Projekt Friendy i Österåker UTVÄRDERING

Transkript

1 Projekt Friendy i Österåker Våren 2014 UTVÄRDERING Föreläsningar, barnteater, drama & handledningsträffar Lisa Carpevi, Sara Nygren, Maria- Pia Gottberg, Lisa Arenö

2 Projekt Friendy i Österåker januari- juni 2014 Uppkomst Språkverkstan och Metodverkstan i Österåkers kommun är en mötesplats för kultur, kommunikation och språk som riktar sin verksamhet till personal inom förskola, pedagogisk omsorg samt förskoleklass. Såväl kommunala som fristående verksamheter. I språkverkstan erbjuds - handledning av specialpedagog för pedagogerna kring samspel, kommunikation, språkutveckling, modersmålsstöd eller kring barn som på annat sätt utmanar eller oroar. - utlåning av språkstimulerande material samt litteratur. - utbildningar och nätverk I slutet av 2012 fattade Språkverkstan och Metodverkstan beslut att köpa in och erbjuda all personal inom kommunens förskolor föreläsningen Upptäcka, utforska och utvecklas med känsla av Maria- Pia Gottberg, Friendy & Co. Målet var att utforska om det fanns intresse bland pedagogerna att lära och förstå mer om barns viktiga känsloliv. Föreläsningarna utvärderades och resultatet blev ett önskemål om en heltäckande fortbildningssatsning med olika delar såsom teater, handledning och föreläsningar mm. Efter ekonomiska förhandlingar och ett beslut om ett samarbete mellan Språkverkstan, Metodverkstan och kulturförvaltningen kunde samarbetet fortsätta som Projekt Friendy i Österåker. Bakgrundsfakta Friendy (tidigare EQ- dockan) är ett pedagogiskt verktyg med sex känslodockor som används i företrädesvis förskolan för att hjälpa barn att sätta ord på och hantera känslor. Under våren 2014 har Friendy som verktyg ingått i ett omfattande projekt i Österåker för att belysa vikten av att arbeta med barns känslor och tankar om hur hem och förskola kan samarbeta kring barnen. Fokus har också legat på att försöka förstå om Friendy är till bättre nytta för vissa barn och deras relationer än andra. Alla barn behöver förvisso stöd med och hjälp att sätta ord på och hantera sina känslor, men vissa mer än andra. I en barngrupp finns ofta ett eller flera barn som har svårigheter med impulskontroll och utagerande beteende och några barn blir mer drabbade än andra. Men hela eller delar av barngruppen drabbas på ett eller annat vis i sin relation till det drabbade barnet. Projektet initierades som en uppföljning av två uppskattade föreläsningar som hölls av Maria- Pia Gottberg under våren 2013 och är en förstudie inför en ansökan till Allmänna Arvsfonden. Projektet är processinriktat och omfattar barn och pedagoger. Dessutom präglas det av en genomgående åtanke på föräldraperspektivet. För att alla förskolor i Österåkers kommun skulle ha chans att söka till projektet inleddes det med ytterligare en öppen föreläsning med Maria- Pia Gottberg på samma tema som året innan.

