Gatl us. En Tidning från Göteborgs kyrkliga stadsmission Nummer

Transkript

1 Gatl us En Tidning från Göteborgs kyrkliga stadsmission Nummer profilen världen har blivit tydligare med öga för människan Tidigare ville Sofia Sjödin fly från världen. Idag ser hon den i nyktert tillstånd. Med hjälp av kameran kan hon fånga ett ögonblick av tillvaron. Vår åsikt. Hela stadens ansvar Lotta Säfström om varför utanförskap inte är ett isolerat problem. Reportaget. Var 4:e ung mår dåligt Några orsaker: rädsla att misslyckas, prestationskrav, förväntningar på livet som inte uppfylls

2 sidan 2 Organ för Göteborgs kyrkliga stadsmission Utkommer med fyra nummer per år Nummer Årgång 56 Stigbergsliden 6, Göteborg, Tel: , e-post: info@stadsmissionen.org. Internet: Redaktion: Lotta Säfström, direktor och ansvarig utgivare, Henrik Enarsson, redaktör/layout, Elisabeth Oesterreich, insamlings- & kommunikationschef, Lennart Forsberg, socialchef, Olof Jacobson, områdeschef och Martin Watsfeldt, projektledare Tryck: Göteborgstryckeriet. Omslagsbild: Crossroads Bild: Martin Söderqvist. Sista sidan: Kollo för Alla Bild: Martin Söderqvist Vår åsikt Det handlar om hela vår stad Nej, det är inte så att en alarmerande fattigdom breder ut sig över Göteborg. Inte heller är det så att antalet hemlösa uteliggare ökar drastiskt. I vår stad ser vi inte hundratals människor som köar till utskänkningsställen för att få ett mål varm, lagad mat. Våra svenska välfärdssystem fungerar fortfarande som ett skyddsnät för de allra flesta som drabbas av arbetslöshet eller psykisk ohälsa. Men nu är det inte den stora majoriteten i statistiken vi riktar vårt arbete till. Vi möter dem som lever sitt liv inte bara på marginalen utan också i marginalen. Människor där det sociala skydds nätet inte räckt till. Ingen eller låg inkomst från arbete, långvarigt biståndsberoende, ensamma mammor med låg inkomst, missbruk, psykisk ohälsa, nyanlända svenskar. vi har bestämt oss för att möta dem som ingen annan ser, ingen annan möter och som andra har gett upp hoppet om. Det handlar om vår kristna människosyn, alla människor är skapade till Guds avbild lika värdefulla och lika beroende av gemenskapen. Det handlar också om mänskliga rättigheter att alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter.... vi har bestämt oss för att möta dem som ingen annan ser, ingen annan möter och som andra har gett upp hoppet om. När vi ser och talar om utsatthet, fattigdom, psykisk ohälsa eller ungdomar som saknar känslomässig trygghet, vuxna som lever i ensamhet, i missbruk ja då talar vi också om hur det är att leva i vår stad! Och vi ser att klyftorna i staden ökar. Vi hör ofta om problem i vår stad och att det då handlar om isolerade områden. Men så är det inte! Det är EN stad. VÅR stad! Att leva i en stad är ett sätt för människor att organisera både sitt eget liv och sitt liv tillsammans med andra. I en gemenskap. Inom den internationella stadsmissionsrörelsen talar man ibland om Matteus- 25-arbete. Det vill säga ett arbete som utgår från Matteusevangeliets 25:e kapitel: Jag var hungrig och ni gav mig att äta, jag var törstig och ni gav mig att dricka, jag var hemlös och ni tog hand om mig, jag var naken och ni gav mig kläder, jag var sjuk och ni såg till mig, jag satt i fängelse och ni besökte mig. i vår stad i en anda av gemenskap och delat ansvar där verkar vi ännu en vinter. Och vi gör det i tron på julens budskap: Natten skall vika där ångest nu råder. Det folk som vandrar i mörkret ser ett stort ljus, över dem som bor i mörkrets land strålar ljuset fram. Kommentera Mejla oss på info@ stadsmissionen.org Lotta Säfström Göteborgs kyrkliga stadsmission har ett 90-konto och granskas av Svensk Insamlingskontroll. Det innebär att vår redovisning granskas av en auktoriserad revisor och att alla givare har rätt att ta del av vår redovisning av de insamlade medlen. Enligt Svensk Insamlingskontrolls riktlinjer måste minst 75 % gå till ändamålet och max 25 % får användas för administrations- och insamlingskostnader. Göteborgs kyrkliga stadsmission är medlem i organisationen FRII Frivilligorganisationernas Insamlingsråd. FRII verkar för etisk och professionell insamling. 2

