Redovisning av uppdrag angående statlig ersättning till kommuner för arbete inom samhällets krisberedskap

Transkript

1 MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MISSIV 1 (2) Ert datum Er referens Fö2012/1942/SSK Björn Myrberg bjorn.myrberg@msb.se Regeringskansliet Försvarsdepartementet STOCKHOLM Redovisning av uppdrag angående statlig ersättning till kommuner för arbete inom samhällets krisberedskap I bilagd redovisning föreslår Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ett antal justeringar i nuvarande överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), vilken reglerar kommunernas ersättning för de förberedande uppgifter som de ska utföra enligt lagen (2006:544) om kommuner och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH). I arbetet med detta uppdrag har MSB haft en nära dialog med SKL:s kansli. På grund av tidsförhållandena har SKL:s politiska nivå inte kunnat ta ställning till förslaget. MSB föreslår att: - myndigheten snarast får ett uppdrag att tillsammans med SKL göra en justering av överenskommelsen i enlighet med vad MSB föreslår i denna redovisning, - det sänkta abonnemangspriset för Rakel börjar tillämpas redan 2013 förutsatt att överenskommelsen justerats i enlighet med förslaget och att - det sänkta abonnemangspriset 2013 finansieras genom en omfördelning av 25 mnkr från anslag 2:4 Krisberedskap till anslag 2:5 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet. Detta uppdrag berör endast kommunerna. MSB ser dock även ett behov av att anpassa abonnemangspriset för landstingen eftersom även deras pristak upphör vid årsskiftet 2012/2013. MSB anser att det vore önskvärt med en successiv anpassning av landstingens abonnemangspris för Rakel. MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Postadress Karlstad Besöksadress: Stockholm: Fleminggatan 14 Karlstad: Norra Klaragatan 18 Sandö: Sandövägen 7 Revinge: Revingeby Telefon: Fax: registrator@msb.se Org nr

2 samhällsskydd och beredskap MISSIV 2 (2) Därför föreslår MSB även att: - landstingens abonnemangspris för Rakel anpassas successivt till en högre nivå och att deras pris för 2013 fastställs till kr, - det sänkta abonnemangspriset för landstingen 2013 finansieras genom att ytterligare 7 mnkr omfördelas från anslag 2:4 Krisberedskap till anslag 2:5 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet I detta ärende har generaldirektör Helena Lindberg beslutat. Ekonomi- och planeringsdirektör Björn Myrberg har varit föredragande. I den slutliga handläggningen har också enhetschef Minna Nyman, utredare Leif Zetterberg och handläggare Helen Kasström deltagit. Helena Lindberg Björn Myrberg Dokument Bilaga 1 Redovisning av uppdrag

3 samhällsskydd och beredskap Bilaga 1 1 (15) Redovisning av uppdrag angående statlig ersättning till kommuner för arbete inom samhällets krisberedskap Sammanfattning Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har fått i uppdrag att lämna förslag på hur den statliga ersättningen till kommunerna avseende samhällets krisberedskap kan anpassas efter dagens behov inom ramen för beslutad och beräknad nivå på anslag 2:4 Krisberedskap. I uppdraget ingår att föreslå ett s.k. samverkansbidrag genom att omdisponera delar av nuvarande ersättning. Förslaget ska även stimulera och skynda på den kommunala anslutningen till Rakel. MSB föreslår att nuvarande överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) justeras enligt nedan: 1. Nuvarande beskrivning av uppgifter och ersättningsnivåer för kvarvarande uppgifter för höjd beredskap anpassas till de uppgifter som kvarstår, dvs att underhålla och prova aggregat för varning (utomhusalarmering). 2. Nuvarande startbidrag upphör. 3. Nuvarande storstadstillägg upphör i dess nuvarande form och ersättningen inarbetas istället i ett nytt samverkansbidrag som gäller samtliga kommuner och som syftar att stimulera ökad samverkan inom kommunen samt mellan kommuner och andra aktörer relevanta aktörer. Samverkansbidraget föreslås gälla t.o.m och bestå av 2 delar: a. En ersättning för att stimulera samverkan med andra aktörer. MSB föreslår att de 43 kommuner som idag får storstadstillägg även fortsatt får ett bidrag som fastställs enligt de ursprungliga nivåer som anges i nuvarande överenskommelse och att övriga kommuner får en schablonmässig ersättning som uppgår till 2,10 kronor per invånare. b. Ett subventionerat abonnemangspris för att stimulera kommuners anslutning till Rakel. MSB föreslår att kommunernas pris för grundabonnemang fastställs till kr/år fram till och med 2018 med ambitionen att denna nivå ska bibehållas (eller sänkas ytterligare) även därefter. Det sänkta abonnemangspriset finansieras genom att 37 mnkr/år av det totala samverkansbidraget (drygt 73 mnkr/år) avsätts för detta ändamål.

