RSU: s familjehemsguide

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RSU: s familjehemsguide"

Transkript

1 1 RSU: s familjehemsguide

2 2 Familjehemsguiden A-Ö Att vara familjehem för RSU innebär att ta emot en ung vuxen eller en vuxen människa i sitt hem och ge denne eller denna en naturlig och trygg hemmiljö och gemenskap. Det innebär ett nytt sätt att leva för Er som familj, kan ibland ge svårigheter, men ger även många positiva upplevelser. Ibland leder uppdraget till livslånga relationer med den placerade.

3 3 Innehållsförteckning Administration... 5 Andra placeringar... 6 Anställning eller uppdrag?... 6 ASI-intervju... 6 Barn och närstående till klient... 6 Beredskap... 8 Beroendemottagning... 8 Besök i familjehemmet av närstående till klient... 8 Deklaration... 8 Drogtest... 9 Ekonomisk ersättning till familjehemmen Familjehemsavtal Familjehemmets uppdrag Folkbokföring Förberedelser inför utflytt från familjehem Företagspolicy Försäkringar Handledning till familjehem Journalanteckningar Klagomålshantering Klienternas ekonomi Krishantering Lagrum för RSU:s placeringar Vårdvistelse, Kontraktsvård, Lagrum som reglerar familjehemsvård... 15

4 4 Ledighet för klienter inom RSU Läkemedelsassisterad underhållsbehandling Mat Medicinering av klienter med ADHD Metoder för klientarbetet Community Reinforcement Approch, CRA Dialektisk Beteende Terapi/DBT Färdighetsträning Hasch-programmet Mindfulness/ Medveten närvaro Motiverande samtal, MI Kriminalitet som livsstil Tolvstegsmetoden Väckarklockan Misstanke om alkoholintag hos klient Omkostnadsersättning till familjehem Ramlösa Social Utveckling Referensboende Rekrytering och utredning av nya familjehem Riktlinjer för medicinering inom RSU Skadegörelse i familjehemmet Sekretess Säkerhetspolicy Telefonabonnemang Uppdrag Upphörande av placeringen Utbildning till RSU:s familjehem... 24

5 5 Vårdnadshavare Värdesaker Återfall Administration

6 6 RSU:s administration består av en egen enhet som arbetar på RSU:s mottagning i centrala Helsingborg. Administrationen ansvarar för löneutbetalningar, fakturering, avtal och bokföring/redovisning, inköp, administration kring personal och klienter, försäkringar, upphandlingar och arkivering/gallring, administration av journalsystemet Rätt Spår och ASInet, företagets bilar och postgång. Andra placeringar RSU tillåter inte att man som familjehem, när man är familjehem åt RSU, samtidigt arbetar för andra privata familjehemsorganisationer. Man kan dock när man har en placering för RSU även ha uppdrag från socialtjänst. Det är dock viktigt att familjehemmet informerar RSU om eventuella placeringar från socialtjänst, så att en öppen kommunikation kan råda mellan RSU, RSU:s remittent och placerande myndighet. Anställning eller uppdrag? Att vara familjehem innebär att man genom RSU arbetar på uppdrag av socialnämnd eller Kriminalvård. Familjehemsuppdraget är inte arbetsrättsligt likställt med en anställning. Tiden med familjehemsuppdraget ger inte rätt till A-kassa. ASI-intervju ASI-intervjun används som instrument i utvärderingsstudier och som bedömnings- och uppföljningsmetod i missbruks- och beroendevård och närliggande områden. ASI-intervjun är en standardiserad bedömningsmetod för utredning och uppföljning. Den används också som underlag för planering och utveckling av vård och behandlingsinsatser. Instrumentet rekommenderas för vuxna personer med missbruks- eller missbruksrelaterade problem och bör inte användas för personer under 18 år. Barn och närstående till klient Vid placering hos RSU gör behandlaren alltid en inskrivning via ASI-intervju. Vid denna uppmärksammas och synliggörs klientens nätverk utifrån klientens perspektiv tydligt. Utifrån denna information arbetar sedan den enskilde och RSU:s behandlare, under placerande myndigheters översyn, strukturerat för att ge den enskilde verktyg att förhålla sig till, och hantera sitt sociala nätverk. Tillsammans upprättar man därefter en genomförandeplan där det sociala nätverket har ett särskilt och eget utrymme. Genomförandeplanen ligger sedan som grund för den enskildes behandlings- och förändringsprocess och uppdateras minst var tredje månad. Det sociala nätverket behandlas också löpande i uppföljande och avslutande ASI samt i CRA. Hur det sociala nätverket ser ut hos RSU:s klienter varierar stort från individ till individ. Sedan ett par år tillbaka tar RSU emot klienter från 16 år och uppåt. Detta innebär att en del av de klienter som RSU har i behandling ännu inte är myndiga och sålunda fortfarande rent juridisk står i starkt beroendeförhållande till sin eller sina vårdnadshavare. I dessa ärenden

7 7 presenterar sig den enskildes närstående själva utifrån sin självklara position till densamme och detta utgör då grund för hur RSU sedan arbetar tillsammans med den enskilde. Om målet med den enskildes behandling är att han eller hon ska återföras till sin ursprungsfamilj bjuds de personer som berörs in i den enskildes behandling och familjen erbjuds familjesamtal. Detta kan också vara fallet om målet med behandlingen är att den enskilde ska flytta till eget boende efter behandlingen, men man bedömer att relationen till den biologiska familjen är av stor vikt för den enskilde. I familjesamtalen arbetar RSU efter systemteoretisk modell där alla närvarande får komma till tals. Detta för att möjliggöra en djupare och förhoppningsvis mer bestående förändring för den enskilde och de närstående. Familjesamtalen löper kontinuerligt under klientens behandling. Hos de klienter som är myndiga och som ännu inte själva har barn, vilket är den största klientgruppen hos RSU för närvarande, är det den enskilde som styr hur de till honom eller henne närstående uppmärksammas i kontakten med RSU. RSU har inte mandat att ta eller svara an på kontakter från närstående till klienter utan den enskildes godkännande. I de fall den enskilde lyfter sekretessen för närstående och önskar att de är delaktiga i behandlingen försöker RSU:s behandlare att tillgodose detta önskemål om det inte direkt missgynnar klientens tillfrisknande och rehabilitering. Flera av RSU:s klienter kommer från trasiga hemförhållanden med dysfunktionella relationsmönster och i dessa fall uppmuntrar RSU:s behandlare inte kontakt mellan den enskilde och närstående utan försöker istället stimulera och visa vägen till nya och mer konstruktiva sociala relationer. Om klienten efterfrågar familjesamtal eller nätverksmöte kan detta erbjudas av RSU om det anses gagna tillfrisknandet för den enskilde. Angående de klienter som har egna barn informerar sig alltid RSU:s behandlare om den aktuella situationen kring föräldraskapet redan före klientens inskrivning. Samtal kring barnet och föräldrarollen förs sedan kontinuerligt mellan den enskilde, placerande myndighet och RSU:s behandlare. RSU:s grundpolicy kring föräldraskap är att barnets bästa alltid måste komma i första hand. RSU utgår i detta från BBIC där barnets behov ställs mot föräldrarnas förmåga att tillgodose de samma. Många barn till missbrukande föräldrar har, på grund av föräldrarnas missbruk, tidigt upplevt upprepade svek och separationer. RSU vill inte medverka till att dessa barn, ännu en gång osynliggörs och används för de vuxnas behov. Istället försöker RSU:s behandlare att, i första hand, hjälpa den enskilde till ett meningsfullt liv där ett sunt föräldraansvar successivt byggs in i den vuxna identiteten. I detta ansvar poängteras barnets behov framför förälderns. Om det under behandlingens gång kan gagna klientens barn planeras och genomförs umgänge utifrån barnets bästa. Umgänge genomförs endast om trygghet och säkerhet kan garanteras barnet i umgängessituationen. Umgänge sker alltid i samråd med placerande myndighet och RSU. Vi på RSU är medvetna om barns och närstående till missbrukares situation och vi försöker hela tiden förbättra vår kunskap kring, och förståelse för, de faktorer som påverkar våra klienters sociala nätverk. Vi på RSU har i dag inte någon regelrätt anhörigbehandling att erbjuda närstående, men vi arbetar hela tiden utifrån ett systemteoretiskt perspektiv där vi betonar vikten av friska sociala relationer. Vårt mål med vår behandling är att erbjuda möjligheter till ett drogfritt liv, social rehabilitering och bättre psykiskt mående. I detta ingår den enskildes sociala relationer som en självklarhet. Om anhörigbehandling efterfrågas försöker vi, att i samråd med placerande myndighet, visa på alternativa vägar till detta.

