ATT BO I MÄLARDALEN. - en jämförelse med fem pendlingsorter runt Stockholm

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ATT BO I MÄLARDALEN. - en jämförelse med fem pendlingsorter runt Stockholm"

Transkript

1 ATT BO I MÄLARDALEN - en jämförelse med fem pendlingsorter runt Stockholm

2 Rapport ATT BO I MÄLARDALEN - en jämförelse med fem pendlingsorter runt Stockholm Institutet för Privatekonomi Ulla Samuel Lina Gustafsson Ylva Yngveson April 2005 Institutet för Privatekonomi, FöreningsSparbanken 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 5 Sammanfattning... 6 Resultat... 7 Villapriser... 7 Förvärvsinkomst... 7 Hushållsinkomsten... 7 Skillnad mellan kvinnor och män... 8 Kommunalskatt... 9 Nettoinkomst... 9 Disponibel inkomst... 9 Boende...10 Lån och finansiering...10 Energi...10 Vatten och avlopp...11 Sophämtning...11 Summa driftskostnader per månad...11 Villa/hemförsäkring...12 Fastighetsskatt...12 Summa boendekostnad...13 Kvar efter boende...14 Barnomsorg...15 Taxan varierar...15 Övriga nödvändiga utgifter...16 Mat...16 Dagstidning...16 Lokala resor...16 Pendlarresor...17 Pendlingskostnad...17 Bil...18 Summa övrigt nödvändigt inklusive bil...18 Totala utgifter...19 Kvar efter nödvändiga utgifter - en standardmätare...19 Slutsatser...21 Utjämning...21 Huspriserna avgörande...22 Sårbara hushåll i storstadsområdena...22 Vart skall man då söka sig?...23 Förutsättningar...24 Kommuner...24 Familj...24 Inkomster...24 Inkomstskatt...24 Boende...24 Driftskostnader...24 Barnomsorg...25 Mat...25 Bil...25 Institutet för Privatekonomi, FöreningsSparbanken 3

4 Försäkring...25 Dagstidning...25 Lokala resor...25 Nödvändiga levnadskostnader i övrigt...25 Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga 4 - Sverigevillan...31 Institutet för Privatekonomi, FöreningsSparbanken 4

5 Inledning Institutet för Privatekonomi har vid flera tillfällen jämfört ekonomin för hushåll som bor i FöreningsSparbankens Sverigevilla på olika orter i landet. I den senaste undersökningen, som presenterades i juni år 2004, studerades 38 olika kommuner. På uppdrag av Sparbanken Västra Mälardalen presenteras nu en motsvarande undersökning där situationen i åtta kommuner runt Mälardalen jämförs med fyra kommuner i Stockholmsområdet samt Uppsala. För oss svenskar har boendet stor betydelse för vår livskvalitet. För att drömmen om den goda bostaden skall kunna förverkligas måste dock ekonomin gå ihop på en rimlig nivå. Förutsättningarna varierar på olika orter. Sedan tidigare vet vi att prisnivån på småhus uppvisar stora skillnader. Likaså vet vi att kommunala avgifter, kommunal utdebitering och inkomstnivåer också varierar mellan olika orter. Dessutom skiljer sig kostnaderna för annan konsumtion åt, t ex försäkringspremier, mat, dagstidning och lokala resor. Mälardalskommunerna ligger ofta på pendlingsavstånd till andra både större och mindre orter vilket innebär att boende där har ett bredare arbetsplatsutbud jämfört med i kommuner där det bara finns en lokal arbetsmarknad med några få arbetsplatser. Möjligen har pendlingsmöjligheten en positiv inverkan på löneläget i dessa kommuner. Är det samtidigt så att fastighetspriserna i Mälardalen ännu inte kommit upp på storstadsnivå? I så fall skulle man kunna förvänta sig att familjernas standard där, när boendekostnaderna betalats, ligger på en gynnsammare nivå jämfört med hur det ser ut i många kommuner i storstadsregionerna där bostadsbristen satt sina spår på fastighetspriserna. Syftet med denna rapport är att belysa denna fråga. Genom att bl a beakta prisnivån på FöreningsSparbankens Sverigevilla i de olika kommunerna medianinkomsten i respektive kommun för ett hushåll med två vuxna med små barn. (Föräldrarna är i åldern år och de två barnen fyra respektive sex år). kommunalskatter och andra ortsberoende kostnader kan vi jämföra hur standarden för vårt typhushåll på olika orter ser ut när boende och andra nödvändiga utgifter betalats. Vår tidigare undersökning visade att ett högre inkomstläge inte automatiskt leder till högre standard. Fastighetspriserna har en avgörande betydelse. I kommuner med dyra bostäder krävs högre inkomster för att finansiera boendet och för hushåll med medianinkomster blir det många gånger mindre kvar där när allt nödvändigt är betalt än i kommuner där inkomster och fastighetspriser är lägre. När bostadspriserna är höga ökar också sårbarheten för t ex räntehöjningar och politiska beslut som kan inverka negativt på boendekostnaderna eller för att något händer i den egna livssituationen med hushållets inkomster. Institutet för Privatekonomi, FöreningsSparbanken 5

6 Sammanfattning Inkomst- och prisnivåer varierar mellan olika kommuner. I vissa fall kan skillnaderna tyckas vara stora men när inkomstskatter och nödvändiga utgifter beaktas sker en markant utjämning. Bland de tretton kommuner vi studerat minskar spännvidden i hushållsekonomin från en skillnad på kronor per månad i bruttoinkomst till kronor kvar efter det att allt nödvändigt är betalt. Bruttoinkomsten är högst i Täby ( kronor per månad) och lägst i Arboga ( kronor per månad). När allt det nödvändiga är betalt är överskottet störst i Kungsör (8 480 kronor per månad) och minst i Uppsala (2 600 kronor per månad). I Arboga där inkomsten är lägst är överskottet kronor per månad. Trots att man har drygt kronor mer i förvärvsinkomst i Täby jämfört med Arboga har man bara 130 kronor mer att disponera för övrig konsumtion eller sparande. När det gäller huspriser ligger Lidingö i topp (3,9 miljoner kronor). Lägsta priset finner vi i Kungsör ( kronor). För att köpa FöreningsSparbankens Sverigevilla måste Lidingöfamiljen betala drygt fyra och en halv gånger mer än en familj i Kungsör. Driftskostnaderna, exklusive hemförsäkring och fastighetsskatt varierar mellan kronor per år i Täby och kronor i Strängnäs. Boendekostnaderna som totalt ligger på ett genomsnitt på kronor per månad uppgår till kronor per månad på Lidingö jämfört med kronor per månad i Kungsör. Mediankostnaden per månad ligger på kronor. Hur mycket man har kvar efter boendekostnader varierar mellan kronor i Uppsala och kronor per månad i Täby, dvs en skillnad på kronor. Maten kostar i genomsnitt kronor per månad. Det skiljer ca 300 kronor mellan billigaste och dyraste länet. Man kan uttrycka det så att man på de orter där maten är dyrast betalar nästan en hel månads mat extra per år, jämfört med på de billigaste. Ser vi på posten kvar efter samtliga nödvändiga utgifter uppvisar den en skillnad på kronor mellan Kungsör och Uppsala. Det betyder drygt kronor på ett år. Denna rapport visar att bland de tretton kommunerna har vår typfamilj i FöreningsSparbankens Sverigevilla den bästa standarden i Kungsör samt i Täby, Köping och Arboga. Det är således inte självklart bättre att bo i någon av Mälardalskommunerna. T ex har Örebro en standard som understiger genomsnittet. Sämst ekonomi när allt nödvändigt är betalt har familjerna i Uppsala, Norrtälje och Lidingö. Att standarden ligger på en hög nivå i de tre Mälardalskommunerna förklaras framför allt av de lägre huspriserna. På motsvarande sätt är det ett högt huspris på Lidingö som medför att en relativt hög medianinkomst där inte räcker till mer än en tredjeplats från botten räknat i standardrankingen. Huspriserna betyder således allra mest. Kommunalskatt, driftskostnader och utgifter för övrigt nödvändigt har mindre betydelse för hur standarden ser ut för hushåll med medianinkomst i de olika kommunerna trots att de var för sig skiljer sig stort åt mellan orterna. Institutet för Privatekonomi, FöreningsSparbanken 6

