Lämpliga sorter i ekologisk odling - spannmål Lönsam ekoväxtodling, YA Gamla Vasa enheten, Merja Högnäsbacka, MTT Ylistaro
|
|
|
- Karl Lundberg
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Lämpliga srter i eklgisk dling - spannmål Lönsam ekväxtdling, YA Gamla Vasa enheten, Merja Högnäsbacka, MTT Ylistar
2 MTT kasvintutannn tutkimus Ylistar rutaseuranta (kynnös, rm HsS) Tjäle keskimäärin
3 - spannmål Höstråg 8 srter, 5 srter passar för I regin, 2 st hybrider Vårvete 18 srter, 7 srter I, 3 nya? Havre 29 srter, 14 srter I-IV, 9 srter I 3 nya? Krn 55 srter, 7 srter I-IV, 23 srter I 3 nya?
4 - spannmål Mera infrmatin
5 - spannmål Mera infrmatin
6 - spannmål Mera infrmatin
7 - höstråg (Officiella srtförsök ) ELVI RIIHI REETTA KIER WALET AMILO PICASSO ) EVOLO ) ) hybrid Rek. dl. Skörd Marginal Relatins Utvintr. Liggsäd Strålängd zn % % cm I I I I I
8 - höstråg (Officiella srtförsök ) 0k.vikt ELVI RIIHI REETTA KIER WALET AMILO PICASSO EVOLO Hl-vikt Prtein Fall Fall g 34,8 kg 72,9 % 11, ,4 72,1 11, ,0 74,2 11, ,6 73,3 10, ,6 74,7 10, ,4 74,9 10, ,7 73,1 9, ,1 73,9 9,
9 - höstråg (Officiella srtförsök ) Skörd Skörd Margi- Skörd Skörd Margi- (Behandling) (Ingen behandli ng) nal (Behandling) (Ingen behandling) nal WALET REETTA EVOLO RIIHI ELVI AMILO PICASSO KIER ELVI PICASSO WALET KIER REETTA RIIHI AMILO EVOLO Fungisidförsök med >10 % utvintring 1
10 - vårvete (Officiella srtförsök ) Längre växttid -108 dagar Känsliga srter för bladfläcksjuka Anniina, Mahti, Picl, Kruunu I allmänhet: stark strå Liggsäd-% i srtförsöken Kruunu, Mahti ja Amarett ~15 Ain, Anniina, Bjarne < 10
11 - vårvete (Officiella srtförsök ) ANNIINA AINO WANAMO MAHTI BJARNE KRUUNU QUARNA WELLAMO ZEBRA PICOLO MARBLE AMARETTO Rek. dl. Skörd Marginal Växttid Liggsäd Strålängd zn dagar % cm Iv Iv Iv Iv Iv Iv Iv s s s
12 - vårvete (Officiella srtförsök ) ANNIINA AINO WANAMO MAHTI BJARNE KRUUNU QUARNA WELLAMO ZEBRA PICOLO MARBLE AMARETTO 0k.vikt Hl-vikt Prtein Fall Fall g kg % ,4 79,7 15, ,8 76,2 13, ,3 77,8 14, ,0 76,6 13, ,9 77,8 14, ,7 76,4 13, ,6 79,0 15, ,8 80,1 13, ,3 79,9 13, ,4 77,7 13, ,9 80,2 13, ,6 79,5 12,
13 - vårvete (Officiella srtförsök ) Ylistar 4799 AINO 4624 WANAMO 4589 MAHTI MARBLE 4920 AMARETTO ANNIINA BJARNE KRUUNU QUARNA WELLAMO ZEBRA PICOLO
14 - vårvete (Officiella srtförsök ) Mineraljrdar Lera Marginal Gyttjelera Marginal MAHTI BJARNE ZEBRA PICOLO MARBLE ANNIINA AINO WANAMO KRUUNU QUARNA WELLAMO AMARETTO Marginal
15 - vårvete (Officiella srtförsök ) Genms. Skörd Hög skörd WANAMO MAHTI 3638 ANNIINA Låg skörd AINO BJARNE KRUUNU QUARNA WELLAMO ZEBRA PICOLO MARBLE AMARETTO
16 - havre (Officiella srtförsök ) Skörd Marginal Växttid Liggsäd Strålängd zn dagar % cm SOFIINA ASLAK AKSELI VENLA SW VAASA PEPPI MARIKA FIIA RINGSAKER ROOPE SUOMI STEINAR JULIUS VIVIANA SALO IVORY SW INGEBORG BELINDA EEMELI Rek. dl.
