Återrapportering av satsningen på en framtida arbetsmiljöpolitik

Transkript

1 AE 2014/ (13) Ert datum Er beteckning A2012/4136/ARM A2012/4269/ADM (delvis) Enheten för ekonomi och planering Kerstin Lindberg, arbetsmiljoverket@av.se Regeringskansliet Arbetsmarknadsdepartementet STOCKHOLM Återrapportering av satsningen på en framtida arbetsmiljöpolitik I regleringsbrevet daterat 20 december år 2012 finns följande uppdrag inom Satsning på en framtida arbetsmiljöpolitik beskrivet: Arbetsmiljöverket ska i samband med årsredovisningen lämna en redogörelse till Regeringen (Arbetsmarknadsdepartementet) för insatser inom nedanstående områden. Den detaljerade redovisningen för respektive område sker nedan enligt uppdragets fyra återrapporteringskrav. Återrapporteringskrav 1: En beskrivning ska ges över hur informations- och kunskapsspridningsverksamheten har utvecklats till innehåll och form för att i högre grad utgöra ett konkret och användbart stöd för utvecklingen på arbetsplatserna och för att komplettera tillsynsverksamheten. Särskilda redovisningar ska göras för informationsinsatser med syfte att i ökad utsträckning nå de mindre företagen och satsningar när det gäller forskning och kunskapssammanställning. Utveckling av informationen olika kanaler Vi utvecklar vår information till innehåll och form för att den ska vara ett konkret och användbart stöd för den som vill skapa en bra arbetsmiljö. En god arbetsmiljö skapas i hög utsträckning i dialog med landets arbetsgivare och arbetstagare. Genom våra digitala kanaler bidrar vi till att öka dialogen med och engagemanget hos befintliga och nya målgrupper. Syftet med våra digitala kanaler är att på ett kostnadseffektivt sätt nå så många av våra målgrupper som Postadress: Stockholm Besöksadress: Lindhagensgatan 133, Stockholm Telefon: Telefax: E-post: arbetsmiljoverket@av.se Webbplats: Organisationsnummer:

2 AE 2014/ (13) möjligt. Våra digitala besökare ska hitta information och tjänster som stöder deras arbetsmiljöarbete i våra olika kanaler. De kanaler vi använder mest för vår information är massmedia, webbplatsen av.se, Facebook och Twitter. År 2013 skaffade myndigheten ett och vid årets slut hade kontot följare. De meddelanden som spreds mest handlade om arbetsmiljöriksdagen, forskarrapport om SAM, kvinnors arbetsmiljö och ett uttalande om företagshälsovård från vår generaldirektör. Massmedia Vår treåriga satsning på skolan har fått stort utrymme i medierna under det gångna året. Annat som fått medial uppmärksamhet är vår officiella statistik, de pågående inspektionerna inom skogsbruk och inspektionsaktiviteten inom bemanningsbranschen som avslutades Även myndighetens kunskapssammanställningar om bemanningsbranschen och orsakerna till belastningsskador som drabbar kvinnor fick uppskattande gensvar och stort genomslag i medierna. Den totala publiciteten under 2013 uppgick till drygt inslag, vilket motsvarar fler än 50 per dag. Samtidigt som riksmediers intresse för vår verksamhet håller i sig och våra nyheter får en framskjuten plats i deras nyhetsrapportering, fortsätter lokalmedier att bevaka och rapportera de enskilda ärendena ute i landet med samma intensitet som under tidigare år. Vid sidan av det rikliga flödet av nyheter om arbetsmiljöarabete har hösten 2013 präglats av en intensiv och bred debatt om arbetsmiljön i Sverige. Bakgrund till debatten är bland annat en nyskriven bok Döden på jobbet av journalisten Elinor Torp, den tragiska dödsolyckan på SSAB som inträffade en vecka efter att boken hade kommit ut samt att vi genomför en omorganisation. Dessa tre händelser har gett upphov till ett stort antal nyhetsinslag men också ovanligt många kommenterande inslag som ledarartiklar, krönikor, debattartiklar och insändare. Den samlade bilden i publiciteten kring dessa tre händelser och i den efterföljande debatten är att myndigheten spelar en viktig roll för att säkra en trygg arbetsmiljö på arbetsplatserna i Sverige. Webbplatsen Under året bytte vi det system vi har för att bevaka utvecklingen av besök och besökare på webbplatsen och sedan den 1 juli 2012 måste våra besökare aktivt godkänna att kakor (så kallade cookies) lagras på deras dator när de besöker annars registreras inte besöket. Detta innebär att antalet besök och besökare har blivit betydligt svårare att redovisa och följa, eftersom ett okänt