7 Resultat Villapriser Priset för en Sverigevilla på Lidingö är ungefär fyra och en halv gånger högre än priset för motsvarande hus i Kungsör. Priset på FöreningsSparbankens Sverigevilla varierar mycket mellan olika kommuner. Bland de tretton kommunerna i denna undersökning är huset billigast i Kungsör där det kostar mindre än en miljon kronor, nämligen kronor. I övriga Mälardalskommuner varierar priset mellan kronor i Arboga och kronor i Västerås. Ser vi sedan på prisnivåerna i Uppsala samt i kommunerna runt Stockholm är det högre priser som gäller kronor i Vallentuna, kronor i Uppsala upp till kronor på Lidingö. Ovägt uppgår genomsnittspriset för Sverigevillan i våra tretton kommuner till kronor med ett medianpris på kronor. Genomsnittspriset i mars 2005, för samtliga Sverigevillor, som FöreningsSparbanken Fastighetsbyrå värderat, är kronor, vilket är en ökning sedan februari år 2004 med ca sju procent. Prisnivån i Mälardalen och de kommuner vi jämför här ligger således högre än genomsnittet Förvärvsinkomst Hushållet i Täby har den högsta medianinkomsten med närmare 50 procent mer än Arbogahushållet som har den lägsta. Skillnaden uppgår till kronor per månad. Mellan Mälardalskommunerna är inkomstspridningen inte så stor. Medianinkomsten för Strängnäsfamiljen är knappt nio procent högre än Arbogafamiljens. En skillnad på kronor brutto per månad. På grund av högre huspris måste Strängnäsfamiljen dock betala drygt tre årslöner för sin Sverigevilla medan Arbogafamiljen med lägst inkomst slipper undan med lite drygt två. Den största ekonomiska uppoffringen, i förhållande till medianinkomsten, måste Lidingöfamiljen göra när de köper sitt hus. Drygt sex årslöner behövs. Därefter kommer Täbyfamiljen som behöver nära fem årslöner. Männens inkomstspridning är betydligt större än kvinnornas. Skillnaden mellan männens och kvinnornas inkomster är störst i Täby och på Lidingö. Minsta skillnaden finns i Kungsör. Hushållsinkomsten Hushållsinkomsten är beräknad för individer i åldern år vilka är gifta/sambor och har gemensamma barn. Medianinkomsterna baseras på faktisk förvärvsinkomst, dvs oavsett sysselsättningsgrad. Den sammanlagda medianinkomsten för dessa hushåll är högst i Täby med kronor per månad, följt av Lidingö med kronor per månad. Längst ned på ranglistan finner vi Arboga där medianinkomsten per månad uppgår till kronor. Därefter följer Kungsör och Norrtälje med respektive kronor per månad. Institutet för Privatekonomi, FöreningsSparbanken 7

8 Spännvidden mellan högsta och lägsta hushållsinkomsten brutto i vår undersökning uppgår därmed till kronor per månad. Genomsnittlig medianinkomst för hushållen i de tretton kommunerna uppgår till kronor per månad. Det är i kommunerna med högst inkomst som familjerna måste göra den största ekonomiska uppoffringen när de köper sina hus. I Täby och Lidingö krävs drygt sex respektive närmare fem årslöner för att köpa en Sverigevilla. I Kungsör krävs knappt två årslöner som dessutom ligger på en betydligt lägre nivå än i Täby och Lidingö. Beräknat på genomsnittlig medianinkomst och medelpris i de tretton kommunerna behövs 3,6 årslöner till Sverigevillan år Se diagram 1. Diagram 1: Antal årslöner för att köpa Sverigevillan år ,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Kungsör Arboga Köping Enköping Strängnäs Örebro Västerås Norrtälje Vallentuna Täby Uppsala Lidingö Eskilstuna Skillnad mellan kvinnor och män Ser vi på inkomsterna för männen och kvinnorna var för sig finner vi att männens inkomster är högst i Täby och på Lidingö, dvs i de kommuner som samtidigt har de högsta sammanlagda hushållsinkomsterna. Medianinkomsterna för männen uppgår där till respektive kronor per månad. Lägst är männens inkomster i Kungsör och Arboga med ca respektive kronor per månad. Kvinnornas inkomster uppvisar ett något annorlunda mönster. Visserligen finns även de högsta inkomsterna bland kvinnorna i Täby och på Lidingö, respektive kronor per månad, men de lägsta inkomsterna har kvinnorna i Arboga och Norrtälje med respektive kronor per månad. Samtidigt som inkomstnivån för såväl män som kvinnor var för sig är högst i Täby och på Lidingö finner vi att kvinnornas inkomster där bara uppgår till 54 à 55 procent av männens. Dessa kommuner är därmed de kommuner där inkomstskillnaderna mellan makar/sambor är störst. Minst skillnad noterar vi för Kungsör och Örebro där kvinnornas inkomster uppgår till lite drygt 70 procent av männens. Skillnaden i våra tretton kommuner, är således störst i kommunerna där männen har de högsta inkomsterna. Spännvidden i procent mellan männens högsta och lägsta medianinkomst uppgår till 63 procent medan motsvarande tal för kvinnorna är ca 27 procent. Institutet för Privatekonomi, FöreningsSparbanken 8

9 Kommunalskatt Skillnaden mellan högsta och lägsta utdebitering är 2 kronor och 18 öre. Den genomsnittliga kommunalskatten i hela Sverige är i år (2005) 32,80 kronor, inklusive kyrkoavgift. De tretton kommuner som vi studerat har ett ovägt genomsnitt på 32,79 kronor. Utdebiteringen är lägst i Täby, 31,43 kronor och högst i Norrtälje där den är 33,61 kronor. Skillnaden mellan högsta och lägsta utdebitering är alltså 2 kronor och 18 öre. Omräknat på genomsnittlig medianinkomst för män i våra kommuner betyder en sådan skatteskillnad 580 kronor per månad, ca kronor per år. Tre kommuner har en kommunalskatt som är lägre än 32 kronor. Dessa kommuner är förutom Täby även Västerås och Strängnäs. Sex av de undersökta kommunerna debiterar en kommunalskatt som är högre än 33 kronor. Förutom Norrtälje är det Örebro, Uppsala, Arboga, Köping och Kungsör. Arboga, Köping och Kungsör är de kommuner som följer strax efter Norrtälje med högre kommunalskatt än genomsnittet. Nettoinkomst När inkomstskatten beaktas minskar inkomstskillnaderna. Bruttoinkomstskillnaden på kronor mellan Täby och Arboga har efter skatt reducerats till kronor per månad. När hänsyn tagits till bruttoinkomst, statlig och kommunal inkomstskatt minskar spännvidden mellan kommunerna. Skillnaden i bruttoinkomst kronor per månad minskar till kronor per månad. Hushållens nettoinkomst i Täby blir drygt 40 procent högre än i Arboga medan bruttoinkomsten är ca 47 procent högre. Utjämningen förklaras bl a av att mannen i vårt hushåll betalar statligt skatt i Täby. Även männen i Vallentuna och på Lidingö betalar statlig skatt. Rangordning av kommunerna efter nettoinkomst är densamma som den för bruttoinkomst. Genomsnittlig nettoinkomst i de tretton kommunerna är kronor per månad. Disponibel inkomst Kommunernas inbördes placering är desamma för netto- och disponibelinkomsterna. Den disponibla inkomsten, mätt som medianinkomsten efter skatt plus barnbidrag, uppgår i genomsnitt till kronor per månad. Motsvarande medianvärde är kronor. I denna undersökning utgörs den disponibla inkomsten av hushållets nettoinkomst med tillägg för två barnbidrag (2 x 950 kronor). Då barnbidraget är lika för alla hushåll oavsett inkomst kommer rangordningen av de disponibla inkomsterna i de olika kommunerna att bli densamma som den som beskrivits för nettoinkomsterna. De disponibla inkomsterna som skall täcka familjernas fasta och rörliga kostnader samt sparande varierar mellan kronor per månad i Täby och kronor per månad i Arboga. Familjen i Täby har därmed drygt 38 procent högre disponibel inkomst än Arbogafamiljen. Institutet för Privatekonomi, FöreningsSparbanken 9

10 Boende Priset för en Sverigevilla på Lidingö är ungefär fyra och en halv gånger högre än priset för motsvarande hus i Kungsör. Resultaten visar att hushållen i Mälardalskommunerna avsätter mellan 23 och 33 procent av sina disponibla inkomster till boendet. I kommunerna runt Stockholm krävs en betydligt större ekonomisk uppoffring för att köpa och bo i huset. Familjen på Lidingö avsätter hela 52 procent av sin disponibla inkomst till boendet. För Täby- och Uppsalafamiljerna tar boendet 42 respektive 43 procent av de disponibla inkomsterna. Driftskostnaderna uppvisar stora variationer men påverkar inte särskilt rangordningen för totala boendekostnaden. Huspriset betyder mest. Lån och finansiering Enligt förutsättningarna har hushållen vid husköpet betalat 15 procent kontant och lånat motsvarande 85 procent av köpeskillingen. Detta innebär att hushållen antas ha sparat ihop eller på annat sätt haft en kontantinsats som i kronor måste vara större ju dyrare huset är. Skulle alla hushåll gjort samma uppoffring, i kronor räknat, hade skillnaderna i vår rapport blivit större. Den modell vi valt att utgå ifrån är hur det ofta kan se ut i praktiken för husköpare. I samband med husköpet tillkommer stämpelskatter som också blir högre ju dyrare huset är. Den kostnaden har vi dock inte beaktat här. Hushållen har dels två bottenlån, dels ett topplån. Bottenlånen motsvarar tillsammans 75 procent av köpeskillingen och har fördelats så att två tredjedelar är amorteringsfritt med bunden ränta och en tredjedel också med bunden ränta men med 30 års rak amorteringstid. Topplånet motsvarar tio procent av priset och skall amorteras på tio år. Bottenlåneräntan är 4,15 procent och topplåneräntan en procentenhet högre. Utifrån Sverigevillans pris blir ränteutgifterna i två av kommunerna, Lidingö och Täby över kronor per år. I beräkningarna av hushållens ekonomi har vi utgått ifrån att mannen och kvinnan delar på ränteutgifterna så att skattereduktionen kan bli 30 procent fullt ut. I och med att det dyraste huset är mer än fyra gånger dyrare än det billigaste kommer lånekostnaderna inklusive amorteringarna också att uppvisa mycket stora skillnader. Lånekostnaden netto, inklusive amortering, för Lidingöhuset, uppgår till kronor per månad, vilket är kronor mer per månad än för huset i Kungsör där månadsutgiften ligger på kronor. Skillnaden i disponibel inkomst i de båda kommunerna uppgår till kronor per månad. Medan Kungsörfamiljen lägger 11 procent av sin disponibla inkomst på lånen är motsvarande andel för Lidingöfamiljen 38 procent. Av Uppsala- och Täbyfamiljernas disponibla inkomster går ca 29 procent till räntor (netto) och amorteringar. I genomsnitt uppgår hushållens utgifter för räntor (netto) och amortering till kronor per månad i dessa tretton kommuner, dvs 21 procent av den genomsnittliga disponibla inkomsten. Energi Energiförbrukningen för uppvärmning, varmvatten och hushållsel har beräknats enligt Konsumentverkets energikalkyl. I verkligheten har många hushåll någon annan form av alternativ uppvärmningskälla. Vi har utgått från att all uppvärmning sker med el. Institutet för Privatekonomi, FöreningsSparbanken 10