3 Projekt Friendy i Österåker består utöver baskunskapsföreläsningar för förskolepedagogerna av en teaterföreställning och drama för barnen samt känslorelaterad handledning för pedagogerna. Maria- Pia Gottberg har arbetat med föreläsningar om barns känslor och Friendy för pedagoger i förskolan i tio år. Det har under årens lopp framkommit önskemål om att vidareutveckla verktyget för att bli mer tillgängligt för barn och föräldrar. Lisa Carpevi är skribent och pedagog som arbetar med att stötta och utveckla föräldrar och pedagoger till sin fulla potential. Tillsammans utvecklar vi metoder och förhållningssätt för att arbeta förebyggande och konkret med dessa viktiga frågor i förskolan. Urval Efter Maria- Pia Gottbergs öppna föreläsning Upptäcka, utforska och utvecklas med känsla fick intresserade förskolor söka sig till projektet. Målgruppen avgränsades till pedagoger med förskolebarn i fyra- och femårsåldern. Maxantal i handledningsgruppen var begränsat till 15 pedagoger och dessa plockades från 7 avdelningar på förskolorna Äppellunden, Söralid och Bikupan. Projektinnehåll! Steg 1 Upptäcka, utforska och utvecklas med känsla pedagogföreläsning med Maria- Pia Gottberg Öppen föreläsning! Steg 2 Vad händer när arg flyttar in? - pedagogföreläsning med Gunilla Niss, Lisa Carpevi och Maria- Pia Gottberg För pedagoger på projektförskolorna Äppellunden, Söralid och Bikupan! Steg 3 Arg flyttar in en föreställning med känsla - teater med Lisa Arenö och Sara Nygren För fyra och femåringarna på projektförskolorna! Steg 4 Drama i förskolan - dramapass med Lisa Arenö och Sara Nygren För fyra och femåringarna i projektpedagogernas grupper! Steg 5 Handledning - tre grupptillfällen för projektets 15 pedagoger! Steg 6

4 Utvärdering - 15 projektpedagoger i grupp samt fem individuellt Projektredskap Friendy 6 känslodockor Social och emotionell träning för alla barn - bok av Maria- Pia Gottberg Kopieringsunderlag med bilder av känslorna Avslappning och självkänsla CD- skiva av Maria- Pia Gottberg Steg 1 och 2 - föreläsningar Upptäcka, utforska och utvecklas med känsla Föreläsning om hur vi bemöter och bekräftar vi barns känslor för att stärka självkänsla, empati och impulskontroll. Med humor och hög igenkänningsfaktor blandas aktuell forskning, inspiration och konkreta tips som deltagarna kan använda redan nästa dag. Föreläsaren delar också frikostigt med sig av erfarenheter och verktyg för att utvecklas personligen och tillsammans i arbetslaget. Med hjälp av det konkreta materialet Friendy kan förskolan stärka sitt värdegrundsarbete och skapa ännu bättre relationer mellan barnen samt mellan barn och personal. Vad händer när arg flyttar in? Psykologen Gunilla Niss inleder med att prata om anknytningsteorin och vikten av att bekräfta barns känslor. Därefter berättar Lisa Carpevi om aktuell forskning kring föräldrastöd och hur hon använt sig av Friendy tillsammans med sina barn för att stötta dem i att uttrycka sina känslor och behov. Maria- Pia Gottberg presenterar syftet med projektet. Vem är Friendy och hur kan Friendy användas i förskolan? Vad händer när vi låter känslorna ta plats och flytta in? Vad är aggression, skam, empati och hur vi kan se till barns behov bakom deras beteende för att skapa bättre förutsättningar för dem att lyckas med sina relationer i förskolan. Steg 3 - teatern Arg flyttar in en föreställning med känsla är trettio händelserika minuter om Dixy som flyttar in i en ny bostad tillsammans med sina föräldrar. Mest av allt är hon arg för att hon blivit fråntagen sin trygghet, sin kompis och allt annat som hon hade där hon bodde förut. I en av flyttlådorna dyker Friendy upp. Friendy ser, hör och bekräftar Dixys alla känslor, men utmanar också Dixy att tänka och prova nytt och annorlunda. Teatern spelades med tre föreställningar för totalt 150 barn i åldrarna fyra och fem år. Steg 4 - dramapass Dramapassen bestod av 40 minuter prat, lek och övningar om känslor tillsammans med fyra- och femåringar från respektive barngrupp. Barnen fick träffa Friendy och göra alla sex känslorna tillsammans med samma skådespelare som de mötte på teatern. Pedagogerna fick ta del av och vara med om övningar, betrakta barngruppen och reflektera över individerna. Steg 5 - handledning 15 pedagoger från projektets 7 förskolegrupper träffades vid tre tillfällen à 2 timmar.