8 8 Beredskap RSU har ett journummer som är tillgängligt 24 timma per dygn. Numret är till för både familjehem och klienter vid akuta situationer. På numret svara någon av RSU:s personal för handledning/guidning i den akuta situationen. Om det är situationer där liv är i fara ring 112 och begär hjälp. Beroendemottagning RSU:s beroendemottagning är öppen mellan klockan 08:00-16:00 varje vardag med lunchstängt klockan 12:00-13:00. Mellan klockan 08:00 12:00 bokas patienternas mottagningstider. Varje patient ägnas minst 15 personliga minuter dagligen. Nya patienter ägnas mer tid åt. Tiden på morgonen används till dokumentation och dagens medicinfördelning, samt åt att ringa telefonsamtal som måste göras eftersom telefontiderna till olika myndigheter oftast är på morgonen. På eftermiddagarna sköts dokumentation och journalföring avseende dagens mottagningsbesök och fördelning av mediciner samt övrig administration. Under mottagningens öppettider är telefonen öppen för inkommande samtal. Lördag och söndag, samt röda dagar, är mottagningen öppen 1 timme för medicinfördelning. Måndag eftermiddag, hämtas förbeställda mediciner på apoteket. Varannan torsdag är RSU:s läkare på mottagningen och då sköts, förutom den dagliga medicinfördelningen, även dennes administrativa mottagning och service Vid ett tillfälle varje månad hålls behandlingskonferens med samtlig berörd personal. Protokoll från konferenserna förvaras i pärmen Behandlingskonferens, som förvaras på mottagningen. Aktuell information om varje patient skrivs in i Medidoc som en daganteckning. Personalen på mottagningen deltar även på handledning samt arbetsplatsträffar. Även dessa sker med en månads intervall. Mottagningspersonalen hjälper behandlarna med bevakning av läkarbesök, recept, provtagning och intyg samt vårdplanering och uppföljning av de patienter som är inskrivna för underhållsbehandling. Mottagningspersonalen amordna även kontakter mellan behandlare och mottagningens patienter samt lämnar information till presumtiva patienter och deras socialsekreterare. Besök i familjehemmet av närstående till klient Familjehemmet ska i samråd med RSU:s behandlare besluta om det är lämpligt att ta emot besök av närstående till klient i familjehemmet. Om besöket gagnar klientens mående och utveckling och familjehemmet inte har något att erinra i frågan brukar RSU se positivt på besök av närstående. Deklaration RSU rapporterar både arvode och omkostnadsersättning som inkomst till skattemyndigheten och båda delar ska redovisas i självdeklarationen. Arvodet är skattepliktig inkomst som beskattas som inkomst av tjänst. RSU drar preliminärskatt och betalar sociala avgifter.

9 9 Drogtest Som ett stöd i klienternas behandling tas övervakade drogtester genom urinprov. RSU tar regelbundet övervakade (övervakade = befinna sig på samma toalett och ha god uppsyn så urin kommer från den faktiske lämnare och inte manipuleras) urinprov på klienterna dels för att utesluta missbruk men också för att myndigheterna kräver det i sina placeringsavtal. RSU tar även urinprov vid misstanke om missbruk samt för att de flesta klienter ser det som ett stöd i det nya drogfria livet. Urinprovstagning kan upplevas integritetskränkande av klienten och det är därför viktigt att ha en öppen och ärlig dialog om provtagningen. Kontinuerliga dokumenterade urinprov är även viktiga när klienten ansöker om körkortstillstånd. Urinprovstagningen består vanligtvis av de fyra huvudgrupperna: cannabis, bensodiazepiner, opiater och amfetamin. Vid misstanke om andra droger finns det multitester som täcker även metamfetamin och kokain. Vid misstanke om intag av andra droger såsom GHB, anabola steroider eller bensodiazepin liknande preparat, skickas provet till ackrediterat och miljöcertifierat laboratorium för klinisk kemi i Trollhättan. Klienter som är placerade enligt Socialtjänstlagen ska vanligtvis lämna urinprov 1 2 gånger i månaden. Klienter som är placerade enligt 57 vårdvistelse, ska lämna urinprov cirka 2 gånger i månaden. De klienter som är beviljade läkemedelsassisterad underhållsbehandling ska lämnas urinprov enligt särskild rutin på beroendemottagningen. Det kan även förkomma speciella krav om testningstäthet, alkoholtestning och liknande från uppdragsgivaren och då ska dessa följas. Om klienten lämnar ett positivt urinprov och nekar till intag av narkotika, sänds provet för verifiering till laboratorium för klinisk kemi i Trollhättan. Allt intag av droger meddelas omedelbart till uppdragsgivaren och tas även upp i nästa lägesrapport. Det är en allmän kunskap, att det fuskas med urinprov i samband med narkotikascreeningar. Det finns många sätt att manipulera ett urinprov. Målet är givetvis att dölja ett eventuellt intag av narkotika. Nedan beskrivs några av de mest använda metoderna och hur fusk kan undvikas. Allt som påverkar urinens ph-värde används för att manipulera urinprov. Här följer en rad metoder. Tillsättning av bland annat såpa/tvål, svavel, citronsyra eller ammoniak direkt i urinprovet. Detta påverkar urinens ph-värde och leder till felaktigt negativa svar. Vid intag av dessa ämnen är effekten inte lika stor. Ett stort intag av vatten precis innan urinprovet lämnas. Detta gör att urinen blir väldigt tunn (låg kreatininhalt), och att koncentrationen av narkotika faller och därför inte ger utslag på testen. Byta ut sitt eget urinprov med någon annans, som man vet är ren. Förvara en kondom med ren urin och utanför observation hälla ner det i provröret. Vid misstanke om intag av anabola steroider kan urinprov skickas för analys. Samma rutiner som vid positivt urinprov gäller.

10 10 Ekonomisk ersättning till familjehemmen RSU följer, precis som de flesta av Sveriges kommuner, Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) rekommendationer för ersättning till familjehem, som i sin tur baseras på en överenskommelse mellan kommunerna och Skatteverket. Ersättningen är uppdelad i ett arvode och en omkostnadsersättning. Ersättningen utbetalas till familjehemmet i efterskott varje månad. Arvode utbetalas som ersättning för det uppdrag familjehemmet utför. Arvodet är skattepliktigt, sjukpennings- och pensionsgrundande, men berättigar ej till tjänstepension. Uppdraget berättigar ej till semesterersättning. Omskostnadsersättningen skall täcka alla förutsägbara merkostnader för den placerade. Omkostnadsersättningen avser täcka alla utgifter för den placerades livsuppehälle och dennes del i de gemensamma hushållsutgifterna. Hänsyn har tagits till den ökade förbrukningen i familjehemmet. Omkostnadsersättningen ska även täcka utgifter för viss bilkörning, om det är så att klienten i vissa situationer behöver skjuts av familjehemmet. Enligt RSV (Riksskatteverket) betraktas kostnadsersättningen som en skattepliktig inkomst av tjänst men de omkostnader som ska betalas med ersättningen får dras av som kostnader för tjänsten eller uppdraget. Detta betyder att man tar upp summan som en skattepliktig intäkt men drar sedan av motsvarande belopp som en kostnad. Därför går beloppet bara in och ut men ska vara synligt i deklarationen. Vad gäller underlag för kostnaderna ska kvitton sparas då Skattemyndigheten kan komma med en förfrågan vad ersättningen har gått till. Administrationen skickar med ett formulär till nya familjer för information om vem som ska ha lönen. Familjehemsavtalet skickas därefter till familjehemmet för underskrift. Kopia av avtalet sparas i RSU:s lönepärm. Familjehemsavtal När beslut om placering fattats skall ett avtal mellan RSU och familjehemmet upprättas. I avtalet regleras uppdragets omfattning, uppsägningstid, rättigheter och skyldigheter samt ersättningar och utbetalningstider. Familjehemmet kan inte lämna uppdraget vidare till annan person. Familjehemsvård betraktas inte som yrkesmässig verksamhet och avtal kan endast ingås med fysisk person. Familjehemmets uppdrag Följa RSU:s intentioner och policy: Skapa förutsättningar för ett drogfritt och socialt anpassat liv samt ekonomiskt oberoende hos klienten.