11 Kostnaden för energin är, utöver själva elpriset, beroende av dels förbrukningens storlek, dels de olika nätbolagens pris för överföringen. Hur många kilowattimmar som går åt varierar beroende på var i Sverige huset finns. I denna rapport har dock samtliga jämförda kommuner lika stor årsförbrukning då de ligger inom ett snävt geografiskt område kwh/år har använts vid kostnadsberäkningen. Lägst är uppvärmningskostnaden i Täby, kronor per månad. Ca 230 kronor mer per månad måste Strängnäsfamiljen betala vilket motsvarar totalt kronor per år. Genomsnittligt kostar uppvärmningen av Sverigevillan inom dessa områden kronor per månad. Mälardalskommunerna Arboga, Kungsör och Köping ligger tillsammans med Lidingö och Västerås mycket nära genomsnittet med kronor i uppvärmningskostnad per månad. Vatten och avlopp Prisskillnaderna för vatten och avlopp är stora. Billigast är det i Västerås med en kostnad på kronor per år för 225 m 3. Kostnaden för samma förbrukning i Strängnäs, som är dyrast, är nära två och en halv gånger högre, kronor per år. Genomsnittskostnaden för de tretton kommunerna är kronor per år med ett medianpris på kronor. I två av kommunerna överstiger priset kronor per år, förutom Strängnäs gäller det även Vallentuna. Västerås får sällskap av Uppsala under kronorsstrecket. Köpings kostnad är nära genomsnittet medan Arboga och Kungsör har högre kostnad än genomsnittet för de tretton kommunerna. Sophämtning Spridningen är stor också vad det gäller sophämtningen i de olika kommunerna. Dyrast är det i Köping, Kungsör och Arboga som har samma taxa. Taxan avser i deras fall källsortering med tömning var 14:de dag av ett 190 liters kärl för brännbart avfall samt ett liters kärl för komposterbart avfall kronor får man betala i dessa kommuner för sophanteringen. Priset kan minska om man väljer hemkompostering. Familjen i Täby behöver, för tömning av ett 190 liters kärl varannan vecka, bara betala kronor. Genomsnittspriset för de tretton kommunerna är kronor per år med ett medianpris på kronor kronor eller mer får man betala, förutom i Köping, Arboga och Kungsör, i Västerås och Enköping. Näst billigast är Lidingö med kronor. Summa driftskostnader per månad När kostnaderna för energi, vatten och avlopp samt sophämtning läggs ihop finner vi att de är dyrast i Strängnäs, kronor per månad, och billigast i Täby kronor per månad, alltså cirka 20 procent dyrare i Strängnäs. Skillnaden blir nära kronor per år. Genomsnittskostnaden för de tretton kommunerna är kronor per månad. Medianen är i princip lika med kronor. Köping, Arboga och Kungsör hamnar alla över snittet, Köping med kronor per månad, Arboga med kronor per månad och Kungsör med kronor per månad. Institutet för Privatekonomi, FöreningsSparbanken 11

12 Villa/hemförsäkring Familjernas villa/hemförsäkringspremier uppvisar ett visst samband med huspriserna. Lägst är premierna i Arboga, Kungsör och Köping där också villapriserna är som lägst. Årspremien understiger kronor. Högst är premierna i Täby och på Lidingö där huspriserna samtidigt är högst. Här uppgår årspremien till ca respektive kronor. Det innebär att Täbyfamiljens villa/hemförsäkring kostar ca 170 kronor mer per månad jämfört med vad familjerna i Arboga och Kungsör betalar. Genomsnittspremien uppgår till kronor per år i de tretton kommunerna med ett medianvärde på ca kronor per år. Fastighetsskatt I våra beräkningar har vi antagit att Sverigevillans taxeringsvärde motsvarar 75 procent av köpeskillingen på de olika orterna. Detta innebär att rangordningen blir densamma som för villapriserna. Mest måste Lidingöfamiljen betala, kronor per år eller kronor per månad. Kungsörfamiljen slipper undan med kronor per år, dvs 530 kronor per månad, en skillnad på hela kronor per månad. Genomsnittlig fastighetsskatt kan beräknas till ca kronor per månad. Institutet för Privatekonomi, FöreningsSparbanken 12

13 Summa boendekostnad När hela boendekostnaden, bestående av utgifter för såväl lån och fastighetsskatt som försäkrings- och driftskostnader, jämförs mellan de olika kommunerna, får vi en rangordning som inte avviker särskilt mycket från den som redovisades för huspriserna. Enda skillnaden är att Strängnäs och Västerås byter plats. Övriga elva kommuner behåller samma plats även efter det att hänsyn tagits till driftskostnaderna. Högst boendekostnad har familjen på Lidingö, kronor per månad, vilket skall jämföras med Kungsörsfamiljens på kronor. En skillnad på kronor per månad för samma hus! Att driftskostnaderna är 320 kronor lägre per månad på Lidingö än i Kungsör har inte någon större betydelse. Näst dyrast är det att bo i Täby. Här måste familjen betala kronor per månad eller närmare kronor mer än i Kungsör. I två kommuner utöver Kungsör, nämligen Arboga och Köping, är den totala boendekostnaden under kronor per månad. I fyra kommuner är kostnaden kronor per månad eller mer. Dessa är, förutom Täby och Lidingö, Uppsala och Vallentuna. I våra tretton kommuner är den genomsnittliga boendekostnaden kronor per månad med en mediankostnad på kronor per månad. Medan familjerna i Arboga, Enköping, Eskilstuna, Kungsör och Köping bara behöver avsätta maximalt 30 procent av sin disponibla inkomster till boende uppgår motsvarande andel för Lidingö, Uppsala och Täby till 52, 43 respektive 42 procent. Se Tabell 1. Tabell1: Boendeutgiftens andel av disponibel inkomst Andel (procent) Kommuner Kungsör Arboga, Enköping, Eskilstuna, Köping Norrtälje, Strängnäs, Västerås, Örebro Vallentuna Täby, Uppsala 51 Lidingö Institutet för Privatekonomi, FöreningsSparbanken 13

14 Kvar efter boende Boendekostnaderna bidrar till ytterligare utjämning. Från en skillnad i bruttoinkomst mellan Täby och Arboga på kronor per månad återstår kronor när boendet är betalt. Minst kvar efter boende har Uppsalafamiljen med kronor. Trots ett relativt högt huspris har Täbyfamiljen mest pengar över när boendet är betalt. Detta tack vare en bra inkomstnivå. Totalt blir det kronor per månad över till övrig konsumtion. Därefter följer Kungsör och Köping där familjerna får ca kronor över efter det att boendet betalts. På fjärde plats kommer Enköping med kronor kvar efter boende per månad. Minst kvar efter boendeutgifterna har Uppsalafamiljen, kronor per månad, tätt följd av Lidingö med endast 660 kronor mer per månad. Jämfört med Uppsalafamiljen har Täbyfamiljen kronor, dvs 33 procent, mer över varje månad efter boendekostnaderna. Resultatet visar inte något geografiskt samband utan är i stort sett ett resultat av kombinationen löneläge och fastighetspris. I Uppsala har huspriserna stigit för mycket för att inkomstnivån skall räcka till en mer gynnsam placering. Lidingöfamiljen med relativt hög inkomst kommer inte ut bättre än på en tolfte plats. Den goda medianinkomsten på Lidingö är med det extremt dyra huset inte tillräcklig för att hålla hushållet kvar på en hög position i ranglistan. Bara i Uppsala får familjerna mindre över. Inkomstskillnaden brutto mellan Täby och Arboga är som tidigare konstaterats kronor per månad. Efter det att boende och skatt betalats kan vi konstatera att Täbyfamiljens försprång minskat till kronor per månad. Trots det klart högre inkomstläget kan således inte Täbyfamiljen ha någon särskilt mycket högre konsumtionsstandard jämfört med Arbogafamiljen så länge de har samma boendestandard. På samma sätt kan vi konstatera att inkomstskillnaden mellan Täby och Uppsala på ca kronor per månad minskar till kronor per månad när boendet är betalt. I Kungsör med näst lägst inkomstnivå och det billigaste huset blir det kronor över per månad efter boende. Detta ska jämföras med Täbyfamiljens kronor per månad och Lidingöfamiljens kronor. Se tabell 2. Institutet för Privatekonomi, FöreningsSparbanken 14