5 1:a tillfället: - Återkoppling till teatern - Vad är Friendy? - Varför? Hur? När? För vem? - Vilket förhållande behöver jag ha till mina känslor för att hjälpa andra med sina? - Friendy som ett pedagogiskt redskap (till skillnad från ett terapeutiskt) - Nulägesgenomgång: vilka arbetar redan med Friendy, vilka är på gång, vilka väntar? - Reflektion - Uppgift: feedbackmodellen 2:a tillfället: - Återkoppling till dramapass - Vilka är våra grundkänslor? Varför är de viktiga? Varför är Friendy sex känslor? - Vad är ett förhållningssätt? (till skillnad från en metod) - Varför bekräfta känslor och hur? - Starka känslor i oss själva på arbetsplatsen.- Vilka barn behöver Friendy? - Hur och varför involvera föräldrar? - Reflektion - Uppgift: att göra aktivitet med dockorna i barngrupp 3:e tillfället: - Återkoppling till aktivitet med dockorna i barngrupp - Arbete i tre grupper: dockteater, scen från personalrummet samt presentation för föräldrar - Uppvisning och reflektion Steg 6 utvärdering - Avslappning - Återkoppling och reflektion kring uppgifterna - Genomgång av hela projektet - Förändring hos oss själva/kollega - Picassoövning, självstärkande - Skriftlig utvärdering - Prat om föräldramöte - Tack och adjö! Sammanställning av skriftlig utvärdering Ditt betyg på projektet som helhet? Skala 1-10 Snittbetyg 7,7 (14 personer satt betyg) Vad har varit mest värdefullt för dig?

6 Spännande att höra allas erfarenhet. Hur man jobbar/kan arbeta. Lyssna på andra, få bekräftelser på det vi gör hos oss. Praktisk handledning hur jag kan arbeta med känslor. Känslor har vi arbetat med under åren i fsk, men med konkreta dockor går det lättare att vidareutveckla. En bok som det står mycket intressant att arbeta med i att slå upp när idéer saknas. Få ett redskap att jobba med om känslor med barnen Tycker att man fått mycket värdefulla verktyg inför mitt fortsatta arbete med dockorna. Hur de ska användas mm. Att jag vaknar till när jag varit avstängd ett längre tag. Att jag fått ett bra verktyg till barngruppen. Teatern var mycket bra och även övningarna som Sara gjorde. Föreläsningen då Gunilla Niss var med. Få konkreta exempel från kollegor. Teatern, diskussionerna med min kollega på avdelningen. Bra start inför nästa termin. Fått mycket inspiration. Roligt med teatern och att Dixy hälsade på. Dramastunder, lyssna in andra hur de jobbar med dockorna. Särskilt när man kände sig ovan och osäker. Jag har utvecklat mig mycket som pedagog och fått ett annat förhållningssätt när det gäller både barnens, föräldrarnas och arbetskamraters känslor. Vi har kommit igång med arbetet runt Friendy lite i taget. Jag ser att det redan har påverkat barnens sätt att uttrycka sina känslor och att de är mer toleranta mot varandra. Tror att det här kan bli ett bra verktyg för att stärka barnens identitet och känslomässiga utveckling. Använder ofta: Jag ser Jag hör mm och har lättare att nå barnen när de är ledsna eller arga. Komma igång med att arbeta mer direkt med känslor och prata med barnen i olika situationer Vad vill du/hade du velat ha mer av? Praktiska övningar Nytt dramapass i höst Delge varandra idéer. Fler tillfällen där vi alla visar varandra hur vi gör i barngruppen med dockorna. Det kan man inte få för mycket av. Mera praktiska övningar som man kan jobba med i barngruppen. Hade gärna önskat ha mer praktiska övningar och att hela mitt arbetslag hade kunnat gå. På så sätt hade arbetet med dockorna kunnat vara en naturligare arbetssätt för oss på avdelningen samt att man kunnat haft dockorna från start istället för att behöva dela med andra på förskolan. Materialet på plats (dockorna), hela arbetslaget. Tätare mellan gångerna tror jag och sedan fler gånger o då glesare mellan tillfällena. Mer konkreta förslag på övningar och aktiviteter. Synd att vi kommit olika långt med dockanvändandet. Hade önskat mer konkreta tips från er hur man kan arbeta med dockorna i barngruppen. Mera konkreta exempel, ex lekar som man kan leka med barnen. Mer praktiska, konkreta tips på arbetet kring Friendy, kanske i kombination med att alla läst samma material. Jag tycker det hela blev ytligt (kanske även för att vi kom igång med arbetet