17 - havre (Officiella srtförsök ) 0k.vikt Hl-vikt Prtein g 38,3 38,9 kg 54,1 53,8 % 14,3 14,2 AKSELI VENLA 34,0 34,2 36,8 54,4 55,1 54,7 14,9 13,8 14,9 SW VAASA PEPPI 36,3 36,8 52,9 55,6 MARIKA FIIA RINGSAKER 39,7 35,2 Prt. skörd Kärn- % 23,5 22,1 skörd ,3 22,9 23, ,5 14, ,6 23, ,4 54,4 13,2 13, ,7 23, ,2 35,8 54,2 52,5 12,6 13, ,2 21, ,4 38,7 53,6 52,8 12,8 12, ,7 22, VIVIANA SALO 38,7 39,5 38,5 53,1 53,3 53,4 12,9 12,0 13, ,2 24,3 21, IVORY SW INGEBORG 47,4 42,6 53,9 54,4 12,3 12, ,8 23, BELINDA 39,8 53,2 12, , EEMELI SOFIINA ASLAK ROOPE SUOMI STEINAR JULIUS Skal-
18 - havre (Officiella srtförsök ) EEMELI SOFIINA ASLAK AKSELI VENLA SW VAASA PEPPI MARIKA FIIA RINGSAKER ROOPE SUOMI STEINAR JULIUS VIVIANA SALO IVORY SW INGEBORG BELINDA Mineraljrdar Lera Mulljrdar Gyttjelera
19 - havre (Officiella srtförsök ) EEMELI Ylistar 5609 SOFIINA ASLAK AKSELI VENLA SW VAASA PEPPI MARIKA FIIA RINGSAKER ROOPE SUOMI STEINAR JULIUS VIVIANA SALO IVORY SW INGEBORG BELINDA
20 - havre (Officiella srtförsök ) Låg skörd Genms. Skörd Hög skörd EEMELI SOFIINA ASLAK AKSELI VENLA SW VAASA PEPPI MARIKA FIIA RINGSAKER ROOPE SUOMI STEINAR JULIUS VIVIANA SALO IVORY SW INGEBORG BELINDA
21 - havre (Officiella srtförsök ) EEMELI BESSIN IVORY BELINDA STEINAR VIVIANA SW INGEBORG FIIA AKSELI SOFIINA ROOPE JULIUS SUOMI MARIKA ASLAK VENLA RINGSAKER PEPPI SW VAASA Skörd (Behandling) Skörd (Ingen behandling) Marginal
22 - krn (Officiella srtförsök ) KUNNARI ARTTURI PILVI VOITTO TIRIL GAUTE POLARTOP JYVÄ VILDE OLAVI ERKKI EINAR EERIK ELMERI SAANA 2 EDEL EDVIN Rek. dl. zn I I-IV I-IV I-IV I-IV I-IV I I I I I I I I Is Is Is Skörd Marginal Växttid dagar Liggsäd % Strålängd cm
23 - krn (Officiella srtförsök ) 0k.vikt Hl-vikt Prtein Prt. skörd g kg % 40,1 38,0 65,3 63,2 11,5 13, PILVI VOITTO 41,0 41,5 63,4 63,1 13,4 12, TIRIL GAUTE 40,3 41,7 63,8 63,1 12,9 12, POLARTOP JYVÄ 42,9 41,9 63,0 66,3 13,0 12, VILDE OLAVI 41,9 42,3 63,5 62,1 12,5 12, ERKKI EINAR 40,8 41,0 64,3 65,2 11,9 11, EERIK ELMERI 42,9 42,2 62,2 63,9 11,9 11, SAANA EDEL 46,1 40,8 65,8 65,2 12,8 11, EDVIN 41,0 64,1 11,3 555 KUNNARI ARTTURI
24 - krn (Officiella srtförsök ) KUNNARI ARTTURI PILVI VOITTO TIRIL GAUTE POLARTOP JYVÄ VILDE OLAVI ERKKI EINAR EERIK ELMERI SAANA EDEL EDVIN Ylistar
25 - krn (Officiella srtförsök ) Mineral- Margijrdar nal KUNNARI ARTTURI PILVI VOITTO TIRIL GAUTE POLARTOP JYVÄ VILDE OLAVI ERKKI EINAR EERIK ELMERI SAANA EDEL EDVIN Lera Margi- nal MullMargijrdar nal Sura Margi- jrdar nal
26 - krn (Officiella srtförsök ) Låg skörd Genms. skörd Hög skörd TIRIL GAUTE POLARTOP JYVÄ VILDE OLAVI ERKKI EINAR EERIK ELMERI SAANA EDEL EDVIN KUNNARI ARTTURI PILVI VOITTO
27 - krn (Officiella srtförsök ) Skörd Skörd Margi- (Behandling) (Ingen behandling) nal ERKKI EINAR OLAVI ARTTURI PILVI EDVIN GAUTE POLARTOP SAANA TIRIL KUNNARI VOITTO EDEL JYVÄ EERIK ELMERI VILDE
28 - krn (Officiella srtförsök ) Rek. dl. zn KUNNARI I SAANA Ie SCARLETT Ie MINTTU Ie Skörd Marginal Relatins Växttid dagar Liggsäd Strålängd % cm MARGRET TOLKIEN Ie Ie BRAEMAR MARTHE XANADU MAAREN PRESTIGE INGMAR BARKE BEATRIX ANNABELL TOCADA JUSTINA NFC TIPPLE PUBLICAN QUENCH
29 - krn (Officiella srtförsök ) 0k.vikt Hl-vikt Prtein Prt. skörd g kg % 40,1 46,1 65,3 65,8 11,5 12, SCARLETT MINTTU 45,1 51,3 68,8 66,3 12,4 12, MARGRET TOLKIEN 47,3 49,3 69,4 66,7 12,3 11, BRAEMAR MARTHE 48,0 46,0 67,0 68,2 12,2 12, XANADU MAAREN 47,7 46,7 67,6 68,2 12,4 12, PRESTIGE INGMAR 49,3 52,0 67,9 68,7 12,3 12, BARKE BEATRIX 48,5 51,2 69,1 66,9 11,9 11, ANNABELL TOCADA JUSTINA NFC TIPPLE PUBLICAN QUENCH 43,9 52,7 50,4 53,1 51,0 48,5 66,8 66,8 67,9 67,2 67,9 67,6 11,5 11,4 11,4 10,9 11,5 11, KUNNARI SAANA
30 - krn (Officiella srtförsök ) Ylistar MINTTU MARGRET TOLKIEN BRAEMAR MARTHE XANADU MAAREN PRESTIGE INGMAR BARKE BEATRIX ANNABELL TOCADA JUSTINA NFC TIPPLE PUBLICAN QUENCH KUNNARI SAANA SCARLETT
31 - krn (Officiella srtförsök ) KUNNARI SAANA SCARLETT MINTTU MARGRET TOLKIEN BRAEMAR MARTHE XANADU MAAREN PRESTIGE INGMAR BARKE BEATRIX ANNABELL TOCADA JUSTINA NFC TIPPLE PUBLICAN QUENCH Mineral- Margi- jrdar nal Lera Marginal Mulljrdar Margi- nal Sura jrdar Margi- nal
32 - krn (Officiella srtförsök ) Låg skörd Genms. skörd Hög skörd KUNNARI SAANA SCARLETT MINTTU MARGRET TOLKIEN BRAEMAR MARTHE XANADU MAAREN PRESTIGE INGMAR BARKE BEATRIX ANNABELL TOCADA JUSTINA NFC TIPPLE PUBLICAN QUENCH
33 - krn (Officiella srtförsök ) KUNNARI Skörd (Behandling) 6044 Skörd (Ingen behandling) Marginal TOLKIEN MARGRET BRAEMAR BEATRIX MAAREN SAANA ANNABELL PRESTIGE MINTTU SCARLETT MARTHE TOCADA WIKINGETT XANADU BARKE QUENCH INGMAR NFC TIPPLE JUSTINA
