Får vi den hund vi förtjänar?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Får vi den hund vi förtjänar?"

Transkript

1 Maj-Brit Iden: Cand Oecon. Instruktör och beteendekonsult vid Fjellanger Hundeskole, karaktärstest och funkttionsanalysdomare, mentalbeskrivare, diverse ämnen om beteende och etologi vid University of Southampton. Anette Matland: mikrobiolog och under vidareutbildning i beteende hos hund och katt vid UMB (Universitetet för miljö och bioteknologi). Är karaktärsdomare och testledare mentalbeskrivning och funktionsanalys. Startade Canis Hundskola avd. Bergen Får vi den hund vi förtjänar? Foto: Lotte Svendsen 8 Canis nr

2 Tema-artikel Denna artikel (och även den efterföljande) sätter fokus på vilken betydelse uppfödarens avelsarbete har för oss som hundägare. Vi hundägare har fokus på hundens egenskaper de medfödda beteenden som gör det svårare eller lättare för oss att träna hunden i den sport vi vill sikta in oss på, men även de beteenden som kan försvåra vår vardag med hunden, och som dessutom i hög grad kan påverka hundens livskvalitet. Artikeln innehåller mycket värdefull information för dig som är uppfödare, och ger samtidigt valpköpare viktig kunskap som kan vara till hjälp i valet av uppfödare och valp. farligt, och det viljestyrda tankeprocessen som konstaterar att det bara är en kvist (eller faktiskt en orm). Det viktiga i det här sammanhanget är att känslan av rädsla inte är viljestyrd, att vi inte kan bestämma oss för att inte vara rädda. För hunden betyder detta att den blir känslostyrd när den blir rädd, och att detta ligger över det viljestyrda beteendet, alltså att göra det som vi ber den om för att uppnå belöning. vad är rädsla? Det är lätt att gå vilse i begreppsanvändandet när man ska tala om rädsla eller ängslan hos hundar. Egenskaper kan framställas positivt eller negativt beroende på vilka ord man väljer. Vi kan t ex säga att vi är otåliga, vilket antyder att vi vill få saker och ting gjorda, medan sanningen är mer i riktning av att vi spricker om vi måste vänta. Det samma sker när vi ska beskriva rädsla hos hundar. De flesta är överens om att överdriven rädsla hos hundar inte är särskilt önskvärt, därför använder vi mer positivt laddade begrepp (som t ex reserverad) för att understryka att hunden inte är rädd, utan helt enkelt väljer att avstå från kontakt med främmande. Det är bred enighet om att nervositet är en negativ egenskap hos hundar därför väljer vi ord som livlig, känslig, ointresserad, för hårt bunden till föraren, m.m. Det skapar problem att försöka definiera alla dessa begrepp det vi omtalar som rädsla, fruktan och ängslan i den här artikeln är den känsla av obehag som gör att hunden rymmer, drar sig undan, vägrar att närma sig något eller ignorerar något eller någon. Det kan finnas många orsaker till att hundar gör detta, men en vanlig (och ofta översedd) orsak är att hunden upplever obehag. har rädsla någon funktion? Förmågan att känna rädsla är viktig. När våra sinnen registrerar något som kan vara farligt, reagerar vi vanligtvis automatiskt för att förhindra att vi blir skadade. I många fall sker det helt utan att den medvetna delen av hjärnan kopplas in. Ett typiskt exempel kan vara när synen av en krokig kvist på marken får oss att stanna upp eller fokusera på det som kan tänkas vara en huggorm. I nästa ögonblick konstaterar vårt medvetande att det bara är en kvist. Detta illustrerar skillnaden på det icke-viljestyrda nervsystemet själva uppmärksamhetsreaktionen och känslan av rädsla, just när våra sinnen uppfattar något som kan vara hunden registrerar farligt, reagerar den vanligtvis automa- att förhindra att För individen är det en viktig poäng att leva så länge att den kan reproducera sig. Djur kommer jämt att konfronteras med saker de inte har upplevt tidigare. Om det är osäkert huruvida situationen är farlig eller inte, är det ofta klokast att avvakta/dra sig undan. Priset för att vara lite mer försiktig än nödvändigt kan betyda att man går miste om/hoppar över en måltid. Priset för att vara övermodig kan däremot betyda att man istället blir en måltid. Vid de tillfällen där priset för att vara försiktig är lågt, och priset för att vara utan rädsla är högt, kommer naturen vanligtvis att favorisera individer som är försiktiga. De som är övermodiga kommer inte att överleva så länge att de hinner reproducera sig (och hann aldrig bli en av våra förfäder). Rädslan för nya saker är en grundläggande egenskap hos alla Foto: Christina Sepulveda Canis nr

3 Foto: Carina Enevoldsen - arter, och är som sådan ärftlig. Rädslan för nya saker har minskat hos våra husdjur, då det är oförenligt med de förhållanden vi förväntar oss att de ska leva under. Rädsla är med andra ord en viktig och medfödd egenskap. Det obehag som upplevs gör att de flesta undviker om möjligt att försätta sig i farliga situationer. Möjligheten att kunna dra sig undan gör att individen själv kan styra och kontrollera graden av obehag (rädsla). När det gäller husdjur (domesticerade djur) har människor genom systematiskt val av avelsdjur skapat djur som är hanterbara och som visar liten rädsla, flykt och aggression jämfört med motsvarande vilda djur. Det har alltså varit möjligt att reducera rädsla genom avel. Det är otänkbart att de som i sin tid påbörjade processen med att göra hunden till husdjur har kunnat föreställa sig vår tids hundar och alla raser. Det urval som gjordes måste ha baserats på dåtidens behov och föreställningar. Dmitry K. Belyaev var en rysk forskare som stod bakom en 40 år lång studie om tamhet hos silverräv. Bakgrunden för försöket var att stenåldersmänniskor måste ha valt avelsdjur efter relativt enkla kriterier. Han menade att selektion på vänlighet mot människor samt liten aggression har resulterat i de fysiska skillnaderna vi idag ser hos vilda djur och husdjur. Husdjur är vanligtvis mindre i storlek, mer fruktsamma, har ändrat pälsfärg och pälskvalitet. Huvudformen påverkas i riktning mot rundare skalle och kortare käke, och både öron och svans har ändrat karaktär. Efter 40 år är rävarna till förväxling lika hundar, både till utseende och beteende (Trut, 1999). Rävarna som selekterades för tamhet visade önskan om att vara tillsammans med människor, och tävlade om uppmärksamhet från djurskötarna. De slickade och nosade på djurskötarna och viftade på svansen när de blev glada eller förväntansfulla. De visade också minskad rädslerespons vid okända situationer och hade ett mer undersökande beteende. Undersökande beteende är viktigt, då detta vanligtvis förknippas med brist på rädsla. Kan rädsla vara negativt? Alla som har upplevt rädsla vet att det är obehagligt. De lyckligt lottade av oss är bara rädda för saker som är farliga. Andra har inte lika stor tur, och är rädda för saker som strängt taget inte är så farligt, som t ex att flyga. Alla vet att flyga är ett relativt tryggt sätt att transportera sig på, men det hindrar inte dem som har flygskräck att uppleva starkt obehag. Det är alltså inte förnuftet som styr detta. De riktigt oturliga är rädda för ofarliga saker som det är svårt att undvika eller kontrollera, t ex social interaktion med människor som inte vill dem något ont. Det är helt okej att hundar är rädda för vissa saker, men precis som med oss blir det problematiskt om hunden är rädd för vardagliga saker som inte är farliga. Detta kan bl a vara främmande människor, främmande miljöer, andra hundar, höga ljud, m.m. Å andra sidan är de inte rädda för sådant Det är helt okej att hundar är rädda för vissa saker, men precis som med oss blir det problematiskt om hunden är rädd för vardagliga saker som inte är farliga. 10 Canis nr

