insamling nu InsamlingsForum dagar 215 deltagare 20 föredrag 18 leverantörer 1 pris SID 6-9

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "insamling nu InsamlingsForum 2008 2 dagar 215 deltagare 20 föredrag 18 leverantörer 1 pris SID 6-9"

Transkript

1 FRII är en politiskt och religiöst obunden sammanslutning av 81 frivilligorganisationer inom humanitet, kultur och miljövård. Tillsammans har vi cirka fyra miljoner sympatisörer. FRII verkar för etisk och professionell insamling. År 2007 antogs FRIIs Kvalitetskod. Nyckelord i insamling är respekt, öppenhet, kvalitet och engagemang årgång 14 insamling nu EN TIDNING FRÅN FRII InsamlingsForum dagar 215 deltagare 20 föredrag 18 leverantörer 1 pris SID 6-9 Charity Rating-analys ifrågasätts 4 Ska bidrag kvittoredovisas? 12 Svensk kunskap till Sydafrika 16 Tema: Nya tider för ideella krafter 10 Årets insamlare 2007: Engagemang och uthållighet SID 17

2 friizon Kalendarium JULI 10.7 FRII deltar i seminarium under Almedalsveckan i Visby National Fundraising Convention, London AUGUSTI 22.8 Utbildningsdag kring avsnittet om insamling i FRIIs kvalitetskod kl FRII frukostmöte med Anna Wieslander från Postkodlotteriet SEPTEMBER MARS 2009 Start för FRIIs utbildning för att bli certifierad insamlare. För mer information: claes@frii.se 25.9 Utbildning kring avsnittet om mål och måluppfyllelse i FRIIs kvalitetskod OKTOBER Cancerfondens kampanj Rosa Bandet Kampanjen Världens Barn kulminerar, bland annat i SVT International Fundraising Congress, Holland ledaren strategi och mål Dags att forma FRIIs framtid EN SOLIG FÖRMIDDAG i slutet av maj samlades flera av oss som är medlemmar i FRII för att tillsammans starta vårt gemensamma strategiarbete inför FRII Vision Om knappt ett år så hoppas vi kunna vara färdiga och gemensamt besluta om FRIIs framtida roll, mandat och inriktning för de närmaste fem åren. Då hoppas vi ha enats om vart vi är på väg och hur vi kan vara till bästa nytta för våra medlemmar. För det är just denna frågeställning som är kärnan i vårt gemensamma arbete för året. VILKEN NYTTA har vi som medlemmar av FRII? Hur kan FRII vara till ännu större nytta för oss medlemmar? Redan vid denna första workshop framfördes olika synpunkter om detta och en och annan åsikt gick isär. Men för att verkligen kunna definiera FRIIs framtida roll så behöver vi få höra allas synpunkter, förslag och kritik. FRIIS STYRELSE har tagit som sin uppgift att ansvara och planera för denna process under året. Vi planerar därför fokusgrupper, intervjuer och en ny workshop i höst innan vi i vår tror att vi är färdiga att börja skriva på det strategidokument som vi hoppa kunna besluta om i maj SKA DETTA BLI en fruktbar process så behöver vi allas åsikter. Vi vill lyssna och hoppas att alla FRIIs medlemmar ska ta chansen och delta i debatten och bryta åsikter med varandra. VI VILL HÖRA er som har negativ kritik att framföra, ni som har idéer och förslag om hur vi kan vara till ännu större nytta för våra medlemmar, och ni som kanske inte tycker att FRII egentligen gör så mycket nytta men ändå betalar in den årliga medlemsavgiften. Hur tänker ni? Vad vill vi? LOGGA IN PÅ och delta i diskussionen du också! Trevlig sommar! ANNA HÄGG-SJÖQUIST ORDFÖRANDE FRII NOVEMBER Workshop kring FRIIs strategiarbete Vision 2013 Annonsera För information och bokning: kontakta Press Art. Tel , pressart@pressart.nu Annonspriser (s/v) Helsida A4: kr Halvsida, liggande: kr 1-spalt, stående: kr 2-spalt, stående: kr Kvartssida: 3000 kr Tillägg för dekorfärg, fyrfärg och placeringskrav. Bilagor offereras separat. Moms utgår ej. För bokningsstopp, tekniska specifikationer och utgivningsdatum se klicka på Medlem Rapport från FRIIs årsmöte PÅ FRIIS ÅRSMÖTE i maj valdes Dan Tavares, Cancerfonden in som suppleant i styrelsen. Anna Hägg- Sjöquist, Plan Sverige omvaldes som ordförande. Katarina Gunsell från Hjärt- Lungfonden valdes till revisor och den nya valberedningen består av Ursula Tengelin, Cancerfonden, Bo Forsberg, Diakonia samt Miriam Isaksson, Amnesty International. FRII vill tacka Sofia Svensson och Charlotte Petri Gornitzka, som lämnar valberedningen. Årsmötet beslutade att inte ändra medlemmarnas serviceavgift (0.10 procent av insamlade medel). Medlemsavgiften är även den oförändrad kr. FRII vill också tacka Lennart Daléus, för ett gott arbete som ordförande på årsmötet! CA Ett stort tack till alla som deltog i InsamlingsForum! INSAMLINGSFORUM 2008 är över. FRII vill tacka alla deltagare, presentatörer, leverantörer och alla andra som på olika sätt bidragit till två mycket lyckade dagar. Det är härligt att se så många engagerade Fundraisers på samma plats! Ett stort tack till alla presentatörer som ställer upp på ett mycket generöst sätt för FRII, och i en positiv och inspirerande anda delar med sig av sina erfarenheter och kunskaper. Ett stort tack även till våra leverantörer som ställer upp och ger FRII stöd det betyder mycket. Strax efter sommaren börjar detaljplaneringen av 2009-års InsamlingsForum, den 5-6 maj på Wijk Conference Center. Hör gärna av dig med tips och idéer! CLAES ANCKARMAN, FRII insamling nu Information och nyheter från FRII, Frivilligorganisationernas Insamlingsråd. Redaktör: Peter Rehnfeldt/Press Art. tel: , peter@pressart.nu 2 Redaktion: Claes Anckarman, Eva Nordenstam, Pernilla Norström, Peter Rehnfeldt, Helene Thornblad, Erik Zachrison, Marie von Zeipel och Henrik Hellström (prao). Ansvarig utgivare: Erik Zachrison. Adress: FRII, Box 2054, Stockholm. Besöksadress: Skeppsbron 28 Tel: , fax E-post: info@frii.se Nätet: Omslagsbilder: Scanpix, Peter Rehnfeldt och Linden Lab Tryck: Elanders Tofters, Östervåla 2008 Upplaga: ex, utgivning 4 ggr/år ISSN Om du medverkar i insamling nu ger du samtidigt ditt tillstånd till att FRII får använda materialet i elektronisk version av tidningen.

3 kommenterat: toppen botten Aktiegåvor en rörelse uppåt Det tar tid att hitta givare med nya metoder. Det vet vi alla. Därför är det mycket roligt när vi nu kan registrera över 15 miljoner kronor i gåvor i FRIIs kampanj Aktiegåvan. Och då är ännu inte alla gåvor räknade fick FRII-medlemmarna in ca fem miljoner kr. Vad blir det 2009? Oetisk vädjan om pengar I ett brev riktar sig insamlingsstiftelsen Diabetes Wellness i Vällingby till diabetiker och anhöriga med budskapet Diabetes kallas ofta för den smygande döden. Detta är en organisation med 90-konto. Litet bättre vill vi vänta oss av denna stiftelse. FRII SÖKER DIG som vill vara med i redaktionsrådet för insamling nu. Inför varje nytt nummer träffas vi och planerar innehållet och delar på skrivuppgifterna. Vi är sju personer i gruppen men ser gärna en förstärkning. Vision 2013 FRIIs styrelse har inlett en strategisk översyn hur ska FRII arbeta år 2013 för sina medlemmar? En första dialog med medlemmarna ägde rum på en workshop i maj. Bra närvaro och mycket energi i rummet. Har också du synpunkter? Håll utkik efter vårt nya forum på nätet för denna process. Hur länge till? Givare i Sverige som ger eller testamenterar till universitet i vårt land får se cirka 35 procent gå till administration och lokalhyror. Vi kan inte göra något åt detta säger Magnus Lindqvist vid Lunds universitet. När kommer givarnas reaktioner? Tipsa FRII om bra leverantörer I FEBRUARI öppnades FRIIs nya medlemstjänst, Leverantörslistan på Med specialriktade budskap kan företag här presentera sig för organisationerna i insamlingsbranschen. Nu vill FRII gärna ta del av dina tips på skickliga leverantörer som din organisation arbetar med. Om du känner till eller samarbetar med något företag som du vill ge chansen att vara med i ett seriöst forum vill vi gärna att du delar med dig. Att tipsa FRII om dina leverantörer är enkelt. Besök Leverantörslistan via frii.se och klicka sedan på knappen tipsa om leverantörer i vänstra menyn. Ditt tips mejlas automatiskt till oss och vi tar sedan kontakt med företaget med en hälsning från dig, om du vill. DEN SUMMA SOM FRII tar ut från företagen för medverkan i Leverantörslistan går till att utveckla och skräddarsy FRIIs tjänster och erbjudanden till medlemsorganisationerna. På det viset hoppas vi att dina tips på leverantörer ska gynna din organisations arbete. HANNA ELIASSON, FRII Certifierad insamlare en ny unik fundraisingutbildning Det finns tolv certifierade insamlare i Sverige nu har du tillfälle att bli den trettonde! FRII kommer, med start i september och avslutning i mars 2009, i samverkan Berghs School of Communication i Stockholm, att bjuda in till den andra certifieringsutbildningen för insamlare. Projektet har som mål att ge insamlare tillfälle till högkvalitativ utbildning i fundraising. Till detta kopplas en europeisk certifiering, som du får efter avslutad utbildning och godkänt slutprov. Utbildningen är perfekt för dig som har arbetat ett tag som insamlare och vill stärka dina kunskaper på en strategisk nivå och samtidigt få en gedigen överblick över både svensk och internationell insamling. Utbildningsplanen, som är gemensam för alla deltagande länder, är mycket omfattande och innehåller en lång rad olika ämnesområden, inom insamling och kommunikation. Vi törs lova att du får en gedigen utbildning med hög kvalitet! Vill du veta mer eller anmäla ditt intresse kontakta Claes Anckarman på FRII, tel eller e-post claes@frii.se Ny medlem i redaktionsrådet sökes! Vill du vara med i ett roligt och inspirerande frivilligarbete inom FRII så skicka en e-post till claes@frii.se FRII på plats i Almedalen UNDER ÅRETS ALMEDALSVECKA i Visby, den 6-12 juli, kommer FRII att vara på plats tillsammans med Ideell Arena, Forum för Frivilligt Socialt Arbete och Famna för ett gemensamt seminarium på förmiddagen den 10 juli. Platsen är Vårdförbundets lokaler på Hästgatan i Visby. Under rubriken Ideella Sverige 2020 kommer framtidsfrågor att lyftas av en gemensam panel där FRII representeras av vice ordförande Fredrik Söderhielm. Fredrik är till vardags generalsekreterare i A Non Smoking Generation. Välkomna att delta! Det kompletta programmet och mer information om Almedalsveckan finns på CA Ny uppdaterad Vägledning MÅNGA MEDLEMMAR i FRII brottas med frågan om placeringspolicy för den egna organisationen. FRII har sett över tidigare Vägledning och reviderat den. Du finner den på FRIIs webbplats. Arbetet har letts av Björn Falkeblad på Intelligent Investing. Vägledningen har nu antagits av FRIIs styrelse. EZ Utbildningar kring FRIIs kvalitetskod Det återstår två utbildningstillfällen kring de olika modulerna i FRIIs Kvalitetskod. Den 22 augusti mellan 9-12 handlar det om avsnittet om Insamling, medan den 25 september samma tid behandlas mål- och måluppfyllelse. De båda utbildningshalvdagarna är framflyttade enligt den ursprungliga planen och mer information finns i kodutbildningsfoldern på Vi har också planer på att erbjuda fler tillfällen till allmän utbildning i koden samt i vissa av modulerna. Det återkommer vi till senare, säger Claes Anckarman på FRII. RED 3

