Sammanträde med Forskarrådet vid Formas den 21 juni 2017 Närvarande:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sammanträde med Forskarrådet vid Formas den 21 juni 2017 Närvarande:"

Transkript

1 FORSKNINGSRÅDET FÖR MILJÖ, AREELLA PROTOKOLL NR 58 NÄRINGAR OCH SAMHÄLLSBYGGANDE Sammanträdesdatum Sammanträde med Forskarrådet vid Formas den 21 juni 2017 Närvarande: Ledamöter Gustafsson, Lena Petersson, Ingrid Hagentoft, Carl-Eric Helander, Carl-Anders Ljung, Karin von Schmalensee, Monica Wennergren, Uno Anmälda förhinder Hagberg, Lovisa Hakkarainen, Minna Jöborn, Anna Rengefors, Karin Stenseke, Marie Söderholm, Patrik Personalföreträdare Rolén, Conny Tumpane, John ordförande, professor emerita generaldirektör professor agronomie doktor professor VD vice ordförande, professor miljöstrateg (deltog i beslut punkt 8 på telefon) professor avdelningschef professor professor (deltog i beslut punkt 8 på sms, p g a tekniska problem med konferenstelefon) professor SACO ST Övriga Blomberg, Elisabet Leth, Karin Ljung, Kajsa Rummukainen, Markku van Schaik Dernfalk, Johanna Tejme, Elisabeth chef för kommunikationsenheten vik chef för förvaltningsenheten chefsjurist huvudsekreterare chef för enheten för miljö och areella näringar stabshandläggare, sekreterare Forskarrådet Ärende Beslut/Åtgärd 1 Godkännande av dagordningen Dagordningen godkändes. 2 Protokoll från Forskarrådets sammanträde den 9 februari 2017 Till handlingarna. Beslutsärenden 3 Beslut om uppdaterad forskningsbudget för 2017 och planeringsunderlag för forskningsbudgeten för Beslut om rambudget för internationella utlysningar 5 Beslut om utlysning om Social bostadspolitik Beslut enligt förslag bilaga 3 Föredragande: Karin Leth Beslut enligt förslag bilaga 4 Föredragande: Lisa Almesjö Beslut enligt förslag bilaga 5 Föredragande: Markku Rummukainen 6 Beslut om syntesutlysningar Beslut enligt förslag bilaga 6 Föredragande: Erik Roos

2 FORSKNINGSRÅDET FÖR MILJÖ, AREELLA PROTOKOLL NR 58 NÄRINGAR OCH SAMHÄLLSBYGGANDE Sammanträdesdatum Inriktningsbeslut om trädgårdsforskning i samarbete med SLF 8 Beslut om fördelning av medel i ERA Net Climate services Beslut enligt förslag bilaga 7 med tillägg att delegera till generaldirektören att föra diskussioner kring krav på SLFs medfinansiering från stiftelsens medel och uppdra till generaldirektören att förhandla om former och storlek på medfinansieringen. Föredragande: Karin Önneby Beslut enligt förslag bilaga 8 Föredragande: Lisa Almesjö Ordförande Lena Gustafsson och ledamoten Ingrid Petersson anmälde jäv och deltog inte i beslutet. Vice ordförande Uno Wennergren gick in som ordförande under denna punkt. 9 Beslut om fördelning av medel i ERA Gas Beslut enligt förslag bilaga 9 Föredragande: Jan Svensson Informationsärenden 10 Årliga öppna 2017 lägesrapport Bilaga 10 Föredragande: Karin Önneby 11 Nationella forskningsprogrammen - lägesrapport 12 Sveriges gåva till Finland 100 år tolv postdoktjänster inom skogsområdet Bilaga 11 Föredragande: Hanna Ridefelt Bilaga 12 Föredragande: Markku Rummukainen 13 Återkoppling tidigare Forskarråd Bilaga 13 Föredragande: Markku Rummukainen 14 Aktuellt från Formas Bilaga 14 Föredragande: 15 Anmälningar a) Aktuella utlysningar b) Beslut fattade efter delegation c) Godkända rapporteringar av avslutade projekt Bilaga 15 Föredragande: Markku Rummukainen Vid protokollet Elisabeth Tejme Justeras Lena Gustafsson

3 Forskarrådet PM Datum för Forskarråd: Ärendenummer: Bilaga 3) Föredragande: Karin Leth Beslut om uppdaterad forskningsbudget för 2017 och planeringsunderlag för forskningsbudgeten för Bakgrund På forskarrådet i april beslutades om inriktning på utlysningar för Utifrån de beslut som fattades har budgeten för uppdaterats enligt bifogade bilagor. Förslag till beslut att besluta om att: fastställa budgeten för forskningsmedel för 2017 enligt bifogade bilagor preliminärt avsätta 210 miljoner kronor till årliga öppna utlysningen 2017 i övrigt fastställa den bifogade budgeten som planeringsunderlag för

4 FORMAS - Fördelning av forskningsmedel Punkt 3) Bilaga Formas anslag för forskning (beslutat/förväntat) Förväntad fördelning av forskningsmedel och intäkter Fördelning direkt enligt villkor i regleringsbrev eller andra regeringsuppdrag Årliga öppna utlysningen år prognos för utlysningarna Genomförda riktade utlysningar Utlysningar som är del av internationellt samarbete Utlysningar initierade av regeringen Utlysningar initierade av Formas Nationellt forskningsprogram - Klimat Nationellt forskningsprogram - Hållbart samhällsbyggande Nationellt forskningsprogram - Social bostadspolitik Nationellt forskningsprogram - Livsmedel Sio. Samverkansprogrammet Cirkulär och biobaserad ekonomi Övriga nya riktade utlysningar Utlysningar inom Hållbart samhällsbyggande (inom ramen för tidigare satsning enligt regbrev) Initierad av regeringen Utlysningar inom Sio (inom ramen för tidigare satsning enligt regbrev) Initierad av regeringen Utlysning inom Skogsråvaror o biomassa (inom ramen för tidigare satsning enligt regbrev) Initierad av regeringen Postdoktjänster som gåva till Finland 100 år Initierad av regeringen Trädgårdsforskning i samarbete med Stiftelsen lantbruksforskning Initierad av regeringen Utlysningar som är del av internationellt samarbete Initierade av Formas Ny utlysning om resiliens i samarbete med Vetenskapsrådet Intierad av Formas Syntesutlysning om livsmedel och besöksnäringen Intierad av Formas Nordiska bioekonomiprogrammet Intierad av Formas Övrig fördelning av forskningsmedel Avser exempelvis Formas egna kostnader, lämnade bidrag för att anordna konferenser och genomföra kommunikationsprojekt, medlemsavgifter m.m. Förväntade intäkter från EU och andra forskningsfinansiärer Summa netto förväntad fördelning av forskningsmedel Förväntat kvarvarande anslagsutrymme

5 FORMAS - Forskningsmedel där utbetalning pågår Punkt 3) Bilaga 2 Utbet 2017 Utbet 2018 Utbet 2019 Utbet 2020 Formas årliga öppna utlysning Forsknings- och utvecklingsprojekt Forsknings och utvecklingsprojekt för unga forskare Mobilitetsstöd Utlysningar som är del av internationellt samarbete Art 185. BONUS Era -Net. Cofund. Biodiversa Era-Net Marine Biotechnology Era-Net Sustainable Food production and Consumption (SUSFOOD) Era-Net. Animal health and welfare Era-Net. BONUS - Hållbara ekosystemtjänster Era-Net. Cofund. Smart Urban Futures16EU Era-Net. Cofund. Sustainable Animal Production Era-Net. Cofund. WaterWorks Era-Net. Coordinated Integrated Pest Management Era-Net. Marine Biotechnology Era-Net. Sumforest JPI. Climate JPI. Climate/Belmont Forum.Climate Predictability and Inter-Regional Linkages JPI. EC-AMR Transmission dynamic JPI. Oceans Microplastics JPI. Water. Joint Call For Transnational Collaborative Research Projects Utlysningar initierade av regeringen Bilateralt avtal mellan Sverige och Frankrike för klimat- och miljöforskning - Vetenskapsrådet* Biobaserad samhällsekonomi Djurskydd och djurskydds-befrämjande åtgärder Ekologisk produktion och konsumtion Linnéstöd Sydafrika mobilitetsprogram - STINT* Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet - Vetenskapsrådet* Utlysningar inom satsning för Hållbart samhällsbyggande Utlysningar inom satsning på Sio (Strategiska innovationsområden) - Vinnova, Energimyndigheten* Utlysningar inom satsning på skogsråvaror och biomassa Utlysningar initierade av Formas Barns och ungdomars psykiska hälsa Vetenskapsrådet* Barns och ungdomars psykiska hälsa Effektiva och hållbara produktionssystem inom vattenbruk och jord-och trädgårdsbruk Humanistisk miljöforskning - Mistra* Hållbar livsmedelsproduktion och -konsumtion Kollektivtrafik - Vinnova* Samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning - Riksbankens jubileumsfond* Skogsbranden i Västmanland Sustainability and resilience - Tackling climate and environmental changes - Vetenskapsrådet* Sverige-Indien* SweTox EDC Urbaniseringens utmaningar och möjligheter Medel till samfinansierad forskning enligt regleringsbrev Övrig fördelning enligt regleringsbrev/regeringsuppdrag Övrig fördelning av forskningsmedel Forskningsbidrag till huvudsekreterare på Formas Global Research Alliance IIASA - medlemskap Bidrag till kommunikationsprojekt och anordnande av konferenser samt bidrag som beviljats till hastigt uppkomna forskningssituationer Summa totalt *Utlysning som administreras av annan finansiär

