Innehåll Vår definition av SF-förening:

Transkript

1 Årsberättelse 2013

2 Innehåll 3 Styrelsens berättelse 5 Våra möten med SDF:en 6 Idrotten 16 Resurserna 23 Stöd & service 25 Umeå Medarbetarna 28 Förvaltningsberättelse 35 Olympic Day 38 Bidrag 40 Utmärkelser Framsidans bild: Olympiern Jalmar Sjöberg lattjar armbrytning med barn från årskurs 6 vid Olympic Day i Umeå i september Han tillhör följet med olympier som följer med Olympic Day och visar barnen just sin idrott - brottning. Foto VIF där inget annat anges. Tryckt i mars 2014 Västerbottens Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna Box 3005, Umeå Tfn Epost: idrottsforbundet@vbidrott.rf.se Vår definition av SF-förening: I denna berättelse kommer du att mötas av uttrycket SF-förening. Med det avser vi varje del av en förening - ofta i form av en sektion med egen specialidrottstillhörighet 2

3 Styrelsens sammansättning Styrelsens berättelse Ordförande Börje Sandgren Umeå Vice ordförande Katarina Sandberg Lycksele Ledamöter Ingemar Ericson Umeå, Eva Andersson Umeå, Göran Svanberg Lycksele, Marjo Bodén Skellefteå, Hans Pettersson Skellefteå, Leif Bingebo Skellefteå, Jenny Lidqvist Umeå, Annelie Nilsson Skellefteå, personalrepresentant - under året byte till Ola Svensson. Adjungerad/sekreterare Niclas Bromark Sävar Revisorer Ordinarie Andreas Vretblom Umeå, suppleant Henrik Jonsson Umeå Lekmannarevisorer Ordinarie Britt Karlsson Umeå, suppleant Stellan Berglund Skellefteå Valberedning Tore Brännlund (sammankallande) Umeå, Fredrick Berglund Umeå, Unni Eriksson Skellefteå Uppdrag Västerbottens Idrottsförbunds (VIF) är paraplyorganisationen för den organiserade idrotten i Västerbotten. Vi är Riksidrottsförbundets distriktkontor. Våra uppgifter sammanfattas i att företräda idrotten där den behöver företrädas, leda viss utveckling inom idrotten och vara en samlande kraft samt stödja ge stöd och service inom de områden som det behövs. Vi ska samordna, stödja och skapa möjligheter för länsidrottens utveckling, verkställa VIF-stämmans beslut, vara ett sammanhållande organ och hålla oss väl informerade om den verksamhet som bedrivs inom specialidrotterna, vara Riksidrottsförbundets regionala kontor. Styrelseberättelse Årsberättelsen beskriver vad vi åstadkommit inom samtliga av årsmötet 2013 fastställda målsättningar. Styrelsens uppfattning är att vi i allt väsentligt uppfyllt dessa målsättningar och att verksamheten också genomförts enligt av stämman angivna riktlinjer. Styrelsens ambition har varit att på ett strategiskt och övergripande sätt följa och stödja genomförandet men att också inom vissa specifika områden leda verksamhet. Styrelsen har prioriterat (kraftsamlat) sina insatser inom följande verksamhetsområden: Idrottspolitiskt arbete Kommunikation med uppdragsgivarna Integration/Mångfald Idrottsservice Idrottslyftet Samsyn Västerbotten Projektet SportRegion Västerbotten Idrottspolitiskt arbete Möte med Västerbottens läns riksdagsledamöter Under våren bjöd vi in länets riksdagsledamöter till en träff med fokus på länets idrott. Träffen genomfördes i Stockholm. Vi träffen medverkade Katarina Köhler (S), Isak From (S), Maria Lundqvist-Brömster (FP) och Anders Sellström (KD). 3

4 Styrelsens berättelse Arbete med Region Västerbotten Under året har arbetet med Region Västerbotten följt två tydliga spår; dels framtagandet av en ny Regional utvecklingsstrategi där vi arbetat intensivt för att föra in idrotten och dels förhandlingen om en ny överenskommelse och inte minst ett nytt anslag. I den Regionala utvecklingsstrategin har vi verkligen fått genomslag. Idrotten och samlingsbegreppet Social ekonomi är framträdande på många ställen och begreppen Regional attraktivitet och Attraktiva livsmiljöer är i högsätet som den övergripande vägledande visionen. Arbetet med ny överenskommelse och ökat anslag har däremot inte varit lika lyckat. Trots intensivt arbete med äskanden, god argumentation och flera möten lämnas det regionala anslaget återigen oförändrat. Det är svårt att se vilken annan regional stödverksamhet som skulle tåla en motsvarande utebliven uppräkning som Idrotten. Sedan 1993 har inte anslaget räknats upp för pris och löneökningar med följd att en dryg miljon, mer än 25 procent, har urholkats. Kommunvisa idrottsdialoger Styrelsen har varit representerad vid alla 14 idrottsdialoger och upplevt att dessa varit mycket väl förberedda och bra genomförda. Dessa träffar ger varje deltagare en god insyn i vår totala och gemensamma verksamhet. Mötet, träffen, skapar och förstärker förståelsen mellan idrotterna och mellan idrotten och beslutsfattarna. Deltagarna ges möjlighet att påverka den framtida verksamheten. För styrelsen är det ett utmärkt sätt att verkligen känna pulsen på vår verksamhet och bli delaktiga i genomförandet. Konsulenterna har genom sitt kommunansvar fått en ny och viktig roll som de väl motsvarat och som vi under året kompletterat med ett kommunansvar även för styrelseledamöterna. Kommunikation med uppdragsgivarna (SDF, IF, RF, SISU R) Vid årets SDF-konferens fanns 23 deltagare som representerade 16 idrotter. Det är något lägre än jämförbara år. Mycket av fokus på konferensen lades på de nya verksamhetsinriktningar som arbetats fram för Dessutom genomfördes en avslutande diskussion om de nya riktlinjerna för Verksamhetsbidraget. Under året har vi också genomfört sju SDF-dialoger. Styrelsens erfarenhet av det vi genomfört är mycket positiv, kommer närmare SDF, lär känna varandra och får en ökad insikt och förståelse för respektive idrotts förutsättningar. Ambitionen är att fullfölja grundtanken att under en treårsperiod träffa samtliga SDF. Kontakten med respektive idrott har stärkts genom att varje idrott har en utsedd konsulent som följer verksamheten, knyter ihop kontakten mellan idrottsföreningen, SDF och i vissa fall SF. Styrelsen har varit representerad vid Riksidrottsmötet som genomfördes i Luleå. Skateboard antogs som ny idrott, LOK-stödsreglerna förändrades bland annat med höjd åldersgräns från 20 till 25 år och stämmorna antog det stora strategiarbetet Framtidens förening. Det är en kort sammanfattning. Just de förändrade LOK-stödsreglerna gladde extra då det var bland annat Västerbottens motion till stämman 2011 som låg till grund. Styrelsen var också representerad vid Distriktsledningskonferensen som genomfördes i oktober. Idrottsservice AB svb Det gläder oss att trenden vänt för Idrottservice. Efter ett tufft första kvartal genomfördes en nödvändig omstrukturering. Med den och hårt arbete i ryggen visar bolaget ett överskott på det andra halvåret. Trots att omstruktureringen innebar att bolaget inte längre har någon säljande VD fortsätter tillströmningen av nya kunder. Mycket bra. Under 2013 har vi också börjat hitta formerna för samarbetet med SISU där handledning och utbildning av styrelser och kanslier varvas. Möten, representation i övrigt Vi har haft sju protokollförda styrelsemöten, varav ett på video. Vi har genomfört två styrelsekonferenser, maj och november. Vi var representerade under det första genomförandet av Mötesplats Lycksele i juni. Under augusti genomförde huvuddelen av styrelsen en samlad utbildning i Göteborg som arrangerades av RF/SISU Riks och alla distriktsstyrelser var inbjudna till ett av fem tillfällen. En mycket givande utbildning där det fanns gott om möjligheter att byta erfarenheter med andra distrikt samt inspireras av hur andra organisationer arbetar. En av huvudtalarna var Kristina Ljungros, ordförande i RFSU, som vittnade om deras omstart och häftiga resa de senaste åren. 4