15 Tabell 2: Kvar efter boende, kronor per månad. Rang- Ordning Kommun Kvar efter boende Rang- Ordning Kommun Kvar efter boende 1 Täby Strängnäs Kungsör Västerås Köping Eskilstuna Enköping Örebro Arboga Norrtälje Vallentuna Lidingö Uppsala Barnomsorg Maxtaxan i barnomsorgen innebär att avgiften nu är en procentsats av den sammanlagda lönen upp till ett tak. Taket är kronor sedan För 4- och 5- åringar finns fri förskola i 15 timmar per vecka. Maxtaxan var tänkt att ge ett i hela landet enhetligt avgiftsuttag men kommunerna har valt olika modeller, framförallt vad det gäller avgiften för tiden utöver den fria förskolan. Därtill kommer att vissa kommuner har viss tid avgiftsfri under sommaren, vilket påverkar årsavgiften. Våra uträkningar utgår från respektive kommuns villkor fördelat på tolv månader. Avgiften bestäms av procentsatsen och den lön föräldrarna har tillsammans. Familjerna från Lidingö, Täby och Vallentuna slår i maxtaxetaket och får därför en avgift som baseras på en sammanlagd inkomst på kronor per månad. Det innebär att de betalar mest, kronor per månad. Att familjen på Lidingö inte betalar samma avgift trots samma avgiftsgrundande lön beror på att kommunerna valt olika modeller för att beräkna 4-åringens tid. Täby och Vallentuna har en procentsats för 4-åringen som är 2,25 procent medan familjen på Lidingö betalar två procent för sin 4-åring. Lägst avgift för barnomsorgen betalar familjen i Örebro, kronor per månad. Att de betalar minst är en kombination av familjen låga inkomst och att kommunen valt att låta en halv månad vara avgiftsfri, det ger utslag här eftersom vi delat den totala årsavgiften på tolv månader. Taxan varierar För att ta bort lönernas påverkan på avgiften gav vi familjerna samma inkomst i varje kommun. Då kan vi se vilken kommun som har den billigaste respektive den dyraste barnomsorgen. Vi antar att familjen har en sammanlagd inkomst på kronor per månad, dvs samma inkomst som taket för maxtaxa. Örebro är fortfarande den kommun med lägst barnomsorgsavgift för just dessa barn. Familjen får betala kronor per månad för sina barn. Att Örebro är den billigaste kommun beror på att avgiften bara betalas under 11,5 månader. Utslaget på tolv månader blir Örebros barnomsorgsavgift den lägsta. Familjen i Uppsala skulle med en lön över taket få betala mest till barnomsorgen, kronor per månad. Det beror på att de reducerar 4-åringens barnomsorg mindre än flera av de andra kommunerna samt under kortare tid. Av våra tretton kommuner Institutet för Privatekonomi, FöreningsSparbanken 15

16 reducerar nio av dem avgiften från och med den första augusti det år barnet fyller fyra år. Övriga kommuner väljer att reducera avgiften under tiden september till och med maj. Maxtaxan är ingen enhetlig taxa. Bara i våra tretton kommuner skiljer det drygt kronor per år för en familj med en inkomst som är kronor eller större per månad. Övriga nödvändiga utgifter Nödvändiga utgifter på kort sikt utöver boende och barnomsorg är mat, kläder, hygien, hälsovård, sport, fritid, lokala resor, fackavgift, olycksfallsförsäkring, tv-avgift, telefon, dagstidning, förbrukningsvaror, betaltjänster och drift av en bil. Av dessa har vi utgått från att mat, bilförsäkring, lokala resor samt dagstidning varierar beroende på ort. Utgifter som inte antas variera uppgår för denna familj kronor per månad. Nödvändiga utgifter avser alltså löpande utgifter och inte kapitalvaror eller andra investeringar. Högst är utgifterna för dessa nödvändiga utgifter i kommunerna närmast Stockholm där hushållen på Lidingö, i Täby och Vallentuna måste avsätta drygt kronor per månad inklusive bilen. I Kungsör och Arboga är dessa utgifter knappt kronor per månad. I Köping är kostnaden knappt kronor per månad. Mat Hushållens matkostnad uppvisar en viss variation mellan länen. Kostnaderna bygger på prismätningar som utförts av PRO år När hushållen konsumerar med vår matsedel som utgångspunkt blir matkontot lägst i Örebro län och Västmanlands län. Drygt kronor per månad kostar maten för familjerna i dessa län. Mest får familjerna i Stockholms län betala för sin mat, drygt kronor per månad. Det ger en merkostnad på kronor per år, dvs lika mycket som en månads extra kostnad. Dagstidning Att ha en helårsprenumeration på ortens största dagstidning är billigast i Enköping. 130 kronor per månad kostar Enköpingsposten. Dyrast är tidningen på Lidingö och i Vallentuna och Täby där Dagens Nyheter kostar 190 kronor per månad. Skillnaden innebär cirka 720 kronor på ett år. Arboga, Kungsör och Köping har den näst billigaste månadskostnaden på 140 kronor per månad för Bärgslagsbladet. I genomsnitt kostar dagstidningen 160 kronor i de tretton kommunerna. Lokala resor För att förflytta sig har hushållen förutom en bil också ett månadskort på den lokala kollektivtrafiken. Även de lokala resorna varierar i pris mellan de olika kommunerna. I Arboga och Kungsör är kostnaden 0 kronor per månad eftersom de kommunerna inte erbjuder sina invånare någon kollektivtrafik. Det är cykel, bil eller att gå som gäller. Av de kommuner som har kollektivtrafik är den billigast i Örebro där invånarna tar sig fram för 360 kronor per månad. Mest måste invånarna i de kommuner som tillhör Stockholms lokaltrafik betala, 600 kronor per månad. I gengäld gäller det kortet över ett mycket större geografiskt område än t ex tätortskortet i Örebro. I genomsnitt kostar de lokala resorna 510 kronor i de elva kommunerna som har kollektivtrafik vilket innebär 430 kronor i snitt för de 13 kommunerna. Institutet för Privatekonomi, FöreningsSparbanken 16

17 Pendlarresor Av tabell 3 framgår att största andelen inpendlare finns i Täby, 27 procent, som även har relativt stor andel utpendlare, 43 procent. Det innebär att endast 20 procent av Täbyborna bor och arbetar i den egna kommunen. Stor andel utpendlare och låg andel boende som arbetar i hemkommunen finns också på Lidingö och i Vallentuna. 39 respektive 47 procent utpendlare och 19 respektive 20 procent sysselsatta i den egna kommunen. Örebro, Västerås, Uppsala, Eskilstuna och Köping har de största andelarna sysselsatta som inte pendlar, mellan 48 och 43 procent. Tabell 3: Andel in- respektive utpendlare samt andel invånare som bor och arbetar i kommunen (Ålder 16 år och uppåt. Källa SCB) Kommun Inpendlare Procent Utpendlare Procent Bor o arb i Kommunen Procent Arboga Enköping Eskilstuna Kungsör Köping Lidingö Norrtälje Strängnäs Täby Uppsala Vallentuna Västerås Örebro Genomsnitt Av de tre kommunerna Arboga, Köping och Kungsör har Arboga en inpendling som ligger strax över och en utpendling som understiger genomsnittet för de tretton kommunerna. Kungsör har den största andelen utpendlare, 26 procent, och minsta andelen boende som arbetar i kommunen, 30 procent. Köping å sin sida har den största andelen sysselsatt inom kommunen, 43 procent. Det förklaras av att utpendlingen där är den lägsta, 12 procent. Pendlingskostnad Sannolikt har man i många familjer i verkligheten längre resvägar genom pendling till större tätorter vilket då medför högre kostnader. I Bilaga 1 redovisas kostnaden för ett månadskort från respektive kommun till troliga pendlingskommuner. Eftersom avstånden mellan orterna varierar är också prisskillnaden stor. T ex kan pendlaren från Arboga ha en kostnad för pendling till Köping och Västerås på drygt kronor per månad. Pendlar man i stället från Arboga till Eskilstuna är kostnaden kronor per månad. Institutet för Privatekonomi, FöreningsSparbanken 17

18 Liknande skillnader ser vi även för övriga kommuner. Jämfört med Storstockholms långpendlare är det betydligt dyrare. Ett SL-kort som gäller i hela länet kostar 600 kronor per månad. Bil När kostnaden för bil jämförs mellan kommunerna är det endast försäkringen som har antagits variera. Hushållens utgifter för bilens övriga driftskostnader har beräknats till kronor per månad oavsett kommun. Värdeminskningen har vi inte tagit hänsyn till då den inte ingår i nödvändiga levnadskostnader på kort sikt. Den påverkar inte rangordningen men den är givetvis en stor kostnad för våra hushåll. Det är billigast att försäkra Volvobilen i Kungsör, kronor per år, vilket bara är 60 procent av vad familjerna i Uppsala och Örebro måste betala, kronor per år. Även på Lidingö, i Vallentuna och Täby är årspremien högre än kronor. Fyra kommuner har en årspremie som är lägre än kronor eller lägre per år. Förutom Kungsör gäller det för Arboga, Köping och Västerås. Kostnaden i genomsnitt för bilförsäkringen i de tretton kommunerna är ca kronor per år. Summa övrigt nödvändigt inklusive bil Resultaten visar att utgifterna för mat, dagstidning, lokala resor och bilförsäkring ofta är högre i närheten av Stockholm. Lidingö-, Täby - och Vallentunafamiljerna har bland de högsta utgifterna för alla de poster som vi mätt i de olika kommunerna. Mat och dagstidning är dyrast här. Även lokala resor och bilförsäkring är dyra. Tillsammans uppgår kostnaderna för övrigt nödvändigt till kronor per månad i dessa kommuner. I Kungsör och Arboga är dessa utgifter däremot betydligt lägre och ligger under genomsnittet i våra kommuner. Skillnaderna mellan Lidingö och Kungsör/Arboga uppgår till kronor per månad, dvs runt kronor per år. Det motsvarar en hel månads utgifter extra varje år. I genomsnitt uppgår de nödvändiga utgifterna inkl bil till kronor per månad för våra tretton kommuner. Institutet för Privatekonomi, FöreningsSparbanken 18

