Aktiekunskap. Grundkurs

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Aktiekunskap. Grundkurs"

Transkript

1 Aktiekunskap ABC Aktiekunskap A Grundkurs Lärarhandledning för studiecirklar

2 Aktiespararna Kunskap 2015 Aktiespararna Service AB Stockholm ISBN

3 Välkommen till Aktiespararna som cirkelledare/lärare! Idag är åtta av tio svenskar, direkt eller indirekt, ägare av aktier. Vi får anta att inte fullt lika många bär på en tillfredsställande kunskap om vad sparande i aktier och fonder innebär. Aktiespararna Kunskap är ledande i Sverige inom aktierelaterad utbildning och utgivning av facklitteratur. Vi verkar för att höja kunskapsnivån bland småsparare och enskilda aktieägare och bedriver en omfattande och betydelsefull kursverksamhet i Aktiekunskap. Kurserna genomförs i samarbete med en rad studieförbund eller direkt i Aktiespararnas egen regi. Oavsett regi är Du som cirkelledare/lärare en nyckelperson och en ovärderlig resurs i denna verksamhet. Det är du som ser till att det uppstår kunskapsbildning, att det är kvalité i utbildningen, att kunskapsmålen uppfylls och att kursdeltagarna är nöjda och känner tillfredställelse i sin förkovran. Du är också bärare av Aktiespararnas namn! Syftet med lärarhandledningen är att ge dig ett stöd och en vägledning som underlättar planering och genomförande av studiecirklar i aktiekunskap. Med lärarhandledningen vill vi också bidra med ett pedagogiskt perspektiv som förhoppningsvis är värdefullt för dig som är cirkelledare, inte minst för den mindre erfarne pedagogen. Vi vill poängtera att mycket av innehållet i lärarhandledningen i första hand ska ses som förslag och idéer på hur man kan genomföra studiecirklar. Låt inte dessa hindra den öppenhet, dialog och möjlighet till påverkan som bör känneteckna alla studiecirklar. I lärarhandledningens första del hittar du den allmänna information som vi vill att alla cirkelledare/lärare i Aktiekunskap ABC ska ta del av. I den andra delen behandlas den aktuella kursen. Här finns studieplan, kursens kunskapsmål, uppgifter och stöd till respektive sammankomst. Välkommen och lycka till i din pedagogiska gärning! Obs! Till lärarhandledningen hör en serie OH-bilder. Dessa kan du ladda ned från Aktiespararna via 3

4 Lärarhandledningens innehåll Del 1 Allmän information till Aktiespararnas cirkelledare och lärare Aktiekunskap ABC en utbildningsmodell 6 Pedagogisk idé 7 Olika kunskapsformer 7 Frågor ett pedagogiskt verktyg 9 Aktiespararnas Gyllene regler 9 Aktiekunskap ABC Övergripande mål 11 Aktiekunskap A Grundkurs 11 Aktiekunskap B Fortsättningskurs 12 Vad är en studiecirkel? 13 Cirkelledarens/lärarens roll i studiecirkeln 13 Inlärningsprocessen 14 Betydelsefulla faktorer vid inlärning 15 Att planera sammankomsten 16 Sammankomsternas innehåll 17 Allmänna pedagogiska och praktiska tips 17 Fiktiv aktieportföljtävling 19 Diagnostiskt prov och slutprov 21 Deltagarnas kurspaket 21 Utvärdering av kursen 21 Vägledning inför sammankomsten 22 Mål Kommentarer till Aktie- och fondhandboken Kommentarer till OH-bilder Frågor och/eller uppgifter

5 Del 2 Lärarhandledning till Aktiekunskap A Grundkurs Studieplaner 23 Förslag till studieplan vid 8 sammankomster 23 Förslag till studieplan vid 6 sammankomster 24 Sammankomst 1 25 Sammankomst 2 29 Sammankomst 3 33 Sammankomst 4 39 Sammankomst 5 43 Sammankomst 6 48 Sammankomst 7 52 Sammankomst 8 56 Diagnostiskt prov 61 Slutprov 64 Övningsuppgifter 68 Lösningar till övningsuppgifter 72 5

6 Del 1 Allmän information om Aktiekunskap ABC Aktiekunskap ABC en utbildningsmodell Aktiespararnas utbildningsmodell Aktiekunskap ABC är en utbildningsväg i tre steg. Tanken är att utbildningsvägen ska vara tydlig och enkel, så att kursdeltagaren ser hur man kan gå vidare inom Aktiekunskap ABC. Det första steget, Aktiekunskap A Grundkurs, ger deltagaren grundläggande faktakunskap inom aktie- och fondområdet, förståelse för riskspridning och insikt i portföljtänkande. Kursen ger också deltagaren de praktiska kunskaper som varje aktieägare och fondsparare har nytta av. I Aktie kunskap B Fortsättningskurs utvecklar deltagaren sin analys- och värderingsförmåga som aktiesparare. Deltagaren får också möjlighet att etablera ett självständigt och kritiskt förhållningssätt till aktierelaterad information. Under B-kursen fördjupas även kunskapen i portfölj förvaltning och deltagaren lär sig hur man anpassar sin aktieportfölj över tiden. Aktiekunskap A tillsammans Aktiekunskap B motsvarar den kunskapsnivå som vi anser krävs för att aktiespararen på ett självständigt sätt ska kunna hantera sitt aktie- och fondsparande på ett tryggt och lönsamt sätt. Grundkursen och Fortsättningskursen hör på ett naturligt sätt ihop. Innehållet i Fortsättningskursen är en logisk fortsättning på Grundkursen. I det tredje steget i modellen, Aktiekunskap C finns inga kurser utan kunskapsinhämtningen sker via ett antal handböcker som Aktiespararna gett ut. Samtidigt som du genomför denna kurs ser vi gärna att du tar chansen att informera om de övriga kurserna som ingår i Aktiekunskap ABC! 6

7 Pedagogisk idé Aktiekunskap A Grundkurs ska ge kursdeltagaren grundläggande faktakunskap och förståelse om aktiesparandets villkor medan Aktiekunskap B Fortsättningskurs utvecklar deltagarens analys- och värderingsförmåga inom aktieområdet. Detta är en pedagogisk modell som leder till att kursdeltagaren utvecklar sig, att det sker ett framåtskridande och en progression i deltagarens kunskapsnivå när man går från Grundkurs till Fortsättningskurs. Till grund för vår pedagogiska idé ligger Blooms taxonomi (se nedan). Den belyser framförallt att kunskap finns i olika former och hur dessa kan klassificeras. Studier visar att de flesta utbildningar, generellt sett, tyvärr tenderar till att stanna vid faktanivån. Ambitionen med Aktiekunskap ABC är att kurserna ska resultera i olika kunskapsformer hos deltagaren. Framförallt i Aktiekunskap B ser vi gärna att kursdeltagaren får tillfälle att tillämpa och analysera inom aktieområdet. Olika Kunskapsformer Hög nivå Värdering Syntes Analys Tillämpning Förståelse Fakta Aktiekunskap B Fortsättningskurs Aktiekunskap A Grundkurs Blooms taxonomi Kunskap är ett mångfacetterat, problematiskt och intressant begrepp. För en cirkelledare finns det all anledning att försöka närma sig kunskapsbegreppet. Vad är egentligen kunskap? Kunskap finns i olika former och kan analyseras och värderas därefter. En viss typ av kunskap har ett visst värde i en viss tid och ett sammanhang. Det finns olika sätt att klassificera kunskapsformerna. Blooms taxonomi är en av de mest erkända i sammanhanget. I figuren ovan illustreras att Aktiekunskap A Grundkurs i första hand ger deltagaren faktakunskap och förståelse inom aktieområdet, medan Aktiekunskap B Fortsättningskurs utvecklar deltagar- 7

8 nas analys- och värderingsförmåga. Nedan följer en beskrivning av de olika kunskapsformerna. Fakta Den så kallade faktanivån är den lägsta kunskapsformen i Blooms taxonomi, som är avgörande för att kunna utveckla högre kunskapsformer. Att besitta faktakunskap innebär helt enkelt att man kommer ihåg det aktuella, det som efterfrågas. Om man vill mäta eller identifiera faktakunskap kan man använda sig av frågeställningar och uppgifter som börjar på: Ange, Namnge, Identifiera, Vad, När, Vem. Exempel: Vad heter Ericssons verkställande direktör? Förståelse Att ha förståelse innebär oftast att man kan återge något med egna ord, se samband och sätta in fakta i ett sammanhang. Detta identi fieras genom frågeställningar och uppgifter som börjar på: Förklara, Granska, Tolka, Hur, Varför. Exempel: Varför påverkas aktiemarknaden normalt positivt av låga räntor? Tillämpning Den tredje nivån handlar om förmågan att tillämpa. Det är en kunskapsform som innebär att man vet vilken information som ska användas, och hur den ska användas, för att lösa ett problem. Om du vill identifiera denna kunskapsform så börja uppgiften med: Tillämpa, Konstruera, Rita, Simulera, Skissa. Exempel: Konstruera ett index som illustrerar kursutveckling för de 50 minsta bolagen på Stockholmsbörsen. Analys Analysnivån är viktig. Inom Aktiekunskap ABC vill vi gärna att analysförmågan utvecklas hos kursdeltagaren, framförallt under Aktiekunskap B Fortsättningskurs. Att analysera innebär att man kan bryta ned ett problem i mindre delar, att utreda. Om du vill mäta analysförmågan så kan du använda dig av frågeställningar och uppgifter som börjar på: Jämför, Urskilj, Klassificera, Separera, Kategorisera. Exempel: Jämför den svenska och amerikanska aktiemarknaden. Syntes Syntes innebär att man kan kombinera och sätta samman olika informationsdelar till något nytt och relativt unikt. Om du vill identifiera denna kunskapsform så kan följande termer vara till stöd: Kombinera, Förena, Sätt samman, Inte- 8

9 grera, Sammanfatta, Slutsats. Exempel: Vilken är din slutsats av sammangåendet mellan Telia och Sonera? Värdering Den högsta kunskapsformen anser Bloom är förmågan att göra en väl underbygd värdering. Detta är en kunskapsform som identifieras med frågor/uppgifter som börjar med: Bedöm, Argumentera, Utvärdera, Besluta, Försvara, Debattera. Exempel: Argumentera för eller emot ett aktieköp i Electrolux. Frågor ett pedagogiskt verktyg I en utbildningssituation existerar alltid frågeställningar. Dessa kan vara spontana eller mer genomtänkta. Oavsett form är frågeställningar oftast ett bra och viktigt verktyg i den pedagogiska situationen. Att ställa frågor till kursdeltagarna är också en framgångsrik metod när du vill skapa en dialog. När man använder frågor i till exempel uppgifter och grupparbeten bör man ta ställning till vilken typ av kunskapsform som man söker, därefter formulera frågan eller uppgiften. I beskrivningen av Blooms taxonomi ovan redovisas hur du kan identifiera eller mäta de olika kunskapsformerna. Se detta som ett stöd när du vill använda Blooms taxonomi för att på ett mer medvetet sätt formulera och använda frågeställningar i din pedagogik. Vilken typ av kunskap vill du verka för att deltagarna utvecklar? Hur kan Du använda Blooms taxonomi när du planerar och genomför studiecirkeln? Aktiespararnas Gyllene regler Aktiespararnas Gyllene regler är centrala i aktiespararnas utbildningsverksamhet. De ligger bland annat till grund för de övergripande målen till Aktiekunskap ABC (se nedan). Den som lär sig att tillämpa reglerna besitter en värdefull kunskap. Aktiespararnas Gyllene regler är ett resultat av en placeringsfilosofi som har visat sig framgångsrik i över femtio år, inte minst bland medlemmar av den amerikanska aktiesparorganisationen. Reglerna är också ett resultat av forskning och ekonomisk teoribildning. Betydelsefull är bland annat den så kallade portföljteorin, med vilken Harry Markowitz belönades med Nobelpriset De Gyllene reglerna är sju till antalet. 9