3 NYTT i korthet NR1 Vårt äldreboende på Götaholmsgatan blev rankat i topp av de boende i Göteborg Öppettider S:t Johanneskyrkan jul- och nyår Nya öppettider gäller i år. Julafton, Juldagen och Annandag jul har kyrkan öppet kl mat serveras från kl. 14. Nyårsafton är kyrkan öppen kl , mat serveras från kl. 21. Din åsikt Skriv till Stadsmissionen om du har frågor eller kommentarer som rör våra verksamheter. Skriv till; info@stadsmissionen.org eller Tidningen Gatljus, Stigbergsliden Göteborg Ett ögonblick Ingen julkonsert i år Från mitten av november och fram till jul spelas teaterföreställningen Happyland 1979 i S:t Johanneskyrkan. Därför väljer vi att ställa in julkonserten för gåvogivare i år. Köp gärna biljetter till föreställningen på eller Erik Ljungman död I årets första nummer av Gatljus skrev vi om Erik Ljungman, skaparen av Stadsmissionens logotyp. Den 15 september avled Erik i en ålder av 93 år. Stadsmissionen minns Erik för hans stora engagemang. Beställ julmaten hos oss! Vårt professionella kök på Stigbergsliden erbjuder vällagad mat både som lunchalternativ och catering. Vi serverar lunchen varje vardag från kl kostnad 65 kronor. Mest aktuellt just nu är annars julmaten. Ring/mejla och beställ catering redan nu! Kontakta Kristin Jannerborn, , kristin.jannerborn@stadsmissionen.org Levande julkrubba inställd Gänget bakom Levande julkrubba (Stadsmissionen och Göteborgs Domkyrkoförsamling) tar i år ett sabbatsår. Nästa år lovar de att återuppta spelet. Hemlös är man året om... Varje dag handlar om överlevnad för stadens människor som lever i hemlöshet. Göteborgs Stadsmission arbetar aktivt för att de ska ta sig ur drogberoende, psykisk ohälsa och kunna gå vidare - stärkta i livet. bild: martin söderqvist 3

4 Var fjärde ung mår dåligt Under september månad släppte Stockholms Stadsmission en rapport kring den psykiska ohälsan hos ungdomar. I rapporten uppger var fjärde ung att de mår psykiskt dåligt. Enligt rapporten är några orsaker till detta rädslan att misslyckas, prestationskrav, egna förväntningar på livet som inte uppfylls och stress kopplat till livsval. Även andra faktorer som en tuffare bostads- och arbetsmarknad och värderingar och normer kring utseende, prylar och sexualitet har betydelse. Unga är mycket utsatta idag. Siffran förvånar mig inte den speglar det vi har sett under flera års tid. Vi tror också att det finns ett stort mörkertal, vilket vi kommer att få erfara framöver. Det är alltför många som hamnar utanför, alltför tidigt. Den grupp som inte finns med någonstans kommer att öka och därmed ökar också isoleringen och utanförskapet, säger Maria Bäcklund, enhetschef för Barn, unga & familj på Göteborgs Stadsmission. Maria frågar sig samtidigt om det innebär att den andra gruppen, tre fjärdedelar av de unga, upplever att de mår bra. Hur kommer det sig att de mår bra, eller varför svarar de att de inte mår dåligt? Och vad är att må bra? Tidigare i debatten om ungdomars ohälsa skylldes det mycket på uppväxtförhållanden. Misslyckandets trauma har i dag istället förflyttats direkt till individen. Det är mer du väljer, du har chansen och det hänger på dig som gäller. Den överdrivna mängden av media kring hälsa, välbefinnande, mat och faror skapar och samtidigt ökar oron bland unga. Kanske är det så att ungdomarnas reaktioner (den fjärdedel i undersökningen som uppger att de mår psykiskt dåligt) är en reaktion på ett samhälle i omvandling och där flertalet vill maximera sina liv? Maria Bäcklund uttrycker också att ungdomar idag lever i en utbytbar värld där kontinuiteten är en bristvara. Med allt från stabilitet i skolan (finns till exempel skolan kvar nästa termin?) till viktiga vuxna hemma, i skolan och inom vården. Allt oftare saknas det tid för att kunna formulera egna, viktiga frågor utan press på att vara effektiv, men också att hitta tid för egen reflektion. De medarbetare som arbetar med samtal för unga upplever att det för många unga i dag ofta finns en stor brist på ett skyddat rum. Ett rum med lugn och ro i en 4

5 bild: mostphotos tillvaro där man är offentlig hela tiden. Den moderna tekniken inbjuder till det gränslösa och där våra ungdomar själva måste sätta och upprätthålla gränserna. visar det sig att minst 44 procent av unga, som mår psykiskt dåligt inte söker hjälp och att hela 30 procent av de som mår psykisk dåligt saknar en vuxen att prata med. Flertalet rapporter visar att tjejer mår sämre än killar. Tjejer är fortsatt något mer utsatta än vad killar är, men framför allt tar sig de båda gruppernas mående olika uttryck. Killar och mäns dåliga mående är svårare att definiera som dåligt mående speciellt som de själva inte uppger att de mår dåligt. Bland andra och tredje generationens invandrare upplever våra ungdomsarbetare att förhållandena är tvärtom, säger Maria. Killarna mår sämre än tjejerna och är därmed också mer utsatta. Även om killarna både saknar förmågan och ibland även viljan att uttrycka detta. Tjejerna har i allmänhet bättre betyg och har lättare för språket samt de ofta har lättare att ordna en laglig sysselsättning. I Stockholms Stadsmissions rapport Vad kan vi vuxna göra? Ja, det goda samtalet grundar sig redan från det att barnet är litet. Tilliten till vuxenvärlden måste finnas med från början. Stadsmissionens upplevelse är att vuxna som lyssnar och visar intresse pratar yngre gärna med. Men, att kunna rada upp vilka aktiviteter man gjort under veckan ger troligen bättre status än att säga att man bara har varit tillsammans. Ett exempel i första klass får många barn i skolan skriva om vad de har gjort under helgen. Många barn har svårt att formulera vad de har gjort och skolan uppmanar föräldrar att prata med barnen om vad de har gjort. Tänk, handlar det kanske om att lägga undan all teknik för en stund och prata Maria Bäcklund, enhetschef för Barn, unga och familj bild: henrik enarsson 5