19 Totala utgifter Bland våra kommuner är levnadskostnaderna högst på Lidingö och i Täby. Billigast lever man i Kungsör, Arboga, Köping och Eskilstuna. Skillnaden mellan Lidingö och Kungsör uppgår till kronor per månad. När alla utgifter summeras ser vi att det för samma konsumtionsstandard är dyrast att leva på Lidingö där nödvändiga utgifter, inklusive boende och bil, uppgår till kronor per månad. Näst dyrast är det i Täby där motsvarande utgifter uppgår till kronor. På tredje plats kommer Uppsala där summan av alla utgifter uppgår till kronor per månad. I Kungsör behöver man bara betala per månad, vilket är kronor mindre per månad än på Lidingö. Även i Arboga och Köping ligger de nödvändiga utgifterna på den nivån, nämligen respektive kronor per månad. Kvar efter nödvändiga utgifter - en standardmätare Efter alla nödvändiga utgifter blir det mest över i Kungsör (8 480 kronor per månad) samt i Täby, Köping och Arboga (7 850, respektive 7 720). Minst kvar blir det i Uppsala (2 600 kronor per månad). När alla nödvändiga utgifter betalats återstår en post som skall räcka till övrig konsumtion, nöjen, semester, värdeminskning på bil, studielån och sparande. Hushållen i våra kommuner lever enligt vårt redovisningssätt på samma standard så länge det gäller de nödvändigaste utgifterna. De bor i likadana hus, de köper samma typ av mat o s v. Det som återstår när allt det nödvändiga är betalt blir en mätare på skillnad i standard för familjerna. Resultatet blir att standarden är absolut högst i Kungsör,Täby, Köping och Arboga där familjerna får respektive och kronor per månad över när det nödvändiga är betalt. Minst över blir det i Uppsala med kronor kvar. Jämfört med skillnaden i posten kvar efter boende har skillnaden, mellan Täby och Uppsala, nu minskat med ca 370 kronor beroende på att många av de nödvändiga utgifterna trots allt är lägre i Uppsala än i Täby. I nio av kommunerna blir det kronor eller mer kvar. Dessa är, förutom Kungsör, Vallentuna, Eskilstuna, Västerås, Strängnäs, Enköping, Arboga, Köping och Täby. I tre kommuner blir det mindre än eller drygt kronor kvar per månad. Dessa är, förutom Uppsala, Lidingö och Norrtälje. Se Tabell 4. Tabell 4: Kvar efter nödvändiga utgifter Rang- Ordningr Kommun Kvar efter nödvändiga utgifter Rangordning Kommun 1 Kungsör Västerås Täby Eskilstuna Köping Vallentuna Arboga Örebro Enköping Norrtälje Strängnäs Lidingö Uppsala Kvar efter nödvändiga utgifter Institutet för Privatekonomi, FöreningsSparbanken 19

20 Uttryckt som andel av den disponibla inkomsten är det mest fördelaktigt att bo i några av Mälardalskommunerna. I Kungsör utgör kvar efter nödvändiga utgifter nästan 30 procent av den disponibla inkomsten. I Arboga och Köping är motsvarande andel ca 27 procent. Sämst är det att bo på Lidingö eller i Uppsala där överskottet endast kommer upp i 8-9 procent av den disponibla inkomsten. Även Norrtälje ligger på en låg nivå. Kvar efter nödvändiga utgifter motsvarar där ca 14 procent av den disponibla inkomsten. Tabell 5: Kvar efter nödvändiga utgifter som andel av disponibel inkomst Andel (procent) Kommuner 10 Lidingö, Uppsala Norrtälje Täby, Vallentuna, Örebro Enköping, Eskilstuna, Strängnäs, Västerås Arboga, Köping, Kungsör För att få en uppfattning om vilken konsumtionsstandard man har efter alla nödvändiga utgifter kan det vara bra att lyfta fram vilken ytterligare konsumtion som hushållen har. Det kan t ex vara glasögon, mobiltelefoner, dator, smink, alkohol, tobak, dyrare sporter, veckopeng, presenter och husreparationer, vilka inte ingår i våra nödvändiga utgifter. Inte heller ingår värdeminskning på bilen eller kostnad för semester. Även om man är sparsam behövs mer än det familjen har över i Uppsala, Lidingö, Norrtälje och Örebro. Institutet för Privatekonomi, FöreningsSparbanken 20

ATT BO I MÄLARDALEN. - en jämförelse mellan 18 orter runt Stockholm

ATT BO I MÄLARDALEN. - en jämförelse mellan 18 orter runt Stockholm ATT BO I MÄLARDALEN - en jämförelse mellan 18 orter runt Stockholm Institutet för Privatekonomi Augusti 2007 Innehållsförteckning Inledning...3 Sammanfattning...4 Resultat...5 Villapriser...5 Förvärvsinkomst...5

Läs mer

DET SPELAR ROLL VAR VI BOR - jämförelse mellan 38 kommuner

DET SPELAR ROLL VAR VI BOR - jämförelse mellan 38 kommuner DET SPELAR ROLL VAR VI BOR - jämförelse mellan 38 kommuner Rapport Det spelar roll var vi bor - jämförelse mellan 38 kommuner Institutet för Privatekonomi Lina Gustafsson Ulla Samuel Juni 2004 Institutet

Läs mer

BO I NORDÖSTRA SKÅNE. - en jämförelse mellan 19 Skånekommuner

BO I NORDÖSTRA SKÅNE. - en jämförelse mellan 19 Skånekommuner BO I NORDÖSTRA SKÅNE - en jämförelse mellan 19 Skånekommuner Institutet för Privatekonomi, Ulla Samuel och Maria Ahrengart, augusti 2006 Innehållsförteckning Inledning...3 Sammanfattning...5 Resultat...7

Läs mer

Fickekonomen 2006. Institutet för Privatekonomi Mars 2006 1

Fickekonomen 2006. Institutet för Privatekonomi Mars 2006 1 Fickekonomen 2006 I årets upplaga av Fickekonomen framkommer att det är barnfamiljer, där båda föräldrarna har arbete och barnen barnbidrag, som är de största vinnarna 2006. Höjda löner och sänkt skatt

Läs mer

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-05-03 Räkna med amortering Svenska hushåll ökar sin skuldsättning, framförallt vad gäller lån på bostäder. När räntan är låg är

Läs mer

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2010. Stockholm 2009-11-24

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2010. Stockholm 2009-11-24 Pressmeddelande Stockholm 2009-11-24 Så blir din ekonomi i januari 2010 Har du jobb och dessutom bostadslån med rörlig ränta? Då tillhör du vinnarna. Är du däremot pensionär i hyresrätt går du på minus.

Läs mer

Pressmeddelande. Hushållens ekonomi under 40 år. Stockholm 6 september 2011

Pressmeddelande. Hushållens ekonomi under 40 år. Stockholm 6 september 2011 Pressmeddelande Stockholm 6 september 2011 Hushållens ekonomi under 40 år En tvåbarnsfamilj har dubbelt så mycket över idag efter nödvändiga utgifter. Konsumtionen per individ är fördubblad, men matens

Läs mer

Aktuell analys. Hushållens ekonomi 2016. 28 december 2015

Aktuell analys. Hushållens ekonomi 2016. 28 december 2015 Aktuell analys 28 december 2015 Hushållens ekonomi 2016 Pensionärer, löntagare och arbetslösa får alla det bättre 2016. Största förbättringen jämfört med januari 2015 får den som är arbetslös. Från att

Läs mer

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt.

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt. Pressmeddelande 20 november 2013 Så här blir din ekonomi 2014 Reallöneökningar, skattesänkningar, låg inflation och låga räntor. Det bäddar för att många svenskar kan se fram emot mer pengar nästa år och

Läs mer

Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag.

Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag. Nyheter 2014 Löntagare Det femte jobbskatteavdraget ger några hundralappar (150-340 kronor, beroende på inkomst) mer i plånboken varje månad. Från årsskiftet höjs även brytpunkten för statlig inkomstskatt,

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2005 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2005 FÖRENINGSSPARBANKENS HUSHÅLLSBAROMETER Om undersökningen 3 Förändringar på totalnivå jämfört med förra årets undersökningar

Läs mer

Efter några svaga år har hushållen fått mer kvar i plånboken

Efter några svaga år har hushållen fått mer kvar i plånboken Pressmeddelande 19 mars 2013 Efter några svaga år har hushållen fått mer kvar i plånboken Garantipensionären har fått den bästa ekonomiska utvecklingen av typhushållen boende i hyreslägenhet, räknat i

Läs mer

Hur stora är dina inkomster?