10 1. Sätt mål för ditt sparande i aktier och aktiefonder var långsiktig Det är du som sätter målet för ditt aktiesparande. Ha realistiska förväntningar. Aktier är en långsiktig sparform som historiskt sett har gett en genomsnittlig total avkastning om procent per år. På kort sikt kan aktiers värde fluktuera kraftigt. Aktier lämpar sig därför bättre för långsiktigt sparande. 2. Investera regelbundet Investera inte hela kapitalet som du avsatt för aktiesparande vid ett enda tillfälle. Då riskerar du att köpa dyrt. Återinvestera utdelningar och avstå från att hoppa ut och in i marknaden det kan ofta medföra stora omkostnader. 3. Kontrollera riskerna Satsa inte allt på en eller ett fåtal aktier. Köp 10 till 15 aktier i 5 till 6 olika branscher. Då är du mindre exponerad för svängningarna i både bolag och branscher. En ordentlig riskspridning ger ett visst skydd om några enstaka aktier i portföljen faller i värde. 4. Var försiktig med belåning Att köpa aktier för lånade pengar kan leda till stora vinster snabbt, men kan också innebära privatekonomisk katastrof. Aktiespararna avråder inte helt från belåning men vill starkt betona att det krävs stor erfarenhet av aktiemarknaden för att köpa aktier för lånade pengar. 5. Håll dig välinformerad och följ inte råd okritiskt Det krävs kunskap för att lyckas med aktieplaceringar. Sträva därför efter att hålla dig informerad om marknaden. Det gäller framför allt de bolag som du äger aktier i. Läs årsredovisningar och delårsrapporter. Följ med vad som rapporteras om bolagen. Lyssna gärna på råd som andra ger men följ inte råden okritiskt. Bilda dig alltid en egen uppfattning. Det är bara du själv som får stå för konsekvenserna av att ha följt dåliga råd. 6. Gör din egen analys Köp inte aktier i bolag du inte känner väl till och inte har undersökt närmare. Gör din egen analys av såväl bolaget som aktiefonden du avser att köpa aktie/ andelar i. Köp aktier i bolag som uppvisar en uthållig försäljnings- och vinsttillväxt det är den säkraste vägen till framgångsrikt aktiesparande. Prioritera placeringar i bolag som har en öppen och ärlig informationspolitik och som tillämpar moderna ägarstyrningsprinciper. Använd Aktiespararnas analysverktyg. 10

11 7. Sätt upp regler för när du ska omplacera Sätt upp regler för när du ska omplacera. Omplacera t ex när någon av dina aktier har kommit att utgöra en för stor andel av din portfölj, när bolaget inte längre lever upp till de förutsättningar som gällde vid förvärvstidpunkten eller när bolaget vid upprepade tillfällen inte förmår uppfylla lämnade prognoser. Vid försäljning, planera så att du inte betalar skatt i onödan. Som cirkelledare ser vi gärna att du under kursen betonar och återkommer till vikten av Aktiespararnas Gyllene regler! Aktiekunskap ABC Övergripande mål Det övergripande målet med Aktiekunskap ABC är att kursdel tagaren, med Aktiespararnas Gyllene regler som grund, ska kunna praktiskt tillämpa ett långsiktigt, regelbundet och lönsamt aktie-och fondsparande. kritiskt granska och värdera aktierelaterad information. självständigt analysera enskilda aktier/företag och aktie marknaden. Målen ska ses som övergripande och generella inom Aktiekunskap ABC. Utöver dessa finns kunskapsmål formulerade till respektive kurs. Aktiekunskap A Grundkurs Kursbeskrivning Målet med kursen är att ge kursdeltagaren den grundläggande kunskap som krävs för att bedriva ett långsiktigt, regelbundet och lönsamt sparande i aktier och fonder. Kursen behandlar aktiesparandets möjligheter och risker, portföljtänkande, aktievärdering och ger praktiska tips om hur det går till att köpa, förvalta och sälja aktier och fonder. 11

12 Kunskapsmål Efter kursen ska kursdeltagaren känna till vad en aktie och aktiefonder är. känna till aktiesparandets möjligheter och risker. förstå portföljtänkande. kunna köpa, äga (förvalta) och sälja aktier. kunna deklarera sina aktieaffärer. kunna göra grundläggande värderingar av aktier. ha kännedom om olika informationskällor. ha en viss kännedom om andra placeringsformer. Lämpliga förkunskaper Inga särskilda förkunskaper krävs. Kursen vänder sig till den som ska börja spara i aktier eller som redan sparar i aktier eller fonder. Aktiekunskap B Fortsättningskurs Kursbeskrivning Målet med kursen är att kursdeltagaren ska lära sig att analysera och värdera enskilda aktier, aktiemarknaden som helhet samt förhålla sig kritisk till aktierelaterad information. Kursdeltagaren ska lära sig tillämpa en aktiv portföljhantering. Kursen ger också en ordentlig inblick i Aktiespararnas analysverktyg Hitta kursvinnare med vars hjälp kursdeltagarens aktieplaceringar ska bli så framgångsrika som möjligt. Målet är att investeringarna långsiktigt ska utvecklas bätte än genomsnittsaktien på börsen. Kursen behandlar hur det går till att hitta lämpliga företag att analysera, vad som gör företagets aktie köpvärd och hur en aktieportfölj sätts samman. Kunskapsmål Efter kursen ska kursdeltagaren kunna analysera och värdera aktier och aktiemarknaden utifrån flera analysoch värderingsmodeller. kunna analysera och värdera aktierelaterad information. kunna tillämpa en aktiv portföljhantering och olika placeringsstrategier. 12

13 Lämpliga förkunskaper Kursen vänder sig till den som har kunskap motsvarande Aktiekunskap A Grundkurs. Vad är en studiecirkel? Studiecirkeln är en studieform som bygger på ett frivilligt deltagande i grupp. Förutom det frivilliga deltagandet kännetecknas studiecirkeln även av att deltagarna har ett gemensamt intresse av det aktuella ämnet, i detta fall aktiekunskap. Just dessa två faktorer, frivillighet och intresse, är en mycket god grund för att en gynnsam utbildningssituation ska uppstå, en situation som inte är alla pedagoger förunnat. Använd detta! Det finns goda möjligheter att låta deltagarna aktivera sig och stå för mycket av kunskapsinhämtandet själva. En annan aspekt på studiecirkeln är att den består av en grupp. Studierna bör präglas av samarbete och gemenskap. Det finns ofta en bred och djup erfarenhet och kompetens bland deltagarna. Detta kan användas i studiecirkeln. Deltagarna kan hjälpa varandra och cirkelledaren har goda möjligheter att fungera som samtals- och diskussionsledare. En studiecirkel bör kännetecknas av dialog och diskussion, praktiska övningar och problemlösning, enskilt eller i grupp. Cirkelledarens/lärarens roll i studiecirkeln När en grupp samverkar kring en uppgift uppstår situationer som kräver att någon styr och leder. Om det inte finns någon formell ledare kommer med all sannolikhet någon genom ett spontant initiativ att ta på sig rollen som informell ledare. En studiecirkel ska formellt ledas av en cirkelledare. Hur cirkeln ska ledas finns inga givna svar på. Vissa studieämnen kräver mer eller mindre sakkunniga cirkelledare. Vi vet att Aktiekunskap är ett ämne som kräver cirkelledare med god sakkunskap, som vid behov kan genomföra genomgångar av mer traditionell art. I de flesta fall ska cirkelledaren dock fungera som en samtals- och diskussions ledare. I vissa sammanhang finns det heller ingen anledning att hindra andra deltagare från att leda och ta initiativet. Ett sådant tillfälle kan till exempel vara när en deltagare besitter specialkompetens på ett område som ska behandlas. Varje cirkelledare bör försöka utveckla sin egen pedagogiska och personliga stil. Som pedagog är det viktigt att man känner sig 13

14 trygg i sin stil, att man är sig själv och tror på det man gör. Vi ser gärna att cirkelledaren Fungerar som en samtals- och diskussionsledare Ser till att det råder ett öppet klimat där alla får komma till tals Fungerar som administratör Besitter god ämnes- och fackkunskap inom området Ansvarar för att det sker ett framåtskridande i studiecirkeln Ansvarar för att de överenskomna kunskapsmålen uppnås Kan utvärdera och utveckla sin egen insats Inlärningsprocessen När man bedriver planmässiga studier, till exempel i en studiecirkel, är målet att det ska ske en inlärning hos individen, att ny kunskap ska uppstå. När vi kan observera en förändring i en individs beteendemönster, som beror på nya erfarenheter, ny kunskap, har en inlärning skett jag kan utföra något i dag som jag inte kunde i går. En stor del av den inlärning som sker genom livet gör det utan ansträngning, automatiskt och omedvetet. Vi lär oss det vi behöver kunna. All inlärning är dock inte enkel. Vid planmässiga studier krävs ofta intensiva studier, problematisering, repetition och tillämpning för att vi ska lära oss. Oavsett hur vi lär oss är följden av ny kunskap ofta något positivt. Vi får nya möjligheter i livet. Inlärningsprocessen är individuell, vi lär oss på olika sätt. Som cirkelledare eller pedagog gör man lätt misstaget att tro att alla individer lär sig på ungefär samma sätt samma sätt som en själv. Det har visat sig att det finns många olika inlärningsstilar och att individen har olika strategier vid inlärning. En enkel indelning av dessa är följande: Visuell föredrar inlärning genom att se Auditiv föredrar inlärning genom att höra Kinestetisk föredrar inlärning genom att göra Taktil föredrar inlärning genom beröring Som cirkelledare bör man vara medveten om att det finns olika inlärningsstilar. Det går alltså inte att hitta en pedagogisk metod som är bäst för alla. Försök variera aktiviteten i cirkeln och de pedagogiska metoderna. Var även öppen för 14