6 med sina barn. Har det blivit till en bristvara? Är det ingen som frågar hur jag har haft det i skolan, så berättar jag inte. Vi vuxna måste således fråga våra barn hur de har det innan de blir tonåringar. En del unga vet inte var de ska hitta vuxna människor. Det är i dag för få vuxna som möter de unga där de unga är på de ungas villkor. Det är där Stadsmissionen kommer in. Verksamheterna som riktar sig till unga flyttade dessutom nyligen in i nya lokaler på Drottninggatan, mitt i stan. Där finns förutsättningarna att skapa nya och bättre mötesplatser än tidigare. Vad kan vi göra? Maria Bäcklund är tydlig. Hon menar att samhället inte får abdikera från det verkliga problemet. Det handlar om att hitta former för hur man ska få de instanser i samhället, som redan är specialister, att ha resurser att ta emot barn och ungas behov. Det är oerhört viktigt att arbeta med de genomgripande förändringarna som behövs på lång sikt. Många av dagens insatser är tyvärr ofta brandkårsutryckningar. Om man öppnar fler dörrar för de unga kommer säkerligen fler att komma in, men de som inte hittat dörrarna tidigare kommer inte att hitta de nya dörrarna heller. Det behövs någon som kan hänvisa till, hålla i handen och följa med genom dörren. Därför är det är nödvändigt att fler social arbetare och vuxna möter och bemöter unga där unga är, säger Maria. Maria fortsätter: Varje person vi möter har en egen, unik berättelse om sin bakgrund. Det går därför inte att sätta personen i en mall, det här är ditt problem och så här ser din hjälp ut. När våra besökare söker stöd hos oss har de ofta gått igenom alla de instanser som finns i välfärdssystemet utan att få den hjälp de behöver. I samhällets byråkratiska system saknar många både tid och möjligheter för relationsbyggande och tillitsskapande arbete, säger Maria Bäcklund. Många av de ungdomar vi möter känner sig avvisade och förstår till exempel inte varför de inte kan få försörjningsstöd. För en del är reglerna kring avbetalningen av CSN-lån svåra att förstå och andra begriper inte varför väntetiderna är så långa hos sjukvården men allt påverkar deras livssituation. Men genom att finnas tillgängliga för de ungdomar som söker hjälp kan förtroenden skapas. För offentligt anställda behövs det mer utrymme för att ställa frågor. Detta för att i största möjliga mån säkerställa att alla frågor är ställda. Maria menar att samhället behöver bli bättre på att nå fler av de unga, som inte själva orkar eller förmår söka hjälp. Göteborgs Stadsmissions fältassistenter bygger långsiktiga relationer och skapar förtroende så att de unga, i en förlängning, kan lita på de offentliga kontakter som de hänvisas till. Men samma myndigheter behöver också utökat stöd i form av ekonomi, tid och arbetsfördelning. Villkoren och kompetensen för det arbetet måste vara i paritet med den hjälp och det stöd de vill ge. Fakta Vilka verksamheter bemöter ungdomar hos oss: Samtal unga och unga vuxna (KUM) Förebyggande och uppsökande ungdomsarbete (Fält) Unga föräldrar Läger och aktiviteter Psykosocialt- och ekonomiskt stöd (Rådgivningsbyrån) Samtalsmottagning vuxna och familjer (Psykoterapimottagningen) bild: mostphotos 6