3 AE 2014/ (13) antal nu besöker vår webbplats utan att acceptera kakor. I samband med förändringen fick vi ny statistik som visade på ett minskat antal besökare. Men eftersom alla besökare inte längre syns i statistiken är det svårt att veta hur stort mörkertalet är. Det är därför inte relevant att jämföra årets besökstrend med förra årets siffror. Enligt den senaste versionen av mätsystemet Webtrends hade vi cirka besök under året som spenderade drygt åtta minuter på webbplatsen. Av dessa var återkommande besökare. Antalet sidvisningar var 3,46 miljoner. Vi fick flest besök under det första kvartalet med en topp i mars månad med besök och våra besökare går helst in på webbplatsen under tidig eftermiddag. De fem mest besökta temasidorna var Bygg och anläggning, Buller, Arbetsanpassning och rehabilitering, Ergonomi samt Hot och våld. Som en del i regeringsuppdraget om den nationella funktionen för kunskapsområdet arbetsmiljö och arbetsliv har vi arbetat för att lyfta fram arbetsmiljökunskap på webbplatsen. För att underlätta ytterligare för besökarna har vi utvecklat sökfunktionen och om man gör en sökning får man nu även tips på relaterad information. De mest nedladdade sammanställningarna var: Den goda arbetsmiljön och dess indikatorer (2012) Under luppen genusperspektiv på arbetsmiljö och arbetsorganisation (2013) Hälsoeffekter av gaser och partiklar bildade vid svetsning (2013) Belastningsergonomiska studier utifrån ett produktions- och systemperspektiv (2012) Arbetsmiljöbrottens omfattning, struktur och utveckling (2013) Facebook På vår Facebook-sida är antalet anhängare vilket är en ökning med drygt sedan förra året. Sidan hade i genomsnitt 25 besökare per dag, vilket i samband med den sponsrade kampanjen Ung på jobbet steg till i snitt 100 besökare per dag. Under året genomfördes lanseringen av en ljusapplikation för att mäta ljusergonomi. Ljusapplikationen är framtagen både för iphone och Android

4 AE 2014/ (13) Svarstjänsten Svarstjänsten har till uppgift att besvara allmänna frågor om arbetsmiljö utifrån arbetsmiljölagen och våra föreskrifter. Vi förklarar och förtydligar regelverket samt ger råd om vart man ska vända sig om man har problem. Frågorna kommer från samtliga sektorer av samhället och berör alla aspekter av arbetsmiljön. Svarstjänsten hjälper även till och guidar och ger support i samband med elektronisk anmälan via våra e-tjänster. Under 2013 har vi besvarat nästan frågor. De allra flesta väljer att kontakta oss via telefon. De vanligaste frågorna är byggfrågor, frågor om arbetsplatsens utformning, skyddsombudsfrågor samt frågor om regelverk och support för de båda e-tjänsterna om anmälan av Utstationering samt Arbetsskada eller Paragraf 2 ( 2). Utstationering, som är ett nytt område från och med juli 2013, har genererat cirka frågor. Detta rapporteras i en rapport till regeringen i samband med årsredovisningen för För att kunna besvara frågor från utländska arbetsgivare finns språkkompetens på engelska, spanska, finska och ryska. Informationsaktiviteter Unga i arbete Varje år skadas nästan ungdomar på sina arbeten. Sedan många år inspekterar vi arbetsplatser där ungdomar arbetar och inspektionerna visar att arbetsgivare ofta brister i att ge ungdomarna introduktion och handledning. Det, i kombination med att unga ofta har ett lågt riskmedvetande och en stor iver att ta sig in på arbetsmarknaden och göra rätt för sig i konkurrens med andra, kan förhöja risken för dem att drabbas av ohälsa och olycksfall avsevärt. Under 2013 fortsatte vi därför vår satsning för att nå ungdomar mellan 15 och 18 år med information direkt till dem. I maj skickade vi ut ett brev, till åringar i 110 kommuner, tillsammans med ficktidningen Knäcket som handlar om ungdomars rättigheter på jobbet ungdomar besökte kampanjsidan på Facebook och 777 ungdomar deltog i vår tävling. Det var också nya personer som började gilla vår Facebook-sida under sommaren. Arbetsmiljöverket anställde också för första gången 16 ungdomar som under två och en halv vecka under sommaren arbetade som arbetsmiljöambassadörer, 1 Återrapportering av regeringsuppdrag Utveckling och förvaltning av register för företag som utstationerar arbetstagare i Sverige, dnr 2014/