5 Styrelsens berättelse Ekonomi Ekonomiskt var 2013 något av ett mellanår för VIF. I starten av året hade vi inget projekt igång. Statsbidraget sänktes inför året med nästan 200 kkr och det regionala anslaget är oförändrat sedan många år. Vi är en underfinansierad organisation i ständigt behov av externa projektmedel, varför vi startade året med en underbalanserad budget. Sent under året har vi startat tre projekt. Effekten av dessa, rent ekonomiskt, märks dock marginellt på resultatet. VIF svaga ordinarie finansiering är den största framtida utmaningen. En mer ingående beskrivning av det ekonomiska utfallet framgår av förvaltningsberättelsen. Medarbetarna Det går bra för Västerbottensdistriktet. Vi utvecklas hela tiden, står aldrig stilla. För varje år flyttar vi fram positionerna som länets idrotts stödorganisation. Vi är ett distrikt som gjort oss kända för framåtanda, lösningsfokus och medskapande. Under 2013 har vi också engagerat oss nationellt i ett antal frågor där vi inte sällan är en positiv drivande kraft. Våra medarbetare är den viktigaste bidragande orsaken. Deras engagemang, komptens och förmåga till samspel är det vi lever av. Sammanfattning Styrelsen anser att vi levt upp till vårt uppdrag att Företräda,Leda och Stödja idrotten i Västerbotten: Förbundet har avsevärt stärkt sin position både mot regionen, kommunerna och uppdragsgivarna Vårt idrottspolitiska arbete, främst de kommunala idrottsträffarna, har satt VIF på kartan och klargjort för beslutsfattarna vilka vi är och vad vi kan bidra med Vi har tagit plats i Regionsarbetet, initierat och fått igång några viktiga projekt Vi har utvecklat vår service till uppdragsgivarna, bland annat genom Idrottsservice. Tyvärr har vi inte, trots gediget arbete och klockrena argument, lyckats öka det ekonomiska stödet från Regionen Tack för ett mycket bra 2013! Nu går vi vidare mot nya utmaningar och möjligheter för idrottens utveckling i Västerbotten. Börje Sandgren Ordförande Västerbottens Idrottsförbund SDF-deltagare vid årsmötet

6 Idrotten Inför 2013 fattade Riksidrottsstyrelsen beslut om omfattande förändringar med tydligare och mer avgränsade uppdrag för Idrottslyftets olika Medverka samt bidra till att delar. Det övergripande syftet är dock fortfarande att bidra till att stärka aktiviteter och och utveckla världens bästa barn- och ungdomsidrott så att fler flickor utövare inom och pojkar väljer att idrotta i föreningar där verksamheten bedrivs utifrån idrottsrörelsen Idrotten vill. För Västerbottens Idrottsförbund innebar det att uppdragets i Västerbotten fokus flyttades från skolsamverkan till rekrytering. Det öppnade upp nya ökar möjligheter att ge stöd till rekryteringssatsningar utanför skoltid och utan koppling till någon skola, även om det visade sig att merparten av ansökningarna om stöd, fortsatt innehöll någon form av samverkan med en eller flera skolor. Vi fick också en tydligare prioriterad målgrupp i inaktiva ungdomar år, vilket harmoniserar med Riksidrottsstämmans beslut att höja LOK-stödsåldern till 25 år. Vår budget för rekryteringssatsningar under 2013 var kronor. Av dessa medel valde vi att satsa kronor på att genomföra prova på-dagar i form av Olympic Day i fem kommuner. Resterande kronor fördelades på 83 beviljade rekryteringsprojekt i föreningar i 13 av våra 15 kommuner. Totalt inkom 97 ansökningar. Olympic Day är ett projekt som drivs av SOK i syfte att låta barn och ungdomar prova på idrotter och förhoppningsvis hitta någon som man vill fortsätta utöva. Eftersom syfte och upplägg för Olympic Day i stort är identiskt med vårt eget prova på koncept SportsCamp, beslutade vi oss för att inleda ett samarbete med SOK och uppgradera vårt prova på koncept till Olympic Day. Mervärdet av att samarbeta med SOK var flera. För det första såg de till att det vid varje tillfälle fanns minst fyra olympier på plats, som kunde sprida lite olympisk glans och glädje över hela arrangemanget. För det andra bidrog de till att göra inbjudningar och hela atmosfären kring arrangemanget lite mer storslaget och proffsigt. Och sist men inte minst bidrog de med ekonomiska resurser vilket gjorde det möjligt för oss att genomföra så många som fem Olympic Day-arrangemang i Västerbotten i september 2013; I Norsjö hölls Olympic Day för elever från åk 3-6 och totalt fanns det 16 olika idrotter/aktiviteter att prova på under dagen. I Vindeln testades Olympic Day av elever från åk 1-9. Totalt fanns det 16 olika idrotter/aktiviteter att prova. I Umeå arragerades Olympic Day för drygt elever från åk 6. Totalt fanns det 23 olika idrotter/aktiviteter att testa. I Robertsfors hölls Olympic Day lördagen den 7 september som en prova på dag för allmänheten sedan skolan valt att stå utanför. Vi uppskattade deltagarantalet till drygt 100 barn och ungdomar i åldern 7-15 år. Totalt fanns det åtta olika idrotter/aktiviteter att prova under dagen. I Skellefteå arrangerades Olympic Day för drygt 700 elever från åk 6. Totalt fanns det 26 olika idrotter/ aktiviteter att prova under dagen. 6

7 Västerbottens Idrottsförbund har haft två uppdrag för uppsatsskrivningar till studenter från Idrottsvetenskapliga programmet, Umeå universitet och Bosöns Idrottsledarutbildning. De områden som har blivit belysta är LOK- stödet och dess utveckling i Västerbotten samt Barn- och ungdomsidrottsanalys med fokus mot idrottslyftet. Västerbottens Idrottsförbund fick 2013ett uppdrag från Riksidrottförbundet att analysera utvecklingen av barn och ungdomsverksamheten i distriktet. Syftet med uppdraget var att ta fram underlag och reflektera över verksamheten för att om möjligt justera prioriteringar i stöd till verksamheten, exempelvis Idrottslyftet. En av reflektionerna vi gjorde är att mellan åren 2004 och 2011 har antalet idrottsföreningar som redovisat LOK-stöd minskat från 523 till 443 i Västerbotten. Man skulle kunna förklara minskningen med vikande befolkningsunderlag men faktum är att även Umeå minskat med 23 LOK-stödsföreningar under perioden trots en stadigt ökande population. Denna utveckling påverkar naturligtvis den idrottsliga mångfalden och särskilt i de små kommunerna blir möjligheterna att välja idrott få. De idrotter som tappat flest LOK-stödsföreningar är: Skolidrott - från 38 till 23 IF (-15) Fotboll - från 95 till 84 IF (-11) Gymnastik - från 25 till 15 IF (-10) Ishockey - från 34 till 24 IF (-10) Skidor - från 40 till 31 IF (-9) Korpen - från 12 till 6 IF (-6) Men det finns också idrotter som ökat i antal LOK-stödsföreningar under samma period: Volleyboll - från 3 till 7 IF (+4) Innebandy - från 41 till 44 IF (+3) Handikapp - från 11 till 13 IF (+2) Boxning - från 2 till 4 IF (+2) Bilsport - från 2 till 4 IF (+2) Sportskytte - från 9 till 11 IF (+2) Idrotten När det gäller antalet barn och ungdomar har idrottsrörelsen i Västerbotten under perioden inte minskat i förhållande till befolkningsunderlaget i åldersintervallet 7-12 år, men däremot i åldersintervallet år och särskilt bland tjejer. En liten tröst är att vi i Västerbotten har de bästa siffrorna i landet men här har idrotten ändå en utmaning. Utmaningen blir inte mindre om vi tittar på saken ur ett ekonomiskt perspektiv. Mellan åren har det statliga stödet till idrotten i det närmaste varit konstant och under samma tidsperiod har det kommunala stödet till idrotten minskat i flera av våra kommuner. Undantaget Umeå och Skellefteå som faktiskt räknat upp stödet. Som om inte det vore nog visar statistiken dessutom att andelen barn och ungdomar som lever i ekonomiskt utsatta familjer ökat rejält på sina håll mellan I Västerbotten är det i dag särskilt tre kommuner där mer än 25 % av andelen barn och ungdomar lever i ekonomiskt utsatta familjer. Dessa kommuner är Bjurholm, Dorotea och Vilhelmina. Motsvarande siffror för övriga kommuner i Västerbotten ligger mellan 15 och 20 procent. 7