6 FORMAS - Forskningsfinansiering där utbetalning ännu inte påbörjats Punkt 3) Bilaga 3 *För beslut på forskarrådsmötet Utbet 2017 Utbet 2018 Utbet 2019 Utbet 2020 Formas årliga öppna utlysning - prognos Forsknings- och utvecklingsprojekt Forsknings och utvecklingsprojekt för unga forskare Mobilitetsstöd Utlysningar som är del av internationellt samarbete Art 185. Bonus. Syntesutlysning Belmont Forum. Arctic II Belmont Forum. Ocean sustainability Belmont Forum. Science for SDGs Era-Net. Cofund. AXIS Cross-sector impact assessments Era-Net. Cofund. Biodiversity scenarios Era-Net. Cofund. Closing the water gap Era-Net. Cofund. Core Organics. Organic farming Era-Net. Cofund. Innovative forest-based bioeconomy Era-Net. Cofund. INTIMIC. Intestinal microbiome Era-Net. Cofund. SUGI. Sustainable urbanisation global initiative Era-Net. Cofund. Susfood. Sustainable food production and consumption Era-Net. MBT 2016EU Joint Funding Scheme (JFS). Climate Change/Environment (ASEAN) JPI. Cofund. Climate Services JPI. Facce. Cofund. Greenhouse GAS JPI. Water. Resource Management in support of UN SDGs Utlysningar initierade av regeringen "Gamla" Sio (om tidigare satsning enligt regbrev fortsätter) "Gamla" Hållbart samhällsbyggande (om tidigare satsning enligt regbrev fortsätter) "Gamla" Skogsbio (om tidigare satsning enligt regbrev fortsätter) Nationellt forskningsprogram - Livsmedel Nationellt forskningsprogram - Hållbart samhällsbyggande Nationellt forskningsprogram - Klimat: delutlysning forskningsprojekt Nationellt forskningsprogram - Klimat: delutlysning synteser Nationellt forskningsprogram - Klimat: återstående Nationellt forskningsprogram - Social bostadspolitik Postdoktjänster som gåva till Finland 100 år Sio. Ny utlysning/utlysningar inom Smart built Sio. Samverkansprogrammet Cirkulär och biobaserad ekonomi Sio. Smart built. Digitalt samhällsbyggande med innovationskraft Skogsråvaror o biomassa - Hållbara förutsättningar för produkter och tjänster i en cirkulär biobaserad samhällsekonomi Trädgårdsforskning i samarbete med Stiftelsen lantbruksforskning (SLF) Övriga utlysningar initierade av Formas Nordiska bioekonomiprogrammet - Nordforsk* Resiliens Vetenskapsrådet* Syntesutlysning Livsmedel och Besöksnäring Medel till samfinansierad forskning enligt regleringsbrev Stöd till insatser för växtförädling inom för livsmedelsstrategin - Nordgen Sveriges Lantbruksuniversitet - Växtförädling Övriga förväntade utbetalningar Övrig fördelning enligt regleringsbrev/regeringsuppdrag Djurförsök EU Övriga förväntade utbetalningar Övrig fördelning av forskningsmedel IIASA - medlemskap Bidrag till kommunikationsprojekt och anordnande av konferenser samt bidrag som beviljats till hastigt uppkomna forskningssituationer - prognos Forskningsmedel som får användas för förvaltningsandamål Medel till Generaldirektörens förfogande Summa totalt *Utlysning som administreras av annan finansiär

7 Forskarrådet PM Datum för Forskarråd: Ärendenummer: Bilaga 4) Föredragande: Lisa Almesjö Formas deltagande i internationella utlysningar Bakgrund Formas deltar i en rad nätverk och samarbetsorgan på internationell nivå. I flera av dessa nätverk genomförs regelmässigt gemensamma utlysningar av forskningsmedel för att främja internationellt forskningssamarbete. Formas finansierar svenska forskare och lärosäten i dessa utlysningar. I vissa av de europeiska samarbetena bidrar EU-kommissionen (som i ERA-Net cofund och Art 185 program) med ytterligare finansiering till svenska forskare. Den av regeringen inrättade EUsamordningsfunktionen (EU-Sam) där de svenska statliga finansiärerna Formas, FORTE, Rymdstyrelsen, Statens energimyndighet, Vetenskapsrådet och VINNOVA ingår, har också extra budget som syftar till att stärka svenska forskares deltagande i EU-partnerskapsprogrammen. Från och med 2018 kommer en del av EU-Sams budget att fördelas till internationella samarbeten också utanför EU, genom Internationella samordningsfunktionen (Int-Sam). Formas medlemskap i Belmont Forum (globalt nätverk av forskningsfinansiärer inom hållbar utveckling) har bidragit till Formas möjligheter att arbeta med fler utlysningar med brett internationellt deltagande. Nya internationella utlysningar (helt nya program eller nya utlysningar inom existerande program) Nedan följer de utlysningar Formas förslagsvis kommer att medverka i, med finansieringsstart 2018 respektive De föreslagna beslutsbeloppen ligger ett par miljoner kronor över summan av kända utlysningars belopp för att möjliggöra Formas medverkan i ytterligare utlysningar som ännu inte är kända. 2018: Tentativt belopp: 28,8 miljoner kronor ERA-Net Cofund INTIMIC (Intestinal microbiome), 3 miljoner kronor per år i 3 år ERA-Net Cofund SUSFOOD (Sustainable food production and consumption), 5 miljoner kronor per år i 3 år ERA-Net Cofund Core Organic (Organic farming), 5 miljoner kronor per år i 3 år ERA-Net Cofund SUGI (Sustainable Urbanisation), 5 miljoner kronor per år i 3 år ERA-Net Marine Biotechnology (utlysning Biodiscoveries), extra medel till projekt, 1,8 miljoner kronor i 1 år (enbart 2018) JPI Water Resource Management in support of UN SDGs, 3 miljoner kronor per år i 3 år BONUS Art 185 Syntesutlysning, 2 miljoner kronor per år i 2 år ASEAN-samarbete (klimat och miljö), 4 miljoner kronor per år i 3 år 1 (4)

8 Forskarrådet PM 2019: Tentativt belopp: 40 miljoner kronor ERA-Net Cofund Innovative forest-based bioeconomy, 5 miljoner kronor per år i 3 år ERA-Net Cofund AXIS (Cross-sector impact assessments), 5 miljoner kronor per år i 3 år ERA-Net Cofund Biodiversity scenarios (tillsammans med Belmont Forum), 7 miljoner kronor per år i 3 år ERA-Net Cofund Closing the water gap, 7 miljoner kronor per år i 3 år Belmont Forum Ocean Sustainability, 6 miljoner kronor per år i 3 år Belmont Forum Arctic II, 5 miljoner kronor per år i 3 år Belmont Forum Science for SDGs, 5 miljoner kronor per år i 3 år Förslag till beslut att Formas deltar i nya EU-partnerskapsprogram och deras utlysningar, samt andra internationella utlysningar i enlighet med Forskarrådets riktlinjer och Formas internationella strategi, med upp till 30 miljoner kronor 2018 Formas deltar i nya EU-partnerskapsprogram och deras utlysningar, samt andra internationella utlysningar i enlighet med Forskarrådets riktlinjer och Formas internationella strategi, med upp till 42 miljoner kronor 2019 delegera till Formas generaldirektör att, efter föredragning av huvudsekreteraren, besluta om eventuella förändringar i budget för respektive utlysning, inom ramen för det totala beloppet för respektive år 2 (4)

9 Forskarrådet PM Datum för Forskarråd: Ärendenummer: Bilaga 5) Föredragande: Markku Rummukainen Förslag till beslut om genomförande av utlysningen Forskning för en social bostadspolitik Bakgrund I forskningspropositionen Kunskap i samverkan har Formas fått i uppdrag att genomföra en satsning på social bostadspolitik. Propositionen lägger vikt vid städers sociala processer och hur städers planering och utformning påverkar medskapande, delaktighet och inflytande. Texten nämner även att skapa förutsättningar för bra bostäder till en rimlig kostnad, främja icke-kommersiella mötesplatser, en inkluderande samhällsutveckling samt jämlika och värdiga levnadsförhållanden särskilt för barn och unga. Satsningen omfattar 80 miljoner kronor På Forskarrådets möte 4 april 2017 fattades ett beslut om utlysningens inriktning. På Forskarrådets möte i juni 2017 föreslås Forskarrådet fatta ett beslut om att genomföra utlysningen som planeras att öppna i oktober Förslag ny utlysning Utlysning syftar till att öka kunskapen om utmaningar kopplade till boende, bostäder och bostadsområdens utveckling. Forskningsprojekten uppmanas att sätta människan och människans möjligheter till en god boendemiljö i centrum, samt förväntas bidra med ny kunskap som stödjer utvecklingen av en socialt hållbar bostadspolitik. Begreppet bostadspolitik ska inom ramen för utlysningen tolkas brett och kan omfatta flera olika nivåer och perspektiv. Beviljade projekt föreslås omfatta upp till 2 miljoner kronor per år i genomsnitt över de år ansökan avser. Medel kan sökas för högst tre år (36 månader), vilket gör att ett projekts totala budget kan omfatta upp till 6 miljoner kronor. Forskarrådet (4 april 2017) förordade att utlysningen inte bör ställa strikt krav på att projekten ska innehålla samverkan mellan forskare och aktörer såsom medborgare, organisationer, kommuner, företag med flera. I enlighet med detta uppmanar utlysningen att forskningsprojekt bör involvera sådana aktörer, men att projekten kan frångå detta om forskningens inriktning innebär att sådan samverkan bedöms vara olämplig och/eller mycket svårt att erhålla. Utlysningens inriktning på de sociala aspekterna och konsekvenserna av bostadspolitik innebär att det blir särskilt relevant att införliva genus och andra kritiska perspektiv i forskningens innehåll. Därför förväntas projekten på ett tydligt sätt adressera genus och andra kritiska perspektiv. Det kan handla om att betydelsen av genus och andra maktrelationer (baserade på till exempel etnicitet, ålder, sexualitet, klass) redogörs i projektets frågeställning, genomförande och relevans för samhället. Detta ska förtydligas i bedömningskriterierna i denna utlysning. Formas ordinarie bedömningskriterier justeras för just denna utlysning vad gäller kriteriet för Kommunikation med intressenter/användare, som istället benämns Riktade kommunikationsinsatser och interaktion med intressenter. Forskningsprojekten förväntas planera för riktade kommunikationsinsatser och interaktion med intressenter för att möjliggöra för att forskningens resultat ska få så stort genomslag i samhället som möjligt. 1 (4)

