HÅLL SVERIGE RENT. Rädda kusten från skräpet
|
|
- Gerd Andersson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 HÅLL SVERIGE RENT en rapport från Kusträddarna 2012 Rädda kusten från skräpet Pernilla Andersson är ambassadör för Kusträddarna Följ med Kusträddarna på skräpplockning Så löser vi problemet med marin nedskräpning Håll Sverige rent kusträddarna 1
2 välkommen innehåll Vi tror att kampanjer som Kusträddarna är avgörande kampanjer som förutom att de leder till att enskilda människor kan göra skillnad sprider kunskap om problemet genom många olika kanaler. Skräp i havet är en viktig fråga Rapport från stora Kusträddardagen 4 Så Kusträddarna mycket skräp ihop samlade 8 Svenska om nedskräpningen kommuner 10 Marin nedskräpning är ett allvarligt internationellt miljöproblem. Det är också ett problem som kräver många olika lösningar på lokal nationell och internationell nivå. Det finns ett regelverk och det finns många engagerade människor men det räcker inte. Vi måste höja medvetenheten kring problemet och få alla människor i sina respektive roller att ta ansvar för att vi inte använder våra hav som en soptipp. Vad är egentligen problemet? 12 Kusträddarnas egna 14 bilder från stränderna Björn Risinger ska rädda våra hav 16 I det sammanhanget tror vi att kampanjer som Kusträddarna är avgörande kampanjer som förutom att de leder till att enskilda människor kan göra skillnad sprider kunskap om problemet genom många olika kanaler. Jag vill därför passa på att tacka alla fantastiska Kusträddare som kom till stränderna den 21 april och plockade ihop mer än elva ton skräp! Jag vill också säga tack till alla våra vänner som vi samarbetat med under kampanjen. Hoppas vi ses nästa vår! Anna Linusson VD Håll Sverige Rent Pernilla Anderssons kärlek till havet 18 Skräp? Nej konst! 20 Världens initiativ för att rädda haven 22 Håll Sverige Rent arbetar för att motverka nedskräpningen öka återvinningen och främja miljömedvetandet hos individer och organisationer. Arbetet bedrivs genom kampanjer och projekt genom utbildning i skola och förskola samt genom miljömärkningar. Det här är en rapport om Kusträddarna en kampanj som finansierats av Havs- och vattenmyndigheten. Kusträddarna är en del Nationella Skräpplockardagarna. Redaktion Redaktör: Ola Jacobsen och Petra Holgersson. Skribenter: Ola Jacobsen Petra Holgersson Emma Martinelle Olle Agebro. På omslaget: Pernilla Andersson. Foto: Ola Jacobsen. Grafisk form: Fanny Lundstedt. Tryck: Ineko certifierade enligt ISO 9001 ISO Svanen Certifierad grafisk produktion (CGP) och FSC. Papper: Omslag 300 g Cocoon offset inlaga 115 g Cyclusprint. Kontaktuppgifter: Stiftelsen Håll Sverige Rent Box Stockholm info@hsr.se telefon växel: Mäta skräp därför är det så viktigt 24 Samarbete för att rädda turismen 26 Vinnarbilden i Håll Sverige Rents tävling 28 2 Håll Sverige rent kusträddarna Håll Sverige rent kusträddarna 3
3 reportage Dags att rädda Sveriges kuster Den 21 april samlades nära frivilliga på stränder utmed kuststräckan Simrishamn till Strömstad. Utrustade med handskar och plastpåsar plockade de tillsammans drygt elva ton skräp. Det är en viktig insats men för att nå problemets kärna krävs ännu mer. Nu hoppas miljöministerns statssekreterare Anders Flanking på kraftfullare internationella konventioner. >> text olle agebro foto ola jacobsen Under Kusträddardagen 21 april samlade nära Kusträddare in över 11 ton skräp längs tolv stränder från Strömstad till Simrishamn. Det låga vattenståndet vid Askimsbadet i Göteborg gjorde det lättare att hitta skräp som grävt ner sig i sanden. 4 Håll Sverige rent kusträddarna Håll Sverige rent kusträddarna 5
4 reportage Kusträddardagen samlade nära frivilliga skräpplockare >> Det är tidig lördagsförmiddag i april men på Askimsbadet utanför Göteborg har människor med grönprickiga vantar och gula plastsäckar redan börjat samlas. Det är Kusträddardagen och innan kvällen ska stränder från Strömstad till Simrishamn rensas från skräp. Problemet är helt enkelt att folk slänger för mycket skräp säger Anna Linusson VD för Håll Sverige Rent. Här på västkusten får problemet dessutom en ytterligare dimension i och med att så mycket skräp från havet också flyter i land här. På Askimsbadets strand har det samlats ett åttiotal personer som vandrar längs stranden och plockar skräp för hand. Barn i dagisåldern får sällskap av föräldrar men på stranden syns också politiker kommunanställda och representanter från näringslivet som helt frivilligt lägger några timmar av sin lördag på att städa en av Göteborgs populäraste badstränder. Jag har hittat hur mycket skräp som helst idag mest småskräp men också stora prylar som ett handfat och tre par skor säger Pernilla Andersson artist och ambassadör för Kusträddarna. Bildäck och fiskenät Tittar man efter i sanden hittar man cigarettfimpar pappersförpackningar och plastpåsar men när vattnet drar sig tillbaka blottar sig även gamla bildäck och fiskenät. Det är uppenbart att strandens besökare måste bli bättre på att hålla reda på sitt skräp men när man ser vad som ligger i strandbrynet står det snabbt klart att det inte bara är badgäster som orsakat nedskräpningen. Den marina nedskräpningen är ett gigantiskt problem. För att komma åt det här behövs det kraftfullare internationella konventioner mot nedskräpning. Det gäller att man arbetar med både bevakning och påföljder så att man kan hindra att skräpet sprids från början säger Anders Flanking statssekreterare hos miljöminister Lena Ek. Han är övertygad om att det krävs krafttag för att komma åt de stora aktörerna som orsakar mycket av nedskräpningen men under Kusträddardagen ser han ändå vikten av att själv ta en gul plastsäck och plocka skräp på Askimsbadets strand. Jag tror att Håll Sverige Rents insatser är jätteviktiga på det här området. Har man själv varit ute och plockat upp skräp så kommer man inte att skräpa ner själv. Jag tror att allt måste börja hos individen och det är ju även den enskilde individen som också är sjökapten på stora båtar och har möjlighet att hindra nedskräpningen från att ske från början. Jag tror att vi måste börja förändra den här attityden redan i skolan och hitta tillbaka till en inställning som säger att det är självklart att man plockar upp efter sig och aldrig skräpar ner säger Anders Flanking. En kraftfull manifestation Kusträddardagen är på så sätt en del i en pågående attitydförändring och en solig dag som denna vill såväl förskolebarn som representanter från snabbmats- och elektronikindustrin dela med sig av sitt engagemang. Om man bara betraktar den här dagen som en städning är det en ganska kortlivad insats. Men det är en kraftfull manifestation att så många människor är beredda att ta av sin fritid för att städa upp och visa att man vill ha ett skräpfritt Sverige säger Anna Linusson. Vid klipporna ovanför stranden kommer Istvan Balog utbytesstudent vid Göteborgs universitet släpande på två plastsäckar fyllda med skräp. Skräpet gömmer sig bland klipporna konstaterar han nöjt medan han visar upp innehållet i säckarna. Han kommer från Ungern och har aldrig varit vid Askimsbadet tidigare men ser fram emot att kunna komma tillbaka för att bada på en ren strand i sommar. Problemet är att skräpet kommer in från havet under hela året och det efter några veckor kan ligga lika mycket skräp bland vassen och på sandstranden vid Askimsbadet. Idag är strandstädningen en fråga för kommunerna även om skräpet är nationellt eller internationellt och det kostar mycket pengar att hålla stränderna rena. Det måste till mer pengar om vi ska klara av att hålla skräpet borta från stränderna. Vi måste utöka strandstädningarna och de måste pågå under en större del av året om vi ska få bukt med problemet. I dagsläget hinner vi städa stränderna en gång under sommaren och ur mitt perspektiv är det egentligen bara en kostnadsfråga säger Lauri Perälä på Park- och naturförvaltningen i Göteborgs stad. Tillfälliga lösningar Ansvaret för strandstädningen är en tung ekonomisk börda för kommunerna och även om statssekreterare Anders Flanking ser möjligheterna med ett stöd från staten när kommunernas ekonomi inte går ihop lyfter han individansvaret för en ren miljö som ännu viktigare. Oavsett vilken attityd vi i Sverige har till nedskräpning kommer snabbmatskedjor fortsätta paketera maten i förpackningar med hög skräppotential båtar på internationella farvatten kommer att tappa last och redskap över bord och plastindustrin kommer att fortsätta producera produkter som efter att de förbrukats hamnar i våra hav. Det vi håller på med nu är egentligen tillfälliga lösningar de är nödvändiga men Den marina nedskräpningen är ett gigantiskt problem. För att komma åt det här behövs det kraftfullare internationella konventioner. inte tillräckliga. En manifestation som Kusträddardagen är ett bra sätt att lyfta frågan. Staten måste hjälpa till att lösa de här problemen men vi måste också lyfta frågan internationellt och hitta en långsiktig strategi och jobba mot att producera mindre plast både här hemma och i andra länder säger Björn Sjöberg avdelningschef på Havsoch vattenmyndigheten. Alla kan ju göra något Det kommer att dröja innan man kan ana resultaten av Havs- och vattenmyndighetens långsiktiga strategier men under tiden har alla Kusträddare som engagerats från Strömstad till Simrishamn gjort en insats i rätt riktning. Framförallt kommer de sannolikt aldrig själva bidra till nedskräpning för de vet att någon till slut kommer att bli tvungen att städa upp det. Ingen kan göra allt men alla kan ju göra något. Det skulle kännas så pinsamt att se kommande generationer växa upp i en värld som vi har sabbat bara för att vi inte orkade städa upp efter oss säger Pernilla Andersson. Skräpet sorteras av Kusträddarna direkt på stranden. Sorteringen är nödvändig eftersom det är en förutsättning för effektiv återvinning. 233 Kusträddare hjälptes åt att samla in skräp på Askimsbadet i Göteborg. De samlade bland annat in 154 kilo plast och 42 kilo metallskrot. Har man själv varit ute och plockat upp skräpet så kommer man inte att skräpa ner själv säger Anders Flanking statssekreterare. Pernilla Andersson artist och Anna Linusson VD för Håll Sverige Rent hjälper till att städa stränder under Kusträddardagen. >> Läs en intervju med Pernilla Andersson på sidorna >> Vad kan man göra med skräpet? Kolla in sidorna >> Kusträddardagen i siffror på nästa uppslag 6 Håll Sverige rent kusträddarna Håll Sverige rent kusträddarna 7
5 resultat Kusträddardagen i siffror 11 ton skräp på en enda dag Farligt avfall fiskeredskap plastdunkar träspill och mycket annat på bara några timmar samlade nära lördagslediga människor in mer än elva ton skräp på tolv stränder mellan Strömstad och Simrishamn under Kusträddardagen den 21 april. Mest plast samlades in i Strömstad 630 kilo bara på en enda strand. text petra holgersson foto ola jacobsen petra holgersson På de tolv stränderna där Håll Sverige Rent anordnade aktiviteter på Kusträddardagen samlades allt från föreningar scoutkårer surfare enskilda medborgare barnfamiljer till politiker och tjänstemän för att plocka skräp. Utöver dessa tolv stränder ordnade kommuner privatpersoner och föreningar aktiviteter även på andra platser. Lokala naturskyddsföreningen i Tanum ordnade till exempel strandstädning på ön Trinisla vilket lockade omkring 15 personer. Glommens samhällsförening ordnade aktiviteter som lockade ett 70-tal Kusträddare. insamlat skräp i kilo Plast plast plast. Den övervägande delen av det insamlade skräpet bestod av plast. Sopsäckarna fylldes snabbt I Kåseberga deltog Skånes vågsurfare och på Nordiska Akvarellmuseet på Tjörn fanns möjlighet att skapa konst av skräpet. (Läs mer om det på s. 20.) Mest skräp samlades in i norra Bohuslän men på alla orter fylldes sopsäckarna snabbt med skräp. Mycket av skräpet som samlades var ilandflutet men även skräp som slängts på stranden förekom flitigt. Kusträddarna samlade in runt 100 kubikmeter skräp som sammanlagt vägde drygt elva ton. Totalt samlades kilo Båstad skräp in under Kusträddardagen på de tolv stränder där Håll Sverige Rent var på plats. 177 kilo farligt avfall Stena Recycling hjälpte till med insamling och omhändertagande av skräp från Strömstad Kungälv Göteborg Varberg Halmstad Båstad Helsingborg Landskrona och Simrishamn. I Tanum Sotenäs och Lysekil stöttade Rambo AB med insamling och omhändertagande av skräpet. Det vanligaste skräpet var plast följt av trä och skrot. Hela 177 kilo farligt avfall samlades in som spillolja sprayburkar och batterier. Mycket av skräpet bestod av fiskeredskap förpackningar och plastdunkar men även möbler en rökgranat lampor bildäck bilbarnstolar tvättställ fyrverkerier kläder cyklar och skor hamnade i de gula säckarna. På finns fler siffror. Tanum Strömstad Kungälv Göteborg Varberg Halmstad Helsingborg Landskrona Simrishamn Sotenäs Lysekil Totalt Brännbart Plast Trä Skrot och metaller Deponi Farligt avfall Totalt Det brukar vara skräpigt här. Det är mycket som blåser in från havet säger Jenny Toth som får hjälp att samla skräp av dottern Ida Nygren på Askimsbadet. Anita Tullrot och Stefan Husar från Kosterhavets nationalpark tillsammans med Håll Sverige Rents personal John Jäverbrink och Carina Victorin. Plastdunkar samlades in på nästan alla stränder. På Västra Rossö deltog många Kusträddare som tillsammans fick ihop massor med skräp. Sofia Arvidsson ansvarig på återvinningsföretaget Stena Recycling för att samla in och återvinna skräpet från Kusträddardagen. Stena Recycling: Det var mer än vi räknat med Efter att Kusträddarna rensat stränderna från skräp har Stena Recycling ansvarat för hämtning och återvinning vid nio av tolv stränder. Redan på stranden har skräpet sorterats enligt Stenas anvisningar. De vanligaste fraktionerna från Kusträddardagen är plast och trä. Träet energiåtervinns alltså förbränns till värme medan plasten återvinns så långt det går. När man pratar om plast och återvinning är det framförallt mjukplasten som är åtråvärd. Tyvärr var mjukplasten som samlades in i samband med Kusträddardagen förorenad och därför svår att återvinna till ny plast. Istället energiåtervinns den säger Sofia Arvidsson Key account manager på Stena Recycling i Göteborg. Hårdplasten från stränderna är däremot renare så den går att återvinna i högre grad. Den återvunna plasten blir råvara till nya plastförpackningar. Kusträddarna har även samlat in en hel del farligt avfall som sprayburkar spillolja batterier. Oljerester går inte att få ut ur dunkarna så de förbränns i verk med speciell rening för förbränning av farligt avfall. Sofia Arvidsson är imponerad över mängden skräp som kusträddarna lyckades samla in. Det har överlag kommit in mer skräp under Kusträddardagen än vad vi hade förväntat oss. Det är tråkigt att det är så mycket skräp på stränderna men det är ju fantastiskt att alla de här människorna har samlat in det och att det är borta från våra stränder. ola jacobsen 8 Håll Sverige rent kusträddarna Håll Sverige rent kusträddarna 9
6 aktuellt Ny Sifo-studie: 25 av 27 kommuner har problem med skräp Strandskräpet kostar miljoner 100 Bedriver ni i kommunen något förebyggande arbete för att minska den marina nedskräpningen? Sifo har på uppdrag av Håll Sverige Rent genomfört tre undersökningar. En där kommuner undersöktes och två med boende i kommuner längs Västerhavet och södra Östersjön från Strömstad till Simrishamn. 27 kommuner och boende har intervjuats. 100 Finns det en särskild pott i kommunens budget för årlig strandstädning? För kommunerna längs västkusten och södra Östersjön är problemen med ilandflutet avfall stora. Bara 2 av 27 undersökta kommuner uppger att de inte har problem med skräp på sina stränder. För de värst drabbade kommunerna kostar problemet miljontals kronor varje år. Det visar en Sifo-undersökning som Håll Sverige Rent genomfört i samband med kampanjen Kusträddarna. text ola jacobsen petra holgersson Emma Martinelle 0 Ja: 41 % Nej 48 % Vet ej: 11 % Källa: Kommunundersökning Har du den senaste tiden uppmärksammats på problematiken kring marin nedskräpning och skräp längs stränder? 0 Ja: 55 % Nej 45 % Källa: Kommunundersökning Problemet med marin nedskräpning märks längs hela västkusten och södra Östersjön bara 2 av 27 undersökta kommuner uppger i Sifo-undersökningen att nedskräpning inte alls är ett stort problem. 41 procent av de tillfrågade kommunerna uppger att det har mycket stora eller stora problem med marin nedskräpning. I norra Bohuslän som är värst drabbat av ilandflutet avfall kostar strandstädningen stora summor. Fem kommuner uppger att de lägger mer än en miljon kronor om året på städning. Skräp från Tyskland och England Även om strandskräpet längs Västkusten till en del består av glasspapper och fimpar från badgäster är det det ilandflutna skräpet som är det största problemet enligt kommunerna i undersökningen. På vissa kuststräckor uppskattas att 100 procent av det skräp som ligger på kusten är ilandflutet. Enligt kommunerna i Sifo-undersökningen kommer skräpet främst från Tyskland England Polen och Danmark. Plast vanligast En annan slutsats från Sifo-undersökningen är att plast är det vanligaste skräpet. Nästan alla kommuner uppger att de har en uppfattning om vad för skräpmaterial som dominerar på deras stränder och plast är det material som dominerar. Efter plast kommer trä virke samt aluminiumburkar och glasflaskor. Vår undersökning visar tydligt att kommunerna upplever att den marina nedskräpningen är ett stort problem. Med vår kampanj Kusträddarna vill vi sätta fokus på frågan och öka medvetenheten kring problemet säger Anna Linusson VD på Håll Sverige Rent. Vår undersökning visar tydligt att kommunerna upplever att den marina nedskräpningen är ett stort problem. 50 Tycker du att marin nedskräpning är ett globalt miljöproblem? Stämmer mycket bra: Nej 38 % Vet ej: 1 % Källa: Attitydsundersökning (uppföljande) Ja: 61 % 100 Organiseras årlig strandstädning i er kommun? 5 av 6 boende upplever avfallet som ett problem 87 procent av de boende längs kusten i Skåne Halland och Bohuslän upplever skräpet på stranden som ett problem. Det visar en attitydsundersökning som Sifo genomförde i början av kampanjen på uppdrag av Håll Sverige Rent. Undersökningen som bygger på intervjuer med personer speglar väl problemet med stora mängder ilandflutet avfall längs norra Bohuskusten. 12 procent av de boende där upplever att skräp längs stränderna är ett stort problem. Men även längs den skånska och halländska kusten upplever 6 9 procent av de boende att skräp längs stränderna är ett stort problem. I hela undersökningsområdet är det bara knappt 11 procent som upplever att skräp längs stränderna inte är något problem. Uppfattningen att marin nedskräpning är ett globalt miljöproblem är starkast bland de boende längs Bohuskusten. Det är också här man tycker att nedskräpningen har ökat mest de senaste åren. En uppföljande Sifo-undersökning med samma urvalsgrupp och antal intervjuer visar vidare att personer boende vid Bohuskusten i stor utsträckning uppmärksammats på problematiken kring marin nedskräpning den senaste tiden (67 procent). 0 Södra Skåne: 26 % Öresund: 32 % Halland och norra Skåne: 34 % Källa: Attitydsundersökning (nuläge) Bohuskusten: 37 % 0 Ja: 81 % Nej 15 % Vet ej: 4 % Källa: Kommunundersökning 10 Håll Sverige rent kusträddarna Håll Sverige rent kusträddarna 11
7 inblick Därför är det så viktigt att minska nedskräpningen många lösningar på stort problem Den marina nedskräpningen är ett allvarligt miljöproblem. Varje år hamnar ofantliga mängder skräp i våra hav. Skräpet skadar de djur som lever i och av havet samtidigt som nedskräpningen också har andra miljömässiga sociala och ekonomiska effekter. Men det finns lösningar. text & foto petra holgersson ola jacobsen Noaa expertens tips Per Nilsson lektor i marin ekologi vid institutionen för biologi och miljövetenskap Göteborgs universitet: 3 aspekter av marin nedskräpning 1. Påverkar människor Nedskräpningen kan göra kuster och stränder fula tråkiga och farliga att vistas på. Vi går miste om en friluftsupplevelse och blir mindre benägna att själva hålla ordning. Dessutom finns en risk för skador att man helt enkelt skär sig på avfallet eller får i sig kemikalier oljerester eller annat skadligt avfall. Frågan om marin nedskräpning är komplex. Skräpet hamnar i havet både från hav och land och färdas långa sträckor med strömmar och stormar. Och skräpet ställer till med enorma problem. Mängder av sjöfåglar fiskar och marina däggdjur dör eller skadas när de trasslar in sig i skräpet eller misstar det för mat. Förutom de omfattande skadorna på det marina livet kostar nedskräpningen även stora summor genom nödvändiga städinsatser skadade fartyg och minskade turistintäkter. Åtgärder mot nedskräpningen måste ske genom en rad olika åtgärder på såväl lokal som regional och internationell nivå. Genom kampanjen Kusträddarna vill Håll Sverige Rent lyfta frågan om marin nedskräpning. Att medvetandegöra problemet är en viktig åtgärd. Genom att göra människor medvetna om problemet är det möjligt att påverka beteenden att helt enkelt få människor att inte vilja skräpa ned. Stötta andra viktigt Samtidigt vill Håll Sverige Rent stötta de organisationer runt om i landet exempelvis KIMO Sverige och KIMO Baltic Sea Västkuststiftelsen Attraktiv kust och Tillväxtkontoret i Bohuslän kommuner och ideella föreningar som precis som Håll Sverige Rent arbetar aktivt för att minska den marina nedskräpningen. Mycket arbete genomförs redan idag bland annat genom kostsamma städinsatser samt lobbyarbete 2. Påverkar djur och natur Marint skräp dödar djur fåglar och fiskar dels genom insnärjning och dels genom att de äter skräpet och kan dö av svält. Här finns också en tickande bomb i form av den plast som bryts ner till så kallade mikropartiklar. Studier visar att vanliga blåmusslor tar upp mikroplast i sitt cirkulationssystem. mot beslutsfattare på olika nivåer. Ett viktigt led i arbetet är att få koll på skräpet längs vår kust. Idag finns det mycket knapphändiga data längs den svenska kusten förutom i norra Bohuslän där skräpmätningar genomförts under en längre tid. Håll Sverige Rent kommer under året att genomföra ett antal skräpmätningar längs hela Sveriges kust för att ta reda på mer om den marina nedskräpningen. (Läs mer om skräpmätningar på sidorna ) Andra åtgärder kan vara effektivare infrastrukturlösningar bättre avfallshantering skärpt lagstiftning och kraftfullare övervakningsåtgärder samt åtgärder i både producent- och konsumentledet. 