7 wallenstam en samarbetspartner wallenstam vill bidra till ett bättre samhälle Varför har Wallenstam valt att stödja just Stadsmissionens arbete? Göteborgs Stadsmission gör ett viktigt arbete för att skapa ett bättre samhälle, det vill vi gärna bidra till genom att stötta dem. På vilket sätt stöttar just Wallenstam Stadsmissionen? Stadsmissionen hyr en lokal av oss på Andra Långgatan för verksamheten Crossroads. I samband med att de blev våra hyresgäster startade vi också ett samarbete, vilket ger Stadsmissionen möjligheten att istället för att lägga pengar på hyra kunna investera i verksamheten och hjälpa fler. På vilket sätt tycker ni att Stadsmissionen gör skillnad i Göteborg? Stadmissionens arbete är väldigt viktigt och gör stor skillnad. Genom den hjälp och det stöd som de ger till behövande människor skapas ett bättre och tryggare Göteborg, vilket i sin tur gör skillnad för alla Göteborgare. Hur tänker Wallenstam kring lokala, sociala frågor? För oss är det väldigt viktigt att vara en aktiv samhällsmedborgare lokalt på de orter vi verkar och att ta ett stort samhällsansvar. För att göra detta jobbar vi med olika typer av insatser, ofta i form av sponsring eller gåvor. Vårt fokus ligger på att hjälpa utsatta grupper/grupper som står utanför samhället och att verka proaktivt mot utanförskap genom att t.ex. bidra till ungdomsverksamhet. Att bidra till en positiv utveckling av samhället genom stadsutveckling och att stödja forskning och utveckling för långsiktig hållbarhet är andra viktiga frågor för oss. Tips och råd på hur andra företagare/företag kan hjälpa till och stötta Stadsmissionen/idéburna organisationer? För oss har det varit nyttigt att verkligen tänka igenom vad syftet är med vår sponsring och hur vi ska arbeta med dessa frågor. På så sätt bli det enklare att välja vilka organisationer som passar just vårt företag. Men det som vi tycker är mest givande för båda parter och som skapar mervärde är när man har ta samarbetet ytterligare ett steg genom att faktiskt göra saker tillsammans och att involvera personalen. Elisabeth Vansvik, kommunikations direktör, Wallenstam, svarar på frågor Wallenstam sponsrar med Crossroads lokaler på Andra Långgatan Om wallenstam Antal fastigheter: Cirka 300 stycken Kunder: Cirka hushåll, företagskunder Fastighetsvärde: Cirka 28 miljarder kronor Total uthyrningsbar yta: Cirka 1,2 miljon kvm Antal anställda: 195 personer Marknader: Göteborg, Stockholm och Helsingborg Grundades: 1944 i Göteborg Wallenstamaktien är noterad på Nasdaq OMX Stockholm, Large Cap-listan 7

8 Tidigare ville Sofia Sjödin fly från världen. Idag ser hon den i nyktert tillstånd. Med hjälp av kameran kan hon fånga ett ögonblick av tillvaron. Resultatet visas i S:t Johanneskyrkan fram till jul. Med öga för människan För tre år sedan fick Sofia Sjödin en skatteåterbäring. Om allt hade varit som vanligt hade pengarna gått åt direkt, men eftersom hon var inlagd på behandlingshem kunde hon inte köpa droger. Istället köpte hon en kamera. Jag har alltid varit intresserad av foto, men det var först för tre år sedan jag började ägna mig åt fotografering på allvar. För ett år sedan gick jag en fotokurs, men det var inte så roligt efter som jag inte är intresserad av teknik. Jag fångas av en bild och knäpper, säger Sofia Sjödin när vi ses i S:t Johanneskyrkan. När en drog inte längre fungerar, går man vidare till nästa. Det är onsdag och snart dags för Johannesmässan. Kaféet börjar fyllas av människor, så vi sätter oss på övervåningen. Sofias svartvita bilder står inramade och inplastade i ett hörn, redo att hängas på kyrkans väggar. Det är svartvita fotografier av människor på Andra Långgatans dag, Älvsborgsbron i dimma och vänner som gör yoga. De förstnämnda ser ut att vara plåtade i New York, London eller Berlin. Starka kontraster och coola människor i fräcka frisyrer. Det här är mina favoriter, säger Sofia Sjödin. Jag gillar att fotografera människor. Numera blir det dock inte mycket tid över till favoritsysselsättningen. I höstas började Sofia Sjödin på Wendelsbergs folkhögskola. Vid 25-års ålder vill hon äntligen få alla sina gymnasiebetyg. Studierna kombineras med teaterlektioner där hon får utlopp för andra kreativa sidor. Som barn tyckte jag mycket om att sjunga och spela teater, men efter att ha blivit mobbad slutade jag med det, berättar Sofia Sjödin. Istället sökte hon sig till andra utmaningar, som alkohol och droger. Tolv år gammal började hon dricka regelbundet och vid tretton rökte hon hasch. Med knapp marginal lyckades hon få godkänt i alla ämnen i högstadiet och sökte in på målarlinjen i Falun. Eftersom pappa var målare kände hon till branschen. Dessutom visste hon att det gick att tjäna mycket pengar och som missbrukare var det något som hon alltid saknade. Vid det laget hade hon även testat tabletter och amfetamin. När en drog inte längre fungerar, går man vidare till nästa. Man vill hitta samma känsla och upplevelse som man fick första gången, säger Sofia Sjödin. Under hela denna tid var det ingen som misstänkte att hon tog droger. Eller också undvek de att fråga. När Sofia kom hem halv fyra på morgonen, påtänd efter en natt på stan, sade hon till sina föräldrar att hon var full. Det var accepterat. Jag blev bjuden på alkohol redan som fjortonåring, säger Sofia Sjödin. I min familj var det okej att bli berusad. Det var inte förrän efter åtta år på droger som Sofia blev konfronterad 8