4 aktuellt...per Stenbeck, insamlingschef på FN:s barnfond Unicef i Génève, som slutar efter sex år och flyttar hem till Sverige. 4 Hallå där... Hur känns det? Både vemodigt, skönt och spännande. Jag har haft ett toppjobb det bästa som finns i branschen. Men i FN-systemet går man i pension vid 62. Vinsten nu blir att slippa pendla och komma undan en del trist FN-byråkrati. Men det mesta har varit fantastiskt. Vad är du mest stolt över och vilka är dina bästa råd? Att ha skapat en enad familj av insamlare med 250 personer från 60 länder. Jag har rest som en tätting och jobbat mycket i Brasilien, Ryssland, Indien och Kina. Mina bästa råd är: var redo, djärv och passionerad och håll dig à jour med tekniken. Hur bar du dig åt för att få den världsberömda fotbollsklubben Barcelona att bära Unicefs tröjor? Initiativet kom faktiskt från spelarna själva som ville stötta oss. Unicef är starka i Spanien, vilket kanske är en orsak. Det är första gången i klubbens 107-åriga historia som man gett plats för en logotyp på klubbtröjorna! Vårt samarbete gäller i fem år. Pengarna som samlas in ska gå till barn med hiv/aids. Hur mycket har du lyckats samla in till Unicef sedan du startade? Resultatet har mer än fördubblats och vårt nätverk har samlat in cirka 25 miljarder. Vad har du för framtidsplaner? Det blir flytt hem till Sverige. Vi har köpt ett hus vid Båven i Sörmland, där jag vill ägna tid åt familjen, fiske och att påta i trädgården. Längre fram blir det kanske lite konsultjobb i branschen. Jag är invald i styrelsen för Ideell Arena. MARIE VON ZEIPEL Charity Rating 90-konton förbises i webbanalys I början av maj publicerade den ideella föreningen Charity Rating en analys av ideella organisationers hemsidor. Liksom i andra delar av Charity Ratings verksamhet analyseras både organisationer med och utan 90-konto. Varför väljer Charity Rating att inkludera organisationer utan 90-konto? Det är bra att 90-kontot finns som en standard i branschen. Charity Ratings syfte är dock att försöka spegla allmänhetens och företags intressen som givare. Dessa väljer inte alltid att stödja organisationer med 90-konto. Vi vill inte ha med oseriösa aktörer, så vi går igenom årsredovisningen innan vi tar med en organisation som saknar 90-konto så att vi vet att de uppfyller de krav som SFI ställer, säger Niklas Schmidt på Charity Rating. Det finns dessutom organisationer som enligt SFI:s bedömningar inte får ha 90-konto, till exempel vissa center knutna till politiska partier. Andra organisationer har valt att inte ha 90-konto, för att de i första hand inte är renodlade insamlingsorganisationer riktade mot att samla in pengar från allmänheten utan vilar på exempelvis företagsstöd, säger Niklas Schmidt. I den senaste undersökningen fanns 90 organisationer med, varav 6 saknar 90-konto. Det kan uppfattas som ett godtyckligt urval av föreningar utan 90-konto i Sverige. Vi tog med de organisationer som finns eller har funnits i vår informationstjänst. Frank Åkerman, direktor på Sociala Missionen, ifrågasätter Charity Ratings undersökning. Man kan få en bild av att en organisation döms ut för att en länk inte är klickbar, säger han. I CHARITY RATINGS INFORMATIONSANALYS av ideella organisationers hemsidor får Sociala Missionen ett medelbetyg. Omdömet drogs ner av att det ansågs fattas information om ekonomi och organisationsform. Vi bytte webbadress för 6-7 år sedan, och de använde vår gamla som inte var helt uppdaterad vid det aktuella undersökningstillfället. Oavsett det stod det tydligt att vi är en ideell organisation. Information om vår ekonomi fanns också med. Dessutom drogs betyget ner av att en länk om vår historia inte fungerade vid undersökningstillfället. Jag ifrågasätter själva syftet med Charity Charity Ratings granskning av hemsidor får kritik för att organisationer utan 90-konto finns med. Utifrån ett metodologiskt perspektiv är det omöjligt att göra ett totalt representativt urval av alla organisationer utan 90-konto. Därmed blir alla urval i sig godtyckliga. Ett urval endast bestående av medlemmar i FRII skulle vara precis lika godtyckligt. ANALYSEN, som publicerades i maj, gav ett ganska gott betyg åt hemsidorna. Egentligen var det ett jättebra betyg, även om en del hade brister i informationen om sitt interna arbete och sin ekonomi, just den information människor efterfrågar. Samtidigt har det framförts kritik mot undersökningen, betyget kunde dras ner av att en länk tillfälligt var ur funktion. Det är ett metodologiskt problem, som sammanhänger med att undersökningen genomfördes under en begränsad tid. Det är också därför det är intressant att följa upp och göra nya undersökningar, avslutar Niklas Schmith. HELENE THORNBLAD Vilket är egentligen syftet Rating. De har begärt av oss att vi ska ta fram uppgifter till deras informationstjänst, och det har tagit mycket tid och energi utan att vi ser någon nytta. FRIIS STYRELSE HAR klargjort sin syn på Charity Rating i ett brev till medlemsorganisationerna. Av det framgår att FRII vänder sig mot att man väljer att inkludera organisationer utan 90- konto. Dessutom anser FRII att undersökningsmetoderna inte är kvalitetssäkrade och att kompetens och resurser är otillräckliga. Resultatet blir analyser som inte är värda namnet. skriver FRII:s styrelse. FRII känner oro inför framtida analyser och föreslår att medlemmarna förhåller sig avvaktande till andra initiativ från Charity Rating. HELENE THORNBLAD

5 Tillbakadraget tillstånd Domstolsbeslut sätter stopp för pantlotteri Samtidigt som världens största returpantlotteri nyligen invigdes i Norge stoppas samma pantlotteri i Sverige. En dom i kammarrrätten hävdar att det handlar om en spelautomat och inte en pantmaskin och ger inte tillstånd. VI ÄR SJÄLVKLART BESVIKNA, men jag är fortfarande optimistisk. Vi söker nu prövningstillstånd för att överklaga i regeringsrätten, säger Ingrid Jerneborg Glimne på Lottericentralen som företräder de ideella organisationerna som driver fallet vidare. Bakom pantlotteriet står Världsnaturfonden WWF, Svenska Röda Korset och Stiftelsen World Childhood Foundation. Lotteriet skulle lanseras i alla Ica-affärer för att öka återvinningen av burkar och samla in pengar till organisationernas arbete med miljö, bistånd och utsatta barn. Genom att trycka på biståndsknappen skulle kunderna kunna vinna både låga och höga vinster med högsta vinstchans på två miljoner kronor. Lotteriinspektionen gav sitt första tillstånd till lotteriet hösten Men när ICA-samarbetet dröjde hann Lotteriinspektionen byta både generaldirektör och chefsjurist. Vid nästa ansökan förnyades inte tillståndet. Länsrätten gick i nästa etapp på de ideella organisationernas sida men nyligen kom kammarrättens nej. Det tar tid men vi ger inte upp, avslutar Ingrid Jerneborg. PETER REHNFELDT Lutherhjälpen och SKM får nytt namn HELA VÄRLDEN blir namnet på Svenska kyrkans sammanslagna utrikesorganisation. Det har varit en lång process, men nu är vi äntligen i hamn, säger Anders Åkerlund, ordförande i Svenska kyrkans Internationella nämnd i Kyrkpressen. Lutherhjälpen och Svenska kyrkans mission finns därmed inte längre. Hela världen ersätter bägge, och Anders Åkerlund är nöjd med både processen och namnet. Det här kanske är det största som hänt i Svenska kyrkan någonsin, säger han personer har varit inblandade i processen som initierades från riksplanet, skriver Kyrkans tidning. PR Polisen stoppade och kontrollerade en av Orphan Home Cares bilar. Två män fördes till polisstationen för identifiering. Polisingripande mot klädinsamling FÖR FÖRSTA GÅNGEN på länge har en klädinsamling stoppats av svensk polis. En bil från organisationen Orphan Home Care stoppades tidigare i våras av polisen i Dalarna. Två män fördes till polisstationen för identifiering. Organisationen Orphan Home Care uppger att de bedriver klädinsamling och har delat ut flygblad på många platser i Sverige, bland annat i Falun och Borlänge. Polisen misstänker att det kan vara ett sätt att kontrollera om folk är bortresta, för att sedan återvända för att stjäla. I bilen som kontrollerades fanns säckar som innehöll kläder. Efter att männen tagits till polisstationen släpptes den ena. Den andre fick stanna kvar för kontroll av identitet. FRII VARNAR FÖR organisationen. Det finns inte någon insyn i verksamheten och det går inte att få reda på vart pengarna tar vägen. Orphan Home Care hänvisar till en webbsida som inte existerar. Det gör inte heller det företag som uppges sköta hämtningen av kläderna. PR FOTO: PETER CARLSSON/DALA-DEMOKRATEN Delaktighet i nytt regeringsförslag NU FINNS ETT FÖRSLAG till överenskommelse mellan regeringen och idéburna organisationer inom det sociala området. Förslaget presenterades i mars av utredaren Peter Örn. Flera medlemmar i FRII har deltagit i processen. Viktiga principer i relationen ska vara självständighet, kvalitet, långsiktighet, öppenhet, mångfald och dialog. Läs mer på Synpunkter på förslaget kan lämnas av alla senast den 30 juni. En färdig överenskommelse beräknas vara klar i höst. EZ SFI varnar för STIFTELSEN FÖR insamlingskontroll varnade i maj för att uppgifterna som finns på Godaköps hemsida om 90-konton inte är uppdaterade. Det stod att några organisationer har 90-konton trots att de har blivit av med sina konton. Godaköp säljer föremål ifrån olika affärer via internet. När någon köper dessa ska pengar doneras till en organisation. HH 5

6 insamlingsforum Årets InsamlingsForum genomfördes för 18e året och uppslutningen var god. I två dagar hölls många föredrag, debatter och samtal med insamling som genomgående tema. Här är referat från några programpunkter: Capital Fundraising Strategi för att få stora gåvor Angela Cluff, från brittiska konsultföretaget =mc, beskrev i sitt inledningsföredrag Capital Fundraising, hur insamling drivs av givarna själva. Ett vanligt grepp i Storbritannien, men fungerar det i Sverige? I STORBRITANNIEN är Capital Fundraising inget nytt fenomen. Redan när katedralerna i landet byggdes skapades finansieringen genom att människor med mycket pengar gav stora donationer samtidigt som de uppmanade andra att ge. För att samla in stora summor från några få krävs enligt Angela Cluff att man använder sig av nätverk av frivilliga som kan ge av sig själva, fråga om pengar och samla in stora summor. Men nätverket kräver en struktur och behöver stöd. Insamlarens roll har förändrats. Det här är personer som själva ger mycket och som också får andra att ge mycket. De måste känna engagemang och passion. Det gäller att få dem att känna att vår idé var deras egen från början. Och att öppna för relationer med toppen av organisationen. HON VISADE ATT 20 procent av givarna ofta står för 80 procent av de insamlade pengarna. Det är ett magiskt nummer värt att lägga på minnet; 80/20. Satsa på att samla in få stora gåvor snarare än många små. Börja till exempel bearbeta nio potentiella Angela Cluff inledde årets InsamlingsForum med ett föredag om hur givare själva blir fundraisers. givare, som reduceras till fyra och till slut har du en kvar som ger en stor gåva. Angela Cluff påminde om att stora kampanjer bara fungerar om organisationen är redo att expandera sitt arbete i någon riktning. Och styrelsens stöd krävs, under hela kampanjen. Planeringen måste ta hänsyn till alla förändringar som väntar under kampanjens gång. Och den privata kampanjen, där de stora gåvorna tas in, måste hänga samman med den publika kampanjen, där det mer handlar om att få in många små gåvor. Tänk på att sprida rätt information till respektive målgrupp. Visa att pengarna kommer fram och hur de används. Det är många som granskar vad vi gör. PERNILLA NORSTRÖM Nå givarna med ett tydligt och enkelt budskap Se till att ert budskap skiljer sig från mängden. Det är avgörande för möjligheterna att lyckas. Det sa Angela Cluff på tisdagens andra föredrag. ALLA ORGANISATIONER HAR ett behov av att presentera en insamlings syfte på ett enkelt och intresseväckande sätt. Det är något som vem som helst i organisationen ska kunna förklara vid ett telefonsamtal, inledde Angela Cluff. Hon frågade deltagarna vad de trodde har störst genomslagskraft att fokusera på möjligheter eller hot i dagsläget, eller möjligtvis på en positiv eller negativ framtidsvision. 6 Flest handuppräckningar fick den positiva framtidsvisionen, men Angela Cluff menade att det ofta är hot eller kriser i dagsläget som bäst motiverar människor och fångar intresset. Dock med reservationen att det kan variera beroende på vilken fråga eller målgrupp det gäller. HON GAV EXEMPEL på tre sätt att testa en organisations budskap: Eko-testet fastnar det i minnet? Kopieringstestet fungerar formuleringen om man byter ut organisationens namn? I så fall är det inte unikt. Påfågeltestet innehåller det formuleringar som bästa, ledande eller största? Sådana omdömen är det bättre om andra ger om er, än att ni ger om er själva. För att motivera människor behövs det två faktorer, en stabil grund och så det lilla extra, menade Angela Cluff. GRUNDEN ÄR FAKTORER som etik, redovisning och saklighet. Men varje organisation måste också tillföra mervärde för givaren. Generellt sätt ska budskapet kunna matchas mot en eller flera av dessa böcker: Guinness rekordbok omsätt det ni vill säga i siffror, Vem är Vem? kända och väl respekterade personer som stödjer er sak, och Bibeln tro och värderingar. HELENE THORNBLAD

7 Rosa Bandet Frihet bakom framgång En ständig förnyelse av Rosa Bandet har bidragit till att stödet ökat för varje år. Men en än viktigare förklaring till framgången är troligen att kampanjen ger spelrum för människors eget engagemang och kreativitet. P-G PERSSON, INSAMLINGSCHEF på Cancerfonden, inledde med att visa en bild på två kvinnor som tatuerat in rosa band på axlarna. Rosa Bandet har blivit ett passionsvarumärke, någon man mest ser på rockscenen eller bland fotbollssupportrar. Människor använder det för att uttrycka engagemang, och vi har gett dem utrymme att agera, berättade han. Under kampanjmånaden oktober har kreativiteten flödat mer och mer kläs i rosa, från bröststatyn i Ängelholm till IFK Göteborg, som spelade en av sina matcher i rosarandiga tröjor. Stödet från enskilda personer och föreningar har vuxit för varje år, och med det också floran av uttryck och insamlingsmetoder. Visst har det ifrågasatts om vi ska släppa varumärket så fritt. Men samtidigt är det viktigt att ge utrymme för människors engagemang. Värdefulla tips för samtal med givarna Telefonen är ett perfekt verktyg för insamling. Men det gäller att använda den på bästa sätt. Fundraisingkonsulten Nadia Forslund gav vägledning. DET KAN VERKA som att det mesta har gått på räls sedan starten. Men i kampanjens historia finns också tillfälliga bakslag, som när TV4 tackade nej till att sända 2004 års gala. Vi halverade antalet tittare. Men bortfallet ledde till att vi kom fram till att vi måste lägga till andra insamlingsmoment, och detta ledde till att vi flyttade fram varumärket, berättade Ulrika Svensson, projektledare för Rosa Bandet. Cancerfondens Rebecca Andersson deltog också och berättade om hur projektet utvecklats under de sex år som kampanjen har pågått. HELENE THORNBLAD GRUNDEN FÖR en lyckad telefoninsamling är att organisationens register innehåller korrekta uppgifter. Utgår man från gammal data tar uppdraget onödigt mycket tid. Entusiasmen Nadia Forslund hos kommunikatörerna riskerar också att försvinna. Registret är avgörande både för resultatet och kostnaden, sa Nadia Forslund. Hon underströk också att hälften av jobbet bör göras innan första samtalet. Hur ska rapporten se ut? Vilka teman ska finnas? Hur ska svaren delas in? Det bör definieras, sa Nadia Forslund. Deltagarna fick en inblick i arbetet med Rosa Bandet. Nu gäller det att hänga på CSR Ideella organisationer tjänar på företagens vilja att göra rätt. I utbyte får företagen kunskap och trovärdighet. Nu gäller det att knyta ihop verksamheterna. OLA LÖHMAN ÄR VD på Frontlobe och arbetar med strategisk rådgivning. Han inledde sitt föredrag med siffror som visar att världens 500 största företag står för 70 procent av världshandeln. Han har själv myntat begreppet corpo nation. Det är att företag uppför sig som länder. Det skapar förväntningar och de behöver legitimitet för att få finnas. Därför kommer de till frivilligorganisationerna, sade Ola Löhman. För mindre företag gäller corpo ration, som handlar om förväntningar och anseende. Det handlar om att undvika att göra skada och ta ansvar för det som påverkar omvärlden. För att företag ska bli trodda måste de ha förtroendet redan från början. Här har de Ta kontakt med företag nu, menade Ola Löhman. mycket att vinna på att samarbeta med frivilligorganisationer, menade Ola Löhman. Idag väljer människor hellre att leta rätt på företag som är etiska och bra. De väljer företag som både tjänar pengar och är snälla. OLA LÖHMAN TYCKER att företag och organisationer därmed blir mer och mer lika båda vill ju ha pengar. Givare är som kunder. De kräver att ni är fantastiska. Precis som när det gäller företag tittar de på er legitimitet, anseende, differentiering, effektivitet och öppenhet. Världen är global och just nu är det andra som tar initiativen, menar han. Det finns en fara i att svenska frivilligorganisationer inte hänger med. Framtiden är nätverk och olika initiativ inom CSR. Kom ihåg, ni har det företagen behöver, de har pengarna. Ni måste hänga på. PERNILLA NORSTRÖM NÄR DET GÄLLER själva metodiken så anser hon att kommunikatören behärskar den. Att som beställare stå och styra det som sägs är fel. Men kommer det klagomål, ta tillvara på dem. De som klagar har ofta värdefulla åsikter, sa Nadia Forslund. Genom att bevaka kampanjen går det att nå bättre resultat. Uppmuntran är viktigt, då får man med sig kommunikatörerna. OAVSETT VEM SOM ringer så finns det alltid några punkter som bör skilja telefonfundraising mot telefonförsäljning. Samtalet handlar främst om att vårda givaren och utveckla relationen. Genom att tacka och berätta om hur pengarna används visar man skillnaden. Och glöm aldrig att avsluta samtalet på ett sätt som får givaren att känna sig viktig, avslutade Nadia Forslund. PETER REHNFELDT 7

