösten 2012. Nora. vt - 2013

Utbud hösten 2012. Nora. vt - 2013 Utbud hösten 2012 Nora vt - 2013 Hej Nytt år, nya möjligheter! Folkbildningens kulturskola fortsätter med nya spännande och kreativa studiecirklar. Studieförbunden har gemensamt arbetat fram vårens utbud

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

Musik. årskurs 6 2013

Musik. årskurs 6 2013 Musik årskurs 6 2013 Instrumentkunskap Årskurs 6 2013 När du lärt dig detta kommer du att kunna: Vilka instrumentgrupper det finns. Vilka instrument som hör till vilka grupper. Ur Musik Falköpings bedömningsmatris

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Matris över tillämpning av 17 upphovsrättslagen

Matris över tillämpning av 17 upphovsrättslagen Matris över tillämpningar 2013-12-13 Matris över tillämpning av 17 upphovsrättslagen Matrisen ger en kortare sammanställning av några frågor om hur man kan använda 17 upphovsrättslagen. Svaren reflekterar

Läs mer

Musik bland dagens ungdomar

Musik bland dagens ungdomar Musik bland dagens ungdomar En undersökning som tar reda på hur dagens ungdomar gör då de vill lyssna på musik. Musik är för många ungdomar en mycket stor del av vardagen. Utbudet av musik och sätt att

Läs mer

KURSPLAN I MUSIK OM SKOLAN STYRDOKUMENT

KURSPLAN I MUSIK OM SKOLAN STYRDOKUMENT VIKTORIASKOLAN KURSPLAN I MUSIK OM SKOLAN STYRDOKUMENT Strävandemål i förskoleklassen Känna till vanliga barnvisor som används vid våra vanliga högtider Deltaga i gemensam sång, sånglekar Deltaga i olika

Läs mer

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7.

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla de förmågor som uttrycks i målen genom

Läs mer

LJUDPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

LJUDPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet LJUDPRODUKTION Ljudproduktion omfattar ett stort område, från olika radiogenrer och film- och tv-ljud, till interaktiva medier, dataspel, ljudböcker och ljudinstallationer i offentliga miljöer. Ljud används

Läs mer

NACKA MUSIKSKOLA 2009/2010

NACKA MUSIKSKOLA 2009/2010 NACKA MUSIKSKOLA 2009/2010 NACKA MUSIKSKOLA 2009/2010 Nacka musikskola erbjuder barn och ungdomar en bred musikundervisning med hög kvalitet inom olika musikstilar efter vars och ens intresse, ambition

Läs mer

TRUMPET. 1. Stämbygel, 2. Munstycke 3. klockstycke 4. Vattenklaff 5. Ytterdrag

TRUMPET. 1. Stämbygel, 2. Munstycke 3. klockstycke 4. Vattenklaff 5. Ytterdrag BLECKBLÅSINSTRUMENT Bleckblåsinstrument är ett samlingsnamn på en grupp av musikinstrument som bl.a. består av Valthorn, Trumpet, Trombon, Baryton och Bastuba. De skiljer sig från träblåsinstrument genom

Läs mer

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Riitta Aikkola Vasa yrkeshögskola 1 ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Inlärning är en förmåga och det går att öva upp sin förmåga att lära sig. Alla har möjlighet att utveckla

Läs mer

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i Nivå Programkod Kod på inriktning Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Kandidatprogram

Läs mer

Bild åk 7. Ämnets syfte: Centralt innehåll Detta kommer du att få undervisning i:

Bild åk 7. Ämnets syfte: Centralt innehåll Detta kommer du att få undervisning i: Bild åk 7 Ämnets syfte: Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, skapa bilder med digitala och hantverksmässiga

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Del 2 HANTERA MUSIKFILER. 5. Importera filer... 34 6. Skapa ordning i din musiksamling... 38 7. Skapa spellistor... 46 8. Bränna cd-skivor...

Del 2 HANTERA MUSIKFILER. 5. Importera filer... 34 6. Skapa ordning i din musiksamling... 38 7. Skapa spellistor... 46 8. Bränna cd-skivor... Del HANTERA MUSIKFILER. Importera filer... 6. Skapa ordning i din musiksamling... 8 7. Skapa spellistor... 6 8. Bränna cd-skivor... . IMPORTERA FILER När du använder samma ljudformat för alla dina musikfiler,

Läs mer

Individuella val Årskurs 2. Läsåret 2014/2015

Individuella val Årskurs 2. Läsåret 2014/2015 Individuella val Årskurs 2 Läsåret 2014/2015 1 Innehåll Anvisningar... 2 Bild och form 1b: 100 poäng... 4 Dansteknik 1: 100 poäng... 4 Engelska 6: 100 poäng... 4 Ensemble 1: 100 poäng... 4 Filosofi 1:

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer