Kursen skall ge kunskap om människor ur olika sociala och kulturella perspektiv samt skapa förståelse för olika sätt att se på kulturbegreppet.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kursen skall ge kunskap om människor ur olika sociala och kulturella perspektiv samt skapa förståelse för olika sätt att se på kulturbegreppet."

Transkript

1

2 Studiehandledning till kursen Människan socialt och kulturellt Studiehandledningen utgår från boken Människan socialt och kulturellt av Katri Cronlund, Bonnier Utbildning Studiehandledningen hjälper dig att bearbeta kursinnehållet både individuellt och i grupp men även att fördjupa dina kunskaper i ämnet. - Nyckelorden är centrala begrepp som du ska kunna förklara. - Repetitionsfrågorna får dig att minnas bättre det du läst. - Arbetsuppgifterna finns till för att reflektera över det kapitlet tar upp. Börja med att läsa igenom det aktuella kapitlet och definiera nyckelorden. Besvara repetitionsfrågorna med hjälp av texten i boken. Fortsätt sedan med alla eller med valda arbetsuppgifter. Mål för kursen Kursen skall ge kunskap om människor ur olika sociala och kulturella perspektiv samt skapa förståelse för olika sätt att se på kulturbegreppet. Efter avslutad kurs skall eleven: - ha kunskap om hur människan skapas genom kulturen och kulturen formar människan, - ha kunskap om hur människan socialiseras samt förstå innebörden av socialt samspel, - ha kunskap om och förstå olika sätt att kommunicera ur ett socialt och kulturellt perspektiv, - ha kunskap om hälsa ur kulturella och sociala perspektiv, - ha kunskap om olika kulturers syn på sjukdomstillstånd och behandling för att hantera olika vård- och omsorgssituationer. (SKOLFS 2000:99) Studiehandledningen får kopieras. 1

3 Kultur Litteratur: Cronlund K., Människan socialt och kulturellt, Bonniers 2004 Kapitel 1 Läs texten och sammanfattningen i kapitel 1. Ta sedan itu med studiearbetet. Förklara nyckelorden Kultur Ytkultur Djupkultur Finkultur Populärkultur Delkultur Subkultur Motkultur Kulturarv Skamkultur Skuldkultur Identitet Etnicitet Etnocentrism Kulturrelativism Svara på repetitionsfrågorna Vilka olika nivåer av kultur tillhör vi? Vilka exempel kan du ge på uttryck för ytkultur och djupkultur? Vad menas med normativa kulturbegrepp? Hur förändras kulturen? Vad består kulturarvet av? Vad förmedlar byggnader, folksagor och ordspråk? Vad kan vi utläsa av mattraditionerna i en kultur? Hur hör religion och kultur ihop? Vad menas med en individorienterad och en grupporienterad kultur? Hur kan man beskriva det centrala i en skamkultur och i en skuldkultur? Vad menas med subjektiv och objektiv identitet? Hur påverkas den sociala identiteten när vi byter miljö? Hur används begreppet etnicitet? Hur får vi vår etniska identitet? Hur påverkar etnocentrismen vår världsbild? Arbeta med uppgifterna 1. Reflektera över/diskutera frågorna på s Studera bilden på s. 14. Skriv ner en beskrivning av din uppfattning av bilden, med texten som utgångspunkt. Diskutera med andra. Vilka likheter och skillnader finns det i era beskrivningar? 2

4 3. Studera bilden på s. 17. Vad tänker du på när du tittar på den? Skriv snabbt ner ord som du associerar till. Diskutera med andra. 4. Hur kan följande ordspråk tolkas? Skriv ner hur du uppfattar dem och diskutera med andra. Sälj ägget, inte hönan. (Ryssland) Villig häst får dra lasset. (England) Små barn trampar på ditt knä, stora på ditt hjärta. (Tjeckien) Blod är tjockare än vatten.(sverige) Också på en vinternatt följer gryning. (Finland) Zebran kan aldrig komma ifrån sina ränder.(afrika) Rikedomen är den vises slav och dårens herre. (Bosnien) Gift dig med en man som har valkar på händerna.(polynesien) 5. Vad säger den följande sagan om samhället? Vilka värderingar ger den uttryck för? Hur skulle sagan kunna skrivas om utifrån de värderingar vi har idag? Diskutera med andra. "Det var en gång en gubbe... Han arbetade i skogen, högg ved och svedde hank, medan gumman satt hemma och spann, lagade mat och skötte om huset. På det viset gick den ena dagen efter den andra. Men gubben knotade alltjämt över att han fick släpa och träla hela dagen för att försörja familjen, medan gumman satt hemma och bara kokade välling och åt och hade goda dagar. Gumman påstod kan tänka att det fanns fullt upp att göra hemma också, och att gubben skulle ha klent både med föda och kläder, om hon inte såg till huset, men gubben ville inte alls höra på det örat. Han fick dra hela lasset ensam, mente han. En dag då de grälat längre än vanligt, sade gumman: Fritt väl! I morgon gör vi arbetsbyte. Jag går åt skogen och sver hank, och du blir hemma och sköter mina sysslor....när gumman kom hem från skogen fann hon honom illa svedd av röken från spisen. Trösta mej för dej, sa hon. Hur har du skött dig här hemma? Gubbstackaren kunde inte få fram ett ord. Han bara gnydde och kved. Men hur han skött sig, det blev gumman snart varse. Fläsket var borta, drickat utrunnet, brödet förkolnat. Grädden låg i källan och tröjan sönderhackad i grytan. Kon var hängd och gubben själv illa stött och bränd. Hur det sedan gick, är inte svårt att förstå. Gumman fick i lugn och ro sköta hushållet, och gubben gick snällt åt skogen. Aldrig mer hördes han klaga över sin lott..." (svensk folksaga) 6. Studera byggnadsstilen i ett område, i Sverige eller i något annat land (gärna i ett område du väl känner till). Hur kan den beskrivas? Varför är den som den är? Diskutera med andra. 7. Ta reda på hur en svensk tradition, t.ex. Luciafirandet, första maj eller midsommar har uppstått, och på vilka olika sätt den firas. Skriv en redogörelse och berätta för varandra. 8. Ta reda på hur en högtid i en annan kultur än i den svenska firas och varför. Skriv en redogörelse och berätta för varandra. 3

5 9. På 1800-talet utvandrade en stor del av befolkningen från Sverige till Nordamerika. Ättlingar till dessa utvandrare, svenskamerikaner, har på många sätt försökt bevara sin etniska identitet. Ta reda på vilket sätt. Lämpliga källor kan vara litteratur, artiklar och Internet. Vilka traditioner har bevarats? Hur för gruppen sin kultur vidare? Skriv en redogörelse. 10. Skriv ner en beskrivning av din kultur. Vilka seder och bruk ingår i den? Vilka högtider firas? Vilka traditioner följer man? Jämför din berättelse med andras. Vilka likheter och skillnader finns det? Vad kan skillnaderna bero på? 11. Läs följande fallbeskrivning och besvara frågorna med hjälp av fakta du får reda på. Lämpliga källor kan vara regeringen, föreningar för invandrarkvinnor, kvinnojourer och kommunens socialtjänst. Skriv ner en redogörelse och diskutera den med andra. Den 19-åriga flickans familj kommer från Mellanöstern. Hon har levt med sin mamma i Göteborg efter föräldrarnas skilsmässa. När hon fyllt 18 åkte hon tillsammans med sin pappa till föräldrarnas hemland. Där tvingade pappan och andra släktingar henne att förlova sig med en man de valt ut åt henne. Men när flickan var tillbaka i Sverige blev hon förälskad i en svensk man och bröt sin förlovning. Hon flyttade ihop men sin svenska pojkvän, och efter bara en kort tid gifte de sig. Det kunde inte flickans pappa och bror acceptera, de ansåg att hon vanärat familjens heder. Hoten började hagla över det unga paret. En lördag när flickan hade varit på bio med sin man överfölls de på hemvägen av brodern och av en kusin till honom. De knivskar både flickan och hennes man, slog dem med ett järnrör och hade antagligen fortsatt misshandeln om de inte blivit avbrutna av en vakt. Både den 19-åriga flickan och hennes man fick svåra skador och vårdades på sjukhus i flera veckor. - Varför uppstår en sådan här situation? - Vad anser du om att den här typen av brott brukar kallas för hedersrelaterat? - Vad kan det vara för orsaker som leder till att någon begår den här typen av brott? - Hur kan offren skyddas? - Vad kan samhället göra för att förhindra den här typen av brott? Är det samhällets ansvar? Varför/varför inte? - Finns det andra sätt att förebygga den här typen av brott? Ge förslag. 12. Se filmen De druckna hästarnas tid. Diskutera frågorna. Fem kurdiska syskon i en by nära gränsen till Iran förlorar sina båda föräldrar under en kort tid. Den äldsta brodern får ta på sig ansvaret för försörjningen och det är ingen lätt uppgift. Största bekymret är att ett av syskonen är svårt sjuk. Filmen handlar om familjegemenskap, hur individen får offra sig för gruppen och hur man under svåra förhållanden kan uthärda när man har varandra. - Varför blir sammanhållningen så stark i syskonskaran? - På vilket sätt påverkas syskonen av sin etniska tillhörighet? - Hur bär den äldsta brodern sin roll som familjens överhuvud? - Vad får syskonen offra för varandra? Varför gör de det? 4

6 Kulturer i Sverige Litteratur: Cronlund K., Människan socialt och kulturellt, Bonniers 2004 Kapitel 2 Läs texten och sammanfattningen i kapitel 2. Ta sedan itu med studiearbetet. Förklara nyckelorden Majoritetskultur Etnolog Nationalkaraktär Ungdomskultur Socialgrupp Folkhem Svara på repetitionsfrågorna Vad brukar man ta upp som typiskt svenskt? Vad menas med linjär och cirkulär tidsuppfattning? Vad innebär den särställning nationella minoriteter har? Vilka grupper är nationella minoriteter i Sverige? Varför uppstod tonårskulturen efter andra världskriget? Hur har den sociala rörligheten i Sverige utvecklats? Vad menas med och varifrån kommer begreppet folkhem? Vad är bakgrunden till utjämningen av de sociala skillnaderna i Sverige? Vad menas med klassresenärer? Arbeta med uppgifterna 1. Reflektera över/diskutera frågorna på s Studera bilden på s. 33. Skriv ner din tolkning av den med texten som utgångspunkt. Diskutera din tolkning med andra. Uppfattas bilden positivt eller negativt? 3. Studera bilden på s. 43. Försök att beskriva flickan på bilden. Vem är hon? Vad tänker hon? Hur lever hon? Skriv ner din personbeskrivning och diskutera med andra. 4. Läs berättelsen om papalagi på s. 31. Hur kan en sådan tidsuppfattning som beskrivs i avsnittet påverka sättet att leva, relationer och värderingar när det gäller ålder, åldrande och död? Diskutera. 5

7 5. I gamla uppslagsböcker, t.ex. i Nordiska familjeboken, finns beskrivningar av olika folkslag. Välj ut någon sådan gammal beskrivning och analysera den. Vad säger den om det folkslag som beskrivs? Vad säger den om hur man på den tiden såg på andra folkgrupper? 6. Gör en studie av någon ungdomsgrupp. Vilka yttre kännetecken har gruppen? Vilka värderingar står den för? Skriv en redogörelse om gruppen. 7. Leta efter artiklar om klasskillnader i Sverige. Sammanställ innehållet i dem. Vilken bild får du fram? 8. Efter 1930 har många sociala reformer genomförts i Sverige. Välj ut någon/några av dem och ta reda på hur de kom till och vilken betydelse de hade. Skriv en redogörelse. 9. Ta reda på fakta om en delkultur i Sverige, t.ex. ett motorcykelgäng, en etnisk grupp eller en religiös grupp. Skriv en redogörelse om gruppens kultur. 10. Diskutera följande påhittade historia, Sagan om ett underligt folk. Vilken bild ger den av Sverige? Vad säger den om berättaren? Vad kan det finnas för syfte med en sådan här berättelse? Det var en gång en ung afrikan, som under ett år besökt ett land på norra halvklotet. Det var ett väldigt exotiskt land med djurälskande invånare, började han sin berättelse vid återkomsten till sin hemby. Några dagar under början av solperioden dyrkade de med stor iver sina fjäderfän. De smyckade sina hem med hönsfjädrar och bilder av kycklingar, de förtärde ägg av olika konsistens, de klädde ut sina barn, tände eldar och smällde av raketer. Det var någon slags ond Guddom de försökte skrämma bort. Senare på året när solen, som alla dyrkade, stod högt på himlen, klädde de en stång med blad och blommor och reste den mot skyn. Sedan dansade de runt och sjöng sitt hemlands vemodiga sånger. Jag minns särskilt hur de härmade grodornas rörelse och ljud. När kvällarna blev mörkare flockade sig människorna kring enkla ljuslågor. Nu hade de vuxna haklappar och små mössor på sig. De djur de nu hyllade var små dyra skaldjur, som de åt tillsammans med de starka drycker detta folk älskar. Det hemskaste hände mig när nätterna var som allra längst. En natt öppnades min dörr och en mängd kvinnor i vita, fotsida klädnader trängde in. En kvinna hade ljus kring sitt hår och allesammans sjöng om hästar och talade om katter. I detta land var det sällan jag hörde någon tala om sin gud. Men jag fick vara med och se när de firade den stora grisfesten. De anrättade grisen på många olika sätt, och när de första dagens afton hade ätit DÅ kom deras gud. Ja, de sa ju aldrig att det var så, men jag förstod nog. Han liknade vår gamla medicinman med mask framför ansiktet och med underliga kläder. Han hade dyrbara gåvor med sig till människorna, som då blev glada och lyckliga. Sedan försvann han igen. De sa att han brukade komma en gång om året till dem. Det är ett mycket underligt och exotiskt folk. 6

8 11. Se filmen Krigarens själ. Diskutera frågorna. Den nyzeeländska familjen med fem barn bor i en förort till Auckland. De är i en utsatt situation, inte minst på grund av sin maoriska bakgrund. Genom många tragiska händelser faller familjen isär. De unga söker sin plats i tillvaron och finner på olika sätt styrka och stolthet i sin etniska bakgrund. Filmen handlar om fattigdom och våld, om kärlek och starka relationer, om att vara främling i sitt eget land och om vägen hem. - Hur beskrivs maoriernas situation i filmen? - Vad berättar det våld som finns i filmen? - Hur skildras kvinnor och män i filmen? - Vad är det som driver familjemedlemmarna att söka sig till sina rötter? Vad hittar de? - Kan den situation maorierna har, som det skildras i filmen, jämföras med andra grupper i världen? Vilka i så fall? Motivera. Socialisation Litteratur: Cronlund K., Människan socialt och kulturellt, Bonniers 2004 Kapitel 3 Läs texten och sammanfattningen i kapitel 3. Ta sedan itu med studiearbetet. Förklara nyckelorden Socialisation Primärgrupp Sekundärgrupp Marginalgrupp Norm Sanktion Värdering Roll Status Stereotyp Fördom Attribution Svara på repetitionsfrågorna Vilka problem har familjen idag? Var sker den primära och var sker den sekundära socialisationen? Vad är utmärkande för en grupp? Vilka uppgifter har en primärgrupp? Vilka exempel finns det på sekundärgrupper? Vad är skillnaden mellan formella och informella grupper? Hur fungerar medlemsgrupper? Vilka kan ses som marginalgrupper i vårt samhälle? Varför följer vi normerna? Hur påverkas vi av värderingar? Vad är det som styr innehållet i en roll? Hur kan vi veta vilken status en person har? Vad menas med social kompetens? Vad bygger stereotyper på? Vad är typiskt för fördomar? 7

9 Arbeta med uppgifterna 1. Reflektera över/diskutera frågorna på s Studera bilden på s. 57. Vad tänker du på när du ser den? Har värderingar någon betydelse för hur man tolkar bilden? På vilket sätt i så fall? Diskutera med andra. 3. Studera bilden på s. 60. Hur reagerar du på den? Varför? Vilka normer bryter flickan på bilden mot? Diskutera med andra. 4. Skriv ner en lista på normer du är van vid. Diskutera med andra. Vilka likheter och skillnader finns det mellan era listor? Vad kan de bero på? 5. Utgå från en serie i tv du sett. Hur framställs de olika personerna i serien? Vilken miljö lever de i? Hur ser familjerelationerna ut? Vilka problem tas upp? Vilka värderingar har huvudpersonerna? Hur ser könsrollerna ut? Vilka budskap förmedlas i serien? Tycker du att bilden som förmedlas stämmer överens med hur samhället runt omkring dig ser ut? Varför/varför inte? Skriv ner dina iakttagelser och tankar och diskutera din sammanställning med andra. 6. Kartlägg familjen i Sverige. Ta reda på vilka olika typer av familjer som finns i det svenska samhället. Hur stora är familjerna? Vilka slutsatser kan du dra av den information du har fått reda på? Sammanställ det du fått reda på. Lämplig källa kan vara SCB (Statistiska centralbyrån). 7. Se filmen Monsunbröllop. Diskutera frågorna. Monsunbröllop berättar om ett bröllop i Indien och de människor som på ett eller annat sätt är inblandade i detta bröllop. Det blir många krockar mellan det moderna Indien och gamla traditioner. Bilder av äktenskap och de starka banden mellan släktingar finns hela tiden i förgrunden. Filmen handlar om kulturkrockar, om relationer, om kärlek, om föräldrar och barn, om det nya och gamla Indien. - Vilka kulturkrockar förekommer i filmen? - Varför går det unga paret med på att gifta sig med varandra? - Hur uppfattar du föräldrarnas relation? - Hur beskrivs familjen i filmen? - Finns det något i filmen som lika gärna skulle kunna hända i Sverige? 8

10 Kommunikation Litteratur: Cronlund K., Människan socialt och kulturellt, Bonniers 2004 Kapitel 4 Läs texten och sammanfattningen i kapitel 4. Ta sedan itu med studiearbetet. Förklara nyckelorden Sändare Mottagare Kodning Feedback Envägskommunikation Tvåvägskommunikation Kommunikationssfär Revir Svara på repetitionsfrågorna Hur går kommunikation till? Vilka fördelar har envägskommunikation, vilka fördelar har tvåvägskommunikation? Vad sker när ett rykte sprids? Vad är typiskt för kommunikationen i de olika sfärerna? Hur stort är reviret i Sverige? Vad är det som avgör vem man får röra vid och när? Vilka kulturella skillnader finns det när det gäller rösten? Vad omfattas av symbolspråk? Hur kan kläder användas för att markera grupptillhörighet? Vad är typiskt för ungdomsspråk? Vad brukar man peka på när man talar om skillnader mellan mäns och kvinnors sätt att tala? Hur används kallprat på olika håll i världen? Arbeta med uppgifterna 1. Reflektera över/diskutera frågorna på s Studera bilden på s. 78. Vad läser du ut av den? Vad säger den om kroppsspråk? Diskutera med andra. 3. Studera bilden på s. 86. Vad berättar ungdomarnas yttre för dig? Diskutera med andra. 9

11 4. Läs beskrivningen av Kristallen på s Hur skulle man kunna hjälpa föräldrarna att fortsätta förskolans arbete när barnen är hemma? På vilka olika sätt kan barnen påverkas av det man gör på förskolan? Diskutera. 5. Leta fram andra vandringshistorier än den som finns i boken (det finns t.ex. flera i Bengt af Klintbergs böcker). Vad har de för syfte? Vilket budskap vill de sprida? Kan man dra några slutsatser av hur de har kommit till? Skriv ner en redogörelse och diskutera den med andra. 6. Arbeta i en grupp om 8-10 personer. Utse någon i gruppen att skriva ner en påhittad berättelse, gärna med många detaljer och lite ovanliga inslag. Låt sedan berättelsen gå runt i gruppen, från en person till nästa, utan att de andra hör. Var och en skriver ner berättelsen som han/hon hört den. Jämför resultatet. Vad hände med berättelsen? Vad finns det för förklaringar till förändringar i berättelsen? 7. Ta reda på mer om slöjan. Vad har den för betydelse? Hur används den? Vilka olika former av slöja är i bruk? Hur ser muslimska kvinnor själva på slöjan? Skriv ner en redogörelse. 8. Ta reda på vad klädesplagg som används i vissa etniska grupper, t.ex. romska kvinnors klädsel och sikhernas turban, har för historia och betydelse. Skriv ner en redogörelse. 9. Studera dödsannonserna i de större dagstidningarna. Vilka symboler förekommer i dem? Vad berättar de om de avlidna personerna? Diskutera. 10. Lyssna på radioprogram på olika språk. Hur uppfattar du de språk du lyssnar på? Hur låter personerna som talar dem? Vad associerar du till när du lyssnar på dem? Hur påverkas din tolkning om du inte förstår språket? Diskutera. 11. Samla ihop bilder på folkdräkter från olika länder och gör en utställning. Hur speglar dräkterna kultur och levnadsvillkor i det område där de förekommer? Säger färger och material något om det? Berättar de något om mäns och kvinnors ställning i samhället? Vad i så fall? Diskutera. 12. Lyssna på hur en kvinnlig och en manlig politiker talar. Finns det skillnader i hur de talar och vad de tar upp? Vilka i så fall? Diskutera. 13. Se filmen Lost in translation. Diskutera frågorna. En medelålders skådespelare och en ung kvinna som reser med sin man möts i Japan. En relation utvecklas mellan dem. Den bristande kommunikationen med omgivningen är en av de faktorer som för dem ihop. Tillsammans och var och en i sin ensamhet bekantar de sig med den något absurda storstadsmiljön som de känner sig som främlingar i. Filmen handlar om vänskap, om möten mellan människor när de fungerar och när de inte fungerar. - Hur framställs kommunikationen mellan västerlänningar och japaner? - Vilka kulturkrockar förekommer i filmen? - Hur fungerar kommunikationen mellan den unga kvinnan och hennes man? - Varför uppstår det en vänskap mellan huvudpersonerna? - Hur framställs livet i Tokyo och stadens invånare? 10

12 Migration Litteratur: Cronlund K., Människan socialt och kulturellt, Bonniers 2004 Kapitel 5 Läs texten och sammanfattningen i kapitel 5. Ta sedan itu med studiearbetet. Förklara nyckelorden Migration Emigration Immigration Invandrare Flykting Asyl Kvotflykting Posttraumatisk stress Integrationspolitik Svara på repetitionsfrågorna Vilka orsaker brukar det finnas till stora folkomflyttningar? Vilka olika typer av flyktingar tar Sverige emot? Vilka internationella regler följer Sverige när det gäller flyktingar? Hur samarbetar man inom EU om flyktingpolitiken? Vilka är de största grupperna som invandrat till Sverige? Varför invandrade många till Sverige efter andra världskriget? Hur går en asylansökan till? Vilka beviljas uppehållstillstånd? Vilka faser går en flykting igenom om han/hon hamnar i en traumatisk kris? Vilka känslor är vanliga under den första tiden i flyktingskap? Hur yttrar sig posttraumatisk stress? Hur kan barn reagera i en flyktingkris? Varför förändras rollerna i familjer som invandrar till Sverige? Hur kan man beskriva den konflikt som ungdomar kan hamna i efter flytten till Sverige? Vilka tre olika typer av samhällen kan utvecklas när många invandrare/flyktingar kommer till ett nytt land? Vad menas med integrering och assimilering? Vilka olika resultat kan det bli av anpassningsprocessen? Hur kan man beskriva befolkningssammansättningen i Sverige? Vilka uppgifter har Integrationsverket? Vilka skillnader i levnadsvillkor kan man se mellan infödda svenskar och de med utländsk bakgrund? 11