Hur stora är dina inkomster? Hur stora är dina inkomster? Börja med att ställa samman inkomsterna per månad. Använd nettoinkomst, dvs lön efter skatt och andra eventuella avdrag. Kr per månad Vidare till sparande Inkomst, din egen

Läs mer

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi 2015. 19 december 2014

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi 2015. 19 december 2014 Pressmeddelande 19 december 2014 Så blir din ekonomi 2015 Det är fortfarande osäkert hur hushållens ekonomi blir under 2015. Med ett nyval och eventuell tilläggsbudget kan förutsättningarna ändras under

Läs mer

Enligt socialbidragsnormen ska det finnas drygt 3 000 kronor kvar per vuxen och något mindre per barn efter det att boendet betalats.

Enligt socialbidragsnormen ska det finnas drygt 3 000 kronor kvar per vuxen och något mindre per barn efter det att boendet betalats. Pressmeddelande 2006-03-20 Ny undersökning: Fattiga småhusägare ökar i antal Antalet familjer med småhus som lever under socialbidragsnormen är i dag 145 000. När den nya fastighetsskatten slår igenom

Läs mer

1. Sammanfattning och slutsatser... 2 2. Familjens boendeutgifter... 5 Bakgrund... 5 Den totala boendeutgiften... 5 2a. Lån och finansiering...

1. Sammanfattning och slutsatser... 2 2. Familjens boendeutgifter... 5 Bakgrund... 5 Den totala boendeutgiften... 5 2a. Lån och finansiering... 1. Sammanfattning och slutsatser... 2 2. Familjens boendeutgifter... 5 Bakgrund... 5 Den totala boendeutgiften... 5 2a. Lån och finansiering... 7 Villapriser... 7 Kontantinsats... 7 Lån... 8 Räntekostnader...

Läs mer

TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI

TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI Madelén Falkenhäll Institutet för Privatekonomi September 2013 Månad År Institutet för Privatekonomi 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 4 NÅGRA SLUTSATSER... 5 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Pressmeddelande Stockholm 30 november 2011

Pressmeddelande Stockholm 30 november 2011 Pressmeddelande Stockholm 30 november 2011 Så blir din ekonomi i januari 2012 Inga ekonomiska förbättringar i sikte för de flesta löntagarhushåll. För andra året i rad väntas en försämrad eller oförändrad

Läs mer

Boendekostnadsutredning 2005

Boendekostnadsutredning 2005 Boendekostnadsutredning 2005 1. Sammanfattning...2 2. Familjernas boendeutgifter... 5 Bakgrund... 5 Den totala boendeutgiften... 5 2a. Lån och finansiering... 7 Villapriser... 7 Kontantinsats... 7 Lån...

Läs mer

Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun.

Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun. Nyhetsbrev 2-216 Tema Arbetspendling över kommungränsen Ur ett kommunekonomiskt perspektiv är pendling något positivt. Tillgängligheten till fler arbetsmarknader leder till att fler kan få ett jobb. Att

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Oförändrad skatt till kommunen i Norrköping år 2013. Landstingsskatten höjs i åtta landsting, däribland i Östergötland

Oförändrad skatt till kommunen i Norrköping år 2013. Landstingsskatten höjs i åtta landsting, däribland i Östergötland 2012-12-14 FOKUS: STATISTIK Kommunalskatterna 2013 Norrköping på 76:e plats av 290 kommuner Oförändrad skatt till kommunen i Norrköping år 2013 Landstingsskatten höjs i åtta landsting, däribland i Östergötland

Läs mer

Pressmeddelande. 4 september 2013

Pressmeddelande. 4 september 2013 Pressmeddelande 4 september 2013 Trots tunnare plånbok har unga mer koll på pengarna Tonåringars köpkraft har försämrats de senaste fem åren. Trots det uppger fler än tidigare att pengarna räcker. Fyra

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2004 Rapport Hushållsbarometern våren 2004 Institutet för Privatekonomi Erika Pahne Maj 2004 Institutet för Privatekonomi 2 Föreningssparbankens HUSHÅLLSBAROMETER Inledning 4

Läs mer

2011:2 Arbetspendling till och från Eskilstuna

2011:2 Arbetspendling till och från Eskilstuna 2011-02-25 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:2 Arbetspendling till och från Eskilstuna I denna

Läs mer

Skattejämförelse småhus och bostadsrätter

Skattejämförelse småhus och bostadsrätter Skattejämförelse småhus och bostadsrätter En jämförelse av skatter och avgifter vid köp, under boendetiden och vid försäljning av småhus/äganderätter och lägenheter/bostadsrätter i Sverige Villaägarnas

Läs mer

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2011. Stockholm 24 november 2010

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2011. Stockholm 24 november 2010 Pressmeddelande Stockholm 24 november 2010 Så blir din ekonomi i januari 2011 Få vinnare i årets prognos. Har du bostadslån med rörlig ränta får du det till och med sämre. Även många pensionärer får mindre

Läs mer

TYPFALLSBERÄKNINGAR MED RÖDGRÖNA FÖRSLAG

TYPFALLSBERÄKNINGAR MED RÖDGRÖNA FÖRSLAG U T R E D N I N G S T J Ä N S T E N Brigitta Hultblad Tfn: 08-786 54 08 Måns Hector Tfn: 08-786 56 35 PM 2010-10-22 Dnr 2010:1599 TYPFALLSBERÄKNINGAR MED RÖDGRÖNA FÖRSLAG Vi skulle vilja ha en uppdatering

Läs mer

Pressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Pressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Pressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2004-11-09 Prognos för 2005 Pensionärerna är förlorare Höjt grundavdrag och ytterligare kompensation för egenavgiften ökar hushållens

Läs mer

Tonåringarna och deras pengar V

Tonåringarna och deras pengar V Tonåringarna och deras pengar V Maria Ahrengart Institutet för privatekonomi September 2008 Sammanfattning... 3 Månadspeng... 3 Köpkraftsförändring 1998-2008... 4 Sommarjobb... 4 Sammanlagda inkomster...

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Aktuell analys. Hushållens ekonomi 2016. 28 december 2015

Aktuell analys. Hushållens ekonomi 2016. 28 december 2015 Aktuell analys 28 december 2015 Hushållens ekonomi 2016 Pensionärer, löntagare och arbetslösa får alla det bättre 2016. Största förbättringen jämfört med januari 2015 får den som är arbetslös. Från att

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. hösten 2005

HUSHÅLLS- BAROMETERN. hösten 2005 HUSHÅLLS- BAROMETERN hösten Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, november 1 Sammanfattning Index ens index har stigit från 48 i våras till 50. Det betyder att hushållens ekonomi förbättrats det senaste

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2013

En sammanfattning av årsredovisningen för 2013 En sammanfattning av årsredovisningen för 2013 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1 406 miljoner kronor och utförs av 2 525 medarbetare (vilket motsvarar 2 295 årsanställda), som på olika sätt

Läs mer

Avgifter 2017 Äldreboende

Avgifter 2017 Äldreboende Avgifter 2017 Äldreboende Vård & Omsorg Avgifter för äldreboende 2017 Du som behöver vård och omsorg dygnet runt kan få bo i kommunens äldreboenden, eller särskilda boenden som de också kallas. För att

Läs mer

Arbetspendling till och från Västerås år 2014

Arbetspendling till och från Västerås år 2014 Arbetspendling till och från Västerås år 2014 Denna artikel beskriver pendlingen till och från Västerås år 2014. Eftersom det är en viss eftersläpning när det gäller statistik om pendling så är detta den

Läs mer

Till dig som är ung... 5. Bo hemma... 7. Flytta hemifrån... 10. Välja yrke... 17. Studier... 20. Börja arbeta... 30. Spara... 35. Låna...

Till dig som är ung... 5. Bo hemma... 7. Flytta hemifrån... 10. Välja yrke... 17. Studier... 20. Börja arbeta... 30. Spara... 35. Låna... Innehåll Till dig som är ung... 5 Bo hemma... 7 Flytta hemifrån... 10 Välja yrke... 17 Studier... 20 Börja arbeta... 30 Spara... 35 Låna... 39 Fickpengarna... 44 Ordning på pengarna... 47 Vad kostar det

Läs mer

Avgifter för Hemtjänst 2011

Avgifter för Hemtjänst 2011 Avgifter för Hemtjänst 2011 Vad baseras avgiften på? Hemtjänstinsatserna i Härnösand: hemtjänst insatser i form av: - matdistribution - trygghetslarm Dessa insatser har en avgift enligt en särskild taxa,

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 2016-05-03 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Studenters boende 213 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Undersökningsmetod 3 Hur bor studenter? 3 Minskad andel studenter bor

Läs mer

PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund

PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund AMF utgav en rapport för några år sedan som analyserade pensionärernas konsumtionsmönster och hur dessa skilde sig åt jämfört med den genomsnittliga befolkningen.