10 Forskarrådet PM Tidplan Bedömningskriterier Utlysningen öppnar i oktober och stänger i december Beslut om beviljade projekt tas på forskarrådsmötet i juni Omformulerade bedömningskriterier med förtydliganden vad gäller genus och andra kritiska perspektiv samt vad gäller kommunikation och interaktion med intressenter. Förslag finansieringsplan Antal år 3 Medel per år Medel totalt 2018: 27 miljoner kronor 2019: 27 miljoner kronor 2020: 26 miljoner kronor 80 miljoner kronor Förslag till beslut att genomföra utlysningen Forskning för en social bostadspolitik. 2 (4)

11 Forskarrådet PM Datum för Forskarråd: Ärendenummer: Bilaga 6) Föredragande: Erik Roos Syntesutlysning 2017 Bakgrund Formas har identifierat ett behov av att systematiskt genomlysa kunskapsläget inom området livsmedelsforskning respektive besöksnäring (turism). Behovet finns hos såväl forskningsfinansiärer som hos användare av forskningsresultat (se bilaga 1 och 2). Formas vill därför satsa på en utlysning för synteser inom området livsmedelsforskning respektive besöksnäring (turism). Utlysningen syftar till att belysa kunskapsläget och kunskapsbehov inom respektive område inför framtida utlysningar av forskningsmedel inklusive inom ramen av det nationella forskningsprogrammet om livsmedel som Formas nyligen fått i uppdrag att upprätta. Erfarenheterna av utlysningen kommer även att kunna användas i vidareutveckling av instrument för framtagandet av systematiska kunskapsöversikter, inklusive syntesrapporter (se bilaga 3). Förslag ny utlysning En utlysning på 8 miljoner kronor föreslås till synteser om livsmedel och besöksnäring. Av det utlysta beloppet ska upp till 5 miljoner fördelas på 3-5 projekt till synteser om livsmedel och upp till 3 miljoner på 2-3 projekt till synteser om besöksnäring. Synteserna ska genomföras under Det övergripande målet med utlysningen är att få en systematisk genomlysning av befintlig kunskap kring relevanta frågeställningar på områdena livsmedel respektive besöksnäring. Förutom att ge en överblick över det aktuella kunskapsläget, bör synteserna identifiera väsentliga kunskapsluckor inom forskningen eller hos samhällets aktörer. Synteserna ska ge ett mervärde utöver en genomgång av dagens forskningsresultat och bland annat åstadkomma bedömningar av konfidens och säkerhet i kunskapsläget. En tydlig redogörelse ska ingå för hur man metodiskt arbetat för att sammanställa, välja och syntetisera den litteratur som ligger till grund för slutsatserna. Varje syntesarbete förväntas utmynna i en vetenskaplig artikel, samt en användarinriktad rapport skriven på svenska. Samverkan med näringsliv, myndigheter eller intresseorganisationer ska eftersträvas, tillika tvärvetenskapliga angreppssätt där sådant är relevant och lämplig för det studerade området. Tidplan Ämnesinriktning Bedömningskriterier Utlysningen planeras att öppna 26 juni och stänga 14 september. Beslut om beviljningar planeras att tas på forskarrådets möte 9 november. Livsmedel respektive Besöksnäring. Utöver Formas gängse kriterier behöver särskilda krav på metod tydliggöras. Förslag finansieringsplan Antal år 1 år Vilka år 2017 Medel per år 2017: kronor Medel totalt kronor 1 (4)

12 Forskarrådet PM Förslag till beslut att Formas genomför en syntesutlysning för forskningsområdet Livsmedel respektive Besöksnäring fördela upp till 5 miljoner kronor på 3 5 projekt under ett år för synteser inom området Livsmedel och upp till 3 miljoner kronor på 2-3 projekt under ett år för synteser inom området Besöksnäring. 2 (4)

13 Forskarrådet PM Bilaga 1 Bakgrund till en syntesutlysning kring besöksnäring Besöksnäring är en snabbt växande bransch både i Sverige och internationellt. Enligt FNs världsturistorganisation ökade branschen globalt med 4 procent under Enligt Tillväxtverket kan man förvänta sig fortsatt tillväxt med stor potential för Sverige att hävda sig, både genom landets rika natur- och kulturvärden och genom attraktiva städer. Besöksnäringen är redan idag en viktig bransch med stor omsättning. Enligt Tillväxtverket uppgick den totala konsumtionen inom besöksnäringen i Sverige till knappt 270 miljarder kronor 2014, varav utländska besökare konsumerade för 96 miljarder kronor. Exportvärdet beräknades 2015 som dubbelt så högt som för den svenska järn- och stålindustrin. Trots turismens stora betydelse för ekonomi och sysselsättning, och inte minst dess miljömässiga påverkan, är forskningen på området begränsad. Utöver den ekonomiska hållbarheten påverkar besöksnäringen också den sociala och miljömässiga hållbarheten, vilket har både positiva och negativa dimensioner. Exempel på sådan påverkan är: Bevarar och stärker infrastruktur, inte minst i glesbygden Skapar band mellan stad och land Bidra till en ökad förståelse och kunskap om naturen och hur man ska agera hållbart (ekoturism) Påverkar social struktur, till exempel ökade huspriser, stora anläggningar, oönskad trafik Påverkar befintliga näringar som till exempel renskötseln Resor relaterade till turism påverka miljön i olika grad Exploatering kan medföra slitage av natur- och kulturmiljöer, nedskräpning, ökad vattenförbrukning, med mera Besöksnäringen berör och har stor inverkan på Formas tre kärnområden. Turism aktualiserar flera miljöfrågor, inte minst resande som påverkar miljön i olika grad. Besöksnäringen har kopplingar till livsmedel, skogsbruk, rennäring och fiske, samhällsplanering, mark och vattenfrågor, infrastruktur, byggande samt relationen mellan olika miljöer och delar av ett land. Svenska mål och utredningar Sverige har sedan 2012 tio friluftspolitiska mål. Ett av dessa är kunskap om friluftslivet. Det innebär att det ska finnas etablerad forskning och statistikinsamling kring friluftsliv som är långsiktig och bygger på behoven hos friluftslivets aktörer. När målen nyligen utvärderades av Naturvårdsverket var kunskapsmålet det enda med negativ utveckling. I oktober 2016 tillsatte regeringen en utredning om En sammanhållen politik för hållbar turism och växande besöksnäring (Dir. 2016:83). Utredningen ska redovisas den 1 december Uppdraget är bland annat att kartlägga och lämna förslag om besöksnäringens behov, utmaningar och hinder för en hållbar utveckling, med avseende på digitalisering samt forskning och innovation. Utredningen ska också föreslå hur kontaktytorna mellan myndigheter och andra offentliga aktörer, näringsliv, akademi och civilsamhället kan utvecklas. 3 (4)

14 Forskarrådet PM Forskning idag om och för besöksnäringen Större nationella forskningsfinansiärerna tillsammans med andra aktörer lägger cirka 35 miljoner kronor årligen på forskningsprojekt inom besöksnäringen. Branschens egna satsningar är alltså blygsamma och några större satsningar har inte heller gjorts från de statliga forskningsfinansiärernas sida. Svenska forskningsmiljöer är relativt små (de finns vid till exempel Mittuniversitetet, Göteborgs universitet, Karlstads universitet, Linnéuniversitetet, Södertörns Högskola och Högskolan i Dalarna). Kunskapsbehov och tänkbara forskningsfrågor Det finns behov av mer kunskap om besöksnäringen både ur ett samhällsperspektiv och ett bransch/företagsperspektiv. Nedan listas exempel på sådana frågeställningar. Samhällets behov: besöksnäringens betydelse för sysselsättning och tillväxt besöksnäringens samspel med andra sektorer besöksnäringens behov av samverkan mellan privata och offentliga aktörer för att exempelvis skapa gränsöverskridande erbjudanden äta-resa-göra-bo digitalisering besöksnäringens påverkan på miljön och hur den förhåller sig till det övergripande generationsmålet och de nationella miljömålen. Branschens/företagens behov: digitaliseringens betydelse för besöksnäringens fortsatta utveckling vad skapar attraktivitet hur ska en destination marknadsföras hur kan ett turistföretag drivas effektivt klimatförändringars påverkan på turismen och på besöksnäringen Relevanta frågeställningar går också på tvären. Kostnader och nyttor skulle kunna ses komparativt ur både företagsperspektivet och samhällsperspektivet. Ett annat exempel är konflikter och synergier mellan miljö/klimatarbete och näringar. Eftersom besöksnäringen sysselsätter många kvinnor och människor med olika etniskt ursprung och i huvudsak levererar tjänster finns det på området konkreta genusperspektiv samt frågor kring socioekonomisk och etnisk tillhörighet samt andra sociala aspekter. Sammantaget finns det ett behov att både samla och tillhandahålla en samlad bild av kunskapsläget till relevanta aktörer och identifiera viktiga frågeställningar som behöver belyses av fortsatt forskning. En syntesinsats kan ge viktig vägledning på båda punkterna. 4 (4)