11 11 Skapa förutsättningar för klienten under familjehemsvistelsen att framöver klara eget boende genom vardagligt stöd och färdighetsträning inom följande områden: matlagning, städning och renhållning, personlig hygien, fritidssysselsättning, drogfritt nätverk, ekonomi/budget samt arbete/studier. Ha regelbunden kontakt med, och handledning av, RSU:s behandlare, samt omedelbart rapportera till den samme, om problem uppstår. Medverka vid återkommande uppföljningsträffar med placerande myndighet. Medverka vid RSU:s återkommande utbildningsträffar. Omedelbart meddela eventuella förändringar av familjesituationen eller familjesammansättningen till RSU. I första hand planera egen semester till perioder när man inte har placering, och om detta inte är möjligt, i god tid meddela semesterplaner till RSU så att dessa inte inverkar negativt på klientens placering och mående. Medverka till uppdatering av familjehemsutredning samt inlämna nya registerutdrag från socialtjänst en gång per år och Rikspolisstyrelse två gånger per år. Folkbokföring Vid placering i familjehem ska klienten ändra sin folkbokföringsadress till familjehemmets adress. Detta är en förutsättning för att familjehemmets hemförsäkring skall omfatta klienten. Klientens behandlare fyller i Skatteverkets blankett Flyttning inom Sverige och skickar in den till Skatteverket. Klienten skrivs i de flesta fall på familjehemmets adress. Detta är en förutsättning för att familjehemmets hemförsäkring ska gälla om klienten till exempel råkar ha sönder något i familjehemmet under sin vistelse där. En in blancoblankett ifylls där klienten skriver namn, personnummer och telefonnummer, samt sin tidigare adress. Denna blankett förvaras i klientens akt, och används i de fall då klienten avviker. Om klienten har avvikit används denna blankett för att skriva tillbaka klienten på hans/hennes tidigare adress. I vissa fall kan det bli aktuellt med församlingsadressen i klientens hemort. I de fall då klienten inte kan folkbokföra sig på familjehemmets adress behöver man ha en dialog med placerande myndighet om hur försäkringsfrågan skall lösas. Detta kan t.ex. vara aktuellt under en planerad eller pågående utredning som sker i klientens hemkommun. Om klienten vill ha sin post till familjehemmet skall en c/o-adress anmälas och det görs genom att fylla i blankett Särskild postadress som sedan skickas till Skatteverket. Förberedelser inför utflytt från familjehem Klientens flytt från familjehemmet till eget boende kan ske på olika sätt. En del flyttar direkt in i den egna bostaden, vissa gör det successivt under olika lång tid. Allt för att underlätta och stödja den många gånger händelserika processen. Ibland finns familjehemmet kvar (efter

12 12 behandlarens bedömning och klientens önskemål) som stöd under en övergångsperiod. Omfattningen och innehållet i det stödet anges tydligt i utflyttningsplanen och ett schema görs tillsammans med familjen och klienten om flytten skall ske successivt. Ett avtal om innehåll/omfattning i kontaktmannaskapet upprättas. Företagspolicy RSU AB arbetar med rehabilitering av vuxna missbrukare. En uppgift som ställer stora krav på vår förmåga att agera noggrant och professionellt, både personligen och som ett lag. Tidigare och nuvarande medarbetare har, under lång tid, genom att agera noggrant och professionellt skapat en djup respekt för RSU och våra metoder. Det övergripande målet skall därför vara att alla inom RSU skall kunna känna stolthet för hur vi löser våra uppgifter och vad vi åstadkommer. Den stoltheten skall göra att alla inom RSU skall, nu och för all framtid, uppfatta sin tid vid RSU som en positiv erfarenhet och en del av sin personliga utveckling Försäkringar RSU har sin företagsförsäkring i försäkringsbolaget SÄKRA där det även ingår en olycksfallsförsäkring (dygnet runt) för samtliga inskrivna klienter när de vistas utanför familjehemmet. Beroende på familjehemmets hemförsäkring skall klienten skriva sig hos familjen för att omfattas av familjens hemförsäkring allt efter KSL riktlinjer. Vid eventuella incidenser/skador i familjehemmet orsakade av klienten eller klientens anhöriga ska följande ske: Sakförsäkring skall alltid tillämpas i första hand och därefter RSU:s ansvarsförsäkring. Generell oaktsamhet ersätts i stort sätt aldrig och därför kan klienten bli ersättningsskyldig. Det är mycket viktigt att familjerna kompletterar sin hemförsäkring med en tilläggsförsäkring (allrisk, hemplus) och att de är medvetna om att i vissa fall ska deras försäkring användas. RSU står för självrisken och eventuell annan kostnad som försäkringen inte täcker efter en bedömning av händelseförloppet Handledning till familjehem RSU erbjuder i utbildande syfte kontinuerlig handledning till Er familjehem. Denna handledning sker i första hand via RSU:s behandlare som ansvarar för klientens rehabilitering, men även via familjehemsansvarig på RSU. RSU:s familjehem erbjuds på detta sätt både stöd och vägledning i konkreta vardagssituationer såväl som kommunikations- och systemteoretiska metoder och tillvägagångssätt. Ibland, om det kan gynna klientens utveckling och rehabilitering, sker handledning av Er familjehem tillsammans med klient, behandlare och familjehemsansvarig Journalanteckningar RSU:s behandlare för journal för var och en som är inskriven för vård eller behandling hos Ramlösa Social Utveckling. Journalen innehåller, förutom anteckningar om beslut och

13 13 åtgärder, uppgifter om faktiska omständigheter och händelser som är av betydelse för att tillgodose den enskildes rätt till en insats som är av god kvalitet och uppfyller kraven på säkerhet. Syftet med att kontinuerligt föra journal på RSU:s klienter är dels att tillgodose den enskildes rätt till insyn i vården och behandlingen, samt möjliggöra uppföljning, utvärdering och tillsyn av den vård som bedrivs. Klagomålshantering Vi på RSU är tacksamma för klagomål. Det finns ingenting som är så bra att det inte kan bli bättre. Att arbeta med människor är svårt och kräver hela tiden kontinuerliga förbättringar. Ibland gör vi fel. Klagomål är en missnöjesyttring och oftast information om att något i verksamheten inte fungerar tillräckligt bra. Denna information är ovärderlig för oss, eftersom den ger oss möjlighet att rätta till det som blivit fel. Det är viktigt att alla synpunkter och eventuella klagomål, som kan bidra till att föra utvecklingen framåt, lämnas och att de når fram till RSU:s ledningsgrupp. Klagomål kan lämnas via telefon, skriftligt via brev eller e-post eller vid ett personligt möte. Klienternas ekonomi Familjehemmet står för omkostnader för hyra, mat, telefon genom ersättning som betalas ut från RSU. Klienten står för sina egna utgifter såsom kläder, cigaretter, att fylla på mobiltelefon, godis etc. via egen inkomstkälla. Vid behov av skuldsanering stöttar behandlaren, om placerande myndighet tillåter, klienten till kontakt med kommunens budgetrådgivning. Inga avbetalningar eller sparande av fickpengar administreras av RSU. Ett av RSU:s mål för klienten är en aktiv fritid och det är upp till var och en att hitta en aktivitet som passar dem. Det kan röra sig om allt ifrån att gå på gym till att gå en målerikurs. Aktivitetsbidrag utgår med kronor per månad som RSU står för. Det är viktigt att kvitto på aktiviteten kan redovisas till kontoret. Om klienten är intresserad av att gå på gym väljer RSU i första hand Friskis och Svettis, eftersom deras verksamhet har ett bra pris för fortsatt träning även efter behandlingstiden och finns på de flesta orter i landet. RSU bekostar även klientens tåg- respektive busskort. Krishantering Vid allvarliga händelser såsom olyckor, extraordinära händelser eller svåra påfrestningar på företaget ställs större krav på RSU organisation än i normalfallet. Det krävs ett samordnat agerande och förmågan att ge och ta emot information måste utökas. För att bättre motsvara dessa krav finns det i RSU en krisorganisation. Organisationen leds och samordnas av Verksamhetschefen eller i dennes frånvaro av behandlingssamordnare. Organisationen består av Verksamhetschef, behandlingssamordnare, sjuksköterska, (läkare vid tillgång), familjehemsansvarig samt administrationsansvarig. Ledningscentral upprättas på RSU ordinarie kontor alternativt i Ramlösa Brunnshotell.

