Bostad sr ätt sföreningen Pendeluret 4

Transkript

1 Bostad sr ätt sföreningen Pendeluret 4 Välkommen som medlem i Bostadsrättsföreningen Pendeluret 4! Vi, i styrelsen, hälsar Dig välkommen och hoppas att Du kommer att trivas med Din lägenhet och i vår förening! Bostadsrättsföreningen Pendeluret 4 är en välskött förening med god ekonomi och en fastighet i gott skick. Fastigheten genomgick en stor och omfattande renovering för ett tiotal år sedan innan föreningen övertog fastigheten. Vi har sedan dess fortsatt att underhålla och förbättra fastigheten så att vi alltid skall kunna erbjuda bästa möjliga boende. Under åren gjordes stambyte i huset. I samband med detta byggdes kök och badrum om, och vi fick dessutom en ny och bättre tvättstuga. Året därpå renoverades samtliga balkonger, trapphuset målades och fasaden tvättades. Tidigare, 1988, bytte man en stor del av fönstren i fastigheten, lade om taket mm. Det var med andra ord en fastighet i gott skick som övergick till den nybildade bostadsrättsföreningen den 1 mars Vår fastighet byggdes under de första krigsåren på 1940-talet, och byggmästare var Olle Engkvist. Som byggmästare inredde han den största våningen på 7:e planet till sig själv och kostade där på en unik inredning som är bevarad än idag. Även i övrigt i vår fastighet gjordes särskilda satsningar på material, vilket gjorde det till ett inte helt vanligt hus. Så t ex lade man in kalkstensgolv i hallarna i lägenheterna ett exklusivt golv som naturligtvis har bidragit till lägenhetsvärdet. I samtliga 3:or och 4:or murades det in öppna spisar, vilket får betraktas som relativt ovanligt i ett 40-talshus. Även trapphuset fick en för tiden påkostad design, så man kan kort säga att byggnationen utmärktes av en mycket hög kvalitet. I slutet av detta brev följer några rader om Olle Engkvist och hans banbrytande verksamhet. 1998, efter de omfattande renoveringarna, tog styrelsen för Gålöstiftelsen upp tankarna på en försäljning av fastigheten. Efter ett principbeslut tillfrågades hyresgästerna, om de var intresserade av att överta fastigheten. Andra möjligheter övervägdes också, d v s försäljning till annan privat hyresvärd. En bostadsrättsförening bildades dock som övertog fastigheten enligt ovan till en köpeskilling om ca 41 miljoner kronor. Sedan fastigheten övergått i föreningens ägo har vi fortsatt att göra förbättringar. Bl. a har stora investeringar gjorts genom installation av säkerhetsdörrar till våra lägenheter. Tomten runt huset har snyggats upp med staket på översidan - för att undvika att folk tar genvägar, rosenrabatter har anlagts och rhododendrum och spireabuskar har planterats och i gången utanför entrén har gångvärme installerats. Allt detta har kunnat göras utan att höja föreningens lån. Föreningens styrelse arbetar oförtrutet med att fortsätta hålla fastigheten i gott skick och har under de senaste åren bl. a. målat balkonger och källargolv samt isolerat lägenheternas innergolv mot ytterväggarna. För några år sedan lades ny läkt och papp på taket har nya tvättmaskiner och torktumlare installerats. Taket står nu på tur för en mera omfattande omläggning av plåten, liksom vi också skall göra en allmän översyn av värme och isolering i våra lägenheter. För den kommande tioårsperioden har en ny underhållsplan tagits fram.

