RSU: s familjehemsguide

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RSU: s familjehemsguide"

Transkript

1 1 RSU: s familjehemsguide

2 2 Familjehemsguiden A-Ö Att vara familjehem för RSU innebär att ta emot en ung vuxen eller en vuxen människa i sitt hem och ge denne eller denna en naturlig och trygg hemmiljö och gemenskap. Det innebär ett nytt sätt att leva för Er som familj, kan ibland ge svårigheter, men ger även många positiva upplevelser. Ibland leder uppdraget till livslånga relationer med den placerade.

3 3 Innehållsförteckning Administration... 5 Andra placeringar... 6 Anställning eller uppdrag?... 6 ASI-intervju... 6 Barn och närstående till klient... 6 Beredskap... 8 Beroendemottagning... 8 Besök i familjehemmet av närstående till klient... 8 Deklaration... 8 Drogtest... 9 Ekonomisk ersättning till familjehemmen Familjehemsavtal Familjehemmets uppdrag Folkbokföring Förberedelser inför utflytt från familjehem Företagspolicy Försäkringar Handledning till familjehem Journalanteckningar Klagomålshantering Klienternas ekonomi Krishantering Lagrum för RSU:s placeringar Vårdvistelse, Kontraktsvård, Lagrum som reglerar familjehemsvård... 15

4 4 Ledighet för klienter inom RSU Läkemedelsassisterad underhållsbehandling Mat Medicinering av klienter med ADHD Metoder för klientarbetet Community Reinforcement Approch, CRA Dialektisk Beteende Terapi/DBT Färdighetsträning Hasch-programmet Mindfulness/ Medveten närvaro Motiverande samtal, MI Kriminalitet som livsstil Tolvstegsmetoden Väckarklockan Misstanke om alkoholintag hos klient Omkostnadsersättning till familjehem Ramlösa Social Utveckling Referensboende Rekrytering och utredning av nya familjehem Riktlinjer för medicinering inom RSU Skadegörelse i familjehemmet Sekretess Säkerhetspolicy Telefonabonnemang Uppdrag Upphörande av placeringen Utbildning till RSU:s familjehem... 24

5 5 Vårdnadshavare Värdesaker Återfall Administration

6 6 RSU:s administration består av en egen enhet som arbetar på RSU:s mottagning i centrala Helsingborg. Administrationen ansvarar för löneutbetalningar, fakturering, avtal och bokföring/redovisning, inköp, administration kring personal och klienter, försäkringar, upphandlingar och arkivering/gallring, administration av journalsystemet Rätt Spår och ASInet, företagets bilar och postgång. Andra placeringar RSU tillåter inte att man som familjehem, när man är familjehem åt RSU, samtidigt arbetar för andra privata familjehemsorganisationer. Man kan dock när man har en placering för RSU även ha uppdrag från socialtjänst. Det är dock viktigt att familjehemmet informerar RSU om eventuella placeringar från socialtjänst, så att en öppen kommunikation kan råda mellan RSU, RSU:s remittent och placerande myndighet. Anställning eller uppdrag? Att vara familjehem innebär att man genom RSU arbetar på uppdrag av socialnämnd eller Kriminalvård. Familjehemsuppdraget är inte arbetsrättsligt likställt med en anställning. Tiden med familjehemsuppdraget ger inte rätt till A-kassa. ASI-intervju ASI-intervjun används som instrument i utvärderingsstudier och som bedömnings- och uppföljningsmetod i missbruks- och beroendevård och närliggande områden. ASI-intervjun är en standardiserad bedömningsmetod för utredning och uppföljning. Den används också som underlag för planering och utveckling av vård och behandlingsinsatser. Instrumentet rekommenderas för vuxna personer med missbruks- eller missbruksrelaterade problem och bör inte användas för personer under 18 år. Barn och närstående till klient Vid placering hos RSU gör behandlaren alltid en inskrivning via ASI-intervju. Vid denna uppmärksammas och synliggörs klientens nätverk utifrån klientens perspektiv tydligt. Utifrån denna information arbetar sedan den enskilde och RSU:s behandlare, under placerande myndigheters översyn, strukturerat för att ge den enskilde verktyg att förhålla sig till, och hantera sitt sociala nätverk. Tillsammans upprättar man därefter en genomförandeplan där det sociala nätverket har ett särskilt och eget utrymme. Genomförandeplanen ligger sedan som grund för den enskildes behandlings- och förändringsprocess och uppdateras minst var tredje månad. Det sociala nätverket behandlas också löpande i uppföljande och avslutande ASI samt i CRA. Hur det sociala nätverket ser ut hos RSU:s klienter varierar stort från individ till individ. Sedan ett par år tillbaka tar RSU emot klienter från 16 år och uppåt. Detta innebär att en del av de klienter som RSU har i behandling ännu inte är myndiga och sålunda fortfarande rent juridisk står i starkt beroendeförhållande till sin eller sina vårdnadshavare. I dessa ärenden

7 7 presenterar sig den enskildes närstående själva utifrån sin självklara position till densamme och detta utgör då grund för hur RSU sedan arbetar tillsammans med den enskilde. Om målet med den enskildes behandling är att han eller hon ska återföras till sin ursprungsfamilj bjuds de personer som berörs in i den enskildes behandling och familjen erbjuds familjesamtal. Detta kan också vara fallet om målet med behandlingen är att den enskilde ska flytta till eget boende efter behandlingen, men man bedömer att relationen till den biologiska familjen är av stor vikt för den enskilde. I familjesamtalen arbetar RSU efter systemteoretisk modell där alla närvarande får komma till tals. Detta för att möjliggöra en djupare och förhoppningsvis mer bestående förändring för den enskilde och de närstående. Familjesamtalen löper kontinuerligt under klientens behandling. Hos de klienter som är myndiga och som ännu inte själva har barn, vilket är den största klientgruppen hos RSU för närvarande, är det den enskilde som styr hur de till honom eller henne närstående uppmärksammas i kontakten med RSU. RSU har inte mandat att ta eller svara an på kontakter från närstående till klienter utan den enskildes godkännande. I de fall den enskilde lyfter sekretessen för närstående och önskar att de är delaktiga i behandlingen försöker RSU:s behandlare att tillgodose detta önskemål om det inte direkt missgynnar klientens tillfrisknande och rehabilitering. Flera av RSU:s klienter kommer från trasiga hemförhållanden med dysfunktionella relationsmönster och i dessa fall uppmuntrar RSU:s behandlare inte kontakt mellan den enskilde och närstående utan försöker istället stimulera och visa vägen till nya och mer konstruktiva sociala relationer. Om klienten efterfrågar familjesamtal eller nätverksmöte kan detta erbjudas av RSU om det anses gagna tillfrisknandet för den enskilde. Angående de klienter som har egna barn informerar sig alltid RSU:s behandlare om den aktuella situationen kring föräldraskapet redan före klientens inskrivning. Samtal kring barnet och föräldrarollen förs sedan kontinuerligt mellan den enskilde, placerande myndighet och RSU:s behandlare. RSU:s grundpolicy kring föräldraskap är att barnets bästa alltid måste komma i första hand. RSU utgår i detta från BBIC där barnets behov ställs mot föräldrarnas förmåga att tillgodose de samma. Många barn till missbrukande föräldrar har, på grund av föräldrarnas missbruk, tidigt upplevt upprepade svek och separationer. RSU vill inte medverka till att dessa barn, ännu en gång osynliggörs och används för de vuxnas behov. Istället försöker RSU:s behandlare att, i första hand, hjälpa den enskilde till ett meningsfullt liv där ett sunt föräldraansvar successivt byggs in i den vuxna identiteten. I detta ansvar poängteras barnets behov framför förälderns. Om det under behandlingens gång kan gagna klientens barn planeras och genomförs umgänge utifrån barnets bästa. Umgänge genomförs endast om trygghet och säkerhet kan garanteras barnet i umgängessituationen. Umgänge sker alltid i samråd med placerande myndighet och RSU. Vi på RSU är medvetna om barns och närstående till missbrukares situation och vi försöker hela tiden förbättra vår kunskap kring, och förståelse för, de faktorer som påverkar våra klienters sociala nätverk. Vi på RSU har i dag inte någon regelrätt anhörigbehandling att erbjuda närstående, men vi arbetar hela tiden utifrån ett systemteoretiskt perspektiv där vi betonar vikten av friska sociala relationer. Vårt mål med vår behandling är att erbjuda möjligheter till ett drogfritt liv, social rehabilitering och bättre psykiskt mående. I detta ingår den enskildes sociala relationer som en självklarhet. Om anhörigbehandling efterfrågas försöker vi, att i samråd med placerande myndighet, visa på alternativa vägar till detta.