13 Arbeta med uppgifterna 1. Reflektera över/diskutera frågorna på s Studera bilden på s Vad kan du avläsa i de ansikten som syns? Skriv en berättelse om vad pojken på bilden tänker. 3. Vad berättar bilden på s. 109? Vad tänker du på när du ser den? Diskutera. 4. Läs avsnittet om barnuppfostran på s Diskutera frågorna: - vad är viktigt i barnuppfostran? - stämmer det som står i texten med din uppfattning? Varför/varför inte? - vilka problem blir det när olika sätt att uppfostra barn möts? På gården/på dagis/i skolan? 5. Gör en kartläggning av en eller flera av de invandrargrupper som finns i Sverige. Varför har de kommit hit? Var bor de? Hur många är de? Hur har det gått för dem i Sverige? Har de något eget kulturellt mönster? Hur ser dessa mönster i så fall ut? Skriv ner en redogörelse och berätta för varandra. Lämpliga källor kan vara Immigrantinstitutet, Migrationsverket, Integrationsverket, litteratur och artiklar. 6. Kartlägg situationen angående invandrare och flyktingar i kommunen där du bor. Hur stor andel av kommunens invånare har utländsk bakgrund? Vilka etniska grupper finns i kommunen? Finns det några förklaringar till att det ser ut som det gör? Hur ser den sociala situationen ut för de kommuninvånare som har utländsk bakgrund? Hur arbetar kommunen med integration? Skriv en redogörelse. 7. Många av de flyktingar och flyktingbarn som kommer till Sverige har varit med om mycket traumatiska händelser. Ta reda på hur man arbetar för att hjälpa dem och skriv en redogörelse. Lämpliga källor kan vara Röda korset och Rädda barnen. 8. Ta reda på hur UNCHR, FN:s flyktingorgan, arbetar. Skriv en redogörelse. 9. Läs följande fallbeskrivning och ta reda på fakta för att besvara frågorna. Lämpliga källor kan vara Migrationsverket, Immigrantinstitutet och Samhällsguiden. Skriv ner en redogörelse och diskutera den med andra. Hiba och Wissam lever i Irak under Saddam Husseins styre. De har två barn och bra utbildning. Wissam är aktiv i en grupp som kämpar mot regimen. Säkerhetspolisen har sina ögon på Wissam så de är ständigt rädda. Familjen bestämmer sig för att fly från landet, till Sverige där Wissams bror redan bor. De säljer allt de äger, köper flygbiljetter till Stockholm och när de kommer till Arlanda ansöker de om politisk asyl. När de varit i Sverige nästan ett år, fortfarande utan att de vet om de får stanna i landet, utbryter kriget i Irak och Saddam Hussein störtas. Den unga familjen förstår att den nya situationen i hemlandet kan påverka deras möjligheter att stanna i Sverige. De har dock börjat bli hemmastadda i Sverige, de har fått vänner och barnen börjar äntligen komma tillrätta och hela familjen kan klara sig på svenska. Wissam har fått en praktikplats på ett företag. 12

14 De saknar sitt hemland och de vänner och släktingar de har kvar där. Men situationen i Irak är fortfarande väldigt kaotiskt. Att återvända dit känns inte som en realistisk möjlighet just nu. - Vem avgör om de får stanna? - Vilka möjligheter har de att få uppehållstillstånd i Sverige? Vilka regler gäller? - Om de får avslag på sin ansökan, vad kommer att hända med dem? - Om de får uppehållstillstånd, vilken hjälp kommer de att få? - Om de får uppehållstillstånd, när kan de bli svenska medborgare? - Anser du att de borde få stanna i Sverige? Varför/varför inte? 10. Skriv en redogörelse om ensamkommande flyktingbarn. Besvara skriftligt frågorna efter texten. Lämpliga källor kan vara Rädda Barnen, Barnombudsmannen, Unicef, Migrationsverket och Immigrantinstitutet. Enligt en FN-rapport kan somaliska föräldrar betala upp till kronor till smugglare som ska ta deras barn till Europa eller USA. De är villiga att betala nästan vad som helst för att barnen ska kunna få en bättre framtid. Somalia har haft många problem under det senaste årtiondet, som krig och torka. De har fört med sig djup fattigdom och ett samhälle som är sönderslaget. Under sådana omständigheter är det inte förvånande att många flyr landet. Alla kan inte själva fly, men försöker åtminstone skicka iväg sina barn. Att smuggla in barn i andra länder är en verksamhet som kan ge mycket pengar till den som sysslar med det. Ett FN-organ som samordnar humanitär hjälp på Afrikas horn slår fast detta i en rapport. Priserna för att smuggla ut barn har också ökat drastiskt efter den 11 september Smugglingen har blivit svårare p.g.a. större flygsäkerhet och hårdare gränskontroller. De som arbetar med flyktingbarnen är medvetna om att barnen smugglats till Sverige och att priserna är höga. De som sköter smugglingstrafiken tar inget ansvar för barnen när de väl nått sin destination. - Hur många ensamma barn under 18 år har sökt asyl i Sverige under de senaste åren? - Vad sker med dem när de väl kommit till Sverige? - Hur mår barnen? Hur blir deras framtid i Sverige? - Vad finns det för orsaker till att föräldrar skickar iväg sina barn ensamma till ett främmande land? - Är det rätt av föräldrarna att skicka iväg barnen? Motivera din ståndpunkt. 11. Se filmen Det nya landet. Diskutera frågorna. Huvudpersonerna är två flyktingar som bor på en förläggning, en medelålders iranier och en tonåring från Somalia. De tror att de ska bli utvisade och ger sig iväg. Det blir en resa i Sverige som kommer att förändra deras syn på landet, dess folk och dess traditioner. Filmen handlar om det mångkulturella Sverige. Människor har olika egenskaper och är inte bara representanter för sin etniska grupp, varken svenskar eller flyktingar. - Vilka typiskt svenska beteenden och vilka fördomar möter de två flyktingarna? - Stämmer din bild av Sverige med den som ges i filmen? Om den inte gör det, hur skiljer den sig i så fall? - På vilket sätt visar de människor som huvudpersonerna möter ett oväntat beteende? Varför är det oväntat? - Vilken bild ger filmen om den situation som flyktingar befinner sig i? - Är det rätt att gömma flyktingar? Motivera din ståndpunkt. 13

15 Rasism Litteratur: Cronlund K., Människan socialt och kulturellt, Bonniers 2004 Kapitel 6 Läs texten och sammanfattningen i kapitel 6. Ta sedan itu med studiearbetet. Förklara nyckelorden Rasism Antisemitism Islamofobi Diskriminering DO Svara på repetitionsfrågorna Vad finns det för orsaker till att rasism uppstår? Vilka uttryck har antisemitismen fått? Vad är förintelsen? Varför har islamofobi uppstått? Vad finns det för orsaker till främlingsfientlighet? Hur påverkas vi av rykten och stereotyper? Vad säger FN:s deklaration om mänskliga rättigheter om diskriminering? Vad innebär diskrimineringslagarna? Hur kan man få hjälp av DO om man anser sig ha blivit diskriminerad? I vilka fall kan man göra en anmälan till DO? Arbeta med uppgifterna 1. Reflektera över/diskutera frågorna på s Studera bilden på s Vad berättar den? Hur reagerar du på bilden? Hur tror du att en person som varit med om Förintelsen kan känna när han/hon kommer till begravningsplatsen? Diskutera med andra. 3. Studera bilden på s Vad är det för budskap skyltbäraren med sin skylt förmedlar? Diskutera med andra. 4. Ta reda på vad förintelsen gick ut på. Hur omfattande var den? Vilka grupper utsattes för förföljelse? Vad fanns det för ideologi bakom förintelsen? Skriv en redogörelse. 5. Ta reda på vad det är för typ av fall som DO, diskrimineringsombudsmannen, arbetar med. Välj ut några fall och diskutera dem. 14