9 Kort om Sofia Sjödin Ålder: 25 Bor: i Göteborg Gör: studerar på Wendelsbergs folkhögskola Intressen: fotografering, musik, yoga bild: henrik enarsson med sitt missbruk. Hon jobbade på en målarfirma och det var dags för julbord. Sofia varvade snaps, öl och tabletter. Efter middagen gick hon och några yngre killar på en pub. Där frågade de rakt ut: Går du på droger? Ja, sade jag. Och jag gillar det. Då reste sig alla upp och gick. Det var det bästa de kunde ha gjort. Jag blev helt ställd. Kvällen var dock inte slut. Sofia gick hem och där väntade en svartsjuk sambo. Natten slutade med en grov misshandel då sambon slog hennes huvud i golvet. Grannarna ringde polisen och polisen ringde hennes föräldrar. När hon kom ut ur huset stod hennes moster där och väntade. Då sprack allt. Jag hade försökt hålla upp en fasad av att jag mådde bra och hade kontroll över mitt liv. Men från och med den händelsen uppdagades allt. Sofia lades in på behandlingshem, men efter tre veckor stack hon därifrån och började med droger igen. Några veckor senare kom hon till ett nytt behandlingshem och tvingades kvar tack vare en kontraktsdom. Det var jättejobbigt att vara utan droger och samarbeta med andra, men jag stannade. Om jag hade stuckit därifrån hade jag hamnat i fängelse. Två och ett halvt år varade drogfriheten första gången. Återfallet kom när hon trodde att hon inte längre behövde gå på självhjälpsmöten och att hon egentligen inte var beroende. Hon hade bara hemska barndomsupplevelser som hon försökte fly ifrån. Men som tur var hände det bara en gång. Då hade hon flyttat ner till Göteborg och gick på möten i S:t Johanneskyrkan. Mötena hjälper mig att förbli drogfri. I början gick jag tre gånger om dagen, idag går jag två gånger i veckan. Dessutom är folkhögskolan jag går på nykter och drogfri. Det är skönt. Eftersom studierna tar mycket tid hinner hon inte fotografera lika mycket, men hon gör det när hon får tid. Jag har lärt mig att se världen genom kameran. Saker och ting blir liksom tydliga. Man upptäcker till exempel alla naturens färger tydligare när man ska ta en bild. Kameran fångar ett ögonblick. Ulrika Naezer 9

10 En järnlady trappar ner Politiker, generaldirektör, utredare, medlare, styrelseproffs. Efter ett helt yrkesliv i maktens korridorer har Christina Rogestam börjat trappa ner. Vid årsskiftet avgår hon som styrelseordförande för Göteborgs kyrkliga stadsmission. bild: göran olofsson För tjugo år sedan fick Christina Rogestam ett allvarligt samtal. Stadsmissionen stod på ruinens brant. Huset var överbelånat, verksamheten gick knackigt och fastighetskraschen hade slagit ekonomin i spillror. Christina Rogestam var kvinnan som skulle reda ut härvan. Kunde hon tänka sig att bli styrelseordförande? Jag sade ja. Jag har ju kyrklig bakgrund och kände en av grundarna, Ebbe Hagard, väl. Efter ett tag kände jag mig dock lite lurad. Den ekonomiska situationen var mycket värre än den information jag fått. Det saknades 39 miljoner kronor, säger Christina Rogestam och tillägger att det var så illa att hon rådde den nya styrelsen att skriva över eventuella sommarstugor på sina respektive. Det fanns inga garantier att de skulle klara av att reda upp ekonomin. Men Christina Rogestam är en van städgumma. Eller som det brukar heta när män gör samma jobb: företagsdoktor. Kort om Christina Rogestam Född: 1943 Bor: i lägenhet i centrala Göteborg och hus i Dalsland Familj: prästen och hovpredikanten Lennart Widing Styrelsepost i: Göteborgs kyrkliga stadsmission, fastighetsbolaget Balder och Lönnbacken, Metria, Rogestam och Widing rådgivning Intressen: litteratur och klassisk musik Hon har organiserat verksamheter och städat bland utgifter många gånger. När det blåser som värst kallar man in Christina Rogestam. Hennes recept för att lyckas är: 1. Ordning och reda 2. Koll på pengarna 3. Rätt medarbetare. Vi minskade styrelsen, gjorde om stadgarna och koncentrerade oss på kärnverksamheten. Efter några år hade vi fått organisationen på fötter igen, berättar Christina Rogestam som både en och två gånger blivit kallad järnlady. Men en god ekonomi ger förutsättningar för en bra verksamhet och det är viktigt. För Stadsmissionens verksamhet behövs kanske ännu mer idag än när den startade på 50-talet, menar Christina Rogestam. Klientelet har skiftat från gubbar på parkbänken och fattiga familjer från landet, till ensamma mammor, äldre och EU-emigranter, men behoven är desamma. Hjälp och stöd till alkolhol- och 10

