Projekt. Strömstads kommun hälsofrämjande kommun 1/ /

Transkript

1 Kommunledningskontoret 1 (17) Personalavdelning Jennie Jansson tele jennie.jansson@stromstad.se Projekt Strömstads kommun hälsofrämjande kommun 1/ / Utvärdering och dokumentation

2 2 (17) Innehållsförteckning INLEDNING...3 HÄLSA PÅ ARBETSPLATSEN...4 ARBETSLEDARUTBILDNINGEN...4 SAMVERKAN MED EXTERNA AKTÖRER...4 HÄLSOPROGRAM...4 FRISKVÅRD...5 Friskvårdsaktiviteterna...5 Friskvårdsinspiratörer...6 Föreläsningsserier...7 Stresshantering genom mental träning...8 Kom igång- kurs...8 Yoga...9 FÖRETAGSHÄLSOVÅRD...9 PERSONALVÅRD...10 MEDARBETARENKÄT...10 REHABILITERING...11 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING...12 STATISTIK GÄLLANDE SJUKSKRIVNING...12 SAMMANFATTNING...14 HÄLSOPROGRAM...14 MEDARBETARENKÄT...14 REHABILITERING...14 HÄLSA PÅ ARBETSPLATSEN...15 UPPFÖLJNING UTVÄRDERING...15 FRAMTID?...16 MEDARBETARENKÄTEN...16 FRÄMJANDE HÄLSOPERSPEKTIV PÅ PERSONALARBETET...16 FRISKVÅRDSINSPIRATÖRERNA...17 FÖRELÄSNINGSSERIER...17 EKONOMISKA RAMAR...17

3 3 (17) Inledning I december 2002 presenterade personalavdelningen i Strömstads kommun Personalen i fokus, en rapport skriven på uppdrag av kommunstyrelsen med fokus på sjukfrånvaron. I rapporten finns ett antal förslag till åtgärder för att minska sjukfrånvaron, bland annat att under en projekttid av två år anställa en personalkonsulent. I inledande skede togs en projektplan fram för att ringa in de områden som personalkonsulenten primärt skulle arbeta med. I projektplanen som formulerades under projektets början, fanns följande arbetsområden med: Hälsa på arbetsplatsen Arbetsledarutbildning Samverkan Stödfunktion/Bollplank Hälsoprogram Friskvård Personalvård Företagshälsovård Uppföljning Utvärdering Statistik - Verksamhet Rehabilitering Rehabiliteringstrappan Medarbetarenkät Hur upplever personalen sin arbetsmiljö Här följer en beskrivning av det som skett inom ramen för projektet.

4 4 (17) Hälsa på arbetsplatsen Inom detta område har arbetet mest koncentrerats på arbetsledarutbildningen och samverkan med externa aktörer som berörs vid sjukskrivningar. Arbetsledarutbildningen Under cirka 1½ år har arbetsledarna i organisationen haft möjlighet att delta på en rad utbildningsdagar med följande innehåll: Visioner i Strömstads kommun Medarbetarsamtalet Lagar och avtal Möte med människor Samverkansavtalet Hälsa på arbetsplatsen Systematiskt arbetsmiljöarbete Personligt ledarskap Personalkonsulenten stod för den del av utbildningssatsningen med rubriken Hälsa på arbetsplatsen. Syfte med kursdagen var att få en god inblick i vad hälsa är och vad som påverkar hälsan på olika nivåer - individ, grupp, organisation och samhälle. Vems ansvar är hälsa och vad är det för skillnad på främjande, förebyggande och rehabiliterande hälsoarbete var andra delar som diskuterades under kursdagen. Knappt hälften av arbetsledarna deltog under denna kursdag. Samverkan med externa aktörer Under projekttiden har kontakter etablerats med representanter för externa aktörer som har betydelse när det gäller sjukskrivningar. Gruppen representerar Primärvården, Försäkringskassan, Psykiatrin, Företagshälsovården Previa och personalavdelningen Strömstads kommun och har träffats fem gånger sedan starten i september Syftet med träffarna har varit att: Diskutera och klargöra fördelningen i ansvar och roller i sjukskrivningsprocessen Diskutera framtida samverkansmöjligheter Det har varit värdefullt att få inblick i de olika verksamheterna som kan vara berörda då en individ drabbas av en sjukskrivning. Utbyte av information om hur de olika enheterna arbetar ger en förståelse till de övriga, som i förlängningen kan bidra till ett närmare samarbete. Vi kan också se fördelarna med att t ex förankra vårt sätt att arbeta med rehabilitering i organisationen (se vidare under Rehabilitering) för att på så sätt få möjligheter att se vad som kan utvecklas. Hälsoprogram Strömstads kommuns samlade hälsoprogram består av tre delar med olika fokus. De kompletterar varandra och ger en bredd åt innehållet till att omfatta rehabilitering, förebyggande och hälsofrämjande perspektiv.