8 insamlingsforum Flera sätt att få uppmärksamhet För att synas mer i media måste frivilligorganisationer flytta fram sina positioner, sade Johan Hasslow från Gullers Grupp vid seminariet Pressen Pressar. JOHAN HASSLOW GAV vid sitt föredrag tips om att identifiera människor i den egna organisationen som kan hjälpa till att ta fram nyheter. Bestäm när ni ska vara med i riksmedia, fackoch regionalpress. Analysera medias bild av din organisation. Utvärdera resultatet och sprid det i organisationen. Om du väljer att skicka pressmeddelande vet journalisten att nyheten inte är exklusiv. Om du ringer och erbjuder nyheten kan det vara lättare. MEDIA HAR GENERELLT färre resurser idag och är inte lika specialiserade. Därför är det bra att bygga långsiktiga relationer till journalister och att vara rak i sin kontakt. Stäm av med din kontakt vilken typ av nyheter som är intressanta och ring inte i onödan. Som expert inom ditt område kan du också hjälpa journalisten genom att göra det abstrakta mer konkret. Journalister tittar på händelser, inte principer, och de är selektiva och kan inte berätta allt. De spekulerar gärna, så säg aldrig mer än vad du vill se i tidningen eller på TV dagen efter. Jag är ingen vän av pressmeddelanden, ofta skickas de ut pliktskyldigast för att informera Johan Hasslow den egna eller andra organisationer. Praktisk men rätt tråkigt. Däremot kan nyhetstips ge bra genomslag. PRESSKONFERENSER KAN fungera bättre i mindre städer där antalet medier inte är lika stort. Debattartiklar kräver ett aktuellt ämne, som har tajming med omvärlden och gärna innehåller något oväntat. PERNILLA NORSTRÖM Kommunikation Våga visa mer kärlek Insamlingsorganisationernas tilltal kan i många fall jämföras med raggningsrepliker i en bar snarare än försök att bygga upp en relation. Det var ett lite tillspetsat omdöme från föreläsningen med titeln Att ge eller få det är frågan. NÄR EVA OSSIANSSON och Lennart Hast från Handelshögskolan föreläste duggade kärleksmetaforerna tätt. Som kunder eller givare är vi inte speciellt förnuftiga. Vi går mycket på känsla, berättade Eva Ossiansson och illustrerade med ett exempel där en blöjtillverkare gjort succé med blingbling-blöjan och andra delar av en specialkollektion i limited edition. En titt på några organisationers hemsidor gav en bild av känslobefriade möten med den kontaktsökande. Sidorna verkade vända sig till redan frälsta, men passiva människor. Snabbt hamnade vi på fyll i dina personuppgifter, välj betalningssätt och så vidare. Eva Ossiansson bjöd på kärleksmetaforer. En marknadsundersökning kan leda till att man kastar pengar i sjön. Men med genomarbetad analys både och före och efter undersökningen blir resultatet lönsamt, konstaterade Jonas Blomquist från researchföretaget Mediacom och Lars-Ove Ljungberg från Svenska kyrkan. EN RAPPORT MED siffror som hamnar i en pärm. Det kan bli resultatet av en marknadsundersökning. Tyngdpunken läggs på själva genomförandet medan bearbetningen av innehållet löper risk att förbises. Med mer resurser att bearbeta och förankra resultatet av undersökningen blir resultatet så mycket bättre, sa Lars-Ove Ljungberg. Han har länge jobbat med marknadsundersökningar, bland annat inom Svenska kyrkan. Formulera de 10 viktigaste slutsatserna från undersökningen. Använd dem sedan vid en revidering av er insamlingsstrategi, sa han. Svenska kyrkan har genomfört flera undersökningar, vilket bidragit till att Lutherhjälpen Hur mycket kärlek är det? Det kan möjligtvis jämföras med att ragga i en bar, sa Lennart Hast. BEKRÄFTELSER OCH BEVIS på att pengarna kommer fram är grundläggande. Men vi är inte alltigenom rationella individer. Människor behöver också bekräftelser, vill synas som individer och vara en del i en gemenskap, framhöll Eva Ossiansson. Låt konsumenten bli producent. Lämna över ansvaret så att folk kan visa upp sitt engagemang. Låt givaren bli en operativ del av verksamheten både producent och delägare. Eva Ossiansson nämnde bland annat Cancerfonden, Plan Sverige och Volontärbyrån som bra exempel på att ta tillvara engagemang som blir en del av människors identitet. Stimulera individens drömmar, känslor och ambitioner! uppmanade Eva Ossiansson. HELENE THORNBLAD Jonas Blomquist och Lars-Ove Ljungberg gav tips. Undersökning med bättre resultat och Svenska kyrkans mission nu uppgår i det samlande begreppet Hela Världen. Resultaten från undersökningarna har ofta överraskat. En undersökning visade att autogiro inte är en så populär givarform som vi trodde. Det fanns en rad olika anledningar till att många givare föredrar andra givarformer, berättade Lars-Ove Ljungberg. Fokusgrupper kan också vara ett stöd när en marknadsundersökning genomförs. Då framkommer ofta frågor och svar som organisationen kanske inte kommit fram till själv. JONAS BLOMQUIST VISADE hur en väl genomförd undersökning kan göras och konstaterade att de ofta leder till en realistisk självbild och mer välformulerade mål. Undersökningar bidrar till att organisationen tar färre nyckfulla beslut, och visar istället hur man ska agera långsiktigt och strategiskt, sa han. PETER REHNFELDT 8

9 Insamling i framtiden Låt givarna ta initiativet Omtumlande och händelserikt. Det kan man säga om ekonomen Richard Gatarskis avslutande föredrag på InsamlingsForum. Inblickar i bloggar, mashup, rss, wikis, ping och widgets visade hur insamlingar kan utvecklas framöver. SLÅ PÅ TELEFONEN! Koppla upp er! Nu börjar mitt föredrag! Så inledde Richard Gatarski sitt pass. Han kollade direkt hur uppdaterad publiken var inom den nya tekniken. Av de 200 deltagarna var det tre som har en egen blogg. En blygsam siffra, enligt Richard Gatarski. Börja blogga, uppmanade han och kunde snabbt starta en ny blogg med flera funktioner. Richard Gatarski drog upp tempot. Norska Regnskogsfondet vann en marknadsföringskampanj på Internet. Resultatet blev nya besök på hemsidan och mer än 600 nya fasta givare. KLIKK! ÄR EN ÅRLIG tävling för frivilligsektorn som arrangeras av INMA, en norsk intresseorganisation för interaktiv marknadsföring. Vinnaren ska vara en organisation som vill marknadsföra sig på nätet, men som saknar resurser till det. Vinsten är en egen kampanj värd åtta miljoner norska kronor. Även reklambyråer tävlar i KLIKK! Den vinnande byrån får, förutom äran att genomföra kampanjen, en resa i pris. De 34 deltagande byråerna fick en kreativ brief på mejl, och en vecka på sig att ta fram en konceptidé, berättade Cecilie Paulseth från INMA om den senaste kampanjen. Huvudmålet var att öka kännedomen om de miljöproblem som följer av att regnskogen minskar. Regnskogsfondet ville också ha ökad DET HÄR BORDE DE ideella organisationerna utveckla mer än idag, menar han. Se vad folk själva hittar på för att bidra till ändamål de tror på! Den virtuella insamlingen Frozenpeafund är ett exempel som visar hur engagemang skapas. Det är en kampanj mot bröstcancer där en påse frysta ärtor är gemensam nämnare för tusentals givare. Ett annat exempel på nytänkande är Stanforduniversitetet där informationsavdelningen övergav sina centrala budskap om universitetsområdet. Idag berättar studenterna själva om vad som händer. MEN ATT INFORMATION sprids från allt fler källor kräver också bevakning. På några sekunder hade Richard Gatarski ändrat i beskrivningen av Cancerfondens kampanj Rosa Bandet på wikipedia väldens mest kända wiki. Det gav en tankeställare om hur lätt det kan vara att göra sin röst hörd i den virtuella världen. Men ta vara på den möjligheten, uppmanade Richard Gatarski, och passade på att blixtsnappt ge 100 kronor till Cancerfonden från sitt konto i webbaserade Paypal. PETER REHNFELDT Många pass att välja mellan under de två dagarna. Norsk tävling lyfte organisationen trafik till hemsidan och 500 nya givare. McCann utsågs till vinnande byrå med ett koncept som byggde på tanken att förstörelsen av regnskogen är ett gigantiskt experiment med livet på jorden. Tre webbannoner togs fram. Utformninen kan ses på som är kampanjhemsida. KAMPANJEN OMFATTADE 94 miljoner exponeringar av banners på stora och etablerade mediers hemsidor. Den resulterade i besök på hemsidan besökare gick vidare till Regnskogsfondets hemsida och drygt 600 personer blev nya Regnskogsväktare. Mycket positivt har hänt efter kampanjen, bland annat har ett norskt bioteknikföretag beslutat att stödja oss med två procent av sin vinst, en radiokanal har erbjudit gratis annonsplats och en stor norsk ungdomsorganisation vill stödja oss, berättade Anne Sofie Morsund från Regnskogsfondet. HELENE THORNBLAD Rätt väg mot målet OrganisationskonsultenTom Doude van Troostwijk visade hur värdefulla uppföljningar kan vara för ideella organisationer för att uppnå sina mål. I NEDERLÄNDERNA har vissa organisationer blivit så stora och professionella att de glömt bort att de är ideella organisationer, berättade Tom Doude van Troostwijk och tog Tom Doude van Troostwijk ett exempel från nederländska Unicef, där han haft uppdraget att coacha ledningsgruppen. Det gick bra för organisationen och intäkterna steg. Ändå fick han känslan av att något var fel. Något fattades i samtalet barnen, själva syftet och ändamålet med verksamheten. Det jag mest arbetade med blev en ny missions- och visionsstrategi för organisationen. Frågan om hur samarbetet skulle förbättras visade sig bottna i otydlighet kring organisationens mål. MED UTGÅNGSPUNKT FRÅN en tydlig vision kan arbetet gå vidare med att utforma mission, mål och delmål. Uppföljningen mot målen kan mäta såväl kortsiktiga resultat som långsiktiga effekter. Ofta ger effekterna en tydligare bild av måluppfyllelsen men kan vara svårare att mäta. Tom Doude van Troostwijk presenterade tre metoder för att följa upp mål, LFA Logical Framework Approach, SROI Social Return on investment och CHAMP Charity Assesment Method of Performance. Metoderna kompletterar varandra, och det är därför bäst om en analys genomförs med fler än ett perspektiv, sa Tom Doude van Troostwijk. HELENE THORNBLAD 9

10 tema förändring Experter i stället för frivilliga. Anställningar i stället för ideellt arbete. Löner och avtal i stället för engagemang och övertygelse. Så upplevs de senaste årens utveckling i den ideella världen. Omvärlden kräver förändring och professionalitet och det ställer allt högre krav på många organisationer. Nya villkor för ideella krafter ETT NYTT FORSKNINGSPROJEKT om ideella sektorn har dragit igång vid Örebro universitet. Projektet ska granska hur förändringar i samhället påverkar den ideella sektorn och om det finns skillnader mellan yngre och äldre organisationer. Vi kommer att välja ut ett antal organisationer av olika ålder och studera dem närmare, inte minst som arenor för demokrati. Under de senaste åren har det skett stora förändringar och experterna har fått mer inflytande, säger forskarna Erik Amnå och Pia Brundin som står bakom studien. DE ÄLDSTA ORGANISATIONERNA är runt 180 år, medan andra kan ha så lite som fem år på nacken. En trend är att det livslånga engagemanget minskar medan de heltidsanställda experterna blir fler. Myndigheter och marknaden ställer tuffare krav vilket kräver ökad professionalisering. Forskarna ska undersöka relationerna mellan medlemmar och anställda, amatörer och professionella och samspelet mot det övriga samhället. Bakom projekten står Arvsfonden som tilldelat kronor för att genomföra undersökningen. Professionalismen finns bland medlemmarna Djurens Rätt firade nyligen 125-årsjubiléum och ser ett ökande intresse för djurrättsfrågor i samhället. För två år sedan bröts en längre tid av medlemstapp i organisationen. FOTO: JENS INGLOFF Alexandra Leijonhufvud ser ingen motsättning mellan professionalitet och idealitet. EN AV VÅRA STÖRSTA UTMANINGAR handlade om att kunna ta tillvara det stora intresset för vegomat. Hela matfrågan har nu fått en ny dimension genom köttkonsumtionens koppling till klimatfrågan. Här hoppas vi på ett ökat samarbete och dialog med miljörörelsen, säger Alexandra Leijonhufvud, förbundsordförande för Djurens Rätt. Djurens Rätts medlemsantal ökade under förra året med några hundra och är nu uppe i drygt medlemmar. Men ännu är det en bit kvar till de omkring medlemmar som Djurens rätt hade i början av 1990-talet. Det känns bra att ha vänt en lång trend med sjunkande medlemssiffror. Framför allt är det Djurens Rätts lokalorganisationer vi har att tacka för detta. Utan deras stora och obetalda engagemang skulle vi inte ha kunnat öka och inte ens existera, säger förbundsordförande Alexandra Leijonhufvud. LOKALA AKTIVITETER RUNT OM i landet och djurrätts- och konsumentfrågor inom livsmedels, försöksdjurs- och pälsindustrin, - är några frågor som står på dagordningen. Förbud mot sexuella övergrepp mot djur, är en annan fråga som förbundet driver. HON SER INGEN MOTSÄTTNING mellan samhällets växande krav på professionella medarbetare och behovet av ideellt engagerade gräsrötter. Det viktiga är att ständigt ha en 10