2 Att bo i en bostadsrättsförening. Som medlem i en bostadsrättsförening är det viktigt att veta att Du inte äger Din lägenhet, utan en andel i föreningen. Lägenheten ägs alltså av föreningen och Du har genom Ditt medlemskap nyttjanderätt till den. Föreningen, genom dess styrelse, har alltså det yttersta ansvaret för att hela fastigheten, inklusive alla lägenheter, förråd, kommersiella utrymmen och omgivande tomt hålls i gott skick. Föreningens stadgar och Riktlinjer för vårt boende är bifogade till denna skrift. Läs dem och sätt Dig in i vad som gäller! En förening blir aldrig bättre än vad medlemmarna gör den till. Missköts den, leder det till att föreningens och därmed medlemmarnas tillgångar minskar i värde. Sätter vi oss över de regler som finns vad gäller underhåll och snygghet, lägger vi därtill över arbete och kostnader på föreningen och de andra medlemmarna. Vi har alltså alla ett stort ansvar för vår gemensamma fastighet. Det gäller dels att hålla sig till våra gemensamma riktlinjer för vårt boende, men vi måste dessutom engagera oss i verksamheten, t.ex. i styrelsearbetet eller på annat sätt genom insatser i Gröna gruppen och på våra städdagar. Skulle en bostadsrättsinnehavare gravt bryta mot reglerna om snygghet och underhåll eller vara störande för andra medlemmar, äger föreningen rätt att säga upp medlemskapet och kräva att lägenheten säljs. Vårt Hus I huset finns 12 trerumslägenheter om ca 62 kvm, 12 fyrarumslägenheter om ca 89 kvm, 13 tvårummare om ca 48 kvm och på bottenvåningen 4 enrumslägenheter på mellan 30 och 38 kvm. På sjunde våningen finns Olle Engkvists gamla lägenhet om c 200 kvm och mittemot den, en om ca 100 kvm. Båda omges av terasser. Att lägenhetsytan endast anges med ungefärliga mått beror på att ombyggnader, som t ex rivna väggar, kan ha förändrat storleken på lägenheten. Till varje lägenhet hör ett större förråd och ett mindre. De är belägna i Övre Källaren, till höger om ingången till tvättstugan, och i den Nedre Källaren. Alla förråd är registrerade i ett register varför alla förändringar måste meddelas styrelsen. Den stora lägenheten på sjunde våningen har ett förråd på bottenvåningen till höger längst in från entrén räknat. De gemensamma utrymmena är: tvättstugan där det finns två bokningsbara maskiner och en torktumlare samt en fri maskin med torktumlare. Läs instruktionerna nedan, innan Du sätter igång med att tvätta, så underlättar det både för Dig och oss andra! två soprum i Övre källaren där vi källsorterar våra sopor. Även detta kräver kunskap och viss eftertanke. Sophämtningen är en dyrbar del av våra boendekostnader. Om vi sköter den efter de instruktioner som finns uppsatta i båda rummen, kan vi dels hålla våra gemensamma kostnader nere men också bidra till vår gemensamma trivsel. ett yttre och ett inre cykelrum i Övre källaren där vi vill att cyklar som inte används så ofta kan hängas upp på krokar i det inre rummet, medan de som cyklar ofta kan använda det yttre rummet. barnvagnsrummet direkt till höger i entrén, I detta får endast barnvagnar ställas in

3 - alltså inga cyklar. I barnvagnsrummet finns en vask med svabb och skurhink samt dessutom en vattenslang för att kunna vattna våra blomsterrabatter. I barnvagnsrummet förvaras också de skivor som skall användas som hisskydd, då vi transporterar skrymmande föremål i hissen. den s.k. piskvinden på 8:e våningen, ett oisolerat utrymme med en fin utsikt över staden, som på nyårsafton brukar samla många av oss som är hemma för att titta på fyrverkerierna. Föreningen har också två kommersiella lokaler som hyrs ut till Raimos Rör och friskvårdsföretaget Mera Uppåt. I källaren, under Mera Uppåts lokaler i gatuplanet, finns också ett gym. Raimos disponerar på dagtid den fria ytan framför sina lokaler från kl till (ca) för sina jourbilar. Normalt skall man dock hålla platsen framför källaringången fri för att sophämtning skall kunna fungera och för att vi också skall kunna hämta och lämna skrymmande gods. För att sköta om den lilla tomt som omger huset, har vi inom föreningen en grön grupp - d v s en sammanslutning av frivilliga som ägnar den yttre miljön sin omsorg. Den gröna gruppen tar hand om gräsklippning och vattnar och rensar ibland lite ogräs samt planterar buskar och blommor och håller ordning på vår kompost. Årligen genomför vi två städdagar med både inre och yttre städning - en i början på maj och en i oktober. Vi har en glädjande stor uppslutning vid dessa tillfällen, vilket ju i och för sig borde vara en självklarhet, då det är vi själva genom föreningen som äger och förvaltar vår fastighet. Vad förväntas av den som bor i en bostadsrätt? Att bo i en bostadsrätt ställer också krav på den enskilde. Har man valt den boendeformen måste man också vara beredd att ställa upp för föreningen och för fastigheten. Det kan man göra på olika sätt, antingen genom att medverka i styrelsen som ordinarie medlem eller som suppleant, eller som ingående i valberedning eller varför inte som en i gröna gruppen. Det är allas plikt och skyldighet att någon gång verka i styrelsen till föreningens och fastighetens bästa. Det minsta vi alla kan begära är dock att Du/Ni ställer upp på våra gemensamma städdagar och gör en insats för den inre och yttre miljön. Dessa dagar är också viktiga av ett annat skäl. De dagarna har man också möjlighet att lära känna sina grannar, vilket inte bara är trevligt, utan dessutom också kan bidra till att vi genom god grannsämja kan lösa eventuella problem som kan uppstå. Till detta välkomstbrev bifogas också föreningens stadgar, årsredovisningen, regler för tvättstugan och allmänna riktlinjer för vårt boende. De är viktigt för vår gemensamma trivsel, varför vi hoppas att Du läser dem noggrant. Än en gång hälsar vi dig/er varmt välkommen/välkomna till vår förening! Styrelsen