16 6. Ta reda på hur organisationer med främlingsfientliga eller rasistiska åsikter ser på svensk invandrar- och flyktingpolitik. Vilka argument kan föras mot deras åsikter? Skriv en redogörelse och diskutera med andra. 7. Läs följande fallbeskrivning och ta reda på fakta för att kunna besvara frågorna. Lämpliga källor kan vara: Diskrimineringsombudsmannen, Immigrantinstitutet, Skattemyndigheten och Integrationsverket. Diskutera med andra. Mohammed Musallam kom till Sverige redan tio år sedan. Då var han flykting från Irak, med en utbildning som maskiningenjör. Han var bara 25 år. De första åren var han på en flyktingförläggning, läste lite svenska och väntade på att få ett uppehållstillstånd. Det fick han också, utan problem. Då kunde han börja söka arbete men det visade sig att hans svenska inte räckte till annat än städjobb. Han var dock fast besluten att kunna arbeta som ingenjör. Han städade på dagarna och läste svenska på kvällarna. Nu hade han redan hunnit skaffa en familj, hans fru kom också från Irak. När Mohammeds svenska började bli flytande sökte han in på högskolan för att läsa en kompletterande utbildning i maskinteknik. Efter den tvååriga utbildningen skulle han söka jobb. Han visste att det var stor brist på maskiningenjörer så han trodde inte att det skulle bli svårt. Mohammed sökte jobb på jobb men hans ansökningar kom alltid tillbaka med ett artigt brev och han blev inte kallad till en enda intervju trots att han sökte över hundra tjänster. Han förstod ju var skon klämde. Det var inte hans brytning, ingen av arbetsgivarna hade ju pratat med honom. Det var inte heller hans meriter, dem var det inte något fel på. Det var hans namn. Hans fru föreslog att han skulle byta till ett svenskt namn för att öka sina chanser. Han kunde inte gå tillbaka till ett städjobb, då skulle han ju aldrig kunna få någonting annat. Det kändes så hopplöst. Han ville inte byta namn, men vad skulle han annars kunna göra? - Ska Mohammed byta namn för att kunna få ett jobb? Motivera ditt svar. - Hur går det till att byta namn? - Vad säger lagen om diskriminering? Är Mohammed utsatt för det? - Var skulle Diskrimineringsombudsmannen kunna göra för Mohammed? - Vad gör myndigheterna för att hjälpa invandrare in på arbetsmarknaden? - Hur ser arbetsmarknaden ut för invandrare? För olika etniska grupper? 8. Se filmen American History X. Diskutera frågorna. Filmen handlar om bröderna Derek och Danny. Derek har nazistiska sympatier och efter att ha dödat en svart ung man hamnar han i fängelse. Där förändras han och när han kommer ut tar han avstånd från sitt tidigare liv. Nu vill han med alla medel hålla sin bror Danny borta från nynazisterna. - Varför blir Derek nynazist? Kan du förstå hans agerande? - Vad är det som leder till allt våld i filmen? - Vad finns det för orsaker till att Derek förändras? Skulle en sådan förvandling vara möjlig i verkligheten? Motivera ditt svar. - Vilket ansvar har de olika personerna i filmen för sitt agerande? 15

17 Kön och sexualitet Litteratur: Cronlund K., Människan socialt och kulturellt, Bonniers 2004 Kapitel 7 Läs texten och sammanfattningen i kapitel 7. Ta sedan itu med studiearbetet. Förklara nyckelorden Kön Genus Transperson Jämställdhet Jämlikhet Svara på repetitionsfrågorna Vad är en könsroll? Hur förändras kön och genus? Vad innebär ett patriarkat, vad ett matriarkat? Hur kan man kort beskriva situationen för homosexuella i världen? Hur påverkar könet yrkesval i Sverige? Vilka exempel finns det på att kvinnor har en sämre situation än män i många länder? Vilka följder får kvinnlig könsstympning? Vilka förklaringar finns det till att kvinnor könsstympas? Vad finns det för orsaker till manlig omskärelse? Var förekommer manlig omskärelse? Arbeta med uppgifter 1. Reflektera över/diskutera frågorna på s Studera bilden på s Skriv en liten berättelse om vad som händer. Jämför din berättelse med andras och diskutera. 3. Studera bilden på s Vad kan det finnas för praktiska fördelar och nackdelar med deras klädsel? Hur tänker du dig deras vardag? Skriv ner dina tankar. 4. Det pågår ett arbete i Sverige för att förhindra könsstympning av kvinnor. Ta reda på vilka insatser som görs och skriv en redogörelse. Lämpliga källor kan vara Socialstyrelsen och kvinnojourer. 5. Ta reda på hur man arbetar mot kvinnomisshandel i Sverige och skriv en redogörelse. Lämpliga källor kan vara kvinnojourer, Socialstyrelsen och regeringen. 16

18 6. Ta reda på hur föräldraförsäkringen används och skriv en redogörelse. Hur ser föräldraförsäkringen ut, hur länge varar den och hur hög är ersättningen? Hur stor del av försäkringen tas ut av kvinnor, hur stor del av män? Varför ser det ut som det gör? Hur skulle föräldraförsäkringen kunna fördelas jämnare mellan föräldrarna? Borde den fördelas jämnare? Varför/varför inte? Lämpliga källor är t.ex. Samhällsguiden, SCB, Riksförsäkringsverket, Jämställdhetsombudsmannen och artiklar. 7. En förändring i äktenskapslagen diskuteras både bland politikerna och inom de religiösa samfunden. Frågan är om homosexuella par ska jämställas med heterosexuella när det gäller äktenskap. Ta reda på vilka argument som förs fram för och emot homosexuellas lika rätt i frågan. Diskutera med andra. 8. Ta reda på hur hälsostatistiken ser ut när det gäller kvinnor och män i Sverige. Vad finns det för skillnader? Vad kan de bero på? Vilka konsekvenser borde skillnaderna få för förebyggande insatser och planering för hälso- och sjukvård? Skriv en redogörelse och diskutera med andra. 9. Se filmen Boys don`t cry. Teena Brandon förvandlas till Brandon Teena från flicka till pojke. Det är en hemlighet för de flesta i omgivningen, och när den avslöjas slutar det i en tragedi. Att inte vara som alla andra, inte vara som man förväntas vara, är inte lätt. Det viktiga är inte vilket kön man har eller var man hör hemma, det viktiga är vad man innerst inne känner. Teenas/Brandons sexuella identitet är och förblir en obesvarad fråga. Filmen handlar om ung människas sökande efter kärlek och en plats på jorden. - Ska Teena/Brandon uppfattas som en han eller som en hon? - Kunde Brandon/Teena faktiskt gjort andra val? Vilka i så fall? - Hur bemöts Brandon/Teena? Varför blir bemötandet som det blir? - Vad säger filmen om stereotypa föreställningar om manligt och kvinnligt? 17

19 Hälsa och sjukdom i olika kulturer Litteratur: Cronlund K., Människan socialt och kulturellt, Bonniers 2004 Kapitel 8 Läs texten och sammanfattningen i kapitel 8. Ta sedan itu med studiearbetet. Förklara nyckelorden Hälsa Screening Medikalisering Upplevd sjukdom Observerad sjukdom Svara på repetitionsfrågorna Vad menas med normalitet? Vad är medicinsk antropologi? Vilka dimensioner ingår i den verklighet vi lever i, enligt Kleinman? Vilken betydelse har WHO:s definition av hälsa? Vad sker när de två sjukdomsbegreppen inte sammanfaller? Vad finns det för skillnader i diagnostisering av sjukdom? Vilka exempel finns det på att levnadsförhållanden påverkar förekomsten av olika sjukdomar? Hur skiljer sig sjukdomsbilden mellan rika och fattiga länder? Hur ser man i den västerländska kulturen på orsakerna till att någon blir sjuk? Vad är innebörden i onda ögat? Hur har man förklarat sjukdom inom den judisk-kristna traditionen? Vad menas med en psykosomatisk modell? Vad ingår i en sjukroll i dagens Sverige? Hur kan sjukrollen vara utformad i andra kulturer? I vilka tre sektorer kan sjukvårdssystemet indelas? Vad sköter den privata sektorn? Vad ingår i den folkliga sektorn? Vad sker inom den vetenskapliga sektorn? Hur lär vi oss att uttrycka sjukdom? Vad finns det för orsaker till att smärta kan uttryckas högljutt? Varför söker vi oss gärna till den typ av vård vi växt upp med? Vad kan vara främmande i den svenska vården för dem som inte är vana vid den? Vilka kommunikationsproblem kan det uppstå när det sker kulturmöten i vården? Hur kan synen på funktionshindrade skilja sig mellan olika kulturer? På vilket sätt är synen på äldre annorlunda i vår kultur än i många andra? 18