5 5 (17) Strömstad kommun Företagshälsovård/Personalvård/Friskvård ANSTÄLLD ARBETSMILJÖ FYSISK HÄLSA INDIVIDUELLA BEKYMMER FÖRETAGSHÄLSOVÅRD FRISKVÅRD PERSONALVÅRD (PREVIA) Arbetsgivaren ger möjlighet (NMC) Arbetsgivarens egen resurs Anställdes eget ansvar Anställdes egen resurs Friskvård Kommunens friskvårdspolicy och dessa handlingsplan ger idag möjligheter för de anställda att delta i olika sorts fysisk aktivitet anordnade av lokala aktörer. Utbudet är ekonomiskt fördelaktigt för våra anställda och aktiviteterna finns att tillgå både dag- och kvällstid. Eftersom fysisk aktivitet är en av de faktorer som har stor betydelse för vår hälsa, är det positivt att dessa möjligheter finns. Begränsningen ligger i att enbart erbjuda fysisk aktivitet, eftersom friskvård även innefattar alla levnadsvanor som varje individ har en möjlighet att påverka på olika sätt. Matvanor, stresshantering, sömnvanor och möjligheter till återhämtning är exempel på andra områden som också påverkar vår hälsa, och där vi som individer har störst möjligheter att påverka vis våra egna val. Ett sätt att bredda möjligheterna till andra aktiviteter inom ramen för friskvård är det arbete som friskvårdsinspiratörerna kan bidra med på sikt. En utförligare beskrivning av deras roll finns under rubriken Friskvårdsinspiratörer (FiR). Först en beskrivning av de förändringar som skett i det fasta friskvårdsprogrammet under projekttiden. Friskvårdsaktiviteterna Det är i stort sett samma aktörer som bidrar till friskvårdsutbudet inför 2006 som det var En aktör har fallit bort, Fart & Fläkt, på grund av att föreningen har lagt sin verksamhet vilande under en längre period. Strömstads badanstalt AB, Primärvårdens träningshall och bad samt Friskis & Svettis finns kvar. Både Friskis & Svettis och Strömstads badanstalt AB har ökat sina utbud under 2004 och 2005 via främst fler gruppträningspass med olika inriktning. Från och med årsskiftet 2004/2005 infördes en egenavgift på samtliga friskvårdserbjudande. Några av skälen till detta var att bredda utbudet med bland annat vidare utbildning av FiR, riktade föreläsningsserier och en större föreläsning på Strömstads gymnasium. Mer om de riktade föreläsningsserierna under rubriken med samma namn. Egenavgifterna är så låga att de inte ska hindra någon från att delta, men samtidigt ska avgiften sporra till att använda det friskvårdserbjudande man valt. När det fanns möjlighet att träna 40 gånger gratis under året på Strömstads badanstalt AB, låg besöksfrekvensen under 2003 och 2004 på 8-9 besök per individ/ år. För att den fysiska aktiviteten ska ha en positiv inverkan på vår hälsa krävs det aktivitet

6 6 (17) betydligt oftare och med mer kontinuitet. Avsätter man en del själv så är det lite mer troligt att man i alla fall kommer att använda aktiviteten så pass mycket att man inte förlorar sin insats. En annan poäng med egenavgiften är att markera att det finns ett eget ansvar hos varje individ att faktiskt engagera sig i att ha så god hälsa som möjligt. Arbetsgivaren står för en stor del av kostnaderna för mina fysiska aktiviteter, jag står för en betydligt mindre del, men jag har möjligheterna att delta och min arbetsgivare har bidragit till att öka möjligheterna för mig. Kort sagt: arbetsgivare kan bidra med möjligheter för varje individ att främja hälsan via friskvårdserbjudanden, men det är varje individs ansvar att delta för att stärka den egna hälsan. De flesta av kommunens medarbetare väljer att delta på Strömstads badanstalts aktiviteter. Under 2005 har 294 anslutit sig som medlemmar där, vilket kan jämföras med 2004 då 170 personer var anslutna som medlemmar och 2003 då 123 personer var anslutna. Betydligt färre har valt att köpa Prova-på kort jämfört med att få gratis träning upptill 40 gånger/år. Den 31/10-05 hade 84 personer köpt Prova-på kort medan det 2004 var 281 personer som använde sig av gratis alternativet. Fortfarande är besöksfrekvensen på Prova-på alternativet lika låg som tidigare. Sammanfattningsvis innebär det att färre personer har använt sig av Strömstads badanstalts friskvårdsaktiviteter, men betydligt fler personer har varit mer aktiva än tidigare. Eftersom det ur hälsosynpunkt krävs kontinuitet i motionen är denna utveckling positiv. Antalet personer som valt att delta i Friskis & Svettis aktiviteter har också ökat. 43 personer har varit aktiva under 2005, att jämföra med 2004 då 31 personer valde detta alternativ. På Primärvårdens träningshall deltar ca personer under ett år, med stor variation på antalet besök som varje person gör. Den ekonomiska ramen har varit lika i omfattning under ett antal år, vilket innebär att det är svårt att utveckla och bredda aktiviteterna. Snarare kommer det förmodligen att innebära en minskning i utbudet eftersom priserna på tjänsterna stiger. Alternativet är att höja egenavgifterna ytterligare, men då innebär det också att färre individer kommer att nyttja våra friskvårdserbjudande. Förmodligen sponsrar vi då de redan frälsta medan de som kanske mest behöver det inte kommer att delta alls. Ett sätt att nå den grupp av våra medarbetare som mest behöver den fysiska motionen för klara arbetstyngden, är att kontinuerligt ha föreläsningsspår med den inriktningen. Se vidare under rubriken med samma namn. Friskvårdsinspiratörer I maj månad 2005 utbildades trettio Friskvårdsinspiratörer (FiR) i vår kommun. Det 12 stycken på Barn- och utbildningsförvaltningen 15 stycken på Omsorgsförvaltningen samt 3 stycken som tillhör Kommunledningskontoret. En FiR är en resursperson när det gäller hälso- och friskvårdsarbetet på en lokal arbetsplats. I grundutbildningen (två heldagar + ½ dags uppföljning) får de bland annat en grundläggande kunskap om: hur fysisk aktivitet påverkar vår hälsa vad hälsa på arbetsplatsen kan vara hur en plan för friskvårdsarbete kan läggas upp

7 7 (17) Förutom de teoretiska delarna har de också lärt sig enklare pausgympa, både sittande och stående, som går utmärkt att använda sig av var man än arbetar inom för sektor i våra kommunala förvaltningar. En FiR har alltid sin lokala arbetsplats i första fokus. Det betyder bland annat att hon eller han på olika sätt kan ordna friskvårdande aktiviteter på arbetsplatsen, lyfta frågan om hälsa och friskvård på arbetsplatsträffar eller förmedla och bidra med egen kunskap utifrån utbildningsdagarna. En aktiv och fungerande organisation kring dessa resurspersoner kan bidra till en bättre trivsel och på sikt främja hälsan på våra arbetsplatser. Eftersom våra lokala arbetsplatser ser mycket olika ut, är också förutsättningarna väldigt olika. Idag har våra FiR en grundläggande kunskap om friskvård framförallt kopplad till fysisk aktivitet, de har vilja och motivation att engagera sig för en positiv hälsoutveckling på deras respektive arbetsplatser. Men, de saknar möjligheter att avsätta arbetstid för att kunna planera aktiviteter eller kortare informationer på sina arbetsplatsträffar. Under hösten har det funnits organiserade promenadgrupper på ett flertal arbetsplatser. En del har haft öppna grupper, vilket innebär att alla anställda i kommunen är välkomna att delta. En del har haft promenadgrupper som endast varit avsedda för arbetsgruppen. Grupperna har under hösten varit fördelade på olika tider under dagen och på olika veckodagar för att få en så god spridning som möjligt. Alla FiR och de aktiviteter som anordnas av dem finns på vårt intranät och sprids också via gemensamma träffar som sker någon gång i halvåret. Alla aktiviteter som idag anordnas av FiR ligger utanför ordinarie arbetstid. Föreläsningsserier Under hösten 2005 har tre föreläsningsspår erbjudits till våra anställda. Temana har varit: Stresshantering genom mental träning 2 kurser totalt 30 platser (dag + kväll) Kom igång- kurs (Fysisk aktivitet) 1 kurs totalt 20 platser Yoga i teori och praktik 1 kurs totalt 20 platser Stresshantering genom mental träning har genomförts av personalkonsulenten anställd på projektet. De övriga två kurserna har genomförts med hjälp av personal på Strömstads badanstalt AB. Ekonomiskt har det blivit möjligt att köpa tjänsterna av Strömstads Badanstalt AB på grund av egenavgifternas införande samt att utbildningen för våra Friskvårdsinspiratörer betalades inom den ekonomiska ramen för företagshälsovård. Detta på grund av att Strömstads kommun inte köpt tillräckligt med tjänster av företagshälsovården för att täcka det grundavtal som tecknats under Det innebar att överskjutande del, ca kronor avsattes till utbildning av de trettio friskvårdsinspiratörerna. En fördel med att erbjuda föreläsningsserier av den här typen, är att man har möjlighet att nå de som inte redan är frälsta och deltar aktivt i det friskvårdsutbud som finns tillgängligt idag. Det är betydligt lättare att prova på det här sättet, än att vända sig direkt till anordnande aktörer. Samtliga föreläsningsspår har varit öppna för alla anställda i Strömstads kommun att söka och först till kvarn har gällt som urvalsprincip. Deltagande har skett på ledig tid, det vill säga utanför arbetstid. Det var ett enormt sug efter platserna, vilket betyder att det finns väntelistor på