15 individuella anpassningar för att så långt som möjligt tillgodose olika inlärningsstilar. Betydelsefulla faktorer vid inlärning Det finns en rad faktorer som har en positiv inverkan på inlärningsprocessen. Nedan lyfter vi fram de som anses ha en mer avgörande betydelse. 1. Motivation Motivationen utgör en inre drivkraft, en vilja att lära. Om vi är intresserade och vet varför vi står inför att lära oss något går det lättare. Avgörande för motivationen är att vi ser mening och sammanhang i det vi studerar. Vid studier blir därför tydliga målformuleringar och meningsfulla uppgifter viktiga verktyg när man vill stärka viljan att studera och öva. I de flesta studiecirklar är deltagarna motiverade, de har ju själva valt att studera något som de är intresserade av. Använd detta och bygg din pedagogiska insats på den motivation som deltagarna med all sannolikhet redan har. 2. Individanpassning Studiernas upplägg måste anpassas till deltagarnas förkunskaper, studievana och ambitioner. Låt deltagarna vara delaktiga i planering och vid formuleringar av målsättning för studiecirkeln, detta är nödvändigt för ett lyckat inlärningsresultat. Var lyhörd och flexibel inför individuella önskemål. Kursdeltagarnas behov är din utgångspunkt. De kunskapsmål som presenteras i lärarhandledningens andra del ska i första hand ses som ett förslag. 3. Aktivitet Ju aktivare deltagarna är desto större är sannolikheten att inlärning sker. Aktivitet innebär till exempel att man besvarar och ställer frågor, antecknar, diskuterar i små och stora grupper, löser uppgifter, övar praktiskt, tillämpar, söker information, bearbetar och sammanfattar information, undervisar varandra, ritar bilder och diagram och gör modeller. Även aktiv lyssning ger kunskap men risken är att du överskattar deltagarens förmåga att lyssna aktivt under en längre tid. 4. Positiv miljö Den fysiska miljön inverkar på deltagarnas lust och motivation till inlärning. En studielokal med varma färger, behagligt ljus, frisk luft och bra möblering befrämjar trivsel, trygghet och därmed inlärning. Vid paus eller raster kan lugn 15

16 harmonisk musik ha en positiv inverkan. Se gärna till att Cd-/bandspelare finns tillgänglig. Försök också ordna så att möjlighet till näringsintag i form av till exempel frukt, godis, vatten och kaffe/te finns. 5. Trygghet Om man känner sig trygg och avspänd lär man sig lättare än om man upplever stress och press. Stress ska inte förväxlas med målinriktad koncentration. Att uppleva trygghet innebär bland annat att man vågar göra bort sig. Man kan lära sig mycket av sina misstag. Försök etablera en öppen och tillåtande miljö i studiecirkeln. 6. Samarbete Alla studiecirklar bygger på samarbete i grupp. Deltagarna har själva valt att gå med i studiecirkeln och är oftast positiva till samverkan med andra förutsatt att det sker i lämpliga former. Det är stimulerande och utvecklande att samarbeta med andra i inlärningssituationer man kan hjälpa andra och själv bli hjälp. Samarbete bör löpa som en röd tråd genom cirkelns verksamhet. 7. Positiv återkoppling Att få återkoppling på det man gör är betydelsefullt för inlärningen. Försök skapa tillfällen då kursdeltagarna lyckas och gör framsteg. Det ger själförtroende i studierna. Ge gärna beröm och var intresserad av vad deltagarna gör. Uppskattning och uppmuntran underlättar inlärning! 8. Omväxlande arbetsformer Även den bästa arbetsmetoden blir enformig i längden. Försök eftersträva variation i allt du gör. Det kan kännas ansträngande att förändra en rutin som tycks fungera, men som pedagog vinner du på att besitta en arsenal av pedagogiska metoder och upplägg. Var inte rädd för att pröva något nytt! Att planera sammankomsten Gör alltid upp en plan över sammankomsten. Följande frågor kan ligga till grund för din planering: Vilka mål har du/ni med sammankomsten? Hur inleder du sammankomsten? Vilket material behöver du? Vilka pedagogiska metoder ska du använda dig av? Hur uppnås variation? Hur ska du aktivera deltagarna? 16

17 Vilka praktiska övningar ska deltagarna göra? Vilka diskussionsfrågor har du för avsikt att behandla? Hur uppnås ett framåtskridande, hur går ni vidare? Hur avslutar du sammankomsten? Sammankomsternas innehåll Sammankomsternas innehåll ska i första hand planeras av cirkelledaren tillsammans med kursdeltagarna. Variation är återigen nyckeln till framgång. Nedan följer dock ett förslag på några grundmoment som kan utgöra stommen i en sammankomst. Utöver grundmomenten finns utrymme för andra aktiviteter och pedagogiska metoder. Kort repetition av den föregående sammankomstens innehåll. Målet med det nya kursmomentet. Genomgång och diskussion kring eventuella hemuppgifter och frågor. Behandling av frågor från kursdeltagarna. En kort genomgång av det nya kursmomentet under ledning av cirkelledaren. Det är då fördelaktigt om deltagarna läst igenom de aktuella kapitlen i förväg. Då kan genomgången anpassas till svårare moment. Diskussion kring intressanta och svårare moment. Någon typ av uppgift/övning där kursdeltagarna får aktivera sig på egen hand. Diskussion om den senaste tidens ekonomiska händelser och börsutveckling. Allmänna pedagogiska och praktiska tips Nedan följer några allmänna pedagogiska och praktiska tips. Detta är förslag och idéer som kan tjäna som inspiration när du planerar dina sammankomster. Försök variera dina pedagogiska metoder. I en studiecirkel finns individer med olika inlärningsstilar. En nyckel till framgång blir därför din förmåga att skapa variation i din studiecirkel. Olika pedagogiska metoder går att kategorisera utifrån vilken typ av inlärning som uppstår vid användandet av dem. Att använda sig av alla metoder är knappast rimligt eller önskvärt i en studiecirkel. Försök ändå variera dig och använd flera metoder, förslagsvis från minst två olika kategorier. 17

18 Förmedlande metoder (kategori 1) Föreläsning, instruktion Liknelser, berättelser Illustrationer Visning och förklaringar av modeller, diagram Interaktiva metoder (kategori 2) Samtal, dialog Diskussion Par- och grupparbete Explorativa metoder (kategori 3) Undersökningar Intervjuer Problembaserat lärande Laborationer Gestaltande metoder (kategori 4) Drama, rollspel Bildskapande Ljudskapande Utarbeta ett enkelt diagnostiskt prov som kan ge dig en vägledning i deltagarnas förkunskaper. Till vissa kurser presenterar vi ett förslag på diagnostiskt prov i slutet av lärarhandledningens andra del. I början av studiecirkeln kan det vara bra att försöka ta reda på om det finns någon specialkompetens inom gruppen. Den kan i så fall fungera som ett komplement till cirkelledarens sakkunskap. Genomför en fiktiv aktieportföljtävling i Aktiekunskap A och B (se nästa rubrik nedan) Ge alltid deltagarna tillfällen att ställa frågor, men undvik att gå in på sådant som inte anknyter till kursens innehåll och är av allmänt intresse. Låt deltagarna välja ut ett antal företag vars aktier de kan bevaka och rapportera om under studiecirkelns gång. Försök att finna förklaringar till upp- och nedgångar i företagens aktiekurser. 18

19 Kopiera aktuella kurslistor inför varje sammankomst. Till de flesta sammankomster finns några OH-bilder. Försök göra genomgången av OH-bilder till en dialog med deltagarna. OH-bilderna kan du ladda ned från Aktiespararna via För att göra kursen så aktuell som möjligt kan man som kursmaterial också använda aktuella artiklar ur dagstidningar och facktidskrifter, broschyrer om aktier, årsredovisningar med mera. Informera om vikten av att följa med i mediebevakningen på det finansiella området. Ge från början tips på bra informationskällor. Skaffa även informationsmaterial om andra placeringsalternativ än aktier. Undersök om det är möjligt att bevaka eller besöka någon bolagsstämma under studiecirkelns gång. Försök att få någon gästföreläsare att besöka er studiecirkel. Gör gärna något studiebesök, till exempel på en banks fondavdelning eller ett börsnoterat bolag. Ta reda på om det finns någon aktieträff som ni kan besöka. Dessa anordnas till exempel av Aktiespararnas lokalavdelningar och av banker. Försök att tillsammans med kursdeltagarna planera in något speciellt arrangemang vid avslutningen. Fiktiv aktieportföljtävling Vid genomförande av Aktiekunskap A och B rekommenderar vi alla cirkelledare att genomföra en fiktiv aktieportföljtävling under kursen. Lämpligen introduceras tävlingen redan under första träffen för att ha påbörjats till den andra träffen. Syftet med tävlingen är att motivera deltagarna till att regelbundet studera kurslistorna och följa med i de ekonomiska händelserna. Själva tävlingsinslaget är av mindre vikt. Det finns både för- och nackdelar med att lägga in aktietävlingen tidigt i studiecirkeln. Deltagarnas kunskapsnivå är sannolikt som 19

20 lägst i början av kursen. De kanske inte vet hur ett aktieköp går till. Vi anser att detta har mindre betydelse. Det viktigaste är inte att köpen blir bra. Resultatet är det väsentliga. Deltagarna följer börslistan med ett helt annat intresse om de köpt aktier, även om det endast är fiktivt. Ingenting hindrar att man, om man tycker det är lämpligt, lägger in tävlingen senare under kursen. Använd gärna någon av de portföljhanterare som finns kostnadsfritt på Internet. Om någon kursdeltagare saknar tillgång till Internet kan du som cirkelledare skapa dennes portfölj. Om studiecirkeln av någon anledning inte vill använda portföljhanteraren på Internet går det naturligtvis att genomföra en fiktiv aktieportföljtävling på mer traditionellt sätt genom att fylla i blanketter som lämnas till cirkelledaren. Gör så här: 1. Under första träffen informerar du kursdeltagarna om tävlingen, dess syfte och vilka regler som gäller. Vi föreslår att varje deltagare förfogar över fiktiva kronor som ska placeras i 5 olika bolag. Vi rekommenderar att byten inte bör vara tillåtna under tävlingens gång. 2. Besluta om tävlingens start- och stoppdatum. På startdatumet ska deltagarna på egen hand skapa en fiktiv aktieportfölj. Detta blir deras hemuppgift. Det är bra om startdatumet ligger mellan sammankomst 1 och 2. Till hemuppgiften hör också att göra en utskrift på sin aktieportfölj som lämnas in till dig som är cirkelledare under sammankomst Under tävlingens gång kan deltagarna ta med sig utskrifter med aktuellt portföljvärde. Avsätt någon minut där portföljvärden och kursrörelser kan diskuteras, jämföras och analyseras. 4. I slutet av kursen samlar du in utskrifter på respektive portfölj från tävlingens stoppdatum. 5. Avsluta tävlingen genom att diskutera deltagarnas resultat. Vad finns att lära från tävlingen? Kora slutligen segraren. 20

21 Diagnostiskt prov och slutprov Det är viktigt att kursen är anpassad till kursdeltagarnas förkunskaper och erfarenheter om aktier. Det får varken bli för lätt eller för svårt. För att ta reda på kursdeltagarnas förkunskaper i aktiekunskap kan du ha ett mindre diagnostiskt prov vid första sammankomsten. Om deltagarna önskar testa sina kunskaper efter kursen kan du genomföra ett prov i slutet av kursen. Deltagarnas kurspaket Deltagarnas kurspaket består av en handbok, samma som ingår i lärarpaketet, samt en studiehandledning. Kursdeltagarna bör arbeta sig igenom boken samt besvara de frågor som hör till respektive kapitel eller sammankomst. Studiehandledningen vägleder deltagaren genom kursen och underlättar läsandet. Studiehandledningen innehåller: Mål till respektive sammankomst Kommentarer Frågor och uppgifter Läshänvisningar Åhörarkopior på de OH-bilder som hör till kursen Utvärdering av kursen I en utbildningssituation sker alltid en spontan utvärdering från kursdeltagarnas sida. Stämningen i gruppen i kombination med olika kommentarer och signaler 21