Läs mer

Avgifter för vård och omsorg 2014. Särskilt boende

Avgifter för vård och omsorg 2014. Särskilt boende Avgifter för vård och omsorg 2014 Särskilt boende Avgifter för särskilt boende 2014 Den lag som i huvudsak styr kommunens rätt att ta ut avgifter för vård och omsorg är socialtjänstlagen. Dessa avgifter

Läs mer

Hushållens boendeekonomi

Hushållens boendeekonomi Rapport 2012:3 REGERINGSUPPDRAG Hushållens boendeekonomi Förutsättningarna för unga vuxna hushåll att spara till en kontantinsats till en bostad Hushållens boendeekonomi Förutsättningarna för unga vuxna

Läs mer

Hushållens ekonomi 2015

Hushållens ekonomi 2015 Hushållens ekonomi 2015 24 februari 2015 Ytterligare ett år med bättre ekonomi för löntagare De flesta med ett arbete fortsätter att få det bättre även 2015. Många får mer kvar i plånboken efter att nödvändiga

Läs mer

Jämförelse objekttyp 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Matkostnader & övriga utgifter. Bilkostnader. Utgifter boende netto.

Jämförelse objekttyp 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Matkostnader & övriga utgifter. Bilkostnader. Utgifter boende netto. Kalkyl Jämförelse objekttyp One Tonne Life Nyproduktion Äldre fastighet Produktionskostnad/inköpspris 5 127 601 4 023 180 4 099 200 Utgifter boende netto 14 906 12 541 16 965 Bilkostnader 4 249 3 646 5

Läs mer

Hälften av barnfamiljerna klarar bankernas krav för att få låna till husköpet.

Hälften av barnfamiljerna klarar bankernas krav för att få låna till husköpet. Boendekostnadsutredning 2010 1 2 Innehåll 1 Inledning... 3 Resultat i sammanfattning... 3 2 Bakgrund... 4 Bankernas krav för lån... 4 3 Resultat... 6 Omsättning på villamarknaden... 6 Kontantinsats...

Läs mer

Avgifter inom vård och omsorg i Leksands kommun Avgifterna gäller från och med 2014-01-01

Avgifter inom vård och omsorg i Leksands kommun Avgifterna gäller från och med 2014-01-01 Avgifter inom vård och omsorg i Leksands kommun Avgifterna gäller från och med 2014-01-01 Avgiften för hemtjänst är inkomstrelaterad och beror på vilka insatser du är beviljad och hur mycket du kan betala.

Läs mer

Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart

Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart 2016:6 2016-04-05 Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis

Läs mer

Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar

Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar 2015:4 Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis

Läs mer

ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER

ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER FöreningsSparbanken och samverkande sparbanker Institutet för privatekonomi (1) Rapport ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER Institutet för Privatekonomi Ulla Samuel Januari

Läs mer

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster 17 Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges befolkning.

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7) F 1.1 AVGIFTS- OCH TAXESYSTEM FÖR INSATSER INOM VERKSAMHETEN HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG FR.O.M. 2012-03-01 1. Inledning Kommunen får, enligt 8 kap Socialtjänstlagen (SoL), ta ut avgifter

Läs mer

Avgifter för vård och omsorg 2015. Särskilt boende

Avgifter för vård och omsorg 2015. Särskilt boende Avgifter för vård och omsorg 2015 Särskilt boende Avgifter för särskilt boende 2015 Den lag som i huvudsak styr kommunens rätt att ta ut avgifter för vård och omsorg är socialtjänstlagen. Dessa avgifter

Läs mer

Aktuell analys. Hushållens ekonomi 2016. 28 december 2015

Aktuell analys. Hushållens ekonomi 2016. 28 december 2015 Aktuell analys 28 december 2015 Hushållens ekonomi 2016 Pensionärer, löntagare och arbetslösa får alla det bättre 2016. Största förbättringen jämfört med januari 2015 får den som är arbetslös. Från att

Läs mer

Hushållsbarometern hösten 2006

Hushållsbarometern hösten 2006 Hushållsbarometern hösten Erika Pahne Institutet för Privatekonomi November Sammanfattning Hushållsindex har stigit från 49 till 50, och är på den högsta nivån sedan våren 2004, vilket betyder att de som

Läs mer

Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015.

Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015. FS 2014:10 2014-12-19 FOKUS: STATISTIK Kommunalskatten 2015 Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015. Norrköping på 64:e plats av 290 kommuner. Den nya organisationen Region Östergötland,

Läs mer

Boverket. Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006

Boverket. Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Boverket Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Boverket december 2006 Titel: Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 215-4-27 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

Dina pengar och din ekonomi!

Dina pengar och din ekonomi! Dina pengar och din ekonomi! Ylva Yngveson, Hushållens konsumtion per invånare Förändring de senaste 40 åren. Inflationen är borträknad Min pappa säger att min mamma är medvetslös när hon handlar kläder!

Läs mer

Avgifterna är de samma oavsett vem som utför insatserna.

Avgifterna är de samma oavsett vem som utför insatserna. Halmstads kommun har enligt socialtjänstlagens 8 kapitel rätt att ta ut avgifter för beviljade biståndsinsatser som biståndshandläggaren beviljat. I lagen regleras vilken högsta avgift kommunerna får ta

Läs mer

Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan

Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan Pressmeddelande Stockholm den 16 oktober 2006 Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan Vid årsskiftet sänks skatten för löntagarna, medan familjepolitiska förslagen

Läs mer

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen är den dag på året då medelinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets

Läs mer

Information om taxor och avgifter inom hemvården i Åre kommun 2016

Information om taxor och avgifter inom hemvården i Åre kommun 2016 Socialkontoret Information om taxor och avgifter inom hemvården i Åre kommun 2016 1. Taxans tillämpningsområde Taxan gäller för personer som har insatser beviljade inom kommunens hemvård. 2. Beräkning

Läs mer

1. Sammanfattning och slutsatser... 2 2. Rapporten i korthet... 3 3. Familjernas boendeutgifter... 4 Bakgrund... 4 Den totala boendeutgiften... 5 3a.

1. Sammanfattning och slutsatser... 2 2. Rapporten i korthet... 3 3. Familjernas boendeutgifter... 4 Bakgrund... 4 Den totala boendeutgiften... 5 3a. Boendekostnadsutredning 2008 1. Sammanfattning och slutsatser... 2 2. Rapporten i korthet... 3 3. Familjernas boendeutgifter... 4 Bakgrund... 4 Den totala boendeutgiften... 5 3a. Lån och finansiering...

Läs mer

STORSTADSSKATT. - Storstäderna har högst inkomster, men också högst kostnader och skatter.

STORSTADSSKATT. - Storstäderna har högst inkomster, men också högst kostnader och skatter. STORSTADSSKATT - Storstäderna har högst inkomster, men också högst kostnader och skatter. HÖG MARGINALSKATT - EN STORSTADSFRÅGA DET ÄR DYRARE ATT LEVA I STORSTAD Att det är dyrare att bo i stora städer

Läs mer

StatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text]

StatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text] StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se Frida Wahlström, Tfn 021-39 13 55 StatistikInfo

Läs mer

TCO granskar De arbetslösas tappade köpkraft #4/14

TCO granskar De arbetslösas tappade köpkraft #4/14 TCO granskar De arbetslösas tappade köpkraft #4/14 Arbetslöshet medför idag ekonomisk utsatthet på ett helt annat sätt än som var fallet 2001. Växande klyftor minskar tilliten och påverkar i slutänden

Läs mer

Avgifter och svarsblankett

Avgifter och svarsblankett Avgifter och svarsblankett för äldreomsorgen i Stockholms stad 2013 Till dig som har stöd från Äldre omsorgen i Stockholms stad För service-, vård- och omsorgsinsatser inom äldre omsorgen, exempelvis hemtjänst,

Läs mer

Ytterligare ett år med bättre ekonomi för hushållen

Ytterligare ett år med bättre ekonomi för hushållen Pressmeddelande 19 mars 2014 Ytterligare ett år med bättre ekonomi för hushållen Ekonomin har fortsatt att förbättras för de flesta, många hushåll har mer kvar i plånboken i januari 2014 jämfört med för

Läs mer

Hushållen får ytterligare ett år med bättre ekonomi

Hushållen får ytterligare ett år med bättre ekonomi Aktuell analys 19 februari 2016 Hushållen får ytterligare ett år med bättre ekonomi Arbetslösa, pensionärer och löntagarhushåll får alla det bättre 2016 jämfört med förra året. Efter höjningen av arbetslöshetsersättningen

Läs mer

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting Inkomster Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges

Läs mer

Välkommen till Lyxfällan ett arbete om hushållsekonomi

Välkommen till Lyxfällan ett arbete om hushållsekonomi Välkommen till Lyxfällan ett arbete om hushållsekonomi De följande 3-4 veckorna kommer ni att arbeta med uppgifter kopplade till hushållsekonomi. Arbetet sker i mindre grupper där ni resonerar och diskuterar

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

INFORMATION OM AVGIFTER. Omsorg i hemmet, korttidsvistelse och särskilt boende

INFORMATION OM AVGIFTER. Omsorg i hemmet, korttidsvistelse och särskilt boende INFORMATION OM AVGIFTER Omsorg i hemmet, korttidsvistelse och särskilt boende Mars 2014 Februari 2015 Innehåll Information om avgifter... 3 Avgift omsorg i hemmet... 3 Trygghetslarm... 3 Matleverans...