8 8 (17) två av kurserna om det skulle finnas möjligheter att fortsätta med liknande upplägg i framtiden. Resultatet av samtliga kurser är genomgående mycket positivt. Stresshantering genom mental träning Kursens syfte har varit att öka kunskapen om hur vi på individnivå kan påverka vår upplevelse av stress genom mental träning. Kursen syftar också till att ge varje deltagare en förståelse för sina egna stressorer och stressreaktioner. Redskapet för att hantera stress är i denna kurs främst den mentala träningen. Totalt har 26 personer slutfört kursen och 22 har lämnat in utvärderingar efter avslutning. Resultatet från den egna bedömningen av stressnivå vid kursens början jämfört med hur nivån låg vid avslutningen av kursen är positiv. Betydligt fler anser sig ha sänkt stressnivån till en medel eller ganska låg nivå, vilket är ett mycket gott resultat. 8 personer låg före kursstart på en ganska hög eller högsta möjliga stressnivå och efter kurstiden låg 1 person kvar på en ganska hög nivå. Egen bedömning av stressnivå före kursen på skala enligt nedan (antal personer) Lägsta möjliga Ganska låg Medel Ganska hög Högsta möjliga 3 st 1st 9st 7st 1st Egen bedömning av stressnivå efter kursen på skala enligt nedan (antal personer) Lägsta möjliga Ganska låg Medel Ganska hög Högsta möjliga 9st 11st 1st Exempel på andra förbättring som skett under kurstiden kan nämnas att 14 personer anser att de orkar sin vardag bättre, 11 svarar att de känt sig mer utvilade och pigga och att 12 personer trivts bättre med sig själva samt mått fysiskt bättre. Kom igång- kurs Totalt genomförde 12 personer kursen med inriktning på att komma igång med någon form av fysisk aktivitet. Under kurstiden har teori varvats med praktik där deltagarna fått välja inriktning på de aktiviteter de velat prova på. Förutom mer kunskap om fysisk aktivitet och dess inverkan på vår hälsa, vad som krävs när man ska ändra sina vanor samt motivation och rörelseglädje för deltagarna har flera av deltagarna anmält sig som nya medlemmar på Strömstads badanstalt AB. Med stor sannolikhet är det personer som inte skulle ha gjort det utan att först ha haft denna möjlighet, att kunna prova på utbudet. Utvärderingen efter avslutad kurs visar att deltagarna har en stark ambition att fortsätta med fysisk aktivitet efter den avslutade kursen. De anger också att de varit positivt att få tillfälle att prova aktiviteter tillsammans med andra och att nivån har varit lagom med vardaglig information om hur man kan ändra sina vanor med små medel, ett steg i taget. De anser också att sex träffar

9 9 (17) har varit för lite och önskar möjligheter till uppföljningsträffar med jämna mellanrum för att motivationen ska hålla i sig. Yoga Den typ av yoga som deltagarna på denna kurs fick tillfälle att prova, är en fysisk form av yoga. Det innebär att man stärker såväl kroppslig styrka som förutsättningarna att använda kunskapen för att återhämta sig mentalt. Kombinationen har en stressreducerande effekt och fördelen är att det går att använda sig av metoden var man än befinner sig. Det krävs inga redskap. En viktig del är också att det aldrig går att jämföra sig med någon annan, poängen är att vända koncentration och fokus mot sig själv. Total genomförde 16 personer den här kursen som efter utvärderingen fått mycket goda resultat. Deltagarna beskriver att kursen har gett dem mer energi, en god möjlighet att varva ner och att de känt sig starkare i kroppen. Många önskar en fortsättning och att fler få tillfälle till en mer fördjupad kunskap om yogan. Fördelen är att de som vill kan fortsätta i och med att den typ av yoga som de fått prova även finns som träningsform på Strömstads badanstalt AB. Företagshälsovård Under projekttiden har avtalets omfattning med vår företagshälsovård, Previa, minskat från 1 miljon kronor till kronor om året. Det har påverkat möjligheterna att utveckla samarbetet negativt. Inriktningen på det arbete som Strömstads kommun beställde under 2005, var lagstadgade undersökningar, förebyggande aktiviteter i grupp samt kartläggningssamtal. Möjligheterna till kartläggningssamtal (eller sk Treparts- samtal ) infördes under 2005 och syftar till att vara en hjälp och ett stöd när en medarbetare varit sjukskriven en längre period och man har svårt att se hur en fortsatt rehabilitering kan se ut. Det kan också vara ett stöd för att förebygga en längre sjukskrivning genom att i tidigt skede få hjälp med att se andra möjligheter. De parter som möts i kartläggningssamtalet är medarbetaren, dennes chef och representant från Previa. Samtalet ska utmynna i en handlings- plan med förslag till fortsatta åtgärder. Det är alltid chefen som tar kontakten med Previa för att beställa tjänsten. Under 2005 har denna möjlighet använts i begränsad omfattning. Kanske har den stora minskningen av ekonomiska resurser till företagshälsovård bidragit till att användandet av företagshälsovårdstjänster minskat så mycket. Prognosen i dagsläget (20/12 05) tyder på att Strömstads kommun inte beställt tjänster av Previa i den omfattning som vi bundit oss till via avtalet. Däremot har organisationen beställt tilläggstjänster 1 för drygt kronor där det främst handlat om arbete gällande det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM). Inför 2006 kompletteras beställningen så att basservice även avser stöd angående SAM. Avtalet med Previa har förlängts så länge som det är möjligt och under 2006 krävs en ny upphandling av företagshälsovårdstjänster inför Tilläggstjänster är de tjänster som kan beställas via Previa men som inte ligger inom basservice i avtalet. Inom basservice finns de tjänster som Strömstads kommun valt att använda Previa till i första hand och omfattningen styrs av den summa pengar som förvaltningarna avsätter för kronbanken under året.

10 10 (17) Personalvård Personalvården är den del av hälsoprogrammet som riktar sig direkt till varje individ och som kan användas oavsett typ av bekymmer. Alla anställda inom Strömstads kommun har möjligheten att få hjälp och stöd av professionella rådgivare inom en rad områden i det psykosociala området. Inom varje område har våra medarbetare möjlighet att få personlig konsultation upp till fem gånger för varje typ av bekymmer under ett år. Under de första nio månaderna (mars december 2004) som Strömstads kommun hade tillgång till denna möjlighet för sina medarbetare ringde 48 personer för konsultation fördelade på områden enligt följande: Arbetsrelaterade problem 28 % Övrig rådgivning/information 13 % Psykologiska problem 25 % Ekonomiska problem 2 % Familj/relations problem 15 % Missbruksproblem 2 % Juridiska problem 13 % Tilläggstjänster 2 % Under januari juni 2005 har 33 personer använt sig av NMC:s tjänster och det finns skillnader i vad för slags områden som våra medarbetare har sökt konsultation inom. Juridiska problem 40 % Övrig rådgivning/information 9 % Arbetsrelaterade problem 24 % Missbruksproblem 3 % Familj/relations problem 12 % Tilläggstjänster 3 % Psykologiska problem 9 % Personalvårdstjänsterna, som i dagsläget levereras av NMC, är ett mycket bra komplement till företagshälsovården eftersom företagshälsovården i första hand ska vara ett arbetsgivarverktyg och inte primärt rikta sig till enskilda individer. Inom personalvården är varje individ anonym, med direkt kontaktmöjlighet när individen kan prata och med en tillgänglighet 24 timmar om dygnet, året runt. Medarbetarenkät Ett av uppdragen var att genomföra en medarbetarenkät med inriktning mot de psykosociala frågorna i första hand. Detta har genomförts hösten 2004 och hösten Undersökningen har omfattat personal på alla nivåer inom: Kommunledningskontoret Miljö- och byggförvaltningen Omsorgsförvaltningen Tekniska förvaltningen Delar av Barn- och utbildningsförvaltningen 2 2 Inom Barn- och utbildningsförvaltningen pågick och pågår fortfarande en annan arbetsmiljöundersökning kopplad till Skolverket och Arbetsmiljöverket. Deras undersökning kommer att pågå under en treårs period.