22 leder ofta till att cirkelledaren tror sig veta vad deltagarna tycker om studiecirkeln. Det finns dock skäl till att i en mer medveten och strukturerad form låta utvärdera verksamheten. Avsätt gärna en stund till en muntlig eller skriftlig utvärdering. Försök få deltagarna att balansera sin kritik så att de lyfter fram både positiva och negativa inslag i studiecirkeln. På så sätt går även du som pedagog in i en lärprocess och utvecklar dina talanger. Vägledning inför sammankomsten Inför varje sammankomst presenteras ett tema som fungerar som ett avstamp och en allmän inriktning för sammankomsten. Vidare finns förslag till mål, kommentarer till boken och OH-bilder samt diskussionsfrågor och/eller uppgifter. Mål I en utbildningssituation är det viktigt att man har ett mål med verksamheten. Att formulera och presentera kunskapsmål innebär att alla i studiecirkeln vet vad man strävar mot. Inför varje sammankomst finns förslag på vilka mål som studierna kan syfta till. Diskutera dessa med deltagarna. Vi vill understryka att målen är förslag som givetvis går att omformulera. Det är cirkelledaren tillsammans med kursdeltagarna som slutligen bestämmer kursens mål och inriktning. Kommentarer till handboken Handböckerna inom Aktiekunskap ABC är relativt grundläggande. Vissa avsnitt kan vara svåra och därför fordra extra förklaringar. Ibland finns det anledning att komplettera boken med kommentarer. Under denna rubrik finner du aktuella kommentarer till respektive kapitel/sammankomst. Kursdeltagarna har motsvarande kommentarer i sin studiehandledning. Kommentarer till OH-bilder Handboken och denna lärarhandledning kompletteras av ett antal OH-bilder. Under denna rubrik finner du kommentarer till de OH-bilder som hör till den aktuella sammankomsten. Även om du inte använder dig av OH-bilderna vid sammankomsterna kan du som handledare ändå ha nytta av att läsa igenom kommentarerna till OH-bilderna. Frågor och/eller uppgifter Under denna rubrik presenteras förslag på frågeställningar och/eller uppgifter som är relevanta för sammankomsten. 22

23 Del 2 Lärarhandledning till Aktiekunskap A Grundkurs Studieplaner Aktiekunskap A Grundkurs kan genomföras med varierande längd beroende på vilken målsättning man har med kursen. Vårt huvudalternativ till studieplan bygger på en studiecirkel om 8 sammankomster, med 3 studietimmar à 45 minuter. Vi tror att 8 sammankomster är en rimlig tidsåtgång om man vill uppnå de kunskapsmål som vi föreslår i lärarhandledningen. Det finns naturligtvis möjlighet att genomföra kursen på både längre och kortare tid, men då bör kunskapsmålen justeras. Vi anser att det är möjligt att genomföra Aktiekunskap A Grundkurs på 6 sammankomster, utan att göra för stort avkall på de övergripande målen med Aktiekunskap ABC. Vi lämnar även ett förslag på hur en studieplan om 6 sammankomster kan se ut. Förslag till studieplan vid 8 sammankomster (huvudalternativ) Sammankomst Tema Kapitel i boken 1 Aktier eller fonder 2 Vad är en aktie? 3 2 Aktier som kapitalplacering 4 Risker och möjligheter 5 3 Så fungerar börsen 10 Att köpa och sälja aktier 11 Att äga och förvalta aktier 12 4 Företagsekonomi 6 Aktiematematik 7 5 Olika listor och index 8 Aktievärdering 9 6 Att fatta beslut om att köpa/sälja Vad är en fond? 17 Olika fonder och andra placeringar 18 Hur väljer man fonder 19 8 Beskattning av aktier och kapital 20 Sammanfattning och avslutning 23

24 Nedan presenteras ett förslag på en studieplan om 6 sammankomster. Det är framförallt första och sista sammankomsten som har komprimerats i jämförelse med studieplanen vid 8 sammankomster. Vi har också valt att lägga mindre vikt vid kapitlet om beskattning. Förslag till studieplan vid 6 sammankomster Sammankomst Tema Kapitel i boken 1 Aktier eller fonder 2 Vad är en aktie? 3 Aktier som kapitalplacering 4 Risker och möjligheter 5 2 Så fungerar börsen 10 Att köpa och sälja aktier 11 Att äga och förvalta aktier 12 3 Företagsekonomi 6 Aktiematematik 7 4 Olika listor och index 8 Aktievärdering 9 5 Att fatta beslut om att köpa/sälja Vad är en fond? 17 Olika fonder och andra placeringar 18 Hur väljer man fonder 19 Sammanfattning och avslutning Fortsättningsvis är lärarhandledningen utformad och anpassad till en studiecirkel om 8 sammankomster. 24

25 Sammankomst 1 Kapitel 1 3 TEMA Aktier som sparform Mål Målet med denna sammankomst är att kursdeltagarna ska Få en introduktion till aktier som sparform. Förstå syftet med att driva ett företag. Förstå att aktieaffärer på börsen inte påverkar företagets resultat (det är affärer mellan aktieägare). Se aktiesparande i ett historiskt perspektiv Förstå den inbyggda tillväxtkraft som finns i en aktieplacering Känna till och förstå innebörden av Aktiespararnas Gyllene regler Under den första sammankomsten bör Aktiespararnas kursmodell Aktiekunskap ABC presenteras. Diskutera även de övergripande målen med kursen. Delge kursdeltagarna studiecirkelns innehåll i stora drag. Försök skapa en dialog kring kursens mål och innehåll. Ta reda på om det finns speciella önskemål från kursdeltagarna som kan beaktas i din planering av kommande sammankomster. Det är också under den första sammankomsten som den fiktiva aktieportföljtävlingen introduceras. Till den första sammankomsten har deltagarna naturligtvis inte haft möjlighet att läsa aktuella kapitel i förväg. Fortsättningsvis är det dock bra om deltagarna läser de kapitel som ska behandlas i förväg. Kommentarer till Aktie- och fondhandboken Sidan 26 Personaloptioner är ett begrepp som vi kan stöta på. Det kan vara vanliga teckningsoptioner som enbart är riktade till de anställda i ett visst företag. Det kan finnas olika regler för dessa optioner, regler som företaget har bestämt. Till exempel kan den anställde vara tvungen att sälja sina teckningsoptioner om han/hon slutar på företaget. När teckningsoptionerna utnyttjas (teckning av aktier) får aktiebolaget nytt aktiekapital. Syntetiska optioner är något annat. En, eller ett par, av de större aktieägarna ger den anställde löfte om att få köpa aktier till ett i förväg fastställt pris. Om syntetiska optioner utnyttjas får inte företaget nytt aktiekapital. Då går pengarna till den aktieägare som har ställt ut den syntetiska optionen. 25

26 Kommentarer till OH-bilder OH-bild: Välkommen till Aktiespararna Kunskap och Aktiekunskap ABC OH-bild: Övergripande mål De övergripande målen är generella och gäller för hela utbildningsmodellen. Aktiespararnas Gyllene regler är centrala. Till varje kurs finns specifika mål. OH-bild: Aktiekunskap A Grundkurs (innehåll) Diskutera innehållet i kursen. OH-bild: Aktiekunskap B Fortsättningskurs Informera redan i ett tidigt skede om innehållet i Fortsättningskursen. Detta för att skapa förståelse för utbildningsmodellen Aktiekunskap ABC som består av tre steg. Förklara hur vissa moment i Grundkursen utvecklas i Fortsättningskursen. OH-bild: Val av kapitalplacering För att placera kapital bör man förstås ha ett kapital att placera, det vill säga sparade pengar som man vill få avkastning på. Att låna pengar för att spara är en motsägelse och fungerar endast om man är beredd att placera pengarna med högre risk för att få en högre avkastning. Det kommer att behandlas senare i kursen. Aktier är bara en placeringsform bland andra och det är inte självklart att aktier är det bästa alternativet för alla och kanske inte för hela kapitalet. Syftet med sparandet styr inriktningen, man kan ha olika sparmål: buffert för oförutsedda utgifter spara till en egen bostad för den framtida pensionen för att kunna utbilda sig för att köpa kapitalvaror (bil, TV etc.) för att göra en semesterresa Det finns alltså sparmål där det kan vara mindre lämpligt att välja aktier som placering. Den som har ett stort kapital att placera kan samtidigt fördela det på flera olika placeringsformer, däribland aktier. Ju längre tid som kapitalet ska placeras, desto fler alternativ finns det. Den som sparar på års sikt kan till exempel köpa en fastighet, men det är knappast lämpligt om sparandet ska vara i sex månader. Aktier är en utmärkt långsiktig sparform, men eftersom aktier är likvida och kan säljas över börsen, är man inte låst vid en viss tid för innehavet. Aktier är således inte lika bundna som till exempel fastigheter. Risk och avkastning hänger samman. Ett sparande i en bankräkning innebär ingen risk, men heller inte så stora möjligheter till en hög avkastning. Aktier 26

27 däremot kan ge en högre avkastning, men ju kortare tid aktierna ägs desto större kan risken vara att värdet sjunker. Risk och möjligheter kommer vi att tala mer om senare. Aktiesparande kräver lite mer engagemang från den som sparar. Det kan hända saker med företagen och aktierna som gör att vi bör ompröva vårt ägande. OH-bild: Aktiespararnas Gyllene regler Aktiespararnas Gyllene regler är ett sätt att hantera riskerna. OH-bild: Handel med aktier En aktie ger aktiebolaget nytt kapital när nya aktier emitteras (ges ut). Aktieägarna satsar kapitalet som därefter tillhör företaget och är en del av företagets egna kapital. Aktier är därför en finansieringskälla för företaget. Om företaget behöver mer kapital kan företaget emittera (ge ut) nya aktier. När företaget har fått in kapitalet kan man säga att företaget sätter en mur om sitt egna kapital. Aktieägarna kan inte utan vidare ta tillbaka kapitalet som de har satsat, men de kräver att få en avkastning. Den avkastningen kan de få genom att företaget delar ut en del av sina vinster aktieutdelning. Aktieägarna behöver inte alltid vara kvar som aktieägare, om företagets aktier är börsnoterade kan en aktieägare sälja sina aktier där. Aktiehandeln över börsen är alltså en andrahandsmarknad där aktieägare köper och säljer aktier i ett visst företag. Denna handel berör inte företaget, det är affärer mellan aktieägarna. OH-bild: Aktier eller fonder Det finns ingen motsättning mellan att direktspara i aktier eller att fondspara, utan det är mest en fråga om hur stort intresse man har och hur stort kapital man sparar. Vid alltför små kapital är transaktionskostnaderna ett stort avbräck för den som aktiesparar, och då är fonder att föredra. För många är säkert en mix en bra lösning - några få aktier som man valt ut efter eget huvud kompletterat med en eller flera breda fondplaceringar för att få riskspridning. 27