3. Påverkar ekonomin Det marina skräpet kostar pengar. Allt från insnärjning av plast i fartygens propellrar plast i vattenintagen och motorerna till uteblivna inkomster från turism om man inte städar stränderna alternativt höga kostnader för städning om man städar. Ekonomin är ett starkt incitament för att ta itu med problemet eftersom det är lätt att sätta en prislapp på vad det kostar att inte göra någonting. Så här kan det se ut på en helt vanlig svensk strand idag. Den här bilden är tagen på Kusträddardagen på Västra Rossö utanför Strömstad. Håll Sverige Rents arbete mot marin nedskräpning några projekt Fishing for litter projekt där yrkesfiskare tar med sig skräp in i hamn i samarbete med KIMO Baltic Sea. Marlin Baltic Marine Litter internationellt projekt kring marin nedskräpning i Östersjön. Spökgarn yrkesfiskare draggar efter borttappade fiskegarn i samarbete med KIMO Baltic Sea. Baltic Sea Waste Campaign a wake up tour turné om skräp kring Östersjön med Folke Rydén. Blå Flagg miljöutmärkelse som Håll Sverige Rent administrerar. visste du att... Omkring ton skräp dumpas i Nordsjön varje år. Endast 15 procent av skräpet flyter i land resten sjunker till botten eller flyter runt. Ungefär 75 procent av skräpet är plast. Kampanjer För strandskräp handlar det till exempel om att inte slänga skräpet. Här spelar kampanjer och rätt placerade och skötta soptunnor stor roll. Lätt att göra rätt För avfallsdumpning till havs handlar det dels om att enas om gemensamma förbud. Men det är viktigt att avfallsmottagningen i hamn är så enkel att fartygen verkligen använder den. Det ska löna sig att återvinna Förbättra möjligheterna till återvinning genom att införa högre pantavgifter och pant på fler grejer. Det måste löna sig att återvinna. Bättre hantering Förbättra och bygg ut avfallshanteringen i fler länder. Idag är det fort farande vanligt med öppna soptippar som avfallet kan blåsa och sköljas bort från. Inte en lösning Det handlar i grunden om hela vårt materialflödessamhälle. Det finns inte en lösning utan många olika lösningar för olika källor. 12 Håll Sverige rent kusträddarna Håll Sverige rent kusträddarna 13
8 tävling En viktig del i Kusträddardagen var att fånga nedskräpningen på bild så att frågan kan föras vidare. Därför anordnade Håll Sverige Rent en fototävling och det var många som plockade fram kameran eller deltog genom att ladda upp sina bästa skräpbilder med Håll Sverige Rents app. Här är de tre vinnarbilderna och ett axplock av alla medtävlande. skräpbilder Kusträddarnas egna foton 1:a pris Håll Sverige Rent är Kusträddaren Michaela Enereds uppmaning och med den bilden kammade hon hem kronor i vinstpengar i kategorin Privatperson. Anna Norman blev god tvåa med sin skräpgubbe (till höger) och vann därmed kronor. Missionskyrkans scoutkår i Trollhättan (mitten) vann kategorin Förening och fick kronor i vinst. Grattis! 2:a pris de satt i juryn Juryn gjorde sin bedömning utifrån vad det var för skräp på bilderna samt bildens komposition. Juryn bestod av Anna Linusson VD Håll Sverige Rent; Pernilla Andersson artist och ambassadör för Kusträddarna; Bengt Wallin båtmässan i Göteborg (som bidrog med vinstpengar till tävlingen); Kristian Pohl fotograf och Maud Larsen kommunikationschef Havs- och vattenmyndigheten. Många av deltagarna i fototävlingen använde Håll Sverige Rents mobilapplikation som man även kan rapportera nedskräpning med. Appen finns för både Android och Iphone och heter Håll Sverige Rent. 14 Håll Sverige rent kusträddarna Håll Sverige rent kusträddarna 15
9 inblick Generaldirektörens väg mot målen Uppdrag: Rädda haven Kampanjer som Kusträddarna är helt avgörande för att Sverige ska kunna leva upp till de ambitiösa målen i den nya havsmiljöförordningen. Det säger Björn Risinger generaldirektör på Havs- och vattenmyndigheten. text ola jacobsen petra holgersson foto ola jacobsen björn risinger Yrke: Generaldirektör på Havs- och vattenmyndigheten. Ålder: 51 år. Familj: Fru fyra barn. Drivkraft: Att få arbeta med ett ämnesområde som jag brinner för och få vara med och bygga upp en helt ny myndighet. Bor: I Falun och Göteborg. När jag inte jobbar: Lyssnar när resten av min familj spelar folkmusik badar och fiskar signalkräftor. Som generaldirektör för den nyinrättade Havsoch vattenmyndigheten HaV ska Björn Risinger se till att havsmiljöförordningens mål uppfylls. Till år 2020 ska både Nordsjön och Östersjön nå god miljöstatus. Ett av de stora problemen är marin nedskräpning. Det är ju alltid fel att skräpa ner och det blir inte mindre fel bara för att man lämnar skräpet i havet. Ute till havs är problemet stort till exempel tar plastdelar i vattnet död på fåglar och marina dägg djur. Men vi ser även tydliga problem i norra Bohuslän där det driver iland skräp säger Björn Risinger. Det ilandflutna skräpet är ett genomsnitt av allt skräp som flyter runt i Nordostatlanten. I norra Bohuslän är det allt från mjölkkartonger från alla Europas länder till trossar och dunkar. Till det kommer skräp med olja. Det rör sig om oavsiktligt eller avsiktligt utsläppt olja från fartyg både bränsle och maskinolja. Har tagit fram stor rapport Den svenska havsmiljöförordningen innehåller bland annat målsättningen att nå god miljöstatus i Nordsjön och Östersjön senast år På myndigheten pågår arbetet för fullt för att nå målen. Just nu har vi tagit fram en stor rapport med mål och miljökvalitetsnormer för haven. Men i väldigt stor utsträckning handlar det om ett informationsoch kommunikationsarbete. Alla samhällssektorer bidrar och vi behöver alla vara aktsamma om havet. Public Awareness en viktig del Ett sätt att nå målen är genom internationella förhandlingar där Havs- och vattenmyndigheten stöttar regeringen. Ett annat sätt är genom olika informationsprojekt som till exempel Kusträddarna. Vi tycker att det är ett bra projekt och har därför bidragit till verksamheten. Kusträddarna skapar uppmärksamhet samtidigt som man gör någonting. Kampanjen mobiliserar dels alla dem som redan är intresserade av frågan men ett ännu viktigare syfte är att sprida kännedom och öka intresset bland fler. Att plocka upp skräpet är bara att behandla symptomet men om man lyckas med kampanjen är det ett sätt att väcka intresse för att åtgärda källan till problemet. Björn Risinger ser Public Awareness som en viktig del i arbetet med att nå målen i havsmiljödirektivet och havsmiljöförordningen. Jag tror att det är helt avgörande. Det finns ingen snabb lösning på problemen utan det behövs en bred samsyn kring att vi alla har ansvar. Vi tycker att det är ett bra projekt och har därför bidragit till verksamheten. Kusträddarna skapar uppmärksamhet samtidigt som man gör någonting. Havs- och vattenmyndigheten ska bland annat se till att Nordsjön och Östersjön når god miljöstatus. Mycket slängs i våra hav bland annat stolar. att slänga skräp är förbjudet här är lagarna som styr Nationell lagstiftning I Sverige är det sedan länge förbjudet att skräpa ned. Miljöbalken Ingen får skräpa ned utomhus på en plats som allmänheten har tillträde eller insyn till. Havsmiljöförordning Marint avfall finns med som en av elva så kallade deskriptorer i EU:s havsmiljödirektiv och Havs- och vattenmyndigheten tar fram en miljökvalitetsnorm för marint avfall som innebär att avfallsmängderna ska minska. Internationell lagstiftning Det finns en rad internationella överenskommelser som förbjuder dumpning av avfall till havs. För att internationell lagstiftning ska gälla i en stat måste staten skriva på konventionen och dess protokoll. Några av de internationella överenskommelserna är: FN:s havsrättskonvention. En global FN-konvention om världshavet och dess resurser. Innehåller skrivningar om hur havsmiljön ska skyddas. Sekretariat i New York. International Convention for the Prevention of Pollution from Ships Marpol. Innehåller regler som ska förhindra fartyg från att förorena miljön. Efter en revidering av konventionen förra året är det helt förbjudet att kasta avfall i havet förutom visst avfall som till exempel matrester och vatten som använts för att städa däck. Reglerna är införlivade i svensk lagstiftning genom Sjöfartsverkets föreskrifter. Londonkonventionen och Londonprotokollet. Konvention om förhindrandet av havsföroreningar till följd av dumpning av avfall och annat material. All dumpning av varje form av avfall eller ämne på internationellt vatten och i parternas territorialhav är förbjuden. Dock finns det undantag för vissa avfallskategorier till exempel muddermassor avloppsslam fiskrens och naturligt organiskt material. Den internationella sjöfartsorganisationen IMO sköter den dagliga administrationen av konventionen och protokollet. OSPAR-konventionen. Skydd av den marina miljön i Nordostatlanten. Innehåller regler mot förorening genom dumpning. OSPAR-kommissionen har ett fristående sekretariat i London. Helsingforskonventionen även kallad Helcom. Konventionen om skydd av Östersjöns marina miljö. Innehåller ett generellt dumpningsförbud samt bilagor där det finns vissa undantag från dumpningsförbudet. Helsingforskommissionen har ett fristående sekretariat som är placerat i Helsingfors. 16 Håll Sverige rent kusträddarna Håll Sverige rent kusträddarna 17
10 pernilla om... havets betydelse: Det ger mig frihet. Och ödmjukhet. Jag tittar på det varje dag och tänker: Jag är bara en liten fjant jämfört med dig och du har alltid funnits. Alla stora stadsproblem försvinner och jag får distans till mitt liv. att bo i skärgården: För att jag som mina vänner säger är Sveriges mest sociala enstöring. Jag vill kunna välja jag behöver lugn och ro natur och fiske annars blir jag en sämre kopia av mig själv. Att bo i skärgården håller mig sund och vettig. att samarbeta med Håll Sverige Rent: Där finns en positiv vilja att förändra det har varit ett roligt och fint samarbete med några av de trevligaste och mest hängivna människor jag träffat. Jag behöver lugn och ro natur och fiske annars blir jag en sämre kopia av mig själv. För artisten Pernilla Andersson är rena ständer och hav en hjärtefråga. Som skärgårdsbo ser hon problemet med nedskräpningen på nära håll. Vi måste belysa det så mycket vi kan få en skräpplockaranda i folk säger hon. Jag vill få folk att agera Pernilla Andersson slog igenom stort i Melodifestivalen Nu vill hon använda sin tid i rampljuset till att dra uppmärksamhet till problemet med marin nedskräpning genom att vara ambassadör för Kusträddarna. Varje gång jag går på stranden plockar jag med mig skräp ibland stora bensindunkar säger hon. Hur märker du av problemet med marin nedskräpning? Jag märkte det i samband med att vi flyttade ut i skärgården för sex år sedan jag och min man. Det är ju såklart tråkigt att man är så beskaffad att man måste se problem framför sig för att förstå dem. Jag går väldigt mycket på stränderna på Runmarö och varje gång de senaste tre åren har jag plockat med mig frigolit plast leksaker flaskor ja ibland stora bensindunkar hem. Vad tror du är lösningen? Om det funnits en enkel lösning är jag säker på att den redan tillämpats men jag tror att vi måste belysa problemet så mycket vi kan få en skräpplockaranda i folk. Ofta tror jag att vi människor tänker: det där är inte min skit jag har inte med det att göra. Det är så vi ser hela världen idag man sköter sitt och glömmer att allt måste vara ett samarbete. Även om det inte är jag som kastat bensindunkar i havet så är det viktigt att jag plockar upp den när jag ser den annars gör det skada på den natur vi alla ska leva i. Jag tror också att vi måste få fram ett gemensamt regelsystem för alla länder för att undvika att man dumpar skräp i andras vatten. Varför är du Kusträddare? Det är väl bra att använda sina 15 minutes of fame till något vettigt. Om jag kan dra uppmärksamhet till den här frågan genom mitt artisteri eller personen jag är så självklart varför skulle jag inte göra det? Jag bor dessutom mitt i skärgården och kanske ser det tydligare än de som bor i stan. Jag hoppas att jag kanske kan få folk att se problemet och agera. Varför är det viktigt att engagera sig? För mig är det viktigt att känna att jag gjort något vettigt och bra för vår miljö. Jag vill inte intervju Pernilla Andersson ambassadör för Kusträddarna: text & foto ola jacobsen pernilla andersson Namn: Pernilla Andersson Dregen. Ålder: 37 år. Yrke: Artist låtskrivare producent. Bor: Runmarö. Familj: Dregen katten Gråben. Bästa strandminne: Indien som 25-åring första långresan kände mig mäktig och modig som åkt över halva jordklotet och nu satt på en liten restaurang med stekt ris och en öl och hade hamnat i en helt ny kultur. Det minns jag än idag som en av de finaste upplevelser jag varit med om. vakna upp om 20 år och säga till mina barn: Titta på havet så fint det är men du kan aldrig bada det är för giftigt och skräpigt. Eller: Kom så åker vi till vattenmuseet och kollar på fiskar. De kunde man fiska när jag var ung men sedan förstörde vi miljön för dem så nu får du titta i akvariet hur de ser ut. Varifrån kommer ditt engagemang? Jag vet inte riktigt kanske var det när vi flyttade ut i skärgården och fisken försvann jag är ju en ivrig sportfiskare. Kanske var det en bensindunk för mycket? En sak som verkligen gjorde mig intresserad av att försöka göra skillnad är mina många resor i Asien. Indien Vietnam Malaysia mängden av skräp som flyter i haven där är fruktansvärd. Jag grät på min senaste resa nere i Malaysia vi skulle snorkla vid ett av världens största rev och tog en båt för att komma dit. Sopor möbler gamla blöjor och mängder med plastflaskor låg hela vägen ut till ön och då åkte vi i två timmar. Det finns till och med plastrev numera som fiskarna bosatt sig under för att få skydd det är stora rev av sopor och plast som trycks ihop till öar och flyter runt i haven. Så vill jag aldrig se svenska skärgården bli. Men så blir det om ingen tar ansvar. Hur tror du att framtiden ser ut för haven? Jag tror att haven måste räddas omgående vi har förstört så mycket och tagit så mycket ifrån det. Ekosystem som vi är beroende av slås ut vi släpper ut gift och skräpar ner. Jag skäms ofta när jag tänker på att jag tillhör ett släkte som suger ut och förstör så mycket som människan faktiskt gör. Men det positiva är att många människor reagerar nu att barn i skolan får lära sig om miljövård och att vi sakta försöker vända problemet. Hoppas det inte går för sakta bara. Vad är ditt budskap? Kasta inte skräp i havet. Och plocka upp skräpet du ser även om det inte är du som kastat det! 18 Håll Sverige rent kusträddarna Håll Sverige rent kusträddarna 19
11 reportage Samarbeten med andra aktörer Sofia och hennes storebror Marco har samlat skräp på stranden hela eftermiddagen. Jag tror att det här ska föreställa ett fotbollsnät men det är nog mest bara något konstigt förklarar Sofia. Från början var nog det här en slags leksaksboll sen blev det skräp men nu målar jag på den så att det blir ett konstverk berättar Marco. Här blir skräp konst Kusträddardagen den 21 april är inte bara en skräpplockardag på stranden. Projektet har också skapat en rad samarbeten med lokala och regionala aktörer. En av dem är Nordiska Akvarellmuseet där det uppsamlade skräpet blir till konst i museets verkstad. Lena Eriksson. text olle agebro foto ola jacobsen På Tjörn är inte Kusträddardagen över bara för att plastsäcken är fylld med skräp. I samarbete med Håll Sverige Rent har Nordiska Akvarellmuseet engagerat sig i frågan om marint skräp. Under några vårveckor får besökarna göra spruckna frigolitbitar tillknycklade petflaskor sönderslitna fiskenät och missfärgade plastpåsar till konstverk i museets verkstad. Vid en första anblick måste Nordiska Akvarellmuseets havsvik längs med Tjörns västra kust framstå som en av de vackraste platserna i Sverige. Men när man tittar närmre i de kala klippskrevorna eller ner i det klara vattnet ser man snart plastpåsar som flyter runt och trasiga stolar som rostar på havets botten. Under våren har den finska konstnären Anu Tuominen ställt ut sin konst på museet. Hennes installationer är ofta sammansatta av objekt hon samlat på sig över lång tid ofta färgkoordinerade enligt enhetliga scheman. Medan hon samlar på sig material till sina installationer promenerar hon ofta längs med stränderna med två plastpåsar en för skräp som borde ha kastats i en soptunna och en för skräp som kanske kan bli en del i ett konstverk. Samma idé präglar Kusträddarnas verk som under dagen tagit form i museets verkstad. Istället för att slänga alla strandfynd får besökarna möjlighet att skapa något vackert av skräpet. När barnen får jobba med skräpet förvandlas Konstnären Anu Tuominens installationer är ofta färgkoordinerade enligt enhetliga scheman. Leah Fjällbrant torkar sitt skräpverk. Genom att jobba med skräp som inte har något värde vågar man mycket mer säger Lena Eriksson. plötsligt obetydliga prylar till något helt nytt en kam kan bli till en gräsmatta en flaska blir ett träd. När man tar in skräpet och gör konst av det öppnar man också sina ögon för att allt inte behöver vara vad det först ser ut som förklarar Lena Eriksson pedagogisk ledare på Nordiska Akvarellmuseet. Även den mest obetydliga frigolitbiten blir en del i ett konstprojekt som ställer frågor som rör våra förutfattade meningar och vår begränsade förmåga att se tingens fullständiga potential. Det belyser problemet med att det som kastas aldrig bara försvinner det är snarare så att det som kastas fortsätter att finnas det flyter bara omkring i haven. När man ser de här konstverken kan man inte låta bli att ställa sig frågan om när något är skräp och när det blir något annat. Men det finns också en poäng med att låta människor som i vanliga fall inte sysslar med konst få prova på det i det här sammanhanget. När man skapar är det väldigt frigörande att jobba med skräp man vågar testa saker som man inte hade vågat på ett dyrt akvarellpapper. Det vita pappret blir hämmande för kreativiteten och genom att jobba med skräp som inte har något värde vågar man mycket mer säger Lena Eriksson. anna-karin s. öjerskog Ålder: 45 år. Yrke: Egenföretagare inom personlig ledarskapsutveckling och affärsutveckling. Hemsida: Bor: Lilla Edet. Familj: Gift två barn. När jag är ledig: Åker längdskidor jagar och seglar. Övrigt: VM-guld VMsilver utsedd till Årets seglare av Svenska Seglarförbundet. oumbärliga kommuner Utan samarbetet med kustkommunerna från Strömstad till Simrishamn hade Kusträddarkampanjen varit svår att genomföra. I de kommuner där Håll Sverige Rent anordnade aktiviteter på Kusträddardagen hjälpte kommunerna till med att rekrytera Kusträddare och på många håll deltog kommunen i samband med själva dagen. En del kommuner valde också att anordna egna aktiviteter på Kusträddardagen. Men även surfare scoutföreningar lokala naturskyddsföreningar samhällsföreningar och företag bidrog stort. Det är bara att gå rätt ut och göra något åt det För egenföretagaren och världsmästaren i segling Anna-Karin S. Öjerskog är marin nedskräpning ett uppenbart problem. Hon seglar mitt bland skräpet när hon är ute med sin familj längs Bohuskusten. Därför var det självklart att engagera sig i Kusträddarna. Det är väldigt tillfredsställande att dra på sig stövlar och handskar och göra något konkret. Att jobba ett par timmar och se hur fint det blir. Jag känner ansvar för att visa mina barn att man inte bara ska sitta ner och klaga det är bara att gå rätt ut och göra något åt det. Naturligtvis ska man inte slänga skräp själv heller säger hon. Förutom att plocka skräp under själva Kusträddardagen har hon bidragit ekonomiskt till projektet. För mig är naturen otroligt viktig. Både privat och som egenföretagare. Jag investerar fem procent av min omsättning i naturen varje år. Jag ser det som en investering inte som välgörenhet. Många storföretag delar med sig av sin vinst genom sponsring och gåvor men Anna-Karin S. Öjerskog bestämde sig för att avsätta pengar redan innan hon tjänat sin första krona. Jag är helt beroende av naturen för att lyckas med mina affärer eftersom den ger mig de bästa kreativa idéerna. Min revisor blir galen på mig för att jag vill ta det på omsättningen och inte på resultatet men jag är stolt över det och tycker att fler borde göra som jag gör. Samarbete med kommuner är en förutsättning för renare kuster. 20 Håll Sverige rent kusträddarna Håll Sverige rent kusträddarna 21
12 Världens utblick Internationell kamp mot skräpet insatser Kusträddarnas arbete är ett lokalt initiativ för att uppmärksamma ett globalt problem. Lyckligtvis finns liknande initiativ över hela världen. Från Östersjön till Stilla Havet arbetar enskilda volontärer och världsomspännande organisationer för en bättre havsmiljö. text olle agebro Foto: Jordglob.se Förbjuden plast Den genomsnittlige EU-invånaren använder 500 plastpåsar om året totalt handlar det om drygt 3 miljoner ton plast som ofta slängs och hamnar i havet. EU letar nu efter en lösning och både förbud mot plastpåsar plastpåseskatt och biologiskt nedbrytbara alternativ har diskuterats. trålar i atlantens Plastsoppa Sedan 25 år tillbaka har närmare studenter från Sea Education Association trålat med finmaskiga fiskenät i Atlanten för att rensa havet från plast. På en kvadratkilometer kan det finnas så mycket som plastbitar ofta så små att fåglar och fiskar sväljer dem som mat. Turister sätts i arbete På den västindiska ön Bonaire har dykcentret Yellow Submarine hittat ett sätt att ta hjälp av turisterna istället för att se dem som en orsak till nedskräpningen. Under en dag per år engagerar de turister och lokala dykare i en städexpedition på havsbotten. Det resulterar i omkring uppsamlade föremål och en ökad medvetenhet om nedskräpningens effekter hos turisterna. rökning förbjuden på kanarieö Kommunstyrelsen i orten Mogán på Gran Canarias sydkust har infört rökförbud på alla sina stränder. Och det är inte röken som är orsaken utan alla fimparna som innebär att stränderna måste städas ofta. Initiativ av oceaniska mått Under en enda helg 2011 organsierade Ocean Initiatives volontärer för att städa upp stränder i 35 länder. Samtidigt som stränderna blev rena spred de budskapet om en värld där vi undviker plastförpackningar minskar användningen av plastpåsar återanvänder och återvinner prylar istället för att slänga dem kilo skräp plockas årligen upp av drygt 400 volontärer inom projektet Keep Bermuda Beautiful. Projektet riktar sig direkt mot individer som i små grupper engagerar sig i strandstädningar flera gånger per år med det uttalade syftet att bevara den unika miljö som finns på och kring Bermudaöarna Cigarettfimpar har ideella krafter inom The Ocean Conservancys städprojekt i kustområden över hela världen plockat upp under de senaste 26 åren. Om man skulle bygga ett torn av alla cigarettfimpar skulle det bli lika högt som Empire State Buildings staplade på varandra. I Norge är man precis som på den svenska västkusten hårt drabbad av ilandflutet skräp. Här genomförde Hold Norge Rent en första strandstädardag i september 2011 som lockade över människor som hjälptes åt att rensa stränderna från skräp. Foto: Bo Eide. Sälar fastnar lätt i skräp som flyter omkring i havet de snor in sig i trasiga fiskenät men fastnar ofta också i plastpåsar och gummislangar. Om sälarna inte får hjälp av människor väntar ofta en plågsam död. Foto: Noaa seas at risk sätter press på regeringar Seas At Risk är en europeisk paraplyorganisation för ideella miljöorganisationer som bland annat arbetar med att säkerställa att regeringar världen över tar den marina nedskräpningen på allvar. fiskare hjälper till att samla skräp KIMO (Kommunernas internationella miljöorganisation) bedriver lobbyarbete forskning och projekt för en minskad marin miljöförstöring och finns i bland annat Sverige Norge och Polen. I Sverige finns KIMO Sverige och KIMO Baltic Sea. Ett av KIMO:s projekt är Fishing for Litter där yrkefiskare tar med sig det skräp som fastnar i fiskeredskapen in i hamn där skräpet sedan vägs mäts dokumenteras och tas omhand ton plast spolas årligen upp på Japans stränder. En stor del är avfall som kommer direkt från plastindustrin och Japans miljöministerium driver nu en riktad kampanj mot branschen och arbetar för hårdare lagstiftning som reglerar hur plast hanteras under tillverkning för att minska utsläppen. The Ocean Conservancy bevarar världens hav Sedan närmare 40 år har The Ocean Conservancy varit en av de mest tongivande organisationerna i arbetet för att bevara miljön i världshaven. Drygt en halv miljon ideella engagerar sig i organisationens arbete och under åren har de bland annat initierat globala strandstädningsevenemang. I de norra delarna av Stilla havet flyter en av världens största skräpansamlingar omkring. Inom Project Kaisei studeras skräpansamlingarna genom stora expeditioner. Man provar också metoder för att plocka upp delar av skräpet utan att samtidigt skada djurlivet. Foto: Ocean Conservancy 22 Håll Sverige rent kusträddarna Håll Sverige rent kusträddarna 23
13 aktuellt Nu får vi fakta om nedskräpningen För att öka kunskapen om problemet och visa möjliga källor till det marina skräpet längs hela den svenska kusten genomför Håll Sverige Rent skräpmätningar på stränder. Kunskapen ger möjlighet att bedöma vilka åtgärder som kan sättas in. renare stränder när man mäter skräpet text Emma Martinelle Ola Jacobsen foto Ola Jacobsen detta hittade vi I samband med Kusträddardagen genomfördes fyra mätningar på fyra stränder i Simrishamn Helsingborg Varberg och Göteborg. Vid mätningarna hittades mest plastskräp. I Göteborg mättes skräpet vid Lillebybadet och där fanns 434 stycken skräpföremål/100 meter. Så här såg fördelningen ut: Det är två grader varmt och regnar lätt i blåsten när Alayza Farah Jemaludin Ahmed Cafer Görgulu Raymond Kask och Ronnie Larsén från IF Warta samlas på Lillebybadet i Torslanda utanför Göteborg för att genomföra en skräpmätning. Skräpmätningar enligt den metod som Håll Sverige Rent har tagit fram genomförs tre gånger per år. Det första mättillfället vid Lillebybadet genomförs i samband med Kusträddardagen. Vi har tagit fram en metod för skräpmätning på stränder för att kunna mäta och följa upp nedskräpningen längs stränder. Det har genomförts skräpmätningar på stränder i Bohuslän tidigare enligt en metod utvecklad inom ramen för OSPAR-konventionen men det har saknats jämförbar statistik för hela vår svenska kust. Med den metod som Håll Sverige Rent har tagit fram hoppas vi kunna jämföra och följa upp skräp längs stränder i hela Sverige över tiden säger Tomas Thernström projektledare på Håll Sverige Rent. Metoden som Håll Sverige Rent tagit fram är baserad på UNEP/IOC:s internationellt harmoniserade riktlinjer vilket gör resultatet jämförbart med bland annat länder kring Östersjön. För att tillgängliggöra resultat från mätningar har Håll Sverige Rent även utvecklat en databas för inrapportering och lagring av statistik. Databasen gör det även enkelt att dra ut rapporter. Kunskapen från mätningarna ger kommuner och myndigheter möjlighet att bedöma vilka åtgärder som kan sättas in för att minska den marina nedskräpningen. Resultat från mätningar kan även användas för att lyfta problemet. Kan ha förebyggande effekt Havs- och vattenmyndigheten arbetar med havsmiljöförordningen som bland annat har som målsättning att nå god miljöstatus i Nordsjön och Östersjön senast år I och med att marin nedskräpning är något vi mäter och sätter mål för vill vi hitta bra mätmetoder. Den här metoden är så pass ny så jag kan inte säga något om den men jag hoppas att vi Plast = 827 % Metall = 46 % Tyg = 44 % Trä = 16 % Skumplast = 14 % Gummi = 09 % Fotnot: Andelen organiskt och övrigt skräp uppmättes till noll. Papper och kartong = 32 % Glas och keramik = 12 % kommer kunna använda den säger Björn Risinger generaldirektör på Havs- och vattenmyndigheten. Tomas Thernström på Håll Sverige Rent har goda erfarenheter från liknande mätmetoder i andra miljöer. Vår förhoppning är att det här ska leda till renare stränder. Vi har tidigare genomfört skräpmätningar i städer och vet att det är ett bra sätt att sätta fokus på frågan. Om mätningen lyfts upp i kommunikationen så kan det också ha en förebyggande effekt säger han. Alayza Farah och Raymond Kask från IF Warta mäter skräpet på Lillebybadet i Torslanda utanför Göteborg. Det känns bra att man faktiskt kan göra något för att hjälpa till att förbättra miljön säger Alayza Farah. SÅ GÅR EN MÄTNING till Vid en skräpmätning ska stranden delas in i tre överlappande mätytor. Ytorna ska ge en representativ bild av stranden utifrån läge och geografiska förutsättningar samt ur ett nyttjandeperspektiv. Skräpet samlas in räknas klassificeras och kategoriseras efter materialslag och skräptyp. All data registreras i en databas. Mätyta 1: Här räknas cigarettfimpar och portionssnus. Mätyta 2: Skräpföremål mellan 25 och 50 centimeter som längst (ej fimpar eller snus). Det räcker att uppskatta storleken på skräpet. Föremål som kan vara gränsfall till exempel en kapsyl ska dock räknas. Mätyta 3: Alla skräpföremål som är längre än 50 centimeter. varför mäta? Skräpmätningar bidrar till kunskap om problemet med marin nedskräpning och kan i förlängningen bidra till renare stränder. Metoden ska vara ett stöd för att: Kvantifiera och kategorisera skräp på stränder och i förlängningen utveckla metoder för att stoppa marin nedskräpning. Identifiera möjliga källor till det marina skräpet. Tillhandahålla jämförbara data för globala nationella regionala och lokala bedömningar av nedskräpningen. Öka allmänhetens medvetande om problemet med nedskräpning vid våra kuster. Öka kunskapen om hur nedskräpning påverkar marina ekosystem. 24 Håll Sverige rent kusträddarna Håll Sverige rent kusträddarna 25
14 vänner Kommuner i projekt för en attraktiv kust Samarbete ska rädda turismen Längs kusten i norra Bohuslän hotar det ilandflutna avfallet områdets viktigaste näring turismen. Det har fått fyra kustkommuner att gå samman i projektet Attraktiv kust för att försöka göra något åt saken. Kusträddarna hjälper dem att lyfta frågan. text ola jacobsen foto petra holgersson Det räcker med att visa några bilder på hur det ser ut här för att folk ska förstå hur allvarligt problemet är säger Elsie Hellström processledare Tillväxt norra Bohuslän. Elsie Hellström leder Attraktiv kust ett samarbetsprojekt mellan fyra nordbohuslänska kommu ner som tillsammans arbetar mot det marina skräpet. Det handlar dels om att forsla bort det ilandflutna marina skräpet och dels om påverkansarbete. Skräpet är ett konkret problem för oss jag jobbar med tillväxtfrågor och besöksnäringen och ser vilket hot som det här är. Men det är inte vi som skapar det här problemet vilket gör att vi inte heller kan lösa det själva säger Elsie Hellström. Därför arbetar hon långsiktigt med att medvetandegöra problemet med marin nedskräpning både regionalt nationellt och på europanivå. Det är klart att jag blev glad när jag hörde talas om Kusträddarna eftersom kampanjen på ett effektivt sätt lyfter de frågor som vi jobbar med varje dag. Men det är viktigt att tydliggöra skillnaden mellan strandskräp och ilandflutet avfall. För oss handlar det inte om slängda glasspinnar och ölburkar här hos oss handlar det om en massiv yttre påverkan. Ilandfluten plast dödar korna I norra Bohuslän är det den ilandflutna plasten som är det största problemet. Tas den inte snabbt omhand bryts den ner av sol salt och vind och återförs i havet eller gräver ner sig ner i stränderna. Plasten orsakar stor skada på miljön i havet både djur och växter men även på strandängarna i norra Bohuslän skördar plasten offer. Kor som betar längs stränderna har avlidit sedan de ätit plast som sedan trasslat in sig i deras magar. Elsie Hellström har arbetat med tillväxt- och miljöfrågor inom offentlig förvaltning i många år. Hon vet hur viktigt samarbete och långsiktighet är för att lyckas. Jag är miljöintresserad och tycker att det här är en oerhört viktig fråga. Därför känns det bra att vi har stöd från Håll Sverige Rent i vårt långsiktiga arbete mot marin nedskräpning säger Elsie Hellström. elsie hellström Yrke: Processledare i nätverket Tillväxt Bohuslän. Ålder: 56. Familj: Ja. Bor: I norra Bohuslän. Drivkraft: Jag tror att man kan förändra genom engagemang och kunskap. När jag inte jobbar: Motionerar vistas i naturen eller på sjön och tar hand om en gammal gård. Jag jobbar med tillväxtfrågor och besöksnäringen och ser vilket hot det här är säger Elsie Hellström Tillväxt Bohuslän. Bild från Västra Rossö. ett stort tack till alla våra vänner Håll Sverige Rent har fått många många vänner inför Kusträddardagen. Vi vill tacka alla för samarbetet och hoppas vi ses snart igen. Anna-Karin S. Öjerskog Båstads kommun Electrolux Göteborgs kommun Halmstad kommun Havs- och vattenmyndigheten Helsingborgs kommun KIMO Baltic Sea KIMO Sverige Kosterhavets nationalpark Kosterhavets nationalpark hjälpte Håll Sverige Rent att sprida information och rekrytera Kusträddare. Nationalparken hjälpte även till att ordna Kusträddardagen i området. Kungälvs kommun Kävlinge kommun Landskrona kommun Lomma kommun McDonald s Förutom att tillsammans med sina medarbetare aktivt delta i städaktiviteten hjälpte McDonald s Håll Sverige Rent att sprida information om och rekrytera Kusträddare genom att kommunicera med alla sina gäster. Naturskyddsföreningen Tanum Naturskyddsföreningen Tanum driver projektet Attraktiv skärgård och städade en strand på ön Trisila i Fjällbackaskärgården. Naturskyddsföreningen Österlen Föreningen har medlemmar som medverkat som statister i film och hjälpte oss med genomförande av skräpmätningar. Pernilla Andersson Samhällsföreningen Resö-Galtö Samhällsföreningen Resö-Galtö var med och anordnade Kusträddardagen den 21 april med utgångspunkt från Resö hamn och spred information om kampanjen. Simrishamns kommun Sotenäs kommun Sportfiskarna Stena Recycling Stena Recycling AB stöttade kampanjen genom att hämta och hantera skräpet som plockades. Surfers Surfers var med och manifesterade mot nedskräpningen och hjälpte till att sprida information och ordna aktiviteter. Surfers finns i Varberg. Surfriders foundation Svenska mässan i Göteborg Tillväxt Bohuslän Varbergs kommun Västkuststiftelsen Västsvenska Turistrådet Västsvenska Turistrådet hjälpte till att sprida information om och rekrytera Kusträddare. 26 Håll Sverige rent kusträddarna Håll Sverige rent kusträddarna 27
15 SVERIGE PORTO BETALT B Returadress: Håll Sverige Rent Box Stockholm Vinnarbilden i Håll Sverige Rents fototävling tagen av Michaela Enered. Fler foton finns på sid
Marin nedskräpning. Håll Sverige Rent
Marin nedskräpning Håll Sverige Rent Index Om undersökningen 3 Sammanfattning 4 Resultat 9 Omfattning nedskräpning 10 Strandstädning 15 Uppföljning/förebyggande arbete 19 Kampanjaktivitet 23 Övriga kommentarer
Läs merEn rapport för barn om nedskräpning i Sverige
En rapport för barn om nedskräpning i Sverige av Håll Sverige Rent Innehåll Hej och välkommen till Lilla Skräprapporten! Cigarettfimpar, plastpåsar, godispapper och glasflaskor. Ja, det finns skräp nästan
Läs merEn rapport för barn om nedskräpning i Sverige
En rapport för barn om nedskräpning i Sverige av Håll Sverige Rent Innehåll Hej och välkommen till Lilla Skräprapporten! Cigarettfimpar, plastpåsar, godispapper och glasflaskor. Ja, det finns skräp nästan
Läs merVilket skräp är vanligast i havet? Vilket av dessa skräp ska barn inte hjälpa till att plocka upp?
Vilket skräp är vanligast i havet? Vilket av dessa skräp ska barn inte hjälpa till att plocka upp? Aluminiumburkar Plast Cigarettfimpar Mjölkkartonger Aluminiumburkar Tidningspapper Trasigt glas Papperskopp
Läs merHej! Petra Holgersson. Stiftelsen Håll Sverige Rent
Hej! Petra Holgersson Stiftelsen Håll Sverige Rent 1962 2016 1964 en annan tid. För att se filmen, gå in på www.renkustlinje.se HAVSMILJÖDIREKTIVET faktablad Marine Strategy Framework Directive 2008/56/EG
Läs merSTRATEGISKT ARBETE FÖR MINSKAD NEDSKRÄPNING. STEFAN HÅLLBERG, OMRÅDESANSVARIG KOMMUN
STRATEGISKT ARBETE FÖR MINSKAD NEDSKRÄPNING STEFAN HÅLLBERG, OMRÅDESANSVARIG KOMMUN stefan.hallberg@hsr.se, 073-699 04 16 Dagens agenda Om Håll Sverige Rent Vad är nedskräpning? Varför arbeta för minskad
Läs merNordiska kusträddardagen den 4 maj 2019
Nordiska kusträddardagen den 4 maj 2019 Tips på hur ni som kommun kan engagera era invånare att delta i Nordens största kuststädaraktion. Med stöd av: To-do 7 steg mot ett renare hav 1. Bestäm en dag och
Läs merVi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton!
Vi slänger allt mer Hur mycket grejer slänger du och din familj varje vecka? Gamla förpackningar, matrester, slitna kläder, batterier, värmeljus, tidningar Ja, om du tänker efter så kan det vara en hel
Läs merMarint skräp ett problem som växer
Marint skräp ett problem som växer 1 95 procent av alla stormfåglar på Nordsjön har plast i sina magar. Marint skräp ett problem som växer Bohuskusten är extra utsatt för skräp från havet och kommunerna
Läs merFakta om marin nedskräpning
Fakta om marin nedskräpning Källa: Håll Sverige Rent Världshaven håller i snabb takt på att fyllas av skräp och våra svenska hav utgör tyvärr inga undantag. Enorma ansamlingar skräp återfinns i Skagerack,
Läs merLouise Karlsson, ambassadör Städa Kust. Foto: Anders Deros. Städa Kust
Louise Karlsson, ambassadör Städa Kust. Foto: Anders Deros. Städa Kust Informationsmaterial till deltagande föreningar 2017 2 Städa Kust Tack för att ni vill vara med! Städa Sverige är landets största
Läs merHåll Sverige Rents styrelse
Håll Sverige Rents styrelse Håll Sverige Rents uppdrag Motverka nedskräpning Främja återvinning Främja individers och organisationers naturvårdsansvar Motverka nedskräpning Verka för att nedskräpnings-frågan
Läs merVem hämtar avfallet hemma hos er? 1. Kommunchefen X. Personal i mataffären 2. Sopåkarna. Var slänger man sin radiostyrda bil?
Vad gör man pappersförpackningar av? 1. Olja X. Glas 2. Träd Vem hämtar avfallet hemma hos er? 1. Kommunchefen X. Personal i mataffären 2. Sopåkarna Vilket är ett matavfall: 1. Löv X. Äppelskrutt 2. Slajm
Läs merHej! Jag heter Sälle Säl och bor i Östersjön. För alla oss djur och människor som bor i Östersjöområdet är det bra att Östersjön hålls rent och att
www.hsr.se Hej! Jag heter Sälle Säl och bor i Östersjön. För alla oss djur och människor som bor i Östersjöområdet är det bra att Östersjön hålls rent och att man inte skräpar ned. Det mår vi bättre av
Läs merUtställning - Strömmar av plast. Rapport och uppföljning Maria Eléhn Anette Svahn TorBjörn Nilsson Linda Andersson
WP2 SP Utställning - Strömmar av plast Rapport och uppföljning Maria Eléhn Anette Svahn TorBjörn Nilsson Linda Andersson 1. Deltagande i Västerhavsveckan Utställningen i Marstrand den 11 augusti 2017 Västerhavsveckan
Läs merUPPDRAG: SOPOR. Värdefulla sopor. Farliga sopor
UPPDRAG: SOPOR Vid gamla boplatser hittar arkeologer aska, ben och frön. Det kan vara fynd som är tusen år gamla spår efter människor som levde innan sopbergens tid. Deras sopor var inte farliga för miljön.
Läs merÅLDER 6-8. Kapitel 4 Mitt positiva plastavtryck. Utbildningsprogram. för Hållbarhet
Kapitel 4 Mitt positiva plastavtryck ÅLDER 6-8 Utbildningsprogram för Hållbarhet Volvo Ocean Race Utbildningsprogram för hållbarhet KAPITEL 4 Mitt positiva plastavtryck I det här kapitlet kommer du lära
Läs merBekämpa plast i havet - Vårt plastavtryck
ÖVNINGSBLAD 1.1 / KAPITEL 3 / ÅLDER 8-10 NAMN: DATUM: Bekämpa plast i havet - Vårt plastavtryck Skriv in rätt antal av sakerna du använder under varje dag. Lägg ihop sakerna för att få en total mängd av
Läs merSTÄDA SVERIGE Städa Strand Götaverkens SDK vid Smithska udden. Foto: Michaela Dahlström. Städa Strand
STÄDA SVERIGE Städa Strand 2016 Götaverkens SDK vid Smithska udden. Foto: Michaela Dahlström. Städa Strand Informationsmaterial till deltagande föreningar 2016 2 Städa Strand 2016 Tack för att ni vill
Läs merÅLDER Kapitel 4 Mitt positiva plastavtryck. Utbildningsprogram. för Hållbarhet
Kapitel 4 Mitt positiva plastavtryck ÅLDER 8-12 Utbildningsprogram för Hållbarhet Volvo Ocean Race Utbildningsprogram för hållbarhet KAPITEL 4 Mitt positiva plastavtryck Varje minut dumpas en lastbil full
Läs merDU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE. en informationsbroschyr om vatten och avfall
DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE en informationsbroschyr om vatten och avfall I vattenverket gör vi vattnet rent. VATTENVERKET Svampen är vårt vatten torn som gör att vattnet kan tryckas ut i kranarna. I avloppsreningsverket
Läs merUtbildningsprogram. Översikt. www.oceancrusaders.org
Utbildningsprogram Översikt www.oceancrusaders.org Välkommen Idag ska vi lära oss hur vi kan hjälpa några av våra vänner som lever i haven. Du kommer att lära dig att några saker vi använder varje dag
Läs merAngela Wulff & Kerstin Johannesson Institutionen för marin ekologi, Göteborgs universitet
Angela Wulff & Kerstin Johannesson Institutionen för marin ekologi, Göteborgs universitet Vi vill: Med hjälp av havet inspirera lärare på alla nivåer att våga ta steget och låta eleverna forska & arbeta
Läs mersara danielsson röster från backa Röster från Backa
Röster från Backa Mellanplatsprojektet bidrog till och följde uppstarten och utvecklingen av odlingsprojektet Gåsagången Gror! i ett bostadsområde i Backa. Odlingen låg på Familjebostäders mark och var
Läs merMin sopbok. Batterier
Batterier Batterier finns i många prylar idag. Men vet du att en del av dem är farliga för miljön? De innehåller kvicksilver, kadmium eller bly som är miljöfarliga ämnen. Min sopbok Hur gör jag med mina
Läs merDitt avfall är inget skräp
Ditt avfall är inget skräp Ditt avfall är inget skräp Var du lägger dina sopor har betydelse. Rätt sorterat blir ditt avfall en värdefull resurs som används till nya produkter eller energi. Till exempel
Läs merKvalitetsarbete. Teman - vårterminen 2015
Kvalitetsarbete Teman - vårterminen 2015 Förskolan Utsiktens kvalitetsredovisning våren 2015 Blåbär Blåbärens kvalitetsredovisning om tema skräp våren 2015 Under några veckor har blåbärsbarnen fått arbeta
Läs merTa upp kampen för skräpfria återvinningsstationer!
Ta upp kampen för skräpfria återvinningsstationer! Rapportera skräp med appen! Ett samarbete mellan Stiftelsen Håll Sverige Rent och Förpacknings- och Tidningsinsamlingen (FTI) Vad är nedskräpning? De
Läs merBilaga 1 Barnens avfallsplan
34 Bilaga 1 Barnens avfallsplan Bakgrund Inför arbetet med avfallsplanen 2016-2019 bjöds ett antal referensgrupper in för att diskutera hur de berörs av avfallsfrågor. I en grupp träffade vi bland annat
Läs merÅLDER 6-8. Kapitel 3 Så bekämpar vi plastföroreningar i havet. Utbildningsprogram
ÅLDER 6-8 Kapitel 3 Så bekämpar vi plastföroreningar i havet Utbildningsprogram Volvo Ocean Race Utbildningsprogram KAPITEL 3 Så kan vi bekämpa plastföroreningar i havet Som vi lärde oss i Kapitel 2 rubbar
Läs merBeteenden bakom nedskräpning
Beteenden bakom nedskräpning 12 dec 2018 Åsa Soutukorva Swanberg Asa.Soutukorva@anthesisgroup.com Jenny Wallström Jenny.Wallstrom@anthesisgroup.com Syfte Att öka kunskaperna kring människors drivkrafter,
Läs merSTÄDA SVERIGE Städa Strand 2015. Götaverkens SDK vid Smithska udden. Foto: Michaela Dahlström. Städa Strand
STÄDA SVERIGE Städa Strand 2015 Götaverkens SDK vid Smithska udden. Foto: Michaela Dahlström. Städa Strand Informationsmaterial till deltagande föreningar 2015 2 Städa Strand Tack för att ni vill vara
Läs merDet finns mycket kvar att kämpa för. Här hittar du några tips på hur du njuter av ditt båtliv på ett miljövänligare sätt.
Det finns mycket kvar att kämpa för. Här hittar du några tips på hur du njuter av ditt båtliv på ett miljövänligare sätt. Det finns ju nästan inget bättre än att vara ute med båten. Men alla tycker tyvärr
Läs merBekämpa plast i havet -Vårt plastavtryck
ÖVNINGSBLAD 1.1 / KAPITEL 3 / ÅLDER 10-12 NAMN: DATUM: Bekämpa plast i havet -Vårt plastavtryck Skriv in rätt antal av sakerna du använder under varje dag. Lägg ihop sakerna för att få en total mängd av
Läs merInformationsmöte Renhållningsordning
Informationsmöte Renhållningsordning Renhållningsordningen består av renhållningsföreskrifter och en avfallsplan Samrådstid: 1 september till 15 oktober Renhållningsordning Riksdagen har beslutat att varje
Läs merJakten på det farliga avfallet fortsätter!
Informatör Kiruna den 14 februari 2011 Stina Johansson Tfn. 0980-707 22 E-post: stina.johansson@tekniskaverkenikiruna.se Jakten på det farliga avfallet fortsätter! Tävlingen fortsätter och ger er båda
Läs merSkräprapport 2012. Resultat av skräpmätningar i elva kommuner
Skräprapport 2012 Resultat av skräpmätningar i elva kommuner Inledning Nedskräpning är ett problem, med negativa konsekvenser för såväl miljö, samhällsekonomi och individens känsla av trygghet i sin närmiljö.
Läs merAvfallsplan 2015-2020. Vägen mot det hållbara samhället
Avfallsplan 2015-2020 Vägen mot det hållbara samhället 1 En strävan efter att vara hållbar Övergripande mål Alla kommer i kontakt med avfall dagligen vare sig det är blöjor, nagellacksflaskor, potatisskal
Läs merÅlder 6-8. Kapitel 2 Plastföroreningar i havet vad är det? Utbildningsprogram
Kapitel 2 Plastföroreningar i havet vad är det? Ålder 6-8 Utbildningsprogram Volvo Ocean Race Utbildningsprogram Kapitel 2 Plastföroreningar i havet vad är det? Plasten dödar våra hav och vi behöver din
Läs merOut to Sea. - Oceaner av plast
Out to Sea - Oceaner av plast Till klassläraren Åk 7-9 och gymnasiet Innan ni kommer till museet och utställningen Läraren: Vi ska besöka Tekniska museet och en ovanlig utställning som finns där just nu.
Läs merEN RAPPORT OM SPÖKGARN. - om att rensa vrak från förlorade fiskeredskap
EN RAPPORT OM SPÖKGARN - om att rensa vrak från förlorade fiskeredskap Stiftelsen Håll Sverige Rent Projektet finansieras Jordbruksverket och EU:s Fiskerifond Foto: Andreas Frössberg om inget annat anges
Läs merBESTÄLLARSKOLAN #4: VAD KOSTAR DET ATT GÖRA FILM?
Sida 1/7 BESTÄLLARSKOLAN #4: VAD KOSTAR DET ATT GÖRA FILM? I detta avsnitt kommer du upptäcka bland annat: Hur du sparar halva reklamfilmskostnaden Vad det är som kostar i en film Vad du måste berätta
Läs merDatum för undersökningen: Klass/grupp: Kontaktperson: E-post. Antal deltagare: Skola: Skolans adress: Telefon: Fax: Kommun: Län:
Redovisningsblankett för Naturväktarna - KUST Datum för undersökningen: Klass/grupp: Kontaktperson: E-post Antal deltagare: Skola: Skolans adress: Telefon: Fax: Kommun: Län: Namn på området och närmaste
Läs merEn berättelse om när Vigga bestämde sig för att tillverka kläder som alla mår bra av
En berättelse om när Vigga bestämde sig för att tillverka kläder som alla mår bra av 2010 Katvig. Illustration: Søren Mosdal. När Vigga var liten ville hon rädda världen. När hon blev vuxen fick hon egna
Läs mer1. Välkommen till världen Liv@Strand
1. Välkommen till världen Liv@Strand Stranden är mötet mellan land och hav. Här hänger valrossen Valle och hans kompisar. Ert mål i denna värld är att genomföra olika banor och samla Livspoäng till Livsmätaren.
Läs merGrönt båtliv? EN ATTITYDUNDERSÖKNING BLAND FINSKA, DANSKA OCH SVENSKA BÅTÄGARE OM ÖSTERSJÖN, BÅTLIV OCH MILJÖ
Grönt båtliv? EN ATTITYDUNDERSÖKNING BLAND FINSKA, DANSKA OCH SVENSKA BÅTÄGARE OM ÖSTERSJÖN, BÅTLIV OCH MILJÖ har du tänkt på att Östersjön i princip är ett slutet innanhav? Detta betyder att föroreningar
Läs merProjektrapport. Engagera idrottsföreningar i kommunens strandstädning SAMHÄLLE OCH UTVECKLING
Projektrapport Engagera idrottsföreningar i kommunens strandstädning 2018-11-28 Inledning... 2 Bakgrund... 2 Genomförande... 2 Resultat... 3 Slutsatser... 4 SAMHÄLLE OCH UTVECKLING ADRESS Stadshuset 442
Läs merMänniskan, resurserna och miljön
Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related
Läs merBurken Berta och flaskan Frans. - En saga om pant
Burken Berta och flaskan Frans - En saga om pant Fakta om burken 1 1 miljard dryckesburkar säljs varje år i Sverige och av dessa återvinns 90 %. Alla pantade aluminiumburkar kan bli till nya burkar, utan
Läs merSorteringsguide. för dig på jobbet
Sorteringsguide för dig på jobbet Resurshushållning för en bättre värld Vår planet är hårt belastad med en befolkning som närmar sig sju miljarder. Skall vi alla kunna leva tillsammans måste vi lära oss
Läs merÄlvstädningen Dalälven augusti
Älvstädningen 2018 INFORMATIONsmaterial för deltagande föreningar Dalälven 25-26 augusti Introduktion tack för att ni städar med oss! Älvstädningen är ett miljösamarbete mellan Städa Sverige och energibolaget
Läs merHanna Haaksi Projektchef Håll Skärgården Ren rf. MARLIN-projektets slutrapport sammanfattning av resultaten för Finland
Hanna Haaksi Projektchef Håll Skärgården Ren rf MARLIN-projektets slutrapport sammanfattning av resultaten för Finland Nedskräpningen av haven är ett globalt problem. Varje år hamnar miljontals ton avfall
Läs merFramgångsrika åtgärder för havet vad kan vi lära av historien
Framgångsrika åtgärder för havet vad kan vi lära av historien Kjell Larsson Sjöfartshögskolan Linnéuniversitetet kjell.larsson@lnu.se 1960-talet 1970-talet 1980-talet 1990-talet 2000-talet 2010-talet 1960-talet
Läs merSorteringsanvisningar. - Miljöstation Slottsmöllan
Sorteringsanvisningar - Miljöstation Slottsmöllan Slottsmöllans miljöstation består av 10 fraktioner uppdelade på två miljöstationer. Miljöstationen uppfyller boverkets krav, handikappsanpassad och ISO
Läs merPlastföroreningar i havet Havet
WISDOMS ÖVNINGSBLAD 1.1 / KAPITEL 2 / ÅLDER 10-12 NAMN: DATUM: Plastföroreningar i havet Havet Hej, minns du hur viktigt havet är i vattnets kretslopp? Kan du rita kretsloppet i rutan nedan, märka ut de
Läs merFor information in english please visit our website www.lulebo.se
Gör en insats för kommande generationer Det är varken krångligt, tidskrävande eller dyrt att vara miljövän. Att källsortera är en viktig miljöinsats som du enkelt kan göra i din vardag. Här får du en guide
Läs merSamråd om förslag till åtgärdsprogram för havsmiljön
Miljöförvaltningen Miljöanalys Tjänsteutlåtande Sida 1 (8) 2015-03-02 Handläggare Ulf Mohlander Telefon: 08-508 28 830 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2015-03-17 p Samråd om förslag till åtgärdsprogram
Läs merUppdaterad. Tisdag v 47. Torsdag v 46. Tisdag v 45. Måndag v 43. Tisdag v 42
Uppdaterad Vill du vara med från starten, rulla då ner till slutet av dokumentet. Nya inlägg alltid först. Tisdag v 47 Utvärdering Avslutning Torsdag v 46 Vattnets kretslopp Tisdag v 45 Kretslopp Tippen
Läs merSKRÄPET TAR ÖVER. Text LINDA KARLSSON ELDH Foto HÅKAN LUDWIGSON & COLOURBOX
En kubikmeter sopor i timmen sköljer upp på Sveriges västkust varje dag, året om. Det mesta är plast och annat avfall som inte förmultnar och försvinner. Så hur ser vi till att kusten inte förvandlas till
Läs merSorteringsguide. för dig som arbetar i Göteborgs Stad
Sorteringsguide för dig som arbetar i Göteborgs Stad Resurshushållning för en bättre värld Vår planet är hårt belastad med en befolkning som närmar sig sju miljarder. Skall vi alla kunna leva tillsammans
Läs merHon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då
Hon går till sitt jobb Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då mer än att älska henne så, som jag gör Hon går på café och sätter sig ner men ingenting
Läs merFilm 6: Avfallssortering vad händer med avfallet?