8 Idrotten Problemlösare klättrar uppåt KFUM Skellefteå Idrott hör till kategorin mindre föreningar som faktiskt ökar. Det beror till viss del på att intresset för klättring ökat i och med den nya formen av bouldering, klippklättring utan rep. Men också för att några killar som gillar parkour sökte medlemskap via klubbens klättring. - För vår barn- och ungdomsverksamhet har det inneburit en hundraprocentig ökning av medlemmar, berättar Dan Bramsäter, kansliadministratör. Sedan parkourens start i Skellefteå har någon av grundarna slutat men fler har tillkommit. Dan Bramsäter anser att gruppen varit duktiga på att rekrytera ledare och han har sett till att alla har fått gå Plattformen-utbildningen. Nu hålls det träningar för två åldersgrupper fyra dagar i veckan på Balderskolan. En grupp är år och nybörjare, en är för samma ålder men erfarna medan en grupp är för 14 år och uppåt. - Fast även dom duktiga yngre eller dom som vill utmana sig själv får kliva upp också. Totalt har vi ungefär 45 aktiva och ökar hela tiden. Vi får jättemånga intresseförfrågningar och kan inte ta emot alla, berättar Felix Englund, en av ledarna och grundarna i Skellefteå. Intresset förkarar han genom att parkour är en sport där man inte behöver någon utrustning, bara använda sin egen kropp. Och det är enkelt att börja hoppa och ta sig över hinder. - Det är ett sätt att lära känna sig själv. Bevaka barnrättsperspektivet och aktivt verka för en sund barnidrott. Erbjuda SF-föreningar och SF stöd att leva upp till Idrotten vill Satsningen Samsyn Västerbotten syftar till att idrotten ska efterleva Idrotten Vill och alla SDF som vill vara med bjuds in i detta viktiga arbete. Inledningsvis har vi riktat in arbetet på Idrott för barn för att SDF:en ska erbjuda en sund barnidrott som möjliggör att barnen kan utöva flera idrotter och inte tvingas välja i tidig ålder. Deltagande SDF är Motorcykel- och Snöskoterförbundet, Innebandyförbundet, Volleybollförbundet, Tennisförbundet, Fotbollförbundet, Ishockeyförbundet, Handbollsförbundet, Skidförbundet, Gymnastikförbundet, Simförbundet och Friidrottsförbundet. TV4 är nyfikna på Värdefullt Ola Svensson, vår utbildningskonsulent vid SISU Idrottsutbildarna, håller ofta utbildning och processer kring värdegrundsfrågor i Värdefullt. Inför en föräldrautbildning i Björklöven kom TV4 till Idrottens Hus i Umeå och ville veta mer om Värdefulltutbildningen. 8

9 Idrotten Årets inriktning har präglats av att initiera värdegrundsfrågor på föreningsnivå. Oftast genom de olika utbildningspaket inom Värdefullt som SISU Idrottsutbildarna erbjuder till föreningens olika målgrupper. Exempel på dessa är Världens bästa idrottsförälder till föräldrar, Världens bästa coach för ledare och tränare samt processarbete med inriktning på Idrotten vill för styrelserna. Detta arbete har förstärkts ytterligare i syfte att få föreningen att fundera om just den lever upp till Idrotten vill! Detta har skett inom ramen för SISU Idrottsutbildarnas arbete med Idrottslyftet, ett arbete som handlar om att analysera sin verksamhet utifrån Idrotten vill med frågor som får fler att vara med högre upp i åldrarna. Inom ramen för Samsyn Västerbotten har vi dessutom stöttat de medverkande förbunden med att skriva en debattartikel, se avsnitt om Fortsätta satsningen på värdegrundsarbete med SISU (läs mer på sid 12) för att initiera till debatt i idrottsideologiska värdegrundsfrågor. Erbjuda utvecklingskompetens inom barn-, ungdoms- och vuxenidrott avseende breddoch elitinriktning samt för ekonomi och föreningsjuridik Det finns en fantastisk kompetens med både bredd och djup i den med SISU Idrottsutbildarna och Idrottsservice samordnade personalkåren. Personalsammansättningen representerar en verklig mångfald rent idrottsmässigt och utbildningsnivån är mycket hög. Fortbildning och kompetensutveckling är centralt i vår organisation. De senaste åren har vi speciellt inhämtat kompetens inom bland annat en sund barnidrott med kloka spelarutvecklingsplaner, föreningsjuridik inom ramen för Idrottens föreningslära, ekonomi med anledning av nya bestämmelser för bokföring och skatteverkets nya tolkningar för ideella organisationer, kompetens i filmproduktion samt IdrottOnline. Just IdrottOnline är det kompetensområde vi fokuserat mest kraft på. Det är viktigt för oss att alla medarbetare blir bärare av Idrottens verksamhetsledningsstystem. Att erbjuda utvecklingskompetens handlar också om att ha ett bra externt nätverk av kompetenser. Under året har vi bland annat arbetat aktivt med Norrlands Energikontor, Skatteverket, Folksam, Idrottshögskolan, Akademi Norr, Rädda Barnen, Friends samt Soja Film. Tid över för Sandåkerns utveckling När Sandåkerns SK:s personalstyrka växlades för ett år sedan såg föreningen möjlighet att förändra arbetsuppgifterna. - Vi ville hitta andra lösningar för administrationen och vände oss till Idrottsservice, säger Alexander Lindgren, föreningsutvecklare. Sandåkern SK tyckte att den ekonomiska administrationen tog oproportionerligt mycket tid och kraft från de tidigare föreningsutvecklarna. - Vi spånade på hur vi skulle kunna frigöra tid så att Alexander kunde jobba mer med det vi och föreningen behöver. Vi ville ha ett nytt tänk så därför sourcade vi ut ekonomin på Idrottsservice och jag tycker att vi har styrt om det på ett bra sätt. Och för min del är det viktigaste att Alexander är nöjd, menar ordförande Fredrik Lundberg som också tycker att han får sina siffror och rapporter i god tid från Idrottsservice. Efter att ha lyft över bokföring, bokslut och lönehantering, har Alexander Lindgren och Nina Roukus på Idrottsservice ständig kontakt. - Jag åker alltid dit med alla underlag, det blir enklare att prata om åtgärder och förbättringar då. Nu har rutinerna oss emellan börjat flyta och jag tycker det funkar bra. Idrottsservice har full koll på lagar och sånt runt löner och har en uppskattad expertis, säger Alexander. Läs hela artikeln på 9