34 Smmaren 2009 TACK!
Eviras publikationer 4/2011. Kvalitetsuppföljning. av den inhemska spannmålsskörden 2010
Eviras publikationer 4/2011 Kvalitetsuppföljning av den inhemska spannmålsskörden 2010 Eviras publikationer 4/2011 Kvalitetsuppföljning av den inhemska spannmålsskörden 2010 Beskrivning Utgivare Livsmedelssäkerhetsverket
Innehåll: 1. Inledning... 2 2. Västankvarn försöksgård... 2 3. Växtperioden 2009... 3
FÖRSÖKSRAPPORT 2009 Innehåll: 1. Inledning... 2 2. Västankvarn försöksgård... 2 2.1 Organisation... 2 2.2 Personal... 2 3. Växtperioden 2009... 3 3.1. Försöksplatserna... 5 3.2. Försöksfälten... 6 4.1.
NYA SORTER GER MERVÄRDE. Odlarekväll 5.3.2015 Boreal Växtförädling AB
NYA SORTER GER MERVÄRDE Odlarekväll 5.3.2015 Boreal Växtförädling AB DET LÖNAR SIG ATT BYTA TILL EN NY SORT Nya sorter erbjuder bättre ekonomiskt resultat med mindre satsningar! Bättre avkastningsförmåga
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2008 Utgiven i Helsingfors den 23 juli 2008 Nr 492 499 INNEHÅLL Nr Sidan 492 Lag om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i den europeiska
Innehåll: 1. Inledning Västankvarn försöksgård Växtperioden Resultat... 6
FÖRSÖKSRAPPORT 2010 Innehåll: 1. Inledning... 2 2. Västankvarn försöksgård... 2 2.1 Organisation... 2 2.2 Personal... 2 3. Växtperioden 2010... 3 3.1. Försöksplatserna... 5 3.2. Försöksfälten... 6 4. Resultat...
Presentation av Ekosortförsök i Lovisa Micaela Ström
Presentation av Ekosortförsök i Lovisa 2015 Micaela Ström 17.12.2015 Syfte med ekosortförsöket Det finns för få ekologiska försök i Finland! Jämföra hur äldre sorter klarar sig i jämförelse med våra nutida
Innehåll: 1. Inledning Västankvarn försöksgård Växtperioden Resultat... 6
FÖRSÖKSRAPPORT 2012 Innehåll: 1. Inledning... 2 2. Västankvarn försöksgård... 2 2.1 Organisation... 2 2.2 Personal... 2 3. Växtperioden 2012... 3 3.1. Försöksplatserna... 4 3.2. Försöksfälten... 5 4. Resultat...
Presentation av ekosort/gödslingsförsök i Lovisa Micaela Ström
Presentation av ekosort/gödslingsförsök i Lovisa 2016 Micaela Ström 15.12.2016 Ekologiska försök, ett samarbete mellan NSL och Projekt EkoNu! Nylands Svenska Lantbrukssällskap (NSL) började i samarbete
TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE
TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE Spannmålsbranschens samarbetsgrupp Februari 2011 1 MARKNADEN FÖR VETE I FINLAND Såningsarealen för vete har under de senaste åren uppgått till ca 210 000 ha, av denna
Ekosortförsök i Finland Micaela Ström Ekotankesmedja
Ekosortförsök i Finland 2012-2014 Micaela Ström Ekotankesmedja 10.2.2015 GAMMELBY 2014 ÅLAND 2014 ÅLAND/GAMMELBY 2012-2014 ProAgria 2014 (Egentliga Finland; Mellilä, Södra Savolax; St Michel, Gammelby
Jordbrukaredag Törringelund vad sår vi i vår? (tröskbara grödor) Nils Yngveson
Jordbrukaredag Törringelund 2010 vad sår vi i vår? (tröskbara grödor) Nils Yngveson skördeutveckling vårkorn 2005 2009 sorter: SW Gustav och NFC Tipple 10 9 8 7 6 8,1 7,0 7,7 7,9 9,1 vårkorn obehandlad
SORTVALSTABELLER 2004
SORTVALSTABELLER 2004 Fältforskningsenheten, SLU Spannmål och ärter Höstråg, 2 Höstvete, 5 Höstkorn, 13 Rågvete, 15 Vårvete, 18 Vårkorn, 22 Havre, 33 Ärter, 40 1 Tabell 1a. Höstråg. Kärnavkastning områdesvis.