4 Tema-artikel de borde vara rädda för, t ex bilar i hög fart eller huggormar. Vi kan på så sätt säga att några av de saker hundar ofta är rädda för inte längre har någon funktion. De erfarenheter hunden får påverkar rädslans utveckling, och de strategier den utvecklar för att undvika rädsla kan förorsaka olika beteendeproblem. Nutidens hundhållning gör att hunden har små möjligheter att själv kontrollera vad den utsätts för. De små tecken på undvikande som är de första signalerna på att hunden upplever ett obehag är lätta att överse. För hunden är konsekvensen den, att den inte själv kan styra sin rädsla genom att välja avstånd och hastighet för tillnärmande. Den tvingas därför att uppleva starkare rädsla och mer obehag än den själv skulle ha valt att utsätta sig för. Ärftlighet olika studier Det finns efterhand mycket dokumentation som visar att olika beteenden eller benägenhet att vilja utveckla ett beteende har en ärftlig komponent. I detta sammanhang är det viktigt att skilja mellan begreppen ärftlig (som betyder att den aktuella egenskapen har en genetisk komponent) och arvbarhet. För egenskaper som styrs av några få gener är det lätt att skaffa sig översikt över hur nedärvningen sker. För egenskaper som styrs av många gener är detta omöjligt. I sådana fall kan man använda arvbarhetsestimater. Arvbarhet är ett statistiskt begrepp som talar om hur mycket av den variation man ser (i en egenskap) i en population som beror på arv. individer, och man måste ha kännedom om släktskapet dem emellan. Om arvbarheten är 0 betyder det att inget av den skillnad man ser mellan individer beror på arv m.a.o. all variation beror på miljö. Arvbarhet på 1 betyder att all variation beror på arv. Generellt räknas arvbarhet på 0,2 eller mer som höga siffror för beteendeegenskaper. Arvbarhet på 0,1-0,2 räknas som moderat. Arvbarheten är alltså ett mått på hur snabbt man kan förändra en egenskap genom avel. Det kan vara värt att observera att miljö i denna bemärkelse måste ses som hela variationen från extrem vanskötsel till den perfekta tillvaron, så att man inte hänger upp sig på pyttesmå detaljer i hundens liv genomförde Morten Bakken och Odd Vangen en undersökning som omfattade bl a schäfer, golden retriever, collie och belgiska vallhundar (Groenendael och Tervuren) där arvbarheten för rädsla mot främmande och rädsla för höga ljud har angetts till 0,36 och 0,36. Se i övrigt Gry Löbergs artikel på annan plats i tidningen för ytterligare detaljer. Arvbarheten på de olika MH-momenten varierar mellan 0,06 och 0,19. För rädsla är arvbarheten 0,12-0,14, medan nyfikenhet (förmågan att kunna uppsöka momenten) ligger mellan 0,12-0,18. (Rapport om projektet Avel för mentalt friska hundar, SKK). Foto: Sussan Svane För att man ska kunna beräkna arvbarheten (h2) måste man ha ett relativt stort antal Canis nr

5 Ruefenacht et al. (2002) har gjort en översikt över arvbarhetsestimater från olika undersökningar. Översikten visar bl a att Goddard och Beilharz har uppmätt arvbarhet för nervositet till 0,58, och till 0,46 för rädsla. Sådana undersökningar är inte utan vidare jämförbara, men ger tillräcklig information för att det ska vara befogat att ta hänsyn till dessa egenskaper i avelsarbetet. Avelsarbete När det gäller hundar har vi så att säga fullständig kontroll över vilka hundar som används i avel. På gott och ont är det vi som bestämmer hur hundarna ska vara, vare sig det är dalmatiner med prickarna på rätt ställe, eller IPO-hundarna som ska ha ett fullt, fast bett. Vi har makt och medel att kunna forma de hundar vi vill, och därmed ett ansvar att avla på hundar som är lämpade för det liv de är tilltänkta. Vår utgångspunkt är att alla hundar oberoende ras och tilltänkt bruksområde ska fungera i det samhälle de ska leva i. Överdriven rädsla är ett stort välfärdsproblem för hunden och gör hunden mindre i stånd att vara till glädje för sina ägare. Risken ökar även att den ska utveckla rädsleaggression så att den utgör en fara för sin omgivning. Inte alla rädda hundar biter, men de flesta hundar som biter är rädda. Rädsla för främmande människor och hundar, osäkerhet i främmande miljöer och rädsla för höga ljud (skott, åska, fyrverkeri) är några av de saker som reducerar hundens välfärd. Detta är utmanande för ägare att tackla, och det minskar hundens potential som brukshund. Hundvärlden är splittrad när det gäller att bedöma huruvida beteende eller benägenhet att utveckla ett beteende är ärftligt. Rasskillnader omfamnas och rasentusiaster pratar sig varma om det de menar är positiva drag hos rasen. Reella rasskillnader måste vara ärftliga, annars hade de inte existerat. När det blir tal om mindre önskvärda egenskaper (dvs egenskaper som man inte vill att man associerar till sin ras) är det mycket svårare att få acceptans för att dessa kan vara ärftliga. Detta är svårt att förstå, då det mest rationella för en rasentusiast borde vara att göra rasen så bra som möjligt. Det verkar vara en viss enighet om att vissa egenskaper, som överdriven rädsla, inte är önskvärda. Genom att inta ståndpunkten att dessa egenskaper inte är ärftliga, har man frikänt rasen och uppfödaren, och valpköparen sitter kvar som förloraren! De av oss som haft turen att ha bra, väl fungerande hundar kan i hög grad tacka bra uppfödare för det. Vårt huvudargument är inte att uppfödarna gör ett dåligt jobb, men att de på populationsnivån hade kunnat göra ett bättre jobb. För hundarna, så att flera kan få ett liv utan sjukdom, rädsla och aggression; för ägarna, så att flera kan få glädjen av att ha en hund som fungerar, och för omgivningen som hade kunnat bli besparad bett och andra skrämmande upplevelser. Det är lätt att skylla på de oseriösa uppfödarna de som bara är ute efter pengar. Dessa finns otvivelaktigt, men även välmenande uppfödare producerar Foto: Astrid Bergo Simensen 12 Canis nr