4 samhällsskydd och beredskap Bilaga 1 2 (15) MSB föreslår att justeringen av överenskommelsen genomförs fr.o.m och att det föreslagna samverkansbidraget till en början ska gälla t.o.m Under denna period ska samverkansbidraget följas upp löpande i samband med att övriga delar av ersättningen följs upp. Samverkansbidraget ska därutöver särskilt utvärderas för att bedöma om bidraget har lett till sitt syfte. Motsvarar samverkansbidraget uppsatta mål bör inriktningen vara att bidraget därefter ska förlängas. Vid en förlängning är MSB:s bedömning att den riktade finansiering för Rakel kan minska utan att priset för grundabonnemang behöver ökas, och att en större del av det totala samverkansbidraget då kan riktas till att ytterligare stärka samverkan genom andra åtgärder. Även om förändringarna till ett nytt samverkansbidrag kan påbörjas först 2014 anser MSB att det sänkta abonnemangspriset för Rakel måste börja tillämpas redan 2013 eftersom anslutningen till systemet annars riskerar att avstanna. Utöver vad som anges i uppdraget föreslår MSB ytterligare ett antal justeringar i nuvarande överenskommelse. Nuvarande fördelning Kommunerna får av staten en riktad ersättning för de förberedande uppgifter som de ska utföra enligt lagen (2006:544) om kommuner och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH). Ersättningen fördelas utifrån lagen och den s.k. kommunöverenskommelsen mellan staten (företrädd av Krisberedskapsmyndigheten) och SKL (Svenska Kommunförbundet) från 2004 som ligger till grund för fördelningen. MSB har fått i uppdrag att se över kommunöverenskommelsen så att den anpassas till sådana uppgifter som är relevanta för dagens behov inom ramen för beslutad och beräknad nivå på anslag 2:4 Krisberedskap. Syftet är att ersättningen ska riktas till de behov där de gör mest nytta. Idag fördelas ersättningen enligt nedan:

5 samhällsskydd och beredskap Bilaga 1 3 (15) Del av ersättning (tkr) 2006 års priser 2012 års priser a) Ersättning för kvarstående uppgifter avseende höjd beredskap b) Grundbelopp för finansiering av samordningsfunktion med erforderlig kompetens (personell resurs) c) Verksamhetsersättning (för genomförande av uppgifter) d) Storstadstillägg (tillfaller 43 kommuner) e) Startbidrag Totalt Inriktningen för regeringens uppdrag är att delar av den ersättning som finns avsatt inom ramen för ersättningen för kvarvarande uppgifter för höjd beredskap (a), startbidraget (e) och storstadstillägget (d) ska ses över. Uppdraget berör endast den överenskommelse som reglerar ersättningen till kommunerna. Landstingen berörs därmed inte av detta uppdrag. Erfarenheter/lärdomar utifrån nuvarande överenskommelse Med stöd av länsstyrelserna genomför MSB årligen uppföljningar av kommunernas arbete med uppgifterna enligt lagen och hur den statliga ersättningen används. MSB och SKL har därutöver genomfört en gemensam avstämning av kommunöverenskommelsen som rapporterades till Försvarsdepartementet i mars 2009 (MSB dnr ). Den gemensamma uppföljningen från 2009 visade bland annat på att kommunernas uppgifter enligt lagen är mer tidskrävande än vad parterna förutsåg. Flera av kommunerna var fortfarande 3 år efter det att uppgifterna i kommunöverenskommelsen reglerades i lagen (LEH) bara i början av processen, exempelvis när det gäller risk- och sårbarhetsanalyser och övning. Vidare konstaterades det bland annat att det fanns anledning att ompröva hur samordningen inom kommunens geografiska område skulle säkerställas. Avstämningen visade att det fanns stora svårigheter med att genomföra det geografiska områdesansvaret i kommunerna på det sätt som avsågs i överenskommelsen. Uppgiften upplevdes ofta som otydlig och teoretisk. En