15 Forskarrådet PM Bilaga 2 Bakgrund till en syntesutlysning kring livsmedel En miljömässigt hållbar livsmedelsproduktion liksom mat för hälsa är viktiga samhällsutmaningar. Livsmedelsproduktionen kommer att behöva öka markant de kommande 15 åren på grund av befolkningstillväxt och ändringar i konsumtionsmönstren, vilket måste ske inom ramarna för vad som är hållbart för vår planet. I västvärlden, med åldrande befolkning och förändrad livsstil, ökar dessutom efterfrågan på nya, innovativa och hälsosamma livsmedel. I Formas underlag till Forsknings- och innovationspropositionen sammanfattades att en grundlig inventering av den livsmedels- och nutritionsforskning som bedrivs i Sverige i dag skulle tydliggöra kunskapsluckor och hjälpa till att identifiera prioriteringsområden inom fältet. En syntesutlysning skulle lämna bidrag till en sådan inventering, med fördel med ett brett grepp somsammanväger livsmedelsfrågor, nutrition, konsumtionsfrågor samt miljö- och klimatutmaningar, i den bredare Agenda 2030-kontexten. Livsmedelsfrågor är centrala inom samhällsutmaningar Flera av målen i Agenda 2030 berör i hög grad livsmedelsområdet och syftar till att utrota hunger, säkra tillgång till mat och förbättrad nutrition, främja ett hållbart jord- och vattenbruk, minska matsvinnet samt ge alla tillgång till säkert och rent dricksvatten. Brukandet av marken är dessutom ett element i det globala klimatavtalet från Paris 2015 (balans mellan källor och sänkor av växthusgaser), samtidigt som klimatförändringars påverkan på möjligheterna till jordbruk och fiske behöver hanteras. En hållbar livsmedelsförsörjning och hälsosamma och säkra livsmedel för alla ingår även som en samhällsutmaning inom EU:s ramprogram för forskning och utveckling, Horisont Livsmedelssektorn i Sverige Livsmedelssektorn i Sverige är sett till omsättning en av de största sektorerna inom svensk tillverkningsindustri. Primärproduktionen omsätter 47 miljarder kronor och sysselsätter heltidsanställda. Livsmedelsindustrierna omsätter 175 miljarder kronor och sysselsätter heltidsanställda. Den svenska livsmedelsexporten uppgick 2014 till 69 miljarder kronor, vilket överstiger såväl järn och stålindustrins som läkemedelsindustrins exportvärde. Samtidigt har den svenska importen av livsmedel fördubblats de senaste tio åren och uppgick 2013 till 119 miljarder kronor. Konkurrensen på den internationella livsmedelsmarknaden har hårdnat och ställer allt större krav på innovation och produktionseffektivitet för lönsamhet. Regeringen har tagit fram en nationell livsmedelsstrategi. Dess mål är att stärka innovationskraften, öka produktionen samt exporten av livsmedel och därmed främja sysselsättning och lönsamhet i sektorn. Produktionsökningen ska ske samtidigt som de nationella miljömålen nås, andelen ekologisk produktion ökas och konsumenter ges goda möjligheter att göra medvetna val. Alla livsmedelskedjans delar anses viktiga för att skapa en långsiktig strategi som ger jobb och hållbar tillväxt i hela landet. 5 (4)

16 Forskarrådet PM Kunskaps- och forskningsbehov Jordbruks- och livsmedelsforskningen i Sverige har påverkats av att ett antal företag har flyttat sin forskningsverksamhet till utlandet. Inom livsmedelssektorn i Sverige finns idag många aktörer som inte själva bedriver, stödjer eller använder forskning. Färre än en procent av de anställda inom livsmedelsindustrin arbetar med forskning och utveckling och andelen forskarutbildade är endast 0,05 procent. Samtidigt har livsmedelssektorn en central roll för att möta de kommande samhällsutmaningarna. Kunskapsförsörjning inom hela livsmedelsområdet är viktigt. En hållbar livsmedelsstrategi som också beaktar konsumentaspekter, miljö- och hälsoutmaningar bidrar dessutom till att uppnå de globala hållbarhetsmålen/agenda Livsmedelsforskningsområdet är klart eftersatt vad gäller forskning, speciellt ur ett helhets- och systemperspektiv. Vid sidan av finansiering från universitets- och högskolors basanslag är den offentliga finansieringen av forskning inom området uppdelad mellan framför allt Formas, Vetenskapsrådet, Forte, Vinnova och Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF). Livsmedelsområdet har betydelse för flera politikområden och avgränsningen mot relaterade forskningsområden är ofta flytande. Det är därmed svårt att få en tydlig helhetsbild både av forskningsfinansieringen och av omfattning av den forskning som utförs. Sammantaget finner vi att det finns ett behov att både tillhandahålla en samlad bild av kunskapsläget till relevanta aktörer och identifiera sådana viktiga frågeställningar som behöver belyses av fortsatt forskning. En syntesinsats kan ge viktig vägledning på båda punkterna. 6 (4)

17 Forskarrådet PM Bilaga 3 Syntesbegreppet Mot bakgrunden som beskrivs nedan avser Formas med syntes det följande: En process genom vilken flera forskningsstudier bedöms med syfte att sammanfatta resultat som rör en viss fråga. Syntesen ska bygga på en systematisk granskning av litteraturen, och det ska tydligt framgå vilka kriterier som tillämpats för vilken litteratur som inkluderats i en kunskapsöversikt och vilken metod som valts. Slutsatserna bör dessutom karakteriseras i termer av konfidensgrad, sannolikhet eller annat transparent angett mått, så att syntesen ger ett tydligt mervärde utöver en sammanställning av litteratur. Synteser Kunskapsläget inom ett forskningsfält, oavsett den specifika frågan, byggs upp över tid. Varje resultat bör betraktas som preliminärt, som något som senare forskning, mätningar eller andra erfarenheter kan bekräfta, nyansera eller ifrågasätta. Bilden är aldrig fullständig, men systematiska genomgångar av forskningsresultat gör det möjligt att belysa kunskapsläget på ett mer användbart sätt än enstaka resultat. Det kan ge svar på dels vad vi vet, dels vilka kunskapsluckor som finns. Med kunskap avses här både vetenskapligt framtaget vetande och information som baseras på samhällsaktörers erfarenhet, inklusive så kallad grå litteratur (det vill säga litteratur som inte är expertgranskad [peerreview]). Syntes är ett centralt kunskapsteoretiskt begrepp. Inom kunskapsteorin används begreppen analys och syntes som varandras motsats. Begreppet syntes har kommit att användas på skilda nivåer inom området kunskapssammanställningar, dels som synonymt med rapport dels som ett specifikt steg (metod) i processen för systematisk kunskapssammanställning. Belysning av kunskapsläget kan göras på olika nivåer som skiljer sig vad gäller val av metod och vilket mervärde som skapas. Det finns många olika varianter av kunskapsöversikter och termen refererar inte till något entydigt fenomen eller till någon entydig metod. Vanliga former av kunskapsöversikter är följande 1 : Litteraturöversikter (eller narrativa översikter) är den enklaste och vanligaste formen av kunskapsöversikter. Inom forskarvärlden handlar det om att summera, integrera och om möjligt dra generella slutsatser utifrån vissa frågor eller bedömningar av resultat inom ett begränsat forskningsområde. De är oftast anpassade efter pragmatiska behov och blir därför selektiva. De används främst till att söka av forskningsläget Rösträknande kunskapsöversikter syftar till att summer vilka resultat som pekar i en viss riktning, vilka som är neutrala och vilka som pekar på motsatsen. Metoden har kritiserats för att kvantiteter inte säger något om kvaliteter i forskningen 1 Policyrelevanta kunskapsöversikter på utbildningsområdet (Regeringskansliet, 2011) 7 (4)

18 Forskarrådet PM Meta-analyser är en metod som möjliggör framtagande av konsistenta resultat från olika studier genom statistisk analys av en mängd resultat från enskilda oberoende undersökningar som sammantagna utgör aggregerade resultat på ett specifikt område eller en specifik frågeställning. Metoden har samtidigt i relativt hög grad visat sig vara begränsande för vilka forskningsfrågor, urval och metoder som använts och det utfall som undersökningarna resulterat i. Meta-etnografi är en metod som syftar till att summera och syntetisera resultat från kvalitativa studier och sker utifrån ett tolkande paradigm. Det handlar om att lyfta fram konsistenta resultat och variationer mellan olika undersökningar för att nå en rikare bild av vad forskning inom området ger. Men teoretiska perspektiv och forskningsfrågor varierar stort mellan olika studier och resultaten har ofrånkomligen en kontextbundenhet som måste vägas in, och ett problem har varit att utarbeta kriterier för vilka studier som ska inkluderas eller exkluderas. Det finns flera olika metoder för att syntetisera kvalitativa studier och det finns även metoder för att syntetisera en kombination av kvalitativa och kvantitativa resultat 2. Best evidence synthesis är kunskapsöversikter som tillämpar kvalitetskriterier för vilka studier som ska inkluderas/ exkluderas något som mer sällan tillämpats för meta-analyser eller metaetnografier. Den externa validiteten ges större utrymme och kvaliteten i resultaten söks snarare än så stora kvantitativa underlag som möjligt. Systematisk kunskapsöversikt (systematisk utvärdering) är bred och systematisk kartläggning av existerande forskning om en specifik fråga eller ett problem. Det finns en framarbetad metodik i genomförandet och metoden förutsätter dels en användardialog, dels en expertpanel som genomför översikten. Metoden är resurskrävande. För de två senare kategorierna av kunskapssammanställning förekommer flera etablerade protokoll eller riktlinjer för hur kunskapsöversikterna ska genomföras. Dessa handlar dels om kvalitetskriterier för vilken litteratur som inkluderas ska tas fram, dels hur resultat redovisas. Internationella nätverk har vuxit fram på flera områden som tillsammans utvecklar riktlinjer och metoder. Det äldsta etablerade nätverket, Cochrane Collaboration, finns på hälsoområdet. På samhällsvetenskapens område finns Cambell Collaboration och på senare år har ett nätverk på miljövårdsområdet, Collaboration for Environmental Evidence (CEE) skapats. Det finns skillnader i riktlinjerna på olika områden men också gemensamma steg som kan generaliseras som på bilden nedan. 2 Heyvaert et al., Mixed methods research synthesis (Qual Quant, 2011) 8 (4)