6 Tema-artikel för rädda hundar, och ofta är det inte mot bättre vetande. Vår upplevelse är att det på en teoretisk nivå råder enighet om att överdriven rädsla inte är önskvärt. Problemen uppstår i det faktiska valet av avelsdjur. Som hundägare kan vi tycka att vår egen hund är den bästa och vackraste av alla som uppfödare kan vi inte tillåta oss den lyxen. Som visats ovan, samt i Gry Löbergs artikel i denna tidning, finns det goda skäl att utgå ifrån att viktiga mentala egenskaper, som t ex rädsla, är ärftligt. Det kan vara många orsaker till att detta i tillräcklig grad inte tas hänsyn till: tet, t ex utställningsresultat. och vill bli uppfödare med dessa som utgångspunkt. Kriteriet för att bli avelshund blir då att den aktuella hunden har lyckats få oss som ägare. bedöma hundens mentala egenskaper. Detta låter brutalt, men det enda som krävs för att bli uppfödare är att lyckas få två hundar att para sig. Man blir inte populär av att säga något sådant, och vi menar inte att detta beskriver uppfödare i allmänhet. Som bekant finns det två sidor av samma sak. Många uppfödare har sin första hund och gör sig till talesman för rasen utan att veta tillräckligt om vare sig hundar i allmänhet eller rasen i synnerhet. Ingen blir expert på hundar genom att läsa en rasstandard. lätt att vänja sig vid svagheter i sin egen ras, så att man bedömer egenskaper endast med utgångspunkt i den egna rasen. För de raser som sliter med för mycket rädsla kan detta göra det svårt att komma vidare. Just för att alla är lika rädda blir detta det normala. negativa upplevelser. Detta kan naturligtvis vara fallet, men det är omöjligt att veta för en enskild individ. Hundar som visar rädsla i normalt förekommande situationer bör därför inte användas i avel. Att skylla på negativa upplevelser eller på valpköpare är ofta att sticka huvudet i sanden. Hundar utsätt för negativa upplevelser hela tiden antingen vi vill det eller ej, men de flesta tål en stöt och går vidare, en erfarenhet rikare, men utan varaktiga men. Hundar som är så känsliga att en olycklig episod leder till ett liv i rädsla ska inte användas i avel. teendeegenskaper är ärftliga. På samma sätt som vi (i Norge) har så kallade klimatskeptiker, har vi beteendeärftlighetsskeptiker. Det är klokt att vara skeptisk, men att vara så skeptisk att allt måste bevisas med 100 % säkerhet kan bli kostsamt. viktig information. På detta kan vi svara att det är väl dokumenterat att t ex MH säger något om hur hunden fungerar till vardags (Svartberg, 2005). Mentaltester är inte perfekta, men vi måste akta oss för att låta det bästa bli det godas fiende. Skulle det visa sig att uppfödare inte är överens med domaren, finns det full möjlighet till det. Fördelen för valpköparen är att båda uppfattningarna görs tillgängliga. lättare att ha lite rädda hundar. De är ofta mindre nyfikna och mer passiva i främmande situationer såvida de inte utvecklar rädsleaggression. Detta är enligt vår uppfattning en farlig väg att gå, då detta alltför ofta bottnar i rädsla och inte i brist på intresse. Som tur är finns det en ganska enkel lösning på alla dessa problem nämligen att tillrättalägga för en enhällig, kvalificerad och offentlig bedömning. Detta hedrar de seriösa och goda uppfödarna, och avslöjar de som inte håller måttet. När det gäller utseende är objektiviteten i viss mening tillvaratagen i form av utställningsresultat. Vid hälsoproblem är det i många fall möjligt att införskaffa objektiv information genom olika hälsoregistreringsordningar (HD, ögonlysning, osv). När det gäller hundens mentala egenskaper finns det också möjlighet att få en objektiv beskrivning, nämligen genom mentaltester (MH, MT, funktionsanalys, BPH m.m.) samt olika bruksprov. Många jakthundsklubbar och vallhundsklubbar har varit duktiga på att ställa brukskrav till avel på sina raser, och på så sätt lyckats ta tillvara hundens mentala egenskaper. I Sverige har en omfattande testapparat gjort det möjligt att mentalbeskriva och testa de raser som Svenska Brukshundklubben ansvarar för. Förutom att mäta viktiga egenskaper hos potentiella avelsdjur har alla dessa mätningar en sak gemensamt resultaten är offentliga. Bruksspecifika prov är utmärkt för de raser som har sådana, men till liten nytta för andra. Mentalbeskrivning (MH) (för brukshundraserna) och Beteende- och Personlighetsbeskrivning Hund (BPH) (för andra raser) är ett utmärkt verktyg för att beskriva viktiga mentala egenskaper hos hundar och göra resultaten allmänt tillgängliga. Om man tycker att arvbarheten är låg för de egenskaper som mäts på MH, är det värt att uppmärksamma att de är på nivå med det som mäts på t ex olika jaktprov. Det är tämligen uppenbart att det avelsarbete som har gjorts på jakthundar och Canis nr

7 vallhundar har lett till att de i genomsnitt är bättre jakt- och vallhundar än raser som inte är avlade för detta. Hundens mentala egenskaper är något av det viktigaste för att den ska fungera i vardagen, och de flesta valpköpare är fullständigt prisgivna uppfödare när det gäller att bedöma föräldradjurens lämplighet som avelsdjur. Detta är inte ett försök att misstänkliggöra uppfödarna, utan ett argument för att skapa öppenhet och insyn, på samma sätt som vid bostads- och bilköp. Få bostadsförsäljare och bilförsäljare är banditer, men det är enklare för alla att den nödvändiga informationen ligger på bordet före köpet. Som uppfödare säljer man en vara, och eftersom valpköparen är den som betalar, har man krav rätt att ställa krav på att få relevant information om den hund man köper. Vi är de första att erkänna att det finns dåliga hundägare. Men det finns också väldigt många bra hundägare som köpt grisen i säcken. Den relevanta frågan är inte om en hund hade haft mindre problem om den hade levt i en perfekt värld. Alla som har sett sig omkring vet att det går tretton på dussinet av tämligen medelmåttiga hundägare som har lyckliga, väl fungerande hundar. De som föder upp hundar som kräver en perfekt miljö för att kunna fungera bör göra detta klart för potentiella köpare. På så sätt kan vi som inte är perfekta få möjligheten att glädja oss över en hund som fungerar i ett normalt liv! Foto: Charlotte Bogetveit referenser: Per Arvelius, Genetisk och etologisk analys av vallningsbeteende hos border collie Bakken, M., och Vangen, O., Behaviour in dogs; Heritability and breed differences, 7th International Conference on Human-Animal Interaction Silvia Ruefenacht, Sabine Gebhardt- Henrich, Takeshi Miyake, Claude Gaillart. A behavior test on German Shepherd dogs: Heritability of seven different traits. Kenth Svartberg, A comparison of behavior in test and in everyday life: Evidence of three consistent boldnessrelated personality traits in dogs. Applied Animal Behavior Science, 91, pages Lyudmila N. Trut, Early Canid Domestication: The Farm-Fox Experiment. 14 Canis nr

Mentalbeskrivning. Svenska Brukshundklubben

Mentalbeskrivning. Svenska Brukshundklubben Mentalbeskrivning Svenska Brukshundklubben Idag ställs stora krav på alla hundägare och deras hundar. Därför har hundägarna ett ansvar för att hundarna fungerar på ett bra sätt i vardagen. För den vanliga

Läs mer

Effektivare avel för jaktegenskaper hos engelsk setter

Effektivare avel för jaktegenskaper hos engelsk setter Effektivare avel för jaktegenskaper hos engelsk setter av Per Arvelius En hunduppfödare strävar efter att välja de avelsdjur som nedärver önsvärda egenskaper till valparna. Eftersom många egenskaper påverkas

Läs mer

(Tema Mentalitet, del 1.) Mentalbeskrivning - Vilken information får vi? av AnnaP

(Tema Mentalitet, del 1.) Mentalbeskrivning - Vilken information får vi? av AnnaP MH (Mentalbeskrivning Hund) är ett grundläggande begrepp inom Svenska Boxerklubben och Boxerbladet kommer i ett par artiklar att lyfta fram olika aspekter på mentalbeskrivningen, dess resultat och användningsområden.

Läs mer

Bild 2. BPH-medelvärde. Bild 3. BPH-spindeldiagram för vald ras.

Bild 2. BPH-medelvärde. Bild 3. BPH-spindeldiagram för vald ras. ATT TOLKA BPH-RESULTAT DIN GUIDE SKK AVELSDATA Resultaten från BPH redovisas i SKK Avelsdata (www.skk.se under rubriken e-tjänster). Här finns information både på ras- och individnivå. För special- och

Läs mer

Curt gick igenom de sju stora grupperna kring hundars mentalitet i relation till vår ras.