6 samhällsskydd och beredskap Bilaga 1 4 (15) slutsats var att samordningen av aktörernas beredskapsförberedelser och krishantering i större utsträckning borde ske på den regionala nivån eller genom samverkan mellan kommuner. Enligt det geografiska områdesansvaret ska kommunen bland annat verka för att olika aktörer samverkar och uppnår samordning i planerings- och förberedelsearbetet. Uppföljningen visar att beredskapsplaneringen inom olika verksamheter ofta brister i kvalitet eller saknas. MSB bedömde vidare att de medel som tilldelas kommunerna för uppgifter enligt LEH skulle kunna utnyttjas på ett mer effektivt sätt. Samtidigt som stora medel sparas och används till annat än åtgärder som kan kopplas till uppgifterna i lagen når fler än hälften av kommunerna inte upp till de mål som ställs upp i kommunöverenskommelsen. Sammantaget gör MSB bedömningen att den riktade ersättningen, som bland annat finansierar en samordningsfunktion, i praktiken en beredskapssamordnare, är en nyckelfaktor för att uppgifterna enligt lagen ska fullgöras. Styrningen av kommunernas beredskap skulle dock förbättras avsevärt om kommunernas uppgifter och villkoren för hur ersättningen får användas förtydligades. Olika kommuner har olika behov men generellt är områden som övning, utbildning och planeringsuppgifter som ingår i det geografiska områdesansvaret sådana åtgärder som flera kommuner skulle kunna lägga mer resurser på än vad de gör idag. En större del av medlen skulle vidare kunna användas för att stärka samordningsfunktionen. Vad som ingår i kommunens eget verksamhetsansvar behöver också tydliggöras så att större investeringar såsom reservkraft och utrustning och materiel i ledningsplatser inte tynger användningen av den ersättning som är öronmärkt till andra frågor. Riktlinjer för överenskommelsen/samverkansbidraget Tidigare uppföljningar har visat att en ökad tydlighet när det gäller uppgifter och vad ersättningen ska finansiera bidrar till ett mer effektivt användande av medel. Samtidigt bör riktlinjerna och villkoren för medelsanvändningen vara så övergripande att kommunerna kan genomföra särskilda satsningar utifrån sina egna behov. Utan tydliga riktlinjer för medelsanvändning blir det i praktiken svårt att följa upp huruvida medel har använts i enlighet med lagen (5 kap 1 LEH) vilket försvårar utvärderingar av uppgifter och av ersättningens effekt. MSB föreslår att de riktlinjer som slogs fast i samband med redovisningen av uppdrag 9 i MSB:s regleringsbrev för 2011 (s.5) bör gälla för samtliga delar av överenskommelsen inklusive det nya samverkansbidrag som föreslås inrättas (se nedan). Dessa riktlinjer tillämpas redan idag och utgår från lagen och överenskommelsen. Riktlinjerna är förankrade med SKL sedan tidigare.

7 samhällsskydd och beredskap Bilaga 1 5 (15) Riktlinjerna i korthet: Finansierade åtgärder ska kunna kopplas till uppgifterna i kapitel 2 och 3 i LEH (risk- och sårbarhetsanalyser, planering, geografiskt områdesansvar, övning, utbildning, rapportering, höjd beredskap). Uppgifter som rör extraordinära händelser i fredstid berättigar till ersättning endast i den mån verksamheten är till nytta för sådana mycket omfattande och svåra händelser som allvarligt kan påverka kommunens verksamhet. Finansierade åtgärder ska avse förebyggande arbete och planering. Åtgärder för att hantera en inträffad händelse ska inte finansieras med ersättningen. Finansieringen ska ses som ett komplement till kommunens eget ansvar i enlighet med ansvars- närhets- och likhetsprinciperna och inte finansiera kommunens samlade arbete med krisberedskap. Kostnader för åtgärder som ökar robusthet och redundans hos sådan verksamhet som alltid måste kunna upprätthållas och som medför stora investeringar ska inte bekostas av ersättningen (tex ledningsplatser och reservel). De vidtagna åtgärderna ska bidra till att minska sårbarheten i kommunens verksamhet och ge en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Förslag till justeringar i nuvarande överenskommelse Nedan redogör MSB för de justeringar i nuvarande överenskommelse som myndigheten föreslår. Anpassning av ersättningen för kvarvarande uppgifter för höjd beredskap MSB:s förslag: Nuvarande beskrivning av uppgifter och ersättningsnivåer för kvarvarande uppgifter för höjd beredskap anpassas till de uppgifter som kvarstår, dvs att underhålla och prova aggregat för varning (utomhusalarmering). Enligt nuvarande överenskommelse ska kommunerna: förvara, vårda, underhålla och redovisa den skyddsutrustning för allmänheten och den räddningstjänstmateriel för krig som ställs till kommunens disposition av staten. Kommunen äger rätt att utnyttja räddningstjänstmaterielen i den fredstida räddningstjänsten enligt riktlinjer som meddelas av Statens

8 samhällsskydd och beredskap Bilaga 1 6 (15) räddningsverk. Kommunen skall vidare underhålla och prova de aggregat för utomhusalarmering, som behövs för höjd beredskap. Under 2012 har såväl skyddsutrustning för allmänheten och den räddningstjänstmateriel för krig som ställs till kommunens disposition avvecklats eller överlåtits till kommunerna. Uppgiften att underhålla och prova de aggregat för utomhusalarmering, som behövs för höjd beredskap, kvarstår. MSB anser att rubriken ersättning för återstående uppgifter för höjd beredskap blir missvisande och att ersättningen istället bör benämnas Ersättning för underhåll av varningssystem. Fördelning enligt nuvarande överenskommelse Kommunerna får ca 21 mnkr (beloppet avser prisläge 2012 vilket motsvarade ca 18,5 mnkr 2006) i ersättning årligen för de uppgifter som beskrivs i nuvarande överenskommelse. Nuvarande ersättning baseras på befolkningsmängd. Kommuner med mindre än invånare får 50 tkr, kommuner med fler än invånare får 200 tkr medan Malmö får 400 tkr, Göteborg får 500 tkr och Stockholm får 700 tkr vardera (beloppen avser prisläge 2006 och har därefter indexuppräknats). Beskrivning av behov från och med 2013 I samband med uppföljningar av hur ersättningen använts har många kommuner redovisat högre kostnader för lagerhållning av andningsskydd och räddningstjänstmateriel för höjd beredskap(ruhb-materiel) än vad överenskommelsen förutsåg. Del av andra ersättningar inom ramen för överenskommelsen har därför använts för dessa uppgifter. När materielen nu är avvecklad innebär det att medel frigörs för att finansiera arbete med att fullgöra uppgifterna enligt lagen. Ansvar och uppgifter Vad avser utomhusvarning ska kommunen svara för normalt underhåll, vård och kontroll av aggregaten, betala radiolicenser till Post och telestyrelsen (PTS), ansvara för signalproven varje kvartal och svara för och bekosta tryckkärlsbesiktningar enligt gällande tryckkärlsnormer och föreskrifter. Staten (MSB) äger varningsaggregaten och svarar för utveckling och materielanskaffning, nyinstallationer och flyttningar av aggregat, bekostar reservdelar och utför reparationer och modifieringar. Förslag till fördelning till kommunerna MSB föreslår följande schablonmässiga grund för fördelning av ersättningen för utomhusvarning (prisläge 2013): Stockholm 150 tkr/år, Göteborg 100 tkr/år och Malmö 80 tkr/år. Dessutom får övriga kommuner över invånare en ersättning på 40 tkr/år och resterande kommuner 10 tkr/år.