8 8 Beredskap RSU har ett journummer som är tillgängligt 24 timma per dygn. Numret är till för både familjehem och klienter vid akuta situationer. På numret svara någon av RSU:s personal för handledning/guidning i den akuta situationen. Om det är situationer där liv är i fara ring 112 och begär hjälp. Beroendemottagning RSU:s beroendemottagning är öppen mellan klockan 08:00-16:00 varje vardag med lunchstängt klockan 12:00-13:00. Mellan klockan 08:00 12:00 bokas patienternas mottagningstider. Varje patient ägnas minst 15 personliga minuter dagligen. Nya patienter ägnas mer tid åt. Tiden på morgonen används till dokumentation och dagens medicinfördelning, samt åt att ringa telefonsamtal som måste göras eftersom telefontiderna till olika myndigheter oftast är på morgonen. På eftermiddagarna sköts dokumentation och journalföring avseende dagens mottagningsbesök och fördelning av mediciner samt övrig administration. Under mottagningens öppettider är telefonen öppen för inkommande samtal. Lördag och söndag, samt röda dagar, är mottagningen öppen 1 timme för medicinfördelning. Måndag eftermiddag, hämtas förbeställda mediciner på apoteket. Varannan torsdag är RSU:s läkare på mottagningen och då sköts, förutom den dagliga medicinfördelningen, även dennes administrativa mottagning och service Vid ett tillfälle varje månad hålls behandlingskonferens med samtlig berörd personal. Protokoll från konferenserna förvaras i pärmen Behandlingskonferens, som förvaras på mottagningen. Aktuell information om varje patient skrivs in i Medidoc som en daganteckning. Personalen på mottagningen deltar även på handledning samt arbetsplatsträffar. Även dessa sker med en månads intervall. Mottagningspersonalen hjälper behandlarna med bevakning av läkarbesök, recept, provtagning och intyg samt vårdplanering och uppföljning av de patienter som är inskrivna för underhållsbehandling. Mottagningspersonalen amordna även kontakter mellan behandlare och mottagningens patienter samt lämnar information till presumtiva patienter och deras socialsekreterare. Besök i familjehemmet av närstående till klient Familjehemmet ska i samråd med RSU:s behandlare besluta om det är lämpligt att ta emot besök av närstående till klient i familjehemmet. Om besöket gagnar klientens mående och utveckling och familjehemmet inte har något att erinra i frågan brukar RSU se positivt på besök av närstående. Deklaration RSU rapporterar både arvode och omkostnadsersättning som inkomst till skattemyndigheten och båda delar ska redovisas i självdeklarationen. Arvodet är skattepliktig inkomst som beskattas som inkomst av tjänst. RSU drar preliminärskatt och betalar sociala avgifter.

9 9 Drogtest Som ett stöd i klienternas behandling tas övervakade drogtester genom urinprov. RSU tar regelbundet övervakade (övervakade = befinna sig på samma toalett och ha god uppsyn så urin kommer från den faktiske lämnare och inte manipuleras) urinprov på klienterna dels för att utesluta missbruk men också för att myndigheterna kräver det i sina placeringsavtal. RSU tar även urinprov vid misstanke om missbruk samt för att de flesta klienter ser det som ett stöd i det nya drogfria livet. Urinprovstagning kan upplevas integritetskränkande av klienten och det är därför viktigt att ha en öppen och ärlig dialog om provtagningen. Kontinuerliga dokumenterade urinprov är även viktiga när klienten ansöker om körkortstillstånd. Urinprovstagningen består vanligtvis av de fyra huvudgrupperna: cannabis, bensodiazepiner, opiater och amfetamin. Vid misstanke om andra droger finns det multitester som täcker även metamfetamin och kokain. Vid misstanke om intag av andra droger såsom GHB, anabola steroider eller bensodiazepin liknande preparat, skickas provet till ackrediterat och miljöcertifierat laboratorium för klinisk kemi i Trollhättan. Klienter som är placerade enligt Socialtjänstlagen ska vanligtvis lämna urinprov 1 2 gånger i månaden. Klienter som är placerade enligt 57 vårdvistelse, ska lämna urinprov cirka 2 gånger i månaden. De klienter som är beviljade läkemedelsassisterad underhållsbehandling ska lämnas urinprov enligt särskild rutin på beroendemottagningen. Det kan även förkomma speciella krav om testningstäthet, alkoholtestning och liknande från uppdragsgivaren och då ska dessa följas. Om klienten lämnar ett positivt urinprov och nekar till intag av narkotika, sänds provet för verifiering till laboratorium för klinisk kemi i Trollhättan. Allt intag av droger meddelas omedelbart till uppdragsgivaren och tas även upp i nästa lägesrapport. Det är en allmän kunskap, att det fuskas med urinprov i samband med narkotikascreeningar. Det finns många sätt att manipulera ett urinprov. Målet är givetvis att dölja ett eventuellt intag av narkotika. Nedan beskrivs några av de mest använda metoderna och hur fusk kan undvikas. Allt som påverkar urinens ph-värde används för att manipulera urinprov. Här följer en rad metoder. Tillsättning av bland annat såpa/tvål, svavel, citronsyra eller ammoniak direkt i urinprovet. Detta påverkar urinens ph-värde och leder till felaktigt negativa svar. Vid intag av dessa ämnen är effekten inte lika stor. Ett stort intag av vatten precis innan urinprovet lämnas. Detta gör att urinen blir väldigt tunn (låg kreatininhalt), och att koncentrationen av narkotika faller och därför inte ger utslag på testen. Byta ut sitt eget urinprov med någon annans, som man vet är ren. Förvara en kondom med ren urin och utanför observation hälla ner det i provröret. Vid misstanke om intag av anabola steroider kan urinprov skickas för analys. Samma rutiner som vid positivt urinprov gäller.

10 10 Ekonomisk ersättning till familjehemmen RSU följer, precis som de flesta av Sveriges kommuner, Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) rekommendationer för ersättning till familjehem, som i sin tur baseras på en överenskommelse mellan kommunerna och Skatteverket. Ersättningen är uppdelad i ett arvode och en omkostnadsersättning. Ersättningen utbetalas till familjehemmet i efterskott varje månad. Arvode utbetalas som ersättning för det uppdrag familjehemmet utför. Arvodet är skattepliktigt, sjukpennings- och pensionsgrundande, men berättigar ej till tjänstepension. Uppdraget berättigar ej till semesterersättning. Omskostnadsersättningen skall täcka alla förutsägbara merkostnader för den placerade. Omkostnadsersättningen avser täcka alla utgifter för den placerades livsuppehälle och dennes del i de gemensamma hushållsutgifterna. Hänsyn har tagits till den ökade förbrukningen i familjehemmet. Omkostnadsersättningen ska även täcka utgifter för viss bilkörning, om det är så att klienten i vissa situationer behöver skjuts av familjehemmet. Enligt RSV (Riksskatteverket) betraktas kostnadsersättningen som en skattepliktig inkomst av tjänst men de omkostnader som ska betalas med ersättningen får dras av som kostnader för tjänsten eller uppdraget. Detta betyder att man tar upp summan som en skattepliktig intäkt men drar sedan av motsvarande belopp som en kostnad. Därför går beloppet bara in och ut men ska vara synligt i deklarationen. Vad gäller underlag för kostnaderna ska kvitton sparas då Skattemyndigheten kan komma med en förfrågan vad ersättningen har gått till. Administrationen skickar med ett formulär till nya familjer för information om vem som ska ha lönen. Familjehemsavtalet skickas därefter till familjehemmet för underskrift. Kopia av avtalet sparas i RSU:s lönepärm. Familjehemsavtal När beslut om placering fattats skall ett avtal mellan RSU och familjehemmet upprättas. I avtalet regleras uppdragets omfattning, uppsägningstid, rättigheter och skyldigheter samt ersättningar och utbetalningstider. Familjehemmet kan inte lämna uppdraget vidare till annan person. Familjehemsvård betraktas inte som yrkesmässig verksamhet och avtal kan endast ingås med fysisk person. Familjehemmets uppdrag Följa RSU:s intentioner och policy: Skapa förutsättningar för ett drogfritt och socialt anpassat liv samt ekonomiskt oberoende hos klienten.