Curt gick igenom de sju stora grupperna kring hundars mentalitet i relation till vår ras. Mentaldag med Curt Blixt - minnesanteckningar Fredagen den 6 april anordnades en mentaldag med Curt Blixt i klubbens regi. Det var 19 stycken på plats, både uppfödare och medlemmar. Curt prata om hur de

Läs mer

Domesticeringsprocessen, teorier om hundens evolution

Domesticeringsprocessen, teorier om hundens evolution Hundens evolution, genetik och beteende 7.5 hp Stockholms universitet Domesticeringsprocessen, teorier om hundens evolution Mija Jansson Domesticering Processen där vilda djur anpassas till ett liv där

Läs mer

Svenska Rottweilerklubben/AfR

Svenska Rottweilerklubben/AfR Uppföljning rasspecifika avelsstrategier Kapitel 1: Prioritera avel för mentala egenskaper anpassade till rasernas funktion och samhällets krav. Mål 1:1: minst 80 % av kullarnas valpar blir mentalbeskrivna.

Läs mer

Mentalitet och avel. www.viljashundskola.se sid 1

Mentalitet och avel. www.viljashundskola.se sid 1 Mentalitet och avel Mentalitet uppfattas och beskrivs ofta som något som är ganska svårt att förutsäga och att förutsäga en enskild individs mentalitet är ganska svårt. För att styra mentala egenskaper

Läs mer

Avelsregionernas och enskilda medlemmars synpunkter på förslagna nya Avels- och Uppfödaretiska Regler: Frågor och svar

Avelsregionernas och enskilda medlemmars synpunkter på förslagna nya Avels- och Uppfödaretiska Regler: Frågor och svar Avelsregionernas och enskilda medlemmars synpunkter på förslagna nya Avels- och Uppfödaretiska Regler: Frågor och svar Avelsindex Fråga: Avelshundar i kombination bör ha ett index över 100. Är det minst

Läs mer

Välkommen. till Svenska Brukshundklubben

Välkommen. till Svenska Brukshundklubben Välkommen till Svenska Brukshundklubben Välkommen till Svenska Brukshundklubben Välkommen i klubben! Som medlem i Svenska Brukshundklubben (SBK) har du ungefär 55 000 andra hundintresserade föreningskamrater.

Läs mer

Rasspecifik Avelsstrategi

Rasspecifik Avelsstrategi Rasspecifik Avelsstrategi för Dvärgpinscher Arbetsgruppen har bestått av: Helen Andersson Gunnel Karlsson Miia Lindberg Annette Persson Rasspecifik Avelsstrategi för DVÄRGPINSCHER Historik Dvärgpinschern

Läs mer

Ansökan om medel för fas 1 av projektet Mentalt sund collie

Ansökan om medel för fas 1 av projektet Mentalt sund collie Syfte Ansökan om medel för fas 1 av projektet Mentalt sund collie Det övergripande syftet med projektet Mentalt sund collie är att utveckla certifieringssystemet Mentalt Sund Collie för att därigenom påverka

Läs mer

ATT VÄLJA RÄTT HUND Hund över huvud taget? Valp eller vuxen hund?

ATT VÄLJA RÄTT HUND Hund över huvud taget? Valp eller vuxen hund? ATT VÄLJA RÄTT HUND Hund över huvud taget? Att ha hund kan vara det som gör livet värt att leva men det kan också bli en belastning på ett sätt man inte tänkt sig. Hundar tar tid och kräver uppmärksamhet!

Läs mer

Hundens evolution och domesticering. Mija Jansson

Hundens evolution och domesticering. Mija Jansson Hundens evolution och domesticering Mija Jansson Hundens evolution, genetik och beteende 7.5 hp Stockholms universitet Erkännanden Cornelia Klütsch, KTH (domesticering, svenska hundraser) Peter Savolainen,

Läs mer

Mentalbeskrivning av EKHÖJDENS J-KULL Herrljunga Brukshundklubb

Mentalbeskrivning av EKHÖJDENS J-KULL Herrljunga Brukshundklubb Mentalbeskrivning av EKHÖJDENS J-KULL Herrljunga Brukshundklubb 2015-08-01 Återigen måste vi börja med att tacka våra fantastiska valpköpare för att ni ställer upp och kommer på våra arrangemang även om

Läs mer

Utvärdering av SKKs hälsoprogram för mentalitet

Utvärdering av SKKs hälsoprogram för mentalitet Utvärdering av SKKs hälsoprogram för mentalitet mars 2017 Foto: Stefan Strömvall Foto: Christina Jacobsson Foto: Elin Drougge Foto: Yvonne Kekkonen Foto: Cassandra Wikgren SKKs hälsoprogram för mentalitet

Läs mer

FÖRSLAG! Varje uppfödare har ett ansvar för att dessa egenskaper bevaras och han/hon skall besitta erforderliga kunskaper om dessa.

FÖRSLAG! Varje uppfödare har ett ansvar för att dessa egenskaper bevaras och han/hon skall besitta erforderliga kunskaper om dessa. FÖRSLAG! Avels- och Uppfödaretiska Regler Fastställda på SShK:s årsmöte 1984.06.09 Reviderade på årsmöten, 1986.05.24, 90.06.14, 91.04.20, 92.05.23, 94.05.07, 95.05.13, 99.05.29, 2000.05.27, 2011.XX.XX

Läs mer

Rasspecifika Avels Strategier 2004

Rasspecifika Avels Strategier 2004 Rasspecifika Avels er 2004 (rev 2005) 1 berger-de-pyreneer-001 2006-02-18 Sid 1 (7) HistorikaZ Rasens historia är mycket osäker. Bönderna hade alltid en gårdshund av den större modellen herdarna fördrog

Läs mer

VARFÖR GÖR HUNDEN PÅ DETTA VISET? Arv eller miljö?!

VARFÖR GÖR HUNDEN PÅ DETTA VISET? Arv eller miljö?! VARFÖR GÖR HUNDEN PÅ DETTA VISET? Arv eller miljö?! Nästan alla egenskaper påverkas av både arv och miljö även de mentala egenskaperna ARVBARHET uttryckes ofta i procent, och talar om hur stor den ärftliga

Läs mer

Svenska Brukshundklubben. Uppföljning RAS alla bruksraser

Svenska Brukshundklubben. Uppföljning RAS alla bruksraser Svenska Brukshundklubben Uppföljning RAS alla bruksraser 2010-2014 Mål i RAS för våra raser Handlar om att definiera de delar där varje specifik ras behöver förbättras Handlar även om att ha kontroll så

Läs mer

Beteende och Personlighetsbeskrivning Hund, BPH

Beteende och Personlighetsbeskrivning Hund, BPH Presentation för uppfödare och klubbar: Beteende och Personlighetsbeskrivning Hund, BPH En beskrivning för alla hundar! 2013-11-26 1 Så började det Rasspecifika avelsstrategier, RAS KF 2009 Hundars mentalitet,

Läs mer

Bermudatriangeln där alla problem försvinner spårlöst av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh publicerad i Canis 2008

Bermudatriangeln där alla problem försvinner spårlöst av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh publicerad i Canis 2008 Bermudatriangeln där alla problem försvinner spårlöst av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh publicerad i Canis 2008 I vår agilityträning jobbar vi utifrån ett par grundläggande principer: Vi strävar

Läs mer

Moment 1 kontakt. Överdrivet kontakttagande ex hoppar gnäller skäller 1b.Kontakt Samarbete

Moment 1 kontakt. Överdrivet kontakttagande ex hoppar gnäller skäller 1b.Kontakt Samarbete MH står för Mentaltest Hund. De flesta väljer att testa sina hundar före 18 månaders ålder, hunden måste vara minst 12 månader. MH är en individuell mentalbeskrivning av en hund som kan vara till vägledning

Läs mer

Avels- och Uppfödaretiska Regler

Avels- och Uppfödaretiska Regler GÄLLANDE REGLER! Avels- och Uppfödaretiska Regler Fastställda på SShK:s årsmöte 1984.06.09 Reviderade på årsmöten, 1986.05.24, 90.06.14, 91.04.20, 92.05.23, 94.05.07, 95.05.13, 99.05.29, 2000.05.27 Sennenhundarna