5 AE 2014/ (13) åtta i Stockholm, fyra i Göteborg och fyra i Malmö. Deras uppgift var att sprida information om ungas rättigheter till andra sommararbetande ungdomar och deras arbetsgivare. Ungdomarna arbetade i par och fick ett geografiskt område i respektive stad att bevaka där de besökte kaféer, restauranger och butiker. Under nio dagar besökte de över arbetsplatser och delade ut närmare Knäcket och informationsbroschyrer till arbetsgivare. Grå företag Företag som medvetet bryter mot våra regler för att få konkurrensfördelar mot oseriösa företag kallar vi grå företag. Många myndigheter har blivit intresserade av att samverka med oss och de har liknande problem med svarta eller oseriösa företag. Arbetsmiljöverket har samverkat med andra myndigheter och synliggjort att bristande arbetsmiljöarbete påverkar konkurrensen mellan företag på ett negativt sätt. Vi har under året arbetat med flera olika projekt utifrån rapporten Förstudie om hur Arbetsmiljöverket kan arbeta vidare med frågan om utländska företag och arbetstagare. Vi har bland annat tagit fram följande tre rapporter: Förstärkning med mera om lagen om offentlig upphandling Ökad samverkan Bevaka och stödja andra interna projekt inom Arbetsmiljöverket Vi har uppmärksammat att prispressen vid offentlig upphandling ibland leder till att företagen tummar på arbetsmiljön för att på så sätt kunna lämna låga anbud. I vissa branscher leder det till att företag som har en god arbetsmiljö riskerar att konkurreras ut från marknaden. Vi har under 2013 på olika sätt arbetat för att uppmärksamma problematiken och för att ge upphandlare inom stat, kommun och landsting verktyg för att kunna ställa krav på leverantörernas arbetsmiljö. Som en del i detta arbete har vi tagit fram ett hjälpmedel för att upphandlare ska kunna ställa krav på arbetsmiljön hos anbudsgivare, dels i form av en checklista som visar om anbudsgivarna har ett systematiskt arbetsmiljöarbete, dels avtalsklausuler som kan tillämpas under avtalstiden. Materialet finns på vår webbplats. Vi har även i myndighetens egna upphandlingar ställt krav på att anbudsgivarna ska ha ett fungerande arbetsmiljöarbete. En samverkansgrupp har bildats med Arbetsmiljöverket, Konkurrensverket, Kommerskollegium, Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten. Genom att delta i samverkansgruppen har Arbetsmiljöverket velat tydliggöra sambandet mellan arbetsmiljö och konkurrensfrågor vid upphandling. Samverkansgruppen har träffats vid fyra tillfällen för ett utbyte om gemensamma erfarenheter av problematiken med att exempelvis obetalda skatter och brister i arbetsmiljöarbetet används som ett konkurrensmedel. Vidare har vi medverkat i en referensgrupp