19 Forskarrådet PM Formas tidigare syntesutlysningar Formas har på senare år utlyst medel för synteser vid två tillfällen. Syntesutlysningar har hittills inte varit något mer etablerat spår i Formas verksamhet. Den första syntesutlysningen ägde rum 2016 och den ingick i den riktade satsningen Skogsråvara och biomassa 3. Det övergripande målet angavs vara att syntetisera och nyttiggöra befintlig kunskap på området. Vidare angavs att syntesstudierna gärna fick ha ett tvärvetenskapligt eller tvärsektoriellt angreppssätt. Formas ville att forskningssynteserna skulle: ge en överblick över det aktuella kunskapsläget identifiera och konkretisera centrala hållbarhetsutmaningar identifiera behov av ny forskning eller kunskapsuppbyggnad utmynna i en vetenskaplig review-artikel Förutom Formas ordinarie bedömningskriterier kunde beredningsgruppen även beakta syntesernas inbördes ämnesmässiga fördelning för att de finansierade synteserna skulle komplettera varandra. En lärdom från utlysningen var att det bör finnas specifika kriterier för att bedöma metoden för kunskapssammanställningen. Den andra syntesutlysningen är pågående (öppnades i maj 2017) 4. Den ingår i den första utlysningen inom det nationella forskningsprogrammet för klimat. Där efterfrågas synteser som redogör för kunskapsläge och kunskapsbehov om såväl klimatförändringar som klimatarbete i samhället. Ansökningar är välkomna inom såväl teknik och naturvetenskap som inom samhällsvetenskap och humaniora. Synteserna kan vara både disciplinära eller tvärvetenskapliga. En färdig syntesrapport bör innehålla: analys av kunskapsläget kring en relevant frågeställning identifiering av kunskapsluckor analys av varför dessa luckor är viktiga att adressera för klimatarbetet Även här har portföljstänkande i bedömningsfasen angetts i utlysningen. De finansierade synteserna bör komplettera varandra. Metodbeskrivning kan utvärderas som en del av genomförbarheten (4)

20 Forskarrådet PM Datum för Forskarråd: Ärendenummer: Bilaga 7) Föredragande: Karin Önneby Inriktningsbeslut om utlysning på trädgårdsområdet i samarbete med SLF Bakgrund I Formas regeringsuppdrag Växtskyddsforskning för hållbarhet och konkurrenskraft 2016 föreslår Formas att rådet bör ta initiativ till en särskild satsning på trädgårdsforskning och att den med fördel ska göras tillsammans med andra aktörer såsom Stiftelsen lantbruksforskning (SLF) och branschorganisationer. Omfattningen, och internationaliseringen, av trädgårdsforskningen i Sverige idag är inte tillräcklig på området i stort och bland annat forskning kring växtskyddsåtgärder och helhetslösningar med alternativ till kemisk bekämpning skulle behöva öka. Formas Forskarråd beslutade i april 2017 att avsätta upp till 10 miljoner kronor per år under till ett sådant initiativ. För att möta några av dessa behov föreslås att Formas och SLF tillsammans utlyser upp till 30 miljoner kronor till forsknings- och utvecklingsprojekt (ej medfinansieringskrav) samt strategiska projekt (förväntad medfinansieras av näringen) under åren Utlysningen ska ta fram ny kunskap som kan bidra till att den svenska trädgårdsnäringen ska ha en möjlighet att bli internationellt konkurrenskraftig med en hållbar produktion av hög kvalitet. Förslag ny utlysning Formas och SLF utlyser tillsammans med en bred ansats inom trädgårdsforskning; Forsknings- och utvecklingsprojekt utan krav på medfinansiering från näringen Strategiska projekt med krav på medfinansiering från näringen Perliminär tidplan Utlysningen öppnar och stänger hösten 2017 Ämnesinriktning Bedömningskriterier Trädgårdsforskning, integrerat växtskydd Utarbetas tillsammans med SLF Förslag finansieringsplan Antal år 3 år Vilka år 2017, 2018, 2019 Medel per år Medel totalt 2017: kronor 2018: kronor 2019: kronor kronor Förslag till beslut att avsätta upp till 10 miljoner kronor per år under till en utlysning inom trädgårdsområdet tillsammans med Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) utlysningen administreras av SLF. 1 (4)

21 Datum för Forskarråd: Ärendenummer: Bilaga 8) Föredragande: Lisa Almesjö Diarienummer: Forskarrådet Mall för PM Förslag till beslut om fördelning av medel efter utlysning inom ERA-Net Cofund Climate Services (ERA4CS) Bakgrund ERA-Net Cofund Researching and advancing climate services development (ERA4CS) är en utlysning som genomförts i samarbete mellan 13 europeiska länder (Belgien, Danmark, Frankrike, Irland, Nederländerna, Norge, Portugal, Rumänien, Slovakien, Spanien, Sverige, Tyskland och Österrike) och EU-kommissionen. Utlysningen adresserar klimattjänster, vilket SMHI beskriver som information om hur klimatet förändras, som kan stödja eller utgöra underlag för beslut angående klimatanpassning. Detta omfattar allt som kan bidra med information om klimatförändringens effekter och beslutsfattande angående klimatanpassning, t.ex. föreläsningar, rapporter, data och nätverksträffar. En klimattjänst är inte endast kunskap i sig, det omfattar även kunskapsunderlagets tillgänglighet och användning. Utlysningen ERA4CS innefattar tre breda områden, vilka kunde adresseras enskilt eller i kombination av de sökande: 1. Research in support of the development and deployment of Climate Services 2. Integration and application of Climate Science for decision making 3. Research for co-development of advanced Climate Services Totalbudgeten för utlysningen är ca 340 miljoner kronor (drygt 26 miljoner euro plus 33 % Cofundmedel från EU-kommissionen). Formas har initialt avsatt en budget på 20 miljoner kronor över fyra år. Förslag finansieringsplan Forskarrådet föreslås bevilja totalt kronor, varav kronor från Miljöanslaget (inklusive minst kronor från EU-Sam) och miljoner kronor från EC-Cofund medel, till de 11 projekt (12 projektledare) som listas i bilaga 1. Antal år 4 år Vilka år 2017, 2018, 2019, 2020 Medel per år Medel totalt 2017: kr Miljöanslaget: kr EC-cofund: 0 kr 2018: kr Miljöanslaget: kr EC-cofund: kr 2019: kr Miljöanslaget: kr EC-cofund: kr 2020: kr Miljöanslaget: kr EC-cofund: kr Totalt: svenska kronor Miljöanslaget inklusive EU-Sam: kronor (56 %), EC-Cofund: kronor (44 %) 1 (4)

22 Forskarrådet Mall för PM Beredning Utlysningen skedde i två steg med ett pre-proposal i första steget och en full ansökan i nästa steg. En extern bedömningspanel har bedömt ansökningarna i båda stegen. Utlysningens steg 1 öppnade den 1 mars 2016 och stängde den 30 juni Ansökningarna i första steget bedömdes av en internationell panel bestående av 29 personer med olika expertområden (41 % män och 59 % kvinnor). Bedömningen grundade sig på Scientific excellence och Impact. Av totalt 56 inkomna ansökningar i första steget var 54 berättigade att söka medel. 36 (66 %) ansökningar gick vidare till steg 2. Av dessa hade 20 (55 %) projekt svenska deltagare och 5 projekt svenska koordinatorer. I steg två bedömndes ansökningarna av den internationella panelen med avseende på "Scientific excellence, Impact, Quality and Efficiency of the Implementation och ansökningarna rangordnades utifrån bedömningen av dessa kriterier. Utifrån tillgänglig finansiering rekommenderar Call Steering Committee (sammansatt av forskningsfinansiärerna) finansiering av de högst rangordnade projekten. 18 ansökningar/konsortier föreslås finansiering, vilket ger en beviljandegrad på 33 % av totalt antal inkomna ansökningar i utlysningen. Svenska deltagare finns med i 11 av dessa konsortier (61 % av antal ansökningar som föreslås finansiering). Av svenska projektledare är 50 % män och 50 % kvinnor. Tre av de 11 konsortierna har svensk koordinator (33 % män, 67 % kvinnor). De 11 konsortier med svenska projektledare har en projektbudget på totalt kronor, varav kronor föreslås finansieras av Miljöanslaget och kronor från EC-Cofund bidraget. Förslag till beslut att bevilja medel efter utlysning ERA-Net Cofund Climate Services till 11 projekt enligt föreslaget beslutsprotokoll med bilagor. 2 (4)

23 Forskarrådet Mall för PM Bilaga 1 Förslag till beslut om fördelning av medel efter utlysning ERA-Net Cofund Climate Services (ERA4CS) Sökande Titel Medelsförvaltare Fördelning av medel Lisa van Well Tina-Simone Schmid Neset Koordinator Berit Arheimer Koordinator Helen Andersson Don Pierson Chuansi Gao Koordinator EVOKED: Att förbättra mervärdet av klimatdata översättning av risk och osäkerhet genom Living Labs CitiSense: Urban klimatresiliens genom riskhanteringssystem som bygger på medborgardeltagande AQUACLEW: Advancing the Quality of Climate Services for European Water CoCLIME: Gemensam utveckling av klimattjänster för anpassning till marina ekosystem i förändring WATExR: Integrering av klimatsäsongsprognos och modellering av ekosystemen för en effektiv anpassning av vattenresurshanteringen i respons till extrema händelserna i klimatet ClimApp: Utveckling av klimat service information till personliga anpassningsstrategier för att hantera termisk klimatpåverkan Statens geotekniska institut 2017: kr 2018: kr 2019: kr 2020: kr Totalt: kr Linköpings universitet 2017: kr 2018: kr 2019: kr 2020: kr Totalt: kr Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut 2017: kr 2018: kr 2019: kr 2020: kr Totalt: kr 2017: kr 2018: kr 2019: kr 2020: kr Totalt: kr Uppsala universitet 2017: kr 2018: kr 2019: kr 2020: 0 kr Totalt: kr Lunds universitet 2017: kr 2018: kr 2019: kr 2020: kr Totalt: kr 3 (4)

Forskningspropositionen 2016/17:50 Kunskap i samverkan

Forskningspropositionen 2016/17:50 Kunskap i samverkan Forskningspropositionen 2016/17:50 Kunskap i samverkan KSLA 2016-12-09 Ingrid Petersson Generaldirektör Formas Formas Forskningsrådet för hållbar utveckling Miljö Areella näringar Samhällsbyggnad Vetenskaplig