11 Skänk till jul! För att underlätta arbetet med skänkta gåvor under juletiden ber vi alla gåvogivare om hjälp. Julklappar till barn, tonåringar och familjer Gör skillnad - var med och skapa barndomsminnen genom att bidra till Stadsmissionens julhjälp. Hjälpen ges till de mest ekonomiskt utsatta familjerna i Göteborg. En mammas röst från julen 2012: Tack för att ni gjort det möjligt för oss att fira jul med julmat och julklappar Bra julklappar kan vara: presentkort, teater- och biobiljetter, hygienprodukter, kläder etc. Julklapparna ska vara nya och de ska INTE slås in eftersom vi skräddarsyr till varje familj. Kom ihåg att det finns både stora och små barn. Det finns många ungdomar bland familjerna vi hjälper. Christina Rogestam tilldelades SOCII ET AMICI av Göteborgs universitet drogmissbrukare att komma loss ur missbruket är fortfarande en hörnsten i verksamheten. När Christina Rogestam arbetade som generaldirektör på Invandrarverket myntade hon en värderingsprincip som hon ville skulle prägla verksamheten. Allt vi gör ska präglas av medvetenhet om människors värde och värdighet, respekt för individen och dennes vilja och förmåga att stå på egna ben. Man får inte överbeskydda människor. Det är starka inidvider som lyckas fly till Sverige och vi får inte ta ifrån dem deras initiativkraft, säger Christina Rogestam och tillägger att förhållningssättet även gäller missbruksvård eller andra arbeten där man hjälper människor. Efter 20 år som ordförande för Stadsmissionen tycker Christina Rogestam att det är dags att någon annan tar vid. Dessutom fyller hon snart 70 år och känner att hon vill trappa ner. Jag vill inte att folk ska tänka: Kommer hon inte att avgå snart? säger hon och ler. Några uppdrag kommer hon dock att ha kvar, bland annat som ordförande i två fastighetsbolag. Dessutom har hon varit med och ordnat upp stiftsgården Åh:s ekonomi, så nedtrappningen sker pö om pö. En pensionärstillvaro utan något att göra skulle nog göra mig odräglig, säger hon. På frågan om hon ångrar några beslut från sitt yrkesliv svarar hon att gjort är gjort. Christina Rogestam är inte den som ser tillbaka och ältar saker som inte går att förändra. Född i en lantbrukarfamilj i Östergötland, med en pappa som var centerpartistisk fullmäktigordförande, står hon med båda fötterna på jorden i sitt engagemang. Och så lär det förbli. Om än i mindre skala. Ulrika Naezer Julklappar mottages tacksamt under veckorna till våra lokaler på Drottninggatan 33, dagtid mellan kl Du kan även rikta din hjälp till en enskild familj genom att få deras personliga önskelista. Anmäl ditt intresse senast den 29 november om du vill hjälpa till. Kontakta Therese Svensson om du vill veta mer, (dagtid), therese.svensson@stadsmissionen.org Skänk mat Vid frågor gällande att skänka mat kontakta Kristin Jannerborn, , kristin.jannerborn@stadsmissionen.org Skänk begagnade saker, kläder... Saker som ska delas ut i någon av våra verksamheter eller som ska till second hand-butikerna kontakta Insamlingscentralen (dagtid vardagar), insamlingscentralen@stadsmissionen.org Skänk pengar Använd PG eller BG Vill du hellre skänka digitalt via vår webbsida gå in på www. stadsmissionen.org 11

12 i korthet EU-migranter får sängplatser i vinter Från mitten av november till mitten av april kommer EUmigranter att erbjudas både dagverksamhet och sängplatser. Stadsmissionen blir samordnare för projektet. 25 platser kommer att finnas varje natt i Bräcke diakonis lokaler på Hisingen. Frälsningsarmén kommer att hålla sina lokaler på Husargatan öppna på dagtid 6 timmar varje dag, 7 dagar i veckan. Samordnare för både dagverksamheten och nattplatserna blir Stadsmissionens verksamhet Crossroads. Stadsmissionen på liseberg Vi kommer även i år bygga Stadsmissionens julkrubba på Liseberg med hjälp av Lars-Peder Lindström från Göteborgsoperan. I närheten av julkrubban kommer även Stadsmissionens ljusbod att finnas. Där ges det tillfälle att tända ljus och skänka en slant Tänd ett ljus för någon i din närhet. Vår Second hand-verksamhet Ebbes Hörna kommer i år att finnas på plats inne på Polketten med en butik. Handla julklapparna där! Nytt för i år är att Liseberg även har öppet efter jul fram till den 29/12. Slå in julklapparna på Frölunda Torg Även i år kan du låta personalen på Frölunda Torg slå in dina julklappar för en valfri summa pengar. Paketinslagningen sker mellan den december. Förra årets inslagningar gav Göteborgs Stadsmission drygt kronor. Nypremiär för Happyland 1979 Nu har ni chansen att se förra årets teatersuccé i S:t Johanneskyrkan igen. Kent Anderssons och Lennart Hjulströms pjäs handlar bl.a. om vårt konsumtionssamhälle. Teaterföreställningen är ett samarbete mellan Göteborgs Stadsmission, Göteborgs Folkteater samt Unga Folkteatern. Biljetter köps hos Folkteatern, Pjäsen spelas mellan 16/11-21/12. Annorlunda sätt att samla in pengar Tidigt en morgon fick vi ett samtal från en person som gick Stampens ledarskapsutbildning. Med andan i halsen förklarade han att deltagarna i kursen hade delats upp i grupper och sedan gett varandra en utmaning en uppgift som skulle lösas innan klockan 15 samma dag. Gruppen som personen tillhörde hade fått uppgiften att på något sätt gynna Stadsmissionen, och de hade bara några timmar på sig. Gruppdeltagarna skyndade sig över till Stadsmissionens kansli på Stigbergsliden för att höra om vi kunde bidra med några idéer. Efter intensivt och kreativt tänkande insåg de att de kanske hade lösningen på sin egen hemmaplan, Stampen. De sålde helt enkelt annonsutrymme i Göteborgs-Posten där intäkterna gick oavkortat till Stadsmissionen. På så sätt lyckades de samla in kronor innan klockan slog tre. Ett något annorlunda men ändå utmärkt sätt att hjälpa behövande i Göteborg Fika på Condeco, Evas Paley eller Fröken Olsson i november december Hela november och december har du chansen att stödja Göteborgs Stadsmission genom att fika. Vi ber dig att skjuta till 5 kronor för varje fika hos Condeco, Evas Paley eller Fröken Olsson. Ta chansen till en god fika och gör skillnad för utsatta barn och familjer i Göteborg. Du får 100 kr för att prova våra skraplotter och bingospel PostkodLotteriet säljer lotter, bingospel och skraplotter där våra kunder får dela på hundratals miljoner per år. Överskottet skänker vi sedan till de organisationer som vi stödjer. För att kunna bidra med ännu mer pengar till våra förmånstagare kan du också skrapa lotter och spela Bingo på nätet. På skraplotterna som du också kan skrapa i mobilen är det vinst på var tredje lott! Har du inte redan gjort det, gå in på post kodlotteriet.se och skapa ett konto så får du 100 kr att spela för med chans att vinna upp till en miljon! postkodlotteriet.se 12