9 samhällsskydd och beredskap Bilaga 1 7 (15) Denna beräkning bygger på samma fördelningsnycklar som tidigare år där den del som avser ersättning för förvaring och underhåll av skyddsutrustning för allmänheten och räddningstjänstmateriel för krig har räknats bort. Den totala ersättningen enligt förslaget ovan uppgår enligt nuvarande befolkningsmängd till totalt tkr/år. Den del av ersättningen som idag avser förvaring och underhåll av skyddsutrustning för allmänheten och räddningstjänstmaterial för krig föreslås tillföras det nya samverkansbidraget (se nedan). Startbidraget MSB:s förslag: Nuvarande startbidraget upphör. Enligt nuvarande överenskommelse får kommunerna ett startbidrag med syfte att: underlätta för kommunerna att snarast påbörja arbetet med uppgifterna. Bidraget utgår med 2,80kr/invånare till samtliga kommuner Beskrivning av behov från och med 2013 Bidraget inrättades i samband med att den lagen trädde i kraft Lagen har nu funnits i snart 7 år och MSB anser att samtliga kommuner har startat sitt arbete med uppgifterna i lagen. Kostnaderna för att fullgöra uppgifterna enligt lagen bör nu snarare handla om att upprätthålla och utveckla kommunernas krisberedskap än att bygga upp den från grunden. MSB menar att det därför inte längre är relevant med ett fortsatt startbidrag i dess nuvarande form. Bidraget bör därför tas bort i sin helhet och det ekonomiska utrymme som frigörs föreslås tillföras det nya samverkansbidraget (se nedan). Fördelning enligt nuvarande överenskommelse Totalt fick kommunerna ca 29,6 mnkr i startbidrag 2012 (prisläge 2012 vilket motsvarade ca 26,5 mnkr 2006). Storstadstillägget MSB:s förslag: Nuvarande storstadstillägg upphör i dess nuvarande form och inarbetas istället i ett nytt samverkansbidrag. Enligt nuvarande överenskommelse får storstadskommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö och vissa kommuner i anslutning till dessa (totalt 43 kommuner) ett riktat tillägg: Tillägget motiveras dels av den speciella riskbilden i storstäderna, dels av att det krävs ett omfattande och aktivt arbete över kommungränserna i sammanhängande risk- och sårbarhetsfrågor.

10 samhällsskydd och beredskap Bilaga 1 8 (15) Ansvaret för att arbetet skulle komma till stånd ligger enligt överenskommelsen på de tre storstäderna tillsammans med berörd länsstyrelse. Utvärderingen av storstadstilläggets effekter som redovisades 2009 i rapporten Kommunernas krisberedskap avstämning under uppbyggnadsperioden , visade dock på att berörda kommuner initialt inte tog initiativ i förväntad omfattning för att gemensamt skapa en riskbild över kommungränserna. I rapporten konstaterade MSB och SKL att det inte gått att mäta och fullt påvisa effekter av storstadstillägget. Uppföljningen har visat att kommunerna hade en mycket vag bild av vad de skulle göra, vilka förväntningar som fanns på dem och därmed hur de skulle använda ersättningen. Det har även visat sig svårt att följa upp storstadstillägget eftersom det inte motsvaras av någon särskild uppgift enligt lagen. Det finns inte heller någon särskild målbild för vad som ska uppnås genom storstadstillägget frånsett den beskrivning som gällde för att inrätta ersättningen. Idag används storstadstillägget i många fall som ett tillägg till kommunernas verksamhetsersättning, även om det på senare år har tagits initiativ för att skapa nätverk över kommungränserna och att ta fram en gemensam riskbild. Berörda kommuner arbetar i olika grad med samverkan enligt syftet med storstadstillägget. Beskrivning av behov från och med 2013 MSB menar att storstadstilläggets syfte är att skapa nätverk och samverkansformer över kommungränsen utifrån uppgifterna i lagen. MSB anser att det är fortsatt viktigt att stimulera samverkan över kommungränserna men att även kommuner utanför storstadsregionerna har ett sådant behov. Det finns också behov av att samverka inom andra områden än vad som beskrivs i storstadstillägget, t.ex. testa och pröva framtagna metoder och rutiner genom övningar. Storstadstillägget bör därför ersättas av ett samverkansbidrag med ett tydligare beskrivet syfte och mål. Hela det ekonomiska utrymmet som tidigare finansierat storstadstillägget föreslås tillföras det nya samverkansbidraget (se nedan). Fördelning enligt nuvarande överenskommelse Totalt fick kommunerna ca 26,6 mnkr i storstadstillägg 2012 (prisläge 2012 vilket motsvarade ca 23,8 mnkr 2006). Ett nytt samverkansbidrag MSB:s förslag: Ett nytt samverkansbidrag inrättas i syfte att stimulera ökad samverkan inom kommunen samt mellan kommuner och andra aktörer relevanta aktörer. Samverkansbidraget finansieras med det ekonomiska utrymme som frigörs genom övriga föreslagna förändringar i denna redovisning (totalt ca 73,1 mnkr). Bidraget föreslås bestå av 2 delar en ersättning för att stimulera samverkan med andra aktörer och ett subventionerat abonnemangspris för att stimulera kommuners anslutning till Rakel.