10 Idrotten Även det interna nätverket är viktigt. Här har idrottsrörelsen under året arbetat aktivt med att koppla distriktsförbunden tydligare till RF och den kompetens som finns där. Till det interna nätverket räknar vi också kontakter med SF och/eller SDF för stöd i idrottsspecifika frågor och även här bistår vi idrotten med en rad kontakter. Tillsammans med övriga distrikt i norra Sverige har vi under 2013 påbörjat arbetet med att bygga upp en gemensam plattform för EU- och finansieringsfrågor. Arbetet startade med ett gemensamt besök i Bryssel. Avsikten är att samarbetet ska medge djupare specialisering av medarbetarna samt ett ökat operativt samarbete kring utvecklingsprojekt. Det är tydligt att arbetet med Idrottsservice Idrottsförbundets helägda dotterbolag ger en helt ny insikt och kompetens kring föreningars situation, framförallt kopplat till ekonomi och administration, men också i övrigt. Under 2013 har vi arbetat en hel del med att förpacka denna nya kompetens. Tillsammans med SISU har vi erbjudit såväl utbildning som styrelsestöd, ofta i kombination. Vårt erbjudande av utvecklingskompetens börjar bli allt mer heltäckande och jämnt. Vi tar steg fram varje år för att det också ska vara så. Det finns dock potential för att ytterligare förbättringar, men det är väl tur det. Allt kommunicerar Inför 2013 satte Västerbottens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna en gemensam marknadsplan som innebär att vi delar upp året i åtta årstider (datumsatta) med ämnen som ska genomsyra både verksamhet och kommunikation. Året inleds med ekonomi & administration och avslutar med elitidrott. Tanken är att ämnet/årstiden ska återspeglas i våra kanaler (webb, Facebook, media) samt genom evenemang och i SISU:s kursutbud. I marknadsplanen ingår också en målgruppsranking samt olika aktiviteter och verktyg. Vår nya årstidsindelning är framför allt något vi jobbar med att sätta internt. För övrigt fortsatte året i samma ambition att hålla VIF:s webbsida levande med aktuella artiklar som knyter an till verksamheten, samt även ibland med tydlig koppling till SISU Idrottsutbildarnas nyheter. Under slutet av sommaren 2013 fick vi den mall till ny sajt som Riksidrottsförbundet tillhandahöll och som är lika för alla distriktsförbund. Den nya sidan lanserades i mitten på oktober och sedan dess har besöksstatistiken sjunkit avsevärt trots en total liten ökning över hela året från till besök. Det kan gissningsvis bero på att riksidrotten numera håller två sajter där RF:s är en opinionssida och svenskidrott.se är en faktabank för hela idrotten dit VIF också pekar mycket länkar för att få korrekt och bäst uppdaterad information. Under senare delen av 2013 har vi haft ambitionen att komma ut med nyhetsbrev cirka två gånger per månad. Där finns plats för korta nyheter och information och vi delar förstås dem även på vår Facebook-sida. Där har vi under året testat att utöka delen betalda inlägg som haft grund i en förening som arbetar på rätt sätt enligt Idrotten vill. På Facebook har antalet fans ökat till ca 840 från 670 stycken. Vi har under ett par år funderat på hur vi kan göra verksamhetsberättelsen (som du nu läser) mer läsarvänlig för den stora massan, en populärversion. Så under 2013 tog vi steget att producera en egen tidningsbilaga - Västerbottensidrotten som speglade vår verksamhet under föregående år. Bilagan producerades genom dels tidigare publicerat material men även genom nyproduktion, och delades ut till hushåll genom ibladning i Västerbottens Kuriren och Norra Västerbotten. Feedbacken på tidningen har varit mycket positiv och vi vill fortsätta utveckla och förbättra denna kanal ännu mer. Stödja verksamheten vid länets riksidrottsgymnasier och nationella idrottsutbildningar Genom Elitidrottscentrum Norr genomförs kontinuerligt träffar med företrädare för de två Riksidrottsgymnasierna, RIG, (innebandy och friidrott) på Dragonskolans Elitidrottsgymnasium. Träffarna har utbildningsinnehåll för instruktörerna och det görs behovsanalys av miljöutvecklingsarbetet. På samma sätt har vi bistått utvecklingsarbetet (exempelvis spetskompetenser i undervisning och träning) med Nationella idrottsutbildningar, NIU-programmen i Umeå, Vännäs och Skellefteå. Här har vi fått ett bra samarbete under 2014 och hoppas kunna utveckla samarbetet ännu mer och med ytterligare NIU-gymnasier runt om i länet. Vi ska även fortsätta bistå idrotter som vill starta upp ny NIU-verksamhet i länet. 10

11 Idrotten Förutsättningarna för ett idrottsmedicinskt stöd för elever vid idrottsgymnasierna är olika beroende på skola och kommun. Några av idrottsgymnasierna är hänvisade till skolhälsovården och hälsocentraler medan en annan har avtal med specialistvård. I Läroplanen samt anvisningarna från respektive SF finns rekommendationer om de fysiska tester som bör göras. Endast RIG/ NIU på Dragonskolan i Umeå använder sig av idrottspsykologisk spetskompetens i föreläsningsform. Lagidrottsträning kan förbättras I genomsnitt nitton minuters aktiv träning under en timme. Det visade Tränarprogrammets observationer av barns lagidrottsträningar. Att några spelare inte fick några feedbacks alls på hela träningen var inte heller så positivt. Kontentan är att tränarkåren kan fundera mer över syftet med sina övningar och träningsupplägg. Studenterna vid Tränarprogrammet, Umu, har besökt fyra pojk- och fyra flicklag i Umeå - framför allt innebandy-, men även ishockey - vid två träningstillfällen och kollat närmare på parametrarna syfte, aktiv tid, feedback samt boll/puckkontakt. EIC Norr arrangerade en dialog våren 2013 med lagidrottstränare från Umeå för att resonera kring studenternas arbete. Ingen var särskilt förvånad över att barnen som minst spelat nio minuter aktivt och som mest 38 minuter på en timmes träning. Men hur medveten är tränarna om syftet med deras träningar, förstår spelarna vad syftet är och vad har tränaren för mål för laget? - För tonåringar är behovet av bekräftelse viktigt. Om inte coachen ger personlig feedback och utvecklar individen finns det stor risk att man slutar idrotta, menar idrottspsykologen John Jansson. Studenterna tog också upp timmarsfaktorn, och att spontanidrottare som kör mycket deliberate play blir mer kreativa, fortsätter längre och snabbare når upp till de behövda timmarna. Men hur lätt är det då att få med sig kompisar och utöva spontanidrott? - Korpen visar att många unga vill fortsätta men inte träna fyra gånger med två matcher i veckan, säger en tränare. - Det bästa torde nog vara nån form av kombination, att träna både inom och utanför den organiserade tiden, menar en annan. Tommy Resin från VIF tycker att den invanda tränarstrukturen måste krossas: - Vi borde agera enligt deliberate practice där utgångspunkten alltid ska vara att ha roligt. Stödja Umeå universitet i etableringen av landets första Riksidrottsuniversitet I Västerbotten går vi en intressant framtid till mötes då kommuner, regionala organisationer och Umeå universitet med sin forskning och utbildning inom bland annat fysiologi, nutrition, idrottspsykologi och idrottsmedicin, visar positiva ambitioner. För närvarande har fyra specialidrottsförbund - innebandy, friidrott, skidor och orientering - förlagt sina utvecklingssatsningar i Umeå och fler har visat intresse. Universitetet har i dag cirka 280 studenter med elitidrottsavtal och ambitionen att bli ett Riksidrottsuniversitet. Dubbla karriärer i Umeå På Idrottshögskolan planeras studierna för 250 elitidrottare som sökt sig till Umu för att plugga till sitt drömyrke samt få stöd att fortsätta idrotta på elitnivå. - För mig har det betytt allt, säger orienteraren Helena Jansson. Hon läser läkarprogrammet och menar att det hade varit stört omöjligt att prioritera idrotten utan att få stöttning kring utbildningens obligatoriska moment. Idrottshögskolan har knutit kontakter med elitföreningar i Umeå som vill rekrytera nya, duktiga idrottare som kommit hit för att studera. Nu finns ett elitidrottsavtal mellan idrottaren, SF:en och Umu. - Vi vill ge möjlighet att inte bara utvecklas som elitidrottare utan också Elina Rönnqvist i ett av sina starka lyft vid VM ta akademiska poäng. Det innebär vi justerar studietakten så att den funkar ihop med tävlingar eller träningsläger. Man ska inte behöva välja bort en match på grund av en tenta, men får också en längre studietid än vanligt, säger Pernilla Eriksson på Idrottshögskolan. I dag omfattar elitidrottsavtalet minst trettio idrotter och cirka 250 studenter. Elina Rönnqvist ingår i landslaget för styrkelyft, läser till sjuksköterska och är inne på tredje terminen. - Det är jobbigast på våren när jag tränar för EM, men institutionen är alltid förstående och ett stöd, säger hon. Läs hela artikeln på 11