14 14 Lagrum för RSU:s placeringar På Ramlösa Social Utveckling tar vi emot klienter från olika huvudmän, vanligen socialtjänst och kriminalvård. För samtliga placeringar gäller alkoholförbud. Från socialtjänsten har vi placeringar jämlikt socialtjänstlagen (SoL), Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och Lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Från kriminalvården har vi följande placeringar: Vårdvistelse, placering enligt 56 Lagen om kriminalvård i anstalt av intagna med missbruksproblem. Vårdvistelse beviljas den som har behov av vård eller behandling mot missbruk eller beroendeframkallande medel eller liknande som kan antas ha samband med hans eller hennes brottslighet när det inte bedömes finnas risk för att den intagne kommer att begå nya brott eller missköta sig i vård. Klient som är placerad i familjevård enligt denna paragraf ska tillbringa sin huvudsakliga tid tillsammans med familjen. Ledighet under större del av dag, som överstiger tre timmar, eller över en natt får endast beviljas i samråd med, och i enlighet med vad som meddelats av placerande enhet. Tillstånd ska vid varje enskilt tillfälle inhämtas av placerande enhet. Familjehemmet ska kontinuerligt fylla i Ramlösa Social Utvecklings närvarorapport. Klient som är placerad enligt ovanstående paragraf får inte resa utanför Sveriges gränser utan anstaltens godkännande. Misskötsamhet anmäls via RSU omgående till anstalten. När betalningsansvaret för klienten övergår till socialtjänsten ansvarar socialtjänsten för gemensamma uppföljningsmöten med frivården. Kontraktsvård, regleras i Brottsbalken 30 kap 9 2 st 3 p samt 28 kap 6a, samt kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om kontraktsvård. Kontraktsvård är en särskild form av skyddstillsyn som innebär att den dömde får behandling istället för fängelsestraff. Kontraktsvård är i första hand avsett för den som normalt skulle dömas till fängelse men vars brottslighet huvudsakligen kan relateras till missbruk av beroendeframkallande medel och som är villig att underkasta sig vård och behandling enligt en särskild plan. Tillsammans med frivården och socialtjänsten bestäms en lämplig behandling. Den misstänkte skriver under ett kontrakt där han förklarar sig villig att genomgå behandlingen. Genom att skriva under kontraktet har den misstänkte valt behandling i stället för fängelse, och samtidigt förbundit sig att följa behandlingsplanen. När domstolen dömer till kontraktsvård anges i domen vilket fängelsestraff individen skulle annars ha fått om han istället dömts till fängelse. Om den dömde avbryter behandlingen eller missköter sig allvarligt på annat sätt kommer det att rapporteras till åklagaren. Det kan innebära att den dömdes dom ändras till fängelse i en ny rättegång. Klient som är placerad i kontraktsvård får inte resa utanför Sveriges gränser utan frivårdsassistentens godkännande. Om klienten avviker från familjehemmet är RSU skyldig att kontakta jourhavande åklagare i hemkommunen. Misskötsamhet anmäls till frivårdsinspektören. På helger eller kvällar är RSU skyldig att kontakta jourhavande åklagare i hemkommunen (polisens telefonnummer).

15 15 Lagrum som reglerar familjehemsvård Lagstiftningen som reglerar familjehemsvård står huvudsakligen att finna i Socialtjänstlagen (SoL), i lag med särskilda bestämmelser om vård av unga ( LVU), i lag samt socialtjänstförordningen. Ledighet för klienter inom RSU Det händer att klienten vill åka hem till sina anhöriga under vistelsen hos RSU. Det kan röra sig om dagsbesök, helgbesök eller längre period vid sommar och långhelger. Det är behandlaren tillsammans med placerande myndighet som tar beslut om beviljad ledighet. Om klienten har underhållsbehandling ska även beroendemottagningen vara delaktig i beslutet med tanke på medicineringen. När det gäller matkostnad i samband med ledighet ska familjehemmet ge klienten 100 kr per dygn för att täcka upp matkostnaderna då klienten inte är i familjehemmet. Läkemedelsassisterad underhållsbehandling Heroin är en av de mest beroendeframkallande droger vi känner till inom missbruksvården. Av den anledningen misslyckas oftast behandlingsinsatserna trots att klienten i fråga är motiverad till ett fortsatt drogfritt liv. Andelen heroinberoende ökar för varje år samtidigt som det också kryper allt längre ner i åldrarna. Inom missbruksvården känner vi väl till svårigheterna med att få personer med beroende att kvarstanna för behandling. En del av dessa heroinister kan därför behöva kompletterande farmakologiskt stöd med Subutex, Suboxone eller Metadon för att minska suget efter droger. På så sätt ges ett andrum och möjlighet att ordna upp sinsociala situation med till exempel sysselsättning, återupprätta sociala kontakter, framtidsplanering. RSU har därför ett vårdprogram för läkemedelsassisterad underhållsbehandling och kan utifrån detta göra individuellt planerade behandlingar efter särskilda behov. RSU vänder sig till opiatberoende personer som har önskemål om farmakologisk behandling. Behandlingen syftar till att den opiatberoende ska upphöra med sitt missbruk samt få en förbättrad hälsa och social situation. Behandlingen är inriktad på att bryta drogidentiteten för att kunna uppnå en lyckad social rehabilitering med sysselsättning, bostad och meningsfull fritid. Behandlingen ges både i familjehemsvård och/eller som öppenvård. För att behandlingen ska kunna genomföras krävs samordning med socialtjänsten i varje enskilt ärende med en så kallad vårdplan. Arbetet i Ramlösa Social Utveckling AB präglas av teamarbete där socialtjänsten är en viktig del. Dessutom kan anhöriga inbjudas, då vi anser att de är en viktig resurs runt patienten. RSU har bedrivit substitutionsbehandling sedan sommaren 2002 och är medlemmar i nationella nätverket för uppföljning och kunskapsutveckling i arbetet med läkemedelsassisterad behandling av opiatberoende samt medlemmar i Svensk förening för Beroendemedicin sedan Programmet riktar sig till opiatberoende personer över 20 år med minst ett års dokumenterat opiatberoende som genomgått minst ett seriöst behandlingsförsök tidigare. RSU:s m ottagning är centralt belägen nära allmänna kommunikationer och har öppet sju dagar i veckan. Vi samarbetar med flera andra sjukvårdsinstanser för att uppnå en obruten vårdkedja.

16 16 Mat Mat är för många av oss människor en källa till både glädje och njutning. När man är familjehem är det dock inte ovanligt att konflikter om mat kan uppstå med klienten. Många av RSU:s klienter har under en längre tid levt ett liv av missbruk där också deras relation till mat har blivit störd. En del äter för mycket och andra äter för litet. Gemensamt för nästan alla är att de äter fel, det vill säga att de äter mat som inte direkt gynnar kroppens välmående. När man som klient blir placerad i familjehem kan det därför ta tid att vänja sig vid, och tycka om, den mat som familjehemmet serverar. Kanske tycker man inte om lagad mat, utan föredrar snabbmat. Kanske har man svårt för att äta grönsaker, medan man längtar efter sött. RSU:s erfarenhet är att det bästa sättet undvika konflikter kring familjehemmets mathållning är att lyssna till klienternas önskemål och göra dem delaktiga i planeringen kring vad familjen ska äta. Så småningom brukar familjehem och klient hitta fram till en gemensam smak för vad som är gott och inte. Medicinering av klienter med ADHD I de fall då en person, trots adekvata anpassningsåtgärder, har stora kvarstående ADHD-relaterade svårigheter bör läkemedelsbehandling övervägas. Medicinering av personer med ADHD kräver en stabil behandlingsallians mellan klient och behandlare och att behandlaren har god kännedom om klienten och dennes situation. Det är ofta personer som är väl motiverade för att inleda behandlingen men som kan ha svårt att upprätthålla behandlingsföljsamhet. Klienten måste ta sin medicin varje dag och måste, i varje fall i starten, stå ut med vissa biverkningar vilket inte alltid är så lätt för en person med ADHD. Därför måste klienten ha tät kontakt med den mottagning som ansvarar för medicineringen för uppföljning av behandlingsresultat och eventuella biverkningar. För att skapa en kontinuitet i dessa kontakter visar erfarenheter att det är en stor fördel att en sjuksköterska som är lätt att kontakta ansvarar för kontrollerna. Beroendemottagningen har möjlighet att behandla med centralstimulantia i de fall då patienten är utredd med diagnosen ADHD/ADD samt att remitterande kund godkänner behandlingen. Det är även viktigt att innan behandling inleds, ha kontakt med den sjukvård som klienten tillhör för att försäkra sig om att ett övertagande av klientens behandling är möjligt när denne är färdigbehandlad hos oss. Behandlingen inleds med att kontrollera blodstatus, blodtryck, puls samt vikt. I vissa fall även EKG. Om dessa parametrar visar utan anmärkning, kan medicinering inledas. Klienten kommer till mottagningen dagligen under den första månaden och blodtryck följs vid varje höjning. Efter en månad utvärderas följsamheten och behandlingen och en individuell fortsatt planering görs gällande hemdoser. Metoder för klientarbetet RSU använder sig av flera olika evidensbaserade metoder utifrån beprövad erfarenhet i enlighet med de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård. Vi arbetar generellt efter en lösningsfokuserad och förändringsinriktad metod som bygger på den goda relationen där vi vill skapa delaktighet, gemenskap, trygghet och tillit. Olika