20 Arbeta med uppgifter 1. Reflektera över/diskutera frågorna på s Studera bilden på s Vad tror du mannen på bilden tänker? Säger bilden någonting om vår syn på hälsa och sjukdom? Vad i så fall? Diskutera med andra. 3. Studera bilden på s Skriv en kort berättelse om kvinnorna på bilden och hur de ser på sitt liv. 4. Läs berättelsen om flickan som återvände hem, på s Vilka kulturkrockar kan olika syner på kropp och hälsa ge upphov till? Diskutera. 5. Läs beskrivningen av det judiska äldreboendet på s Det finns även andra äldreboenden inrättade för speciella etniska grupper. Skiljer sig det judiska äldreboendet på något sätt från andra enkulturella boenden? Varför i så fall? Vad finns det för fördelar med enkulturella äldreboenden? Finns det några nackdelar och problem med att inrätta sådana speciella äldreboenden? Diskutera. 6. Läs artikeln om Rena på s Hur ser du på hennes och hennes familjs situation? Vilka särskilda problem kan uppstå när någon i en nyligen invandrad familj är funktionshindrad? Vilket stöd skulle en sådan familj behöva? Ta reda på om det finns särskild hjälp för funktionshindrade med utländsk bakgrund. Skriv en redogörelse och diskutera med andra. 7. Läs exemplet om Gabriel på s Vilka problem ställs personalen inför? Hur tycker du att de ska agera i den uppkomna situationen? Diskutera. 8. Ta reda på hur synen på förlossningar och barnafödande skiljer sig mellan tider och kulturer. Hur ser man på förlossning i olika kulturer? Hur behandlas den födande kvinnan? Vem hjälper till? Vilken syn har man haft på förlossningar i Sverige? Hur ser man på barnafödande idag? Jämför och diskutera. Hur speglar skillnaderna de olika samhällena och kvinnornas situation? 9. Ta reda på vad s.k. shamaner och medicinmän gör. Var förekommer de? Vilka är de? Hur betraktas de av sin omgivning? Vad har de för uppgifter? Skriv en redogörelse. 10. Det finns många olika föreställningar och teorier om hur hiv har uppstått och hur viruset smittar. Ta reda på några sådana. Hur speglar dessa föreställningar olika syn på sjukdomars uppkomst? Skriv en redogörelse. 11. Kartlägg situationen för äldre med utländsk bakgrund på din hemort. I hur stor utsträckning finns de inom äldreomsorgen? På vilket sätt tar man kulturella hänsyn till dem? Skriv en redogörelse. 19

21 12. Romerna är en grupp som har speciella traditioner när det gäller renlighet. Ta reda på hur dessa traditioner ser ut och varför de finns. Hur kan man inom vård och omsorg ta hänsyn till dessa traditioner? Bör man göra det, och varför i så fall? Diskutera. 13. Om en äldre muslimsk kvinna blir duschad av en man på ett äldreboende kan hon uppleva situationen som ytterst obehaglig. Varför? I många kulturer är förhållandet kvinna/man på ett sätt som skapar problem inom vården i Sverige. Hur ska man kunna hantera sådana problem? Diskutera. 14. Speciellt inom äldreomsorgen har kosten stor betydelse. För många är det viktigt att få kost som är förenlig med deras traditioner. Ta reda på vad det finns för särskilda regler om kost, t.ex. när det gäller muslimer och judar. Finns det problem med att följa sådana regler? Vilka i så fall? Diskutera. 15. Ta reda på vad som gäller vid dödsfall inom några av de största religiösa samfunden som är verksamma i Sverige. Hur ser man på begravning? Hur ska den avlidna tas om hand om? Gör en sammanställning. 20

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material Avdelningsmöte Flykten från Sverige Under detta möte får scouterna fundera på hur det kan kännas att vara på flykt och ha olika förutsättningar i livet. Mötet avslutas med en saga som berättar om ett Sverige

Läs mer

Studiehandledning till. Etik och människans livsvillkor, Sanoma Utbildning 2011. Författare: Katri Cronlund

Studiehandledning till. Etik och människans livsvillkor, Sanoma Utbildning 2011. Författare: Katri Cronlund Studiehandledning till Etik och människans livsvillkor, Sanoma Utbildning 2011 Studiehandledningen omfattar 9 kapitel och är skriven för GY 2011. Kapitlen utgår från kursmålen i Människan samt ämnesmålen

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 8 Hej Jag heter

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén sidan 1 Författare: Christina Walhdén Vad handlar boken om? Hamed kom till Sverige för ett år sedan. Han kom helt ensam från Afghanistan. I Afghanistan är det krig och hans mamma valde att skicka Hamed

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Joel är död Lärarmaterial

Joel är död Lärarmaterial sidan 1 Författare: Hans Peterson Vad handlar boken om? Den 9 maj förändras Linus liv. Linus är i skogen med mamma, pappa och storebror Joel. Linus ser upp till Joel och en dag vill han också vara stor

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Ann-Charlotte Ekensten Vad handlar boken om? Boken handlar om Elin som ska gå på nyårsfest. Egentligen vill hon inte gå på festen, för att hennes mamma är sjuk och kommer att dö. Men

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Läsnyckel. Yasmins flykt. Författare: Miriam Hallahmy Översättning: Sara Hemmel. Innan du läser. Medan du läser

Läsnyckel. Yasmins flykt. Författare: Miriam Hallahmy Översättning: Sara Hemmel. Innan du läser. Medan du läser Läsnyckel Yasmins flykt Författare: Miriam Hallahmy Översättning: Sara Hemmel Yasmins flykt är en gripande berättelse om den femtonåriga flickan Yasmine och hennes lillebror Ali. Tillsammans flyr syskonen

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

MOT RASISM OCH FRÄMLINGSFIENTLIGHET

MOT RASISM OCH FRÄMLINGSFIENTLIGHET ABF MOT RASISM OCH FRÄMLINGSFIENTLIGHET rollspel Upplägget: Det finns 4 roller i varje scen, en roll som uttrycker sig främlingsfientligt, en cirkelledare/föreningsledare och en som ger stöd åt respektive

Läs mer

Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika?

Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika? Tema Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika? Uppstart: VI inleder med en diskussion i klassen. Klassen delas in i grupper om 4-5 elever (grupperna ska bestå under arbetets gång). Som vanligt när

Läs mer

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett. Förvandlingen Det var sent på kvällen och jag var ensam hemma. Jag måste upp på vinden och leta efter något kul och läskigt att ha på mig på festen hos Henke. Det skulle bli maskerad. Jag vet att jag inte

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Läsnyckel. Stanna, Milo! Åsa Storck Illustratör: Andréa Räder. Innan du läser

Läsnyckel. Stanna, Milo! Åsa Storck Illustratör: Andréa Räder. Innan du läser Läsnyckel Stanna, Milo! Åsa Storck Illustratör: Andréa Räder Stanna, Milo! är den andra boken av tre om flyktingpojken Milo, som tillsammans med sin familj flyr till Sverige från sitt hemland. De två andra

Läs mer

Gammal kärlek rostar aldrig

Gammal kärlek rostar aldrig Gammal kärlek rostar aldrig SammanTräffanden s. 4 YY Beskriv förhållandet mellan kvinnan och hennes man. Hur är deras förhållande? Hitta delar i texten som beskriver hur de lever med varandra. YY Vad tror

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR?