7 senare?). Djupare värdegrundsdiskussioner i ev mindre grupper. Fler tips helt enkelt på hur andra introducerat dockan och arbetet från er också. Teater, inspiration. Nu har vi fått dockorna och temat för oss nästa termin är känslor. Det blir jättebra att använda dockorna. Mer tid och att alla skulle ha fått gå. Nu blir jag ensam på min avdelning som fått gå kursen eftersom min ena kollega flyttar till småbarn vilket är trist! Skulle vilja att projektet fortsatte och att vi då fördjupade oss mer i boken. Vi skulle kunna göra olika övningar i barngruppen som vi sedan reflekterade över tillsammans i handledningsgruppen. Jobba mer med boken och koma igång med övningar. Haft dockorna från början. Ditt betyg på handledningen? Skala 1-10 Snittbetyg 8,2 (13 personer satt betyg) Extra kommentarer: Synd att inte hela arbetslaget var med! Boken Social och emotionell träning var mkt bra och lättläst Bra handledning ger en klar 10 Tror att ni behövt mer tid för jag förstår att ni vill känna in oss men hade behövt mer konkreta exempel. Läst boken ni kollat av Mindre nätverksprat. Kanske istället diskussioner om kap. i boken. Bra Ni har varit kanonbra! 10. Ni har gett oss positiv energi och inspiration att jobba vidare Sammanställning av muntlig utvärdering Fem pedagoger från fem avdelningar har intervjuats djupare via telefon. Överlag är pedagogerna väldigt nöjda och positiva. Däremot skiljer sig deras upplevelse av utbildningen åt, beroende på om de haft tillgång till dockorna före projektet, fått tillgång i samband med eller under projektets gång. De pedagoger som inte ännu har tillgång till dockorna berättar inledningsvis att de inte kunna ge högsta betyg till projektet i den skriftliga utvärderingen med anledning av detta. Antalet gruppdeltagare upplevs som lagom. Samtliga deltagare beklagar däremot att inte hela arbetslagen fått gå tillsammans. Om två av tre tar del av utbildningen så blir det svårt för den tredje att känna delaktighet och engagemang på samma sätt som övriga. Flera önskar också att hela arbetsplatsen skulle gå samtidigt, men poängterar samtidigt att det är värdefullt att lära känna pedagoger från andra förskolor och ta del av deras erfarenhet. Att lägga träffarna kl är bra, men det är önskvärt att de pedagoger som är deltagare frigörs från sin stängningstid de kvällar som projektet pågår. Föreläsningarna upplevdes som en bra start på projektet. Maria- Pia Gottbergs Upptäcka, utforska och utvecklas med känsla var givande och uppskattad för både kunskapsinnehåll, energi och små anekdoter. Vad händer när arg flyttar in födde många tankar så väl om vikten av anknytning och

8 teorier, men öppnade framför allt upp tankarna kring att det finns en poäng med att bygga broar mellan hem och förskola. Barns känslor i sig är inget nytt, men att barnen går mellan sin hemmiljö och sin miljö på förskolan och ändå bär på samma känslor oavsett var de är blir kanske inte alltid ihågkommet. Gemensamt för alla är upplevelsen av att barnteater och dramapass i barngrupp varit en bra kombination med pedagogernas eget arbete med barnen. Den hyllade föreställningen Arg flyttar in blev en bra dörröppnare till barnens känsloliv och dramapasset gav ytterligare verktyg och redskap åt att arbeta med känslor. Barnen fick en faktisk bild av vad känslor är och för pedagogerna blev de båda delarna en bra start att relatera till. Dessutom upplevde flera av pedagogerna att det var nyttigt och givande att inte själva hålla i dramapasset utan att få vara med barnen och samtidigt observera dem utifrån deras interagerande och känslor. Däremot är det flera av pedagogerna som föreslår att föreställningen kan göras interaktiv och mer inkluderande av de situationer som är aktuella just nu. Önskvärt vore också att få övningar och lekar nedskrivna i en handbok, men även filmsnuttar att visa för barnen när de arbetar vidare. Friendysången och låten som skådespelarna dansade till under teatern hade de gärna haft med sig hem direkt efter föreställningen. Flertalet av de intervjuade upplever att barnen generellt sätt pratar mer känslor idag än före projektets start. Det är delvis kopplat till dockorna, men också något som sker utanför användandet av Friendy. Extra anmärkningsvärt är några barn som tidigare haft enorma problem med att hantera svåra känslor som arg, ledsen och rädd men som nu tar dockorna till hjälp. Det finns också exempel på barn som normalt inte har problem, men som hamnat i svåra situationer där orden inte räcker till. Även de har kunnat använda sig av Friendy för att få hjälp med att uttrycka vad och hur de känner. På samma sätt har dockorna vid ett flertal tillfällen använts för att kommunicera med samma barns föräldrar. Pedagogerna verkar rörande överens om att så väl barn som vuxna har olika tillgång till sitt känsloliv, men att vare sig man är barnet som behöver extra stöd med att hitta sina känslor och sin självkänsla eller kamrat till dem som behöver hjälp så är det att stort värde att få lära sig mer om både sina egna och sina kompisar känslor. Handledningen