11 Bra blandning mellan gammalt och nytt Frälsningsarmén, en av landets äldsta ideella organisationer, lever i brytningen mellan det gamla och det nya. Insamlingschefen Mats Wiberg berättar om hur traditioner balanseras mot samtidens krav. Har organisationen förändrats mycket de senaste åren? Både ja och nej. Frälsningsarmén har i grunden samma struktur över hela världen och har i princip sett ut på samma sätt under en mycket lång tid. Våra officerare (pastorer) är anställda och har gått igenom en utbildning, antingen evangelisk eller med inriktning på socialt arbete. Men antalet officerare har minskat och många tjänster är idag tillsatta av civil personal med kompetens för sin uppgift. De behöver inte tillhöra Frälsningsarmén men måste dela vår syn på människan. Finns den starka idealiteten kvar inom Frälsningsarmén idag? Idealiteten är bärande hos oss, där medlemmarna gör ett stort arbete utan någon ersättning. Det gäller i hög grad sången och musiken men även inom ungdomsarbetet och i flera av våra stödgrupper. Frälsningsarmén har en modest löneprofil inom alla sina tjänster. Som exempel kan nämnas att chefen för verksamheten i Sverige har kronor i månadslön. Idealitet och trovärdighet är grundläggande och tidlösa värden för Frälsningsarmén. Har ni blivit mer professionella? Ja, det krävs för att klara vår verksamhet som innehåller allt från härbärgen till missbruks- och öppenvård. Vi måste vara duktiga och motsvara samhällets förväntningar, annars förlorar vi vår trovärdighet. Hur ser du på utvecklingen? En bra blandning mellan gammalt och nytt. Många människor är trötta på att jaga prylar och välstånd i dag det är nästan lite fint att ha ett arbete som betyder något. MARIE VON ZEIPEL FOTO: STRIDSROPET levande diskussion och samspel. Det finns mycket kunskap hos våra medlemmar och ibland kan samordningsansvaret för en fråga ligga hos en enskild medlem ute i landet. Vårt kansli på ett 30-tal anställda finns för att samordna och stötta. Djurens Rätt medlemskår har mer äldre än yngre medlemmar. Hur ska ni bryta det mönstret? Många unga vill idag inte bli medlemmar i första hand utan delta i aktiviteter. Under turnéerna i år och förra året har vi fått mycket stöd och kommit i kontakt med tiotusentals personer. Kontorshotell på nätet, där folk kan logga in, mailinglistor och nyhetsbrev, närvaro på Face Book och Youtube är andra nya sätt att bygga nätverk och få in sympatisörer. Vi vill också utveckla samarbetet med företag som tar etisk ställning. Att mäta resultat och vara i dialog med våra givare är viktigt vi får aldrig tystna, poängterar Alexandra Leijonhufvud. Till skillnad från andra större ideella organisationer har Djurens Rätt lite lägre lönelägen än de som råder på marknaden. Som förbundsordförande har jag cirka kronor i månaden. Vi ska kunna klara oss och leva ett bra liv, men hellre jämföra oss med en sjuksköterska än en direktör. ENGAGEMANGET ÄR STORT bland de anställda och det är låg personalomsättning. Trots att många jobbar mycket är det viktigt att respektera varandras privatliv. Jag vill nog till och med hävda att det stora ideella engagemanget gör det extra viktigt att vi månar om de anställdas ledigheter. Uppmuntran är alltid viktigt. Vårt mål inför 2008 är självklart att åter öka antalet medlemmar och bli en ännu tydligare kraft för djuren, avslutar Alexandra Leijonhufvud. MARIE VON ZEIPEL 11

12 etik Ska organisationer som ger bidrag till enskilda personer kräva in kvitton och redovisningar av vad pengarna går till? Detta föreslås i FRIIs kvalitetskod, som börjar gälla Samtidigt kan kontroll av mottagare motverka en organisations värderingar och syfte. FRIIs kvalitetskod Så ska bidrag till enskilda redovisas FRIIS KVALITETSKOD ANGER att medlemsorganisationerna i eventuella efterföljande led säkerställer att organisationens bidrag använts som avsetts. Som exempel nämns att ansvaret kan innebära att bidrag till individer ska följas upp med kvittoredovisning eller rapporter. Lisa Sjöblom på Öhrlings PricewaterhouseCoopers, som deltagit i kodarbetet och håller utbildningar i FRIIs kvalitetskod, förklarar hur det är tänkt. Varje organisation är i första hand ansvarig mot sitt ändamål. Koden är tänkt som ett instrument för att höja medvetenheten internt om viktiga, strategiska frågor och dessutom få ett verktyg för att kommunicera organisationens särart till olika intressenter, exempelvis givare. Om organisationens ändamål är att höja livskvaliteten för funktionshindrade kan det kanske vara bra att se till att bidrag inte bara går till dem som är duktiga på att formulera bra ansökningar utan till de personer som behöver bidraget mest. Samtidigt är det viktigt att inte anpassa sig efter Koden om det inte tillför värde. Men organisationerna bör ha ett medvetet förhållningssätt till Kodens innehåll, förklarar Lisa Sjöblom. I de fall där man avviker får organisationen förklara och motivera detta i kodrapporten. BAKGRUNDEN TILL SKRIVNINGARNA om ansvar i alla efterföljande led känns igen från Sida-finansierade biståndsorganisationer. FRIIs medlemmar såg det som naturligt att koden skulle innehålla liknande krav även för verksamheter finansierade av individuella givare. Det viktigaste är att använda sig av ett riskperspektiv. Hur skulle det uppfattas om den här delen av verksamheten hamnade i en kvällstidning? Skulle det påverka givarnas förtroende för organisationen? Tillämpningen av ansvaret i alla efterföljande led kan, i kodsammanhang, se mycket olika ut. Det kan till exempel handla om att besöka personen eller att be om en berättelse som beskriver vilka förändringar som bidraget har lett till. Det finns inga enkla svar utan det är upp till varje organisation att bestämma hur man gör. Lisa Sjöblom betonar att det inte är försvarbart att lägga ner en oproportionerlig del av resurserna på kontroll. Däremot är god kontroll och uppföljning är ytterst viktigt i förebyggande syfte. Om detta inte är på plats kan man vara säker på att det kan bli problem i verksamheten. HELENE THORNBLAD Fråga FRIIs experter FRIIs kansli och redaktionen för insamling nu får ibland frågor av mer allmän karaktär om insamling/fundraising. Vi tror att många av dessa frågor och vad de får för svar kan intressera tidningens läsare. Därför finns denna spalt med titeln Fråga FRIIs experter. Så till dig läsare välkommen med din fråga. Skriv till info@frii.se Fråga till FRII: Min organisation har fått en förfrågan från en skolklass som vill samla in pengar för vår räkning. Vad bör jag tänka på? Svar: Jag vet inte vilken årskurs vi pratar om, och det är stora skillnader att arbeta med lågstadiet i relation till högre åldersgrupper, men mina tips kring insamling tillsammans med barn är: Lägg kraft och energi på att presentera er och ändamålet ni ska samla in till. Barn kan bli fantastiska ambassadörer för er sak om ni ger dem en bra start. Barn är vetgiriga. Låt dem lära sig mycket kopplat till aktivitetens ändamål och ta gärna fram underlag som vänder sig såväl till barnen som till barnens familjer och skolan i stort. Säkerställ att lärare/rektor är med runt insamlingen. Premiera barnens insatser och ge dem återkoppling i skolan eller hos er, för att understryka vikten av den hjälp ni fått och för att berätta vad ni kan åstadkomma med de pengar som samlats in. Låt klassen utse en vänklass som kan utmanas och ta stafettpinnen Erik Zachrison, FRII, Maria Ros-Jernberg, Engage MRJ, Kristina Sparreljung, Hjärt-Lungfonden och Patrik Haggren, Stockholms Stadsmission. vidare Hur ska ni göra elevernas föräldrar till månadsgivare? De kommer sannolikt att sälja in ert arbete kring middagsbordet på kvällarna. Gå tillsammans ut i er lokaltidning och berätta om ert samarbete. Och, givetvis, läs FRIIs kod, avsnitt 5.13 Gå in på kommunens hemsida för att kontrollera om tillstånd behövs. Lycka till! PATRIK HAGGREN, INSAMLINGSCHEF STOCKHOLMS STADSMISSION 12

13 Dagens rutiner ändras inte Familjer inte ska behöva känna sig underdåniga och komma med kvitton, säger Lena Holm, Majblomman. Hon och RBUs Tomas Marklund berättar om hur de hanterar uppföljning av organisationens stöd i dag. MAJBLOMMAN GER BIDRAG till barn upp till 18 år. Till ansökan ska ett intyg som styrker barnets situation, undertecknat av till exempel kurator eller skolsköterska, skickas med. Ansökningarna behandlas av Majblommans lokalföreningar. Vi finns på 700 platser i Sverige, och de som är med i föreningarna till exempel lärare och skolsköterskor känner till barnens situation. Kontrollen i vår organisation är inbyggd och ingår i det nära nätverk vi har med barnen, säger generalsekreterare Lena Holm. MAJBLOMMAN HAR TILLRÄCKLIG kontroll över hur pengarna används, menar Lena Holm. Hon ser inga behov av att ändra på rutinerna när FRIIs kvalitetskod införs. Vi är ingen välgörenhetsorganisation utan ser till varje barns behov. I det ligger att barn och familjer inte ska behöva känna sig underdåniga och komma med kvitton. Det är oftast inte heller så stora belopp det rör sig om. Men det finns undantag. Bedömningarna ligger hos lokalföreningarna, och jag vet att en del av dem har begärt in kvitton. Lokalföreningarna är noga med att pengarna används till rätt ändamål. Vi skriver också till familjen att vi uppskattar om vi får veta hur de används, gärna med ett vykort. Och många kort, brev och foton kommer in. HELENE THORNBLAD RIKSFÖRBUNDET för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, RBU, har ett antal fonder som ger bidrag till funktionshindrade barn och ungdomar. Ett exempel är RBUs Medlemsfond, där medlemmar i organisationen kan söka bidrag för rekreation och hjälpmedel som inte bekostas med offentliga medel. Till ansökan ska bifogas ett intyg från medicinskt sakkunning som stöder diagnos, samt uppgifter om bland annat familjens inkomst och förmögenhet. Grunden till fonden är ett testamente, där den avlidne önskade att pengarna skulle gå till rekreation och hjälpmedel för rörelsehindrade barn och ungdomar. Vi funderade på hur vi bäst skulle uppfylla testatorns vilja, och skapade då Medlemsfonden, eftersom vi tolkade testators vilja som att pengarna skulle gå till våra medlemmar, berättar förbundsekonom Tomas Marklund. RBU HAR TÄNKT att fondens medel ska delas ut på tio år. Fondens styrelse bedömer behov och syfte i ansökningarna och beslutar efter det, men något krav på redovisning för hur pengarna används finns inte med. Och med bakgrund av att rekreation är ett av syftena med fonden så utgår vi från att pengarna ändå kommer till rätt användning, menar Tomas Marklund. HELENE THORNBLAD Varningslistan Följande organisationer bedriver idag rikstäckande insamling hos allmänheten. I vissa fall sker insamlingen på ett oansvarigt eller oetiskt sätt. I Sverige finns sedan många år ett system med kontrollerad insamling under överinseende av Stiftelsen för Insamlingskontroll SFI. Nedanstående organisationers insamlingar står inte under denna kontroll. Därför rekommenderar FRII att inte skänka pengar till följande organisationer: Al-Aqsa Spannmål Stiftelse Baltic 2000 Cancerhjälpfonden Cancer- och Allergifonden samt dess stödförening Cancer- och Barnhjälpen Cancer- och Miljöfonden CMF CURO Riksföreningen för cancersjuka Developing World Clothing FRF-Stiftelsen Fonden för Rehab o medicinsk forskning Hjälpfonden Hjärtehjälpen Humana Sverige/UFF U-landshjälp från Folk till Folk Innocent Child/Krigets Oskyldiga Insamlingsstiftelsen för Handikappades Rekreation Mojahedin Sympatisör Förening MSF Orphan Home Care Pilgrimsfolket SADF Alzheimer och Demensforskning Samhällsfonden/Svenska Samhällsfonden Svenska Smärtafonden Sveriges Cancersjukas Riksförbund Telehjälpen insamling nu

14 kampanj Klimat och torsk uppmärksammas SVENSKA Naturskyddföreningen har flera kampanjer på gång under våren och sommaren. I mars startade kampanjen Ta ditt klimatansvar med TVspots, annonser, DR-utskick, e- DR, webb, wap och sms. En tävling med vinster från några av organisationens sponsorer gav många svar. Fram till midsommar publiceras Veckans Tips i tidningen Metro och fram till mitten av juni rullar TV-spots på storbildsskärmar i Stockholm. En annan kampanj startade i maj hos befintliga givare och medlemmar med uppmaning att ge en gåva. Den heter Om fyra år kan torsken vara borta. Eller tillbaka. Där presenteras ett program för hållbart fiske. Majblommor på företag TIDIGARE I ÅR startade årets försäljning av majblommor. Nytt för i år var att barnen som säljer majblommor för första gången besökte företag för att sälja till medarbetare. De företag som anmält sitt intresse för att delta i kampanjen kan använda majblommans kampanjsymbol som tack för att de hjälper barnen i Sverige. Swedbank, Stena Line och SCA har medverkat. För oss är det självklart att engagera oss genom att bjuda in barn som kan sälja majblommor, säger Anders Olsson på Swedbank. HH Skattefri aktieutdelning Aktiegåvan gav 15 Mkr till FRIIs medlemmar Kampanjen Aktiegåvan som drivs av ett 40-tal FRII-organisationer hade i början av juni fått in knappt 15 miljoner kronor. Det är en bit kvar till målet på 25 miljoner kronor, men jag är fortfarande optimistisk och hoppas att mer pengar ska rassla in, säger Erik Zachrison på FRII som är projektledare för kampanjen. ATT DET VARIT SKAKIGT på börsen under våren kan vara en orsak till att kampanjen gav lägre resultat än väntat, menar flera bedömare inom branschen. Förhoppningarna har varit stora att med råge överträffa de 5 miljoner kronor som privatpersoner skänkte av sina aktieutdelningar 2007 till FRIIs medlemmar. Kampanjen, som pågått under våren, stöds av finansmännen Christer Gardell, Robert Weil och Anders Andersson samt av förra Teliachefen Marianne Nivert. I annonser och på Aktiegåvan.se uppmanar de privatpersoner att skänka sina aktieutdelningar i samband med bolagens årsstämmor. Förutom en god gärning slipper aktieägare betala 30 procent i skatt på utdelningen. I BÖRJAN AV JUNI hade 21 av 43 organisationer rapporterat in sina gåvor. Jag hoppas att det händer saker inom de närmaste veckorna, säger Erik Zachrison. Skattefri utdelning är okänd för många och hanteringen är fortfarande krånglig anmälan om överföring måste lämnas in till banken eller aktiemäklaren före bolagsstämmorna i de företag där den enskilde äger aktier. Spararna glömmer bort att de har aktier och att de får utdelning. Det är synd, för tyvärr lurar spararna sig själva på mellan en och två Kampanjen för att fler ska skänka sin utdelning har fortfarande en bit kvar för att nå målet. miljarder varje år genom att välja bort det skattefria gåvoalternativet, säger Avanzas Claes Hemberg i en intervju med Dagens Industri. BARNCANCERFONDEN som deltagit i kampanjen har totalt fått in 7-8 aktiegåvor, varav den största är på 1,4 miljoner kronor. Det är förvånansvärt få gåvor. Det är en lång process att ändra människors beteende. Folk vill dessutom ha bekräftelse på att pengarna kommit fram till organisationen och bankerna ger inte riktigt den servicen idag, säger Ulf Hermelin, ekonomiansvarig på Barncancerfonden. Läkare Utan Gränser och SOS-Barnbyar är andra FRII-medlemmar som fått in större belopp. MARIE VON ZEIPEL 14 insamling nu