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Karl-Magnus Spiik Ky Självtroendet / sidan 1 VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Självförtroendet är människans inre bild av sig själv. Man är sådan som man tror sig vara. Självförtroendet är alltså ingen fysisk storhet

Läs mer

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting. Allting nytt Påskdagen 100403 1 Att hitta ingenting kan det va nå`t Det var ju det man gjorde den första påskdagsmorgonen. Man gick till graven där man lagt Jesus och man hittade ingenting. Ibland är det

Läs mer

Till dig som söker asyl i Sverige

Till dig som söker asyl i Sverige Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din

Läs mer

Lärarmaterial SPRING, AMINA! Vad handlar boken om? Centralt innehåll och förmågor enligt Lgr 11: Förmågor: Författare: Annelie Drewsen

Lärarmaterial SPRING, AMINA! Vad handlar boken om? Centralt innehåll och förmågor enligt Lgr 11: Förmågor: Författare: Annelie Drewsen SIDAN 1 Författare: Annelie Drewsen Vad handlar boken om? Boken handlar om Amina, som bor i ett boende för flyktingar. Hennes bror dog av ett skott, när de bodde i Somalia. Hennes mamma flydde till Kenya,

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera)

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera) Eva Bernhardtson Louise Tarras Min mening Bildfrågor (diskutera) Folkuniversitetets förlag Box 2116 SE-220 02 Lund tel. 046-14 87 20 www.folkuniversitetetsforlag.se info@folkuniversitetetsforlag.se Information

Läs mer

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Beskrivning och måldokument Ämne: Samhällskunskap Målgrupp: Högstadiet och Gymnasiet Lektionstyp:

Läs mer

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter 1 Det här är Barnombudsmannens skrift om Konventionen om barnets rättigheter omskriven till lättläst. Thomas Hammarberg har skrivit texten. Lena

Läs mer

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid. 1 Visste du Material Time Age B5 20 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, mänskliga rättigeter, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett frågeformulär med frågor

Läs mer

Ett steg framåt. Material Time Age C6 2x40 min 16-17. Nyckelord: Likabehandling, könsidentitet, hbt, normer/stereotyper. Innehåll

Ett steg framåt. Material Time Age C6 2x40 min 16-17. Nyckelord: Likabehandling, könsidentitet, hbt, normer/stereotyper. Innehåll 1 Ett steg framåt Nyckelord: Likabehandling, könsidentitet, hbt, normer/stereotyper Innehåll En reflektionsövning under vilken eleverna föreställer sig att de är någon annan person och reflekterar över

Läs mer

GENDER. diskutera könsroller. Handledarmaterial

GENDER. diskutera könsroller. Handledarmaterial GENDER diskutera könsroller Handledarmaterial Till ledaren Det här materialet är tänkt att ge en inblick i kvinnans situation världen över. Genom att visa bildspelet och sedan ha diskussionsgrupper hoppas

Läs mer

Morgonsamling för högstadie- och gymnasieelever samt yrkesskolor

Morgonsamling för högstadie- och gymnasieelever samt yrkesskolor Morgonsamling för högstadie- och gymnasieelever samt yrkesskolor Röda Korset är en världsomfattande organisation, vars huvudsyfte är att hjälpa människor i nöd. Organisationens verksamhet baserar sig på

Läs mer

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN Socialdepartementet Hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med rättigheterna i barnkonventionen en kartläggning (Ds 2011:37) Lättläst version v Stämmer svenska lagar med barnens rättigheterr

Läs mer

Kom igen, Amina! Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Kom igen, Amina! Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: Amina älskar att träna och springa. När hon springer, känner hon sig glad. Ändå är Amina orolig. Hennes mamma är kvar i flyktinglägret i Kenya. Nu har Aminas lag

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

INLEDNING. Hej! Vill du använda bilder från föreställningen finns högupplösta bilder att ladda ner på vår hemsida. Klicka på press så hittar du dem!

INLEDNING. Hej! Vill du använda bilder från föreställningen finns högupplösta bilder att ladda ner på vår hemsida. Klicka på press så hittar du dem! LÄRARHANDLEDNING INLEDNING Hej! Vi på Fria Teatern är mycket glada att över att vi får spela Svårast är det med dom värdelösa för dig och din elevgrupp. Föreställningen är ca timme lång med ett kort uppföljande

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning

Läs mer

DIANA NYMAN En romsk eldsjäl Redan som barn fick romen Diana Nyman uppleva utanförskap till följd av diskriminering. Som medlem för Göteborgs romska råd gör hon sitt yttersta för att historien inte skall

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

TEMA: RÄTTVISA OCH MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER: Schengen, asyl, visum

TEMA: RÄTTVISA OCH MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER: Schengen, asyl, visum Lektion 26 SCIC 28/03/2014 TEMA: RÄTTVISA OCH MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER: Schengen, asyl, visum Besök mellan 10:00 11:00 av... Ur mitt brev till Catrine: Mina frågor: A. Rädda barnen kritiska till asylregler

Läs mer

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Barnets rättigheter. Barnkonventionen Barnets rättigheter Barnkonventionen Viktiga regler De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar Det finns 54 artiklar Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några

Läs mer

I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008.

I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008. I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008. (journalist) och (sexsäljare) befinner sig i en bar i Pattaya, Thailand. En intervjusituation. och det va som om

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer

Läsnyckel När Fatima blev fågel författare: Morten Dürr illustratör: Peter Bay Alexandersen

Läsnyckel När Fatima blev fågel författare: Morten Dürr illustratör: Peter Bay Alexandersen Läsnyckel När Fatima blev fågel författare: Morten Dürr illustratör: Peter Bay Alexandersen Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? VAD ÄR BARNKONVENTIONEN? VISSA BASFAKTA Barnkonventionen har funnits i över 20 år, sedan 1989. Alla länder utom USA och Somalia har ratificerat den. Vi är

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla Kommunal och Vision tillsammans för mångfald En arbetsplats för alla Varför är det här en viktig facklig fråga för Kommunal och Vision? Min övertygelse är att mångfald, olikheter och solidaritet gör vårt

Läs mer

Feminism. Vad är vad? - Diskriminering. Grundkort

Feminism. Vad är vad? - Diskriminering. Grundkort Vad är vad? - Diskriminering Syftet med denna övning är att på ett taktilt sett ge deltagarna insikt om de olika diskrimineringsgrunderna, samt Handels definitioner av centrala begrepp för att bekämpa

Läs mer

Innehåll. Om boken 10. Att tänka på 11

Innehåll. Om boken 10. Att tänka på 11 Innehåll Om boken 10 Att tänka på 11 Vi bär ansvaret 11 Livet blir lättare om vi kan den svenska koden 11 Ta det lugnt! 16 Svenskar är trygga med sin statsapparat och sina lagar 17 Rättvisa och jämställdhet

Läs mer

PSYKOLOGENHETEN HISINGEN

PSYKOLOGENHETEN HISINGEN PSYKOLOGENHETEN HISINGEN Shirin Fazel-Zandy Leg. psykolog shirin.fazel-zandy@vastrahisingen.goteborg.se LIVET I EXIL OCH DESS EFFEKTER PÅ FAMILJESTRUKTUR OCH FÖRÄLDRAR-BARN RELATION. 1 PROBLEM SOM KAN

Läs mer

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder Kvinnojouren Nina är en verksamhet av Irakiska Kommittén för Kvinnors Rättigheter (IKKR). I sitt arbete mot våld och hedersrelaterad våld tar kvinnojouren

Läs mer

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan.

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Extratips Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Boken finns som ljudbok, inläst av Astrid Lindgren. Låt eleverna lyssna på något eller några av kapitlen.