har varit väldigt givande för pedagogerna. Någon uttrycker att den gärna hade fått vara mer intensiv i början av projektet, fler tillfällen och med kortare tid emellan. Därefter är det önskvärt att man träffas några gånger igen, för att hålla vid liv kunskap och förhållningssätt. Däremot efterfrågas mer konkret material att ta med sig tillbaka till barngruppen, att få inspiration och tips på hur dockorna kan användas och vad man kan göra med barnen. Några av de pedagoger som redan var bekanta med Friendy upplever att handledningen blev för ytlig. De hade gärna gått mer på djupet med sitt eget förhållningssätt och funderat vidare på hur enskilda barn och föräldrar kan få hjälp av Friendy som verktyg. För dessa pedagoger är det också tydligt att vissa barn (de som har svårt att uttrycka eller komma i kontakt med sina känslor) behöver Friendy mer än andra, men att alla barn ska erbjudas dockorna eftersom barn också lär barn. De barn som har lätt att uttrycka hur de mår och känner har också lätt för att förmedla till sina kamrater med hjälp av Friendy. Kompisarna röjer vägen, de hjälper till att öppna upp dörrarna för dem som är längre ifrån sina känslor. Någon av pedagogerna är frustrerad över att hon inte haft tillgång till dockorna under projektets gång. Hon har hört övriga deltagare berätta framgångsberättelser med enskilda individer, men själva

9 inte kunnat se resultat i sin egen barngrupp. Hon uttalar att hon helst skulle vilja fortsätta och få mycket mer av handledning och föreläsningar för att få se vilken respons hon kan få i sin barngrupp. En annan är besviken på att hon inte fått fler konkreta övningar att göra tillsammans med barnen, oavsett dockor eller ej. Att Friendy skulle handla om ett förhållningssätt mer än ett konkret verktyg är inte intressant för henne eftersom hon anser att hon redan har ett öppet och tillåtande förhållningssätt till barnen i gruppen. Hon uttalar också att hon haft möjlighet att ta in dockorna i verksamheten eftersom de finns på förskolan, men valt att inte göra det. Sedan dockorna flyttade in är det framför allt treåringarna som leker med dockorna. De är däremot inte intresserade av ansiktsuttrycken utan snarare av mängden. Denna pedagog har inte hunnit läsa Social och emotionell träning för alla barn men funderar på att göra det under sommaren. Ytterligare en annan känner att handledarna Lisa Carpevi och Maria- Pia Gottberg följt förskolans arbete på ett nära håll och känt att hon fått ett kontinuerligt bollplank som är genuint intresserat. Kopieringsunderlaget till dockorna är något som efterfrågas och som pedagogerna önskar att de ingående fått förklarat användningssätt för sig. Boken Social och emotionell träning är väldigt uppskattad av dem som läst den, men det är inte alla som har hunnit eller prioriterat. Det upplevs som otydligt om den var kursmaterial eller inte. Och efterfrågansvärt att handledningstillfällen återkopplade till den och gav konkreta exempel ur den. Eller att det fanns annan manual eller handbok att arbeta utifrån. De som läst boken säger sig ha vuxit av att läsa den, de har fått tankeställare och någon säger sig ha förändrat sitt förhållningssätt. Jag har tidigare förringat det de känner och tröstat dem till att glömma genom att avleda. Nu bekräftar jag känslorna istället och ser att det ger resultat för både relationen mellan mig och barnet och barnets syn på sig själv. Vi har flera gånger berört samarbetet med föräldrarna och flera av de intervjuade återkommer till att de önskar att föräldrarna får ta del av så väl teater som föreläsningar om hur de kan förhålla sig till sina barns känslor. Det gäller alla barn, inte bara dem som har svårt att hantera känslor även om de kanske behöver lite extra stöd. Citat från den muntliga utvärderingen: Det här med känslor är ju inget nytt eller något som ni har hittat på. Men ni har givit mig ett förbaskat bra verktyg att arbeta med det som jag har arbetat med varje dag i hela mitt yrkesliv. Mitt sätt att vara med barnen är fortfarande de samma, men jag har fått andra infallsvinklar på hur jag kan tänka och vara. Med Friendy kan vi få utåtagerande barn att visa och prata känslor med oss pedagoger, deras föräldrar och kompisar. Jag tror att vi kan hitta sätt att prata med föräldrarna på ett nytt sätt, utan att frånta dem rollen som proffs på sina barn? Jag vill jobba vidare med det här och involvera fler än oss själva i arbetet. Tänk om alla föräldrar förstod att både de och deras barn är viktiga för barn som har svårt med känslor. Istället för att döma och tycka att de barnen borde gå i en annan förskola.