Läs mer

Utvärdering hälsoprogram vit herdehund. Avelsrådet Vit Herdehundklubb

Utvärdering hälsoprogram vit herdehund. Avelsrådet Vit Herdehundklubb Utvärdering hälsoprogram vit herdehund Avelsrådet Vit Herdehundklubb 2017-03-03 Kort historisk tillbakablick gällande HD/ED Redan i början av 1990-talet fokuserade de klubbar som föregick Vit Herdehundklubb

Läs mer

Rasspecifika Avels Strategier

Rasspecifika Avels Strategier Rasspecifika Avels Strategier för Gos d Atura Catalá Detta dokument är sammanställt av: Camilla Forsner, Monika Höglund och Veronica Ferreira för Ras klubben för Övriga Gårds och Vallhundar gos-d-atura-catala-001

Läs mer

FÖRSLAG! Varje uppfödare har ett ansvar för att dessa egenskaper bevaras och han/hon skall besitta erforderliga kunskaper om dessa.

FÖRSLAG! Varje uppfödare har ett ansvar för att dessa egenskaper bevaras och han/hon skall besitta erforderliga kunskaper om dessa. FÖRSLAG! Avels- och Uppfödaretiska Regler Fastställda på SShK:s årsmöte 1984.06.09 Reviderade på årsmöten, 1986.05.24, 90.06.14, 91.04.20, 92.05.23, 94.05.07, 95.05.13, 99.05.29, 2000.05.27, 2012.03.10

Läs mer

21 22 23 24 25 26 27 Bilaga 2 28 Bilaga 3 Inscannad kopia av brev: 29 Bilaga 3 Inscannat svar på brev: 30 Lagottons mentalitet och personlighet Bilaga 4 Lars Fält, Hundcampus Mentalbeskrivning Material.

Läs mer

Mentalkunskapskurs 3 Mera mentalkunskap

Mentalkunskapskurs 3 Mera mentalkunskap Mentalkunskapskurs 3 Mera mentalkunskap Mål Förkunskap Kursarrangör Efter genomgången utbildning skall elev ha: - teoretisk och praktisk kunskap om definitioner som används för att beskriva hunds mentalitet.

Läs mer

Kleiner münsterländer

Kleiner münsterländer Rasspecifik avelsstrategi RAS för Kleiner münsterländer Både uppfödare och hanhundsägare bör sätta sig in i den avelsstrategi som gäller för rasen. /Källa: SKK. Inledning 1 Bakgrund Rasspecifik Avelsstrategi

Läs mer

RAS-DOKUMENTATION FÖR PAPILLON i SVERIGE

RAS-DOKUMENTATION FÖR PAPILLON i SVERIGE RAS-DOKUMENTATION FÖR PAPILLON i SVERIGE papillion-001 2005-02-12 Sidan 1 av 13 Innehållsförteckning Förord Papillon Ringens arbete tom 2003 Historik Statistik Avelspolicy Avelsstrategi Avelsplaner Tidsplan

Läs mer

Utvärdering RAS genomförd vid avelskonferensen 2014-10-18, byggd på statistik t.o.m. 2014-10-17 och godkänd av SNTK:s styrelse 2014-11-12

Utvärdering RAS genomförd vid avelskonferensen 2014-10-18, byggd på statistik t.o.m. 2014-10-17 och godkänd av SNTK:s styrelse 2014-11-12 2013-10-20 1 (5) Svenska Norfolkterrierklubben Utvärdering RAS genomförd vid avelskonferensen 2014-10-18, byggd på statistik t.o.m. 2014-10-17 och godkänd av SNTK:s styrelse 2014-11-12 ÖVERGRIPANDE MÅL

Läs mer

MH SOM HJÄLPMEDEL I HUNDAVELN

MH SOM HJÄLPMEDEL I HUNDAVELN MH SOM HJÄLPMEDEL I HUNDAVELN PER-ERIK SUNDGREN Avd. för smådjursavel Sveriges Lantbruksuniversitet Box 7023, 750 07 Uppsala BAKGRUND En tidigare redovisning av ärftlig variation i Svenska Brukshundsklubbens

Läs mer

AVELSSTRATEGI (RAS) För Strävhårig Vizsla

AVELSSTRATEGI (RAS) För Strävhårig Vizsla AVELSSTRATEGI (RAS) För Strävhårig Vizsla Beskrivning av rasens historiska bakgrund och utveckling Den strävhåriga vizslan har samma bakgrund som den korthåriga fram till 1920-talet. Vizslans ursprung

Läs mer

Utvärdering av RAS. kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2010. innan de används i avel. Lämplig ålder för hunden att genomföra MH-beskrivning

Utvärdering av RAS. kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2010. innan de används i avel. Lämplig ålder för hunden att genomföra MH-beskrivning Utvärdering av RAS kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2010 Svenska kennelklubben fastställde RAS vad gäller airedaleterrier vid sammanträdet i avelskommittén 12-13 februari 2005. RAS-sammanställningen

Läs mer

Avelspolicy & avelsstrategier 2012-2016

Avelspolicy & avelsstrategier 2012-2016 Avelspolicy & avelsstrategier 2012-2016 INLEDNING Detta deldokument i Golden retrieverklubbens RAS, är till för att användas vid det dagliga arbetet i klubben när det gäller att förverkliga våra mål och

Läs mer

Vad tror du att du håller på med egentligen? eller Vad händer med inlärda beteenden när du tävlar?

Vad tror du att du håller på med egentligen? eller Vad händer med inlärda beteenden när du tävlar? Vad tror du att du håller på med egentligen? eller Vad händer med inlärda beteenden när du tävlar? Av: Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Canis vintern 2004/2005 Så här i juletider när

Läs mer

Från spermie till champion

Från spermie till champion Från spermie till champion Varje uppfödares drömscenario! Vägen dit är teoretiskt enkel. Para en bra tik med en bra hane, få arbetsdugliga och friska avkommor. Sälj till en bra valpköpare, så finns det

Läs mer

Index för HD och ED Ett nytt verktyg i avelsarbetet

Index för HD och ED Ett nytt verktyg i avelsarbetet Index för HD och ED Ett nytt verktyg i avelsarbetet Foto: Åsa Lindholm Sofia Malm Vad är HD och ED? Två av de vanligaste ärftliga defekterna hos hund Tillväxtrubbningar i skelettet, orsakar artros i leden

Läs mer

Hur är er relation? stämmer stämmer stämmer stämmer stämmer inte alls dåligt lite ganska bra helt och hållet 0 1 2 3 4

Hur är er relation? stämmer stämmer stämmer stämmer stämmer inte alls dåligt lite ganska bra helt och hållet 0 1 2 3 4 Detta är ett utdrag ur boken Bra relation av Kenth Svartberg där du kan få hjälp att bedöma vilken relation du och din hund har. Utdraget är främst avsett som en hjälp för instruktörer som använder boken

Läs mer

Bakgrund till hela projektet

Bakgrund till hela projektet Mental & HD Index Bakgrund till hela projektet Långhår Korthår Briard, Bouvier och Vit herdehund Mentalt Sund Collie Syfte med projektet är att skapa ett verktyg för uppfödare som underlättar att föda

Läs mer

Minnesanteckningar från mötet om Ras

Minnesanteckningar från mötet om Ras 1 Minnesanteckningar från mötet om Ras 2017-01-21 Ordföranden Alf inleder, hälsar välkommen och samtliga presenterar sig.( 33 deltagare) A Dagen inleds med en paneldebatt där Avelskommittén ger sina personliga