15 Postkodlotteriet Fortsatt starkt stöd till ideella organisationer Insamlingen genom Svenska Postkodlotteriet har överträffat alla förväntningar. Vi hade en hög ambition när vi startade för två år sedan. Då var det många som höjde ett varnande finger, säger Niclas Kjellström-Matseke, vd och lotteriföreståndare. TV-PROGRAMMET POSTKODMILJONÄREN har två miljoner tittare varje vecka. Niclas Kjellström- Matseke befarar inte någon avmattning i intresset utan satsar på att konceptet ska fortsätta att utvecklas. På Postkodlotteriet är vi inställda på en tillvaro i ständig förändring där vi kan ställa om fort. Vi tänker redan på nästa och nästnästa format, säger han. För de ideella organisationerna som är med genererar lotteriet stora summor. Niclas Kjellström-Matseke vill att skaran ska utvidgas. Vi vill hitta organisationer som är duktiga på att jobba med rätt saker och gör det effektivt, säger han. MÅNGA ORGANISATIONER står och knackar på dörren för att bli förmånstagare. Vilka som får vara med bestämmer etiska råd och styrelser i olika processer. För oss är det viktigt att organisationerna som söker har Ökad utdelning till organisationer från elbolag ELBOLAGET GODEL, som skänker sin vinst till ideella organisationer, har fastställt sitt bokslut för Utdelningen höjs i år till 2,2 Mkr mot tidigare utlovade 1,5 Mkr. GodEls kunder väljer hur utdelningen ska fått en ärlig chans, även om de kanske inte kommer med just nu. Det är också viktigt att jobba med organisationer som kan stå upp om det skulle blåsa kring lotteriet. När det gäller marknadsföringen frågar vi oss ibland om vi går ut för hårt? Men i vissa fall får ändamålen helga medlen. Om en privatperson blir irriterad för att han får för många reklamutskick men att det samtidigt innebär att vi kan hjälpa fler människor i slutändan, så tar vi det, säger Niclas Kjellström-Matseke. ETT AV MÅLEN är att sätta mer fokus på den delen av lotteriet som handlar om välgörenhet. Vi tittar till exempel på om vi kan göra dokumentärer om vart pengarna går. Väldigt många känner till att lotteriet finns, men vi vill att fler ska känna till varför vi gör lotteriet. I Holland har Postkodlotteriet funnits i 20 år och förra året delade de ut 2,3 miljarder kronor. Det är något som stärker Niclas Kjellström-Matseke i övertygelsen att Postkodlotteriet är hållbart på lång sikt. Jag har sagt att vi ska dela ut en miljard till välgörenhet inom en handfull år. Vi har fem fingrar på handen och jag sa det för ett år sedan, så då har vi fyra år på oss! säger han. EVA NORDENSTAM fördelas mellan tre organisationer. Drygt hälften av kunderna valde SOS-Barnbyar, och organisationen får kr. Rädda Barnen får kr och Stockholms Stadsmission som får kr. PR Hallå där......bo Ingemarson, ny VD på Hjärnfonden, som tidigare arbetat i ledande positioner på bland annat If, Boliden, Swedbank, Skanska och Skandia. Vad ska du tillföra Hjärnfonden? Jag hoppas kunna tillföra något både på kommunikationsområdet och insamlingsområdet. Vad kan du lära dig? Massor! Här finns en relativt ung organisation som ändå har lyckats sticka ut i det stora bruset av angelägna insamlingsprojekt. Vilka utmaningar ser du för Hjärnfonden framöver? Jag tror att det handlar om att öka kunskapen om hjärnan och dess funktioner och allt som hör samman med det för att kunna samla in ännu mer pengar och bidra till finansieringen av den angelägna hjärnforskningen. Har du några egna erfarenheter av hjärnsjukdomar? Nej, men min fru har arbetat många år som speciallärare för barn med dyslexi. Jag har ju sett vad det betyder när man kan hjälpa barn och unga att förstå vad som händer vid dyslexi och vad man kan göra åt det. EVA NORDENSTAM Som kund hos Nordic Fundraising AB får Du alltid: Hög kvalitet Bra resultat Flexibla kampanjupplägg Fasta priser Med mångårig erfarenhet och småföretagets flexibilitet kan vi anpassa varje insamlingsprojekt efter Era önskemål. Vi erbjuder professionella insamlingskampanjer via face-to-face värvning och telemarketing. Välkommen att kontakta Susanne eller MarieLouise! Nordic Fundraising AB Eriksbergsgatan Stockholm Tel info@nordicfundraising.se 15

16 utblick Hallå där Jan-Olav Ryfetten, VD för stiftelsen Soria Moria. I år kom över 50 deltagare från Norge till InsamlingsForum. Hur uppfattar du intrycken bland de norska deltagarna? De norske deltakerne opplevde en sosial og nøytral møteplass der man møter venner og kolleger. Innsamling er et fag som både splitter og forener, men på InsamlingsForum er det ingen konkurranse! Fra Norge var det mange nye deltakere. I tillegg var mange med for fjerde gang, et tydelig tegn på at InsamlingsForum er i ferd med å etablere seg som en tradisjon for norske organisasjoner. Har du fått någon feedback? Mange deltakere etterspør workshops og mer dialog. Vi har også behov for mer Ferskvare. Det er fremdeles mange utfordringer i arbeidet med å skape et samlende og sterkt InsamlingsForum som passer for alle enten de er profesjonelle, nybegynnere, storeeller små organisasjoner. Något du vill lyfta fram från InsamlingsForum? Fra norsk side håper vi at foredraget om KLIKK! kan inspirere våre svenske venner til å gjennomføre samme opplegg en gang i året. Her kan små organisasjoner få et fantastisk løft mot innsamlingshimmelen! Vi hjelper gjerne til dersom FRII eller andre aktører mener at det er grunnlag for en slik etablering i Sverige. Hann ni med någonting mer än att delta i arrangemanget? Maten og omgivelsene på Lidingö danner en perfekt ramme for arrangementet. En av deltakerne avsluttet sitt innspill til neste års InsamlingsForum med: Og litt mer tid til å gå tur på den fine strandpromenaden og prate i fred og ro. PR Kunskap på export Svenskar ska sätta fart på insamling i Sydafrika Det finns olika sätt att jobba med insamling. Ett nytt sätt är att samla in pengar i länder som tidigare främst varit mottagare för stöd. Två svenska insamlare, Therése Engström och Johan Norrby, har varit i Sydfrika för att hjälpa till med insamling i landet. THERÉSE ENGSTRÖM från Läkare Utan Gränser har varit i Johannesburg i Sydafrika i två och halv månad för att bidra med kunskaper om insamling. Det här är ett test som Läkare Utan Gränser gör för att se hur vi kan jobba i framtiden, berättar Therése Engström. På organisationens kontor i Johannesburg. har en person anställts för insamling och Therese fungerar som coach. I början jobbade de med övergripande frågor: Vilka ska de vända sig till, vad de ska kommunicera och liknande. Jag kan en del om tekniker för insamling. Däremot kan jag inte landet. Detta handlar främst om att komma med den internationella organisationens identitet och erfarenheter, och sedan göra insamlingen landsspecifik, säger Therése Engström. SYDAFRIKA ÄR ETT LAND med stora kontraster. Det finns människor som jobbar professionellt med insamling, men traditionen i landet är mer att samla in stora pengar från företag och stiftelser än små gåvor från privatpersoner. Nu planerar Läkare Utan Gränser att göra ett försök med brevutskick till nya grupper. Här finns det många fler skikt och grupper att vända sig till. I Sverige pratar vi mer till en individ. Här finns familj och grupper som går ihop och vill göra saker. Det är ett land med mycket aktivism, säger Therése Engström. Kampanjerna de planerar har inte bara fokus på insamling, utan också att öka kännedomen om Läkare Utan Gränser. Vi har haft projekt här i tio år men är inte så jättekända och vi vill nå ut till en bred publik, säger Therése Engström. Det är framför allt hiv/aidsprojekt som Stark utveckling i Polen FRIIS SYSTERORGANISATION i Polen, Polish Fundraising Organisation, PFA, har växt snabbt under senare tid. Förra året blev inte mindre än 60 insamlingsorganisationer medlemmar. Nu har två personer anställts på kansliet. I februari flyttade dessutom organisationen till nya lokaler i centrala Krakow, rapporterar EFA. HH Kontrasterna är stora i Sydafrika. Trots utbredd fattigdom finns det möjligheter till insamling. Läkare Utan Gränser arbetar med i Sydafrika. Tanken med insamlingen är dock inte att stödja den verksamheten utan till globalt arbete. En viss del används i landet. Men det är också en häftig insikt att även människor som kanske inte har så mycket pengar själva ändå vill ge stöd till humanitär hjälp globalt. JOHAN NORRBY FRÅN Svenska kyrkan har också erfarenhet av insamling i Sydafrika. Han var hos en partnerorganisation i Johannesburg från september 2005 till februari 2006 för att hjälpa dem med deras insamling. Det gick sådär. Tanken var att de skulle anställa en lokal fundraiser men det blev aldrig av, så de ville helst att jag skulle dra in pengar. Därför blev det inte så mycket förstärkning av organisationens kompetens som Johan hade hoppats på, även om annat var positivt i ett insamlingsperspektiv. Det finns enorma möjligheter i Sydafrika. Det är en kultur där givande är ganska vanligt och det finns många stiftelser och fonder att söka pengar från. Dessutom är sponsring och socialt ansvarstagande mycket vanligt. Så även om inte Johans vistelse i Johannesburg blev så bra som han tycker att den kunde ha blivit, tror han på idén om att lära ut insamling till partnerorganisationer. EVA NORDENSTAM Tävling ger stöd till utsatta FREERICE.COM ÄR EN sajt där det går att utöka sitt engelska ordförråd samtidigt som man skänker pengar till ris. Ett engelskt ord presenteras och det gäller att veta vad det betyder. Freerice.com ger fyra olika alternativ och vid varje rätt svar doneras pengar av olika annonsörer. Pengarna går via UN World Food Program. EN FOTO: ERIKSHJÄLPEN 16

17 årets insamlare Kenneth Brocknäs Starkt engagemang motverkar sorgen Livet för familjen Brocknäs tog en helt ny vändning när dottern Ebba blev sjuk. Det man först trodde var en blindtarmsinflammation visade sig vara en tumör. Efter två års kamp orkade inte Ebbas kropp längre och hon somnade in dagen före sin sexårsdag. Det som kunde ha blivit enbart en stor sorg, växte till något vackert och starkt, som idag hjälper andra i samma situation. HUR KLARAR MAN SORGEN efter ett barn, som borde ha haft ett långt liv framför sig? Kenneth Brocknäs valde att åka Skåne runt på inlines, en resa på drygt 70 mil. För att hedra sin dotter Ebba och samla in pengar till Barncancerfonden, med Ebbas grav som start och mål. Under resan bloggade han, skapade publicitet kring barncancer och hade många möten med människor som samlat in pengar. Ibland fick han sällskap av andra föräldrar i svåra situationer. Det var den viktigaste veckan i mitt liv och mitt sätt att hantera sorgen. Sorg är så individuell. Vissa behöver fem år, andra tio år. Men när det varit så svårt handlar det om att välja livet. EBBA GICK IGENOM många tuffa behandlingar. Familjen slets mellan hopp och förtvivlan, framsteg och bakslag. Ändå var Ebba nästan alltid glad. När hon förlorade allt sitt hår, och det samtidigt gick löss på dagis, sa hon att det kan vara bra ändå att inte ha hår. Och så skrattade hon. Det var typiskt Ebba, berättar Kenneth. Han har en film hemma som visar när han går i mål. Jag ser på mig själv hur lättad jag är. Jag var så fokuserad genom hela projektet, på att samla in pengar och gå i mål. Hade Kenneth Brocknäs har samlat in drygt kronor till förmån för cancerforskningen. jag brutit ett ben hade jag ändå fortsatt. Ebbas lidande var så stort i jämförelse. KENNETH BROCKNÄS NÅDDE sitt mål och samlade in över kronor till Barncancerfonden. Hans vision är att alla barn ska bli friska från sin cancer och få leva ett fullgott liv. Eftersom verkligheten ännu inte ser så ut lever insamlingen vidare på fakta FRIIs motivering hemsidan. Precis som Ebbas minne lever vidare och hjälper andra i deras sorg. Idag ger Kenneth Brocknäs gärna sitt stöd till andra familjer i samma situation och ibland föreläser han. Det finns många tillfällen när det ger mycket mer att använda sig av individer med personlig drivkraft. Det kan ha ett större värde än att sätta in en annons och be om pengar. Kenneth Brocknäs dagbok, som sträcker sig från dagen då Ebbas sjukdom upptäcktes, och bloggen från resan runt Skåne, finns samlad på hans hemsida. Det är viktigt att våga prata om sorgen och om döden. Och det är viktigt att vuxna vågar gråta. Om någon skulle säga att det är alltför starkt så skulle jag svara att det här är direkt ur verkligheten och det handlar om min egen dotter. I DAG SER SIG FAMILJEN Brocknäs som vilken familj som helst, men med en annan erfarenhet. I september 2007 födde Kenneths fru sonen Erik. Nu är de åter sex medlemmar i familjen. Inom bara ett år har samma präst begravt Ebba och döpt Erik. Det är livets ytterligheter, inom samma familj. Nu bär vi Ebba inom oss. Det är konstigt hur livet går vidare, trots riktigt svåra motgångar. PERNILLA NORSTRÖM Genom att brinna för livet och ge av sitt stora personliga engagemang har Kenneth uthålligt visat att det verkligen går att samla in mycket pengar och få genomslag i media. Kenneth har fungerat som en stor inspirationskälla, såväl för givare som för andra föräldrar med cancerdrabbade barn. Läs Kenneths blogg på: 17