Läs mer

Resultatet av forsknings- och innovationspropositionen och FoIstrategin för en En biobaserad samhällsekonomi

Resultatet av forsknings- och innovationspropositionen och FoIstrategin för en En biobaserad samhällsekonomi Resultatet av forsknings- och innovationspropositionen och FoIstrategin för en En biobaserad samhällsekonomi Anna Ledin, huvudsekreterare Forskningsrådet Formas Regeringsuppdrag: Forsknings- och innovationsstrategi

Läs mer

EN HÅLLBAR OCH KONKURRENSKRAFTIG LIVSMEDELSSEKTOR GENOM HÖGKVALITATIV FORSKNING, UTVECKLING OCH INNOVATION FORMAS UNDERLAG TILL SVERIGES

EN HÅLLBAR OCH KONKURRENSKRAFTIG LIVSMEDELSSEKTOR GENOM HÖGKVALITATIV FORSKNING, UTVECKLING OCH INNOVATION FORMAS UNDERLAG TILL SVERIGES EN HÅLLBAR OCH KONKURRENSKRAFTIG LIVSMEDELSSEKTOR GENOM HÖGKVALITATIV FORSKNING, UTVECKLING OCH INNOVATION FORMAS UNDERLAG TILL SVERIGES LIVSMEDELSSTRATEGI En hållbar och konkurrenskraftig livsmedelssektor

Läs mer

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster Regeringsbeslut I:5 2015-02-12 M2015/772/Nm Miljö- och energidepartementet Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Box 1206 111 82 STOCKHOLM Uppdrag att göra en analys av forskning

Läs mer

Utlysning av projektmedel

Utlysning av projektmedel Utlysning av projektmedel Effektiva och hållbara produktionssystem inom vattenbruk och jord-och trädgårdsbruk Finansiärer Formas, Mistra och Lantmännens forskningsstiftelse Utlyst belopp Särskilda villkor

Läs mer

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen Den nationella innovationsstrategin Horisont 2020 och innovationsstrategin kan de stärka varandra? 4 september 2013 Per Engström Lena Svendsen Global Innovation Index 2013 Sverige i världen Global Competitiveness

Läs mer

Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet

Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet Diarienr 2014-007361 Utlysningsbeskrivning strategiska innovationsagendor Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet 2015-09-21 2015-11-12 Beslutsdatum 2015-09-18

Läs mer

BETSLIVVÄLFÄRD HÄLSAARBET

BETSLIVVÄLFÄRD HÄLSAARBET STRATEGISK AGENDA 2015 2018 1 2 HÄLSAAR BETSLIVVÄLFÄRD HÄLSAARBET IVVÄLFÄRDHÄ VHÄLSAVÄ BETS S Vision och strategier för Fortes verksamhet inom hälsa, arbets liv och välfärd 2015 2018 Forte arbetar på uppdrag

Läs mer

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet Regeringsbeslut 1:3 REGERINGEN 2012-02-16 U2012/907/F Utbildningsdepartementet Enligt sändlista r VETENSKAPSRÅDET Ink 2012-03- 1 3 ^ELAIL^2M0_Z_±!( Handl: ^jöhux A yr// Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska

Läs mer

Fallstudier inom Formas ansvarsområde

Fallstudier inom Formas ansvarsområde Fallstudier inom Formas ansvarsområde Formas uppdrag inom analys och utvärdering Regeringen uppdrar Formas att: utvärdera den forskning och utveckling som rådet har fördelat medel till, i utvärderingen

Läs mer

Forskningsfinansiering i Sverige. Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova

Forskningsfinansiering i Sverige. Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova Forskningsfinansiering i Sverige Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova Vetenskapsrådet Vetenskapsrådet är den stora grundforskningsmyndigheten med tre ämnesråd;

Läs mer

De gröna frågorna i årets forskningsproposition

De gröna frågorna i årets forskningsproposition De gröna frågorna i årets forskningsproposition Kopplingen till det nationella skogsprogrammet (och Skogforsk) Göran Örlander, ordförande, Skogforsk Kort om Skogforsk Skogsbruket och staten i samverkan

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende anslagen 1:24 och 1:25 inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende anslagen 1:24 och 1:25 inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Regeringsbeslut IV 7 Näringsdepartementet 2016-12-20 N2016/08017/SUN N2016/07690/KLS (delvis) N2016/06636/SUN m.fl. Se bilaga 1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Box 1206

Läs mer

BESÖKSNÄRINGENS FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSAGENDA

BESÖKSNÄRINGENS FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSAGENDA BESÖKSNÄRINGENS FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1/ REKOMMENDERADE NYCKELINITIATIV 3 2/ UTGÅNGSPUNKT OCH SYFTE 4 3/ VISION OCH MÅL 5 4/ BESÖKSNÄRINGENS BIDRAG TILL INNOVATION OCH SAMHÄLLSUTVECKLING

Läs mer

maximalt 45 miljoner kronor. Minst 10 % av programmets sammanlagda budget.

maximalt 45 miljoner kronor. Minst 10 % av programmets sammanlagda budget. 21 september 2016 Hållbar konsumtion Utlysning av medel till ett forskningsprogram Reviderad 2016-09-26 Programmets förväntade budget Mistras finansiella bidrag Sammanlagt 50 miljoner kronor under fyra

Läs mer

Urban Food och Urban Health, Erik Fahlbeck Vicerektor SLU

Urban Food och Urban Health, Erik Fahlbeck Vicerektor SLU v Urban Food och Urban Health, 2017-02-15 Erik Fahlbeck Vicerektor SLU Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Läs mer

Betänkandet Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43)

Betänkandet Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43) YTTRANDE Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Datum: 2015-10-10 Vårt diarienummer: 2015-1755 Ert diarienummer: M2015/1539/S Betänkandet Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43) Sammanfattning

Läs mer

Formas Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande

Formas Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Formas Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Elisabet Göransson 2012-03-26 Om Formas Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande har till uppgift att främja

Läs mer

Syfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning

Syfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning utlysning 2008 Bakgrund I internationella jämförelser intar den svenska vården ofta en ledande position; den har tillgång till unika register och system, är förhållandevis väl utbyggd, jämlik och skapar

Läs mer

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram http:///framtidenslantbruk framtidenslantbruk@slu.se Jordbruks- och trädgårdskonferens 3 marts 2011 Disposition

Läs mer

Välkommen till politikerforum den 2 oktober.

Välkommen till politikerforum den 2 oktober. Näringsdepartementet Statssekreterare Elisabeth Backteman 2015-09-18 2015-09-29 vers 2 Enligt sändlista Med uppdaterad agenda! Inbjudan och agenda för forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft

Läs mer

Vinnovas arbete med Hållbara Städer. Jenny Sjöblom & Marie Karlsson

Vinnovas arbete med Hållbara Städer. Jenny Sjöblom & Marie Karlsson Vinnovas arbete med Hållbara Städer Jenny Sjöblom & Marie Karlsson System Transition General conditions Landscape Global challenges Socio-Technical Regime Paradigm Transition Marklund,G (based on Geels,

Läs mer

VINNOVAs roll i strukturfonderna. Koordinerande myndighet/dialogpartner vad gäller FoI

VINNOVAs roll i strukturfonderna. Koordinerande myndighet/dialogpartner vad gäller FoI VINNOVAs roll i strukturfonderna Koordinerande myndighet/dialogpartner vad gäller FoI Uppdrag: Nationella programmet Regeringen uppdrar åt Tillväxtverket, Energimyndigheten och Verket för innovationssystem

Läs mer

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram Oktober 2011 En värld i förändring Stora utmaningar för hållbar livsmedelsförsörjning och markanvändning, lantbruket

Läs mer

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 VINNOVA Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 Kort om oss Så fördelas pengarna Vad vi erbjuder Vi investerar 2,7 MILJARDER KRONOR varje år i runt 2400 FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSPROJEKT.

Läs mer

Stiftelsen Lantbruksforskning

Stiftelsen Lantbruksforskning Stiftelsen Lantbruksforskning Mera nytta- lantbruk ska vara lönsamt! -nytt forskningsprogram med 4 fokusområden -ny ansöknings- och beredningsmodell Lena Strålsjö 2014-05-19 lena.stralsjo@lantbruksforskning.se

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Landsbygdsdepartementet, om Biobaserad samhällsekonomi och förväntningar

Landsbygdsdepartementet, om Biobaserad samhällsekonomi och förväntningar , om Biobaserad samhällsekonomi och förväntningar Steningevik, 6 februari, 2013 Stefan Källman Biobaserad samhällsekonomi? Nationalekonomi Företagsekonomi Hushållsekonomi Privatekonomi Mikroekonomi Grön

Läs mer

Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3

Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3 Stockholms läns landsting 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Forskning och innovation TJÄNSTE UTLÅTANDE Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3 ISlHLtUB Landstingsstyrelsens

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Endast för egen användning av medlemmar i Advisory Board KFSK

Endast för egen användning av medlemmar i Advisory Board KFSK Endast för egen användning av medlemmar i Advisory Board KFSK Utlysningen Forskningsprop 2012 och Regleringsbrev 2013, 2014, 2015 1. 100 miljoner kronor förstärkning till forskning om hållbart samhällsbyggande

Läs mer

Strategiskt innovationsområde inom BIM och GIS

Strategiskt innovationsområde inom BIM och GIS Strategiskt innovationsområde inom BIM och GIS Olle Samuelson IQ Samhällsbyggnad/OpenBIM Pontus Bengtson WSP/OpenBIM IQ Samhällsbyggnads roll och verksamhet Neutral nod och katalysator för sektorsövergripande

Läs mer

professor professor med. dr professor ST SACO

professor professor med. dr professor ST SACO FORSKNINGSRÅDET FÖR MIUÖ, AREELLA NÄRINGAR OCH SAMHÄLLSBYGANDE PROTOKOLL NR 35 Sammanträdesdatum -06-17 Sammanträde med forskarrådet vid Formas Närvarande: Ledamöter Liljelund, Lars-Erik Annerberg, Rolf