11 11 Skapa förutsättningar för klienten under familjehemsvistelsen att framöver klara eget boende genom vardagligt stöd och färdighetsträning inom följande områden: matlagning, städning och renhållning, personlig hygien, fritidssysselsättning, drogfritt nätverk, ekonomi/budget samt arbete/studier. Ha regelbunden kontakt med, och handledning av, RSU:s behandlare, samt omedelbart rapportera till den samme, om problem uppstår. Medverka vid återkommande uppföljningsträffar med placerande myndighet. Medverka vid RSU:s återkommande utbildningsträffar. Omedelbart meddela eventuella förändringar av familjesituationen eller familjesammansättningen till RSU. I första hand planera egen semester till perioder när man inte har placering, och om detta inte är möjligt, i god tid meddela semesterplaner till RSU så att dessa inte inverkar negativt på klientens placering och mående. Medverka till uppdatering av familjehemsutredning samt inlämna nya registerutdrag från socialtjänst en gång per år och Rikspolisstyrelse två gånger per år. Folkbokföring Vid placering i familjehem ska klienten ändra sin folkbokföringsadress till familjehemmets adress. Detta är en förutsättning för att familjehemmets hemförsäkring skall omfatta klienten. Klientens behandlare fyller i Skatteverkets blankett Flyttning inom Sverige och skickar in den till Skatteverket. Klienten skrivs i de flesta fall på familjehemmets adress. Detta är en förutsättning för att familjehemmets hemförsäkring ska gälla om klienten till exempel råkar ha sönder något i familjehemmet under sin vistelse där. En in blancoblankett ifylls där klienten skriver namn, personnummer och telefonnummer, samt sin tidigare adress. Denna blankett förvaras i klientens akt, och används i de fall då klienten avviker. Om klienten har avvikit används denna blankett för att skriva tillbaka klienten på hans/hennes tidigare adress. I vissa fall kan det bli aktuellt med församlingsadressen i klientens hemort. I de fall då klienten inte kan folkbokföra sig på familjehemmets adress behöver man ha en dialog med placerande myndighet om hur försäkringsfrågan skall lösas. Detta kan t.ex. vara aktuellt under en planerad eller pågående utredning som sker i klientens hemkommun. Om klienten vill ha sin post till familjehemmet skall en c/o-adress anmälas och det görs genom att fylla i blankett Särskild postadress som sedan skickas till Skatteverket. Förberedelser inför utflytt från familjehem Klientens flytt från familjehemmet till eget boende kan ske på olika sätt. En del flyttar direkt in i den egna bostaden, vissa gör det successivt under olika lång tid. Allt för att underlätta och stödja den många gånger händelserika processen. Ibland finns familjehemmet kvar (efter

12 12 behandlarens bedömning och klientens önskemål) som stöd under en övergångsperiod. Omfattningen och innehållet i det stödet anges tydligt i utflyttningsplanen och ett schema görs tillsammans med familjen och klienten om flytten skall ske successivt. Ett avtal om innehåll/omfattning i kontaktmannaskapet upprättas. Företagspolicy RSU AB arbetar med rehabilitering av vuxna missbrukare. En uppgift som ställer stora krav på vår förmåga att agera noggrant och professionellt, både personligen och som ett lag. Tidigare och nuvarande medarbetare har, under lång tid, genom att agera noggrant och professionellt skapat en djup respekt för RSU och våra metoder. Det övergripande målet skall därför vara att alla inom RSU skall kunna känna stolthet för hur vi löser våra uppgifter och vad vi åstadkommer. Den stoltheten skall göra att alla inom RSU skall, nu och för all framtid, uppfatta sin tid vid RSU som en positiv erfarenhet och en del av sin personliga utveckling Försäkringar RSU har sin företagsförsäkring i försäkringsbolaget SÄKRA där det även ingår en olycksfallsförsäkring (dygnet runt) för samtliga inskrivna klienter när de vistas utanför familjehemmet. Beroende på familjehemmets hemförsäkring skall klienten skriva sig hos familjen för att omfattas av familjens hemförsäkring allt efter KSL riktlinjer. Vid eventuella incidenser/skador i familjehemmet orsakade av klienten eller klientens anhöriga ska följande ske: Sakförsäkring skall alltid tillämpas i första hand och därefter RSU:s ansvarsförsäkring. Generell oaktsamhet ersätts i stort sätt aldrig och därför kan klienten bli ersättningsskyldig. Det är mycket viktigt att familjerna kompletterar sin hemförsäkring med en tilläggsförsäkring (allrisk, hemplus) och att de är medvetna om att i vissa fall ska deras försäkring användas. RSU står för självrisken och eventuell annan kostnad som försäkringen inte täcker efter en bedömning av händelseförloppet Handledning till familjehem RSU erbjuder i utbildande syfte kontinuerlig handledning till Er familjehem. Denna handledning sker i första hand via RSU:s behandlare som ansvarar för klientens rehabilitering, men även via familjehemsansvarig på RSU. RSU:s familjehem erbjuds på detta sätt både stöd och vägledning i konkreta vardagssituationer såväl som kommunikations- och systemteoretiska metoder och tillvägagångssätt. Ibland, om det kan gynna klientens utveckling och rehabilitering, sker handledning av Er familjehem tillsammans med klient, behandlare och familjehemsansvarig Journalanteckningar RSU:s behandlare för journal för var och en som är inskriven för vård eller behandling hos Ramlösa Social Utveckling. Journalen innehåller, förutom anteckningar om beslut och

13 13 åtgärder, uppgifter om faktiska omständigheter och händelser som är av betydelse för att tillgodose den enskildes rätt till en insats som är av god kvalitet och uppfyller kraven på säkerhet. Syftet med att kontinuerligt föra journal på RSU:s klienter är dels att tillgodose den enskildes rätt till insyn i vården och behandlingen, samt möjliggöra uppföljning, utvärdering och tillsyn av den vård som bedrivs. Klagomålshantering Vi på RSU är tacksamma för klagomål. Det finns ingenting som är så bra att det inte kan bli bättre. Att arbeta med människor är svårt och kräver hela tiden kontinuerliga förbättringar. Ibland gör vi fel. Klagomål är en missnöjesyttring och oftast information om att något i verksamheten inte fungerar tillräckligt bra. Denna information är ovärderlig för oss, eftersom den ger oss möjlighet att rätta till det som blivit fel. Det är viktigt att alla synpunkter och eventuella klagomål, som kan bidra till att föra utvecklingen framåt, lämnas och att de når fram till RSU:s ledningsgrupp. Klagomål kan lämnas via telefon, skriftligt via brev eller e-post eller vid ett personligt möte. Klienternas ekonomi Familjehemmet står för omkostnader för hyra, mat, telefon genom ersättning som betalas ut från RSU. Klienten står för sina egna utgifter såsom kläder, cigaretter, att fylla på mobiltelefon, godis etc. via egen inkomstkälla. Vid behov av skuldsanering stöttar behandlaren, om placerande myndighet tillåter, klienten till kontakt med kommunens budgetrådgivning. Inga avbetalningar eller sparande av fickpengar administreras av RSU. Ett av RSU:s mål för klienten är en aktiv fritid och det är upp till var och en att hitta en aktivitet som passar dem. Det kan röra sig om allt ifrån att gå på gym till att gå en målerikurs. Aktivitetsbidrag utgår med kronor per månad som RSU står för. Det är viktigt att kvitto på aktiviteten kan redovisas till kontoret. Om klienten är intresserad av att gå på gym väljer RSU i första hand Friskis och Svettis, eftersom deras verksamhet har ett bra pris för fortsatt träning även efter behandlingstiden och finns på de flesta orter i landet. RSU bekostar även klientens tåg- respektive busskort. Krishantering Vid allvarliga händelser såsom olyckor, extraordinära händelser eller svåra påfrestningar på företaget ställs större krav på RSU organisation än i normalfallet. Det krävs ett samordnat agerande och förmågan att ge och ta emot information måste utökas. För att bättre motsvara dessa krav finns det i RSU en krisorganisation. Organisationen leds och samordnas av Verksamhetschefen eller i dennes frånvaro av behandlingssamordnare. Organisationen består av Verksamhetschef, behandlingssamordnare, sjuksköterska, (läkare vid tillgång), familjehemsansvarig samt administrationsansvarig. Ledningscentral upprättas på RSU ordinarie kontor alternativt i Ramlösa Brunnshotell.

14 14 Lagrum för RSU:s placeringar På Ramlösa Social Utveckling tar vi emot klienter från olika huvudmän, vanligen socialtjänst och kriminalvård. För samtliga placeringar gäller alkoholförbud. Från socialtjänsten har vi placeringar jämlikt socialtjänstlagen (SoL), Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och Lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Från kriminalvården har vi följande placeringar: Vårdvistelse, placering enligt 56 Lagen om kriminalvård i anstalt av intagna med missbruksproblem. Vårdvistelse beviljas den som har behov av vård eller behandling mot missbruk eller beroendeframkallande medel eller liknande som kan antas ha samband med hans eller hennes brottslighet när det inte bedömes finnas risk för att den intagne kommer att begå nya brott eller missköta sig i vård. Klient som är placerad i familjevård enligt denna paragraf ska tillbringa sin huvudsakliga tid tillsammans med familjen. Ledighet under större del av dag, som överstiger tre timmar, eller över en natt får endast beviljas i samråd med, och i enlighet med vad som meddelats av placerande enhet. Tillstånd ska vid varje enskilt tillfälle inhämtas av placerande enhet. Familjehemmet ska kontinuerligt fylla i Ramlösa Social Utvecklings närvarorapport. Klient som är placerad enligt ovanstående paragraf får inte resa utanför Sveriges gränser utan anstaltens godkännande. Misskötsamhet anmäls via RSU omgående till anstalten. När betalningsansvaret för klienten övergår till socialtjänsten ansvarar socialtjänsten för gemensamma uppföljningsmöten med frivården. Kontraktsvård, regleras i Brottsbalken 30 kap 9 2 st 3 p samt 28 kap 6a, samt kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om kontraktsvård. Kontraktsvård är en särskild form av skyddstillsyn som innebär att den dömde får behandling istället för fängelsestraff. Kontraktsvård är i första hand avsett för den som normalt skulle dömas till fängelse men vars brottslighet huvudsakligen kan relateras till missbruk av beroendeframkallande medel och som är villig att underkasta sig vård och behandling enligt en särskild plan. Tillsammans med frivården och socialtjänsten bestäms en lämplig behandling. Den misstänkte skriver under ett kontrakt där han förklarar sig villig att genomgå behandlingen. Genom att skriva under kontraktet har den misstänkte valt behandling i stället för fängelse, och samtidigt förbundit sig att följa behandlingsplanen. När domstolen dömer till kontraktsvård anges i domen vilket fängelsestraff individen skulle annars ha fått om han istället dömts till fängelse. Om den dömde avbryter behandlingen eller missköter sig allvarligt på annat sätt kommer det att rapporteras till åklagaren. Det kan innebära att den dömdes dom ändras till fängelse i en ny rättegång. Klient som är placerad i kontraktsvård får inte resa utanför Sveriges gränser utan frivårdsassistentens godkännande. Om klienten avviker från familjehemmet är RSU skyldig att kontakta jourhavande åklagare i hemkommunen. Misskötsamhet anmäls till frivårdsinspektören. På helger eller kvällar är RSU skyldig att kontakta jourhavande åklagare i hemkommunen (polisens telefonnummer).