12 Idrotten Dragonskolans Elitidrottsgymnasium i Umeå med två riksidrottsgymnasier och nio idrotter i Nationella idrottsutbildningar erbjuder bra villkor för cirka 330 elever med elitambitioner. I Skellefteå kommun finns för närvarande fyra NIU, Vännäs kommun har tre NIU, Storumans kommun två NIU och i Vilhelmina och Lycksele kommuner finns vardera ett NIU. I regionen finns dessutom väldigt många elitidrottare och klubbar med elitverksamhet. EIC Norrs kunskap om de enskilda aktiva idrottarnas ambitioner, liksom föreningarnas och deras utvecklingspotential är stor. I Västerbotten finns många väldigt bra anläggningar för aktiva och deras tränare att verka i. Vid Umeå universitet bedrivs inom vissa områden en världsledande forskning för elit- och breddidrotten viktiga utvecklingsområden. Sammantaget kan vi erbjuda de aktiva och deras tränare en riktigt bra närmiljö som möjliggör en långsiktig och uthållig satsning mot topprestationer. VIF har bland annat genom Elitidrottscentrum Norr haft ett drygt 20-årigt etablerat samarbete med Umeå universitet. Samarbetet sker på olika plan som exempelvis sex årliga Idrottsluncher med aktuell idrottsforskning; en bra mötesplats för forskare, utbildare, tränare och andra som har idrotten som intresseområde. Vi finns även med när Umeå universitet genomför olika konferenser som exempelvis FISU s Rector s Forum juni Sedan 2012 ingår vi också i ett forskningsnätverk med idrottsforskare från framför allt Umeå universitet och Linnéuniversitetet i Växjö. Vi har ambitionen att tillsammans med Idrottshögskolan genomföra idrottsluncher vid campus i Skellefteå med start under Under året har vi tagit plats i styrelsen för den ombildade Idrottshögskolan (fd Umeå centrum för idrottsvetenskap). Det är Länsidrottschefen som fått uppdraget av RF efter förfrågan av universitetet. Jämte representanter för alla fakulteter, studenter och universitetsledning är också Umeå kommun representerade. Västerbottens Idrottsförbund deltog också i arrangerandet av Rectors Forum 2013, som anordnades av Idrottshögskolan och Sveriges Akademiska Idrottsförbund under tre dagar i juni. Totalt 140 deltagare med rektorer och direktörer från universitet från hela världen var inbjudna. Temat för forumet var Community Growth Through University Sports. Forumet blev lyckat och står som ett bra exempel på hur vi, i samverkan mellan olika samhällssektorer, kan skapa fantastiska mötesplatser med idrott som tema. Taggade slitvargar på väg mot VM Det är ett hårt liv för innebandytjejerna i Umeå-lagen som spelar i Superligan. Med match varje helg, tillbringar Linn Lundström och Sofie Andersson cirka 900 mil i buss per säsong. VIF träffade dem strax innan VM i Tjeckien vilket innebar speluppehåll för resten av Dalens damlag. Men inte för Linn och Sofie som taggade att försvara VM-guldet. Sofia menar att Umeås innebandyfokus är unikt. Kombinationen med bredd och elit gör att sporten har mycket goda förutsättningar, med en hall i nästan varje bostadsområde. Villiga sponsorer och en stabil tränarkår gör också att det finns en trygghet för spelarna här. - Vi har exempelvis en organisation runt laget som jag upplever har ett långsiktigt tänk med bra kompetens oavsett om det är fysträning eller skadeförebyggande. Tränarna bromsar oss ofta så vi inte ligger på maxbelastning för mycket, säger hon. För Linn Lundström är Umeås innebandyliv vardagsmat. Hon spelade på juniornivå i Dalen innan hon blev uppflyttad till damlaget och division 1 när hon var 15 år. Det är tolv säsonger sedan. Men nu längtar tjejerna lefter att få fightas mot Finland i första matchen. Familjerna är taggade och ska sitta med på läktaren, och Linn Lundström reflekterar över hur länge hon kan ladda för match. - Jag börjar vara gammal men är inte ens i närheten av att vara less på innebandy, flinar hon och Sofie Andersson nickar instämmande - de vet att innebandyn i Umeå ser fram mot ännu en VM-medalj. Läs hela artikeln på 12

13 Idrotten Fortsätta satsningen på värdegrundsarbete med SISU, samt initiera till debatt i idrottsideologiska värdegrundsfrågor Idrotten vill är Svensk idrotts värdegrund och i merparten av vår externa kommunikation till målgrupperna - SDF/föreningar - bär vi ut budskapet om glädje och gemenskap, demokrati och delaktighet, allas rätt att vara med och rent spel. Vi framhåller ofta goda exempel ute bland föreningar som vi lyfter upp på framför allt Facebook samt vid fysiska träffar. Tillsammans med de specialdistriktsförbund som ingår i Samsyn Västerbotten (se förklarande text under Bevaka barnrättsperspektivet, sid 7) och som fokuserar på en rättvis och sund idrott för barn, publicerade vi en debattartikel i Västerbottens Kuriren den 4 juni om hur många barn tvingas välja en idrott i allt för tidig ålder. Artikeln utgick från Idrotten vill och undertecknades av fotboll, ishockey, innebandy, volleyboll, handboll, gymnastik, tennis, skidor, friidrott, simning samt MC och snöskoter: Vi ser en tendens att barnen tvingas välja idrott allt längre ner i åldrarna. Det kan bero på okunskap från föräldrarnas sida, en låg familjeekonomi eller helt enkelt svårigheter att få ihop vardagspusslet. Kanske började ditt barn tappa intresse för eller stöta på motgångar inom den ena idrotten, och du hjälpte henne/ honom på traven genom att avsluta medlemskapet och engagemanget. Eller så föll ditt barn offer för att den ena idrottens struktur och träningsupplägg hindrade henne/honom från att fortsätta med den andra idrotten, den som ändå var ganska kul. Vi strävar efter att idrotten i Sverige ska vara öppen för alla, och att barnen ska få möjlighet att vara med i så många idrotter som möjligt. Och att få leka så länge som möjligt innan allvaret i tävlingssituationer tar vid. Den som hart hört intervjun med Anja Pärson på RF:s idrottsmedicinska konferens vet vad som byggde hennes framgång i skidbacken: Jag blev inte bäst i världen för att jag åkte mycket på bana. Jag blev bäst i världen för att jag lekte mycket i skogen. Debattartikeln följdes av en replik från Siwert Hedlund som efterfrågade varför det kommunala aktivitetsstödet utgår utan värdegrundskrav. Vårt svar förklarade att vi inte tror på ökade krav på idrottsföreningarna i en redan tuff administrativ vardag, utan att det ideella engagemanget och drivet måste vara med för att lösa värdegrundsfrågorna. I det engagemanget kan såväl VIF som SISU Idrottsutbildarna och de egna specialidrottsförbunden vara ett stöd till idrottsföreningarna att följa Idrotten vill. Att läsa är också en sport Tillsammans med Littfest, Umeås internationella litteraturfestival, arrangerade SISU Idrottsutbildarna två föreläsningar i mars 2013 med Erik Niva. Vi tog en pratstund om barns och ungdomars läsning med den kände sportjournalisten från Sportbladet. Se filmen på Youtube, sök på VIFSISUtv. 13