11 samhällsskydd och beredskap Bilaga 1 9 (15) Enligt uppdraget till MSB är avsikten med inrättandet av ett samverkansbidrag att långsiktigt främja samverkan i kommunen, mellan olika kommuner samt med andra aktörer avseende samhällets krisberedskap. Detta ska ske genom att bland annat stimulera och skynda på den kommunala anslutningen till Rakel. MSB föreslår därför att ett nytt samverkansbidrag inrättas i syfte att stimulera ökad samverkan inom kommunen samt mellan kommuner och andra relevanta aktörer inom ramen för det utrymme som skapas genom förändringarna i den nuvarande överenskommelsen. Samverkansbidraget föreslås gälla fr.o.m t.o.m och bestå av 2 delar: a. En ersättning för att stimulera samverkan med andra aktörer. MSB föreslår att de 43 kommuner som idag får storstadstillägg även fortsatt får en ersättning som fastställs enligt de ursprungliga nivåer som anges i nuvarande överenskommelse och att övriga kommuner får en schablonmässig ersättning som uppgår till 2,10 kronor per invånare. b. Ett subventionerat abonnemangspris för att stimulera kommuners anslutning till Rakel. MSB:s förslag är att priset för grundabonnemang för kommuner fastställs till kr/år fram till och med 2018 med ambitionen att denna nivå ska bibehållas (eller sänkas ytterligare) även därefter. Åtgärder för att stimulera samverkan MSB:s förslag: För att ytterligare stimulera samverkan med andra aktörer får de 43 kommuner som idag får storstadstillägg även fortsatt en ersättning enligt de ursprungliga nivåer som anges i nuvarande överenskommelse. Övriga kommuner får en schablonmässig ersättning som uppgår till 2,10 kronor per invånare. De komplexa beroendeförhållanden som finns mellan olika aktörer i samhället leder till att samverkan mellan myndigheter och privata aktörer i många fall är nödvändig för att snabbt och effektivt kunna lösa en situation där en extraordinär händelse uppstår. LEH ställer krav på att kommunerna inom sitt geografiska område ska arbeta i samverkan när det gäller till exempel risk- och sårbarhetsanalys, beroendeanalys, identifiering av samhällsviktig verksamhet, beredskapsplanering på olika områden, övning och utbildning samt förmåga till samlad rapportering. I många fall begränsar sig risker, sårbarheter och beroenden inte till kommunens geografiska område, utan spänner även över kommungränsen. För att en kommun ska fullgöra sitt geografiska områdesansvar enligt LEH behöver kommunen också samverka utanför kommunens geografiska gräns. Samtidigt finns fler fördelar med att arbeta över kommungränser. Kommunerna kan genom att arbeta i nätverk också få draghjälp av varandras kompetens och