17 17 metoder som; miljöterapi, KBT, jagstärkande samtal, positiv beteendeförstärkning, färdighetsträning och social träning ligger till grund för det dagliga arbetet. Utöver dessa mer allmänna metoder arbetar vi även enligt nedanstående förhållningssätt/ program: Community Reinforcement Approch, CRA Syftet med CRA är att skapa ett kraftfullt förstärkningssystem för beteenden som innebär drogfrihet. Genom CRA ställs frågor kring hur klientens förstärkningssystem ser ut. Behandlaren försöker, tillsammans med klienten, utforska vad det är som vidmakthåller klientens missbruk av droger samt utröna i vilka specifika situationer missbruk respektive önskvärt beteende förekommer hos klienten. CRA:s huvuduppgift är att upptäcka det som kallas utlösare till drogbeteende samt uppmärksamma förstärkare för alternativa beteenden som är bättre anpassade till ett nyktert liv. Dialektisk Beteende Terapi/DBT DBT bygger dels på sedvanliga beteendeterapeutiska och kognitiva tekniker, dels på zenbuddistiska strategier för att acceptera nuet. Grundantagandet i DBT är att patienten saknar färdigheter, eller har färdigheter som inte används när det bäst behövs, och att terapin ska hjälpa klienten att lära sig färdigheter och kunna integrera dessa i sitt dagliga liv. DBT bygger på antagandet att grundproblemet för patienten är att hon har stora svårigheter att reglera känslor. Flertalet borderlinebeteenden uppfattas antingen som försök att reglera känslorna som exempelvis att dämpa ångest genom att skära sig eller som direkta resultat av att inte kunna styra känslorna som exempelvis vredesutbrott som individen inte klarar att bromsa. Skulle det vara till gagn för terapin kan sessionerna förläggas någon annanstans, exempelvis hemma hos patienten. DBT har nästan en oändlig flexibilitet när det gäller formen för terapi men mycket lite flexibilitet då det gäller funktionen. Terapeuten utgår alltid från att vad än patienten gör, så gör hen så gott den kan i ögonblicket. Färdighetsträning Färdighetsträning är en del av DBT, men kan även användas som en egen metod. Många av RSU:s klienter saknar förmågan till, färdigheter, att vara här och nu. De har svårt med koncentration och uppmärksamhet. Många har även svårigheter att styra sina känslor och beter sig därför ofta oberäkneligt och impulsivt. Några har dessutom svårigheter att hävda egna behov i relation till andras och kommer därför lätt i konflikt med omvärlden. Denna konflikt blir därefter ofta mycket svår för dem att hantera. De flesta av RSU:s klienter har även svårt att stå ut när det uppstår en krissituation runt dem. RSU:s färdighetsträning syftar till att stärka klienterna förmåga att hantera livets olika svårigheter och innehåller fem olika steg som samtliga, på olika sätt, syftar till att öka patientens förmåga att bete sig effektivt. Färdighetsträningen är konkret och har till uppgift att hjälpa klienten att bättre hantera vardagens alla bekymmer och problem.

18 18 Hasch-programmet Hasch-programmet är en praktisk metod som används för att hjälpa haschmissbrukare ur sitt missbruk. Metoden har växt fram ur en kombination mellan praktiskt arbete med missbrukare och en genomgång av vetenskapliga studier på de skadeverkningar cannabis framkallar. Metoden är användbar för alla klienter som på något vis missbrukar hasch, blandmissbrukare såväl som rean haschmissbrukare. Behandlingen innehåller tre olika steg. Dessa är inte isolerade från varandra, utan kan i perioder överlappa varandra. Det första steget pågår från det tillfälle behandlaren träffar klienten för ett första samtal till haschets lugnande verkan inte längre förmår hålla den framväxande ångesten tillbaka. Detta steg har en medicinsk karaktär där behandlaren diskuterar klientens upplevelse av haschets farmakologiska effekt samt de avtändningssymptom som visar sig. Fastän haschrökaren kan ha gjort ett längre uppehåll i sitt droganvändande är han för det mesta inte medveten om vilka avtändningssymtomen är. Det andra steget pågår under den period haschets lugnande effekt inte längre håller ångesten på en låg nivå, dvs till och med tredje veckan efter sista röktillfället. Det andra steget har en psykologisk prägel och känslor av ensamhet och isolering blir påtagliga för klienten, men också andra känslor gör sig påminda. Det tredje steget infinner sig när den av haschet framkallade ångesten klingar av och när klienten får en nyfunnen kraft att försöka reparera den ofullständiga bild han har haft av verkligheten. Det tredje steget har ett socialt särmärke och är starten på en ny identitetsutveckling för klienten. Behandlingen avslutas sedan med en stödkontakt mellan behandlare och klient. Mindfulness/ Medveten närvaro Mindfulness är en del av DBT, men kan även användas som en separat teknik. Mindfulness eller medveten närvaro, är en västerländsk meditations- och terapimetod som har sitt ursprung i öst, bl.a. ur Buddismen. Mindfulness är en beprövad metod som kan hjälpa klienten att ta kontroll över negativa, destruktiva tankar och känslor. Mindfulness minskar stress och oro och höjer, genom att skapa bättre förståelse för det som händer i och omkring klienten, klientens medvetenhet i vardagen. Med Mindfulness lär sig klienten att vara här och nu. Hen lär sig att uppleva nuet i stunden utan att tolka eller förvränga det hen upplever. Hen blir också medveten om när hen inte är i nuet, utan istället är fast i tankar och känslor från det som varit eller inför det som

19 19 komma ska. Genom övningar i Mindfulness lär klientens sig att bara vara här och nu genom att koncentrerat observera tankar och sinnesintryck. Fördelen med mindfulness är att klienten lär sig släppa taget om sitt ego och lär sig acceptera allt som det är, att inte vara dömande men även inte vara slav under sina ofta automatiserade tanke- och känslomönster. Mindfulness handlar bland annat om sinnesnärvaro. Genom att vara medvetet närvarande i nuet kan klienten bli friare att välja hur hen vill agera på det som händer i tankar, känslor och kropp i varje ögonblick. Motiverande samtal, MI MI är en klientcentrerad, direktiv metod som, genom att utforska och lösa upp Ambivalens, bygger upp den inre motivationen för förändring. Metoden stimulerar klienten att på egen hand lösa problemen i sitt eget liv. Det viktigaste för behandlaren är att lyssna helt och fullt på klienten för att försöka förstå klientens synsätt. Det är också viktigt att visa att man tror på klientens förmåga att hitta de rätta vägarna i den egna tillvaron och att man som behandlare stimulerar och förstärker klientens steg i en positiv riktning. De förhållningssätt som rekommenderas i MI är; motivation (vilja, kunna, beslut), empati och klientcentrering. MI-andan präglas av att respektera autonomi, framkalla förändring och samarbete. Kommunikationsfärdigheterna i MI består av att bekräfta, ställa öppna frågor - samtalet skall ha fler öppna än slutna frågor, reflektion - upprepning, omformulering, tolkning, känsla samt sammanfattningar där man som behandlare för fram båda sidorna av problemet. Kriminalitet som livsstil Utbildning i kriminella tankemönster, enligt Gunnar Bergstöms metod, Kriminalitets som livsstil, är ett kognitivt påverkansprogram för ungdomar och vuxna med kriminella tankemönster. Grundfilosofin i materialet, vad gäller kriminalitet, är till vissa delar hämtat från psykolog Glenn D. Walters i USA. Walters arbete har därefter omarbetats av Gunnar Bergström för att bättre passa svenska förhållanden. Programmet kan användas både i grupp och enskilt. Studier har dock visat att det, hos ungdomar, finns en icke önskvärd negativ överspridning när programmet används i grupp. RSU har därför valt att enbart arbeta individuellt med Kriminalitet som livsstil. Basavsnitten i programmet består av 22 sessioner. Dessa kan, om behov finns, utökas upp till 52 sessioner. De klienter som eventuellt kan vara aktuella för kriminalitet som livsstil får genomgå en utredning innan de deltar i programmet som helhet. Utredningen sker vid de två första sessionerna och omfattar psykologisk inventering av kriminella tankemönster (PIKT), psykosocial historia, kemiskt beroende samt kriminell livsstil. Därefter anpassar behandlaren kriminalitetsprogrammet utifrån individens behov och förutsättningar. Tolvstegsmetoden Tolvstegsprogrammet är ett alkohol- och narkotikaprogram, som ursprungligen utarbetats av Anonyma Alkoholister (AA). Programmet kallas ibland även för Minnesotamodellen och har som namnet antyder sitt ursprung i USA.