18 friimedlem Världsinfektionsfonden Kamp mot sjukdomar bland fattiga Läkemedel mot malaria och diagnoser av tuberkulos. Det är några projekt som Världsinfektionsfonden en av FRIIs nya medlemmar satsar på just nu. Att samla in mer pengar till verksamheten är en utmaning. KAROLINSKA INSTITUTET i Stockholm är Sveriges största centrum för medicinsk utbildning och forskning, och stort som en svensk småstad. Bland all verksamhet som bedrivs i de olika byggnaderna finns en av FRIIs nyaste medlemmar: Världsinfektionsfonden. Den startades juni 2005 av några forskare som tyckte att forskning på infektionssjukdomar var marginaliserad och borde få större uppmärksamhet. Det vi gör är att kämpa mot fattigdomens sjukdomar och målgruppen är fattiga människor, vilket påverkar möjligheterna för finansiering. Det är lättare att söka och få pengar för sjukdomar som också drabbar oss. Det säger Peter Lundström som är kommunikatör på Världsinfektionsfonden. På fondens sekreteriat finns två medarbetare på heltid och en på deltid som jobbar för att sätta fokus på sjukdomar som malaria, tuberkulos, mässling, dengue och sömnsjuka. Sjukdomar som skördar miljontals offer i fattiga länder, men knappast här hos oss. Peter Lundström tror ändå att svenska allmänheten bryr sig. Svenska folket är globalt tänkande och forskning behövs om organisationer som jobbar ute i fält i till exempel Afrika ska ha någon medicin att dela ut, säger han. SVERIGE HAR EN LÅNG forskningstradition inom detta område och går tillbaka ända till Carl von Linnés tid på 1700-talet. Han skrev sin avhandling om malaria. Missionssjukvården har också varit med och påverkat den svenska forskningen under 18 Peter Lundström och Josephine Rudebeck på Världsinfektionsfonden är nöjda med det genomslag organisationen fått i media. Att samla in mer pengar till de pågående projekten är en av de främsta uppgifterna framöver. förra seklet. Det är en orsak till att Sverige ligger långt fram inom området. Vi har högklassig forskning, inte bara rent medicinskt, utan också om hur man bedriver en vettig vaccinationskampanj på afrikanska landsbygden, med ett vaccin som måste hållas kallt och sådana saker, säger Peter Lundström. fakta Världsinfektionsfonden Startade Bildades av forskare och frivilliga krafter i syfte att samla in stöd till forskning och utveckling kring fattigdomens infektionssjukdomar, men också för att bidra till ökad kunskap om dessa sjukdomars inverkan på fattiga samhällen. VÄRLDSINFEKTIONSFONDEN har inledningsvis valt ut tre profilprojekt som de lyfter fram och samlar in pengar till. Det handlar om en hälsosatsning på Zanzibar där långtidsimpregnerade myggnät och nya behandlingsstrategier har fått ner barnadödligheten i malaria med 77 procent. De andra projekten gäller läkemedel mot svår malaria och ett tredje handlar om ett snabbtest för att diagnostisera tuberkulos. Vi har valt projekt som är långt gångna och där det är lätt att se hur forskningen kan komma till användning. Men forskning är abstrakt, lite hårt och kallt. Det är en stor pedagogisk utmaning att få folk att skänka pengar till oss, säger Peter Lundström. Fokuserar på att samla in stöd till forskning, metodutveckling och opinionsbildning. VIF är religiöst och politiskt oberoende. Insamling 2007: 2 miljoner kr ( kr) Plusgiro: Hemsida: HITTILLS HAR PENGARNA kommit från UD och de har fått några större företagsgåvor och engångsdonationer. De driver också aktiefonden Öhman Världsinfektionsfond där Öhman Fonder lämnar drygt 60 procent av förvaltningsavgiften till Världsinfektionsfonden. Den övriga insamlingen från allmänheten är blygsam. Det kostar att samla in pengar och budgeten är ansträngd. Nya organisationer som startar i Sverige har ofta en mammaorganisation som står för pengarna i början. Vi startar med två tomma händer, säger Josephine Rudebeck som arbetar med resursmobilisering. DÄREMOT ÄR MAN mer nöjd med resultaten av fondens opinionsbildning. Flera artiklar har publicerats i till exempel DN, SvD och Aftonbladet. Trovärdigheten är inget problem för oss, men det är viktigt att folk vet att vi finns. Vi vill också utöva påtryckning på vad Sverige gör i viktiga frågor inom vårt område. Insamlingsfrågorna är den stora utmaningen för framtiden. Peter Lundström drömmer om att kunna gå ut till allmänheten med olika kampanjer. Tänk om man kunde få annonsera eller göra tevereklam! säger han. EVA NORDENSTAM FOTO: EVA NORDENSTAM

19 namn FRIIs styrelse (vald maj 2008) På nya stolar Nya namn på nya poster i din organisation? Tala om det för insamling nu! Mejla till claes@frii.se och skriv Nya namn till insamling nu i ämnesraden. Johanna Berkquist är ny kommunikationschef på IOGT-NTO. Hon kommer närmast från Mentor Sverige där hon arbetade som projektledare för insamling. På Clowner utan gränsers årsmöte valdes Anne Casparsson till ny ordförande för organisationen. Hon är journalist och etisk PR-konsult med särskilt fokus på mänskliga rättigheter. Anne kom första gången i kontakt med Clowner utan gränser genom sitt arbete med barn i Palestina. Andreas Drufva började som mångfaldsstrateg på Amnesty International i januari. Andreas jobbade senast som enhetschef på Sensus studieförbund. Viken Wetlesen är ny insamlingsansvarig för Svenska Röda Korset i Region Stockholm. Hon kommer från Socialdemokraterna i Danmark där hon arbetat som kampanjansvarig. Bo Ingemarson är ny vd på Hjärnfonden. Se intervju på annan plats i detta nummer. Nya på Rädda Barnen: Sebastian Derle projektledare marknadsavdelningen, Charlotta Almkvist projektledare marknadsavdelningen, Ulrika Sundh projektledare Marknadsavdelningen. Nya personer på Hjärt-Lungfonden är: Lena Fredriksson, business controller, Richard Björk, IT- ansvarig, Maud Randel, projektledare stora gåvor, Karin Loohagen och Anna Henriksson, gåvoservice samt Maria Ardstål, webb-redaktör. Katarina Andersson är ny insamlingschef på Kooperation Utan Gränser. Ellinor Scheffer är ny Insamlingsledare och vikarierar för Anna-Maria Broman Ek som är föräldraledig. Mikael Winninge tillträder som översättningsdirektor på Svenska Bibelsällskapet. Annika Malmborg har börjat på Plan Sverige som biträdande programchef. Hon kommer närmast från Rädda Barnen där hon arbetat med att utveckla och samordna planeringen och uppföljningen av Rädda Barnens internationella verksamhet. Hanna Rådberg är ny som projektledare för opinion och information och vikarierar för Diana Matovic som går på föräldraledighet. Hanna har en bakgrund som projektledare inom Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet och har praktiserat på Utrikedsdepartementet. Från och med den 1 juli inrättar Plan också en fadderavdelning som Richard Andersson blir chef för. Hans tidigare tjänst som gruppchef för ekonomi och backoffice tas samtidigt bort. Mikael Willborg är ny som chef för kommunikation och marknad på BRIS. Mikael kommer närmast från Skandia där han jobbat som chef för ett kompetenscenter. Befattningen är en ny roll i BRIS skapad i samband med att BRIS omorganiseras. Operativ chef är Eva Waltré och ny administrativ chef Marianne Dahl Radhe. Tre nya ledamöter har utsetts till styrelsen i AMREF in Sweden: Det är Pär Vikström, konsult på InDevelop-IPM. Han har tidigare bland annat arbetat på Sida i Kenya med projekt om hälsa och hiv/aids, Per Juth, chef för globalisation and private sector growth på Swedfund. Han har tidigare arbetat på Svenskt Näringsliv, Företagarna och Industriförbundet, samt Annika Elmlund som arbetar på Dolhem Design. Hon var tidigare anställd på SEB där hon arbetade med bankens varumärke. Avgående styrelseledamot är Lars Engström. Jonas Lindquist har anställts som webbredaktör på Svenska Naturskyddsföreningen. Han kommer närmast från en tjänst som webbredaktör på Internationella Programkontoret. Karin Jordås är ny generalsekreterare i Mentor Sverige. RÄTTELSE: I redovisningen av insamlingsresultat i förra numret blev några siffror fel. Röda Korset samlade in 282 Mkr 2007 mot 275 året innan (+2 procent), SOS-Barnbyar samlade in 200 Mkr 2007 mot 183 året innan (+9 procent). Läkare Utan Gränser fanns inte med på listan men samlade 143 Mkr 2007 mot 123 året innan (+16 procent). Svenska Afghanistankommittén har utsett Torbjörn Pettersson till ny generalsekreterare. Fortsatt ordförande i Djurens Rätt efter stämman är Alexandra Leijonhufvud. Ny VD för Sponsor- o eventföreningen är Maria Guggenberger. Nya 90-konton Biståndsföreningen Sri Lanka Barns Vänner PG Insamlingsstiftelsen European MS Foundation, EMSF PG Föreningen Komak BG Svenska Afghanistankommittén, SAK BG SAK har sedan tidigare PG , och BG African Care & School PG och BG Insamlingsstiftelsen Södra Lapplands Medicinska Forskningsfond BG Stiftelsen har sedan tidigare PG Insamlingsstiftelsen delfinforskning BG och PG Föreningen Yari BG Föreningen har sedan tidigare PG Stiftelsen Barnolycksfallsfonden PG ECPAT Sverige BG ECPAT Sverige har sedan tidigare PG MdM Sverige/Läkare i Världen BG Organisationen har sedan tidigare PG och Föreningen Städa Sverige BG Avslutade 90-konton Södertörns Cancerförbund, STCF PG och BG Stiftelsen MHF:s fond för Trafiksäkerhet PG Indragna 90-konton Stiftelsen för insamlingskontroll, SFI har beslutat att Insamlingsstiftelsen Philip och Alexander Nyströms Minnesfond förlorar rätten att använda PG och BG Stiftelsen har endast i ringa omfattning bedrivit offentlig insamling och inte ansökt om förlängning av kontona. ORDINARIE: Anna Hägg-Sjöquist, ordförande anna.hagg-sjoquist@ plan-international.org Fredrik Söderhielm, vice ordförande fs@nonsmoking.se Jonas Romson, kassör jonas.romson@snf.se George Olvik g.olvik@raddningsmissionen.se Petra Lindskog petra.lindskog@redcross.se SUPPLEANTER: Charlotte Enderlein charlotte.enderlein@karolinska.se Dan Tavares dan.tavares@cancerfonden.se Peter Winberg peter.winberg@nhr.se GENERALSEKRETERARE Erik Zachrison tel fax erik@frii.se INFORMATIONS- OCH UTBILDNINGSSEKRETERARE Claes Anckarman tel claes@frii.se VALBEREDNING Ursula Tengelin ursula.tengelin@cancerfonden.se (sammankallande) Bo Forsberg bo.forsberg@diakonia.se Miriam Isaksson miriam.isaksson@amnesty.se Frivilligorganisationernas Insamlingsråd Swedish Fundraising Council Box 2054, Stockholm, Skeppsbron 28 Tel Fax e-post: info@frii.se

20 Avs: FRII, Box 2054, Stockholm Det här får du och din organisation som medlem i FRII FRII ÄR EN INTRESSEORGANISATION som drivs av sina medlemmar. Idag är vi 81 stycken. Medlemmarna bestämmer om inriktningen av verksamheten och står gemensamt för FRIIs ekonomi. FRII leds av en styrelse på åtta personer. Kort uttryckt: FRII verkar för etisk och professionell insamling i Sverige. Läs mer om oss på SOM MEDLEM står din organisation bakom FRIIs arbete och kan påverka dess inriktning. FRII har tre huvuduppgifter: verka för bättre villkor för insamling (t ex avdragsrätt för gåvor, moms, lägre bankavgifter) verka för god etik i insamling (Kvalitetskoden, riktlinjer för årsredovisning, vägledningar) erbjuda utbildning och seminarier (InsamlingsForum, Grundkursen, certifieringsutbildning tillsammans med Berghs, frukostmöten) SOM MEDLEM I FRII får du och din organisation även: FRIIs tidning insamling nu fyra ggr/år tillgång till FRIIs webbplats (bl a Lediga jobb) möjlighet att delta i gemensamma kampanjer (t ex Aktiegåvan, testamenten, minnesgåvor) konkret stöd i relationen med andra (t ex SFI, Charity Rating, media) en röst i det internationella samarbetet mellan insam lare, främst i European Fundraising Association EFA KONKRETA FÖRMÅNER av medlemskapet i FRII: rabatt på Scandic Hotels, Svensk Direktreklam, Afton bladet Nya Medier, Swedbank, Orbelon fri juridisk helpdesk hos advokatbyrå i Stockholm förutsättning för att få bli förmånstagare i Postkodlotteriet förutsättning för att få köpa/hyra Swedbanks Givomat För mer information kontakta Claes Anckarman på claes@frii.se eller

FRIIs kvalitetskod och medlemmarnas redovisning av mål och måluppfyllelse 2009

FRIIs kvalitetskod och medlemmarnas redovisning av mål och måluppfyllelse 2009 FRIIs kvalitetskod och medlemmarnas redovisning av mål och måluppfyllelse 2009 BAKGRUND OCH SYFTE... 3 SAMMANFATTNING... 4 FRIIS MEDLEMMAR OCH KVALITETSKODEN... 5 FRIIS MEDLEMMAR I CHARITY RATINGS GIVARGUIDE...

Läs mer

Suicide Zeros insamlingspolicy

Suicide Zeros insamlingspolicy Suicide Zeros insamlingspolicy Fastställd av styrelsen den 19 september, 2017 Ansvar: Generalsekreterare och insamlingsansvarig Inledning Suicide Zero är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell

Läs mer

Insamlingspolicy för WaterAid Sverige

Insamlingspolicy för WaterAid Sverige Insamlingspolicy för WaterAid Sverige WaterAid Sverige samlar in pengar och bidrar till WaterAids globala verksamhet för att kunna säkerställa att människor i världens fattigaste delar får tillgång till

Läs mer

Insamlingspolicy. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen 2015-06-12. Dokumentägare: Karolina Sjöstedt Dokumentansvarig: Kristina Sparreljung

Insamlingspolicy. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen 2015-06-12. Dokumentägare: Karolina Sjöstedt Dokumentansvarig: Kristina Sparreljung Insamlingspolicy Hjärt-Lungfonden Beslutad av styrelsen 2015-06-12 Dokumentägare: Karolina Sjöstedt Dokumentansvarig: Kristina Sparreljung Innehåll 1 Övergripande information... 1 1.1 Ändamålet med insamlingen...

Läs mer

Insamlingspolicy. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen 2014-06-13. Dokumentägare: Staffan Josephson Dokumentansvarig: Kristina Sparreljung

Insamlingspolicy. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen 2014-06-13. Dokumentägare: Staffan Josephson Dokumentansvarig: Kristina Sparreljung Insamlingspolicy Hjärt-Lungfonden Beslutad av styrelsen 2014-06-13 Dokumentägare: Staffan Josephson Dokumentansvarig: Kristina Sparreljung Innehåll 1 Övergripande information... 1 1.1 Ändamålet med insamlingen...

Läs mer

Insamling och gåvopolicy

Insamling och gåvopolicy Insamling och gåvopolicy Antagen 2014-08-12 Kalmar Stadsmission är medlem i Frivilligorganisationernas insamlingsråd (FRII). Vi har 90-konto (90 11 38-8) vilket kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll.