28 Frågor och/eller uppgifter Frågor Vilka förväntningar har ni på kursen? Vilket mål/syfte har ni med ert nuvarande eller kommande aktiesparande? Är det rättvist med aktier som har högre röstvärde? Vem är viktigast att skydda, en uppfinnare med goda idéer eller en nytillkommen aktieägare? Är det för sent att köpa aktier efter alla års börsuppgång? Vilken av Aktiespararnas Gyllene regler anser du är viktigast? Uppgift Sätt samman en aktieportfölj med beaktande av Aktiespararnas Gyllene regler. Vilka branscher är representerade i din portfölj? Varför dessa branscher? Med den fiktiva aktieportföljtävlingen följer en hemuppgift att lägga upp sin portfölj med hjälp av en portföljhanteraren. Egna anteckningar: 28

29 Sammankomst 2 Kapitel 4 5 TEMA Att skapa en aktieportfölj Mål Efter denna sammankomst ska kursdeltagaren Känna till vilka möjligheter och risker som aktiesparande är förenat med Känna till grundtankarna i ett portföljtänkande Kommentarer till Aktie- och fondhandboken Sidan 28 Riskpremien är ingenting vi tänker på, men omedvetet förstår vi ändå vad det handlar om. Jämför två obligationer (räntebärande värdepapper) med varandra. Både obligation A och B ger 10 procents ränta varje år. Men obligation B har den egenheten att något år under varje femårsperiod uteblir räntan. Om vi vill sälja båda obligationerna borde en köpare vill betala ett lägre pris för obligation B som kan bli utan ränta vissa år. Köparen gör ett avdrag just för risken att avkastningen uteblir. Sidan 28 Direktavkastningen är aktieutdelningen dividerat med aktiekursen. Direktavkastningen varierar kraftigt mellan olika företag. Snittet på börsen brukar ligga på några få procent. Sidan Kan börsen alltid stiga? När man ser den dramatiska värdeutvecklingen för Stockholmsbörsen enligt kursdiagrammet infinner sig gärna frågan. Det går inte att påstå att börsen har stigit för mycket och för länge, att den inte kan fortsätta att stiga. Vid varje tillfälle värderas börsens aktier efter vad man anser vara korrekta antaganden var värdet för hela Stockholmsbörsen cirka 70 miljarder, bolagsskatten var 50 procent (28 procent idag), inflationen var hög (idag låg), omsättningen på börsen var ett par miljarder kronor om året. Volvo var ett av börsens största företag och hade ett börsvärde på 5 miljarder kronor och ansågs av flera analytiker vara mycket högt värderat. Volvos börsvärde från 1980 understiger de årliga vinsterna som analytikerna räknar med för Volvo i början av 2000-talet, och då är personbilsrörelsen inte med (den är såld 29

30 till Ford). Börsomsättningen på 2000-talet är på en helt annan nivå. Det belopp som omsattes på ett år 1980, klaras numera av på mindre än en förmiddag. Börsbolagens sammanlagda vinster är 3 4 gånger högre än börsens värde år Börsen av år 2014 har egentligen inte så många likheter med börsen av år OMXS-index, som används för att mäta börsutvecklingen, löper vidare men innehållet förändras hela tiden. Företag köps upp, går samman eller ombildas. Nya börsföretag kommer till och andra gamla företag får en snabb tillväxt av skäl som vi inte kunde förutse tidigare. Det finns faktiskt inte så många av 1980 års börsföretag kvar på börsen, och nästan inget som inte har förändrats kraftigt. Svaret på frågan är ja, börsen kan alltid stiga. Men skälet är att börsen, börsföretagen och en mängd andra saker förändras samtidigt. Sidan 32 För att få en hög avkastning är man ibland beredd att ta en hög risk. En penninglott är ett exempel på detta. Möjligheten att vinna är liten men vinsten kan bli stor. Risken är betydande att hela insatsen (priset för lotten) går förlorad. I ett lotteri är livslängden på lotten begränsad, medan aktier i princip kan leva för evigt. Risken med en aktie är att värdeutvecklingen blir sämre än andra placeringsalternativ. Tyvärr finns det mer eller mindre hopplösa affärsidéer. Risken är hög men möjligheten till succé är liten. Det är en vanlig sammanblandning. Man kan inte säga att en placering med hög risk automatiskt har chans till en hög avkastning. Men för att få en hög avkastning är man ibland tvungen att ta en högre risk. Det är inte självklart att man i alla lägen ska undvika risk, men risk och möjlighet ska vara i balans. Det innebär att aktiemarknaden ska ha gjort ett korrekt avdrag på priset på aktien med hänsyn till aktiens risk. Att avgöra om ett sådant avdrag är korrekt beräknat är en svår uppgift, även för experter. Det finns dock vissa tecken som kan göra att man bör vara försiktig. Tidvis blir vissa branscher flitigt omskrivna i media, rent av överexponerade. Detta intresse kan driva upp aktiekurserna till omotiverade kursnivåer. Risken för bolagen och deras aktier har inte minskat, men rabatten för risken har minskat. Ett tydligt exempel på detta var det stora intresset för IT-aktier hösten 1999 till våren Sidan 34 Den som köper andelar i en aktiefond genom månadssparande vet hur det fungerar när man sprider investeringarna över tiden. När andelskurserna är låga får man fler andelar, vilket man har glädje av när/om andelarna senare stiger i värde. Samma sak gäller för aktieplaceringar, men vid aktieköp kan det vara oförmånligt att handla för alltför små belopp vid varje tillfälle. 30

31 Sidan 36 Två personer som köper samma aktie kan ta olika mycket risk. Det är inte aktien i sig som skapar risken utan aktieägarens beteende, hur risken i den enskilda aktien hanteras. Exempel på beteende med mycket hög risk betecknas som extrem risk, alltså ett beteende som inte rekommenderas för placerare med en normal inställning till. Kommentarer till OH-bilder OH-bild: Stockholmsbörsen Efter kursfallet 1987 var det kanske inte så många som trodde att aktier skulle vara 1990-talets bästa sparform. Så är det ofta när man ser på en utveckling nära det vill säga i ett omedelbart perspektiv. När vi letar efter den stora börskraschen 1987 i bilden syns den som ett litet hack i diagrammet. Kurvan visar tydligt även den kraftiga börskraschen var relativt måttlig om man tar bort aktier i bolag som sysslade med IT eller telekom. OH-bild: Stockholmsbörsen med logaritmisk skala. Många börskurvor är förledande eftersom skalan är linjär. På ett logaritmisk skala är avståndet lika stort vid en fördubbling. Den här kurvan visar Stockholmsbörsen åren 1980 och fram till och med Även här ser man att kraften i börskraschen är stor, men dramatiken är mindre. OH-bild: Kursutveckling på Stockholmsbörsen. Börsen bör avkasta ungefär 8-10 procent per år. Det här diagrammet visar utvecklingen varje år, mätt i form av OMXS-index. OH-bild: En rimlig avkastning är 8-10 procent per år. En rationell placerare vill ha täckning för inflationen, real ränta ovanpå det samt en riskpremie, eftersom aktieplaceringar är behäftade med risk. Inflationen är idag runt två procent. Riskpremien har historiskt sett varit cirka 3-5 procent. Lägger man ihop dessa så kommer man fram till att en rationell placerare förväntar sig cirka 8-10 procent avkastning per år från börsen. Det här kommer till uttryck i form av att aktierna i praktiken säljs med rabatt, dvs som placerare får man betalt för att ta den risk som aktieägande innebär. OH-bild: Aktieplaceringar är på lång sikt. Man brukar säga att en aktieplacering ska ses på lång sikt. Men hur lång är lång? Tittar man historiskt på börsens avkastning så har det funnits perioder när börsen fallit och placerarna fått vänta länge på att få någon avkastning. 31

32 På ett års sikt har avkastning både varit kraftigt negativ och kraftigt positiv, beroende på år. Men på ungefär tio års sikt har avkastningen alltid varit positiv. Börsen följer till viss del konjunkturen upp och ner, även om alla sektorer inte gör det. Långsiktighet innebär att minst vänta en hel konjunkturcykel, dvs cirka fyra år. OH-bild: Så minskar bolagsrisken. Poängtera att de risker som finns gäller för hela aktiemarknaden, en risk som man garderar sig mot genom att äga andra tillgångar vid sidan av aktier. Risken för att en enskild aktie utvecklas sämre garderar man sig mot genom att äga flera olika aktier, man bygger en portfölj. Bilden visar hur bolagsrisken minskar med antalet bolag i portföljen. Fler än 20 bolag i portföljen minskar inte bolagsrisken nämnvärt. OH-bild: Riskbeteende. Två personer som köper samma aktie kan ta olika mycket risk. Det är inte aktien i sig självt som skapar risken utan aktieägarens beteende, hur risken i den enskilda aktien hanteras. Exempel på beteende med mycket hög risk betecknas i tabellen som extrem risk, alltså ett beteende som inte rekommenderas för placerare med en normal inställning till risk i allmänhet. Frågor och/eller uppgifter Frågor Är det bra med helt riskfria placeringar? Vad har sådana placeringar för nackdelar? Vad anser ni vara en långsiktig placering? Uppgift Sätt samman en aktieportfölj med beaktande av Aktiespararnas Gyllene regler. Vilka branscher är representerade i din portfölj? Varför dessa branscher? 32

Aktiekunskap ABC. Aktiekunskap. Fortsättningskurs. Studiehandledning för studiecirklar och självstudier

Aktiekunskap ABC. Aktiekunskap. Fortsättningskurs. Studiehandledning för studiecirklar och självstudier Aktiekunskap ABC Aktiekunskap B Fortsättningskurs Studiehandledning för studiecirklar och självstudier Aktiespararna Kunskap 2015 Aktiespararna Service AB 113 89 Stockholm www.aktiespararna.se ISBN 9789189212404

Läs mer

Välkommen till Aktiespararna och Aktiekunskap ABC

Välkommen till Aktiespararna och Aktiekunskap ABC Välkommen till Aktiespararna och Aktiekunskap ABC 1 Övergripande mål Det övergripande målet med Aktiekunskap ABC är att du, med Aktiespararnas Gyllene regler som grund, ska kunna praktiskt tillämpa ett

Läs mer

Välkommen till. Aktiespararna och Aktiekunskap ABC

Välkommen till. Aktiespararna och Aktiekunskap ABC Välkommen till Aktiespararna och Aktiekunskap ABC 1 Övergripande mål Det övergripande målet med Aktiekunskap ABC är att du, med Aktiespararnas Gyllene regler som grund, ska kunna praktiskt tillämpa ett

Läs mer

Aktiekunskap. Grundkurs

Aktiekunskap. Grundkurs Aktiekunskap ABC Aktiekunskap A Grundkurs Studiehandledning för studiecirklar och självstudier Aktiespararna Kunskap 2015 Aktiespararna Service AB 113 89 Stockholm www.aktiespararna.se ISBN 9789189212374