4 Olle Engkvist ( ) kan med fog kallas Storbyggmästaren. Han var socialt engagerad i bostadsfrågan och full av experimentlust, vilket ledde till nya hustyper som stjärn- och terasshus. I flera av sina projekt samarbetade han med Sveriges mest framstående arkitekter, bland andra Ragnar Östberg, Hakon Ahlberg och Backström & Reinius. Född i Gävle och son till en murarbas, lärde han själv till murare. I sena tonår studerade han på Brunnsviks folkhögskola och efter studier vid Byggnadsyrkesskolan och som extraelev på KTH erhöll han byggmästarrättigheter i Stockholm 1919 och startade egen verksamhet Olle Engqvist tillhörde radikala kretsar och hade kontakter med etablerade politiker och arkitekter men också affärsmän. Ragnar Östberg var en viktig kontakt tidigt i karriären. Olle Engqvist byggde en rad av hans hus, bl en villa i Bromma för Carl Lindhagen dåvarande borgmästare i Stockholm. Ett uppmärksammat projekt var Ålstensgatan i Bromma, Radhus hade byggts tidigare men inte slagit igenom helt. Dessa radhus stod färdiga i en osäker tid och folk flyttade snarare in mot staden än ut i förorterna. Statsministern Per Albin Hanssons beslut att flytta dit blev ett stöd till den gode vännen Olle Engqvist och lugnade en uppbragd marknad. Bostadshus i Hjorthagen från 1934 ritades av Hakon Ahlberg och var de första smalhusen, 7-9 meter breda med genomgående lägenheter. Olle Engqvist hävdade den hantverksmässiga grunden till det moderna byggande som var industriellt, Här testades det i full skala. Kollektivhus kom att bli något av ett signum för Olle Engqvist. Han var starkt influerad av Alva Myrdal och såg dessa som lösningen på familjelivet när båda föräldrarna var yrkesaktiva. Kvarteret Tegelslagaren på Södermalm från 1936 av Backström & Reinius är ett exempel - en välarbetad tegelfasad med teakdetaljer i fönsterbröstningar och burspråk, som ofta en välplanerad utemiljö i gedigna material. Ett annat hus var kollektivhuset på John Ericssongatan här på Kungsholmen. Gunnar Asplund ritade rådhustillbyggnaden i Göteborg som Olle Engqvist byggde. Inredningarna gjorde Carl Axel Acking, på Asplunds kontor, han kom senare att rita Olle Engqvists största och sista kollektivhus, det i Hässelby, som byggdes I vårt hus finns en påminnelse om hans idéer att underlätta för familjerna att kombinera arbete med familjeliv i de små skåp som finns på varje plan. I dem kunde den lilla ICA-affären som låg där Sjödéns restaurang nu ligger i huset bredvid, ställa in beställda matvaror för dem som kom hem för sent för att kunna gå och handla. Husets arkitekter, Sven Backström och Leif Reinius var båda rejält yngre än Olle Engqvist. Han engagerade dem tidigt, såg deras kapacitet och lät dem utvecklas genom att starkt stödja deras idéer som ofta var avancerade och före sin tid. Tillsammans skapade de stjärnhusen i kvarteret Akterspegeln i Gröndal från Med nytänkande planlösning som utgick från smalhuset och skapade s.k. trespännare, 3 lägenheter/trapplan. Genom att sammanfoga dessa stjärnor skapades vindskyddade gårdar. Smalhusets fördel med ljusintag kunde bibehållas, 120 vinkel minskar insynen. Här skapades ett helt nytt koncept som fick efterföljare i hela landet. Olle Engqvist var delaktig i utvecklingen av bostädernas planering och typer. Han inte bara byggde de flesta sorter utan blev drivande i utvecklingen med sitt engagemang för kvalitet och viljan att samarbeta med unga och drivande arkitekter. Olle Engkvist var även socialt engagerad på andra sätt. Exempelvis blev han invald i överstyrelsen för Prins Carls Uppfostringsinrättning för fattiga och vanvårdade barn, en stiftelse som så småningom bytte namn till Gålöstiftelsen. Under 1948 erbjöd Olle Engkvist Gålöstiftelsen att köpa fastigheten till vänskapspris och den 21 december samma år beslutade stiftelsen att förvärva fastigheten till en kostnad av 1,8 miljoner kronor. Den 1 januari 1949 övergick således fastigheten till Gålöstiftelsen, som kom att förvalta fastigheten i drygt 50 år. Olle Engkvist hade då redan hunnit flytta till andra sidan av Mälaren, till Gröndal, där han hade byggt ett nytt hus med en ny våning för sig och sin unga fru. På den tiden var Fredhäll inte byggt och Lagerlöfsgatan var en avkrok längst ut i Stockholms utkanter, omgiven av ett regemente, en porslinsfabrik i Marieberg, och ett dårhus, som man sade, Konradsberg, som nu är lärarhögskola. När Olle Engkvist avled 1969 hade han inga arvingar utan hade i stället testamenterat sitt företag till personalen, som därefter drivit det vidare.

5 Bilder från städdagen i maj 2007

6