6 AE 2014/ (13) om genomförandet av de nya upphandlingsdirektiven och har där bevakat frågor med anknytning till arbetsmiljöområdet. Arbetsmiljöverket har också varit medarrangör i Skatteverkets seminarium om konkurrens på schyssta villkor. Vi har tillsammans med Skatteverket, Konkurrensverket, Ekobrottsmyndigheten samt flera arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer skrivit en debattartikel om Sund konkurrens förutsätter lika regler och där lyft fram att dagens regler inte är tillräckliga för att komma tillrätta med exempelvis svartarbete och brott mot arbetsmiljöregler. Vi har även deltagit i branschsammanslutningen den gröna näringen och med byggbranschen. Migrationsverket har varit en samverkansaktör. Vi har också deltagit i en samverkansgrupp med Länsstyrelsen i Stockholms län kring ett projekt gällande människohandel för tvångsarbete och arbetskraftsexploatering. Projektet har haft möten med rikspolisstyrelsen och Rikskriminalpolisen angående samverkan gällande frågor om människohandel och tvångsarbetet. Vi har också arbetat med vår interna samverkan för att hitta former för ett effektivt internt arbete för arbetet med gråa företag. Ett förslag till handlingsplan med åtgärdsaktiviteter har utarbetats. Tillsammans med Svenska Institutet och Migrationsverket har vi tagit fram en broschyr Work in Sweden, your guide för nyanlända utländska arbetatagare. Broschyren ska finnas på de olika ambassaderna och lämnas ut i samband med att arbetstagare får arbetstillstånd. Vi har också tagit fram en broschyr Your rights at work as posted worker om vilka rättigheter man har som utländsk arbetstagare i Sverige. Broschyren innehåller information på fem språk och den kan laddas ner från vår webbplats. Systematiskt arbetsmiljöarbete Med ett systematiskt arbetsmiljöarbete menas arbetsgivarens arbete med att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet och för att uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö. Vårt fyraåriga handlingsprogram för Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) har nu kommit halvvägs. Programmets syfte är att öka kunskaperna och förbättra tillämpningen av SAM i arbetslivet. Det spänner över områdena information, inspektion och samverkan med andra aktörer. I programmet ingår också aktiviteter inom området säkerhetskultur. Under året har vi tagit fram stöd- och informationsmaterial i programmet som har publicerats på vår webbplats. Materialen har oftast tagits fram i samverkan med andra aktörer.

7 AE 2014/ (13) Två rapporter utifrån den nulägesundersökning som genomfördes 2012 har publicerats. Rapporterna beskriver skillnader beträffande kunskaper och tillämpning av SAM beroende på verksamhetsområde och organisationsstorlek. Analyserna bygger på svar från cirka arbetsgivare. En kunskapssammanställning har tagits som bland annat belyser hinder och möjligheter för SAM i verksamhetsstyrningen. Inom området säkerhetskultur har fyra workshops hållits under året, riktade till olika målgrupper. Information med syfte att i ökad utsträckning nå de mindre företagen Samverkan med andra aktörer Vi finns med i samarbetet med andra myndigheter på sajten verksamt.se som vänder sig till de som funderar på att starta, ska starta eller redan driver och vill utveckla sitt företag. Vi är också samarbetspartner med Nyföretagarcentrum för att nå ut med vår information riktad till småföretag via temasidor, applikationer och broschyrer. Nyföretagarcentrum vänder sig till småföretag med utbildning och erfarenhetsutbyten. Nationell funktion för kunskapsområdet arbetsmiljö och arbetsliv (FAK) Det finns alltjämt stora behov av att konsekvent arbeta med arbetsmiljöfrågorna ute på arbetsplatserna i Sverige. Att nyttiggöra kunskap inom arbetsmiljöområdet leder till en positiv utveckling både för individen som samhället. Arbetsmiljöverket fick av regeringen i uppdrag att under 2013 bygga upp en nationell funktion för kunskapsområdet arbetsmiljö och arbetsliv (FAK). I redovisningen till regeringen gällande Nationell funktion för kunskapsområdet arbetsmiljö och arbetsliv lyftes ett antal aktiviteter fram som särskilt viktiga. Under 2013 har myndigheten tydliggjort kunskapsbehov inom omvärldsbevakningen, producerat kunskapssammanställningar inom prioriterade områden samt säkerställt ökad tillgänglighet till kunskap. Utöver dessa aktiviteter så har det skett en fortsatt dialog med berörda aktörer om behov och samarbetsformer 2, genomförandet av nationella arbetsmiljöundersökningar samt deltagande i olika forum samt seminarier både nationellt och internationellt. 2 Dessa har primärt varit AFA Försäkringar, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (FORTE) och enskilda representanter för forskarsamhället.