12 samhällsskydd och beredskap Bilaga 1 10 (15) erfarenheter samt tillgång till andra typer av resurser på ett mer effektivt sätt än idag. Redan i nuvarande överenskommelse finns det delar som syftar till att stimulera samverkan, både inom ramen för storstadstillägget och inom ramen för verksamhetersättningen. MSB föreslår att samverkansbidraget blir ett komplement till verksamhetsersättningen. Genom att ha ett särskilt bidrag för samverkan betonas betydelsen av samverkan också utanför kommunens geografiska område, vilket i många fall är en förutsättning för att kommunerna ska fullgöra sina uppgifter enligt lagen. Samtliga finansierade åtgärder måste dock ha sin grund i de riktlinjer som gäller för ersättningen i stort. Samverkansbidraget ska vidare komplettera länsstyrelsens satsningar inom ramen för det regionala områdesansvaret. Samverkansbidraget ska stimulera kommunerna att ta egna initiativ till nätverk och samverkansformer snarare än att konkurrera med länsstyrelsens arbete utifrån regionala risker. I samband med att uppgifter och mål preciseras för samverkansbidraget bör även de skrivningar i överenskommelsen om uppgifter och mål som gäller för verksamhetsersättningen ses över och justeras mot uppgifterna enligt lagen. Detta skulle hjälpa kommunerna att fullgöra sina uppgifter då dessa blir tydligare samtidigt som uppföljningen underlättas. Nedan följer exempel på vad samverkansbidraget skulle kunna bidra till: Skapa möjlighet för de kommuner som har stora risker av nationellt och/eller regionalt intresse att utifrån gemensamma risker och sårbarheter samverka över kommun- och länsgränser (t.ex. kärnkraftskommuner, kommuner med vattendrag och dammar med översvämningsrisk eller rasrisk). Skapa former för samverkan och nätverk där kommunerna kan dra nytta av varandras erfarenheter när det gäller till exempel risk- och sårbarhetsanalyser, beroendeanalys, identifiering av samhällsviktig verksamhet, övning, utbildning och rapportering). Gemensamma initiativ som stärker kommunens förmåga till ledning och samverkan (till exempel utbildningar i handhavande av WIS och Rakel), privat-offentlig samverkan eller för utveckling av beredskapsåtgärder kopplat till det nya informationsnumret Gemensamma resurser för övningsledning, erfarenhetsåterföring och lärande av övningar som flera kommuner delar. Planering för höjd beredskap i samverkan med berörda aktörer, främst MSB, länsstyrelserna och Försvarsmakten. Mål och uppföljning av samverkansbidraget För att möjliggöra uppföljning och utvärdering av samverkansbidraget och dess effekter måste konkreta mål fastställas. MSB har av tidsmässiga skäl inte haft

13 samhällsskydd och beredskap Bilaga 1 11 (15) möjlighet att ta fram specifika mål för samverkansbidraget under arbetet med detta uppdrag. Mål för samverkansbidraget skulle dock kunna se ut på följande sätt (exempel): Senast 2018 ska: Kommunernas planering för att förebygga och hantera risker och sårbarheter ska vara framtagen i samverkan med andra aktörer, såväl offentliga och privata, i regionen. Kommunernas beredskapsfunktioner ska vara samordnade vad avser nätverk, teknik och metodik så att de kan samverka i regionen vid extraordinära händelser. Förslag till fördelning För att ytterligare stimulera samverkan med andra aktörer föreslår MSB att de 43 kommuner som idag får storstadstillägg även fortsatt får en ersättning enligt de ursprungliga nivåer som anges i nuvarande överenskommelse. MSB anser att de nivåer som anges i nuvarande överenskommelse bör fastställas i prisläge 2013, dvs uppgå till 23,8 mnkr/år. Övriga kommuner (247 kommuner som representerar ca 6 miljoner invånare) får en schablonmässig ersättning som uppgår till 2,10 kronor per invånare vilket motsvarar en total ersättning på ca 12,3 mnkr/år. Av det totala samverkansbidraget kommer därmed ca 36,1 mnkr utbetalas i ersättning till kommunerna för att främja samverkan utöver åtgärder som syftar till att stimulera anslutning till Rakel (se nedan). Utformningen av uppdraget till MSB att särskilt beakta konsekvenserna för storstadskommunerna samt SKL:s preliminära bedömning att det kommer att vara svårt att acceptera justeringar som innebär stora förändringar för de berörda storstadskommunerna, har påverkat utformningen av det slutliga förslaget enligt ovan. MSB hade egentligen föredragit ett samverkansbidrag där förutsättningarna var mer enhetliga kommunerna emellan, t.ex. genom en modell med högre ersättning per invånare och mindre fasta belopp till de kommuner som i nuvarande överenskommelse får storstadstillägg. Åtgärder för att stimulera anslutning till Rakel MSB:s förslag: För att stimulera kommuners anslutning till Rakel föreslår MSB att priset för grundabonnemang för kommuner fastställs till 6 000kr/år fram till och med 2018 med ambitionen att denna nivå ska bibehållas (eller sänkas ytterligare) även därefter. Det sänkta abonnemangspriset finansieras genom att 37 mnkr/år av det totala samverkansbidraget avsätts för detta ändamål.