SORTVALSTABELLER 2005
1 SORTVALSTABELLER 2005 Fältforskningsenheten SLU Staffan Larsson Jannie Hagman Desirée Börjesdotter Höstråg, 2 Höstvete, 5 Höstkorn, 13 Rågvete, 15 Vårvete, 18 Vårkorn, 21 Havre, 32 Ärter, 39 Oljeväxter,
Presentation av ekosort-,demo-& gödslingsförsök i Lovisa Micaela Ström
Presentation av ekosort-,demo-& gödslingsförsök i Lovisa 2016 Micaela Ström 15.3.2017 Ekologiska försök, ett samarbete mellan NSL och Projekt EkoNu! Nylands Svenska Lantbrukssällskap (NSL) började i samarbete
Vårkorn. Sorter. område D-G. Quench, Tocada och Varberg är nyare sorter som visat hög avkastningspotential.
Vårkorn Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland Astoria och Tipple är det maltkorn av marknadssorterna som avkastat högst under 2006. Gustav är ett foderkorn som har den högst avkastning av
Jordbrukaredag ALNARP vad sår vi i vår? (tröskbara grödor) Nils Yngveson
Jordbrukaredag ALNARP 2011 vad sår vi i vår? (tröskbara grödor) Nils Yngveson 10 ton/ha skördeutveckling sortförsök i vårkorn Skåne 2006-2010 medel 5 sorter: Gustav, Justina, Mercada, Quench och NFC Tipple
Nederbörd Brunnby
Nederbörd Nederbörd Brunnby 1994-2006 600 500 400 300 200 0 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 X Oktober 39,5 21,5 25,5 74,5 36 24 139 72 50 43,8 51,8 46,7 82 52,5 September 89,5 71,5 38,5 76,5 47
ÅBOLANDS SKÖRDEKONTROLLFÖRENING
ÅBOLANDS SKÖRDEKONTROLLFÖRENING ÅRSBOK NR 74 2012 Sammandrag och jämförelser mellan olika grödor VI KÖPER SPANNMÅL TILL DAGSPRIS! NU ÄR DET TID ATT TECKNA ODLINGSKONTRAKT! www.raisioagro.com. Välkommen
Jordbrukardag Alnarp. sortval Nils Yngveson
Jordbrukardag Alnarp sortval 2012 Nils Yngveson 10 ton/ha skördeutveckling sortförsök i vårkorn Skåne 2007-2011 medel 6 sorter: Gustav, Justina, Mercada, Quench, NFC Tipple och Waldemar 9,24 9-0,36 8,60
Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se
Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se Under 2011 utfördes 24 ekosortförsök med spannmål och trindsäd. Jordbruksverket
Fältbesiktning 2006 * Fröburna växtslag Besiktigad areal - växtslagsvis
Fältbesiktning 2006 * Fröburna växtslag Besiktigad areal - växtslagsvis 2006-10-05 Utsädesenheten Växtslag Totalt Kasserad Kass Antal fb besiktigad areal areal pga efter areal flyghavre ombes f flyghavre
Korn, tidiga sorter. Sorter
Korn, tidiga sorter Henrik Bergman, HS Konsult AB Minttu är en ny marknadssort med hög avkastning, tidig mognad och bra stråstyrka, har dock en något låg rymdvikt. Gustav är ett nytt foderkorn med hög
Korn, tidiga sorter. Sorter
Korn, tidiga sorter Henrik Bergman, HS Konsult AB Otira befäster sin ställning bland marknadssorterna med hög avkastning och stor odlingssäkerhet, mognar något sent och har låg rymdvikt. Otira passar bäst
Ekospannmålens kvalitet. Minna Oravuo 5.10.2013 Villa Lande, Kimito
Ekospannmålens kvalitet Minna Oravuo 5.10.2013 Villa Lande, Kimito Raisio Abp Företagspresentation Augusti 2013 Raisio-koncernen Verksamhet i 9 länder, huvudkontor i Reso Produktion på 15 orter i 4 länder
Presentation av ekosortförsök i Lovisa Micaela Ström
Presentation av ekosortförsök i Lovisa 2017 Micaela Ström 30.11.2017 Ekologiska försök, ett samarbete mellan NSL och Projekt EkoNu! Startade 2012 (pågått i 6 odlingssäsonger) Syfte med ekosortförsöket:
Sorter. Vårkorn. Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland
Vårkorn Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland Gustav är det foderkorn som har den högst avkastning av marknadssorten i 2007 års Mellansvenska försök. Även i flerårsmedel har Gustav högst
Sorter i ekologisk odling
JANNIE HAGMAN, SLU, Uppsala jannie.haman@slu.se i ekoloisk odlin Under 2015 enomfördes tjuo ekoloiska sortförsök med spannmål och trindsäd som finansierades av Jordbruksverket. Mer utförlia tabeller och
ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2001 Nr 77 Nr 77 LANDSKAPSFÖRORDNING om ändring av landsskapsförordningen om jordbrukets miljöstöd och kompensationsbidrag Utfärdad i Mariehamn den 20 december 2001 Med stöd
Sorter ekologisk odling
Sorter ekologisk odling Staffan Larsson, SLU Under 2008 utfördes totalt 24 sortförsök i ekologisk odling. Jordbruksverket har finansierat 22 av dessa, medan två har bekostats av Hushållningssällskapet
Bra sorter och friskt utsäde. Varför ekologisk sortprovning?
www.slu.se/ekologisksortprovning Bra sorter och friskt utsäde Jordbruksverkets FoU-dagar 14, Linköping 9-1 april Jannie Hagman, Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU Varför ekologisk sortprovning?