Läs mer

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.

Läs mer

INSAMLINGSGUIDE. Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen

INSAMLINGSGUIDE. Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen INSAMLINGSGUIDE Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen 13 Du som läser denna insamlingsguide hoppas troligen på samma sak som vi - en framtid där diabetes kan botas och

Läs mer

Insamlingspolicy Beslutad vid Erikshjälpens styrelsemöte 22 maj 2014

Insamlingspolicy Beslutad vid Erikshjälpens styrelsemöte 22 maj 2014 Insamlingspolicy Beslutad vid Erikshjälpens styrelsemöte 22 maj 2014 Erikshjälpen vill förändra världen genom att ge liv åt barns drömmar! För att kunna göra det behöver vi samla in pengar. Så här tänker

Läs mer

Insamlingsguide. Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen

Insamlingsguide. Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen Insamlingsguide Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen TÄNK OM DIABETES KUNDE BOTAS Du som läser denna insamlingsguide hoppas troligen på samma sak som vi en framtid

Läs mer

Musikhjälpen är ett insamlingsevent skapat av stiftelsen Radiohjälpen och har sedan

Musikhjälpen är ett insamlingsevent skapat av stiftelsen Radiohjälpen och har sedan Guide: Musikhjälpen 2014 Hjälp oss att stoppa spridningen av hiv Musikhjälpen är ett insamlingsevent skapat av stiftelsen Radiohjälpen och har sedan starten 2008 vuxit sig enormt populärt. Genom att rikta

Läs mer

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En guide av Mats Wurnell www.matswurnell.net Om denna introduktion Se denna guide som en introduktion till pr och mediebearbetning. Den hjälper er att

Läs mer

Insamlingspolicy Utfärdad den Utfärdad av Kicki Nordström Godkänd av Ulrika Årehed Kågström ID: Version: 10

Insamlingspolicy Utfärdad den Utfärdad av Kicki Nordström Godkänd av Ulrika Årehed Kågström ID: Version: 10 Fastställd av styrelsen 2018-04-11 Cancerfondens insamlingspolicy syftar till att värna om de enskilda givarna och ska säkerställa att vårt insamlingsarbete genomförs på ett seriöst sätt. 1. Cancerfondens

Läs mer

Att marknadsföra bibliotekens tjänster

Att marknadsföra bibliotekens tjänster Att marknadsföra bibliotekens tjänster Innan ni påbörjar planeringen av olika marknadsföringsaktiviteter så bör ni fundera igenom några grundläggande saker: resurser som ni har att tillgå, era viktigaste

Läs mer

Detta innebär att organisationerna antingen följer riktlinjerna eller förklarar avvikelser.

Detta innebär att organisationerna antingen följer riktlinjerna eller förklarar avvikelser. KODRAPPORT 2011 Denna kvalitetskod är ett uttryck för god sed för verksamheten i FRIIs medlemsorganisationer. Syftet med koden är att öka transparensen och öppenheten inom organisationerna och därigenom

Läs mer

Insamlingspolicy. Antagen av styrelsen 26 september 2014

Insamlingspolicy. Antagen av styrelsen 26 september 2014 Insamlingspolicy Antagen av styrelsen 26 september 2014 Författare: Marie-Louise Schöldtz 1(6) 1. Bakgrund... 2 2. Insamling... 2 3. Extern granskning... 2 4. Givare... 3 5. Kommunikation med givare...

Läs mer

Insamlingspolicy Antagen av styrelsen den 27 april 2016

Insamlingspolicy Antagen av styrelsen den 27 april 2016 Insamlingspolicy Antagen av styrelsen den 27 april 2016 Punkt Innehåll Sidan 1. Bakgrund 3 2. Insamling 3 3. Extern givare 3-4 4. Givare 4-5 5. Kommunikation med givare 6 6. Insamlingskanaler 6 7. Bild

Läs mer

MENTORSKAPS- PROGRAMMET 1/14

MENTORSKAPS- PROGRAMMET 1/14 FÖRETAGSINFORMATION OCH ANSÖKAN MENTORSKAPS- PROGRAMMET CANCER ÄR MER ÄN BARA EN SJUKDOM. CANCER KAN VARA OSÄKERHET PÅ SIG SJÄLV OCH SIN FRAMTID, PÅ SINA VÄRDERINGAR OCH SINA DRÖMMAR. CANCER VÄNDER UPP

Läs mer

Intern impelmentering

Intern impelmentering Intern impelmentering sid 1 Hur kliver vi vinnande in i morgondagen? Vi tror det kan vara en framkomlig väg att tänka basutbud som grundefundament och istället för att diskutera en mängd mindre produkter

Läs mer

Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå

Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå Bilaga 1 till regeringsbeslut 2 2018-02-01 Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå Det civila samhället är en omistlig del

Läs mer

Världsnaturfonden WWFs riktlinjer för insamling

Världsnaturfonden WWFs riktlinjer för insamling Världsnaturfonden WWFs riktlinjer för insamling Dokumentet beskriver hur Stiftelsen Världsnaturfonden WWF (nedan kallad WWF) bedriver insamlingsverksamhet. Syftet är att ge en ökad transparens öppenhet

Läs mer

Insamlingspolicy. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen Dokumentägare: Nadia Forslund Dokumentansvarig: Kristina Sparreljung

Insamlingspolicy. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen Dokumentägare: Nadia Forslund Dokumentansvarig: Kristina Sparreljung Insamlingspolicy Hjärt-Lungfonden Beslutad av styrelsen 2017-06-14 Dokumentägare: Nadia Forslund Dokumentansvarig: Kristina Sparreljung Innehåll 1 Övergripande information... 1 1.1 Ändamålet med insamlingen...

Läs mer

Internet och sociala medier. Anne-Marie Eklund Löwinder Kvalitets- och säkerhetschef,.se amel@iis.se

Internet och sociala medier. Anne-Marie Eklund Löwinder Kvalitets- och säkerhetschef,.se amel@iis.se Internet och sociala medier Anne-Marie Eklund Löwinder Kvalitets- och säkerhetschef,.se amel@iis.se Min agenda Lite om.se Sociala medier vad är det vi pratar om? Vad är nyttan? Vilka är riskerna? Några

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till höstens arbetsgrupper i världens bästa förening! FUF-bladet Seminariegruppen Biståndsdebatten.se Projektgruppen FUF-nätverket Vem kan söka till

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Rapport: Enkätundersökning - givare

Rapport: Enkätundersökning - givare Rapport: Enkätundersökning - givare Slutförd Vad är din generella uppfattning om Polstjärna? Mycket Bra 71% 34 Bra 27% 13 Neutral 2% 1 Dålig 0% 0 Mycket Dålig 0% 0 När du skänkte, hur upplevde du det praktiskt?

Läs mer

Stöd vårt arbete din gåva gör skillnad!

Stöd vårt arbete din gåva gör skillnad! Stöd vårt arbete din gåva gör skillnad! Ett bra liv för alla reumatiker och lösningen på reumatismens gåta Framgångsrik forskning har bidragit till effektiva behandlingar som ger många människor med reumatiska

Läs mer

En liten folder om Lanseringskampanjen

En liten folder om Lanseringskampanjen En liten folder om Lanseringskampanjen 2011 Lanseringskampanjen 2011 Den 5 september 2011 drar hela förbundet igång en historisk satsning där vi med 2012-målen och våra nio åtgärdspunkter i ryggen ska

Läs mer

Analysmetod och bedömning

Analysmetod och bedömning Analysmetod och bedömning 1 Innehåll Vilka organisationer finns med i Givarguiden?... 3 Varifrån inhämtas informationen i Givarguiden?... 3 Hur granskar Givarguiden organisationerna?... 4 Demokrati...

Läs mer

Tillsammans är vi Eductus

Tillsammans är vi Eductus Tillsammans är vi Eductus Du är Eductus I varje möte med omvärlden bygger vi bilden av Eductus och vi gör det tillsammans. För att vi ska lyckas kommunicera en enhetlig, tydlig och attraktiv bild är det

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Insamlingspolicy. Antagen av styrelsen 26 september 2014 Reviderad Nr 1, 13 februari 2017

Insamlingspolicy. Antagen av styrelsen 26 september 2014 Reviderad Nr 1, 13 februari 2017 Insamlingspolicy Antagen av styrelsen 26 september 2014 Reviderad Nr 1, 13 februari 2017 Författare: Marie-Louise Schöldtz 1(6) 1. Bakgrund... 2 2. Insamling... 2 3. Extern granskning... 2 4. Givare...

Läs mer

Att bilda opinion och påverka lokalt. Workshop Latinamerikagrupperna

Att bilda opinion och påverka lokalt. Workshop Latinamerikagrupperna Att bilda opinion och påverka lokalt Workshop Latinamerikagrupperna 1 Upplägg Förberedelser för påverkansarbete Aktiviteter för att synas och att påverka Syfte: Bidra till att lägga grund och höja kunskap

Läs mer

Presentation av FRIIs styrelse

Presentation av FRIIs styrelse Presentation av FRIIs styrelse Harald Hagman, Ekonomi- och fastighetschef på Stockholms Stadsmission Harald har en ekonomexamen från Stockholms universitet och ledarutbildning från IFL/ Handelshögskolan.

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Målgrupper. Med målgrupper menar vi. Syfte. Målgrupperna. Vad händer inom fallskärmsvärlden?

Målgrupper. Med målgrupper menar vi. Syfte. Målgrupperna. Vad händer inom fallskärmsvärlden? Målgrupper Med målgrupper menar vi - Ett behovs- eller beteendemönster - i relation till fallskärmsförbundets kommunikation - som är relevant för vårt syfte Syfte - Transparens och insyn ger delaktighet,

Läs mer

ÄMNE INSMLINGSPOLICY UNG CANCER INSAMLINGSPOLICY UNG CANCER

ÄMNE INSMLINGSPOLICY UNG CANCER INSAMLINGSPOLICY UNG CANCER INSAMLINGSPOLICY UNG CANCER INSAMLINGSPOLICY samlar in pengar för att bedriva verksamhet riktad mot unga vuxna cancerberörda i Sverige. De insamlade medlen går till att finansiera verksamhet i form av

Läs mer

Testamentera till Diabetesfonden -en gåva för framtiden

Testamentera till Diabetesfonden -en gåva för framtiden Testamentera till Diabetesfonden -en gåva för framtiden Varför skriva testamente? Du vill säkert själv bestämma hur dina tillgångar ska användas när du gått bort. Det gör du genom att skriva ditt testamente.

Läs mer

MEDLEMSKAPETS VÄRDE ETT INITIATIV AV 17 MEDLEMSFÖRBUND OCH TCO

MEDLEMSKAPETS VÄRDE ETT INITIATIV AV 17 MEDLEMSFÖRBUND OCH TCO MEDLEMSKAPETS VÄRDE ETT INITIATIV AV 17 MEDLEMSFÖRBUND OCH TCO VÅRT GEMENSAMMA UPPDRAG UPPDRAG: GÖRA MEDLEMSFÖRBUNDEN OCH TCO MER ATTRAKTIVA, PRIMÄRT FÖR NYA, PÅ VÄG UT I ARBETSLIVET OCH BEFINTLIGA MEDLEMMAR

Läs mer

Erbjudande för företag. att medverka i

Erbjudande för företag. att medverka i Erbjudande för företag att medverka i MUSTASCHKAMPEN 2015 2 Medverka i Mustaschkampen 2015 Att medverka i Mustaschkampen 2015 innebär att man som företag blir delaktig i en kampanj som genomförs i november

Läs mer

Sociala medier för företag

Sociala medier för företag Sociala medier för företag Utbildningen ingår i projektet Helikoopter vilket är ett kompetensutvecklingsprojekt som finansieras av Europeiska socialfonden och genomförs i Coompanion Norr och Västerbottens

Läs mer

Detta innebär att organisationerna antingen följer riktlinjerna eller förklarar avvikelser.

Detta innebär att organisationerna antingen följer riktlinjerna eller förklarar avvikelser. KODRAPPORT 2012 Denna kvalitetskod är ett uttryck för god sed för verksamheten i FRIIs medlemsorganisationer. Syftet med koden är att öka transparensen och öppenheten inom organisationerna och därigenom

Läs mer

Insamlingspolicy. Bilaga 1, styrelseprotokoll Alzheimerfonden. Dokumentägare: Kicki Aldrin Dokumentansvarig: Liselotte Jansson

Insamlingspolicy. Bilaga 1, styrelseprotokoll Alzheimerfonden. Dokumentägare: Kicki Aldrin Dokumentansvarig: Liselotte Jansson Insamlingspolicy Alzheimerfonden Dokumentägare: Kicki Aldrin Dokumentansvarig: Liselotte Jansson Datum: 2015-10-29 1 Innehåll Övergripande information... 3 Ändamål med insamlingen... 3 Syftet med en insamlingspolicy...