Läs mer

Välkommen till. Aktiespararna och Aktiekunskap ABC

Välkommen till. Aktiespararna och Aktiekunskap ABC Välkommen till Aktiespararna och Aktiekunskap ABC 1 Övergripande mål Det övergripande målet med Aktiekunskap ABC är att du, med Aktiespararnas Gyllene regler som grund, ska kunna praktiskt tillämpa ett

Läs mer

Välkommen till Aktiespararna och Aktiekunskap ABC. Aktiekunskap B - Fortsättningskurs Januari 2011 1

Välkommen till Aktiespararna och Aktiekunskap ABC. Aktiekunskap B - Fortsättningskurs Januari 2011 1 Välkommen till Aktiespararna och Aktiekunskap ABC Aktiekunskap B - Fortsättningskurs Januari 2011 1 Övergripande mål Det övergripande målet med Aktiekunskap ABC är att du, med Aktiespararnas Gyllene regler

Läs mer

Handledning för broschyren Fonder

Handledning för broschyren Fonder Handledning för broschyren Fonder Broschyren Fonder är framtagen av Fondbolagens förening i samarbete med det landsomfattande nätverket Gilla Din Ekonomi som drivs av Finansinspektionen. Broschyren innehåller

Läs mer

Ditt sparande är din framtid

Ditt sparande är din framtid Ditt sparande är din framtid 1 Välkommen till Skandias investeringsguide Det kanske viktigaste beslut du har att fatta gäller ditt långsiktiga sparande. Både på kort och lång sikt. Därför är det värt att

Läs mer

Aktiespararnas Aktieanalys i praktiken, analys av New Wave

Aktiespararnas Aktieanalys i praktiken, analys av New Wave Aktiespararnas Aktieanalys i praktiken, analys av New Wave Analystidpunkt: november 2003 Anmärkning: Det här är ett exempel på hur du kan använda programmet Hitta kursvinnare för att analysera om en aktie

Läs mer

Alecta Optimal Pension

Alecta Optimal Pension 6105 2010.01 Illustration Agnes Miski Török Foto Björn Keller Produktion Alecta p r e m i e b e s t ä m d t j ä n s t e p e n s i o n Alecta Optimal Pension Tjänstepensionen med hög förväntad avkastning

Läs mer

Aktiespararnas Aktieanalys i praktiken, analys av Hennes & Mauritz

Aktiespararnas Aktieanalys i praktiken, analys av Hennes & Mauritz Aktiespararnas Aktieanalys i praktiken, analys av Hennes & Mauritz Analystidpunkt: november 2003 Anmärkning: Det här är ett exempel på hur du kan använda programmet Hitta kursvinnare för att analysera

Läs mer

Aktieinvest FK AB, 113 89 Stockholm VARFÖR?

Aktieinvest FK AB, 113 89 Stockholm VARFÖR? Aktieinvest FK AB, 113 89 Stockholm VARFÖR? Aktieinvest FK AB, 113 89 Stockholm Vem är vem? Vad är Aktieinvest? Vad är Aktiespararna Vem är Therese? Aktieinvest FK AB, 113 89 Stockholm Vad är Aktieinvest?

Läs mer

Examensfrågor: Fondspara

Examensfrågor: Fondspara Examensfrågor: Fondspara Det finns över 3000 fonder på den svenska marknaden med olika inriktning. Strax över 70 procent av alla barn har sparande i fonder. Nu till frågorna G Ska man välja att spara i

Läs mer

Inspirationsföreläsning

Inspirationsföreläsning Inspirationsföreläsning 1 Thomas Johansson Greger Karlsson 2 1. Varför är aktier det bästa sättet att spara på och vad behöver man för att börja? 2. Varför bör man tänka på sin pension redan innan man

Läs mer

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS Ekonomi känns ofta obegripligt och skrämmande, men med små åtgärder kan du få koll på din ekonomi och ta makten över dina pengar. Genom årens gång har det blivit allt viktigare

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

Välkommen till Aktiespararna. 2013-10-23 Martin Bengtsson www.aktiespararna.se/helsingborg/ www.facebook.com/aktiespararnahelsingborg

Välkommen till Aktiespararna. 2013-10-23 Martin Bengtsson www.aktiespararna.se/helsingborg/ www.facebook.com/aktiespararnahelsingborg Välkommen till Aktiespararna 2013-10-23 Martin Bengtsson www.aktiespararna.se/helsingborg/ www.facebook.com/aktiespararnahelsingborg 1 BLI MEDLEM Medlemskap: 0-28 år: 275 kr Över 28 år: 465 kr per år Familjemedlem:

Läs mer

Strategi under maj. Månadsbrev Maj 2013. I korthet: I korthet:

Strategi under maj. Månadsbrev Maj 2013. I korthet: I korthet: Strategi under maj Ny all time high Midas kom att utvecklas mycket starkt under maj och avkastningen uppgick till 4,57%, vilket innebar en ny all time high. Som jämförelse steg STOXX Europé 600 med 1,40%

Läs mer

Agenda. Kort om Aktieinvest. Sparande genom Aktieinvest Aktiesparande - AndelsOrder, BörsOrder, PortföljOrder Fondsparande FondOrder

Agenda. Kort om Aktieinvest. Sparande genom Aktieinvest Aktiesparande - AndelsOrder, BörsOrder, PortföljOrder Fondsparande FondOrder Aktieinvest FK AB, 113 89 Stockholm 2007-03-30 1 Agenda Kort om Aktieinvest Sparande genom Aktieinvest Aktiesparande - AndelsOrder, BörsOrder, PortföljOrder Fondsparande FondOrder Avgifter och prisjämförelse

Läs mer

Att göra en studieplan

Att göra en studieplan 1 Att göra en studieplan Stöd och hjälp! Denna studieplan är gjord som ett stöd för studiecirklar. Den ska fungera som hjälp för att göra det tydligare för er som vill arbeta med studiematerialet och som

Läs mer

Aktiecafé 19 januari 2015. Aktiespararna Stockholm Kungsholmen Erik Levlin

Aktiecafé 19 januari 2015. Aktiespararna Stockholm Kungsholmen Erik Levlin Aktiecafé 19 januari 2015 Aktiespararna Stockholm Kungsholmen Erik Levlin Aktieportfölj kontra aktiefond Aktiefond medför att man enkelt kan investera i en mängd olika bolag utan att själv behöva analysera

Läs mer

Välkommen till Aktiespararnas Internetbaserade grundkurs i aktiekunskap!

Välkommen till Aktiespararnas Internetbaserade grundkurs i aktiekunskap! Välkommen till Aktiespararnas Internetbaserade grundkurs i aktiekunskap! Materialet som hör till kursen är den elektroniska versionen av kursboken Aktie- och fondhandboken och det dokument du nu läser.

Läs mer

[Titel på arbetsplan]

[Titel på arbetsplan] [Titel på arbetsplan] [Arbetsplan ämne] (Nedan en kort informationstext om studiecirkel och arbetsplan.) En studiecirkel kan läggas upp på många olika sätt, här är ett förslag på arbetsplan och upplägg,

Läs mer

XACT Bull och XACT Bear. Så fungerar XACTs börshandlade fonder med hävstång

XACT Bull och XACT Bear. Så fungerar XACTs börshandlade fonder med hävstång XACT Bull och XACT Bear Så fungerar XACTs börshandlade fonder med hävstång 1 Så fungerar fonder med hävstång Den här broschyren är avsedd att ge en beskrivning av XACTs börshandlade fonder ( Exchange Traded

Läs mer

Warranter En investering med hävstångseffekt

Warranter En investering med hävstångseffekt Warranter En investering med hävstångseffekt Investerarprofil ÄR WARRANTER RÄTT TYP AV INVESTERING FÖR DIG? Innan du bestämmer dig för att investera i warranter bör du fundera över vilken risk du är beredd

Läs mer

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK UNIVERSITY OF SKÖVDE HANIFE.REXHEPI@HIS.SE Bild 1 AGENDA Vad är kunskap? De fyra F:n Förståelse och lärande i relation till kunskap Vad är kompetens och vad finns det för

Läs mer

Vi ska tala om sparpengar.

Vi ska tala om sparpengar. Vi ska tala om sparpengar. De pengar vi inte ska använda just nu, utan framför allt om kanske 3, 5 eller 10 år. Hur gör vi för att ta bättre hand om dem, få utmer av dem, men också få en bättre bild av

Läs mer

Aktieindexobligationer hög avkastning till låg risk

Aktieindexobligationer hög avkastning till låg risk Aktieindexobligationer hög avkastning till låg risk Utvärdering av Handelsbankens aktieindexobligationer 1994-2007 Sammanfattning Avkastning jämförbar med aktier Handelsbankens aktieindexobligationer har

Läs mer

XACT Bull XACT Bear MARKNADSFÖRINGSMATERIAL

XACT Bull XACT Bear MARKNADSFÖRINGSMATERIAL XACT XACT Bear MARKNADSFÖRINGSMATERIAL Innehållsförteckning Fonder med hävstång...3 Fondernas placeringsstrategi...4 Hävstång...4 Daglig ombalansering...4 Fonderna skapar sin hävstång i terminsmarknaden...5

Läs mer

Så får du pengar att växa

Så får du pengar att växa Så får du pengar att växa Sammanfattning Genom att spara regelbundet, vara långsiktig och ta hänsyn till avgifter kan även ett blygsamt men regelbundet sparande med tiden växa till ett betydande belopp.

Läs mer

Turbowarranter. För dig som är. helt säker på hur. vägen ser ut. Handelsbanken Capital Markets

Turbowarranter. För dig som är. helt säker på hur. vägen ser ut. Handelsbanken Capital Markets Turbowarranter För dig som är helt säker på hur vägen ser ut Handelsbanken Capital Markets Hög avkastning med liten kapitalinsats Turbowarranter är ett nytt finansiellt instrument som ger dig möjlighet

Läs mer

Placeringspolicy. Fastställd av styrelsen 2009-04-08 Reviderad av styrelsen 2010-04-29 Reviderad av styrelsen 2014-05-08

Placeringspolicy. Fastställd av styrelsen 2009-04-08 Reviderad av styrelsen 2010-04-29 Reviderad av styrelsen 2014-05-08 Placeringspolicy Fastställd av styrelsen 2009-04-08 Reviderad av styrelsen 2010-04-29 Reviderad av styrelsen 2014-05-08 Stockholm University Student Union Visiting address Phone +46 (0)8 15 41 00 Org.