11 11 (17) En mätning av det här slaget kräver kontinuerliga uppföljningar. Metoden och materialet är utformat så att resultaten ska kunna diskuteras i varje arbetsgrupp i syfte att förbättra de eventuella brister, riskfaktorer 3, som finns. Men minst lika viktigt är att varje arbetsgrupp också får fram friskfaktorer 4. Resultatet från de båda genomförda omgångarna av enkäten finns som rapporter, Medarbetarenkät 2004 samt Medarbetarenkät I korthet visar undersökningarna att de allra flesta trivs bra med sina arbeten i Strömstads kommun. Friskfaktor områden är bland annat Arbetstillfredsställelse och Trygghet/trivsel. Bland riskfaktorer kan nämnas Arbetstakt, Fysisk arbetsmiljö och Mål/uppföljning. En positiv förändring mellan de båda årens mätning, är att fler individer upplever sig mår bra 2005 (83 %) i jämförelse med 2004 (80 %). Den största förändringen har skett inom omsorgsförvaltningen och verksamheten Särskilt boende där det ökat från 68 % (2004) till 76 % (20005). Ett annat resultat från arbetet med medarbetarenkäten är att det finns indikatorer eller mätvärden som går att jämföra år från år. Hittills har benämningen på detta mätvärdet varit medelvärdessnitt, det vill säga medelvärdet av alla betyg. År 2004 var det värdet för hela Strömstads kommun 3,67 och 2005 hade det stigit till 3,75. Medarbetarenkäten är ett redskap som kan ses som en länk i det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) eftersom det ger en inblick i det psykosociala klimatet. Ett område som annars är mycket svårt att närma sig konkret. Detta redskap kan användas på flera nivåer i organisationen, dels av cheferna i dialog med sina arbetsgrupper men det är också ett redskap som kan användas av förvaltningsledningarna och politiker för prioriteringar när det gäller insatser av olika slag. Rehabilitering Under hösten 2004 påbörjades arbetet med att tydliggöra de rutiner som gäller när en medarbetare blir sjuk. Resultatet av arbetet är Rehabiliteringstrappan där det tydliggörs vad man som anställd har för ansvar och vad man som arbetsledare har för ansvar. Där klargörs också vilka andra aktörer som finns i sammanhanget, interna och externa, och vilka roller har de. I början av 2005 inbjöds samtliga arbetsledare till en information där bland annat Rehabiliteringstrappan visades och förklarades. Reaktionerna har varit positiva och även externa aktörer har sett en skillnad i aktivitet när det gäller arbetsledarnas arbete med de som är sjukskrivna. Försäkringskassans representanter anger bland annat att de rehabiliteringsutredningar som arbetsgivaren är skyldig att lämna in, idag är mer genomarbetade och kommer in till Försäkringskassan i tid. 3 Riskfaktorer är de saker som många i en arbetsgrupp anser vara viktigt men som får ett lågt totalt betyg i undersökningen. 4 Friskfaktorer är de saker som många i en arbetsgrupp anser vara viktigt för att trivas och må bra på arbetet och som också får höga totala betyg i undersökningen.

12 12 (17) Uppföljning och utvärdering Första delen av projekttiden formulerades en projektbeskrivning för att rama in vad arbetet skulle inriktas på under två- års perioden. Projektbeskrivningen heter Strömstads kommun hälsofrämjande arbetsplats och lämnades till den centrala ledningsgruppen för att förankras. Under projekttiden har sedan följande dokumentation funnits tillgänglig för att möjliggöra en inblick i det arbete som bedrivits. Informations- och utvecklingsbrev har lämnats till KSAU vid tre tillfällen. Medarbetarenkät 2004 Dokumentation, sammanställning och framtida möjligheter Medarbetarenkät 2005 Sammanställning för 2005 och jämförelser med Statistik gällande sjukskrivning Här följer en redovisning av sjukfrånvarostatistik som avser perioden 1/1 30/ och som jämförs med motsvarande period Statistiken omfattar alla anställda enligt AB (Allmänna bestämmelser) och redovisas i procent (%) enligt det sätt som numera gäller för alla arbetsgivare, det vill säga antalet sjukfrånvarotimmar i förhållande till antalet arbetade timmar. Totalt och per kön Totalt Kvinnor Män ,18 8,33 3, ,99 8,90 4,93 Per förvaltning och totalt B o U Klk M o B Oms Tek Totalt ,38 5,69 3,17 9,03 2,86 7, ,61 8,89 2,51 9,36 2,34 7,99 Normalt redovisas sjukstatistiken per kalenderår och eftersom den lägre sjukfrånvaron under sommarmånaderna får större genomslag i ovanstående siffror är statistiken inte fullt jämförbar med den som görs i årsredovisningarna. Dock kan perioderna jämföras och det visar på en minskande sjukfrånvaro i alla kategorier utom inom Miljö- och bygg och Tekniska förvaltningarna. Eftersom dessa förvaltningar har relativt små personalstyrkor kan det röra sig om enstaka personers ökade sjukfrånvaro. Som kompletterande upplysning kan nämnas att: sjukfrånvaron för Omsorgsförvaltningens kvinnor har minskat, från 9,99 % till 9,87 %. i genomsnitt har ca 45 personer per månad varit långtidssjuka på heltid mer än 14 dagar.