15 15 Lagrum som reglerar familjehemsvård Lagstiftningen som reglerar familjehemsvård står huvudsakligen att finna i Socialtjänstlagen (SoL), i lag med särskilda bestämmelser om vård av unga ( LVU), i lag samt socialtjänstförordningen. Ledighet för klienter inom RSU Det händer att klienten vill åka hem till sina anhöriga under vistelsen hos RSU. Det kan röra sig om dagsbesök, helgbesök eller längre period vid sommar och långhelger. Det är behandlaren tillsammans med placerande myndighet som tar beslut om beviljad ledighet. Om klienten har underhållsbehandling ska även beroendemottagningen vara delaktig i beslutet med tanke på medicineringen. När det gäller matkostnad i samband med ledighet ska familjehemmet ge klienten 100 kr per dygn för att täcka upp matkostnaderna då klienten inte är i familjehemmet. Läkemedelsassisterad underhållsbehandling Heroin är en av de mest beroendeframkallande droger vi känner till inom missbruksvården. Av den anledningen misslyckas oftast behandlingsinsatserna trots att klienten i fråga är motiverad till ett fortsatt drogfritt liv. Andelen heroinberoende ökar för varje år samtidigt som det också kryper allt längre ner i åldrarna. Inom missbruksvården känner vi väl till svårigheterna med att få personer med beroende att kvarstanna för behandling. En del av dessa heroinister kan därför behöva kompletterande farmakologiskt stöd med Subutex, Suboxone eller Metadon för att minska suget efter droger. På så sätt ges ett andrum och möjlighet att ordna upp sinsociala situation med till exempel sysselsättning, återupprätta sociala kontakter, framtidsplanering. RSU har därför ett vårdprogram för läkemedelsassisterad underhållsbehandling och kan utifrån detta göra individuellt planerade behandlingar efter särskilda behov. RSU vänder sig till opiatberoende personer som har önskemål om farmakologisk behandling. Behandlingen syftar till att den opiatberoende ska upphöra med sitt missbruk samt få en förbättrad hälsa och social situation. Behandlingen är inriktad på att bryta drogidentiteten för att kunna uppnå en lyckad social rehabilitering med sysselsättning, bostad och meningsfull fritid. Behandlingen ges både i familjehemsvård och/eller som öppenvård. För att behandlingen ska kunna genomföras krävs samordning med socialtjänsten i varje enskilt ärende med en så kallad vårdplan. Arbetet i Ramlösa Social Utveckling AB präglas av teamarbete där socialtjänsten är en viktig del. Dessutom kan anhöriga inbjudas, då vi anser att de är en viktig resurs runt patienten. RSU har bedrivit substitutionsbehandling sedan sommaren 2002 och är medlemmar i nationella nätverket för uppföljning och kunskapsutveckling i arbetet med läkemedelsassisterad behandling av opiatberoende samt medlemmar i Svensk förening för Beroendemedicin sedan Programmet riktar sig till opiatberoende personer över 20 år med minst ett års dokumenterat opiatberoende som genomgått minst ett seriöst behandlingsförsök tidigare. RSU:s m ottagning är centralt belägen nära allmänna kommunikationer och har öppet sju dagar i veckan. Vi samarbetar med flera andra sjukvårdsinstanser för att uppnå en obruten vårdkedja.

16 16 Mat Mat är för många av oss människor en källa till både glädje och njutning. När man är familjehem är det dock inte ovanligt att konflikter om mat kan uppstå med klienten. Många av RSU:s klienter har under en längre tid levt ett liv av missbruk där också deras relation till mat har blivit störd. En del äter för mycket och andra äter för litet. Gemensamt för nästan alla är att de äter fel, det vill säga att de äter mat som inte direkt gynnar kroppens välmående. När man som klient blir placerad i familjehem kan det därför ta tid att vänja sig vid, och tycka om, den mat som familjehemmet serverar. Kanske tycker man inte om lagad mat, utan föredrar snabbmat. Kanske har man svårt för att äta grönsaker, medan man längtar efter sött. RSU:s erfarenhet är att det bästa sättet undvika konflikter kring familjehemmets mathållning är att lyssna till klienternas önskemål och göra dem delaktiga i planeringen kring vad familjen ska äta. Så småningom brukar familjehem och klient hitta fram till en gemensam smak för vad som är gott och inte. Medicinering av klienter med ADHD I de fall då en person, trots adekvata anpassningsåtgärder, har stora kvarstående ADHD-relaterade svårigheter bör läkemedelsbehandling övervägas. Medicinering av personer med ADHD kräver en stabil behandlingsallians mellan klient och behandlare och att behandlaren har god kännedom om klienten och dennes situation. Det är ofta personer som är väl motiverade för att inleda behandlingen men som kan ha svårt att upprätthålla behandlingsföljsamhet. Klienten måste ta sin medicin varje dag och måste, i varje fall i starten, stå ut med vissa biverkningar vilket inte alltid är så lätt för en person med ADHD. Därför måste klienten ha tät kontakt med den mottagning som ansvarar för medicineringen för uppföljning av behandlingsresultat och eventuella biverkningar. För att skapa en kontinuitet i dessa kontakter visar erfarenheter att det är en stor fördel att en sjuksköterska som är lätt att kontakta ansvarar för kontrollerna. Beroendemottagningen har möjlighet att behandla med centralstimulantia i de fall då patienten är utredd med diagnosen ADHD/ADD samt att remitterande kund godkänner behandlingen. Det är även viktigt att innan behandling inleds, ha kontakt med den sjukvård som klienten tillhör för att försäkra sig om att ett övertagande av klientens behandling är möjligt när denne är färdigbehandlad hos oss. Behandlingen inleds med att kontrollera blodstatus, blodtryck, puls samt vikt. I vissa fall även EKG. Om dessa parametrar visar utan anmärkning, kan medicinering inledas. Klienten kommer till mottagningen dagligen under den första månaden och blodtryck följs vid varje höjning. Efter en månad utvärderas följsamheten och behandlingen och en individuell fortsatt planering görs gällande hemdoser. Metoder för klientarbetet RSU använder sig av flera olika evidensbaserade metoder utifrån beprövad erfarenhet i enlighet med de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård. Vi arbetar generellt efter en lösningsfokuserad och förändringsinriktad metod som bygger på den goda relationen där vi vill skapa delaktighet, gemenskap, trygghet och tillit. Olika