10 Vardagssituationerna i teatern var klockrena, hade gärna sett både mer och fler Jag önskar en teater som ännu mer visar hur jobbigt och svårt det kan vara med känslor för dem som inte vet hur de ska göra med dem. Teatern är bra, men den blir ännu bättre om barnen får vara med och skapa händelserna. Då kan deras egen vardag bearbetas och förstås. Alla ska dockorna! Alla kollegor i arbetslaget ska gå i handledning! Flera föräldrar har uppmärksammat att barnen är lugnare hemma och att det verkar vila ett lugn över gruppen. Jag vill ha med föräldrarna i arbetet! Bjud gärna in dem till både teater och föreläsningar! Friendy kan hjälpa oss att bygga broar mellan hem, förskola och barnens viktiga känsloliv. Jag vill att barnen ska förstå att man kan se glad ut och vara glad ibland, men ändå vara ledsen i hjärtat. Att alla känslor får plats och det är okej att blanda dem hur som helst, när som helst. Kombinationen av att vi pedagoger fick lyssna, reflektera och utmanas och att barnen fick uppleva teater och drama var suverän. Jag önskar så att föräldrarna också fick vara med och ta del av projektet, både föreläsningar och teater. Då hade vi kunnat göra underverk med barnens rätt att ha koll på sina känslor tillsammans. Det vore så bra om det fanns böcker att läsa för barnen också och om vi kunde få alla övningar och modeller i en handbok. Jag sätter det på önskelistan. Känslor är inget nytt. Men dockorna. Det kan inte sägas nog många gånger: dockorna är så bra. De fungerar som nyckel till stängda dörrar, som dörrstopp för dörrar som står på alltför vid gavel, som inkörsport till en värld vi bara kan skymta, men inte vet hur vi ska nå. De blir en länk mellan vuxna och barn, mellan barn och barn och faktiskt också mellan vuxna och vuxna. Det har varit så skönt att få prata om det mest naturliga i världen, men också det som kan bli det mest onaturliga. Att få plats i ett forum där allting är som det är. Nu vill jag gärna veta hur jag ska jobba vidare så att jag inte stannar där jag är. Men jag vill också veta när man behöver bryta ett barn som fastnat i sina känslor. Friendy är särskilt bra för barn med särskilda behov eftersom dockorna kan hjälpa barnen att förstå sig själva och andra. Men det går inte att särskilja dessa barn från andra barn eftersom de ständigt interagerar med varandra. Barn med vanliga behov har också behov att förstå dem med särskilda och sig själva i relationen dessa. Det kanske låter invecklat, men i själva verket är det väldigt enkelt: Alla behöver Friendy. Förskolechefernas upplevelse av projektet Vi har bara fått positiv feedback av pedagogerna som deltagit i projektet. Det arbetslag som gick alla tillsammans upplever det som en vinst och styrka för det gemensamma arbetet, något som övriga arbetslag efterfrågar. De anser också att de fått nya infallsvinklar och sätt att möta barnen på. De ser att det har effekt i barngruppen och för vissa barn har detta varit så starkt och värdefullt för deras behov att hantera känslor. Föräldrar har lämnat feedback om att de ser utveckling och en tryggare barngrupp och hur de i vardagen kan se hur de arbetar med barnens och gruppens känslor.