14 Idrotten Intensifiera arbetet med jämställdhetsintegreringen Sedan flera år har vi haft ambitionen att med stöd av Länsstyrelsen göra en jämställdhetsgenomlysning (JämLys) av Idrotten i länet, den första i sitt slag, enligt vår uppfattning. I bytet av landshövding, länsråd och jämställdhetsdirektör under samma år tappade vi dock fart i ärendet. Under 2013 är frågan återigen rest i Länsdelegationen för jämställdhet, och det finns goda förhoppningar att arbetet kan starta under den senare hälften av Frågor som hotar idrottens trovärdighet Missbruk av bland annat anabola androgena steroider (AAS) är ett växande samhällsproblem. Detta drogrelaterade missbruk sker i syfte att förändra kroppen men också de psykiska effekterna av drogen eftersträvas. Riskerna med missbruket av AAS är många ex aggressivitet, personlighetsförändringar, ångest, prostatabesvär, hjärt- och kärlbesvär, impotens- och sterilitet för att nämna några. Rikskriminalpolisen rapporterar ett ökat användande av AAS bland kriminella individer. AAS ökar aggressivitet och mod och gör användarna mer våldsbenägna. Bland narkomaner verkar AAS etablerat sig som en drog bland andra. Tullverket beslagtar alltmer otillåtna dopningspreparat. Polisens insatser på gym runt om i länet visar också på ett användande. Ett annat problem är styrketränande motionärer med kroppsideal som tar till först ergogena kosttillskott för att därefter kanske börja med AAS för att snabbt öka i vikt och volym. Bland motionärer förekommer det att AAS också blir inkörsporten till traditionellt narkotikamissbruk. Idrottsrörelsen har under många år bekämpat doping inom idrotten och även uppmärksammat missbruket av AAS utanför idrotten. Den ökade spridningen av AAS i samhället är dock oroande då det finns risk att problemet spiller över till den organiserade idrotten. Många av länets tävlingsidrottare och elitidrottare tränar i dag på anläggningar som kan vara potentiella riskzoner. I samverkan med gym/träningsanläggningar i Västerbotten genomförs ett förebyggande arbete/ information om risker med doping och kosttillskott. Vi genomför årligen utbildning/fortbildning för personal vid träningsanläggningar i detta område. Dessa träningsanläggningar diplomeras om de uppfyller de kriterier som Dopingkommittén satt upp: antidopingansvarig finns på anläggningen verkar för en dopingfri träningsmiljö antagit en antidopingpolicy ingår i nätverket för dopingfria träningsmiljöer deltar vid VIF:s utbildningar för dopingfria miljöer Detta är ett samverkansprojekt med Västerbottens Idrottsförbund, polisen, Tullverket, Umeå BRÅ, FRIS Skellefteå, Länsstyrelsen AC samt Västerbottens läns landsting. Följande träningsanläggningar har haft personal som deltagit vid utbildningar och uppfyller kraven för att bli diplomerade: IKSU plus, IKSU Sport, IKSU Spa, Umeå Sport & Motion, Medley Umeå, Gammliahallen, Tenton Marieberg, Tenton City, Tenton Ersboda, Tenton Haga, Tenton Hörnefors, Sensia (fd Stepin24) - samtliga i Umeå. Sooshim fitnesscenter i Skellefteå. Friskis & Svettis i Skellefteå, Eddahallen i Skellefteå. Västerbottens Idrottsförbund erbjuder information och utbildning för samtliga i länets elever vid Nationella idrottsgymnasier och riksidrottsgymnasier samt övriga intressenter. VIF ingår i en länssamrådsgrupp för ANDT som genomfört fyra möten under 2013 och VIF:s dopingkommitté har genomfört sex möten under samma tid. VIF:s dopingkommitté har fortsatt ett samarbete med Umeå kommuns miljö- och hälsoinspektör samt polisen omkring tillsynen av kosttillskott. 14

15 Idrotten Polis och socialtjänst fick lära om doping Till vänster Mr Universum från tidigt 1950-tal, då doping och kosttillskott inte fanns. Denna muskelmassa är max vad ren styrketräning kunde åstadkomma då. Till höger ett exempel på när dagens kroppsbyggare använder preparat av någon form. I samarbete med Länsstyrelsens ANDT och FRIS i Skellefteå respektive Umeå BRÅ hölls utbildningsdagar med Tommy Moberg, socionom och doktorand vid Göteborgs universitet, om Doping och våld vägen in och vägen ut. Utbildningsdagen var riktad till personal inom vård, polis, kriminalvård, tull, rättsväsende, socialtjänst, kvinnojourer, träningsanläggningar och föreningar. - Allt var väldigt intressant, men särskilt överraskande kanske hur mycket kosttillskott som är oseriöst och i en analys skulle falla under dopinglagen, säger David Helgesson från narkotikapolisen. Ett ökat samarbete mellan de ovan nämnda aktörerna i Västerbotten har också bidragit till att ett antal tillslag vid olika gymanläggningar har genomförts under Etnisk mångfald i idrotten Med idrottsgemenskapen som utgångspunkt kan människor med olika etniskt ursprung, olika nationalitet och religion lära känna varandra, respektera och förstå varandras olika värderingar. Det motverkar främlingsfientlighet och rasism samtidigt som mångfalden bidrar till att utveckla idrottsrörelsen. Västerbottens Idrottsförbund har tillsammans med Smålandsidrotten blivit beviljade medel ur Riksidrottsförbundets centrala pott för Idrottslyftet för att bedriva ett integrationsprojekt. Projektet går bland annat ut på att skapa en arbetsmodell för idrottsföreningar att jobba med tidig integrering och därmed etnisk mångfald inom idrotten. Vi kommer även öka vår egen organisations samt föreningarnas kunskap kring integrationsfrågor. Projektet kommer att bedrivas i Dorotea, Malå, Norsjö, Sorsele och Vilhelmina kommun och sträcker sig från oktober 2013 till mars Under 2013 har vi skapat en styrgrupp, organiserat hur vi ska genomföra projektet och haft inledande dialoger med föreningar i några av kommunerna. VIi arrangerade en konferens - Integration genom idrott - tillsammans med SISU Idrottsutbildarna där Björn Eriksson, ansvarig för integrationsfrågan på Riksidrottsförbundet, föreläste för 35 deltagare från länet. Rebecca Bjuhr presenterade resultat från Idrott för alla, en fallstudie om idrottens integration. Därutöver var innehållet seminarier som Attitydförändring, hur vi ser på varandra, hur vi möter varandra och Föräldrar till nysvenskar, hur når vi dem med Svensk idrott. Under året har ett flertal föreningar arbetat proaktivt med integration, bland annat Morön BK, NIDS Norsjöidrotten i Samverkan, Tannbergsskolans Idrottsförening, Västerbottens Fotbollförbund och Åsele IK. Detta har i huvudsak skett genom internutbildning, men också erfarenhetsutbyte med andra föreningar. 15