13 NYTT i korthet Alla gåvor vi får in bidrar till att göra livet mera hoppfullt för de människor som vi hjälper. Men vi behöver hjälp för att hjälpa. Vi har kraft, vilja och engagemang men vi behöver ditt stöd i form av pengar för att uttrycka det rakt på sak. Att stödja utsatta människor är inget tillfälligt jobb och vi behöver fler som stödjer vårt arbete regelbundet. Därför söker vi fler som kan tänka sig att bli månadsgivare. Regelbundna gåvor innebär att administrationen kan minskas och att ännu större del av varje gåva kan gå direkt till vårt arbete bland utsatta. Med ditt stöd kan vi hjälpa ensamstående mammor med att sätta mat på bordet. Barn får julklappar, varma kläder och en minnesvärd sommar på vårt kollo. Ensamma kan fira jul i gemenskapen i S:t Johanneskyrkan. Hemlösa får tak över huvudet och missbrukare får möjlighet att ta första steget mot ett nytt liv. Tillsammans skapar vi hopp för människor som lever alldeles i din närhet men ändå i en helt annan verklighet. prenumerera på hopp! Jag vill bli månadsgivare till Stadsmissionen Banklönekonto Clearingnr Nummer på checkkonto eller bankbokslöst konto Jag bidrar med 300 kr/mån 200 kr/mån 100 kr/mån Personkonto Plusgirokonto Bankens namn Annat belopp... (minst 50 kr/mån) Personnummer Betalningsmottagare: Stiftelsen Göteborgs kyrkliga stadsmission Medgivandet omfattar endast betalning avseende: Stadsmissionen Jag medger härmed att uttag görs från ovan angivet konto för överföring till Stiftelsen Göteborgs kyrkliga stadsmission. Uttag får göras den sista bankdagen i varje månad. Jag förbinder mig att hålla tillräckligt belopp tillgängligt på kontot på betalningsdagen. Stadsmissionen svarar för betalningarnas riktigthet och återbetalar på min begäran det som på grund av misstag eller annan felorsakkan ha överförts från mitt konto. Detta medgivande gäller tills vidare och upphör efter det att jag underrättat Stadsmissionen, vilket ska ske senast de 10:e i aktuell månad. Jag är införstådd med att mina uppgifter kommer att registreras i Stadsmissionens givarregister och att de kommer att lämnas till Bank- och Plusgirot för månadsvis automatisk dragning av det av mig angivna gåvobeloppet. Efternamn Gatuadress Postnummer Tel. bostad Mobilnr Namnteckning förnamn postadress tel. arbete e-post ort/datum Fyll i blanketten noggrant, lägg den i ett kuvert och skicka den till: Göteborgs kyrkliga stadsmission, Stigbergsliden 6, Göteborg 13