13 13 (17) Ett av projektets övergripande mål var att sänka sjukfrånvaron. Ambitionen var att följa det nationella målet att fram till 2008 halvera sjukfrånvaron. Eftersom projekttiden inte löper så långt, sattes målet till att sänka sjukfrånvaron med 20 % till november Även om sjukskrivningsstatistiken visar en sjunkande trend, har vi inte riktigt nått upp till en sänkning som motsvarar 20 %. För att uppnå det målet skulle vi ha sänkt sjukfrånvaron med 1,6 % - enheter och sjukfrånvaron har, fram till september 2005, sjunkit med 0,80 % - enheter. Sjukfrånvaron styrs av många olika faktorer, som bara till viss del kan påverkas av arbetsgivaren. Arbetsgivaren kan bland annat påverka egna rutiner, förhållningssätt och vilka resurser som kan avsättas för att möjliggöra främjande och förebyggande hälsoarbete. Andra faktorer som påverkar sjukfrånvaron är exempelvis hur primärvårdens resurser ser ut, vilket samarbete som finns med försäkringskassan och vilken typ av tillgång till företagshälsovård som finns. Men, naturligtvis finns det mycket fler faktorer som påverkar varje enskild individ när det gäller sjukskrivning. Sambanden är komplexa och det finns sällan (eller aldrig) en avgörande faktor som innebär att vi med säkerhet sänker sjukfrånvaron. I sammanhanget bör det tilläggas att tidsperspektivet två år är mycket kort.

14 14 (17) Sammanfattning Under projekttiden har arbetet fokuserat på de fem områden som beskrevs i projektbeskrivningen Strömstads kommun hälsofrämjande arbetsplats. Arbetet har resulterat i följande: Hälsoprogram Friskvård En egenavgift på friskvårdsaktiviteterna har genomförts för att möjliggöra en bredare inriktning på aktiviteterna. Friskvårdsprogrammet har utökats med 30 friskvårdsinspiratörer som utbildats i maj Under hösten 2005 har tre föreläsningsspår genomförts med plats för sammanlagt 70 personer. Inriktningen på dessa har varit Stresshantering genom mental träning, Kom igång-kurs samt Yoga. Något färre antal personer använder sig av de friskvårdsaktiviteter som erbjuds via externa aktörer, men betydligt fler är mer aktiva än tidigare. Personalvård Under 2004 (mars december) ringde störst andel personer (28 %) om bekymmer som var arbetsrelaterade. Under 2005 (januari juni) ringde störst andel personer (40 %) om bekymmer angående juridiska frågor. Företagshälsovård Kronbankens omfattning har minskats från 1 miljon kronor till kronor. Möjlighet till kartläggningssamtal (Trepartssamtal) har införts. Medarbetarenkät Undersökning av den psykosociala arbetsmiljön är genomförd vid två tillfällen, hösten 2004 och hösten Enkäten ger en kartläggning av såväl riskfaktorer som friskfaktorer för respektive arbetsplats och kan ses som en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Uppföljningar av resultaten har skett med respektive arbetsledare och arbetsgrupp. Enkäten ger möjlighet till indikatorer eller mätvärden som kan användas för verksamhetsuppföljning och kvalitetsarbete. Rehabilitering Rutiner för vad som ska gälla när en medarbetare blir sjuk har tydliggjorts i Rehabiliteringstrappan. Rehabiliteringstrappan innehåller också vilket ansvar arbetsledare och medarbetare har samt vilka roller övriga interna och externa aktörer har i sjukskrivningsprocessen.

15 15 (17) Hälsa på arbetsplatsen Temat på en av utbildningsdagarna i arbetsledarutbildningen var Hälsa på arbetsplatsen. En samverkansgrupp med aktörer från Försäkringskassan, Primärvården, Psykiatrin, Företagshälsovården samt personalavdelningen inom Strömstads kommun har bildats i syfte att bland annat klargöra ansvar och roller i sjukskrivningsprocessen samt diskutera framtida samverkansmöjligheter. Uppföljning Utvärdering All dokumentation är processinriktad och målorienterad i den utsträckning det är möjligt. Projektbeskrivning Strömstads kommun hälsofrämjande arbetsplats Informations- och utvecklingsbrev 1 3 Medarbetarenkät 2004 dokumentation, sammanställning och framtida möjligheter Medarbetarenkät 2005 sammanställning för 2005 och jämförelser med 2004 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron har minskat under perioden 1/1 30/ jämfört med samma period 2004, från 7,99 % (2004) till 7,18 % (2005). Projektmålet att under projekttiden minska sjukfrånvaron med 20 % (från 7,99 % till 6,39 %) har inte uppnåtts till mer än hälften.