Läs mer

Resultat av enkätundersökning för RR-uppfödare avseende Önske-MH genomförd maj 2011

Resultat av enkätundersökning för RR-uppfödare avseende Önske-MH genomförd maj 2011 Resultat av enkätundersökning för RR-uppfödare avseende Önske-MH genomförd maj 2011 Under varje moments enkätmedelvärde anges medelvärdet för alla RR-MH genomförda 2000 2010 med mindre stil. Kommentarer

Läs mer

Vad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala

Vad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala Vad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala Norsk Buhund är en ganska liten ras i Sverige. För en liten ras finns det

Läs mer

Föreläsning SLBK MH som verktyg i RAS arbetet

Föreläsning SLBK MH som verktyg i RAS arbetet Föreläsning SLBK MH som verktyg i RAS arbetet Christer Lundberg 1 Rasspecifik Avelsstrategi (RAS) På Svenska Kennelklubbens kennelfullmäktige 2001 fattades beslut om att det för varje hundras ska finnas

Läs mer

Information om SKK:s index för HD och ED

Information om SKK:s index för HD och ED Information om SKK:s index för HD och ED Text: Sofia Malm Höft- och armbågsledsdysplasi (HD och ED) är vanligt förekommande i många, framförallt storvuxna, hundraser. Trots mångåriga hälsoprogram orsakar

Läs mer

Mentalbeskrivning av EKHÖJDENS H-kull AfR LO VÄST Nossebro 2012-09-01

Mentalbeskrivning av EKHÖJDENS H-kull AfR LO VÄST Nossebro 2012-09-01 Hasso Harley Hero Hicke Hjalle Hundra Häxa Kull medel Mentalbeskrivning av EKHÖJDENS H-kull AfR LO VÄST Nossebro 2012-09-01 Moment Beteendereaktion Kontakt 1a Hälsning 4 4 4 4 4 4 4 4,0 1b Samarbete 3

Läs mer

Framtidsplan för Svensk lapphund

Framtidsplan för Svensk lapphund Framtidsplan för Svensk lapphund I Svenska lapphundklubben jobbar vi hårt och fokuserat för att möjliggöra en hållbar framtid för den Svenska lapphunden. Vi är väl medvetna om problematiken med den starkt

Läs mer

Avelsvärdering med index mentalitet och HD/ED

Avelsvärdering med index mentalitet och HD/ED Avelsvärdering med index mentalitet och HD/ED RAS/RUS-konferens SBK, Arlanda 2014-11-08 Katja Nilsson (en del bilder från Sofia Malm, SKK) Index i hundaveln Vad är det? För vilka egenskaper? Varför ska

Läs mer

Mentalbeskrivelse (MH) Damisi s A-kull 17 og 18.oktober 2009 Sävsjø brukshundklubb

Mentalbeskrivelse (MH) Damisi s A-kull 17 og 18.oktober 2009 Sävsjø brukshundklubb Mentalbeskrivelse (MH) Damisi s A-kull 17 og 18.oktober 2009 Sävsjø brukshundklubb 1a. KONTAKT Hälsning 1b. KONTAKT Samarbete 1c. KONTAKT Hantering 2a. LEK 1 Leklust 2b. LEK 1 Gripande 2c. LEK 1 Gripande

Läs mer

FM och privata tjänstehundsuppfödare.

FM och privata tjänstehundsuppfödare. Uppfö daransvar. Seriösa uppfödare har ett nästan oändligt ansvar för sina valpar. Det är inte ovanligt att de har kontakt med hundens familj under hela dess liv, särskilt de första åren. Att ansvaret

Läs mer

GOLDEN RETRIEVERKLUBBEN AVELSPOLICY & AVELSSTRATEGIER

GOLDEN RETRIEVERKLUBBEN AVELSPOLICY & AVELSSTRATEGIER GOLDEN RETRIEVERKLUBBEN AVELSPOLICY & AVELSSTRATEGIER 2011-2015 AVELSPOLICY Golden retrieverklubben har som ett övergripande mål att väcka intresse för och främja avel av mentalt och fysiskt sunda, jaktligt

Läs mer

HD-index. ett nytt verktyg i avelsarbetet för bättre ledhälsa. Text: Sofia Malm, Foto: Åsa Lindholm

HD-index. ett nytt verktyg i avelsarbetet för bättre ledhälsa. Text: Sofia Malm, Foto: Åsa Lindholm HD-index ett nytt verktyg i avelsarbetet för bättre ledhälsa Text: Sofia Malm, Foto: Åsa Lindholm HD, eller höftledsdysplasi som förkortningen står för, är ett alltför vanligt problem i många storvuxna

Läs mer

Avelsstrategi för Australisk terrier

Avelsstrategi för Australisk terrier Avelsstrategi för Australisk terrier Ursprung Den Australiska terrierns historia antas börja under kolonisationen på 1800-talet då emigranter från England och Skottland kom till Australien. Det var inte

Läs mer

RAS Uppföljning 2 2014

RAS Uppföljning 2 2014 2015-02-12 1 RAS Uppföljning 2 2014 Nuläge Registreringar 1990-2009 Trenden mellan 1990 och 2009 har varit ständigt nedåtgående. År 2009 registrerades 36 buhundar, varav 2 var importerade till Sverige.

Läs mer

Stress hos hästar i träning

Stress hos hästar i träning Stress hos hästar i träning Stress är något som ofta hör till vardagen hos en galoppör. De tränas tidigt att bli explosiva, reagera snabbt och springa fort. De vi använder oss av är deras naturliga flyktinstinkter.

Läs mer

SSK s nyhetsbrev för uppfödare av engelsk setter

SSK s nyhetsbrev för uppfödare av engelsk setter SSK s nyhetsbrev för uppfödare av engelsk setter Utgiven av SSK s avelsråd maj 2008 Bakgrund till nyhetsbrevet Som avelsråd vill vi få en bättre kontakt med uppfödarna, och verka för ett ökat utbyte av

Läs mer

Rasspecifik Avelsstrategi för Berger Picard.

Rasspecifik Avelsstrategi för Berger Picard. Rasspecifik Avelsstrategi för Berger Picard. 2016 Berger Picard, FCI Nr 176 Ursprungsland/hemland: Frankrike Användningsområde: Vall och vakthund FCI-klassifikation: Grupp 1, sekt. 1 med arbetsprov Innehållsförteckning

Läs mer

Huvudstyrelsen för Springerklubben överlämnar bifogat reviderat förslag till Uppfödarstrategi för beslut vid Fullmäktigemötet 2007.

Huvudstyrelsen för Springerklubben överlämnar bifogat reviderat förslag till Uppfödarstrategi för beslut vid Fullmäktigemötet 2007. Motion 1 Huvudstyrelsens förslag till Uppfödarstrategi Huvudstyrelsen för Springerklubben överlämnar bifogat reviderat förslag till Uppfödarstrategi för beslut vid Fullmäktigemötet 2007. Huvudstyrelsen

Läs mer

OM KRITERIER av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2004

OM KRITERIER av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2004 OM KRITERIER av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2004 Ibland dyker det upp ord som är så fantastiskt användbara och bra att man inte kan begripa hur man någonsin klarat sig utan

Läs mer

Att förebygga och hantera överbelastningsskador. Beteenden (Gustafsson & Lundqvist, 2016; Kennerly, Kirk, & Westbrook, 2011)

Att förebygga och hantera överbelastningsskador. Beteenden (Gustafsson & Lundqvist, 2016; Kennerly, Kirk, & Westbrook, 2011) Att förebygga och hantera överbelastningsskador Henrik Gustafsson, docent i idrottsvetenskap Sveriges Olympiska Kommitté Karlstads universitet Norges idrettshøgskole Halmstad högskola Personlighetsfaktorer

Läs mer

Kommentarer till behandlingen av data som ligger till grund för den statistiska utvärderingen av Genetisk Analys av Svenska Vorstehklubbens Jaktprov.