Läs mer

Politiska initiativ med bäring på bioekonomi KSLA 12 dec

Politiska initiativ med bäring på bioekonomi KSLA 12 dec Politiska initiativ med bäring på bioekonomi KSLA 12 dec Christina Nordin Avdelningschef Fossilfritt Sverige! Samverkansprogrammet cirkulär och biobaserad ekonomi Nationella skogprogrammet Smart industri

Läs mer

Kommittédirektiv. En kommission för jämlik hälsa. Dir. 2015:60. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015

Kommittédirektiv. En kommission för jämlik hälsa. Dir. 2015:60. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015 Kommittédirektiv En kommission för jämlik hälsa Dir. 2015:60 Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015 Sammanfattning En kommitté en kommission för jämlik hälsa ska lämna förslag som kan bidra till

Läs mer

Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå

Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå Sida 1 (8) UTLYSNING Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering till utveckling av utbildningsprogram

Läs mer

Forsknings- och innovationsstrategi för en biobaserad samhällsekonomi

Forsknings- och innovationsstrategi för en biobaserad samhällsekonomi Forsknings- och innovationsstrategi för en biobaserad samhällsekonomi Jan Svensson, Formas 2013-01-24 Regeringsuppdraget En nationell strategi för utveckling av en biobaserad samhällsekonomi samt föreslå

Läs mer

En hållbar innovativ livsmedelskedja som möter framtidens behov

En hållbar innovativ livsmedelskedja som möter framtidens behov 2013-04-09 Utlysning En hållbar innovativ livsmedelskedja som möter framtidens behov Projektform B: Utveckling och realisering En utlysning inom forskningsprogrammet TvärLivs. 1 Inledning Livsmedelsbranschens

Läs mer

Planeringsbidrag till små och medelstora företag för ansökan till Horisont 2020

Planeringsbidrag till små och medelstora företag för ansökan till Horisont 2020 UTLYSNING 1 (5) Datum Diarienummer 2014-01-01 2013-05607 Reviderad 2014-06-16 Planeringsbidrag till små och medelstora företag för ansökan till Horisont 2020 1 Utlysningens omfattning VINNOVA är Sveriges

Läs mer

Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation

Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation vinnova INFORMATION Vi 2013:20 Programöversikt 2014 Stöd till forskning och innovation Program och utlysningar 2014 VINNOVA driver program för att stärka innovationskraften i Sverige. Programmen har olika

Läs mer

Uppdrag att genomföra åtgärder inom ramen för livsmedelsstrategin

Uppdrag att genomföra åtgärder inom ramen för livsmedelsstrategin Regeringsbeslut IV 2 2017-02-09 N2017/01028/SUN Näringsdepartementet Livsmedelsverket 751 26 Uppsala m.fl. Uppdrag att genomföra åtgärder inom ramen för livsmedelsstrategin Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

Kompetenscentrum nytt program för långsiktig forskningssamverkan

Kompetenscentrum nytt program för långsiktig forskningssamverkan 1 (5) 150525] Kompetenscentrum nytt program för långsiktig forskningssamverkan VINNOVA startar under hösten ett nytt program för Kompetenscentrum. Syftet med programmet är att skapa nya, internationellt

Läs mer

HÖG 15 - Forskningsprojekt

HÖG 15 - Forskningsprojekt Sida 1 (8) UTLYSNING HÖG 15 - Forskningsprojekt KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering av forskningsprojekt. Forskningsprojekten ska bedrivas i samproduktion

Läs mer

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende 28 RS 2015-09-23 28 DestinationHalland2020 - beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende Projektet syfte är att skapa en attraktiv och innovativ samverkansarena för utveckling av den

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

Svensk forskningsagenda för ekologiskt lantbruk 2013

Svensk forskningsagenda för ekologiskt lantbruk 2013 Svensk forskningsagenda för ekologiskt lantbruk 2013 Forskning om ekologisk produktion Alnarp 6 mars 2013 Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, SLU maria.wivstad@slu.se *

Läs mer

Testbäddar inom hälsooch sjukvård och äldreomsorg 2013

Testbäddar inom hälsooch sjukvård och äldreomsorg 2013 UTLYSNING 1 (10) Datum Diarienummer 2013-02-22 2012-00657 Testbäddar inom hälsooch sjukvård och äldreomsorg 2013 Stärkt konkurrenskraft hos företag samt ökad innovationskraft inom hälso- och sjukvård och

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

Remiss av rapporten "Metoder och kriterier för bedömning av. prestation och kvalitet i lärosätenas samverkan med omgivande samhälle"

Remiss av rapporten Metoder och kriterier för bedömning av. prestation och kvalitet i lärosätenas samverkan med omgivande samhälle Regeringskansliet Remiss 2017-01-31 N2017/00055/IFK Näringsdepartementet Enheten för innovation, forskning och kapitalförsörjning Michael Jacob Remiss av rapporten "Metoder och kriterier för bedömning

Läs mer

Swedish Research Council Formas! Formas arbete med ERA-Net CORE Organic Plus!

Swedish Research Council Formas! Formas arbete med ERA-Net CORE Organic Plus! Swedish Research Council Formas! Formas arbete med ERA-Net CORE Organic Plus! Susanne Johansson!EPOK, SLU 21 november 2013! Formas tre ansvarsområden! Miljön! Areella näringar! Samhällsbyggande! Om Formas!

Läs mer

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd 1(8) Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd Inledning Ansvaret för forskning inom geodataområdet är otydligt definierat. Lantmäteriet ska enligt sin instruktion bedriva utvecklingsverksamhet

Läs mer

Svenska IHP-kommittén 2014

Svenska IHP-kommittén 2014 Svenska IHP-kommittén 2014 Programförklaring IHP står för International Hydrological Programme och är UNESCO:s (United Nations Educational, Scientific, and Cultural Organisation) program för vetenskapligt

Läs mer

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Agenda 1. Länsstyrelsernas uppdrag och verksamhetsområden 2. Samordnarnas nätverksstruktur och arbetsgrupper 3. Redovisning av länsstyrelsernas arbete 4. Exempel

Läs mer

VINNOVA ansökan Innovationsplattform för hållbar stadsutveckling fas 2

VINNOVA ansökan Innovationsplattform för hållbar stadsutveckling fas 2 Dnr Sida 1 (6) 2015-08-30 Handläggare Anna-Karin Stoltz Ehn 08-508 265 68 Till Exploateringsnämnden 2015-09-24 VINNOVA ansökan Innovationsplattform för hållbar stadsutveckling fas 2 Förslag till beslut

Läs mer

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning PM 2015:79 RI (Dnr 138-723/2015) Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.

Läs mer

Kommittédirektiv. Initiativet Fossilfritt Sverige. Dir. 2016:66. Beslut vid regeringssammanträde den 7 juli 2016

Kommittédirektiv. Initiativet Fossilfritt Sverige. Dir. 2016:66. Beslut vid regeringssammanträde den 7 juli 2016 Kommittédirektiv Initiativet Fossilfritt Sverige Dir. 2016:66 Beslut vid regeringssammanträde den 7 juli 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska i rollen som nationell samordnare stödja regeringen

Läs mer

Vilken betydelse har landsbygden för svensk besöksnäring?

Vilken betydelse har landsbygden för svensk besöksnäring? Vilken betydelse har landsbygden för svensk besöksnäring? - Stor! - På vilket sätt? - Besöksnäringsforum - Sammanhållen besöksnäringspolitik Näringsdepartementet Vilken betydelse har landsbygden för svensk

Läs mer

Stärkt samverkan mellan industriforskningsinstitut

Stärkt samverkan mellan industriforskningsinstitut 2006-12-21 Utlysning Stärkt samverkan mellan industriforskningsinstitut och lärosäten 2 1. Inbjudan VINNOVA inbjuder härmed industriforskningsinstitut och lärosäten att inkomma med ansökningar avseende

Läs mer

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT SVENSKA GENDER MANAGEMENT MODELLEN STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT VINNOVA Utmaningsdriven innovation Konkurrenskraftig produktion Gender & Company Ansökan till Projektform B Fiber Optic Valley är en

Läs mer

Internationalisering av medicinsk forskning Initiativ och erfarenheter. Johan Nilsson Koordinator för medicin och hälsa

Internationalisering av medicinsk forskning Initiativ och erfarenheter. Johan Nilsson Koordinator för medicin och hälsa Internationalisering av medicinsk forskning Initiativ och erfarenheter Johan Nilsson Koordinator för medicin och hälsa Snabba fakta om Vetenskapsrådet MILJONER KRONOR Svenska forskningsfinansiärer 2013

Läs mer

Kompletterande verksamhetsplan och anslagsfördelning för 2010 (den 3:e)

Kompletterande verksamhetsplan och anslagsfördelning för 2010 (den 3:e) Sveriges lantbruksuniversitet Styrelsen BESLUT 2009-12-17 Enligt sändlista Dnr SLU 14-1645/09 Exp: 2009-12-18 Kompletterande verksamhetsplan och anslagsfördelning för 2010 (den 3:e) Styrelsen beslutar

Läs mer

Strategiska innovationsprogram

Strategiska innovationsprogram Strategiska innovationsprogram Informationsseminarium 7 april 2016 www.energimyndigheten.se/sio Agenda Inledning Om strategiska innovationsområden Om utlysningen Om strategiska innovationsprogram Vad är

Läs mer

#03 VEM TÄNKER PÅ BESÖKSNÄRINGEN? Kartläggning av forskning och dess finansiering 2013 EN RAPPORT FRÅN

#03 VEM TÄNKER PÅ BESÖKSNÄRINGEN? Kartläggning av forskning och dess finansiering 2013 EN RAPPORT FRÅN #03 VEM TÄNKER PÅ BESÖKSNÄRINGEN? Kartläggning av forskning och dess finansiering 2013 2014 EN RAPPORT FRÅN #03 VEM TÄNKER PÅ BESÖKSNÄRINGEN? Kartläggning av forskning och dess finansiering 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Skolforskningsinstitutets forskningsmedel