Läs mer

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-10-15 15 (18) HANTERING AV MASSMEDIA OCH AGERANDE PÅ SOCIALA MEDIER I

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-10-15 15 (18) HANTERING AV MASSMEDIA OCH AGERANDE PÅ SOCIALA MEDIER I LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-10-15 15 (18) 135 HANTERING AV MASSMEDIA OCH AGERANDE PÅ SOCIALA MEDIER I LYSEKILS KOMMUN Dnr: LKS 2014-428 Bilden av och förtroendet

Läs mer

Att ha. God man. eller. Förvaltare

Att ha. God man. eller. Förvaltare Att ha God man eller Förvaltare 1 Om ordet hen I texten finns ordet hen. Det är ett ganska nytt ord i svenskan. Det används om personer i stället för hon eller han. Om könet på en person är okänt kan man

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Det finns många spännande aktiviteter som scouterna kan bjuda in sina kompisar till. Att följas till scoutmötet känns kul och tryggt. Att ha

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide MEDBORGARDIALOG - en liten guide Medborgardialoger i Orsa kommun - en liten guide Infoavdelningen, Janne Bäckman, december 2010 Vad är en medborgardialog? Det är helt enkelt ett sätt att prata med människor

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

Sveriges stora insamlingsorganisationer 2008

Sveriges stora insamlingsorganisationer 2008 Sveriges stora insamlingsorganisationer 2008 Bakgrund och syfte Charity Rating arbetar med informationsspridning, analys och utvärdering av ideella organisationer. Vår målsättning är att bland givare öka

Läs mer

Effektivt påverkansarbete

Effektivt påverkansarbete Hela världen i Uppsala stift Foto: Kristina Strand Larsson Effektivt påverkansarbete Vår utgångspunkt är att allt påverkansarbete vill en förändring, politisk förändring eller en förändring i attityd eller

Läs mer

INSAMLINGSPOLICY STRATEGI PROCESS PLAN POLICY RIKTLINJE RUTIN

INSAMLINGSPOLICY STRATEGI PROCESS PLAN POLICY RIKTLINJE RUTIN STRATEGI PROCESS PLAN POLICY RIKTLINJE RUTIN INSAMLINGSPOLICY Fastställda av: Styrelsen Datum: 2014-06-11 För revidering ansvarar: Biträdande avdelningschef Kommunikation & Insamling Policyn ska uppdateras:

Läs mer

INSAMLING 2014 FRII:S MEDLEMMAR. Rapporten är framtagen av FRII i samarbete med Data Stories. Data Stories

INSAMLING 2014 FRII:S MEDLEMMAR. Rapporten är framtagen av FRII i samarbete med Data Stories. Data Stories INSAMLING 2014 FRII:S MEDLEMMAR Rapporten är framtagen av FRII i samarbete med Data Stories FRII Data Stories info@frii.se sofia@datastories.se 08-677 30 90 073-998 97 55 Sammanfattning Den totala insamlingen

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till vårens arbetsgrupper - i världens bästa förening! Våren 2011 Filmgruppen FUF-bladet Biståndsdebatten Seminariegruppen Projektgruppen Vem kan söka

Läs mer

Raoul Wallenberg Academy for Young Leaders Insamlingsstiftelse

Raoul Wallenberg Academy for Young Leaders Insamlingsstiftelse Raoul Wallenberg Academy for Young Leaders Insamlingsstiftelse Insamlingspolicy 1 Innehållsförteckning 1. Introduktion 3 2. Insamling 3 3. Extern granskning 3 3.1 Svensk Insamlingskontroll 3 3.3 Länsstyrelsen

Läs mer

Tierpspanelen. Utvärdering 2010-03-12

Tierpspanelen. Utvärdering 2010-03-12 Tierpspanelen Utvärdering 2-3-12 Utvärdering Nu går kommunens försöksprojekt med medborgarpanel in i sitt slutskede. I samband med detta kommer ansvariga för panelen att ta fram ett förslag på hur kommunen

Läs mer

Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG

Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG 1 Handledning till Sök arrangörsbidrag inom Globala Västerbotten och SEE Västerbottens hållbarhetsvecka 1. INLEDNING Vad är SEE Västerbottens hållbarhetsvecka? SEE

Läs mer

Processledar manual. Landsbygd 2.0

Processledar manual. Landsbygd 2.0 Processledar manual Landsbygd 2.0 Inledning och tips Bilda grupper Börja med att placera deltagarna i grupper om ca 5-8 personer i varje. De som kommer från samma ort ska vara i samma grupp eftersom det

Läs mer

BRIS Barnens Rätt I Samhället. Org.nr: 80 20 13 3420

BRIS Barnens Rätt I Samhället. Org.nr: 80 20 13 3420 BRIS Barnens Rätt I Samhället Org.nr: 80 20 13 3420 Kodrapport 2009 (gråmarkerade fält avser punkter där inget krav på dokumentation finns eller att dokumentationen ska finnas tillgänglig rnt) 1. Övergripande

Läs mer

INSAMLINGSPOLICY. Fastställda av: Styrelsen Datum: För revidering ansvarar: Policyn ska uppdateras: För uppföljning ansvarar: Gäller för: Mattecentrum

INSAMLINGSPOLICY. Fastställda av: Styrelsen Datum: För revidering ansvarar: Policyn ska uppdateras: För uppföljning ansvarar: Gäller för: Mattecentrum INSAMLINGSPOLICY VAD ÄR EN INSAMLINGSPOLICY? 2 INSAMLING OCH GIVARE 2 FRII OCH SVENSK INSAMLINGSKONTROLL 2 BESKRIVNING AV MATTECENTRUMS INSAMLINGSVERKSAMHET 2 INSAMLINGSMETODER 2 FACE- TO- FACE OCH DOOR-

Läs mer

Engagerade medarbetare skapar resultat!

Engagerade medarbetare skapar resultat! Föreläsningsanteckningar Berit Friman, vd Dale Carnegie Sverige 11 februari 2015 Engagerade medarbetare skapar resultat! Berit Friman är en av Sveriges mest erfarna föreläsare och utbildare inom områdena

Läs mer

Minnesanteckningar för demokratiberedningen

Minnesanteckningar för demokratiberedningen Minnesanteckningar 1 (5) Datum: 2015-10-26 Grupp: Tid och plats: Deltagare: Frånvarande: Demokratiberedningen Sammanträdesrum Skiren kommunhuset, kl. 13.00-14.45 Ordförande: Berit Martinsson Ledamöter:

Läs mer

Dialog bygger relationer

Dialog bygger relationer Tema Social Media Newsroom: Som många säkert har sett, lanserade MyNewsdesk för några veckor sedan en ny design på social media newsroom. Men vad innebär det för dig och ditt företag, vilka fördelar ger

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

Service och PR via sociala medier i Vellinge kommun

Service och PR via sociala medier i Vellinge kommun Service och PR via sociala medier i Vellinge kommun Magnus Mosén, Skånska Webbdagen den 10 september Från trevande start till given kanal att räkna med Facebook.com/Vellingekommun lanserades i januari

Läs mer

Pressguide - mötet med pressen

Pressguide - mötet med pressen Pressguide - mötet med pressen Varför PR? Att arbeta med PR är både kostnads- och tidseffektivt. När PR fungerar som bäst inspirerar den människor att börja prata med varandra på ett positivt sätt om oss.

Läs mer

RAOUL WALLENBERG ACADEMY FOR YOUNG LEADERS INSAMLINGSSTIFTELSE INSAMLINGSPOLICY

RAOUL WALLENBERG ACADEMY FOR YOUNG LEADERS INSAMLINGSSTIFTELSE INSAMLINGSPOLICY FOR YOUNG LEADERS INSAMLINGSSTIFTELSE INSAMLINGSPOLICY INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Introduktion 3 2. Insamling 3 3. Extern granskning 3 3.1 Svensk Insamlingskontroll 3 3.3 Länsstyrelsen 3 3.4 Auktoriserad

Läs mer

Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014

Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014 Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014 Fråga 1: Varför sökte du till programmet? Vad hoppades du på och vad behövde du? Blev rekommenderad av turistbyrån.

Läs mer

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens

Läs mer

Ronald McDonald Barnfond Effektrapport

Ronald McDonald Barnfond Effektrapport Ronald McDonald Barnfond Effektrapport 1. Vad vill er organisation uppnå? Vilken nytta/förändring vill ni åstadkomma? Beskriv för vem ni är till. Vilka är det som ni vill åstadkomma en förbättring för?

Läs mer

Senaste nytt från Svenska Downföreningen Mars/April

Senaste nytt från Svenska Downföreningen Mars/April Senaste nytt från Svenska Downföreningen Mars/April 2006 www.svenskadownforeningen.se INNEHÅLL: Ordförande hälsar Lägerverksamhet 2006 Projekt Förskola Kunskapsbankens nya webbsajt SD startar ERFA grupper

Läs mer

Tostan Sverige. Insamlingspolicy

Tostan Sverige. Insamlingspolicy Tostan Sverige Insamlingspolicy Tostan Sverige samlar in pengar till Tostan Internationals verksamhet i Västafrika i syfte att ge fler människor möjlighet att ta del av Tostans samhällsledda utbildningsprogram

Läs mer

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se

Läs mer

Överenskommelse mellan idéburna sektorn i Halland och Region Halland

Överenskommelse mellan idéburna sektorn i Halland och Region Halland Överenskommelse mellan idéburna sektorn i Halland och Region Halland 2008 undertecknades en nationell överenskommelse mellan regeringen, Sveriges kommuner och Landsting och organisationer från den idéburna

Läs mer

Insamlingspolicy. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen Dokumentägare: Karolina Sjöstedt Dokumentansvarig: Kristina Sparreljung

Insamlingspolicy. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen Dokumentägare: Karolina Sjöstedt Dokumentansvarig: Kristina Sparreljung Insamlingspolicy Hjärt-Lungfonden Beslutad av styrelsen 2016-06-10 Dokumentägare: Karolina Sjöstedt Dokumentansvarig: Kristina Sparreljung Innehåll 1 Övergripande information... 1 1.1 Ändamålet med insamlingen...

Läs mer

Nå Framgång på Instagram En guide till små och medelstora företag

Nå Framgång på Instagram En guide till små och medelstora företag Nå Framgång på Instagram En guide till små och medelstora företag 2014-08-10 Svenska Web Voice Annika Elgeskog www.webvoice.se +46 725 861010 presenterar Företagarens guide till framgång på Instagram.

Läs mer

lll#vyazc#cj <yg6c 69AwC \dgvc5vyazc#cj >CHE>G6I>DC IG:C9:G FÖRELÄSNINGAR 2009

lll#vyazc#cj <yg6c 69AwC \dgvc5vyazc#cj >CHE>G6I>DC IG:C9:G FÖRELÄSNINGAR 2009 FÖRELÄSNINGAR 2009 Jag älskar citat, det vet alla som varit på en föreläsning med mig, eller om man läst mina böcker. En av de personer som alltid gett mig något att fundera på är den franske aforismförfattaren

Läs mer

Interfloras handbok för sociala medier

Interfloras handbok för sociala medier Interfloras handbok för sociala medier Interfloras handbok för sociala medier Innehållsförteckning 1. Bakgrund och syfte...3 2. Sociala medier...4 2.1 Vad är sociala medier?...4 2.1.1 Facebook...4 2.1.2

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Frösundas fototävling.

Frösundas fototävling. > VD har ordet: Ett viktigt steg mot ett kundfokuserat Frösunda > Välkommen Mjölby! > Från personlig assistent till verksamhetschef Det här fotot av Maria Wahlgren är en av tre vinnare i Frösundas fototävling.

Läs mer

Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2015

Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2015 Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2015 KAMPANJMANUAL 2015 2 KAMPANJMANUAL 2015 3 INNEHÅLL KOMMUNIKATION SOM RÄDDAR LIV Sid 3-6 Sid 7-10 Sid 11 Sid 12-14 Sid 15-16 Sid 17 Sid 18 Om kampanjen Aktiviteter Budskap

Läs mer

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice Del 1 Service börjar med relationer Förstklassig kundservice börjar med goda relationer. Här är nio sätt att stärka kundrelationer

Läs mer

ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD:

ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD: ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD: - Var tydlig med dina svar! Ge konkreta exempel och statistik och visa på en tydlig koppling mellan din vision och hur din lösning kan förverkligas. - Varje svar får innehålla

Läs mer

En Lathund. om kyrkans närvaro i Sociala medier. för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping

En Lathund. om kyrkans närvaro i Sociala medier. för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping En Lathund om kyrkans närvaro i Sociala medier för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping Inledning Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för kyrkan. Många

Läs mer

Slutprojekt 2010 Medieinstitutet. Förstudie Hur Icakuriren ska utveckla sin närvaro i sociala medier för att marknadsföra sig på webben

Slutprojekt 2010 Medieinstitutet. Förstudie Hur Icakuriren ska utveckla sin närvaro i sociala medier för att marknadsföra sig på webben Slutprojekt 2010 Medieinstitutet Förstudie Hur Icakuriren ska utveckla sin närvaro i sociala medier för att marknadsföra sig på webben http://www.youtube.com/watch?v=sifypqjyhv8 Problem, syfte och mål

Läs mer

Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering?

Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering? 38 Träff6. Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering? Mål för den sjätte träffen är att få kunskap om vart jag vänder mig om mina rättigheter kränkts få kunskap om hur jag kan anmäla diskriminering

Läs mer

Äntligen är det dags att söka till PiLs styrelse och utskott!

Äntligen är det dags att söka till PiLs styrelse och utskott! Äntligen är det dags att söka till PiLs styrelse och utskott! Vill du vara med och engagera dig i en av Sveriges främsta personalvetarföreningar? engagerar hundratals medlemmar som alla brinner för personalfrågor

Läs mer

Facebook Twitter Instagram Pinterest Google+ Bloggar Forum sociala medier för butiker och företag

Facebook Twitter Instagram Pinterest Google+ Bloggar Forum sociala medier för butiker och företag Facebook Twitter Instagram Pinterest Google+ Bloggar Forum sociala medier för butiker och företag Sociala medier Facebook Twitter Instagram Pinterest Avenyn, Peter Tilling 2013 www.semseo.se MÅLSÄTTNING

Läs mer

Ny termin med ny energi!

Ny termin med ny energi! Ny termin med ny energi! I DETTA NYHETSBREV: Månadens Barnrättskämpe Anna Sandkull s. 2 Hänt i januari s. 3 - SVT sydnytt, kommunbidrag, intervju i city, praktikantpresentation Händer i februari s. 6 -

Läs mer

17 - Styrelsens förslag till stadgeändring

17 - Styrelsens förslag till stadgeändring Till FRIIs årsmöte 28 maj 2014 17 - Styrelsens förslag till stadgeändring Bakgund Under det senaste året har FRIIs styrelse haft anledning att se över FRIIs stadgar. Dels har det handlat om en generell

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7 Sida 2 av 7 Innehåll... 1 Ordförandeposten... 3 Presidiet... 3 Styrelsen... 3 Styrelsemötet... 4 Ledarskapet... 4 Vad är ledarskap?... 4 Ledarskap i projekt... 5 Att utveckla sitt ledarskap... 6 Kommunikation...

Läs mer

Varför arbetar vi med det här?

Varför arbetar vi med det här? Reklam Varför arbetar vi med det här? För att lära sig att analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner. För att lära sig att kommunicera med bilder för att uttrycka budskap.

Läs mer

Världens eko 2006 - kursutvärdering

Världens eko 2006 - kursutvärdering Världens eko 2006 - kursutvärdering Tack för att du tar dig tid att utvärdera kursen! Dina åsikter betyder mycket för oss och vi arbetar hårt för att Världens eko ska vara en dynamisk och föränderlig kurs.

Läs mer

Cheat Sheet Nybörjarguide för Facebook och Instagram

Cheat Sheet Nybörjarguide för Facebook och Instagram Cheat Sheet Nybörjarguide för Facebook och Instagram Sätt i gång med Facebook Om Facebook Mer än hälften av Sveriges befolkning använder Facebook. Sverige är dessutom det land i Norden med flest antal

Läs mer

2014-07-15. WWFs riktlinjer för insamling

2014-07-15. WWFs riktlinjer för insamling Foto: naturepl.com / Juan Carlos Munoz / WWF Canon WWFs riktlinjer för insamling 1 Dokumentet beskriver hur Världsnaturfonden WWF (nedan kallad WWF) bedriver insamlingsverksamhet. Syftet är att ge en ökad

Läs mer

Lättläst version av Överenskommelsen

Lättläst version av Överenskommelsen Lättläst version av Överenskommelsen Överenskommelsen Överenskommelsen handlar om hur regeringen, de idéburna organisationerna inom det sociala området och Sveriges kommuner och landsting ska förhålla

Läs mer

Möte med kommunen. att tänka på före, under och efter besöket

Möte med kommunen. att tänka på före, under och efter besöket Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Lathund #2 för framgångsrikt påverkansarbet ingår Svenska Ridsportförbundets satsning för att stärka dialogen mellan ridklubbar och beslutsfattare.

Läs mer