Presentation av ekosortförsök i Lovisa Micaela Ström
Presentation av ekosortförsök i Lovisa 2018 Micaela Ström 12.12.2018 Ekologiska försök, ett samarbete mellan NSL och Projekt EkoNu! Startade 2012 (pågått i 7 odlingssäsonger) Syfte med ekosortförsöket:
Sortförsök SORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD. av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar)
SORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar) Höstvete Antalet försök har detta år minskat till 7 stycken. Ett har tagits bort på grund av
Sortvalstabeller 2013 Resultat från sortförsök
Sortprovningen SLU Första upplaga: November 2012 Reviderad: April 2013 Sortvalstabeller 2013 Resultat från sortförsök 2008-2012 Staffan Larsson Konventionell odling Innehåll, 1 Områdesfigur, 2 Höstråg,
Vårkorn. Sorter. Barke den som har högst proteinhalt. Orthega den med högsta rymd vikt. Otira den med lägst rymdvikt.
Vårkorn Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland Astoria är den högst avkastande marknadssorten i års mellansvenska försök. Astoria, Orthega och Otira är de högsta avkastande marknadssorterna
Vårkorn. Sorter. Orthega är den högst avkastande marknadssorten i 2003 års mellansvenska
Vårkorn Egil Persson, Hushållningssällskapet i ABCD-län Orthega är den högst avkastande marknadssorten i 2003 års mellansvenska försök. Även i flerårsmedeltalet för 1999-2003 är Orthega högsta avkastande
ODLINGSANVISNINGAR, MOTTAGNINGSKRAV, PRODUKTURVAL ODLINGSHANDBOK 2014. TÄCKANDE UTBUD I NÄTBUTIKEN! shop.raisioagro.com
2014 ODLINGSANVISNINGAR, MOTTAGNINGSKRAV, PRODUKTURVAL ODLINGSHANDBOK 2014 TÄCKANDE UTBUD I NÄTBUTIKEN! shop.raisioagro.com DE SENASTE KVALITETS- OCH PRISSÄTTNINGS- UPPGIFTERNA HITTAR DU PÅ ADRESSEN WWW.RAISIOAGRO.COM
Växterna i nummerordning
Växterna i nummerordning KASVIKOODI NIMI_SV 1110 Höstvete 1120 Vårvete 1130 Durumvete 1141 Höstspältvete 1142 Vårspältvete 1210 Rågvete 1220 Vårråg 1230 Höstråg 1310 Foderkorn 1320 Maltkorn 1400 Havre
Sorter ekologisk odling
ekologisk odling Staffan Larsson, SLU Sortöken ger vägledning åt den ekologiske odlaren, men även värdefull information om hur moderna sorter uppför sig utan stora insatser av produktionsmedel. Under 2009
Höstråg. Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
Höstråg Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Populationssorter fortsätter att avkasta väldigt bra i försöken men trots detta är hybriderna fortfarande ett intressant alternativ på
TABELLER, Sortval i ekologisk odling 2017
Institutionen för växtproduktionsekoloi Department of Crop Production Ecoloy TABELLER, 2016-12-20 val i ekoloisk odlin 2017 försök 2012-2016 J. Haman och M. Hallin Ekoloiskt höstrå / råveteförsök utanför
Havre. Johan Roland, SLU, Lanna försöksstation
Havre Johan Roland, SLU, Lanna försöksstation Skillnaderna i avkastning mellan havresorterna är relativt små. Belinda har överlag en bra avkastningsnivå och har under bara överträffats av någon enstaka
Sorter. Vårkorn. Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland
Vårkorn Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland Under har sammanlagt 24 länsförsök, L7-401, genomförts inom Mellansvenska försöken. Där har 30 kornsorter prövats i försöksserien för medeltidiga
Sortval i ekologisk odling 2008 Sortförsök 1999-2007
Aktuellt från VPE Nr. 5 2008 Sortval i ekologisk odling 2008 Sortförsök 1999-2007 Artförsök med höstsäd; höstvete, höstråg, rågvete Artförsök med vårsäd; korn, havre, vårvete Vårvete Vårkorn Havre Åkerböna
Korn, tidiga sorter. Sorter
Korn, tidiga sorter Henrik Bergman, HS Konsult AB Gustav är ett foderkorn med hög avkastning och ett kort och styvt strå, mognar något efter Otira. Ger liten halmskörd. Minttu förenar hög avkastning med
VÅRKORN PROPINO MALT QUENCH MALT. Salome har bra stråegenskaper och är både nematodresistent och mjöldaggsresistent.
VÅRKORN PROPINO MALT Propino är ett välkänt maltkorn med utmärkta egenskaper för maltproduktion. Sorten är efterfrågad både i Sverige, Danmark och även i Europa, vilket gör den attraktiv på marknaden.