Läs mer

Fondspara 2010. råd, tips & nyheter FONDSPARA.SE

Fondspara 2010. råd, tips & nyheter FONDSPARA.SE Fondspara 2010 råd, tips & nyheter FONDSPARA.SE 1 Välkommen till Fondspara 2010 Du håller i din hand en liten folder som innehåller det viktigaste att känna till om fondsparande. Alla kan genom att spara

Läs mer

Fondspara. råd, tips & nyheter. www.fondspara.se

Fondspara. råd, tips & nyheter. www.fondspara.se Fondspara 2007 råd, tips & nyheter www.fondspara.se Välkommen till Fondspara 2007 Du håller i din hand en liten folder som innehåller det viktigaste att känna till om fondsparande. Fonder är en fantastisk

Läs mer

Studiehandledning till Nyckeln till arbete

Studiehandledning till Nyckeln till arbete Studiehandledning till Nyckeln till arbete STUDIECIRKEL OM NYCKELN TILL ARBETE 2014 gav Handikappförbunden ut skriften Nyckeln till arbete. Den vänder sig till arbetssökande med olika funktionsnedsättningar

Läs mer

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag Studie genomförd av KPMG 2012 KPMG I SVERIGE Innehåll Inledning...3 Kategorisering av programmen...4 Nya program under perioden...5 Program per bransch...6

Läs mer

Välkommen till Hitta kursvinnareseminarium i Sundsvall 18 mars 2009

Välkommen till Hitta kursvinnareseminarium i Sundsvall 18 mars 2009 Välkommen till Hitta kursvinnareseminarium i Sundsvall 18 mars 2009 Christophe Génetay, Aktiespararna 1 Aktiespararnas Gyllene regler Sätt ett mål för ditt aktiesparande - var långsiktig Investera regelbundet

Läs mer

Mer om Idrottens föreningslära hittar du på www.sisuidrottsutbildarna.se. Mötet, samtalet och sökandet är nycklarna

Mer om Idrottens föreningslära hittar du på www.sisuidrottsutbildarna.se. Mötet, samtalet och sökandet är nycklarna Lärgruppsplan Allt kommunicerar Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Allt kommunicerar.

Läs mer

Robur Access Hedge. Ett nytt sätt att fondspara

Robur Access Hedge. Ett nytt sätt att fondspara Robur Access Hedge Ett nytt sätt att fondspara Är du redo för en ny syn på fondsparande? Nu har vår fond-i-fondfamilj utökats med en intressant och snabbt växande sparform. Med Robur Access Hedge kan du

Läs mer

FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT

FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT Varför en studiecirkel? FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT Studiecirklar har länge bedrivits inom S-kvinnor. Kunskap och lärande är en viktig del av kvinnors frigörelse, därför är studiecirkeln en utmärkt klubbverksamhet.

Läs mer

Årsstämma vid Investor AB den 21 mars 2006

Årsstämma vid Investor AB den 21 mars 2006 Styrelsens ordförande Jacob Wallenbergs och Anders Rydins redogörelse för principer för ersättning och andra anställningsvillkor för bolagsledningen samt om långsiktigt incitamentsprogram för bolagsledningen

Läs mer

Våra värdepapperstjänster

Våra värdepapperstjänster Våra värdepapperstjänster För mer information om värdepapperstjänsterna kontakta närmaste Swedbank- eller sparbanks, ring telefonbanken, besök swedbank.se/aktier eller din sparbanks hemsida. Välkommen!

Läs mer

Investeringsaktiebolaget Cobond AB. Kvartalsrapport december 2014

Investeringsaktiebolaget Cobond AB. Kvartalsrapport december 2014 Investeringsaktiebolaget Cobond AB Kvartalsrapport december 2014 INNEHÅLL Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Allmänt om bolaget 6 2 KVARTALSRAPPORT DECEMBER 2014 HUVUDPUNKTER Aktiekursen

Läs mer

Direktavkastning = Analytiker Leo Johansson Lara 20/11-16 Axel Leth

Direktavkastning = Analytiker Leo Johansson Lara 20/11-16 Axel Leth Denna analys behandlar direktavkastning och består av 3 delar. Den första delen är en förklaring till varför direktavkastning är intressant just nu samt en förklaring till vad direktavkastning är. Den

Läs mer

Anteckningsstöd. Pedagogiskt stöd, Lunds universitet

Anteckningsstöd. Pedagogiskt stöd, Lunds universitet Anteckningsstöd Pedagogiskt stöd, Lunds universitet 2 3 Information till dig som ger anteckningsstöd ATT FÖRBEREDA FÖRELÄSNINGARNA Både som student och anteckningsstöd är det bra om du alltid förbereder

Läs mer

Praktisk föreningsekonomi

Praktisk föreningsekonomi Lärgruppsplan Praktisk föreningsekonomi Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Praktisk föreningsekonomi.

Läs mer

Matematik för kapitalister?

Matematik för kapitalister? Matematik för kapitalister? JAN FRANSEN Fondemission, split, hausse, utdelning är det begrepp som är klara för ungdomar som lämnar grundskolan? Några matematiklärare på Junkaremålskolan i Tranås funderade

Läs mer

Verksamhets- och branschrelaterade risker

Verksamhets- och branschrelaterade risker Riskfaktorer En investering i värdepapper är förenad med risk. Inför ett eventuellt investeringsbeslut är det viktigt att noggrant analysera de riskfaktorer som bedöms vara av betydelse för Bolagets och

Läs mer

SMÄRTGUIDE. Studiehandledning. För dig som har hjärnskada, polioskada, ryggmärgsskada, whiplashskada eller som är amputerad

SMÄRTGUIDE. Studiehandledning. För dig som har hjärnskada, polioskada, ryggmärgsskada, whiplashskada eller som är amputerad SMÄRTGUIDE Studiehandledning För dig som har hjärnskada, polioskada, ryggmärgsskada, whiplashskada eller som är amputerad Innehållsförteckning Inledning... 3 Att tänka på... 5 Smärta och...... 9 Om smärta...

Läs mer

BUMERANG 360 ID: visar om din uppfattning stämmer med kollegornas

BUMERANG 360 ID: visar om din uppfattning stämmer med kollegornas BUMERANG 360 visar om din uppfattning stämmer med kollegornas ID: 65572 Totalt har 6 av 6 slutfört analysen (100 %) Analysdatum: 2013-02-26 Utskriftsdatum: 2013-03-22 Ensize International AB Martin Jansson

Läs mer

Boomerang 360 ID: Ensize International AB (dev) Henrik Wigh Sofielundsvägen Sollentuna

Boomerang 360 ID: Ensize International AB (dev) Henrik Wigh Sofielundsvägen Sollentuna Boomerang 360 ID: 1972 Totalt har 6 av 9 slutfört analysen (67 %) Analysdatum: 2008-11-05 Utskriftsdatum: 2017-01-24 Ensize International AB (dev) Henrik Wigh Sofielundsvägen 4 191 47 Sollentuna +46-8-791

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Placeringspolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions styrelse 2012-06-02 Dokumentansvarig: Ekonomichef Innehåll Syfte... 2 Förvaltningsmål...

Läs mer

Offensivt styrelsearbete

Offensivt styrelsearbete Lärgruppsplan Offensivt styrelsearbete Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Offensivt styrelsearbete.

Läs mer

Filosofin bakom modellen bygger på uppfattningen att varje människa har resurser och kraft att:

Filosofin bakom modellen bygger på uppfattningen att varje människa har resurser och kraft att: LIP Lösningsinriktad pedagogik Lösningsinriktad pedagogik erbjuder ett annorlunda sätt att förhålla sig till barn och till själva inlärningsprocessen. Det är ett förhållningssätt som genomsyras av en tilltro

Läs mer

Mata fåglar. Mata fåglar. Studiehandledning till. Mata. fåglar. Niklas Aronsson SOF. En studiehandledning från Studiefrämjandet

Mata fåglar. Mata fåglar. Studiehandledning till. Mata. fåglar. Niklas Aronsson SOF. En studiehandledning från Studiefrämjandet Mata fåglar Mata fåglar Studiehandledning till Mata SOF Niklas Aronsson fåglar En studiehandledning från Studiefrämjandet Vad är en studiecirkel? En studiecirkel är en liten grupp människor som samlas

Läs mer

Förening i rörelse guide för utveckling

Förening i rörelse guide för utveckling Lärgruppsplan Förening i rörelse guide för utveckling Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet

Läs mer

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs

Läs mer

Ledare i praktiken. LIM STEG 1C ansluten verksamhet PLANERING OCH DELTAGARINFLYTANDE VAD OCH HUR

Ledare i praktiken. LIM STEG 1C ansluten verksamhet PLANERING OCH DELTAGARINFLYTANDE VAD OCH HUR Ledare i praktiken PLANERING OCH DELTAGARINFLYTANDE Deltagarinflytande är en grundläggande tanke i all folkbildning och i Medborgarskolans pedagogiska GRUNDSYN. Att ta vara på varje människas unika erfarenheter

Läs mer

Del 3 Utdelningar. Strukturakademin

Del 3 Utdelningar. Strukturakademin Del 3 Utdelningar Strukturakademin Innehåll 1. Implicita tillgångar 2. Vad är utdelningar? 3. Hur påverkar utdelningar optioner? 4. Utdelningar och Forwards 5. Prognostisera utdelningar 6. Implicita utdelningar

Läs mer

Alecta Optimal Pension

Alecta Optimal Pension 6105 2011.04 Illustration Agnes Miski Török Foto Björn Keller Produktion Alecta p r e m i e b e s t ä m d t j ä n s t e p e n s i o n Alecta Optimal Pension Tjänstepensionen med hög förväntad avkastning

Läs mer

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009 Nordnet Bank AB Arturo Arques Inledning Riksdagen och arbetsmarknadens parter har i praktiken tvingat alla löntagare att själva ta ansvar för sin pensionsförvaltning

Läs mer

+ 3 150 % 2002 2012. Ett resultat av genuint hantverk

+ 3 150 % 2002 2012. Ett resultat av genuint hantverk +3 150% + 3 150 % 2002 2012 Ett resultat av genuint hantverk Diskretionär aktieförvaltning av småbolag Consensus aktieförvaltning inriktar sig på att placera i oupptäckta ValueGrowthbolag på de mindre

Läs mer

Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet

Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet 2014-08-21 Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet Prostatacancerförbundet har ansvar för att bevara och förränta förbundets medel på ett försiktigt och ansvarsfullt sätt. Centralt

Läs mer

Livbolagens prestation

Livbolagens prestation fm Försäkringsmatematik Livbolagens prestation Återbäringsräntornas utveckling 1986-2012 Meryem Savas 2012-02-10 Innehållsförteckning Indelning... 2 Avkastningsskatt... 2 Pensionsförsäkring... 3 Besparingsperiod:

Läs mer

Bygg smartare portföljer. Pensionskapital Vilande bolag Överlikviditet Långsiktigt sparande

Bygg smartare portföljer. Pensionskapital Vilande bolag Överlikviditet Långsiktigt sparande Bygg smartare portföljer Pensionskapital Vilande bolag Överlikviditet Långsiktigt sparande BYGG SMARTARE PORTFÖLJER MED HJÄLP AV GARANTUM FÖR ALLA TYPER AV PLACERINGSBEHOV Mer kapital i tillväxt, mindre

Läs mer

V.A.T lärstilstest och studieteknik

V.A.T lärstilstest och studieteknik Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne

Läs mer

Introduktionsutbildning för cirkelledare

Introduktionsutbildning för cirkelledare Introduktionsutbildning för cirkelledare 1 Introduktion till utbildaren En gemensam introduktionsutbildning för cirkelledare som ska kunna användas av alla distrikt har tagits fram. Folkbildningsrådet

Läs mer

Förvaltning ska tillförsäkra en långsiktig godtagbar tillväxt av kapitalet.