Kommentarer till behandlingen av data som ligger till grund för den statistiska utvärderingen av Genetisk Analys av Svenska Vorstehklubbens Jaktprov. Kommentarer till behandlingen av data som ligger till grund för den statistiska utvärderingen av Genetisk Analys av Svenska Vorstehklubbens Jaktprov. Rolf Bergman Gammelhöjdas Kennel I examensarbetet Genetisk

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Kommentarer om nuvarande RAS

Kommentarer om nuvarande RAS Kommentarer om nuvarande RAS För några månader sedan gick det ut en "enkät/tycka till om RAS papper" till uppfödare och hanhundsägare. Det är nu dags att redovisa dessa kommentarer och detta sker anonymt.

Läs mer

Rasspecifik Avelsstrategi. Berner Sennenhund. Utarbetad av Svenska Sennenhundklubbens Avelsråd i samarbete med uppfödare, täckhundsägare och hundägare

Rasspecifik Avelsstrategi. Berner Sennenhund. Utarbetad av Svenska Sennenhundklubbens Avelsråd i samarbete med uppfödare, täckhundsägare och hundägare Rasspecifik Avelsstrategi Berner Sennenhund Utarbetad av Svenska Sennenhundklubbens Avelsråd i samarbete med uppfödare, täckhundsägare och hundägare Utvärdering av RAS 2010 Svenska Sennenhundklubben 2011-05-21

Läs mer

Vad händer efter klick? Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Canis 2004

Vad händer efter klick? Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Canis 2004 Vad händer efter klick? Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Canis 2004 För den klickerkloka hunden betyder klick som bekant två saker. För det första talar klicket om att belöning är

Läs mer

Utvärdering RAS Rasspecifik avelsstrategi för NORSK LUNDEHUND

Utvärdering RAS Rasspecifik avelsstrategi för NORSK LUNDEHUND Utvärdering 2009 RAS Rasspecifik avelsstrategi för NORSK LUNDEHUND År 2007 fick Svenska lundehundsällskapet (SLS) sitt RAS fastställt av Svenska Kennelklubben. Det är nu dags att göra den årliga utvärderingen

Läs mer

Svenska Älghundklubben och Hälleforshundklubbens Rasstrategi för Hälleforshunden

Svenska Älghundklubben och Hälleforshundklubbens Rasstrategi för Hälleforshunden Svenska Älghundklubben och Hälleforshundklubbens Rasstrategi för Hälleforshunden Historisk bakgrund och utveckling 2000-tal I april månad år 2000 blev hälleforshunden godkänd som egen ras och den upptogs

Läs mer

Innehåll. Inledning. Sida 3-4 1. Teknik Batterier Miljö. Sida 8-9 5. Allmänt om träning Kommandon, reaktioner och belöning. 10 6. Frågor om DOG-e-walk

Innehåll. Inledning. Sida 3-4 1. Teknik Batterier Miljö. Sida 8-9 5. Allmänt om träning Kommandon, reaktioner och belöning. 10 6. Frågor om DOG-e-walk Innehåll Sida 3-4 1. Teknik Batterier Miljö 4-5 2. Funktion Signal 6-7 3. Hunden Hundraser, ålder m.m. Sida 8-9 5. Allmänt om träning Kommandon, reaktioner och belöning 10 6. Frågor om DOG-e-walk Allmänt

Läs mer

Avelsstrategi, Avelspolicy och Avelsmål för kort- och långhårig collie

Avelsstrategi, Avelspolicy och Avelsmål för kort- och långhårig collie Avelsstrategi, Avelspolicy och Avelsmål för kort- och långhårig collie Giltighetstid Avelsstrategin och avelspolicyn gäller tills vidare, medan avelsmålens giltighetstid är sju år, dvs. målen skall vara

Läs mer

Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art.

Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art. Naturens behov av genetisk variation Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art. Då vi benämner en art i naturen som utrotningshotad

Läs mer

Statistik från Jämthundklubbens webbundersökning - Projektet pristagarprocent på jaktprov. Hur många år har du jagat med Jämthund?

Statistik från Jämthundklubbens webbundersökning - Projektet pristagarprocent på jaktprov. Hur många år har du jagat med Jämthund? Statistik från Jämthundklubbens webbundersökning - Projektet pristagarprocent på jaktprov. Under några veckor i början av juli så gjorde Jämthundklubben en webbundersökning för att få mer kunskap om vad

Läs mer

Rasspecifika avelsstrategier för Jaktcockerspaniel

Rasspecifika avelsstrategier för Jaktcockerspaniel Rasspecifika avelsstrategier för Jaktcockerspaniel Tillägg till RAS-dokumentet för Cocker Spaniel Utarbetat av Jaktspaniels i Sverige (JIS) mars 2014 INLEDNING Denna del av RAS för cocker spaniel avser

Läs mer

All utvärdering nedan baseras på uppgifter från SKK:s Avelsdata (om inte annat anges). (Januari 2012)

All utvärdering nedan baseras på uppgifter från SKK:s Avelsdata (om inte annat anges). (Januari 2012) Utvärdering av RAS kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2011 Svenska kennelklubben fastställde RAS vad gäller airedaleterrier vid sammanträdet i avelskommittén 2005-02-12/13. RAS-sammanställningen infördes

Läs mer

Sammanställning av Pinschersektionens telefonenkät 2013

Sammanställning av Pinschersektionens telefonenkät 2013 Sammanställning av Pinschersektionens telefonenkät 2013 Under 2013 har 50 telefonintervjuer med medlemmar i Pinschersektionen utförts(ps). Syftet med enkäten har varit att undersöka hur våra medlemmar

Läs mer

Boxern som brukshund att kämpa i uppförsbacke eller segla i medvind? av AnnaP

Boxern som brukshund att kämpa i uppförsbacke eller segla i medvind? av AnnaP Boxern som brukshund att kämpa i uppförsbacke eller segla i medvind? av AnnaP Den formella definitionen på en brukshund innebär en ras där avelsansvaret ligger inom Svenska Brukshundklubben, SBK (avelsansvaret

Läs mer

Vill du bli lärare i Brukshundklubben? Ny utbildning startar 13-16 november 2014

Vill du bli lärare i Brukshundklubben? Ny utbildning startar 13-16 november 2014 Svenska Brukshundklubben 2014-04-22 Vill du bli lärare i Brukshundklubben? Ny utbildning startar 13-16 november 2014 Mål: Uppnå kunskap att utbilda blivande instruktörer enligt grundmodulens utbildningsplan.

Läs mer

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta.

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta. EVOLUTION Tänk dig att det på en liten ö i skärgården finns 10 st honor av den trevliga insekten långvingad muslus. Fem av dessa är gula med svarta fläckar och fem är helsvarta. Det är samma art, bara

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi för GOS D ATURA CATALA

Rasspecifik avelsstrategi för GOS D ATURA CATALA Rasspecifik avelsstrategi för GOS D ATURA CATALA Revidering av RAS 2012 Fastställt RfG 2013-03-04 / Fastställt SGVK 2013-03-14/Fastställt SKK 2013-09-11 Innehållsförteckning Arbetet med revidering av RAS...

Läs mer

Kan jag bara nå min bild av framtiden kommer allt blir bra.