Val av skydsgröda och behandling av. t och ängssvingel
Val av skydsgröda och behandling av skyddsgrödans halm vid insådd av timotej t och ängssvingel Lars T. Havstad Bioforsk Øst Landvik Etablering av timotej och ängssvingel Val av skyddsgröda och utsädesmängd
Sorter, ekologisk odling
STAFFAN LARSSON, SLU, Uppsala er, ekoloisk odlin Under utfördes 24 ekosortförsök med spannmål och trindsäd. Jordbruksverket har fi nansierat 23 av dessa, medan Hushållninssällskapet på Gotland har bekostat
Fältbesiktning 2010 Fröburna växtslag
Utsädesenheten Fältbesiktning 2010 Fröburna växtslag Utsädesenheten Besiktigad areal, växtslagsvis Växtslag Totalt besiktigad areal Godkänd areal Kasserad areal Kasserad pga flyghavre Godkänd efter ombes
Bibliografiska uppgifter för Sortval i ekologisk odling 2009. Sortförsök 1999-2008
Bibliografiska uppgifter för Sortval i ekologisk odling 2009. Sortförsök 1999-2008 Författare Larsson S., Hagman J. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Aktuellt från VPE Nr/avsnitt 7 Utgivare SLU, Institutionen
ODLARKRYSSNING Jorma Peippo
ODLARKRYSSNING 2.-4.11.2013 Jorma Peippo SERVICEPRODUKTER 1) Yara Megalab 2) Yara CheckIT 3) www.yara.fi 4) Yara N-tester 5) Yara N-Sensor Megalab TM VÄXTANALYS Växtanalysens grunder: Ursaker av stabil
ODLINGSANVISNINGAR, MOTTAGNINGSKRAV, PRODUKTURVAL ODLINGSHANDBOK 2013. BESTÄLL FRÅN NÄTBUTIKEN! shop.raisioagro.com
2013 ODLINGSANVISNINGAR, MOTTAGNINGSKRAV, PRODUKTURVAL ODLINGSHANDBOK 2013 BESTÄLL FRÅN NÄTBUTIKEN! shop.raisioagro.com VI HAR UPPDATERADE KVALITETS- OCH PRISUPPGIFTER PÅ ADRESSEN WWW.RAISIOAGRO.COM BÄSTA
Besiktigad areal - länsvis Län Totalt Godkänd Kasserad Kass pga Godkänd Antal fb. besiktigad areal areal flyghavre efter
Fältbesiktning 2005 Fröburna växtslag (fn finns 4 fältbesiktningar med osäker status som ej omfattas av statistiken) 20005-09-15 Besiktigad areal - växtslagsvis Växtslag Totalt Godkänd Kasserad Kass pga
Havre. Sortbeskrivning
TIPPLE (EU), maltsort från England med hög avkastning. Den är medellång med god stråstyrka och sen mognad. Sorten har låg rymdvikt men ganska stor kärna och stor fullkornsandel. Sorten har nematodresistens
Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Ericsson A.
Bibliografiska uppgifter för Vårvete Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Ericsson A. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet Västmanland Ingår i... Försöksrapport
Sorter och dess egenskaper Anders Bauer HIR Skåne
Sorter och dess egenskaper 2018 Anders Bauer HIR Skåne Sort 2017 Maltkorn eökning 2015-2017 Rel. tal eökning RGT Planet 9,99 (100) 2,28 10,08 107 1,21 Laureate 9,82 (98) 1,62 - - - KWS Irina 9,59 (96)
Gödslingsförsök Juha Liespuu
Gödslingsförsök Juha Liespuu 28.10.2010 Väderförhållandena under vegetationsperioden i Vihtis 2010 Den effektiva värmesumman: 1562 o C (1300 o C) Nederbördsmängden: 274 mm (302 mm) Växtsäsongen började
Yara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt.
Yara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt. Yara N-Tester är ett hjälpmedel för att bedöma behovet av en kvävekomplettering. Förenklat kan mätaren beskrivas som en
Havre. Sorter. En stor del av landets havreodling sker i Mellansverige. Från att ha minskat i odlingsomfattning
Havre Johan Roland, SLU, Lanna försöksstation En stor del av landets havreodling sker i Mellansverige. Från att ha minskat i odlingsomfattning de föregående fem åren skedde en liten uppgång under 2006
Anmälda arealer till fältbesiktning, fröburna växtslag, 2011
Anmälda arealer till fältbesiktning, fröburna växtslag, 2011 Växtslag Art Sort Anmäld areal (ha) Höststråsäd Höstkorn, tvårads Anisette 369,8 Apropos 398,3 Matros 28,0 Wintmalt 52,0 Höstråg Amilo 319,1
Tabell 1. Enskilda havreförsök Skörd. Obehandlat och fungicidbehandlat. Behandlat = 0,5 Tilt Top + 0,25 Comet st
Sortförsök i havre Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad Under hösten 2007 har 3 sortförsök i havre skördats, tabell 1. I tabell 2 kan man studera medeltalen de olika åren
Sortegenskaper. Höstvete
Höstvete i olika delar av landet med mera och därför kan lokala skillnader i en sorts mottaglighet finnas, Sort b) Brunrost Gulrost c) Avser endast Warrior- och Kranichraserna Mjöldagg Svartpricksjuka
(SAS Mixed Procedure)
R E S U L T A T B L A N K E T T SIDA 1 Skörd Omr A D+E Omr F A-B D-F 2011 2012 15%vh 15%vh 15%vh 15%vh 15%vh 15%vh /frö /frö kg/ha Rel. Antal kg/ha Rel. Antal kg/ha Rel. Antal kg/ha Rel. Antal kg/ha Rel.
Havre. Johan Roland, SLU Lanna försöksstation
Havre Johan Roland, SLU Lanna försöksstation Avkastningen har under varit mycket hög i havreförsöken. Skillnaderna i avkastning mellan havresorterna är relativt små. Belinda har överlag en bra avkastningsnivå
Sjukdomskänslighet, Skala 1-9 a)
Höstvete i olika delar av landet med mera och därför kan lokala skillnader i en sorts mottaglighet finnas, Sort b) Brunrost Gulrost c) Mjöldagg Svartpricksjuka Vetets bladfläcksjuka (DTR) d) Brons (LmL)