Läs mer

Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan

Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan BO 23 SM 0601 Korrigerad version Boende och boendeutgifter 2004 Housing and housing expenses in 2004 I korta drag Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus Mer än hälften, 56 procent, av Sveriges befolkning

Läs mer

Resanderäkning 2010. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Andersson

Resanderäkning 2010. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Andersson Tågresandet till och från Arboga kommun Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Andersson Innehåll 1 Inledning och syfte 5 1.1 Metod... 5 2 Pendling till och från Arboga kommun 6 2.1 Regional

Läs mer

Den totala kommunalskatten i Norrköping höjs 0,5 procentenheter år 2016 på grund av förväntat ökat behov inom kommunens verksamheter.

Den totala kommunalskatten i Norrköping höjs 0,5 procentenheter år 2016 på grund av förväntat ökat behov inom kommunens verksamheter. FS 2016:1 2016-01-11 FOKUS: STATISTIK Kommunalskatten 2016 Den totala kommunalskatten i Norrköping höjs 0,5 procentenheter år 2016 på grund av förväntat ökat behov inom kommunens verksamheter. Den totala

Läs mer

Boendekostnadsutredning 2006

Boendekostnadsutredning 2006 Boendekostnadsutredning 2006 1. Sammanfattning och slutsatser... 3 2. Familjernas boendeutgifter... 5 Bakgrund... 5 Den totala boendeutgiften... 5 2a. Lån och finansiering... 7 Villapriser... 7 Kontantinsats...

Läs mer

Boendekostnadsutredning 2007

Boendekostnadsutredning 2007 Boendekostnadsutredning 2007 1. Sammanfattning och slutsatser 3 Små men stigande marginaler i barnfamiljernas ekonomi... 3 Hur ser det ut för familjerna inför 2008?... 4 Rapporten i korthet... 4 2. Familjens

Läs mer

Bolånekod. EU-kod för information om bolån

Bolånekod. EU-kod för information om bolån Svenska Bankföreningen 2002-04-10 Version 2 Bolånekod EU-kod för information om bolån Allmän information till konsumenten Informationen i denna folder har tagits fram gemensamt av de långivare som är medlemmar

Läs mer

Rapporten LÅNA Institutet för privatekonomi Erika Pahne Juni 2001

Rapporten LÅNA Institutet för privatekonomi Erika Pahne Juni 2001 LÅNA Rapporten LÅNA Institutet för privatekonomi Erika Pahne Juni 2001 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid Inledning 4 Syfte med undersökningen 4 Om undersökningen 5 Kapital 1 Hur lånebilden ser ut 6 Hur många

Läs mer

Avgifter inom Vård & Omsorg. Information från Socialförvaltningen i Simrishamns kommun. (SoL och HSL)

Avgifter inom Vård & Omsorg. Information från Socialförvaltningen i Simrishamns kommun. (SoL och HSL) Avgifter inom Vård & Omsorg Information från Socialförvaltningen i Simrishamns kommun (SoL och HSL) 2007 Riksdagen beslutade i november 2001 om nya regler för avgifter inom äldre- och handikappomsorgen

Läs mer

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014?

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? S12262 14-03 Inledning I denna rapport har vi brutit ned resultatet från Folksams rapport Vad blev det pension 2014? på landets län och regioner.

Läs mer

Unga vuxna. som bor hemma

Unga vuxna. som bor hemma Unga vuxna som bor hemma Sammanfattning 36 procent av de unga betalar ingenting hemma. Medan 37 procent betalar upp till 2 000 kronor i månaden. Drygt hälften av föräldrarna anser att de ska betala för

Läs mer

PM 5 - Framtida risker för enskilda hushåll vid nuvarande belåningsgrader och amorteringsbeteenden

PM 5 - Framtida risker för enskilda hushåll vid nuvarande belåningsgrader och amorteringsbeteenden PROMEMORIA Datum 2013-10-18 FI Dnr 13-11430 Författare Hanna Karlsson PM 5 - Framtida risker för enskilda hushåll vid nuvarande belåningsgrader och amorteringsbeteenden Finansinspektionen Box 7821 SE-103

Läs mer

11-ÅRSKALKYL BRF SKÄPPLANDSGATAN 13-17 769625-6721 2013-06-14

11-ÅRSKALKYL BRF SKÄPPLANDSGATAN 13-17 769625-6721 2013-06-14 11-ÅRSKALKYL BRF SKÄPPLANDSGATAN 13-17 769625-6721 2013-06-14 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Grunduppgifter... 3 2 Föreningens anskaffningskostnad... 3 3 Finansiering... 4 4 Föreningens utgifter... 5 4.1 Drifts-

Läs mer

1(6) Barnomsorgstaxa Styrdokument

1(6) Barnomsorgstaxa Styrdokument 1(6) Styrdokument 2(6) Styrdokument Dokumenttyp Taxa Beslutad av Kommunfullmäktige 2003-11-26, 153 Dokumentansvarig Verksamhetschef bildning Reviderad av Kommunfullmäktige 2014-11-26, 151 Kommunfullmäktige

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 21-3-3 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

INFORMATION OM AVGIFTER. Omsorg i hemmet, korttidsvistelse och särskilt boende

INFORMATION OM AVGIFTER. Omsorg i hemmet, korttidsvistelse och särskilt boende INFORMATION OM AVGIFTER Omsorg i hemmet, korttidsvistelse och särskilt boende 2013 Innehåll Information om avgifter... 3 Avgiftsutrymme... 3 Avgift omsorg i hemmet... 4 Trygghetslarm... 4 Matleverans...

Läs mer

Hushållens boendeutgifter och inkomster 1997-2005

Hushållens boendeutgifter och inkomster 1997-2005 Boverket Hushållens boendeutgifter och inkomster 1997-2005 - redovisade efter upplåtelseform Hushållens boendeutgifter och inkomster 1997-2005 - redovisade efter upplåtelseform Boverket april 2006 Titel:

Läs mer

19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun

19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun 212-8-24 FOKUS: STATISTIK Arbetspendling 21 19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun Medianinkomsten för en person som arbetspendlade till annan kommun var

Läs mer

Avgifter för äldreomsorg

Avgifter för äldreomsorg Avgifter för äldreomsorg 2015 Göteborg Stad tar ut avgifter för service, stöd och omvårdnad inom äldreomsorgen. Din kostnad beror på vilken inkomst du har, samt hur mycket och vilken slags hjälp du får.

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 213-4-24 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Budget- och skuldrådgivning

Budget- och skuldrådgivning Budget- och skuldrådgivning Jonas Persson 046 35 64 64 jonas.persson@lund.se Marie Magnusson 046 35 67 68 marie.magnusson@lund.se Dokumentation och sekretess Inte myndighetsutövning Kostnadsfritt Sekretess

Läs mer

Hushållsstatistik 2012

Hushållsstatistik 2012 FS 2013:9 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Hushållsstatistik 2012 I Norrköping finns det 59 200 hushåll. Den vanligaste hushållstypen är ensamboende utan barn, 23 200 hushåll. flest Norrköpingsbor bor dock

Läs mer

Om bolån, räntor och amortering

Om bolån, räntor och amortering Sida 1 (16) Om bolån, räntor och amortering Om undersökningen Den här rapporten handlar om svenskarnas bolån, räntor och syn på amorteringar. Rapporten bygger på en undersökning genomförd med telefonintervjuer

Läs mer

Resanderäkning 2011. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund 2011-12-07

Resanderäkning 2011. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund 2011-12-07 Tågresandet till och från Arboga kommun Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund 211-12-7 Innehåll 1 Inledning och syfte 5 1.1 Metod... 5 2 Pendling till och från Arboga kommun 6 2.1

Läs mer

NORDVÄSTRA SKÅNE OCH SKATTERNA VÄSTRA SKÅNE: SÅ MYCKET HAR SKATTEN PÅ ARBETE I SKÅNE SÄNKTS, KOMMUN FÖR KOMMUN OCH SKATT FÖR SKATT

NORDVÄSTRA SKÅNE OCH SKATTERNA VÄSTRA SKÅNE: SÅ MYCKET HAR SKATTEN PÅ ARBETE I SKÅNE SÄNKTS, KOMMUN FÖR KOMMUN OCH SKATT FÖR SKATT NORDVÄSTRA SKÅNE OCH SKATTERNA VÄSTRA SKÅNE: SÅ MYCKET HAR SKATTEN PÅ ARBETE I SKÅNE SÄNKTS, KOMMUN FÖR KOMMUN OCH SKATT FÖR SKATT SAMMANFATTNING AV VÅRA RESULTAT Skatt är den klart största utgiften för

Läs mer

Skurups kommun Avgifter inom Vård & Omsorg 2016

Skurups kommun Avgifter inom Vård & Omsorg 2016 Skurups kommun Avgifter inom Vård & Omsorg 2016 LAGEN/RIKTLINJERNA... 2 AVGIFTSBERÄKNING... 3 INKOMSTER... 4 BOENDEKOSTNAD... 5 Hyres- eller bostadsrätt... 5 Egen fastighet... 5 FÖRBEHÅLLSBELOPP... 6 Minimibelopp

Läs mer

TAXA FÖR FÖRSKOLA, FRITIDSHEM OCH ANNAN PEDAGOGISK VERKSAMHET

TAXA FÖR FÖRSKOLA, FRITIDSHEM OCH ANNAN PEDAGOGISK VERKSAMHET VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING TAXA FÖR FÖRSKOLA, FRITIDSHEM OCH ANNAN PEDAGOGISK VERKSAMHET Antagen av kommunfullmäktige 2015-12-14, 296 att gälla fr.o.m. 2016-01-01 Kommunfullmäktige beslutade

Läs mer