14 samhällsskydd och beredskap Bilaga 1 12 (15) Med Rakel ökar möjligheterna till effektiv och säker kommunikation för krisberedskapssystemets aktörer. Tekniken bidrar till att samverkan både inom kommunen och med andra organisationer effektiviseras. Kommuners anslutning till Rakel kan beskrivas i 3 steg/nivåer: Steg 1: Grund, innebär att kommunen har införskaffat två abonnemang för kommunens krisledningsplats. Steg 2: Utökat, innebär att även kommunledningen, det vill säga förvaltningschefer, kommunalråd, informatör m.m. har fått Rakelmobiler. Steg 3: Extra förstärkt, innebär att kommunen utrustat förvaltningars personal med Rakel, t.ex. har skaffat Rakelmobiler till hemtjänstpersonal, VA-personal mm. Kommunerna har en nyckelroll både för samhällets krisberedskap och för att hantera den enskilde medborgarens vardagliga behov. MSB anser därför att det är väsentligt för svensk krisberedskap att samtliga kommuner kan kommunicera inom den egna organisationen men också med andra aktörer i systemet. Användningen av Rakel bidrar till att stärka samverkan mellan olika krishanterande aktörer inom kommunens geografiska område och i regionen. Utifrån ett krisberedskapsperspektiv bör målet vara att åtminstone stimulera kommunerna att ansluta sig upp till steg 2. Detta skulle innebära en ytterligare anslutning på ca grundabonnemang jämfört med dagens nivåer. Under senaste åren har nya rutiner och tjänster tagits fram i Rakel som stärker samverkan i samband med kriser. Bland annat har nationella riktlinjer för samverkan i Rakel tagits fram och förankrats bland aktörerna. Dessutom har den tekniska utvecklingen gått mot att avveckla analoga radiokommunikationssystem till förmån för digitala. Ett exempel är att det analoga länsradionätet har avvecklats. Det digitala Rakelsystemet kan här utgöra en robust och säker kommunikationsväg mellan kommunledningar och länsledningar. Vid elavbrott, översvämning eller liknande är det även viktigt att verksamheter som till exempel socialtjänst och tekniska förvaltningar har bra sambandsmöjligheter. Därför anser MSB att Rakel även kan vara en angelägenhet för fler verksamheter inom kommunen. MSB har tidigare provat olika åtgärder för att stimulera den kommunala anslutningen till Rakel, t.ex. kompetensstöd och modeller för pristak avseende abonnemangskostnader. De faktorer som kommunerna huvudsakligen framför som skäl för huruvida de ska ansluta sig till Rakel eller ej är dels abonnemangspriset och dels långsiktigheten i detsamma. MSB föreslår därför att det kommunala priset för grundabonnemang fastställs fram till och med 2018 med en ambition att därefter förlänga samma nivå eller

15 samhällsskydd och beredskap Bilaga 1 13 (15) ytterligare sänka priset. Vilken nivå priset bör vara för att den kommunala anslutningen ska öka är svårbedömt men MSB föreslår att priset sänks till kr/år, dvs en sänkning med kr/år. För att finansiera detta sänkta grundabonnemangspris för kommuner föreslår MSB att 37 mnkr avsätts per år under perioden Kommunernas pris för grundabonnemang och det belopp som avsätts under perioden bör fastställas för hela perioden i syfte att skapa långsiktighet och förutsägbarhet. Beloppen föreslås därmed vara oberoende av hur anslutningen bland kommuner eller bland användare i övrigt utvecklas. De kommuner som får en väsentligt högre kostnad (mer än kr per år) med det sänkta grundabonnemangspriset jämfört med dagens modell med pristak föreslås få en ytterligare subvention. Konsekvenser av förslaget Enligt uppdraget till MSB ska konsekvenserna av att förändrat storstadstillägg och konsekvenserna för kommuner med bred anslutning enligt tidigare takprismodell analyseras och beaktas. De förslag till justeringar som anges i denna redovisning innebär att det samlade bidragettill kommunerna motsvarar dagens nivå men att innehållet i uppgifterna anpassas till mer relevant verksamhet och att grunderna för fördelning mellan kommunerna förändras till viss del. De kommuner som idag får storstadstillägg får i stort behålla denna ersättning (exklusive indexuppräkning sedan 2006) inom ramen för det nya samverkansbidraget. Kommuner som inte får storstadstillägg idag får enligt förslaget en ersättning baserad på antalet invånare som i stort motsvarar det nuvarande startbidraget. Därutöver får samtliga kommuner ett subventionerat pris för Rakel som utifrån nuvarande anslutningsläge (december 2012) motsvarar ca 25 mnkr (kostnadsbesparing för kommunerna) och som kommer att öka i takt med att den kommunala anslutningen ökar. För 2014 beräknas motsvarande kostnadsbesparing för kommunerna uppgå till drygt 30 mnkr. Anslutningen till Rakel ser olika ut från kommun till kommun vilket gör att det sänkta abonnemangspriset gynnar kommunerna i olika omfattning. MSB:s förslag innebär att det belopp som avsätts för ett sänkt Rakel-pris (37 mnkr/år) ska balanseras mot kommunernas samlade kostnadsbesparing genom det sänkta priset för Rakel under perioden. Initialt är det belopp som avsätts högre än den samlade besparing kommunerna får genom en sänkt abonnemangspris men inom några år så överstiger istället den totala besparingen de 37 mnkr som finansierar det sänkta priset. Kalkylen för den fortsatta kommunala anslutningen baseras på att ca 1000 nya Rakelabonnemang ansluts per år upp till abonnemang. Enligt MSB är detta en försiktig anslutningsprognos som satts i syfte att inte överfinansiera Rakel med kommunernas samverkansbidrag.