Förvaltning ska tillförsäkra en långsiktig godtagbar tillväxt av kapitalet. Placeringspolicy Inledning Hörselskadades Riksförbund, HRF, väljer från fall till fall om gåvor i form av fonder eller aktier ska säljas direkt eller vara kvar som långsiktig placering. Primärt arbetar

Läs mer

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB Checklista utbildningar och andra möten Best practice 2013, Mongara AB Vi vill med detta dokument ge dig som håller föreläsningar, informationsmöten och utbildningar några tips som ger dig möjlighet att

Läs mer

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag Studie genomförd av KPMG 2011 KPMG I SVERIGE Innehåll Inledning...3 Kategorisering av programmen...4 Nya program under perioden...5 Program per bransch...6

Läs mer

Viktig information till dig som sparar i Folksams Tjänstemannafond Sverige och Swedbank Robur Sverigefond MEGA

Viktig information till dig som sparar i Folksams Tjänstemannafond Sverige och Swedbank Robur Sverigefond MEGA Stockholm september 2015 1(3) Viktig information till dig som sparar i Folksams Tjänstemannafond Sverige och Swedbank Robur Vi har beslutat att sammanlägga Folksams Tjänstemannafond Sverige med Swedbank

Läs mer

Viktig information till dig som sparar Folksams Aktiefond Japan

Viktig information till dig som sparar Folksams Aktiefond Japan Stockholm augusti 2015 1(3) Viktig information till dig som sparar Folksams Aktiefond Japan Vi har beslutat att sammanlägga Folksams Aktiefond Japan med en ny fond, Swedbank Robur Access Japan (Access

Läs mer

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK UNIVERSITY OF SKÖVDE HANIFE.REXHEPI@HIS.SE Bild 1 AGENDA Vad är kunskap? De fyra F:n Förståelse och lärande i relation till kunskap Vad är kompetens och vad finns det för

Läs mer

sfei tema företagsobligationsfonder

sfei tema företagsobligationsfonder Kort fakta om företagsobligationer Vad är företagsobligationer för något? Företagsobligationer är precis som det låter obligationer som emitteras av företag. Det ökande intresset från investerare och bankernas

Läs mer

Viktig information till dig som sparar i Folksams Tjänstemannafond Världen och Swedbank Robur Globalfond MEGA

Viktig information till dig som sparar i Folksams Tjänstemannafond Världen och Swedbank Robur Globalfond MEGA Stockholm september 2015 1(3) Viktig information till dig som sparar i Folksams Tjänstemannafond Världen och Swedbank Robur Vi har beslutat att sammanlägga Folksams Tjänstemannafond Världen med Swedbank

Läs mer

RAPPORT FÖR UTVÄRDERING AV AVSLUTAD KURS/DELKURS

RAPPORT FÖR UTVÄRDERING AV AVSLUTAD KURS/DELKURS UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för musikvetenskap RAPPORT FÖR UTVÄRDERING AV AVSLUTAD KURS/DELKURS Kurs: Musikteori 1/Musikvetenskap A Delkurs: Satslära/funktionsanalys Termin: VT 211 Totalt besvarade

Läs mer

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning.

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Avtalspension Kompletterande pension Fakta om erbjudandet att ändra villkor till vår nya traditionella förvaltning Nya Trad Du har

Läs mer

Fredagsmys. Arbetsplan för en studiecirkel om barnfattigdom

Fredagsmys. Arbetsplan för en studiecirkel om barnfattigdom Fredagsmys. Arbetsplan för en studiecirkel om barnfattigdom Ta ut riktningen i en studiecirkel Det här är en arbetsplan som hjälper er att genomföra en studiecirkel om barnfattigdom. Syftet är att öka

Läs mer

Placeringsalternativ kopplat till tre strategier på G10 ländernas valutor

Placeringsalternativ kopplat till tre strategier på G10 ländernas valutor www.handelsbanken.se/mega Strategiobligation SHB FX 1164 Placeringsalternativ kopplat till tre strategier på G10 ländernas valutor Strategierna har avkastat 14,5 procent per år sedan år 2000 Låg korrelation

Läs mer

Att starta en lärgrupp

Att starta en lärgrupp 1 Att starta en lärgrupp Stöd och hjälp! Det här materialet är gjort som ett stöd för lärgrupper. Planen är en hjälp för att göra det tydligare för er som vill arbeta med utbildningsmaterialet och fungerar

Läs mer

Studiehandledning UNG LEDARE SISU IDROTTSBÖCKER

Studiehandledning UNG LEDARE SISU IDROTTSBÖCKER Studiehandledning UNG LEDARE SISU IDROTTSBÖCKER Ett stöd för skol-if Den här studiehandledningen är gjord som ett stöd för skolidrottsföreningar som vill arbeta med häftet Ung Ledare i studiecirkel. Metodiken

Läs mer

Träff 1 1. Utse en diskussionsledare för dagens träff. Diskussionsledaren ser till att alla punkter (1 8) hinner behandlas.

Träff 1 1. Utse en diskussionsledare för dagens träff. Diskussionsledaren ser till att alla punkter (1 8) hinner behandlas. Träff 1 1. Utse en diskussionsledare för dagens träff. Diskussionsledaren ser till att alla punkter (1 8) hinner behandlas. 2. Diskutera kursuppläggningsförslaget. Bestäm veckor och tider för de olika

Läs mer

Mall för studiecirkelns arbetsplan

Mall för studiecirkelns arbetsplan 1 Mall för studiecirkelns arbetsplan Grundtanken i allt folkbildningsarbete är att det ska vara fritt och frivilligt. Med det menas att deltagarna själva väljer att delta. De väljer dessutom själva de

Läs mer

Del 1 Volatilitet. Strukturakademin

Del 1 Volatilitet. Strukturakademin Del 1 Volatilitet Strukturakademin Innehåll 1. Implicita tillgångar 2. Vad är volatilitet? 3. Volatility trading 4. Historisk volatilitet 5. Hur beräknas volatiliteten? 6. Implicit volatilitet 7. Smile

Läs mer

Lärgruppsplan Utvecklingsplan för tränare och aktiva

Lärgruppsplan Utvecklingsplan för tränare och aktiva Lärgruppsplan Utvecklingsplan för tränare och aktiva SISU Idrottsutbildarna är lokal anordnare av all studieverksamhet som rapporteras som statsanslagsberättigad. Föreningen är arrangör och samverkanspart.

Läs mer

Studieteknik Språkhandledningen. Britt Klintenberg

Studieteknik Språkhandledningen. Britt Klintenberg Studieteknik Språkhandledningen Britt Klintenberg britt.klintenberg@gu.se 1 Öppna föreläsningar Torsdagar 16.15 17.45 i C362 3/10 Akademiskt skrivande 1 10/10 Oral Presentation 17/10 Akademiskt skrivande

Läs mer

Välkommen till Attendo+

Välkommen till Attendo+ plus Ansök senast den 31 augusti Välkommen till Attendo+ AKTIESPARPROGRAMMET ATTENDO+ 1 INNEHÅLL VD-ord... 3 Syfte med Attendo+... 4 Så här fungerar det... 4 Bra att veta om Attendo+... 7 Skatt... 12 Insiderstatus...

Läs mer

warranter ett placeringsalternativ med hävstång

warranter ett placeringsalternativ med hävstång warranter ett placeringsalternativ med hävstång /// www.warrants.commerzbank.com ////////////////////////////////////////////////////////////////// Warranter en definition En warrant är ett finansiellt

Läs mer

ALLMÄNT Välkommen till Ledarskap 1! Innehåll och genomförande är ett tillägg till den befintliga

ALLMÄNT Välkommen till Ledarskap 1! Innehåll och genomförande är ett tillägg till den befintliga ALLMÄNT Välkommen till Ledarskap 1! Innehåll och genomförande är ett tillägg till den befintliga kurshandledningen och ska fungera som stöd och översikt för er som vill arbeta med Ledarskap i studiecirkelform.

Läs mer

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag ARBETSPLAN för föräldrasamverkan Utdrag ur läroplan 2011 : Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag Skolan ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Sveaskolan Höstterminen

Läs mer

Del 16 Kapitalskyddade. placeringar

Del 16 Kapitalskyddade. placeringar Del 16 Kapitalskyddade placeringar Innehåll Kapitalskyddade placeringar... 3 Obligationer... 3 Prissättning av obligationer... 3 Optioner... 4 De fyra positionerna... 4 Konstruktion av en kapitalskyddad

Läs mer

Strukturakademin Strukturinvest Fondkommission FIGUR 1. Utdelning. Återinvesterade utdelningar Ej återinvesterade utdelningar

Strukturakademin Strukturinvest Fondkommission FIGUR 1. Utdelning. Återinvesterade utdelningar Ej återinvesterade utdelningar Del 3 Utdelningar Innehåll Implicita tillgångar... 3 Vad är utdelningar?... 3 Hur påverkar utdelningar optioner?... 3 Utdelningar och forwards... 3 Prognostisera utdelningar... 4 Implicita utdelningar...

Läs mer

Omvärldsanalys i praktiken

Omvärldsanalys i praktiken Studieplan till Omvärldsanalys i praktiken av Linda Genf och Johanna Laurent Författare: Carina Sommarström, 2013 Studieplan Omvärldsanalys i praktiken av Linda Genf och Johanna Laurent Vi möts dagligen

Läs mer

Råd för ett friare liv. Kapitalrådgivning

Råd för ett friare liv. Kapitalrådgivning Råd för ett friare liv Kapitalrådgivning När jag för första gången fick min egen kapitalrådgivare, Victor, blev mitt liv mycket enklare. Jag är inte så intresserad själv och vill därför ha råd om mina

Läs mer

Berky Partnership. Långsiktiga investeringar i värdebolag utanför de stora börserna. Powered by

Berky Partnership. Långsiktiga investeringar i värdebolag utanför de stora börserna. Powered by Berky Partnership Långsiktiga investeringar i värdebolag utanför de stora börserna Powered by Erbjudandet i sammandrag Teckningskurs: 10 000 kr per aktie Ingen överkurs, inget courtage Teckningspost: 25

Läs mer

Nya planer för gården?

Nya planer för gården? Nya planer för gården? Tio steg för att lyckas med ett generationsskifte För ett rikare liv på landet Gör en smidig växling till nästa generation Att genomgå en generationsväxling innebär mycket att tänka

Läs mer

Dags att köpa aktier? Om aktiesparande på turbulenta finansmarknader Urban Bäckström

Dags att köpa aktier? Om aktiesparande på turbulenta finansmarknader Urban Bäckström Dags att köpa aktier? Om aktiesparande på turbulenta finansmarknader Urban Bäckström Aktiespararnas Summer Campus 2009 22-24 juni i Tällberg, Dalarna 1 Utkommer den 19 augusti 2009 Ekerlids Förlag 2 Turbulenta

Läs mer

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade. Studie genomförd av KPMG 2013 KPMG I SVERIGE

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade. Studie genomförd av KPMG 2013 KPMG I SVERIGE Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag Studie genomförd av KPMG 2013 KPMG I SVERIGE Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag 3 Inledning KPMG har genomfört en studie av de incitamentsprogram

Läs mer

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Namn: Datum: 2 Resultat- och utvecklingssamtal Syfte Resultat- och utvecklingssamtalet är en viktig länk mellan organisationens/enhetens mål och medarbetarens

Läs mer