8 AE 2014/ (13) Kunskapssammanställningar En särskild prioriterad uppgift under året har varit att förbereda för hur vi ska sprida kunskap. Viktigt inom det arbetet har varit att ta fram en allmänt tillgänglig webblösning, ta fram rutiner och processer för att kunna samla in, tolka och värdera kunskap samt att bearbeta och sammanställa material. En stor del av det kunskapsbyggande och -spridande arbetet utgörs av myndighetens kunskapssammanställningar en process som numera ligger inom den inrättade nya funktionen (FAK). I sammanställningarna sammanfattas kunskapsläget inom ett antal, av oss, utvalda områden. Kunskapssammanställningarna syftar till att höja kunskapsläget om aktuella och relevanta arbetsmiljöfrågor ute i arbetslivet och internt inom Arbetsmiljöverket. Under året har följande nio sammanställningar presenterats: Under luppen genusperspektiv på arbetsmiljö och arbetsorganisation (2013:1) Hörsel och hörselskador i arbetslivet (2013:2) Störande buller i arbetslivet (2013:3) Arbetsmiljöbrottens omfattning, struktur och utveckling (2013:4) Hälsoeffekter av gaser och partiklar bildade vid svetsning (2013:5) Belastning, genus och hälsa i arbetslivet (2013:9) Arbetsmiljö för hyresarbetskraft inhyrdas fysiska och psykosociala arbetsmiljö (2013:10) Systematiskt arbetsmiljöarbete, del 1 Syfte och inriktning, hinder och möjligheter i verksamhetsstyrningen (2013:11) Systematiskt arbetsmiljöarbete, del 2 -Hur SAM genomförs i branscherna (2013:12) Kunskapssammanställningarna utgör ett starkt bidrag till att öka möjligheterna att uppnå det långsiktiga målet om en bättre arbetsmiljö för alla. Detta genom ett konsekvent arbete med att identifiera angelägna områden att beskriva utifrån vad forskningen vet idag gällande hälsorisker. Ett bra exempel på myndighetens aktiva informationsarbete är spridningen av kunskapssammanställningarna. Alla sammanställningar presenteras vid offentliga seminarier och de färdiga rapporterna finns kostnadsfritt tillgängliga på vår webbplats. Därutöver bearbetas innehåll och slutsatser och förs ut via olika kanaler till berörda branscher och fack, myndigheter, andra aktörer på arbetsmiljöområdet, regering och riksdag samt medier. Under den senare delen av året vidtog även ett arbete med att göra några av forskarapporterna mer lättillgängliga genom att presentera resultat och rekommendationer utifrån ett klarspråksperspektiv och kortare format. Detta arbete kommer fortsätta