17 17 metoder som; miljöterapi, KBT, jagstärkande samtal, positiv beteendeförstärkning, färdighetsträning och social träning ligger till grund för det dagliga arbetet. Utöver dessa mer allmänna metoder arbetar vi även enligt nedanstående förhållningssätt/ program: Community Reinforcement Approch, CRA Syftet med CRA är att skapa ett kraftfullt förstärkningssystem för beteenden som innebär drogfrihet. Genom CRA ställs frågor kring hur klientens förstärkningssystem ser ut. Behandlaren försöker, tillsammans med klienten, utforska vad det är som vidmakthåller klientens missbruk av droger samt utröna i vilka specifika situationer missbruk respektive önskvärt beteende förekommer hos klienten. CRA:s huvuduppgift är att upptäcka det som kallas utlösare till drogbeteende samt uppmärksamma förstärkare för alternativa beteenden som är bättre anpassade till ett nyktert liv. Dialektisk Beteende Terapi/DBT DBT bygger dels på sedvanliga beteendeterapeutiska och kognitiva tekniker, dels på zenbuddistiska strategier för att acceptera nuet. Grundantagandet i DBT är att patienten saknar färdigheter, eller har färdigheter som inte används när det bäst behövs, och att terapin ska hjälpa klienten att lära sig färdigheter och kunna integrera dessa i sitt dagliga liv. DBT bygger på antagandet att grundproblemet för patienten är att hon har stora svårigheter att reglera känslor. Flertalet borderlinebeteenden uppfattas antingen som försök att reglera känslorna som exempelvis att dämpa ångest genom att skära sig eller som direkta resultat av att inte kunna styra känslorna som exempelvis vredesutbrott som individen inte klarar att bromsa. Skulle det vara till gagn för terapin kan sessionerna förläggas någon annanstans, exempelvis hemma hos patienten. DBT har nästan en oändlig flexibilitet när det gäller formen för terapi men mycket lite flexibilitet då det gäller funktionen. Terapeuten utgår alltid från att vad än patienten gör, så gör hen så gott den kan i ögonblicket. Färdighetsträning Färdighetsträning är en del av DBT, men kan även användas som en egen metod. Många av RSU:s klienter saknar förmågan till, färdigheter, att vara här och nu. De har svårt med koncentration och uppmärksamhet. Många har även svårigheter att styra sina känslor och beter sig därför ofta oberäkneligt och impulsivt. Några har dessutom svårigheter att hävda egna behov i relation till andras och kommer därför lätt i konflikt med omvärlden. Denna konflikt blir därefter ofta mycket svår för dem att hantera. De flesta av RSU:s klienter har även svårt att stå ut när det uppstår en krissituation runt dem. RSU:s färdighetsträning syftar till att stärka klienterna förmåga att hantera livets olika svårigheter och innehåller fem olika steg som samtliga, på olika sätt, syftar till att öka patientens förmåga att bete sig effektivt. Färdighetsträningen är konkret och har till uppgift att hjälpa klienten att bättre hantera vardagens alla bekymmer och problem.

18 18 Hasch-programmet Hasch-programmet är en praktisk metod som används för att hjälpa haschmissbrukare ur sitt missbruk. Metoden har växt fram ur en kombination mellan praktiskt arbete med missbrukare och en genomgång av vetenskapliga studier på de skadeverkningar cannabis framkallar. Metoden är användbar för alla klienter som på något vis missbrukar hasch, blandmissbrukare såväl som rean haschmissbrukare. Behandlingen innehåller tre olika steg. Dessa är inte isolerade från varandra, utan kan i perioder överlappa varandra. Det första steget pågår från det tillfälle behandlaren träffar klienten för ett första samtal till haschets lugnande verkan inte längre förmår hålla den framväxande ångesten tillbaka. Detta steg har en medicinsk karaktär där behandlaren diskuterar klientens upplevelse av haschets farmakologiska effekt samt de avtändningssymptom som visar sig. Fastän haschrökaren kan ha gjort ett längre uppehåll i sitt droganvändande är han för det mesta inte medveten om vilka avtändningssymtomen är. Det andra steget pågår under den period haschets lugnande effekt inte längre håller ångesten på en låg nivå, dvs till och med tredje veckan efter sista röktillfället. Det andra steget har en psykologisk prägel och känslor av ensamhet och isolering blir påtagliga för klienten, men också andra känslor gör sig påminda. Det tredje steget infinner sig när den av haschet framkallade ångesten klingar av och när klienten får en nyfunnen kraft att försöka reparera den ofullständiga bild han har haft av verkligheten. Det tredje steget har ett socialt särmärke och är starten på en ny identitetsutveckling för klienten. Behandlingen avslutas sedan med en stödkontakt mellan behandlare och klient. Mindfulness/ Medveten närvaro Mindfulness är en del av DBT, men kan även användas som en separat teknik. Mindfulness eller medveten närvaro, är en västerländsk meditations- och terapimetod som har sitt ursprung i öst, bl.a. ur Buddismen. Mindfulness är en beprövad metod som kan hjälpa klienten att ta kontroll över negativa, destruktiva tankar och känslor. Mindfulness minskar stress och oro och höjer, genom att skapa bättre förståelse för det som händer i och omkring klienten, klientens medvetenhet i vardagen. Med Mindfulness lär sig klienten att vara här och nu. Hen lär sig att uppleva nuet i stunden utan att tolka eller förvränga det hen upplever. Hen blir också medveten om när hen inte är i nuet, utan istället är fast i tankar och känslor från det som varit eller inför det som

19 19 komma ska. Genom övningar i Mindfulness lär klientens sig att bara vara här och nu genom att koncentrerat observera tankar och sinnesintryck. Fördelen med mindfulness är att klienten lär sig släppa taget om sitt ego och lär sig acceptera allt som det är, att inte vara dömande men även inte vara slav under sina ofta automatiserade tanke- och känslomönster. Mindfulness handlar bland annat om sinnesnärvaro. Genom att vara medvetet närvarande i nuet kan klienten bli friare att välja hur hen vill agera på det som händer i tankar, känslor och kropp i varje ögonblick. Motiverande samtal, MI MI är en klientcentrerad, direktiv metod som, genom att utforska och lösa upp Ambivalens, bygger upp den inre motivationen för förändring. Metoden stimulerar klienten att på egen hand lösa problemen i sitt eget liv. Det viktigaste för behandlaren är att lyssna helt och fullt på klienten för att försöka förstå klientens synsätt. Det är också viktigt att visa att man tror på klientens förmåga att hitta de rätta vägarna i den egna tillvaron och att man som behandlare stimulerar och förstärker klientens steg i en positiv riktning. De förhållningssätt som rekommenderas i MI är; motivation (vilja, kunna, beslut), empati och klientcentrering. MI-andan präglas av att respektera autonomi, framkalla förändring och samarbete. Kommunikationsfärdigheterna i MI består av att bekräfta, ställa öppna frågor - samtalet skall ha fler öppna än slutna frågor, reflektion - upprepning, omformulering, tolkning, känsla samt sammanfattningar där man som behandlare för fram båda sidorna av problemet. Kriminalitet som livsstil Utbildning i kriminella tankemönster, enligt Gunnar Bergstöms metod, Kriminalitets som livsstil, är ett kognitivt påverkansprogram för ungdomar och vuxna med kriminella tankemönster. Grundfilosofin i materialet, vad gäller kriminalitet, är till vissa delar hämtat från psykolog Glenn D. Walters i USA. Walters arbete har därefter omarbetats av Gunnar Bergström för att bättre passa svenska förhållanden. Programmet kan användas både i grupp och enskilt. Studier har dock visat att det, hos ungdomar, finns en icke önskvärd negativ överspridning när programmet används i grupp. RSU har därför valt att enbart arbeta individuellt med Kriminalitet som livsstil. Basavsnitten i programmet består av 22 sessioner. Dessa kan, om behov finns, utökas upp till 52 sessioner. De klienter som eventuellt kan vara aktuella för kriminalitet som livsstil får genomgå en utredning innan de deltar i programmet som helhet. Utredningen sker vid de två första sessionerna och omfattar psykologisk inventering av kriminella tankemönster (PIKT), psykosocial historia, kemiskt beroende samt kriminell livsstil. Därefter anpassar behandlaren kriminalitetsprogrammet utifrån individens behov och förutsättningar. Tolvstegsmetoden Tolvstegsprogrammet är ett alkohol- och narkotikaprogram, som ursprungligen utarbetats av Anonyma Alkoholister (AA). Programmet kallas ibland även för Minnesotamodellen och har som namnet antyder sitt ursprung i USA.