4 Kent Dryler rapporterat om hur den Norrländska sortprovningen integreras med övrig sortprovning vid SLU.
Minnesanteckningar från Ämneskommittén för sortförsök och odlingsteknik 2012-02-02 Närvarande: Björn Andersson Erik Ekre Anna-Karin Krijger Nils Yngveson Desirée Börjesdotter Kent Dryler Johan Klingspor
Sorter. Höstråg. Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Östergötland
Höstråg Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Östergötland Ett trendbrott är att många av årets testade sorter är populationssorter med bättre avkastning, men hybriderna har trots detta fortfarande högst
Korn, tidiga sorter. Sorter
Korn, tidiga sorter Henrik Bergman, Hushållningssällskapet Dalarna Gävleborg Av marknadssorterna behåller Otira sin ställning med hög avkastning och stor odlingssäkerhet, men mognar något sent och har
Hankkija betjänar. Hankkijas butiker. Hankkijas Maskincentraler. Hankkijas sakkunniga försäljare. Hankkijas butiker. Hankkijas Maskincentraler
PRODUKTGUIDE 2016 2 Hankkija betjänar Hankkijas butiker Hankkijas butiker (tidigare Agrimarket och Multasormi) betjänar alla kunder som personligen vill expediera sina ärenden i butikerna. Förutom lantbrukskunder
Sorter. Vårkorn. Joakim Karlsson och Egil Persson, Hushållningssällskapet Södermanland
Vårkorn Joakim Karlsson och Egil Persson, Hushållningssällskapet Södermanland Under 2002 har sammanlagt 24 länsförsök, L7-401, genomförts inom de Mellansvenska försöken. Där har 46 kornsorter, varav 16
Korn, tidiga sorter. Sorter
Korn, tidiga sorter Henrik Bergman, Hushållningssällskapet Dalarna Gävleborg Av marknadssorterna behåller Otira sin ställning med hög avkastning och stor odlingssäkerhet. Den mognar dock något sent och
Korn, tidiga sorter. Henrik Bergman, Hushållningssällskapet Dalarna Gävleborg
Korn, tidiga sorter Henrik Bergman, Hushållningssällskapet Dalarna Gävleborg Otira har haft överlägset högst avkastning men mognar ganska sent. Den tidiga tvåradssorten Filippa har haft mycket hög avkastning.
HÖSTSÄD INNEHÅLL. Höstråg 2. Höstvete 5. Höstkorn 14. Rågvete 17. Staffan Larsson. Inst. för växtproduktionsekologi Box UPPSALA
HÖSTSÄD INNEHÅLL Gröda sida Höstråg 2 Höstvete 5 Höstkorn 14 Rågvete 17 Staffan Larsson Inst. för växtproduktionsekologi Box 7043 750 07 UPPSALA 1 HÖSTRÅG SORTVAL 2007 Tabell 1a. Höstråg. Avkastning områdesvis.
Landscape. Bästa utsädet - vår strategi
Aktuellt från Lantmännen Jan Lyckman Landscape Bästa utsädet - vår strategi Upptakt vårutsäde 2013 30 olika utsädespartier med en smittnivå som inte anses behöva betning Vilket utsäde väljer du? Parti
Bibliografiska uppgifter för Sortval i ekologisk odling 2007. Sortförsök 2002-2006
Bibliografiska uppgifter för Sortval i ekologisk odling 2007. Sortförsök 2002-2006 Författare Larsson S., Hagman J. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Rapporter från Fältforsk - Sveriges lantbruksuniversitet,
0,22 m. 45 cm. 56 cm. 153 cm 115 cm. 204 cm. 52 cm. 38 cm. 93 cm 22 cm. 140 cm 93 cm. 325 cm
INFÖR VÅRBRUKET. tema. Teknik och ekonomi för lantbruket Årgång 97 Månadsbilaga till Landsbygdens Folk
LoA 3 16 Teknik och ekonomi för lantbruket Årgång 97 Månadsbilaga till Landsbygdens Folk tema INFÖR VÅRBRUKET Spannmålsexport i egen regi kan bli början på en ny tid. Om man sköter det här bra, så kommer
Sortförsök i spannmål och trindsäd
sorter och odlingsteknik Sortförsök i spannmål och trindsäd av Lars Wijkmark Växa Sverige och Staffan Larsson SLU (sortegenskaper) lars.wijkmark@vxa.se Sortbeskrivningar från resp sortföreträdare. Höstvete
Länken mellan Europeisk växtförädling och svenskt lantbruk. Ola Sixtensson
Länken mellan Europeisk växtförädling och svenskt lantbruk Ola Sixtensson Scandinavian Seed AB Startades 1996 av Svenska Foder AB, Forsbecks AB och Skånefrö AB Syfte Lantbruket i fokus! Vårt oberoende
Sortförsök SORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD. av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar)
SORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar) Höstvete Antalet försök är samma som förra året vilket innebär sju stycken till antalet. Ett
Sortval i ekologisk odling Innehåll
Sortval i ekologisk odling 2015 Sortförsök 2010-2014 i höstvete, höstråg, rågvete, vårvete, vårkorn, havre, åkerböna, lupin, ärter och potatis Författare: Jannie Hagman, Magnus Halling och Staffan Larsson
Sammanfattning ekoförsöken 2018, 17 försök 4 kasserad
2018 blev spannmålsskörden totalt i hela riket 55 % av skörden år 2017. Den totala spannmålsskörden minskade från 5,9 miljoner ton till 3,2 miljoner ton Sammanfattning ekoförsöken 2018, 17 försök 4 kasserad
Vårkorn. Odla rätt gröda. Minskad odling på grund av låga priser = lägre produktion, men hur pass lägre? Odla för egen användning.