16 16 (17) Framtid? Många faktorer påverkar vår hälsa. En del faktorer såsom levnadsvanor och livsstil har varje individ stora möjligheter att själva påverka genom aktiva, medvetna val. Andra faktorer såsom arbete, familj och vänner, samhälle, ekonomi och politik kräver mer långsiktighet och samspel med andra och är i den meningen svårare att påverka för varje enskild individ. För att arbeta med en långsiktighet och ett hälsofrämjande perspektiv för att bibehålla och förbättra hälsan hos medarbetarna i Strömstads kommun, kan följande funderingar vara steg i den riktningen. Medarbetarenkäten Innehållet i medarbetarenkäten har god täckning för de områden som anses vara viktiga när det gäller den psykosociala arbetsmiljön. Påståendena kan dock utvecklas så att de blev färre till antalet. Dessutom skulle man kunna öka antalet påstående som man får lov att vikta. Eftersom de allra flesta arbetsgrupper är färre än 20 personer, kan det ge en bättre spridning på vad som anses mest viktigt för att trivas och må bra på arbetet. Istället för att vikta en tredjedel skulle hälften vara att föredra. Främjande hälsoperspektiv på personalarbetet För att på ett effektivt sätt kunna stävja sjukfrånvaron och minska antalet personer som hamnar i en negativ trend med långa sjukskrivningar behöver personalarbetet inkludera bra rutiner för rehabilitering. Idag finns rutinerna dokumenterade, men ytterligare implementering kan behövas. Företagshälsovården eller annan likvärdig aktör skulle kunna ha en större roll här. Framförallt behövs en utomstående aktör med flera kompetenser till sitt förfogande för att kunna göra en bra bedömning av en individs arbetsförmåga. Att till största delen arbeta med detta i den egna organisationen kan vara krävande och svårt. Men rehabiliteringsarbetet är bara en av de delar som behöver prioriteras för att få en friskare personal. En annan del som behövs är ett bra förebyggande arbete som till exempel ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete, där medarbetarenkäten är en del. Förebyggande arbete kan också vara att vi i ett tidigt skede ringer de medarbetare som är sjuka, för att inte släppa taget och visa att vi behöver och saknar dem på arbetet. Det förebygger längre sjukskrivning. Det krävs också ett främjande hälsoarbete. Det kan handla om utbildningsinsatser för att komma igång med fysisk aktivitet, stresshantering eller andra saker som rör våra levnadsvanor och livsstil. Poängen är att bli medveten om de faktorer som bidrar till att hälsan bibehålls eller förbättras. Det gäller att hitta de delar av livet/arbetslivet som skapar balans och återhämtning, hitta de friskfaktorer eller batteripåfyllare som varje individ eller arbetsgrupp behöver. Intern kompetens för att aktivt arbeta med att förebygga ohälsa och framförallt främja hälsa betalar sig på sikt. Alla tre perspektiven, rehabilitering, förebyggande och främjande arbete, behövs och är av avgörande betydelse. Koncentrerar man sig enbart rehabilitering och att sänka sjukfrånvaron kommer flödet in aldrig att sina, det är bara individerna som kommer att skilja sig åt.

17 17 (17) Friskvårdsinspiratörerna Det behövs en fortsatt samordning för FiR. De riskerar annars att bli väldigt ensamma på sina respektive arbetsplatser och det finns en stor risk att de tappar sitt engagemang och sin motivation. För att fortsatt utveckla deras möjligheter att ordna friskvårdande aktiviteter som främjar hälsan bland arbetskamraterna, kommer de att behöva få möjligheter till vidareutbildning och lite tid inom ramen för sin arbetstid att planera på. Några av våra FiR är sedan tidigare massörer. Kan vi använda deras kompetens och i framtiden avsätta viss tid för dem att massera sina arbetskamrater. En rad andra kompetensområden finns representerade inom denna grupp av medarbetare, som skulle kunna användas för att främja hälsan bland övrig personal. Föreläsningsserier Utbildning och kompetensutveckling är en av hörnstenarna inom hälsovetenskapen. Att fortsatt erbjuda möjligheter till olika föreläsningsspår är en bra investering. En bra kombination är att den kompetensen finns internt, för flexibilitet, och att en del av utbildningarna kopplas till de aktörer som finns anslutna via vårt friskvårdsprogram, för att möjliggöra naturliga fortsättningar. Friskvårdsprogram. Exempel på föreläsningsspår har nämnts tidigare i den här rapporten. Ekonomiska ramar De ekonomiska medel som finns avsatta för friskvårdsaktiviteter har varit oförändrade under flera års tid. Priserna ökar för varje år och det blir i fortsättningen mycket svårt att bibehålla samma utbud för personalen, trots att det införts en egenavgift. Under samma period har också resurserna för företagshälsovård halverats. De friskvårdsinsatser som gjorts under projekttiden har, som tidigare nämnts, finansierats genom ett gott samarbete med Strömstads Badanstalt AB och en inte fullt utnyttjad kronbank hos företagshälsovården för Vilka möjligheter komma det fortsatt att finnas för att utveckla och främja hälsan för Strömstads kommuns medarbetare?