14 Barn, unga och familj Barn, unga och familj flyttade till Drottninggatan Sedan snart en månad tillbaka finns Stadsmissionens verksamheter som riktar sig till barn, unga och familjer i nya lokaler på Drottninggatan 33, mitt i stan. Givarservice Har du frågor om gåvor? Kontakta Tommy Bjurström på Stadsmissionens givarservice. Du kan ringa vardagar mellan klockan 10 och 12. Tel: En gåva har skänkts till stadsmissionen till minne av: Vi gör en målmedveten satsning på att utveckla vårt stöd till barn, unga och familjer, säger enhetschefen Maria Bäcklund. - Behoven ökar bland de vi träffar, säger Maria. Det kan ha att göra med att flera stadsdelar har lagt ner förebyggande verksamheter. Vi ser att klyftorna ökar och med det följer behoven. - Det centrala läget med bra kommunikationer gör det dessutom möjligt för människor från hela Göteborg att på ett lätt sätt ta sig till oss. En helt ny verksamhet har startat i och med flytten till Drottninggatan. En öppen förskola för unga föräldrar och deras barn. - Vi hoppas också att kunna öppna fler nya verksamheter - nu när vi har bra och funktionella lokaler, säger Maria Bäcklund. Anita Lund Arne Hilmersson Barbro Leion Brigitte Knörnschild Britt Stenberg Conny Lorentzson Conny och Bertil Lorentzson Curt Nordström Doris Eliasson Elsa Åslund Eric Svensson Erik Ljungman Erling Nilebäck Eskil Ester Berndtsson Evert Hultin Gerd Linder Gunborg Holm Gun Pålsson Gunnar Andersson Gunnar Olsson Hans Ahlquist Harry Kling Inger Karin Arfwidsson Karin Walldén Karl-Gustav Bengtsson Kent Skarp Kenth Tegelström Kurt Pärlén Lilly Bengtsson Margareta Hörke Märta Karlsson Nenne Frisk Olle Olofsson Olof Olofsson Roland Henkelman Rolf Persson Ronny Sjölund Ruben Andersson Ruben Härnqvist Sven Lennevi Thorwald Pettersson Tuttan Ingegärd Andersson Åke Vilka har flyttat? Samtal unga och unga vuxna (KUM) Förebyggande och uppsökande ungdomsarbete (Fält) Unga föräldrar Läger och aktiviteter Psykosocialt- och ekonomiskt stöd (Rådgivningsbyrån) Samtalsmottagning vuxna och familjer (Psykoterapimottagningen) Hit går din gåva Din gåva går direkt till våra sociala verksamheter. Den blir till en säng för natten, en stunds gemenskap, någon vuxen som lyssnar eller kanske årets enda glada sommarminne för ett barn. I samband med högtidsdag har gåva skänkts till stadsmissionen: Allan Jakobsson Bertil Mathiasson Britt-Louise Stridberg Christian Sundberg Eva-Britt Andersson Frode Inga Suhr Joakim Moberg Hasselskog Kea Sundberg Kristian Falk Lotta och Joacim med familj Louise Eskeland Magnus Berntsson Marie-Louise Stridsberg Norah Moberg Sören Bolander 14

15 Korsordet ÄR JU UVEN KRAMAS AV SNÖ INDIER HAR OBE- SLUT- SAM BÄR VAPEN TING EN DÖRR BUSK- MAN ÄR VID- SYNT OFTA HÖG- VUXEN FIRMA BRUKAR MAN OST BALJA HAR DET DU KÖPT VAJA RING- SLAG FISK EN SOM HAR TILLSYN EN CIRKEL- DEL EAN BLOTT- STÄLLT EN BI- PRO- DUKT ÄR DET NÄR DET GÅR TRÖGT FISK- RED- SKAP VILL HA ROT- BLÖTA SES ÅKARE SER MAN UPP TILL UTBYTT SNODDE PÅ OMSJUN- GET VAT- TEN- DRAG TITTA SNETT TYCKER LIKA BLAD- AVKOK SVEK EN ÄT- PAUS HAR MAN I STALL BEHÄRS- KAR I AV- SAKNAD VARIE- TET SMÖG KÖR- KARLAR KAPAD MÄTA DJUP SPISA CRAMÉR GAR- FUN- KEL FRAMFÖR DEN SOM FRAMFÖR MUSIK BLIR LÄTT RETAD DEN SES PÅ SAME BERG- MAN TAR SIG KAXE MAGER KAN HIV GE LÄGGA SMÅ EDORD SAWYER HADE EN AVSIKT PIPPI HYPO- TESER FRÅN ANKARA RYKA HÄN- RYCK- NING DE ÄR BINDE- MEDEL HAR TOPP- FORM G E G G A ROS TAGE VI MINNS ÄR SA- TIRER SINNE OSAR GAS ÖRN- GOTT SES I RIGG GL Förra numrets vinnare får 438 dagar: vår berättelse om storpolitik, vänskap och tiden som diktaturens fångar av Johan Persson och Martin Schibbye i pris. Grattis! Vinnare i Gatljus korsord : Sven-Åke Halvardsson, Torslanda, Karin Wallander, V Frölunda, Ytterby församlings arbetskrets. Skicka in ditt svar senast den 13 januari till: Göteborgs kyrkliga stadsmission, Stigbergsliden 6, GÖTEBORG Namn:... Gatuadress... Postadress... 15

16 Göteborgs Stadsmission önskar alla God Jul & Gott Nytt År Vi drivs av en god idé idén att stötta människor som hamnat i utsatta situationer. gåvoplusgiro gåvobankgiro TACK företagsvänner och partners som valt att stödja oss under 2013! Företagsvänner på Guld- och silvernivå samt framtidspartner. Vill du bli företagsvän Kontakta: ulrica hellichius , ulrica.hellichius@stadsmissionen.org eller Anette Tingets , anette.tingets@stadsmissionen.org Grundfos, GU Psykologiska Institutionen