20 20 Enligt tolvstegsmetoden är alla former av missbruk en sjukdom. Individen behöver därför inte lasta sig själv för sitt drickande men är däremot ansvarig för sitt tillfrisknande. Det första steget mot tillfrisknande är förståelse för tillståndet och att man inte har kontroll över sitt alkoholberoende eller drogmissbruk. Enligt tolvstegsmetoden ges lektioner om kemiskt beroende ur en rad olika synvinklar. Klienten får kännedom om sjukdomsbegreppet, förnekande, återfallsprevention med mera. I samtal talar klienten och behandlaren om konsekvenser av missbruket och hur det påverkar klientens liv. Vid sidan om de enskilda behandlingssamtalen på RSU deltar även klienten på AA-, eller NA- möten där de träffar och lyssnar på andra missbrukare. Klienten får genom detta en insikt om sitt eget beroende och en styrka att börja ta ansvar för sitt eget tillfrisknande. Anhöriga ses som en viktig del av behandlingen och involveras därmed. I regel består behandlingen av en primärfas följt av en uppföljning förutom fortsatt deltagande i möten till det relevanta tolvstegsprogrammet. Längden på behandlingen varierar från 4-6 veckor för slutenvårdsbehandlingar, efterbehandling i några veckor och uppföljande möten i ungefär ett år. Öppenvårdsbehandlingar varar i regel längre, ofta ett år i behandling och sex månader till ett år i efterbehandling. På RSU består behandlingen av individuella samtal. Väckarklockan Väckarklockan är ett tydligt strukturerat manualbaserat program som används för att förebygga återfall vid beroende. Väckarklockan är baserat på Projekt MATCH Cognitive- Behavioural Coping Skills Therapy manual och är utformad efter svenska förhållanden. Väckarklockan innehåller material för 21 sessioner. Tio av dessa är obligatoriska och elva är valfria. Målsättningen med programmet är att lära klienten använda aktiva beteendemässiga eller kognitiva strategier för att kunna hantera sina problem istället för att förlita sig på drogen som en icke ändamålsenlig copingstrategi. Väckarklockan ger också en träning av färdigheter som leder till ökat socialt stöd, vilket är en av de viktigaste förutsättningarna för fortsatt drogfrihet. Misstanke om alkoholintag hos klient Vid misstanke om alkoholintag finns tillgång till alkometer på RSU:s beroendemottagning som mäter halten av alkohol i utandningsluften. Vid misstanke om alkoholkonsumtion dagar tillbaka kan man även ta blodprov (B-PEth). Allmän remiss fylls i, enligt samma rutiner som ovan, och den inskrivne skickas till provtagningscentral på närmaste sjukhus alternativt vårdcentral Omkostnadsersättning till familjehem Omkostnadsersättningen är den del av familjehemmets ersättning från RSU som ska täcka familjehemmets utgifter för klientens uppehälle. I detta ingår utgifter för: Mat Husrum

LARO-MOTTAGNINGEN PSYKIATRISKA KLINIKEN, NORRLANDS UNIVERSITETSSJUKHUS. Patientinformation. Socialtjänsten

LARO-MOTTAGNINGEN PSYKIATRISKA KLINIKEN, NORRLANDS UNIVERSITETSSJUKHUS. Patientinformation. Socialtjänsten LARO-MOTTAGNINGEN PSYKIATRISKA KLINIKEN, NORRLANDS UNIVERSITETSSJUKHUS Patientinformation Socialtjänsten Patientinformation till dig som söker till LARO-programmet LARO betyder läkemedelsassisterad rehabilitering

Läs mer

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå Information till er som funderar på att bli familjehem Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård Boden, Kalix, Luleå och Piteå 1 Välkommen till vår informationssida! Ring gärna så får vi informera och

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV FAMILJEHEM

RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV FAMILJEHEM SOCIALFÖRVALTNINGEN Charlotte Bergström, 0554-194 50 charlotte.bergstrom@kil.se 2015-05-13 Beslutade av SN 84 2015-05-20 RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV FAMILJEHEM INDIVID-OCH FAMILJEOMSORGEN I KILS KOMMUN

Läs mer

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14)

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Varje huvudman har resurser runt missbruksproblematik och psykiatrin har självfallet

Läs mer

Ej vinstdrivande familjehemsvård med konsulentstöd sedan 1986

Ej vinstdrivande familjehemsvård med konsulentstöd sedan 1986 Ej vinstdrivande familjehemsvård med konsulentstöd sedan 1986 F ö r s t ä r k t F a m i l j e h e m s v å r d f ö r u n g d o m a r o c h v u x n a Konsulentstödd familjehemsvård för vuxna Stiftelsen Bergslagsgårdar

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Riktlinjer för vård av vuxna missbrukare

Riktlinjer för vård av vuxna missbrukare Handläggare Maria Degerman Omsorgschef 033-231334 maria.degerman@bollebygd.se FÖRSLAG DATERAT 2009-08-03 Riktlinje Fastställd av omsorgsnämnden 2009-09-24 xx 1 (10) Riktlinjer för vård av vuxna missbrukare

Läs mer

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den

Läs mer

Lagstiftning inom missbrukarvården SoL, LVU och LVM. Johan Dahlström Kurator Beroendecentrum, avdelning 1 Malmö

Lagstiftning inom missbrukarvården SoL, LVU och LVM. Johan Dahlström Kurator Beroendecentrum, avdelning 1 Malmö Lagstiftning inom missbrukarvården SoL, LVU och LVM Johan Dahlström Kurator Beroendecentrum, avdelning 1 Malmö Socialtjänstlagen (SoL) 1 kap. Socialtjänstens mål 1 Samhällets socialtjänst skall på demokratins

Läs mer

Kriminalvårdens författningssamling

Kriminalvårdens författningssamling Kriminalvårdens författningssamling Utgivare: Elisabeth Lager KVFS FARK IÖV Konsoliderad version Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om intensivövervakning med elektronisk kontroll beslutade

Läs mer

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm Centrum för Psykiatriforskning

Läs mer

KONTAKTPERSON 9:4 LSS

KONTAKTPERSON 9:4 LSS Kvalitetsdokument KONTAKTPERSON 9:4 LSS Antaget av SON 2005-09-14 74 Reviderat SON 2008-04-23 44 Reviderat SON 2010-12-08 146 Socialförvaltningen Gotlands Kommun Innehåll Kontaktperson 3 Beslut 3 Verkställighet

Läs mer

KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012

KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012 1 Vård och omsorg 2011-04-12 Beställarenheten Dnr VON 95/11 KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012 Utförare = Driftansvarig,

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation

Läs mer

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Sävsjöviks förstärkta familjehem Sävsjöviks förstärkta familjehem Vi erbjuder familjehemsvård för vuxna personer med missbruk och / eller kriminalitet. Vår målgrupp är företrädesvis Individer med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk

Läs mer

BESLUT. 2011-01-21 Dnr. Stora Långared 447 94 Vårgårda

BESLUT. 2011-01-21 Dnr. Stora Långared 447 94 Vårgårda jl Socialstyrelsen T/Region SydvästlSek2 Maria Björklund maria.bjorklund@socialstyrelsen.se BESLUT 2011-01-21 Dnr 1(14) Arken Vård och Behandling AB Stora Långared 447 94 Vårgårda Huvudman Arken Vård och

Läs mer

Riktlinjer för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU

Riktlinjer för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU Dnr SN13/38 RIKTLINJER för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU Socialnämnden 2013-12-19 Dnr SN13/38 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Målgrupper... 3 2.1 Målgrupp för insats enligt

Läs mer

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Bilaga 1 Bilaga 1 Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Psykiskt funktionshindrade kan ibland behöva stödinsatser i form av annat boende än

Läs mer

Social dokumentation

Social dokumentation Sid. 1 (6) Programområde eller övergripande: Äldreomsorgen Framtagen av: Ingrid Fagerström Utbildnings- och kvalitetssamordnare Gäller from: 100218 Verksamhet: Beslutad av: Socialnämnden 100218 13 Reviderad:

Läs mer

SOSFS 2009:27 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:27 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:27 (M) Föreskrifter och allmänna råd Läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens

Läs mer

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem Vi är ett mindre förstärkt familjevårdsföretag med säte i Borås. I vår verksamhet arbetar personal med lång, gedigen utbildning och erfarenhet inom missbruksvård och mänskligt beteende (konsulenter). Vi

Läs mer

Stöd ett barn. Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson

Stöd ett barn. Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson Stöd ett barn Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson Om den här broschyren Hej! Vad kul att du läser den här broschyren! Det betyder förhoppningsvis att du vill lära dig mer om de olika uppdragen

Läs mer

Social dokumentation. inom enskild verksamhet. Social journal? Vad ska dokumenteras? När ska det dokumenteras? Hur ska den förvaras? Vad säger lagen?

Social dokumentation. inom enskild verksamhet. Social journal? Vad ska dokumenteras? När ska det dokumenteras? Hur ska den förvaras? Vad säger lagen? Social dokumentation inom enskild verksamhet Social journal? Vad ska dokumenteras? När ska det dokumenteras? Hur ska den förvaras? Vad säger lagen? Social dokumentation inom enskild verksamhet ISSN 1103-8209,

Läs mer

AC omsorg växer! Nu söker vi fler familjehem i Norrbotten & Västerbotten. Mer info: www.ac-omsorg.se

AC omsorg växer! Nu söker vi fler familjehem i Norrbotten & Västerbotten. Mer info: www.ac-omsorg.se AC omsorg växer! Nu söker vi fler familjehem i Norrbotten & Västerbotten Mer info: www.ac-omsorg.se AC omsorg växer! Nu söker vi fler familjehem i Norrbotten Inom AC omsorg arbetar vi med barn i alla åldrar

Läs mer

Att bli familjehem Hur ser det ut i din familj? Finns det tid, engagemang och känslomässigt utrymme till att ta emot ytterligare en familjemedlem?