20 20 Enligt tolvstegsmetoden är alla former av missbruk en sjukdom. Individen behöver därför inte lasta sig själv för sitt drickande men är däremot ansvarig för sitt tillfrisknande. Det första steget mot tillfrisknande är förståelse för tillståndet och att man inte har kontroll över sitt alkoholberoende eller drogmissbruk. Enligt tolvstegsmetoden ges lektioner om kemiskt beroende ur en rad olika synvinklar. Klienten får kännedom om sjukdomsbegreppet, förnekande, återfallsprevention med mera. I samtal talar klienten och behandlaren om konsekvenser av missbruket och hur det påverkar klientens liv. Vid sidan om de enskilda behandlingssamtalen på RSU deltar även klienten på AA-, eller NA- möten där de träffar och lyssnar på andra missbrukare. Klienten får genom detta en insikt om sitt eget beroende och en styrka att börja ta ansvar för sitt eget tillfrisknande. Anhöriga ses som en viktig del av behandlingen och involveras därmed. I regel består behandlingen av en primärfas följt av en uppföljning förutom fortsatt deltagande i möten till det relevanta tolvstegsprogrammet. Längden på behandlingen varierar från 4-6 veckor för slutenvårdsbehandlingar, efterbehandling i några veckor och uppföljande möten i ungefär ett år. Öppenvårdsbehandlingar varar i regel längre, ofta ett år i behandling och sex månader till ett år i efterbehandling. På RSU består behandlingen av individuella samtal. Väckarklockan Väckarklockan är ett tydligt strukturerat manualbaserat program som används för att förebygga återfall vid beroende. Väckarklockan är baserat på Projekt MATCH Cognitive- Behavioural Coping Skills Therapy manual och är utformad efter svenska förhållanden. Väckarklockan innehåller material för 21 sessioner. Tio av dessa är obligatoriska och elva är valfria. Målsättningen med programmet är att lära klienten använda aktiva beteendemässiga eller kognitiva strategier för att kunna hantera sina problem istället för att förlita sig på drogen som en icke ändamålsenlig copingstrategi. Väckarklockan ger också en träning av färdigheter som leder till ökat socialt stöd, vilket är en av de viktigaste förutsättningarna för fortsatt drogfrihet. Misstanke om alkoholintag hos klient Vid misstanke om alkoholintag finns tillgång till alkometer på RSU:s beroendemottagning som mäter halten av alkohol i utandningsluften. Vid misstanke om alkoholkonsumtion dagar tillbaka kan man även ta blodprov (B-PEth). Allmän remiss fylls i, enligt samma rutiner som ovan, och den inskrivne skickas till provtagningscentral på närmaste sjukhus alternativt vårdcentral Omkostnadsersättning till familjehem Omkostnadsersättningen är den del av familjehemmets ersättning från RSU som ska täcka familjehemmets utgifter för klientens uppehälle. I detta ingår utgifter för: Mat Husrum

RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV FAMILJEHEM

RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV FAMILJEHEM SOCIALFÖRVALTNINGEN Charlotte Bergström, 0554-194 50 charlotte.bergstrom@kil.se 2015-05-13 Beslutade av SN 84 2015-05-20 RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV FAMILJEHEM INDIVID-OCH FAMILJEOMSORGEN I KILS KOMMUN

Läs mer

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå Information till er som funderar på att bli familjehem Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård Boden, Kalix, Luleå och Piteå 1 Välkommen till vår informationssida! Ring gärna så får vi informera och

Läs mer

Ej vinstdrivande familjehemsvård med konsulentstöd sedan 1986

Ej vinstdrivande familjehemsvård med konsulentstöd sedan 1986 Ej vinstdrivande familjehemsvård med konsulentstöd sedan 1986 F ö r s t ä r k t F a m i l j e h e m s v å r d f ö r u n g d o m a r o c h v u x n a Konsulentstödd familjehemsvård för vuxna Stiftelsen Bergslagsgårdar

Läs mer

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm Centrum för Psykiatriforskning

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem Vi är ett mindre förstärkt familjevårdsföretag med säte i Borås. I vår verksamhet arbetar personal med lång, gedigen utbildning och erfarenhet inom missbruksvård och mänskligt beteende (konsulenter). Vi

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

2006-09-01. Dnr SN 2006/81. Riktlinjer. Insatser till personer med missbruk och beroendeproblem

2006-09-01. Dnr SN 2006/81. Riktlinjer. Insatser till personer med missbruk och beroendeproblem 2006-09-01 Dnr SN 2006/81 Riktlinjer Insatser till personer med missbruk och beroendeproblem Nacka kommun Innehåll INLEDNING...1 LAGSTIFTNING...1 KOMMUNENS UTGÅNGSPUNKTER...2 HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION...2

Läs mer

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den

Läs mer

Har alkohol eller droger blivit ett hinder i ditt liv? Kontakta oss på avdelningen för missbruk och beroende, Socialkontoret

Har alkohol eller droger blivit ett hinder i ditt liv? Kontakta oss på avdelningen för missbruk och beroende, Socialkontoret Har alkohol eller droger blivit ett hinder i ditt liv? Kontakta oss på avdelningen för missbruk och beroende, Socialkontoret Om du har egna problem Har alkohol eller droger blivit ett problem eller hinder

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde

2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde 2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö Information Regional Avd för opiatberonde Inledning 3 Uppdrag 3 Inför inläggning 3 På avdelningen 4 Riktlinjer för behandling av heroinabstinens

Läs mer

familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder

familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder 1 Vad är familjehem, förstärkt familjehem, kontaktfamilj och jourhem? Familjehem, förstärkt familjehem, kontaktfamilj och jourhem är vanliga hem som på

Läs mer

Riktlinje för SoL Vuxna

Riktlinje för SoL Vuxna nternati Riktlinje för SoL Vuxna Beslutad av Individ- och familjenämnden 29 mars 2012 program policy handlingsplan riktlinje Riktlinje för SoL Vuxen program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder

Läs mer

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Sävsjöviks förstärkta familjehem Sävsjöviks förstärkta familjehem Vi erbjuder familjehemsvård för vuxna personer med missbruk och / eller kriminalitet. Vår målgrupp är företrädesvis Individer med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Riktlinjer för ersättning och villkor vid familjehemsvård av barn och unga

Riktlinjer för ersättning och villkor vid familjehemsvård av barn och unga 2009-11-25 Socialförvaltningen Inga-Stina JohanssonIndivid- och familjeomsorg Socialnämnden Riktlinjer för ersättning och villkor vid familjehemsvård av barn och unga Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Social dokumentation

Social dokumentation Sid. 1 (6) Programområde eller övergripande: Äldreomsorgen Framtagen av: Ingrid Fagerström Utbildnings- och kvalitetssamordnare Gäller from: 100218 Verksamhet: Beslutad av: Socialnämnden 100218 13 Reviderad:

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Handlingsplan för en drogfri arbetsplats

Handlingsplan för en drogfri arbetsplats Sida 1/8 Handlingsplan för en drogfri arbetsplats Handlingsplanen för en drogfri arbetsplats kompletterar policyn för en drogfri arbetsplats och omfattar regler, ansvarsfördelning, organisation och rutiner

Läs mer

Social dokumentation. inom enskild verksamhet. Social journal? Vad ska dokumenteras? När ska det dokumenteras? Hur ska den förvaras? Vad säger lagen?

Social dokumentation. inom enskild verksamhet. Social journal? Vad ska dokumenteras? När ska det dokumenteras? Hur ska den förvaras? Vad säger lagen? Social dokumentation inom enskild verksamhet Social journal? Vad ska dokumenteras? När ska det dokumenteras? Hur ska den förvaras? Vad säger lagen? Social dokumentation inom enskild verksamhet ISSN 1103-8209,

Läs mer

Drogpolicy för Vansbro Utbildningscenter

Drogpolicy för Vansbro Utbildningscenter Drogpolicy för Vansbro Utbildningscenter På Vansbro Utbildningscenter vill vi klart markera att all användning och hantering av alkohol och droger (se rubrik Vad är en drog?) inom skolans verksamhet inte

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

ansöka om god man eller förvaltare

ansöka om god man eller förvaltare Överförmyndarnämnden Information ansöka om god man eller förvaltare Viktigt att känna till om godmanskap Godmanskap är en frivillig insats som förutsätter samarbete mellan den gode mannen och huvudmannen.

Läs mer

Drogpolicy för Helixgymnasiet

Drogpolicy för Helixgymnasiet 1(6) Drogpolicy för Helixgymnasiet Bakgrund På Helixgymnasiet bryr vi oss om våra elever och deras framtid. Drogmissbruk i skolan och på fritiden är en av de faktorer som kan vara avgörande för individens

Läs mer

Uppdrag som kontaktperson

Uppdrag som kontaktperson Stöd och omsorg Uppdrag som kontaktperson 1. Uppdrag: Kontaktperson Biträde av kontaktperson är en rättighet för de personer som omfattas av lagen LSS och som har behov av insatsen. Många funktionshindrade

Läs mer

Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun!

Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun! Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun! Information till uppdragstagare i Funktionshinderomsorgen 2011-05-25 Innehållsförteckning Organisationsbeskrivning... 1 Målgrupp...1 Rättigheter för personer

Läs mer

Rutiner och checklista vid rekrytering av familjehem

Rutiner och checklista vid rekrytering av familjehem Rutiner och checklista vid rekrytering av familjehem Rutinerna följer Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2012:11 (S), Checklistan förvaras, efter att den fyllts i och undertecknats, i

Läs mer

KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012

KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012 1 Vård och omsorg 2011-04-12 Beställarenheten Dnr VON 95/11 KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012 Utförare = Driftansvarig,

Läs mer

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren Rapport 2013 Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren rapport 2013-04-10 2(13) Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 4 2. Metod... 4 3. Sammanfattning...

Läs mer

Riktlinjer för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU

Riktlinjer för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU Dnr SN13/38 RIKTLINJER för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU Socialnämnden 2013-12-19 Dnr SN13/38 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Målgrupper... 3 2.1 Målgrupp för insats enligt

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

Stiftelsen Credo. Konsulentstödd familjehemsvård för vuxna och ungdomar

Stiftelsen Credo. Konsulentstödd familjehemsvård för vuxna och ungdomar Stiftelsen Credo Konsulentstödd familjehemsvård för vuxna och ungdomar Varken du eller jag kan allt Men så säker är jag på att vi har något att lära varandra /Jocke Credos grundfilosofi är att alla människor

Läs mer

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet.

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet. September 2012 RUTIN FÖR ATT ANSÖKA OM SÄRSKILD FÖRORDNAD VÅRDNADSHAVARE (SFV) FÖR ENSAMKOMMANDE BARN När ett barn som har kommit till Sverige utan vårdnadshavare får permanent uppehållstillstånd (PUT)

Läs mer

påverkade av droger på arbetsplatsen försämrar både den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön samt medför risker i arbetet för alla berörda.

påverkade av droger på arbetsplatsen försämrar både den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön samt medför risker i arbetet för alla berörda. Sid 1/5! 1 av! 5 DROGPOLICY En Blanketten god arbetsmiljö skickas till ALFEMA är en självklarhet Care, Fjärdhundragatan i arbetslivet. 14, Anställda. som använder och är påverkade av droger på arbetsplatsen

Läs mer

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn RIKTLINJE Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn Dokumentets syfte Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att ensamkommande barn som placerats i Nacka kommun får en rättssäker handläggning.

Läs mer

LVU-utbildning den 24 mars 2011

LVU-utbildning den 24 mars 2011 LVU-utbildning den 24 mars 2011 LVU lag med särskilda bestämmelser om vård av unga. Förutsättningar för tillämpning Gäller alla barn som vistas i Sverige Missförhållande avseende hemmiljö eller eget beteende

Läs mer

Alkohol och drogpolicy för Kungsbacka Tennisklubb

Alkohol och drogpolicy för Kungsbacka Tennisklubb Alkohol och drogpolicy för Kungsbacka Tennisklubb (071228 - v1.0) Som ett led i föreningens arbetsmiljöarbete är syftet med denna policy att vi skall ha en alkohol-och drogfri miljö i föreningen och att

Läs mer

Drogpolicy och handlingsplan för deltagare i Glokala folkbildningsföreningens verksamhet

Drogpolicy och handlingsplan för deltagare i Glokala folkbildningsföreningens verksamhet Drogpolicy och handlingsplan för deltagare i Glokala folkbildningsföreningens verksamhet Inledning Vi vill markera ett ställningstagande som klart tar avstånd från missbruk av droger av alla slag. Utifrån

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Personlig assistans Umeå kommun. Information till dig som valt Umeå kommun som anordnare av din personliga assistans.

Personlig assistans Umeå kommun. Information till dig som valt Umeå kommun som anordnare av din personliga assistans. Personlig assistans Umeå kommun Information till dig som valt Umeå kommun som anordnare av din personliga assistans. Personlig assistans för vuxna Vår vision är att gemensamt skapa det bästa och självklara

Läs mer

Ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet för äldre samt för personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen (SoL) Information

Ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet för äldre samt för personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen (SoL) Information Ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet för äldre samt för personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen (SoL) Information På länsstyrelsens webbplats finns Riktlinjer för länsstyrelsens

Läs mer

Policy för IOGT-NTO:s centralt anställda gällande Alkohol- och andra droger

Policy för IOGT-NTO:s centralt anställda gällande Alkohol- och andra droger Policy för IOGT-NTO:s centralt anställda gällande Alkohol- och andra droger IOGT-NTO:s mål gällande bruk av alkohol och andra droger: Alla IOGT-NTO:s arbetsplatser ska vara fria från alkohol och andra

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

MED FAMILJEHEM I HELA SÖDRA SVERIGE. Att bo i Familjehem som BARN UNGDOM VUXEN. Våra Familjehem finns i hela södra Sverige. Vuxna

MED FAMILJEHEM I HELA SÖDRA SVERIGE. Att bo i Familjehem som BARN UNGDOM VUXEN. Våra Familjehem finns i hela södra Sverige. Vuxna Att bo i Familjehem som BARN UNGDOM VUXEN Våra Familjehem finns i hela södra Sverige. Barn Ungdomar Vuxna ADT digitaltryck, Borgholm FAMILJEHEM FÖR UTSLUSSBOENDE BOENDE I EGEN STUGA MED STÖD Utslussning

Läs mer

Huvudman Magelungen utveckling AB

Huvudman Magelungen utveckling AB T2_1 2010 v 1.0 BESLUT Tillsynsavdelningen Eva Stoor Karlberg eva.stoor-karlberg@socialstyrelsen.se 2012-04-16 Dnr 9.1-375/2012 1(6) Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 STOCKHOLM Huvudman Magelungen

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

Information till dig som vill bli familjehem

Information till dig som vill bli familjehem 1 (3) Information till dig som vill bli familjehem Vad innebär det att vara familjehem? Att vara familjehem innebär att ta emot ett barn eller en ungdom i sitt hem och ge det en naturlig hemmiljö och en

Läs mer

Förstudie av familjehem

Förstudie av familjehem www.pwc.se Revisionsrapport Stefan Wik Förstudie av familjehem Hultsfreds kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Metod... 1 2. Iakttagelser...2 2.1. Om familjeenheten och

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun.

Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun. relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn BemötAnde Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun. Innehållsförteckning

Läs mer

------------------------------------------------------------------------------------------

------------------------------------------------------------------------------------------ Till: För kännedom sändlista: ------------------------------------------------------------------------------------------ Överklagan gäller den ofrivilliga avstängningen av Anton Ericsson ur Kalmars substitutionsbehandling.

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 Upprättad 2013-01-23 2(7) INLEDNING Omsorgen om funktionshindrade riktar sig till personer med fysiska och psykiska funktionshinder och deras familjer.

Läs mer

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag LAG OCH REGELSTYRD Socialtjänstlagen SoL Förvaltningslagen Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM Offentlighets och sekretesslagen Lagen om stöd

Läs mer

20 frågor om Kriminalvården

20 frågor om Kriminalvården 20 frågor om Kriminalvården Frågor och svar Duveholmsskolan Läsåret 2002-03 Innehållsförteckning HUR MÅNGA FÄNGELSER FINNS DET I SVERIGE?...3 HUR MÅNGA HÄKTEN FINNS DET I SVERIGE?...3 HUR MÅNGA FRIVÅRDSENHETER

Läs mer

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun 2011-04-27 SN 127 SOCIALFÖRVALTNINGEN Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun Den kommunala socialförvaltningens barn- och familjeavdelning ska verka för att på barn och unga växer

Läs mer

Verksamheten Ensamkommande barn och ungdomar. Sociala resursförvaltningen Malmö

Verksamheten Ensamkommande barn och ungdomar. Sociala resursförvaltningen Malmö Verksamheten Ensamkommande barn och ungdomar Sociala resursförvaltningen Malmö Ensamkommande barn Sociala resursförvaltningen Sevdjan Ömer Utslussansvarig Put Boende och Integration Sevdjan.omer@malmo.se

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen Vård- och omsorgsförvaltningen i Ulricehamns kommun 1 av 5 Innehåll 1. Bakgrund...