9 AE 2014/ (13) under I ett flertal fall har sammanställningarna rönt ett stort intresse och de har lyfts fram i media samt skapat aktiv debatt. Det framgår ovan att två kunskapssammanställningar som presenterats under året rör kvinnors arbetsvillkor. 3 Dessa rapporter har utarbetats i nära samarbete med myndighetens pågående projekt Kvinnors arbetsmiljö. Den ena visar att strukturella förklaringsfaktorer till kvinnors sämre arbetshälsa är viktiga att lyfta fram. I den andra ställer forskarna frågan om det finns könsskillnader i arbetsuppgifter, belastningar och fysiologiska effekter som kan förklara kvinnors höga förekomst av belastningsskador. Forskningsgenomgången visar att män och kvinnor utför olika arbetsuppgifter inom samma yrke. Kvinnor får ofta de mer repetitiva, handintensiva uppgifterna medan män lyfter tyngre. Kvinnor upplever också mer stress och oro än män, samt upplever höga krav men låg kontroll i arbetet. Det är arbetets organisering och utrustning som är den sannolikaste förklaringsorsaken till skillnader i belastningsbesvär mellan män och kvinnor. Inhyrd arbetskraft har också uppmärksammats 4. Forskningen visar att bemanningsanställda löper större risk än fast anställda att drabbas av psykosocial ohälsa. En viktig riskfaktor är upplevelsen av lägre anställningstrygghet. Även risken att drabbas av arbetsskador är högre och inhyrda är mer utsatta för fysiska arbetsmiljörisker på grund av att de är uthyrda till branscher som är mer riskfyllda och tilldelas mer riskfyllda arbetsuppgifter. En slutsats i rapporten är att både organisatoriskt och socialt stöd från bemanningsföretaget är viktigt liksom att motarbeta gruppbildning på arbetsplatserna mellan tillsvidareanställda och inhyrda. Utöver dessa aktiviteter så har det skett en fortsatt dialog med berörda aktörer 5 om behov och samarbetsformer. 3 Under luppen om arbetsmiljö och arbetsorganisation utifrån ett genusperspektiv (2013:01) och Belastning, genus och hälsa i arbetslivet (2013:09). 4 Arbetsmiljö för hyresarbetskraft Inhyrdas fysiska och psykosociala arbetsmiljö (2013:10). 5 AFA Försäkringar samt Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (FORTE) samt enskilda representanter för forskarsamhället.

10 AE 2014/ (13) Återrapporteringskrav 2: En beskrivning ska ges över hur informationen till utländska företag och arbetstagare om vilka arbets-och anställningsvillkor som gäller vid utstationering till Sverige har förbättrats. Information utländska företag och arbetstagare Utstationering Vi har regeringens uppdrag att vara förbindelsekontor för utstationeringsfrågor. En utstationerad arbetstagare är någon som skickas till ett annat land av sin arbetsgivare för att arbeta där under en begränsad tid. De svenska lagarna gäller för alla som är utstationerade till Sverige och alla utländska arbetsgivare måste följa svenska lagar som grundar sig på bestämmelser i EU:s utstationeringsdirektiv. Det innebär att vi har ansvar för att bistå utländska företag och arbetstagare med information om vilka arbets- och anställningsvillkor som gäller för utstationerade enligt utstationeringslagen eller kollektivavtal. Register för företag som utstationerar arbetstagare i Sverige Arbetsmiljöverket har under året byggt och startat upp ett register för företag som utstationerat arbetstagare i Sverige 6. Det är den utländske arbetsgivaren som har skyldigheten att göra anmälan och registreringsskyldigheten började gälla den 1 juli Under 2013 har vi fått in ca arbetstagare och företag registrerat sig. Sedan registret inrättades har vi fått många frågor som främst rör definitionen av utstationering och reglerna för när man är skyldig att registrera sig. Frågorna har kommit från både utländska och svenska arbetsgivare och arbetstagare. Vi arbetar kontinuerligt med att publicera svar på vanligt förekommande frågor på vår webbplats. Vi har medverkat i arbetet med att ta fram en broschyr som vänder sig till utländska arbetstagare, tillsammans med Svenska Institutet och Migrationsverket. Broschyren Work in Sweden finns på fem språk: engelska, mandarin, spanska, arabiska och thai och har skickats ut till berörda ambassader. 6 Återrapportering av regeringsuppdrag Utveckling och förvaltning av register för företag som utstationerar arbetstagare i Sverige, dnr 2014/