16 Resurserna Varje kommun ska bearbetas i att stödja sin lokala idrott samt i att säkra tillgängligheten till idrottsmiljöer Under året genomfördes träffar med våra 15 kommuner. Innan varje kommunträff fick de lokala föreningarna tycka till om förutsättningarna för idrott i just sin kommun genom att svara på följande frågor i enkätform. Varje fråga fick bedömas på en skala mellan 1-6, där 1 var lägst betyg och 6 det bästa möjliga. Under och innan träffarna svarade 84 idrottsföreningar på enkäten och av dem såg många positivt på möjligheterna till idrottande i sin respektive kommun enligt figuren nedan, fråga Hur upplever din förening möjligheterna till idrott och idrottande i er kommun? 2. Vilken kvalité på idrottsanläggningar har er kommun enligt din förening? 3. Hur upplever din förening samarbetet mellan idrottsföreningarna i er kommun idag? 4. Hur stor potential har er kommun att utöka och förbättra sina idrottsevenemang? 5. Vilken potential har er förening att bidra till en positiv utveckling av er kommun? 6. Hur upplever din förening möjligheten till utbildning och utveck ling av ledare och förtroendevalda i kommunen? 7. Vad anser din förening är viktigast att prioritera i er kommun för en bra idrott för alla i kommunen? (frivillig fråga med frisvar) 40 Antal föreningar Dåliga möjligheter Mycket bra möjligheter En annan fråga som är värd att lyfta utifrån VIF:s delaktighet och drift av projektet SportRegion Västerbotten (se sid 21), nr 4 - Hur stor potential har er kommun att utöka och förbättra sina idrottsevenemang? Antal föreningar Ingen potential Mycket stor potential

17 Resurserna Sista frågan i enkäten bjöd in till att skriva fritext. Efter en sammanställning av dessa kommentarer utkristalliserades tre områden som var av särskild vikt för en bra idrott i våra kommuner. I stort var det samma områden som idrottsföreningarna prioriterade som föregående år; samverkan, ekonomi och anläggningar. Några exempel från frisvaren: Att alla barn ska ha samma möjlighet att delta i idrott och på samma villkor. Idrotten ska behandlas lika av kommunen oavsett vilken idrott som utövas på ungdomsnivå. Samarbete mellan idrotten, politiken och andra samhällsorganisationer, exempelvis kyrkan. En ny eller utbyggd idrottshall, den vi har idag är under all kritik. Satsa pengar på ungdomsidrotten så att alla har möjlighet till att kunna utföra sin idrott på lika villkor, även utanför centrum. Vi vill gärna ha en konsekvensanalys av nya/förändrade kommunala aktivitetsstödet. Kommunikation, samarbete, dialog mellan föreningar och med kommunen. Satsa på bredden av idrott, inte bara lagidrott. Samarbeten mellan mindre och mellanstora föreningar. En återkommande dialog som exempelvis detta möte. Enkäterna fungerar bra som ett diskussionsunderlag på träffarna och vi fortsätter genomföra dessa en gång per år för att se utveckling från år till år. I samband med träffarna presenterades även de mätpunkter vi tagit fram för att jämföra kommuner med varandra och se vad en kommun kan lära av andra eller lära ut till andra när det gäller idrotten och idrottsföreningarna verksamhet. Nyckeltalen är: Antal SF-föreningar Antal idrotter Antal föreningar som uppbar LOK-stöd Utbetalt LOK-stöd från RF Antal utbildningstimmar inom SISU 2010 & 2011 Antal föreningar som aktiverat IdrottOnline Utbetalt idrottslyft i kommunen under de senaste 4 ansökningsåren Antal föreningar som fått utbetalt idrottslyft Stärka konsulentens roll Att jobba nära kommunerna i syfte att tillsammans hitta bra lösningar för idrotten är en naturligt viktig del för oss. En del i detta arbete är att våra konsulenter som har ett kommunansvar är rustade för att möta kommunerna. Under året har vi arbetat för att utveckla relationen med kommunerna och haft kontinuerliga möten med ansvariga i kommunerna. Vi har under 2013 tillgodogjort oss kunskap samt erfarenhet för att på ett bra sätt fortsätta framtida arbete. Vilheminas dialog gav mersmak Det var härlig stämning när idrottsföreningar och kommunrepresentanter diskuterade samverkan i Vilhelmina våren Förutsättningarna för idrott i Vilhelmina är bra med exempelvis gratis lokalhyra, men nu träffades de för att prata om hur de kan bli ännu bättre. - Ett tips för bättre föräldraengagemang är att köra samträning med barn och föräldrar och rekrytera hela familjen. Det bjuder in till samvaro och stjäl inte tid från familjen, menar Lars-Gustav Eriksson från Järvsjöby IF. Representanter från VIF och SISU åker varje år ut och besöker länets femton kommuner i en idrottsdialog. Syftet är att skapa dialog mellan ortens idrottsföreningar och kommunpolitiker och tjänstemän, allt för att hitta samverkansformer för att idrotten där ska fungera ännu bättre. Under 2013 har vi besökt tio kommuner och nu var det Vilhelminas tur. På plats var politiker och tjänstemän samt ideell kraft från fem föreningar. Alla vara eniga om att policyn med avgiftsfria lokaler och anläggningar som funnits sedan 1965 är viktiga för att fortsätta driva en lyckad idrott i Vilhelmina. Men några föreningar är rädda för att kommunen inte har råd att fortsätta subventioneringen. - Det är alltid en realitet att det kan komma ett politiskt förslag om att ta betalt av föreningslivet. Det är orealistiskt tycker vi från (s), men en typisk samarbetsfråga, säger KG Abrahamsson från kommunfullmäktige. 17

18 Resurserna Utveckla kompetensen kring idrottsanläggningar och idrottsmiljöer Under 2013 har vi aktivt arbetat i två steg för att öka vår kompetens när det gäller idrottsmiljöer och idrottsanläggningar. För det första har vi deltagit vid en nationell anläggningskonferens för att ta del av ny kunskap och utbyta erfarenheter med övriga distriktsidrottsförbund i Sverige. Under 2013 fortsatte vi dessutom bygga och fördjupa relationer med Norrbottens Energikontor och de kommunala energi- och klimatrådgivarna över hela länet. Vi har nu en etablerad kontakt i fem av våra 15 kommuner. En satsning som visade sig vara välgrundad när Riksidrottsförbundet under året beslutade att en energirådgivning utförd av kommunens energi och klimatrådgivare ska vara vägledande vid beslut om anläggningsstöd för energiåtgärder. Zumba i parken För Birigtta Bjurman är det ovärderligt att hålla igång så hon kan orka mer och zumban är en jätterolig motion. Latinotonerna ljuder högt över älven när Korpen Umeå kör zumba för seniorer i Körsbärsparken på Teg i Umeå. Korpen Umeå har hållit Rörelse i parken tillsammans med Umeå kommun och VI FEM (pensionärsorganisationer) i tre år. Se filmen på vår YouTube-kanal - VIFSISUtv. Avsätta max 20 % av RF:s bidrag till anläggningar för investeringar i miljöanpassade lösningar Västerbottens Idrottsförbund handlägger RF:s stöd till anläggningar och idrottsmiljöer. Under 2013 fanns kronor att fördela och stöd utgår endast till idrottsföreningar. Totalt inkom 17 bidragsansökningar varav följande satsningar beviljades stöd: Lycksele KF, hoppsele Lappmarksryttarna, ridbana Skellefteå AIK Friidrott, kastring Tundalsskolans Skol-IF, multiarena Malå IF, konstgräs Skellefteå Ridklubb, säkerhetsåtgärd Vindelns IF, konstgräs och multiarena Umeå Automobilklubb, motorbana Kågedalens Ryttarförening, energiåtgärd Spöland Vännäs IF, omklädningsrum IFK Umeå, energiåtgärd Kågedalens AIF, BMX-bana