11 Pedagogerna önskar ett fortsatt projektarbete med detta. Det gör också övriga arbetslag som tyvärr inte kunnat vara med på denna resa. Några ord från uppdragsgivarna Det här är det första samarbetet mellan kultur och utbildning där vi knyter ihop teater, pedagogik och lärande. För mig som brinner för kultur var det härligt att se hur barnen klev in i teaterns magiska värld och levde sig in med hjälp av sin fantasi. Det här är en byggsten på väg mot länets bästa skola. - Carl Oscar Törnros, fd kultur-, turism- och besöksnäringschef i Österåkers kommun Pedagogerna har uttryckt att de är bättre på att bekräfta barnens känslor och att det är ok att vara ledsen osv istället för att sopa det under mattan. Det har varit den tydligaste upplevelsen av projektet. En del pedagoger känner sig fortfarande osäkra på att använda dockorna, tycker det är bättre med kort som visar känslor. Andra använder de ofta och tycker att de är värdefulla att ha som pedagogiskt verktyg. Teatern var mycket uppskattad. - Pernilla Unevik, specialpedagog på Språkverkstan, Österåkers kommun Slutsats Upplägget av Projekt Friendy i Österåker blev bra och vi är otroligt glada över resultatet. Vi brukar skämtsamt säga att om vi så bara gör känslolivet lite bättre för ett enda barn på jorden så är vi nöjda med vår insats. Därför känns det väldigt bra att veta att vi under våren faktiskt varit med och stöttat processen där flera barn fått tillgång till sina känslor och hittat verktyg för att hantera dem. Särskilt tänker vi på ett barn som vi fick höra talas om redan på föreläsningen Vad händer när arg flyttar in? Barnet nämndes inte till namn, men pedagogerna ventilerade sina känslor och funderingar kring att arbeta med ett barn som brottas med utåtagerande beteende och svårighet att hantera relationer till sin omgivning. Efter teaterföreställningen fick vi uppleva några av barnets alla känslor. Barnet gillade inte Arg flyttar in eftersom hen ogillade Arg. Ja, man kan rent av säga att barnet var väldigt argt på både Arg, huvudpersonen Friendy och på alla oss som befann oss runt omkring hen. Det var jobbigt helt enkelt. Vid första handledningstillfället pratade vi om barnet och alla dess känslor och pedagogerna förklarade att det blivit ännu jobbigare med allt det arga efteråt. Så jobbigt att föräldrarna reagerat på det arga och ställt sig frågande till om det verkligen var meningen att rota runt i känslorna. Trots att det faktiskt inte var någon som hade rotat runt, bara en teater som förklarade vad olika känslor är, hur de känns, var de sitter i kroppen och hur man kan göra när man drabbas. Pedagogerna uttryckte en önskan om att det vore bra om föräldrarna bjudits in och informerats om vad Friendy är och varför förskolan valt att arbeta med dockorna som pedagogiskt verktyg. Men också att föräldrarna själva borde få lära sig om sina och sina barns känslor samtligt som pedagogerna och barnen upptäcker, utforskar och utvecklas. Därefter var det dags för dramapass med skådespelarna. Barne var där och deltog till en början i övningarna som handlade om glad, ledsen och lugn. Men sedan kom rädd, arg och sur och barnet ville inte längre vara med. Hen kröp upp i knät på en av sina pedagoger och satt med bortvänt huvud och upplevdes som just sur och tvär mot omgivningen. Efteråt uttryckte barnet: Jag gillar inte sån t här eftersom rädd bor hos arg i mig. Vid nästa handledningstillfälle pratade vi om barnet igen. Pedagogerna berättade hur de börjat använda dockorna för att nå fram och hjälpa till att sätta ord på känslorna som allt för ofta tog överhanden. Dockorna hade placerats lättillgängliga för barnen, de nämndes i samlingar och vid andra tillfällen under dagen och togs ofta till hjälp för att sätta ord på det som skedde i rummet. Pedagogerna berättade också hur