Läs mer

Den europeiska socialundersökningen

Den europeiska socialundersökningen Supplementary questionnaire A Ubnr ESS 2006 SC A Den europeiska socialundersökningen Du har blivit intervjuad av en av SCB:s intervjuare. Vi är mycket tacksamma om du även vill besvara frågorna i detta

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Josefine Ottesen Boken handlar om: Boken är en grekisk saga, som handlar om den grekiske pojken Teseus. Han börjar bli tillräckligt gammal, för att lämna sin mamma och morfar. Han vill

Läs mer

Mångfald i vardagen krock eller möte?

Mångfald i vardagen krock eller möte? Mångfald i vardagen krock eller möte? med Seroj Ghazarian, tisdag 10 april 2012, EU-projekt MEDEL MINNESANTECKNINGAR Inledning Ingen ser mig, ingen hör mig Detta var känslan som Seroj fick när han åkte

Läs mer

Intolerans Vad tycker ungdomar om judar, muslimer, homosexuella och invandrare? Lättläst

Intolerans Vad tycker ungdomar om judar, muslimer, homosexuella och invandrare? Lättläst Intolerans Vad tycker ungdomar om judar, muslimer, homosexuella och invandrare? Lättläst Det här är en lättläst sammanfattning av intoleransrapporten. Texten är skriven med korta meningar och enkla ord.

Läs mer

Lärarmaterial. Hundra hugg. Vad handlar boken om? Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor:

Lärarmaterial. Hundra hugg. Vad handlar boken om? Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor: SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Aisha och hennes bror Karim. Karim har inget tålamod och är väldigt arg hela tiden. Han trivs inte i skolan och hotar familjen,

Läs mer

Likabehandlingsplanen

Likabehandlingsplanen 1 Likabehandlingsplanen 1. Inledning 1.1 Verksamhetens ställningstagande 1.2 Till dig som vårdnadshavare 2. Syfte och åtgärder 2.1 Syftet med lagen 2.2 Aktiva åtgärder 2.3 Ansvarsfördelning 2.4 Förankring

Läs mer

Ge inte upp, Amina! VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS FÖRMÅGOR SOM TRÄNAS LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

Ge inte upp, Amina! VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS FÖRMÅGOR SOM TRÄNAS LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ANNELIE DREWSEN Sidan 1 Ge inte upp, Amina! Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Amina är en riktigt duktig löpare och hon är på väg att ta guld när det plötsligt hugger till i benet. Amina ramlar och kan

Läs mer

Manual för diskrimineringstester. En vägledning i hur du kan testa om du blir utsatt för diskriminering på bostadsmarknaden.

Manual för diskrimineringstester. En vägledning i hur du kan testa om du blir utsatt för diskriminering på bostadsmarknaden. Manual för diskrimineringstester En vägledning i hur du kan testa om du blir utsatt för diskriminering på bostadsmarknaden. Vill du testa om du blir utsatt för diskriminering på bostadsmarknaden? I den

Läs mer

Elevernas likabehandlingsplan

Elevernas likabehandlingsplan Elevernas likabehandlingsplan Beringskolan augusti - 2011 Du och jag och alla barn har rätt att leva i trygghet. ALLA HAR RÄTT ATT VARA MED! Alla är lika viktiga oavsett ålder! Alla behövs! Vad kan du

Läs mer

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar Mötet med det okända I en av de små byarna i Ghazni som ligger i östra Afghanistan bodde det fattiga familjer. Byn kallades för ''Nawdeh''. De flesta män i byn var jordbrukare, affärsmän, bönder och vissa

Läs mer

Vad ska jag prata om?

Vad ska jag prata om? Vad ska jag prata om? En utflykt i omvärlden samtalet om rasism och intolerans Tid för tolerans teoretiska och empiriska exempel Sammanfattning utmaningar och möjligheter Samtalet om rasism i media och

Läs mer

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare Varför tror människor? Kanske är det så här? - vi har längtan efter trygghet, - vi vill söka meningen med livet, - vi har en längtan efter kunskap, - vi vill ha svar på frågor mm. FINNS DET EN MENING MED

Läs mer

Barnpolitiken. Regeringen skrev i sin plan att barnkonventionen är viktig.

Barnpolitiken. Regeringen skrev i sin plan att barnkonventionen är viktig. LÄTTLÄST FAKTABLAD Socialdepartementet nr 6 juni 2002 Barnpolitiken FN har en konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen. En konvention är regler som många har kommit överens om. I konventionen

Läs mer

Att ta avsked - handledning

Att ta avsked - handledning Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser

Läs mer

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan Identitet Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan 1. måndag 27/4 lektion 2. måndag 4/5 lektion 3. OBS! fredag 8/5 lektion 4. måndag 11/5 lektion 5. måndag 18/5 studiedag 6. måndag 25/5 lektion för

Läs mer

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet?

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgiftsformulering: Vilka slutsatser kan du, med hjälp av källorna, dra om hur staten såg på dessa grupper på 1600-talet?

Läs mer

Tror du på vampyrer? Lärarmaterial

Tror du på vampyrer? Lärarmaterial sidan 1 Författare: Daniel Zimakoff Vad handlar boken om? Boken handlar om Oskar och hans familj som är på semester i Rumänien. Oskars kompis Emil är också med. De bor hos Ion som har en hund som heter

Läs mer

Fråga 2. Det finns alltså två delar i det här arbetet: Svara kort på varje delfråga (se nedan). Skriv en 400 ord om vad du lärt dig av detta.

Fråga 2. Det finns alltså två delar i det här arbetet: Svara kort på varje delfråga (se nedan). Skriv en 400 ord om vad du lärt dig av detta. Fråga 2 Hur ser religioner ut? Det är inte så lätt att förstå vad religion är. Begreppet flyter ut för mig ju mer jag försöker fixera det. Därför vill jag att du hjälper mig förstå vad religion är genom

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Martina Ericson Boken handlar om: Robin och hans bror Ante är olika. Ante tycker om att skjuta och jaga tillsammans med pappa i skogen. Robin tycker inte alls om att skjuta,

Läs mer

En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare

En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare Ungdomarna i STOPP ett projekt mot rasism, främlingsfientlighet och diskriminering Inledning Under våren 2010 beslutade Inga Johansson

Läs mer

SPÖKHISTORIER. Den blodiga handsken Spökhuset. En mörk höstnatt Djurkyrkogården

SPÖKHISTORIER. Den blodiga handsken Spökhuset. En mörk höstnatt Djurkyrkogården SPÖKHISTORIER Vi kommer att fortsätta svensklektionerna med ett arbete kring spökhistorier. Vi kommer att läsa spökhistorier, rita och berätta, se en film samt skriva en egen spökhistoria. Spökhistorierna

Läs mer

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare Flicka försvunnen - funderingsfrågor, diskussionsfrågor, och skrivövning Ämne: Svenska, SVA Årskurs: 7-9, gymn, vux Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Introduktion Flicka

Läs mer

Likabehandlingsplan Slättens förskola

Likabehandlingsplan Slättens förskola Likabehandlingsplan Slättens förskola Främjande arbete på Slättens förskola Främjandearbetet utgår från förskolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar

Läs mer

Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska

Läs mer

Det finns flera böcker om Lea. Du kan läsa dem i vilken ordning som helst! De böcker som kommit ut hittills heter Lea, Lea på läger och Lea, vilse!

Det finns flera böcker om Lea. Du kan läsa dem i vilken ordning som helst! De böcker som kommit ut hittills heter Lea, Lea på läger och Lea, vilse! Läsnyckel Lea och Maja Författare: Helena Karlsson Lea och Maja är en lättläst ungdomsbok som är skriven på Hegas nivå två. Boken passar för läsare som vill ha en gripande berättelse, med ett språk som

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns

Läs mer

Erik på fest Lärarmaterial

Erik på fest Lärarmaterial sidan 1 Författare: Torsten Bengtsson Vad handlar boken om? Erik ska på fest hos Lea. Erik längtar för han är lite kär i henne. Erik ger en vampyrmask till Lea i present. De äter tårta, glass och godis.

Läs mer

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SOCIOLOGI Ämnet sociologi behandlar sociala sammanhang och relationen mellan människan och samhället på individ-, grupp- och samhällsnivå. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet sociologi ska syfta till att

Läs mer