Film 6: Avfallssortering vad händer med avfallet? STUDIO DAG Hej, här står jag med en massa saker som jag har tänkt återvinna. Var lämnar jag det och vad händer med det sen? Är det sant att elektronikskrot
Läs merslopa sopan och ta fajt för miljön! För mycket mat kastas helt i onödan!
slopa sopan och ta fajt för miljön! För mycket mat kastas helt i onödan! Det som kommer före sopan är problemet. Så länge det kommer sopor från hushållen måste nån ta hand om dom. I Landskrona och Svalöv
Läs merSkräprapporten 2009. En studie av skräpet i åtta svenska kommuner
Skräprapporten 2009 En studie av skräpet i åtta svenska kommuner Stiftelsen Håll Sverige Rent December 2009 Innehåll Innehåll På väg mot en bättre koll på skräpet... Övergripande resultat...5 Enköping...11
Läs merHär kan du lämna ditt avfall
Här kan du lämna ditt avfall Återvinningscentral På återvinningscentralen lämnar du grovavfall, farligt avfall, elavfall, batterier, sådant som är återanvändningsbart, samt förpackningar och tidningar.
Läs mer1. Inledning 5 1.1 Bohuskusten Sveriges skräpigaste kust 5 1.2 Kusträddarna en kampanj från Håll Sverige Rent 5
1 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 1. Inledning 5 1.1 Bohuskusten Sveriges skräpigaste kust 5 1.2 Kusträddarna en kampanj från Håll Sverige Rent 5 2. Kunskap ger underlag för åtgärder 6 2.1 Plockanalyser
Läs merInformation och utbildningsmaterial
Information och utbildningsmaterial Älvstädar-SM Ett miljösamarbete mellan Städa Sverige och Fortum Syftet med Älvstädar-SM är att involvera föreningar i miljöaktiviteter kring älvar där Fortum verkar.
Läs merSORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN.
SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. MED GRÖNA PÅSEN BLIR DINA MATRESTER BIOGAS SÅ HÄR GÅR DET TILL 2. Visste du att nästan hälften av alla sopor du slänger i soptunnan är matrester? Det kan vara matrester
Läs merNaturväktarna KUST. Redovisningsblankett för. Växterna på land och i vattnet. Datum för undersökningen: Klass/grupp: Kontaktperson:
Redovisningsblankett för Naturväktarna KUST Redovisa på hemsidan www.naturvaktarna.wwf.se Vi har tyvärr ingen möjlighet att ta emot redovisningar per post eller fax. Datum för undersökningen: Klass/grupp:
Läs merPASS. Jag är världsmedborgare! Alla barn som värms av solen har samma rättigheter. Lek dig till en bättre värld med
PASS Jag är världsmedborgare! Alla barn som värms av solen har samma rättigheter. Lek dig till en bättre värld med 2 3 Hej! Det är jag som är Retoyträdet! Rita en bild på dig själv här. Hur ser jag ut
Läs merUtveckling och hållbarhet på Åland
Lätt-Läst Utveckling och hållbarhet på Åland Det här är en text om Åland och framtiden. Hur ska det vara att leva på Åland? Nätverket bärkraft.ax har ett mål. Vi vill ha ett hållbart Åland. Ett Åland som
Läs merMat separat. 20 frågor och svar om matavfall och kampanjen Mat separat.
Mat separat 20 frågor och svar om matavfall och kampanjen Mat separat. Nu halverar vi Karlskronas matavfall i det brännbara. Mer än 20 procent matavfall och ungefär lika mycket pappersförpackningar, well
Läs merLiten checklista för ett miljövänligare liv på sjön
Liten checklista för ett miljövänligare liv på sjön Med vänliga hälsningar från Sweboat Båtbranschens Riksförbund Vi som är på sjön vet hur underbart det är. Det som lockar oss är äventyret, naturupplevelsen,
Läs merVart tar avfallet vägen?
Vart tar avfallet vägen? Hushåll När du sorterar ditt avfall gör du en insats för bättre miljö och mindre resursförbrukning. Här har vi samlat de vanligaste avfallsslagen och beskrivit vad som händer efter
Läs merAvfallshantering 2009
Avf_09_Arvidsjaur v1.0 SWECO Environment 2009 Enkät Avfallshantering 2009 Så här gör du Markera ditt svar för varje fråga. Under varje frågeområde har du möjlighet att skriva en fritextkommentar om du
Läs merPlockanalys 2012. Renhållningsordning Bilaga 3. Resultat och diskussion av plockanalyser som genomfördes hösten 2012 som underlag till avfallsplan
Renhållningsordning Bilaga 3 Plockanalys 2012 Resultat och diskussion av plockanalyser som genomfördes hösten 2012 som underlag till avfallsplan Emma Krantz, Hässleholm Miljö AB November 2012 Plockanalys
Läs merSORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN.
SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. MED GRÖNA PÅSEN BLIR DINA MATRESTER BIOGAS Visste du att nästan hälften av alla sopor du slänger i soptunnan är matrester? Det kan vara matrester som blivit kvar
Läs merRemissvar angående Naturvårdsverkets redovisning för åtgärder för minskad nedskräpning
Tjänsteskrivelse Tillväxt Norra Bohuslän (Strömstads, Tanums, Sotenäs och Lysekils kommuner) Datum: 2017-01-31 Handläggare: Carl Dahlberg (Övriga deltagande handläggare: Mona Wrethman, Helene Evensen,
Läs merHavs- och vattenmyndighetens arbete med mikroplaster. Lisa Bredahl Nerdal
Havs- och vattenmyndighetens arbete med mikroplaster Lisa Bredahl Nerdal lisa.bredahlnerdal@havochvatten.se Havs- och vattenmyndighetens arbete med makro- och mikroplaster I vårt arbete påverkar vi både
Läs merÅtervinningsguiden Så här fungerar återvinning i Falun. fev.se/atervinning
Återvinningsguiden Så här fungerar återvinning i Falun fev.se/atervinning Det finns mycket att tjäna på att återvinna och återanvända. Falun är en av Sveriges bästa kommuner när det gäller återvinning
Läs merDet finns inget avfall, eller? Pernilla Cederlöf Avfall Återvinning Teknisk förvaltning
Det finns inget avfall, eller? Pernilla Cederlöf Avfall Återvinning Teknisk förvaltning Sophantering igår och idag Avfallsplanen Vad gör vi idag? Sopor som resurs Sopsorteringsskola Vi får vardagen att
Läs merAlbin går på toaletten
Albin går på toaletten Det är en helt vanlig dag hemma hos Albin. Albin bor hemma hos mamma och pappa i ett helt vanligt hus. Han är sex år gammal. Igår kväll åt Albin spaghetti och köttfärssås till middag.
Läs merProva, titta och lär med kunskapsbanken
SID 1/8 OM PANTRESAN Jobba med pantresan När ni registrerar klassen får ni tillgång till sex spännande avsnitt av äventyret Pantresan som väcker lust och nyfikenhet kring begrepp som energi, hållbarhet
Läs merpåverkas om vi blev vegetarianer?
På vilket sätt skulle miljön kunna påverkas om vi blev vegetarianer? Den globala uppvärminingen börjar bli et stort problem i världen. Vi människor äter väldigt mycket kött nu och de leder till stora utsläpp.
Läs merKAPITEL 6. Verb: preteritum. *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te. Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex: gå-gick, drick-drack
KAPITEL 6 Verb: preteritum Imperativ Tala +de Ring +de Läs* +te Må +dde preteritum talade ringde läste mådde *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex:
Läs merSagan om Karin och skräpet i havet
Sagan om Karin och skräpet i havet Läs berättelsen för barnen och uppmuntra barnen att fundera och berätta vad de vet eller undrar över. Karin och hennes pappa har åkt till stranden en vacker sommardag.
Läs merJag är Sälle Säl och jag bor i Östersjön. Jag har mitt hem i Finland, men mina artkompisar bor överallt i Östersjöområdet. Det är bra för mig och dig
Jag är Sälle Säl och jag bor i Östersjön. Jag har mitt hem i Finland, men mina artkompisar bor överallt i Östersjöområdet. Det är bra för mig och dig och alla de människor och djur som lever i Östersjöområdet
Läs merStrandstädning ett pedagogiskt perspektiv Inledning
Strandstädning ett pedagogiskt perspektiv Inledning Syftet/mål med detta projekt är att öka medvetenhet, hos de ungdomar som går på Marint Naturbruk, om hur det ser ut på stränderna i Lysekils kommun.
Läs merMitt Positiva Plastavtryck Förädling
ÖVNINGSBLAD 1.1 / KAPITEL 4 / ÅLDER 10-12 Mitt Positiva Plastavtryck Förädling ORD BETYDELSE Tillverka Vilka ord lärde du dig i kapitel 4? Skriv betydelsen av orden i rutorna bredvid. Förädla Sätt in de
Läs merAvfallsstatistik Oskarshamns kommun
Uppdaterad senast 2013-05-16 Avfallsstatistik Oskarshamns kommun Översikt 2009-2012 och fördelning avfallsmängder 2012 Redovisad statistik baseras på statistik från insamling av hushållsavfall från återvinningsstationer,
Läs merHÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT
Plåstrets Förskola Lund Maj 2017 - November 2018 VÅR RESA GICK I MÅL 02 NOVEMBER 2018 HÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT Tack för fin läsning av er Grön Flagg-resa och härliga bilder som speglar ert arbete
Läs merNORDEN I BIO 2008/09 Film: Goðir gestir (Island 2006) Svensk text
1 Har du köpt tillräckligt med saker? 2 Tja... Jag vet inte. Vad tycker du? Borde jag handla mer saker? 3 Är det nån på ön som du inte har köpt nåt åt? 4 -Ja, en. -En? 5 -Dig. -Men jag bor inte på ön...
Läs merPapper ska bli papper och metall ska förbli metall.
ÅTERVINNING SOM FUNKAR Papper ska bli papper och metall ska förbli metall. LEIF PERSSON SNICKARE ÅTERVINNING SOM FUNKAR 1 Det där med återvinning, är det så viktigt egentligen? DET ÄR LÖNSAMT att återvinna.
Läs merSörmlänningarnas syn på vatten - en intervjuundersökning
www.region.sormland.se Sörmlänningarnas syn på vatten - en intervjuundersökning Linköpings Universitet, maj 2010 Reinhold Castensson, professor Linköpings Universitet Institutionen för Tematiska studier/tema
Läs merMin individuella uppgift om hamnens Webbsida
Min individuella uppgift om hamnens Webbsida Tävlingar på FB Arrangera tävlingar över FB och dela ut fina priser till de som faktiskt vinner. Detta fungerar väldigt effektivt i nuläget. ETT bra pris/gilla
Läs merRapport: Sida 1(9) Plockanalys av Sopor till förbränning 2014
Rapport: Sida 1(9) 1. Sammanfattning låter göra regelbundna analyser av innehållet i östersundsbornas soppåsar; s.k. plockanalyser, för att följa upp hur bra vi i Östersund, är på att sopsortera. I oktober
Läs merDu som hanterar livsmedel
Miljö- och hälsoskydd Du som hanterar livsmedel så här gör du med ditt avfall Vid all form av livsmedelshantering uppstår sopor, det vill säga avfall. För att påverkan på miljön ska bli så liten som möjligt
Läs merVattnet finns överallt även inuti varje människa.
Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.
Läs merBara vanligt vatten. är inte så bara. Renare vatten och mindre sopor.
Bara vanligt vatten är inte så bara. Renare vatten och mindre sopor. Utan vatten, inget bubbel. Man ska vara rädd om vatten. Vatten hör kanske inte till det du tänker oftast på. Det finns där i din vardag,
Läs mer