Kan jag bara nå min bild av framtiden kommer allt blir bra. Guide: De vanligaste besluts- och tankefällorna Du är inte så rationell som du tror När vi till exempel ska göra ett viktigt vägval i yrkeslivet, agera på börsen eller bara är allmänt osäkra inför ett

Läs mer

BASKUNSKAP OM HUNDAR En del av Hundskola.NU! 1.0 av Ingela Melinder

BASKUNSKAP OM HUNDAR En del av Hundskola.NU! 1.0 av Ingela Melinder BASKUNSKAP OM HUNDAR En del av Hundskola.NU! 1.0 av Ingela Melinder Teorin i Hundskola.NU! 1.0 i sammanfattning Tanken om respons Hundar lär sig av det som är lönsamt. Ett beteende som ger respons av något

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR SLRKs

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR SLRKs 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR SLRKs AVELS- OCH HÄLSOKOMMITTÉ 2015 Den 26 mars 2015 fastställde SKKs Avelskommitté vår RAS-revidering. Helgen den 10-11 oktober genomförde Carina Larsson och Tina Forsell SKKs

Läs mer

Arbetsgruppen för revidering av gällande anvisningar för Mentaltest (2010-01-01) överlämnar efter slutfört arbete nedanstående rapport.

Arbetsgruppen för revidering av gällande anvisningar för Mentaltest (2010-01-01) överlämnar efter slutfört arbete nedanstående rapport. SVENSKA BRUKSHUNDKLUBBEN 2010-12-13 Sid 1(9) Rapport efter revidering av anvisningar för Mentaltest Arbetsgruppen för revidering av gällande anvisningar för Mentaltest (2010-01-01) överlämnar efter slutfört

Läs mer

Bichon Havanais. Rasspecifik avelsstrategi RAS för

Bichon Havanais. Rasspecifik avelsstrategi RAS för Författare (Klubb) BBHC RAS-dokument avseende Version Status Reviderad 1-140428 1/13 Rasspecifik avelsstrategi RAS för Bichon Havanais 2/13 Innehåll Inledning... 4 Generellt om rasen... 4 Rasens historia,

Läs mer

Fakta om hundar som jobbar

Fakta om hundar som jobbar MARIANNE RANDEL SØNDERGAARD SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om hundar och vad vi människor kan få hjälpa med tack vare hunden. Visste du att det finns hundar som är experter på

Läs mer

Praktisk etik 4! livsval och livsslut

Praktisk etik 4! livsval och livsslut Praktisk etik 4! livsval och livsslut Det moraliskt felaktiga i att döda en person som vill leva? SINGER Personens viljeattityder för framtiden önskningar, planer och andra framtidsorienterade intressen

Läs mer

går utvecklingen framåt?

går utvecklingen framåt? Tema: hundsrasernas mentalitet går utvecklingen framåt? Inom Svenska brukshundklubben (SBK) pågår (heta) diskussioner om förändringen av Mentaltest (MT). Från tid till annan diskuteras även Mentalbeskrivning

Läs mer

Sammanfattning av enkätsvaren

Sammanfattning av enkätsvaren Sammanfattning av enkätsvaren Den här är en sammanfattning av de svar vi fick in på enkäten som gjordes under arbetet med värdegrunden. Förutom publicering här på hemsidan och information vid årsmötet,

Läs mer

Kombinationer och banor i agilityträningen

Kombinationer och banor i agilityträningen Kombinationer och banor i agilityträningen av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2012 En av de saker som gör agility så fantastiskt roligt är den ständiga variationen. Ingen tävlingsbana

Läs mer

LYCKA TILL! Glöm inte att skicka in utvärderingen till utbildningsansvarig efter avslutad kurs. Utvärderingsblankett finns sist i denna manual.

LYCKA TILL! Glöm inte att skicka in utvärderingen till utbildningsansvarig efter avslutad kurs. Utvärderingsblankett finns sist i denna manual. MANUAL FÖR GRK:S UTBILDNING Inledning Golden retrieverklubbens rasutbildning kan genomföras antingen i studiecirkelform eller i form av två veckoslutsträffar. Det går också att genomföra utbildningen i

Läs mer

Text och foto: Lotta Arborelius

Text och foto: Lotta Arborelius Föredrag om hundars ursprung och naturliga beteende av Ingrid Tapper Text och foto: Lotta Arborelius Ingrid Tapper är etolog och författare och har skrivit åtta hundböcker. Jag kommer här att presentera

Läs mer

Utvärdering av Svenska Bullterrierklubbens RAS, verksamhetsåret 2008

Utvärdering av Svenska Bullterrierklubbens RAS, verksamhetsåret 2008 Utvärdering av Svenska Bullterrierklubbens RAS, verksamhetsåret 2008 Svenska Bullterrierklubben ansvarar för raserna Bullterrier och Miniatyrbullterrier. Klubben har under de senaste åren haft stora problem

Läs mer

Hundlära En grund att se från, av Mikael Wilmarsgård

Hundlära En grund att se från, av Mikael Wilmarsgård 1 Hundlära En grund att se från, av Förstärkning genom belöning, korrigering och förväntan är vägarna vi använder i traditionellträning. Men vad förstärker vi egentligen? Beroende på vart, när och hur

Läs mer

Vad är en art? morfologiska artbegreppet

Vad är en art? morfologiska artbegreppet Vad är en art? Vad är en art? Du tycker kanske att det är uppenbart vad som är olika arter? En hund är en annan art än en katt det ser man ju på långt håll. De flesta arter är så pass olika att man på

Läs mer

Mycket information i nyhetsbrevet.

Mycket information i nyhetsbrevet. Mycket information i nyhetsbrevet. Skickades ut med ett nyhetsbrev till alla medlemmar med e-postadress i Medlem Online. Från 170 mottagare inkommer 39 svar. För få svar! Puffade även för det på FB och

Läs mer

AVELSRAPPORT FÖR 2018

AVELSRAPPORT FÖR 2018 Sidan 1 av 5 AVELSRAPPORT FÖR 218 Registreringar Under 218 registrerades 455 (364) wachtelhundsvalpar i Sverige (inom parentes anges siffrorna för 217). De senaste 1 årens registreringssiffror visas i

Läs mer

Mindfulness har sitt ursprung i den buddhistiska visdomstraditionen. På svenska är det översatt till

Mindfulness har sitt ursprung i den buddhistiska visdomstraditionen. På svenska är det översatt till Mindfulness Mindfulness har sitt ursprung i den buddhistiska visdomstraditionen. På svenska är det översatt till sinnesnärvaro Uppmärksamhet medveten närvaro Mindfulness kan ses som en uppmärksamhetsträning

Läs mer

Utvärdering av RAS, Rasspecifik AvelsStrategi, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2013

Utvärdering av RAS, Rasspecifik AvelsStrategi, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2013 UtvärderingavRAS,RasspecifikAvelsStrategi, kortsiktigamålförairedaleterrierår201 SvenskaKennelklubbengodkändeochfastställdeRASförairedaleterrierden22mars2012, förattgällafrånochmedår2012tillochmedår2016.rasharredovisatsiairedaleterrier

Läs mer

Att köpa HUND. Goda råd inför ditt hundköp SVENSKA KENNELKLUBBEN

Att köpa HUND. Goda råd inför ditt hundköp SVENSKA KENNELKLUBBEN Att köpa HUND Goda råd inför ditt hundköp SVENSKA KENNELKLUBBEN Funderar du på att köpa valp? En hund är en ny vän och familjemedlem som kommer att finnas vid din sida i många år. Tänk på att det är stor

Läs mer

AVELSREKOMMENDATIONER SOM GÄLLER FR O M 2005-01-01.

AVELSREKOMMENDATIONER SOM GÄLLER FR O M 2005-01-01. AVELSREKOMMENDATIONER SOM GÄLLER FR O M 2005-01-01. CAIRNTERRIERKLUBBENS REKOMMENDATIONER FÖR HUNDAR I AVEL Uppfödaren ska efterfölja SKK:s grundregler för uppfödare. För hanhund gäller: Hanhunden ska

Läs mer