Att bli familjehem Hur ser det ut i din familj? Finns det tid, engagemang och känslomässigt utrymme till att ta emot ytterligare en familjemedlem? Att bli familjehem Hur ser det ut i din familj? Finns det tid, engagemang och känslomässigt utrymme till att ta emot ytterligare en familjemedlem? Det finns många barn och ungdomar som behöver en extra

Läs mer

Drogpolicy. Dorotea kommun. Antagen av Kommunfullmäktige den , 52

Drogpolicy. Dorotea kommun. Antagen av Kommunfullmäktige den , 52 Drogpolicy för ANSTÄLLDA INOM Dorotea kommun Antagen av Kommunfullmäktige den 2005-12-13, 52 Inledning Detta dokument ersätter Drogpolicydokument för Dorotea kommun som utarbetades under 1995. Denna policy

Läs mer

Kriminalvårdens författningssamling

Kriminalvårdens författningssamling Kriminalvårdens författningssamling ISSN 1653-6665 Utgivare: Elisabeth Lager KVFS FARK Frivård Utkom från trycket den 28 mars 2011 Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om verkställighet av frivårdspåföljder

Läs mer

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Baskurs 2015-10-23 Innehåll Ansvarsområde, Samarbete EBP Evidensbaserad praktik Ny benämning i DSM-5 Psykologisk och psykosocial behandling

Läs mer

Riktlinjer för vuxna med beroendeproblem

Riktlinjer för vuxna med beroendeproblem Riktlinjer för vuxna med beroendeproblem Riktlinjer antagna av Socialnämnden den 20 december 2012 Reviderade 25 mars 2014 26 Innehållsförteckning Inledning...3 Målgrupp...3 Lagstiftning...3 Särskilda bestämmelser

Läs mer

Vad är ett familjehem?

Vad är ett familjehem? Familjehemsfakta. Vad är ett familjehem? Ett familjehem är ett enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden låter ett barn eller ungdom flytta in och leva tillsammans med familjen. Placeringens längd varierar

Läs mer

familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder

familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder 1 Vad är familjehem, förstärkt familjehem, kontaktfamilj och jourhem? Familjehem, förstärkt familjehem, kontaktfamilj och jourhem är vanliga hem som på

Läs mer

Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende VGR konferens - Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende, Göteborg 24/11 2015 Nils

Läs mer

Uppdrag som kontaktperson

Uppdrag som kontaktperson Stöd och omsorg Uppdrag som kontaktperson 1. Uppdrag: Kontaktperson Biträde av kontaktperson är en rättighet för de personer som omfattas av lagen LSS och som har behov av insatsen. Många funktionshindrade

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn RIKTLINJE Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn Dokumentets syfte Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att ensamkommande barn som placerats i Nacka kommun får en rättssäker handläggning.

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Har alkohol eller droger blivit ett hinder i ditt liv? Kontakta oss på avdelningen för missbruk och beroende, Socialkontoret

Har alkohol eller droger blivit ett hinder i ditt liv? Kontakta oss på avdelningen för missbruk och beroende, Socialkontoret Har alkohol eller droger blivit ett hinder i ditt liv? Kontakta oss på avdelningen för missbruk och beroende, Socialkontoret Om du har egna problem Har alkohol eller droger blivit ett problem eller hinder

Läs mer

Villa Segeltorp Kollektivet

Villa Segeltorp Kollektivet Segeltorp 2010-07-23 Information till berörda om vad Villa Segeltorp Kollektivet kan erbjuda! Villa Segeltorp Kollektivet (VSK) är ett utsluss/halvvägshus som tillämpar 12-stegs programmet, som finns med

Läs mer

Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten VAD ÄR ASI? Addiction severity index

Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten VAD ÄR ASI? Addiction severity index Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten För att upptäcka och bedöma graden av alkoholeller narkotikaproblem hos en person behövs olika former av bedömningsinstrument.

Läs mer

Drogpolicy för Helixgymnasiet

Drogpolicy för Helixgymnasiet 1(6) Drogpolicy för Helixgymnasiet Bakgrund På Helixgymnasiet bryr vi oss om våra elever och deras framtid. Drogmissbruk i skolan och på fritiden är en av de faktorer som kan vara avgörande för individens

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

2006-09-01. Dnr SN 2006/81. Riktlinjer. Insatser till personer med missbruk och beroendeproblem

2006-09-01. Dnr SN 2006/81. Riktlinjer. Insatser till personer med missbruk och beroendeproblem 2006-09-01 Dnr SN 2006/81 Riktlinjer Insatser till personer med missbruk och beroendeproblem Nacka kommun Innehåll INLEDNING...1 LAGSTIFTNING...1 KOMMUNENS UTGÅNGSPUNKTER...2 HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION...2

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Policy för IOGT-NTO:s centralt anställda gällande Alkohol- och andra droger

Policy för IOGT-NTO:s centralt anställda gällande Alkohol- och andra droger Policy för IOGT-NTO:s centralt anställda gällande Alkohol- och andra droger IOGT-NTO:s mål gällande bruk av alkohol och andra droger: Alla IOGT-NTO:s arbetsplatser ska vara fria från alkohol och andra

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Rutiner och checklista vid rekrytering av familjehem

Rutiner och checklista vid rekrytering av familjehem Rutiner och checklista vid rekrytering av familjehem Rutinerna följer Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2012:11 (S), Checklistan förvaras, efter att den fyllts i och undertecknats, i

Läs mer

2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde

2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde 2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö Information Regional Avd för opiatberonde Inledning 3 Uppdrag 3 Inför inläggning 3 På avdelningen 4 Riktlinjer för behandling av heroinabstinens

Läs mer

Stiftelsen Credo. Konsulentstödd familjehemsvård för vuxna och ungdomar

Stiftelsen Credo. Konsulentstödd familjehemsvård för vuxna och ungdomar Stiftelsen Credo Konsulentstödd familjehemsvård för vuxna och ungdomar Varken du eller jag kan allt Men så säker är jag på att vi har något att lära varandra /Jocke Credos grundfilosofi är att alla människor

Läs mer

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk!

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk! Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk! Arrangörer: Kommunal utveckling, Region Jönköpings län Länsstyrelsen Jönköpings län Sofia Rosén, Länsstyrelsen

Läs mer

Inskrivning text, IKM-DOK

Inskrivning text, IKM-DOK Inskrivning text, IKM-DOK Individkod: Datum för intervju: Placerande kommun: Intervjuare: Inskriven: (A,B) Allmän information Klienten är en 39-årig man. Han är svensk medborgare och är född i Sverige.

Läs mer

DOKUMENTTYP Riktlinje PUBLICERAD

DOKUMENTTYP Riktlinje PUBLICERAD UPPRÄTTAD: 2015-04-29 UTGÅVA: 1 VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Ledningssystem DOKUMENTNAMN Samordnad individuell plan (SIP) ORGANISATION VÅRD OCH OMSORGSNÄMNDEN HANDLÄGGARE Kvalitetshandläggare DOKUMENTTYP Riktlinje

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2012:776 Utkom från trycket den 7 december 2012 utfärdad den 29 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 Upprättad 2013-01-23 2(7) INLEDNING Omsorgen om funktionshindrade riktar sig till personer med fysiska och psykiska funktionshinder och deras familjer.

Läs mer

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger... Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

SOSFS 2006:12 (S) Allmänna råd. Handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2006:12 (S) Allmänna råd. Handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2006:12 (S) Allmänna råd Handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter

Läs mer

Tillsynsrapport familjehem. Uppföljning av tidigare granskning av familjehemshandläggningen. Bollnäs

Tillsynsrapport familjehem. Uppföljning av tidigare granskning av familjehemshandläggningen. Bollnäs TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport familjehem. Uppföljning av tidigare granskning av familjehemshandläggningen. Bollnäs Bakgrund Länsstyrelsen genomförde 2004 en tillsyn

Läs mer

1. Riktlinjernas bakgrund och syfte

1. Riktlinjernas bakgrund och syfte SAS Sida: 1 (5) 1. Riktlinjernas bakgrund och syfte Det finns en skyldighet att dokumentera genomförandet om individuellt behovsprövade insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service

Läs mer

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn. 1 Inledning... 3

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn. 1 Inledning... 3 RIKTLINJE Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Särskilda förutsättningar... 3 2.1 Barns behov i centrum - BBIC... 3 2.2 Evidensbaserad praktik... 3 3 Jourhem...

Läs mer

Ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet för äldre samt för personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen (SoL) Information

Ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet för äldre samt för personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen (SoL) Information Ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet för äldre samt för personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen (SoL) Information På länsstyrelsens webbplats finns Riktlinjer för länsstyrelsens

Läs mer

Personlig assistans Umeå kommun. Information till dig som valt Umeå kommun som anordnare av din personliga assistans.