19 Resurserna Öka det offentliga stödet till idrotten från Region Västerbotten och kommunerna Västerbottens Idrottsförbund är från och med 2012 en av 28 aktörer i Västerbottens läns utvecklingsråd. Rådet arbetar med regional utveckling och träffas cirka två gånger per år. Utvecklingsrådets roll är att bidra med kunskap om hur länet kan utvecklas och att ge synpunkter på strategier och andra dokument som har betydelse för hur länet arbetar med regional utveckling. Idrotten är representerade i det Regionala utvecklingsrådet genom länsidrottschefen. Under 2013 har mycket av fokus legat på arbetet med Regional utvecklingsstrategi (RUS) enligt nedan. Utvecklingsrådet har använts för att förankra och bredda processen. Utöver detta har förberedelser för kommande programperiod i EU avhandlats, bland annat handlingsplanen för Regionalfonden. Regionfullmäktige fastställde i slutet av året den Regionala utvecklingsstrategin för Västerbottens län Den vägledande visionen för Västerbottens regionala tillväxtarbete är: Från kust till fjäll skapas en hållbar attraktiv region. Regional attraktivitet är en central fråga. Som en av sex delstrategier finns också samhällen som inkluderar och utvecklar människor. I denna delstrategi har idrott, fritid och social ekonomi fått ett helt annat genomslag än tidigare. Men glädjande nog har begreppen också fått genomslag i flera andra delstrategier såsom strukturer för innovation, investeringar för utbildning och kompetens samt i delstrategin platsbaserad näringslivsutveckling. Den sociala ekonomin i vilken idrotten är en stor och betydelsefull del har fått något av ett genombrott i denna strategi. Det är tydligt att regionen anser att vi har en betydande del i framtidens utveckling. Under året har vi också jobbat hårt för att påverka dokumentet i denna riktning. Vi har engagerat oss i åtskilliga möten och workshops i arbetsgruppen Livskvalitet, en givande process som också innehållit mycket komptensutveckling. Till ett av de mer intressanta hörde Tillväxtanalys genomgång om vilka kommuner/ städer som växer, och varför de växer. Fullt klart är att en meningsfull fritid och ett socialt sammanhang är betydelsefullt. Som en av de främsta skaparna av socialt kapital har idrotten en viktig roll i utvecklingen av byar, samhällen och städer. Utdrag från Idrottsbloggen.wordpress.se Mötesplats Lycksele är ett årligt evenemang för näringsliv, offentlig sektor, akademin och den sociala ekonomin (ideell sektor eller civilsamhället. Kärt barn ). Således ett möte i så kallad Quatro helix. Mötesplats Lycksele arrangeras av Region Västerbotten och i juni 2013 var cirka 280 deltagare samlade till en kreativ mötesplats för politiker, tjänstemän, näringslivsrepresentanter samt företrädare för akademin och för den sociala ekonomin. Årets tema var Talang för tillväxt. Mycket av samtalen har handlat om hur morgondagens tillväxt ser ut, vilken talang som behövs för den och hur vi kan hitta, attrahera behålla och stärka den talangen. Samarbete och samverkan i Quatro helix är en nyckel. Att stärka den regionala attraktiviteten med utgångspunkt i attraktiva livsmiljöer en annan. Kreativiteten och innovationerna är en tredje. Mångfalden är vår styrka. Vår slutsats är att igångsättningsprojektet SportRegion Västerbotten, som vi hoppas får starta i höst, inte kunde ha kommit mer lägligt. Det känns helt rätt och mycket framtidsinriktat! //Niclas Bromark, länsidrottschef 19

20 Resurserna Omförhandling/utvärdering LT-överenskommelsen Under 2013 har vi förhandlat om den gemensamma överenskommelsen som idrotten och Studieförbundet SISU har med Region Västerbotten. Förhandlingen föregicks av ett omfattande förarbete där vi arbetade fram två äskanden - ett för idrotten och dess regionala organisationer och ett för SISU Idrottutbildarna. Argumentationen för idrotten bygger på att 1. argumentera nyttan med Idrotten, för individer och för samhället, 2. argumentera nyttan och nödvändigheten med att idrotten har starka regionala organisationen, samt 3. konsekvensen av att anslaget har urholkats med en fjärdedel, eller 1 miljon kronor de senaste 20 åren. Sedan 1993 har nämligen anslaget legat fast, utan uppräkning. Bortsett från de som lades till Dessa togs dock från de som landstinget samtidigt utan några hållbara motiv tog från anslaget till SISU. Men även med dessa saknas fortfarande 1 miljon kronor då vi jämför med ett genomsnitt av konsumentprisindex (KPI) utveckling från Med detta äskande och vässade argument har vi mött Kulturberedningen hos Region Västerbotten samt ett antal politiker med regionalt ansvar. Det är Kulturberedningen under ledning av ordföranden Nina Björby (S) som ansvarar för fördelningen av medel till idrotten, studieförbunden samt ett antal kulturinstitutioner. Det omfattande arbetet har inte burit frukt, överhuvudtaget. Beskedet i början av är förvånande nog att anslagen lämnas orörda även till detta år. Social Ekonomi Övre Norrland VIF är ordförande och en drivande part i arbetet med nätverket för social ekonomi. Föreningen är ett nätverk för regionalt verksamma idéburna organisationer i Västerbotten och Norrbotten. Syftet är att vara en trovärdig lokal och regional part i frågor som rör ideell verksamhet. Under året har det arrangerats två konferenser inom området social ekonomi; Dialog och inflytande i offentliga beslutsprocesser samt Civila samhället och social ekonomi vi spelar roll! Öka stödet från andra intressenter En stor del av verksamheten inom projektkontoret har bestått av att öka kunskap och förståelse för finansiering i allmänhet och EU-program i synnerhet under perioden VIF har deltagit i ett antal regionala och nationella konferenser i syfte att förse idrotten i Västerbotten med relevant kunskap om kommande finansieringsmöjligheter. En dialog har inletts med Region Västerbotten om hur idrotten kan bli en naturlig del av deras stödfunktion Projektstöd Västerbotten som arbetar med projektstödjande aktiviteter och långsiktiga nätverksskapande samarbetsformer. Västerbottens Idrottsförbund har sökt förstudiemedel för att tillsammans med idrottsföreningar, SDF och offentliga aktörer se över nya finansiella och organisatoriska möjligheter (Social Innovation) till att långsiktigt arbeta med etnisk mångfald inom idrotten i Umeå och Skellefteå. Projektet kommer att påbörjas under I slutet av oktober reste tre representanter för Västerbottens Idrottsförbund tillsammans med fyra andra norrländska distrikt till Bryssel. Anledningen var att få kunskap kring var, hur, vad och av vem besluten fattas samt hur vi kan påverka för att få idrotten med på agendan. Det är nämligen så att 60 procent av kommunernas och 50 procent av landstingens verksamheter påverkas direkt eller indirekt av beslut som tas i Bryssel. Under resan besöktes parlamentet, EU-kommissionen samt Mid Sweden European Office och North Sweden European Office. De sist nämnda kontoren representerar Jämtland Västernorrland samt Västerbotten-Norrbotten. Att resa tillsammans med fyra andra norrländska distrikt gav inte bara fördjupade relationer/nya relationer utan även samarbeten över distriktsgränserna bland annat i form av projektkontor norra Sverige. 20