Läs mer

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens

Läs mer

Riktlinjer för Alkohol & Droger

Riktlinjer för Alkohol & Droger Riktlinjer för Alkohol & Droger Omtanke är en viktig del i FORIAs företagskultur. Genom att förebygga, upptäcka och rehabilitera missbruk visar Du som chef omtanke om dina medarbetare. Tillsammans med

Läs mer

VÄLKOMMEN. Syftet med detta häfte är att informera dig om hur det är att bo på Oasen.

VÄLKOMMEN. Syftet med detta häfte är att informera dig om hur det är att bo på Oasen. VÄLKOMMEN Syftet med detta häfte är att informera dig om hur det är att bo på Oasen. Så här fungerar det för ett barn att bo på Oasen Socialtjänsten har bestämt att du ska bo på Oasen under en viss tid.

Läs mer

Ett kontrakt för livet 2009 PARTER. (Institutionens namn och adress) Statens institutionsstyrelse (SiS)

Ett kontrakt för livet 2009 PARTER. (Institutionens namn och adress) Statens institutionsstyrelse (SiS) 1 Ett kontrakt för livet 2009 Överenskommelse mellan Statens institutionsstyrelse (SiS) och Kommunen beträffande den vård som ges med stöd av lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) och bedrivs

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning

Läs mer

alkohol och droger på arbetsplatsen

alkohol och droger på arbetsplatsen alkohol och droger på arbetsplatsen April 2008 Foto: Patrik Axelsson Alkohol och droger på arbetsplatsen 2008 Missbruk av alkohol och andra droger Missbruk av alkohol och andra droger är vanligt förekommande

Läs mer

Rutin för hantering av missbruk

Rutin för hantering av missbruk 051205_ KMH_Rutin_missbruk.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Rutin för hantering av missbruk Dnr 05/255 05-12-05 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen 105 Postadress: Box 27

Läs mer

Behandlingsprogram. LARO- MOTTAGNINGEN Läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende. Metadonprogrammet

Behandlingsprogram. LARO- MOTTAGNINGEN Läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende. Metadonprogrammet Behandlingsprogram LARO- MOTTAGNINGEN Läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende Metadonprogrammet Verksamhetsområde Beroende- och neuropsykiatri Psykiatridivisionen Akademiska sjukhuset Uppsala

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende

Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende Anders Hammarberg, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm

Läs mer

Gapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014

Gapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014 Gapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014 Helena de la Cour & Ann-Sofi Holmberg Översikt rekommendationer Bedömning

Läs mer

BESLUT. Ärendet Tillsyn enligt socialtjänstlagen (2001:453) av behandlingshemmet 4:e Våningen

BESLUT. Ärendet Tillsyn enligt socialtjänstlagen (2001:453) av behandlingshemmet 4:e Våningen JiL Socialstyrelsen BESLUT 2012-10-23 Dnr 9.1-46133/2012 1(6) T/RegionalatillsynsenhetenSydöst/Sek3 StefanRoman, Stefan.Romangsocialstyrelsen.se 4:e våningen i Jönköping AB Barnarpsgatan 36 553 16 Jönköping

Läs mer

Trygg och säker vård i familjehem och HVB

Trygg och säker vård i familjehem och HVB Trygg och säker vård i familjehem och HVB Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende Antal barn och

Läs mer

Information om försörjningsstöd

Information om försörjningsstöd Information om försörjningsstöd Antagen av socialnämnden 2008-03-19 VAD ÄR FÖRSÖRJNINGSSTÖD? Den som inte kan försörja sig genom inkomst eller på annat sätt, har rätt till försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen

Läs mer

Till dig som vårdas på SiS särskilda ungdomshem med stöd av LVU

Till dig som vårdas på SiS särskilda ungdomshem med stöd av LVU Till dig som vårdas på SiS särskilda ungdomshem med stöd av LVU Kommunen där du bor har bestämt att du behöver vård på ett särskilt ungdomshem som drivs av SiS. Det kan bero på att du lever på ett sätt

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet

Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet April 2015 Om oss Anorexi-Bulimiverksamheten Anorexi-Bulimiverksamheten vid Drottning Silvias Barn-och Ungdomssjukhus består av tre enheter. Förutom dagvårdsavdelningen

Läs mer

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal 1 ( 7) Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal Innehåll Sida Om dokumentation 2 Individuell planering 2 Därför är dokumentation viktigt 2 Vi kan ta del av dokumentationen 2 Förberedelser

Läs mer

Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende

Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende RFMA 2014-12-02 Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Riddargatan 1 (Beroendecentrum Stockholm) Centrum för Psykiatriforskning och Utbildning (CPFU) Karolinska

Läs mer

Vad är nationella riktlinjer?

Vad är nationella riktlinjer? Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version Vad är nationella riktlinjer? Ska vara ett stöd vid fördelning av resurser Ge underlag för beslut om organisation Kan bidra till

Läs mer

Hundgården Lidingö. Avtal om dagisplats. Hundens uppgifter Kundens ex, sid 1(2) Hundägarens uppgifter

Hundgården Lidingö. Avtal om dagisplats. Hundens uppgifter Kundens ex, sid 1(2) Hundägarens uppgifter Hundens uppgifter Kundens ex, sid 1(2) Hundens namn Hundens födelsedatum Hundras Hundens kön Tik/Hane Försäkringsbolag Försäkringsnummer Chippad Ja/Nej Kastrerad Ja/Nej Övrig information t ex Allergier

Läs mer

SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Kontaktpersoner Stadsdelsförvaltning

Läs mer

Drogpolicy fo r SG/So dra Viken

Drogpolicy fo r SG/So dra Viken Drogpolicy fo r SG/So dra Viken INLEDNING På SG/Södra Viken accepterar vi inga droger. Vi vill att våra elever och studenter skall ha en drogfri studietid i en trygg och trivsam arbetsmiljö. Vi ska verka

Läs mer

Socialtjänstlagen. Vad gäller för dig från 1 januari 2002? Lättläst

Socialtjänstlagen. Vad gäller för dig från 1 januari 2002? Lättläst Socialtjänstlagen Vad gäller för dig från 1 januari 2002? Lättläst SOCIALSTYRELSEN 2002 Broschyren kan beställas från: Socialstyrelsens kundtjänst, 120 88 Stockholm. Webbutik Fax 08-779 96 67 Artikelnummer

Läs mer

TILLSTÅNDSPLIKTIG FAMILJEVÅRD. -Mer än en vanlig placering

TILLSTÅNDSPLIKTIG FAMILJEVÅRD. -Mer än en vanlig placering TILLSTÅNDSPLIKTIG FAMILJEVÅRD -Mer än en vanlig placering 2 Vår verksamhetsidé Vi anser att klientens plats ska vara något mer än en vanlig placering. Vi på Familjevårdskonsulenterna (FVK) menar att det

Läs mer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan

Läs mer

Alkohol och andra droger

Alkohol och andra droger Avskrift Missbruk av Alkohol och andra droger på arbetsplatsen Policy och vägledning Missbruk av alkohol och andra droger Missbruksproblem på arbetsplatsen Det finns en tumregel som visar att ca 10 % av

Läs mer

POLICY FÖR RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE DROGER

POLICY FÖR RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE DROGER Fastställd av kommunstyrelsen 2013-04-09 POLICY FÖR RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE DROGER Laholms kommun vill vara en attraktiv arbetsgivare som kännetecknas av en god arbetsmiljö och engagerade medarbetare.

Läs mer

TJÄNSTER & BEHANDLINGSUPPLÄGG

TJÄNSTER & BEHANDLINGSUPPLÄGG TJÄNSTER & BEHANDLINGSUPPLÄGG Abraso stöd & omsorg AB är en verksamhet som erbjuder stöd, omsorg och behandling till såväl enskilda individer som familjer. Målet är att alla som placeras i hem inom Abraso

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Allt missbruk kan behandlas.

Allt missbruk kan behandlas. 2014-08-01 1 (5) DROGPOLICY FÖR VOXNADALENS GYMNASIUM Vision Allt missbruk kan behandlas. Att motverka och förhindra missbruk och ohälsa är viktigt. När individen inte längre har förmågan att ta ansvar

Läs mer

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se Hur mår ni? Vad är (drog)missbruk? Missbruk är bruk av sinnesförändrade

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Mellan (köparen) och (säljaren) har följande avtal träffats avseende plats på (äldreboende) för (namn, pnr).

Mellan (köparen) och (säljaren) har följande avtal träffats avseende plats på (äldreboende) för (namn, pnr). November 2012 AVTAL med förslag till uppdateringar (uppdateringar angivna med understruken text, tidigare gällande text är angivna med kursiv stil) Mellan (köparen) och (säljaren) har följande avtal träffats

Läs mer

Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet

Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet Du kan hjälpa och stödja Som kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet kan du hjälpa och stödja personer med funktionsnedsättningar så att de kan leva

Läs mer