12 de andra barnens deltagande med dockorna var till god hjälp att påvisa hur man kan visa, uttrycka och bekräfta känslor. Vid det tredje handledningstillfället fick vi höra hur barnet hade drabbats av ett känsloutbrott värre än någonsin. Barnet blev uppretat och argt för något som hände mellan hen och något av barnen på gården och sedan försvann hen. Pedagogerna letade efter barnet och hann bli oroliga för att det lyckats smita ifrån förskolan i vredesmod. Barnet fanns inte att hitta någonstans på gården. Däremot fann man hen efter en liten stund - inlåst på en toalett - med dockan lugn i famnen. Barnet kramade och klappade och hade lugnat ner sig själv istället för att skrika och slåss. Hen var mottaglig för pedagogernas närmande och kunde ganska snart prata om det som hade hänt. Dessutom har barnet hittat sin egen styrka att uttrycka att hen vill ha en egen Friendy att använda hemma. Föräldrarna verkar ha förstått att barnet har behov av något som hjälper hen att utvecklas i sitt känsloliv och köpt en gosig tiger som substitut. Pedagogerna ser att det gör barnet gott, men önskar att föräldrarna kunde få hjälp att lite bättre förstå att man är sin egen Friendy och att det barnet också behöver är hjälp med att låta Friendy flytta in i sig själv fullt ut, både på förskolan och hemma. Egentligen säger historien om barnet allt om projektet och om Friendy som verktyg. Vi gav stöd åt pedagogerna med föreläsningar och handledning och barnet fick stöd genom teater, drama, dockor, pedagoger och sina kamrater. Samtidigt uttrycker pedagogerna att de gärna skulle vilja involvera föräldrarna mer, men att de inte riktigt vet hur. I samråd med projektpedagogerna bjöd vi in till ett föräldramöte för berätta om Friendy och projektet. Intresset för detta var stort, men datumet i början av juni krockade med mycket annat i almanackan och alltför få föräldrar anmälde sig. Det som var viktigt för pedagogerna inför ett sådant möte var att vi inte fick prata om Friendy som en metod som man bestämt sig för att arbeta med, utan att prata om Friendy som ett förhållningssätt till känslor som fungerar lika bra i hemmet som i förskolan. Vi kan konstatera att det finns rädslor hos förskolans personal som handlar om att föräldrar ska ha åsikter om hur och med vad de arbetar med i förskolan. Detta är viktigt att ta med till framtida projekt/verksamhet. Även om vi inte har haft någon direktkontakt med föräldrar har vi förstått att det finns en nyfikenhet för projektet och barnens utveckling/förändrade beteende. Det intygar både pedagoger och förskolechefer. Vår bestämda uppfattning är att alla föräldrar borde erbjudas en parallell föräldrautbildning med stöd i föräldraskapet, kunskap om barns viktiga känsloliv och Friendys förhållningssätt. Det skulle i första hand ge stöd åt föräldrar till barn med svårigheter kring sina känslor, men också öka medvetenheten och förändra attityder hos barn och vuxna i dessa barns omgivning. Vi föreslår därför en fortsättning som skapar en röd linje från barn till föräldrar via pedagogerna. Detta görs genom att Friendys metoder och förhållningssätt utvecklas och anpassas med en interaktiv barnteater och dramapass, fördjupade föreläsningar och Friendyledarutbildning som utgår från barn med känslomässig funktionsnedsättning samt ett program för föräldrar i allmänhet. Dockorna ska vara fortsatt verktyg och kompletteras av kopieringsunderlag och annat Friendyanpassat material. Det är viktigt att poängtera pedagogernas frustration över att inte alla i arbetslaget fick samma utbildning. Det är ett starkt önskemål för framtiden! Vi konstaterar att vi gjort bra, men att vi kan göra ännu bättre. Till framtida projekt tar vi med oss:

13 teaterföreställningen omarbetas/skrivs om till interaktiv för att göra barnen mer delaktiga och innehållet mer anpassat till det som är aktuellt för barnen alla barngrupper ska ha dockor (inte bara tillgång till) alla i arbetslaget eller på hela arbetsplatsen ska vara med i projektet teatern ska anpassas för att bättre passa m pedagogerna bör bättre förberedas inför föreställning och dramapass fler tillfällen, alternativt uppföljning av handledningen efter någon/några månader Friendy som ett förhållningssätt (och inte en metod) kan inte nog poängteras övningar, modeller, lekar etc ska samlas som en handbok Friendy är för alla barn, men kan tydligare utvecklas att handla om barn med särskilda behov Friendy kan användas som en brobyggare mellan hem och förskola Friendy som barnböcker efterfrågas Åkersberga den 25 juni 2014 Lisa Carpevi Friendy väcker känslor. Friendy hanterar känslor. Friendy bearbetar känslor. Friendy är känslor.