Vårkorn Ett gigantiskt lager av 2009 års skörd och nattsvarta priser. Men en ekonomisk återhämtning innebär fler restaurangbesök och ökat resande med ökad ölkonsumtion som följd. Nu kan vi börja se ljuset
S E R I E S A M M A N S T Ä L L N I N G 1 ÅR Vårvete 2010 SIDA 1 Växtproduktionsekologi Sortprovning Sverige Medeltal :48 L7-301 WHS10
S E R I E S A M M A N S T Ä L L N I N G 1 ÅR Vårvete 2010 SIDA 1 Växtproduktionsekologi Sortprovning Sverige Medeltal 2011-02-03 13:48 L7-301 WHS10 Skörd Omr A Omr B Omr F A-C D-G Kärna Kärna Kärna Kärna
Havre. Tabell 1. Enskilda havreförsök Sorter och odlingsteknik
Havre I regionens tre havreförsök ingår mest marknadssorter men i det stora försöket i Halland ingår också 6 nya nummersorter som värdeprovas. Även havreförsöken följer den torra årsmånen 2016 och avkastningen
Sortval i ekologisk odling Innehåll
Sortval i ekologisk odling 2014 Sortförsök 2009-2013 i höstvete, höstråg, rågvete, vårvete, vårkorn, havre, åkerböna, lupin, ärter, potatis Författare: Jannie Hagman, Magnus Halling och Staffan Larsson
ÅBOLANDS SKÖRDEKONTROLLFÖRENING
ÅBOLANDS SKÖRDEKONTROLLFÖRENING ÅRSBOK NR 73 2011 Sammandrag och jämförelser mellan olika grödor FÖR BESPRUTNINGAR MOT OGRÄS I VETE OCH RÅG En ny produkt som får ogräsbekämpningen att gå lätt. Med en besprutning
Sortval i ekologisk odling 2010
Sortval i ekologisk odling 2010 Sortförsök 2000-2009 Höstvete Höstråg, rågvete Vårvete Vårkorn Havre Åkerböna Lupin Ärter Potatis Staffan Larsson och Jannie Hagman Swedish University of Agricultural Sciences
Lämpl antal grobara kärnor/m 2
Utsädesmängder Minska utsädesmängden för vårstråsäd med 2030 kg/ha vid vallinsådd och med 3040 kg/ha på mulljordar. Beräkning av utsädesmängd utsädesmängd kg/ha = tusenkornvikt, g x önskat antal grobara
Sortförsök i vårvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad.
Sortförsök i vårvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad. Under hösten 2005 har 3 sortförsök i vårvete skördats, tabell 1. Nytt för i år är att sorten Vinjett är mätare
Sortval i ekologisk odling 2013
Sortval i ekologisk odling 2013 Sortförsök 2008-2012 Höstvete Höstråg Rågvete Vårvete Vårkorn Havre Åkerböna Lupin Ärter Potatis Staffan Larsson och Jannie Hagman Swedish University of Agricultural Sciences
Resultat från fältbesiktningen av fröburet utsäde
Resultat från fältbesiktningen av fröburet utsäde 2012 Fältbesiktning 2012 Fröburna växtslag Utsädesenheten Växtslag Totalt Godkänd Kasserad Kasserad Godkänd Antal fb Antal fb besiktigad areal areal pga
Sortförsök i höstråg Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad.
Sortförsök i höstråg Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad. År 2007 skördades 3 sortförsök med höstråg inom Skåneförsöken. Resultaten från de enskilda försöken finns redovisade
Försöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad
Försöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad God Jul och Gott Nytt År önskar Hushållningssällskapet Sjuhärad och Rådgivarna i Sjuhärad Försök/växtodlingsåret
Fusarium ett handelsperspektiv
Fusarium ett handelsperspektiv CG Pettersson, Lantbruk/Odlingsutveckling Agenda Jag kommer att fokusera på havre mest akut! Översikt av försörjningssituationen Hur påverkas jobbet för en spannmålshandlare
Vårvete. Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland. Relativ skörd Obehandlat
Vårvete Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland Triso är den högst avkastande sorten i hela området och dominansen är särskilt påtaglig i F-området. och Curry har den högsta proteinhalten och
Sortval i ekologisk odling 2011
Sortval i ekologisk odling 2011 Sortförsök 2004-2010 Höstvete Höstråg Rågvete Vårvete Vårkorn Havre Åkerböna Lupin Ärter Potatis Staffan Larsson och Jannie Hagman Swedish University of Agricultural Sciences
VÅRUTSÄDE SWEDISH AGRO
VÅRUTSÄDE SWEDISH AGRO PRODUKTINFORMATION 2015 Brett sortiment av vårutsäde och fånggrödor Läs mer om sorterna och deras odlingsegenskaper DANISH INNEHÅLLSFÖRTECKNING AGROS KVÆGFODERPROGRAM 2014 Val av
POM. Programmet för odlad mångfald
Katarina Holstmark POM Programmet för odlad mångfald Sedan år 2000 finns ett nationellt program för att bevara den genetiska mångfalden bland de odlade växterna. Konventionen säger att alla växter och
Sortvalstabeller 2014 Resultat från sortförsök i stråsäd, oljeväxter, baljväxter och potatis i konventionell odling 2009-2013
Sortprovningen SLU Första upplagan: 20140318 Sortvalstabeller 2014 Resultat från sortförsök i stråsäd, oljeväxter, baljväxter och potatis i konventionell odling 2009-2013 Jannie Hagman Magnus Halling Kent
R E S U L T A T B L A N K E T T SIDA 1 Växtproduktionsekologi. Skördeår: Plan: L Havre (VCU). Sort * Behandling
R E S U L T A T B L A N K E T T SIDA 1 Wejbygården 26265 ÄNGELHOLM -10-31 -04-05 300 NPK 27-3-5 81 9 15-05-02 110 NPK 27-3-5 30 3 6 Sådatum : -04-03 Skörd Vatt. Mog- Rutans Strå- Plant- Strå- Mjölkg/ha