Personlig assistans Umeå kommun. Information till dig som valt Umeå kommun som anordnare av din personliga assistans. Personlig assistans Umeå kommun Information till dig som valt Umeå kommun som anordnare av din personliga assistans. Personlig assistans för vuxna Vår vision är att gemensamt skapa det bästa och självklara

Läs mer

TJÄNSTER & BEHANDLINGSUPPLÄGG

TJÄNSTER & BEHANDLINGSUPPLÄGG TJÄNSTER & BEHANDLINGSUPPLÄGG Abraso stöd & omsorg AB är en verksamhet som erbjuder stöd, omsorg och behandling till såväl enskilda individer som familjer. Målet är att alla som placeras i hem inom Abraso

Läs mer

Kriminalvårdens författningssamling

Kriminalvårdens författningssamling Kriminalvårdens författningssamling ISSN 1653-6665 Utgivare: Elisabeth Lager KVFS FARK IÖV Utkom från trycket den 28 mars 2011 Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om intensivövervakning med elektronisk

Läs mer

MED FAMILJEHEM I HELA SÖDRA SVERIGE. Att bo i Familjehem som BARN UNGDOM VUXEN. Våra Familjehem finns i hela södra Sverige. Vuxna

MED FAMILJEHEM I HELA SÖDRA SVERIGE. Att bo i Familjehem som BARN UNGDOM VUXEN. Våra Familjehem finns i hela södra Sverige. Vuxna Att bo i Familjehem som BARN UNGDOM VUXEN Våra Familjehem finns i hela södra Sverige. Barn Ungdomar Vuxna ADT digitaltryck, Borgholm FAMILJEHEM FÖR UTSLUSSBOENDE BOENDE I EGEN STUGA MED STÖD Utslussning

Läs mer

påverkade av droger på arbetsplatsen försämrar både den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön samt medför risker i arbetet för alla berörda.

påverkade av droger på arbetsplatsen försämrar både den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön samt medför risker i arbetet för alla berörda. Sid 1/5! 1 av! 5 DROGPOLICY En Blanketten god arbetsmiljö skickas till ALFEMA är en självklarhet Care, Fjärdhundragatan i arbetslivet. 14, Anställda. som använder och är påverkade av droger på arbetsplatsen

Läs mer

Tillämpningsföreskrifter för administrativa rutiner när familjehem blir särskilt förordnade vårdnadshavare

Tillämpningsföreskrifter för administrativa rutiner när familjehem blir särskilt förordnade vårdnadshavare Tillämpningsföreskrifter för administrativa rutiner när familjehem blir särskilt förordnade vårdnadshavare Uppdaterade 2007-03-19 En lagändring i socialtjänstlagen (SoL) och lagen med särskilda bestämmelser

Läs mer

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och uppföljning av kvalitet Hitta

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet.

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet. September 2012 RUTIN FÖR ATT ANSÖKA OM SÄRSKILD FÖRORDNAD VÅRDNADSHAVARE (SFV) FÖR ENSAMKOMMANDE BARN När ett barn som har kommit till Sverige utan vårdnadshavare får permanent uppehållstillstånd (PUT)

Läs mer

Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet

Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet April 2015 Om oss Anorexi-Bulimiverksamheten Anorexi-Bulimiverksamheten vid Drottning Silvias Barn-och Ungdomssjukhus består av tre enheter. Förutom dagvårdsavdelningen

Läs mer

Regler för rätt till bidrag för att driva enskild pedagogisk omsorg

Regler för rätt till bidrag för att driva enskild pedagogisk omsorg Regler för rätt till bidrag för att driva enskild pedagogisk omsorg Pedagogisk omsorg är ett alternativ till förskola eller fritidshem och vänder sig till barn i samma åldrar. Pedagogisk omsorg styrs av

Läs mer

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Giltighet 2012-11-06 2013-11-06 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga vårdgivare inom psykiatriförvaltningen Ansvarig

Läs mer

ansöka om god man eller förvaltare

ansöka om god man eller förvaltare Överförmyndarnämnden Information ansöka om god man eller förvaltare Viktigt att känna till om godmanskap Godmanskap är en frivillig insats som förutsätter samarbete mellan den gode mannen och huvudmannen.

Läs mer

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien

Läs mer

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren Rapport 2013 Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren rapport 2013-04-10 2(13) Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 4 2. Metod... 4 3. Sammanfattning...

Läs mer

Information till dig som vill bli familjehem

Information till dig som vill bli familjehem 1 (3) Information till dig som vill bli familjehem Vad innebär det att vara familjehem? Att vara familjehem innebär att ta emot ett barn eller en ungdom i sitt hem och ge det en naturlig hemmiljö och en

Läs mer

Förstudie av familjehem

Förstudie av familjehem www.pwc.se Revisionsrapport Stefan Wik Förstudie av familjehem Hultsfreds kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Metod... 1 2. Iakttagelser...2 2.1. Om familjeenheten och

Läs mer

LVU-utbildning den 24 mars 2011

LVU-utbildning den 24 mars 2011 LVU-utbildning den 24 mars 2011 LVU lag med särskilda bestämmelser om vård av unga. Förutsättningar för tillämpning Gäller alla barn som vistas i Sverige Missförhållande avseende hemmiljö eller eget beteende

Läs mer

Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg

Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar Bakgrund *Socialtjänstlagen och Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade har bestämmelser om att kvaliteten i verksamheten

Läs mer

Riktlinjer för att starta enskild pedagogisk omsorg

Riktlinjer för att starta enskild pedagogisk omsorg RIKTLINJER, REVIDERADE 1(7) Barn- och utbildningsförvaltningen Datum Dnr 2010/666 609 Riktlinjer för att starta enskild pedagogisk omsorg Enligt 25 kap. 2 skollagen (2010:800) ska kommunen sträva efter

Läs mer

Kvalitetsindikatorer i familjehemsvården. Avslutningsseminarium 15 April 2013.

Kvalitetsindikatorer i familjehemsvården. Avslutningsseminarium 15 April 2013. Kvalitetsindikatorer i familjehemsvården. Avslutningsseminarium 15 April 2013. Famna synliggör idéburen vård och social omsorg, medverkar i politiska processer och erbjuder stöd för tillväxt och utveckling.

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20140116 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal

Läs mer

Riktlinje för SoL Vuxna

Riktlinje för SoL Vuxna nternati Riktlinje för SoL Vuxna Beslutad av Individ- och familjenämnden 29 mars 2012 program policy handlingsplan riktlinje Riktlinje för SoL Vuxen program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder

Läs mer

Jämtlands Gymnasieförbund

Jämtlands Gymnasieförbund Jämtlands Gymnasieförbund Drogpolicy och handlingsplan för elever inom Jämtlands Gymnasieförbund Fastställd i direktionen 2013-11-08 Dnr 108-2012 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Definition...

Läs mer

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun 2011-04-27 SN 127 SOCIALFÖRVALTNINGEN Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun Den kommunala socialförvaltningens barn- och familjeavdelning ska verka för att på barn och unga växer

Läs mer

Verksamhetsuppföljning Ledsagare, avlösare, stödfamilj och kontaktperson (LSS) 2014-01-17

Verksamhetsuppföljning Ledsagare, avlösare, stödfamilj och kontaktperson (LSS) 2014-01-17 Verksamhetsuppföljning Ledsagare, avlösare, stödfamilj och kontaktperson (LSS) 2014-01-17 Malin Rehnstam Kvalitetscontroller Sofia Spetz Avdelningschef Handläggarenheten 1 INFORMATION OM VERKSAMHETEN Verksamheten

Läs mer

Personlig assistans Skellefteå kommun AVTAL

Personlig assistans Skellefteå kommun AVTAL - personlig assistans För dig med funktionsnedsättning ger personlig assistans från en stor frihet. Tillsammans med dig utformar vi ett stöd som ökar dina möjligheter till ett självständigt och meningsfullt

Läs mer

Bilaga 3b: Kvalitetsuppföljning LOV Checklista.

Bilaga 3b: Kvalitetsuppföljning LOV Checklista. Bilaga 3b: Kvalitetsuppföljning LOV Checklista. Område Krav Krav Uppföljning Kvalitet/planering och Entreprenören skall ha en årlig uppföljning verksamhetsplan där det beskrivs hur arbetet skall uppfylla

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk

Läs mer

Individ- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2

Individ- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2 PROGRAM FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I UPPSALA KOMMUN Antaget av Kommunfullmäktige 29 maj 2001. Reviderat i april 2002 på grund av ändringar i lagen. Individ- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2

Läs mer

Kriminalvårdens författningssamling

Kriminalvårdens författningssamling Kriminalvårdens författningssamling Utgivare: Elisabeth Lager KVFS FARK IÖV Konsoliderad version Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om intensivövervakning med elektronisk kontroll beslutade

Läs mer

Barn som närstående/anhöriga

Barn som närstående/anhöriga (5) Barn som närstående/anhöriga Barns rätt till information, råd och stöd I en situation där barn lever tillsammans med en vuxen patient som har en allvarlig fysisk sjukdom, psykisk störning eller funktionsnedsättning

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Drogpolicy och handlingsplan för deltagare i Glokala folkbildningsföreningens verksamhet

Drogpolicy och handlingsplan för deltagare i Glokala folkbildningsföreningens verksamhet Drogpolicy och handlingsplan för deltagare i Glokala folkbildningsföreningens verksamhet Inledning Vi vill markera ett ställningstagande som klart tar avstånd från missbruk av droger av alla slag. Utifrån

Läs mer

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd

Läs mer