16 samhällsskydd och beredskap Bilaga 1 14 (15) Modellen innebär att del av samverkansbidraget betalas ut i form av en ersättning och att del ger ett lägre abonnemangspris (kostnadsbesparing). Eftersom kommunerna fördelar sina Rakel-kostnader på olika sätt - ibland hanteras de centralt och ibland fördelas de ut på förvaltningar, räddningstjänstförbund mm innebär det att den totala nyttan (utbetalade bidrag plus kostnadsbesparing) kan uppstå på olika delar inom den kommunala verksamheten vilket är en skillnad mot dagens utbetalning av ett samlat bidrag. MSB och SKL har diskuterat olika modeller, även sådana där det fakturerade beloppet varit ordinarie pris men där kommunerna sedan fått kompensation för del av kostnaderna i form av bidrag (brutto-redovisning). I diskussionerna om utformning av modell har dock de tillfrågade föredragit en modell med ett sänkt abonnemangspris. För ett fåtal kommuner innebär det borttagna pristaket en högre kostnad för Rakel jämfört med dagens nivåer trots det lägre abonnemangspriset. Den totala fördyringen för dessa kommuner uppgår till knappt 1,7 mnkr/år. MSB föreslår att de kommuner som drabbas av en väsentlig fördyring (>100 tkr/år) får en ytterligare subvention för att hantera detta. MSB föreslår att justeringarna i överenskommelsen implementeras från och med 2014 vilket ger kommunerna tid att anpassa sin verksamhet, t.ex. kan det finnas restkostnader för förråd som tidigare använts för lagerhållning för materiel för höjd beredskap. Detta innebär att kommunerna får en viss överkompensation under 2013, främst vad avser ersättningen för höjd beredskap. Detta bör vägas mot att en justering av överenskommelsen kommer att kunna ske tidigast under våren Kommer föreslagna justeringar enligt ovan att genomföras anser MSB att Rakel-priset måste anpassas direkt från och med Detta kommer att innebära en de kommuner som redan idag betalar 9500 kr/år får en kostnadsbesparing. Sänks inte priset redan 2013 kommer det troligen inte att ske några nya anslutningar under Förslag till ytterligare förändringar i överenskommelsen mellan staten och SKL Utöver de förändringar som anges ovan finns det ytterligare behov av att göra justeringar i överenskommelsen. Överenskommelsen bör vara på en sådan nivå att den inte behöver justeras allt för ofta och följande avsnitt bör införas i överenskommelsen: 1. Förtydligande av mål, uppgifter och återrapportering. Det finns behov av att anpassa beskrivningen av kommunernas uppgifter i överenskommelsen utifrån de uppgifter som regleras i lagen. Dessutom bör nuvarande målbild ses över och kraven på redovisning tydliggöras. 2. Riktlinjer för hur ersättningen får användas. I överenskommelsen bör det fastställas vilka villkor som ska gälla för

17 samhällsskydd och beredskap Bilaga 1 15 (15) användning av ersättningen (riktlinjer). Sådana riktlinjer togs fram i samband med det regeringsuppdrag som redovisades till regeringen 2011 (se ovan). Riktlinjerna utgår från lagen, tillämpas redan idag och bidrar till stöd och vägledning för kommunerna när det gäller hur ersättningen får användas. 3. Principer för när ersättningen kan/ska reduceras. På samma sätt finns idag principer för när ersättningen kan reduceras som utgår från lagens bestämmelser. Även dessa utgår från en tolkning av lagen och tillämpas redan idag. 4. Anpassning av nivåerna i de olika ersättningarna så att det blir ett gemensamt prisläge Övriga överväganden bakom förslaget Att ta fram en modell för fördelning av det nya samverkansbidraget har varit en viktig del av uppdraget. En fråga som diskuterats är vilken administration som är rimlig i förhållande till bidragets omfattning. En utgångspunkt har varit att modellen bör vara enkel att administrera och att ett förfarande med årliga ansökningar inte skulle vara önskvärd, varken utifrån MSB:s eller kommunernas perspektiv. MSB har även eftersträvat att skapa långsiktiga förutsättningar och förutsägbarhet i modellen, både vad avser priset för Rakel men även vad avser storleken på den ersättning som föreslås utbetalas. Att årligen anpassa nivåerna mellan de båda delarna bedöms skapa för stor osäkerhet om planeringsförutsättningarna. Vid beskrivningen av syftet med samverkansbidraget har kopplingen till kommunernas uppgifter enligt lagen varit viktig. Gränsdragningen mot kommunens eget ansvar och andra aktörers uppgifter, t.ex. länsstyrelsernas, har också varit viktiga frågor. Även kopplingen till andra bidragsprocesser inom anslag 2:4 Krisberedskap, t.ex. projektansökningar från länsstyrelser och bidrag för kommunala ledningsplatser, behöver beaktas vid utformningen av samverkansbidraget. Beskrivningen av samverkansbidraget är nu skrivet som en del av den totala ersättningen, inte en ram i ramen. Motivet till detta är att det finns beröringspunkter mot t.ex. verksamhetsersättningen i nuvarande överenskommelse.