11 AE 2014/ (13) Återrapporteringskrav 3: En beskrivning ska göras av hur marknadskontrollen har bedrivits inom verket för att skapa ett enhetligt och effektivt agerande. Vidare ska anges hur många nya marknadskontrollärenden som har hanterats under året, hur dessa har initierats samt vilka produktgrupper de avser. Även gjorda ingripanden som lett till att tillverkare och leverantörer upphört med försäljning eller återkallat produkter, vilket även inkluderar ändring eller ombyggnad av produkter som redan levererats eller tagits i drift, ska redovisas. Marknadskontroll För att skapa en effektivare och enhetligare marknadskontroll har vi utvecklat en marknadskontrollprocess och under 2013 har ett nytt IT-stöd till processen tagits fram. Vi har även uppdaterat ett antal rutiner kopplat till processen. Under året öppnades 158 marknadskontrollärenden (MK-ärenden). Dessa är fördelade på olika produktområden. Öppnade MK-ärenden fördelade på hur de initierats Öppnade MK-ärenden 2013 Andel i % Inspektionsavdelningarna 50 Företag / Konkurrenter 8 RAPEX 7 /ICSMS 8 -anmälningar 18 EU/myndighet i Sverige 7 AV:s egna proaktiva projekt 10 Tillverkarna 0* Branschorgan/facklig organisation 1 Klagomål från allmänheten 6 * Siffran 0 betyder här mindre än 1 och maskinella avrundningar kan ge smärre differenser vid manuell summering 7.RAPEX: EU:s system för tidig varning som underlättar ett snabbt utbyte av information mellan medlemsstaterna och kommissionen om åtgärder som vidtagits för att hindra eller begränsa saluföring eller användning av produkter som medför en allvarlig risk för hälsa och säkerhet för konsumenter, med undantag för livsmedel, läkemedel och medicintekniska produkter, som omfattas av andra mekanismer. 8 ICSMS: Europeisk databas av konsumentprodukter och professionella produkter som har testats som inte uppfyller kraven i marknadsövervakningsmyndigheterna

12 AE 2014/ (13) Öppnade MK-ärenden 2013 fördelade på produktområde Produktområde Andel i % Maskiner 89 Personlig skyddsutrustning 6 Enkla tryckkärl 3 Tryckbärande anordning 2 Utrustning för explosiv miljö 1 Icke harmoniserade området 3 Annat direktiv 1 Under året har 220 ärenden avslutats. I mer än hälften av dessa (120) vidtogs någon aktivitet mot extern aktör. De flesta avslutade ärendena har lett till att tillverkare eller leverantörer har upphört med försäljningen, återkallat produkten eller gjort nödvändiga rättelser i en frivillig rättelse av aktören. Ett marknadskontrollärende kan hantera en eller flera produkter MK-ärenden avslutade 2013, där aktiviteter genomförts mot externa aktörer Åtgärder som vidtagits Andel i % Kontroll visade att de inte fanns någon brist 13 Frivillig rättelse 70 Frivilligt återkallande 6 Åtgärder vidtagna efter rättelse 5 Åtgärder vidtagna efter föreläggande/förbud 1 Åtal väcks 1 Vite utdömt 0* Dom fastställd 0* Annat 6 * Siffran 0 betyder här mindre än 1 och maskinella avrundningar kan ge smärre differenser vid manuell summering

13 AE 2014/ (13) Återrapporteringskrav 4: En beskrivning ska göras av hur prioriteringen mellan olika standardiseringsprojekt görs, utfallet av prioriteringen under året samt vilka produktgrupper som har berörts. Standardisering Standardiseringsarbete handlar om att delta i tekniska kommittéer inom SIS och SEK i Sverige, att besvara remisser och delta i internationella arbetsgrupper och kommittéer inom CEN, CENELEC och ISO standardiseringen. Vi prioriterar arbete när det gäller produkter som innebär stora potentiella risker eller som har stor betydelse ur skyddssynpunkt. Största delen av arbetet gäller produktstandarder, men vi har även deltagit i grupper som arbetar med till exempel buller, vibrationer, ergonomifrågor, mätningar av luftföroreningar. Vi deltar även i samordningsgrupper som arbetar med tillgänglighet, för kvalitet i hemtjänsten samt skolutveckling och skolmiljö. Vi har under året deltagit i cirka 110 möten ganska jämt fördelade mellan nationella och internationella. Vi har nått goda resultat genom att säkerställa arbetsmiljöfrågorna inom till exempel flygambulans, kvinnors arbetsmiljö, vård och omsorg i hemtjänsten, personlig skyddsutrustning och vibrationer hos handhållna maskiner. Vi har under 2013 besvarat drygt 140 remisser. Standardiseringsarbete 2013 Områden Antal Möten i tekniska kommittéer i Sverige 66 Möten i internationella arbetsgrupper 52 Besvarade remisser 140