Skolforskningsinstitutets forskningsmedel Skolforskningsinstitutets forskningsmedel 2016 2016-03-07 PROMEMORIA 2016-03-07 Lena Adamson Titel Telefon Email Skolforskningsinstitutets forskningsmedel 2016 Skolans och förskolans verksamma ställs dagligen

Läs mer

Kunskap i samverkan. för samhällets utmaningar och ökad konkurrenskraft

Kunskap i samverkan. för samhällets utmaningar och ökad konkurrenskraft Kunskap i samverkan för samhällets utmaningar och ökad konkurrenskraft Vi tappar innovationskraft och andra tar in 0,9 0,8 0,8 0,7 0,7 0,6 0,6 0,5 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Schweiz Sverige

Läs mer

Instruktion för Umeå marina forskningscentrum

Instruktion för Umeå marina forskningscentrum Sid 1 (5) Instruktion för Umeå marina forskningscentrum 1 Namn Umeå marina forskningscentrum (UMF) Umeå Marine Sciences Centre 2 Bakgrund Umeå marina forskningscentrum (UMF) inrättades 1989 vid Umeå universitet,

Läs mer

Arbetsgruppen för social hållbarhet

Arbetsgruppen för social hållbarhet Arbetsgruppen för social hållbarhet 22 augusti Syfte med arbetsgruppens arbete Främja social hållbarhet i Göteborgsregionen Detta sker genom kunskapsspridning, erfarenhetsutbyte och metodutveckling Vad

Läs mer

HÖG 14 - Forskningsprojekt vid nya lärosäten

HÖG 14 - Forskningsprojekt vid nya lärosäten Sida 1 (8) UTLYSNING HÖG 14 - Forskningsprojekt vid nya lärosäten KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya lärosäten att ansöka om finansiering av forskningsprojekt. Forskningsprojekten ska bedrivas i samproduktion

Läs mer

Rektors rapport. 14 december 2016

Rektors rapport. 14 december 2016 Rektors rapport 14 december 2016 Målbild för forskningspolitiken Sverige ska vara ett av världens främsta forskningsoch innovationsländer och en ledande kunskapsnation, där högkvalitativ forskning, högre

Läs mer

Individrörlighet för innovation och samhällsnytta

Individrörlighet för innovation och samhällsnytta UTLYSNING 1 (9) Datum Diarienummer 2016-12-15 2015-05904 Reviderad Individrörlighet för innovation och samhällsnytta En utlysning inom programmet Kunskapstriangeln VERKET FÖR INNOVATIONSSYSTEM - SWEDISH

Läs mer

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna?

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna? Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna? KSLA, 10:e december 2015 Nina Weitz, Research Associate Stockholm Environment Institute (SEI) SEI:s ARBETE MED MÅLEN Syfte? Att främja en

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 1/5 HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 Uppdraget Regeringen gav i april 2016 Havs- och vattenmyndigheten och 84 andra myndigheter i uppdrag 1 att bidra med underlag för Sveriges genomförande

Läs mer

Angående inbjudan att lämna underlag till regeringens forskningspolitik

Angående inbjudan att lämna underlag till regeringens forskningspolitik Ert datum Er beteckning U2015/1662/UH Vår referens David Bendz Regeringskansliet Utbildningsdepartementet Forskningspolitiska enheten Angående inbjudan att lämna underlag till regeringens forskningspolitik

Läs mer

REGERINGEN S2013/3465/PBB S2013/3466/PBB. Uppdrag att upprätta och förvalta en plattform för frågor om hållbar stadsutveckling

REGERINGEN S2013/3465/PBB S2013/3466/PBB. Uppdrag att upprätta och förvalta en plattform för frågor om hållbar stadsutveckling Regeringsbeslut IV:4 REGERINGEN 2014-02-20 S2013/3465/PBB S2013/3466/PBB Socialdepartementet Boverket Box 534 371 23 Karlskrona j S2014/1631/PBB Uppdrag att upprätta och förvalta en plattform för frågor

Läs mer

Instruktion för Umeå marina forskningscentrum

Instruktion för Umeå marina forskningscentrum Sid 1 (5) Instruktion för Umeå marina forskningscentrum 1 Namn Umeå marina forskningscentrum Umeå Marine Sciences Centre 2 Bakgrund UMF inrättades 1989 vid Umeå universitet, samtidigt som motsvarande centra

Läs mer

IQ Samhällsbyggnad - föreningen för innovation och kvalitet inom samhällsbyggandet. Eva Schelin VD

IQ Samhällsbyggnad - föreningen för innovation och kvalitet inom samhällsbyggandet. Eva Schelin VD IQ Samhällsbyggnad - föreningen för innovation och kvalitet inom samhällsbyggandet Eva Schelin VD IQ Samhällsbyggnads medlemmar IQ Samhällsbyggnads roll och verksamhet Neutral nod och katalysator för sektorsövergripande

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (6) Beslutsdatum 2008-04-29 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Stockholm Namn på utlysning: Förprojektering

Läs mer

Vinnovas satsningar på livsmedel. Lena Eckerdal Rimsten avd Hälsa

Vinnovas satsningar på livsmedel. Lena Eckerdal Rimsten avd Hälsa Vinnovas satsningar på livsmedel Lena Eckerdal Rimsten avd Hälsa Vinnova 200 anställda Stockholm, Bryssel och Silicon Valley Myndighet under Näringsdepartementet Tre roller Investeringar i forskning och

Läs mer

Så jobbar vi för forskningsmedel till energieffektiva byggnader i EU. E2B2s årskonferens 29 jan 2015 Johan Skarendahl, Kristina Mjörnell

Så jobbar vi för forskningsmedel till energieffektiva byggnader i EU. E2B2s årskonferens 29 jan 2015 Johan Skarendahl, Kristina Mjörnell Så jobbar vi för forskningsmedel till energieffektiva byggnader i EU E2B2s årskonferens 29 jan 2015 Johan Skarendahl, Kristina Mjörnell Hela Horizon 2020, blåmarkerat=samhällsbyggnadsrelevant Excellent

Läs mer

Resebidrag för internationellt konsortiebyggande

Resebidrag för internationellt konsortiebyggande UTLYSNING 1 (5) Datum Diarienummer 2017-01-31 2017-05261 Reviderad [Datum för revidering] Resebidrag för internationellt konsortiebyggande En utlysning inom programmet för ökad EU-samverkan VERKET FÖR

Läs mer

Agenda I riktning mot en hållbar välfärd. Kortversion av nulägesbeskrivning och förslag till handlingsplan

Agenda I riktning mot en hållbar välfärd. Kortversion av nulägesbeskrivning och förslag till handlingsplan Agenda 2030 I riktning mot en hållbar välfärd Kortversion av nulägesbeskrivning och förslag till handlingsplan Agenda 2030 kräver en samhällsomställning där hållbar utveckling är ett övergripande mål för

Läs mer

Samhällsentreprenörskap och sociala innovationer i region Jönköpings län

Samhällsentreprenörskap och sociala innovationer i region Jönköpings län Tjänsteskrivelse 2015-03-25 Regionledningskontoret Nämnden för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet Samhällsentreprenörskap och sociala innovationer i region Jönköpings län Förslag till beslut Samhällsentreprenörskap

Läs mer

KLIMAT 2006 Mätteknik och sensorer

KLIMAT 2006 Mätteknik och sensorer 1 2006-05-31 Utlysning KLIMAT 2006 Mätteknik och sensorer 2 1. Inbjudan VINNOVA inbjuder härmed svenska universitet, högskolor, och forskningsinstitut att inkomma med ansökan om finansiering av projekt

Läs mer

Östersjöstrategin, strukturfonder, miljö och tillväxt

Östersjöstrategin, strukturfonder, miljö och tillväxt Östersjöstrategin, strukturfonder, miljö och tillväxt Björne Hegefeldt Tillväxtverket 1 Östersjöstrategin i Sverige Vad är det? Vad gör vi? 2 Varför Östersjöregionen? Gemensamma utmaningar kring miljö,

Läs mer

Policy för hållbar utveckling

Policy för hållbar utveckling KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Strömbäck Caroline Vidmark Hannes Datum 2017-02-28 Diarienummer KSN-2017-0052 Kommunstyrelsen Policy för hållbar utveckling Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Regeringens vattenarbete nationellt och internationellt

Regeringens vattenarbete nationellt och internationellt Regeringens vattenarbete nationellt och internationellt Lisa Emelia Svensson Havs- och vattenambassadör @EmeliaLisa Diskussionspunkter Vatten - en internationell utblick Nationellt och EU perspektiv Dricksvattenutredningen

Läs mer

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om Arktis, antagna av rådet den 20 juni 2016.

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om Arktis, antagna av rådet den 20 juni 2016. Europeiska unionens råd Bryssel den 20 juni 2016 (OR. en) 10400/16 COEST 166 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 20 juni 2016 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 10172/1/16 REV 1 Ärende:

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar Vetenskapsrådet Box 1035 101 38 Stockholm Skrivelse diarienummer 5.1-2015-5959 2015-04-29 Till Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Näringsdepartementet Socialdepartementet Utbildningsdepartementet

Läs mer

Vattenvisionen så tar vi tillsammans nästa steg Daniel Hellström, Svenskt Vatten

Vattenvisionen så tar vi tillsammans nästa steg Daniel Hellström, Svenskt Vatten Vattenvisionen så tar vi tillsammans nästa steg Daniel Hellström, Svenskt Vatten Fortsatt arbete med Vattenvisionen: Nationell påverkansplattform för Horisont 2020 SIO ansökan Varför en Vattenplattform?

Läs mer

Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012

Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012 Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012 Christer Christensen Regional Tillväxt Näringsdepartementet Jobb och konkurrenskraft Sverige i topp i många mätningar

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling. Dir. 2016:18. Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016

Kommittédirektiv. Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling. Dir. 2016:18. Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016 Kommittédirektiv Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling Dir. 2016:18 Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016 Sammanfattning Regeringens ambition är att Sverige ska vara ledande i genomförandet

Läs mer

KSLA utlyser för femte året internationella gästprofessurer Wallenbergprofessurerna inom de gröna näringarna.

KSLA utlyser för femte året internationella gästprofessurer Wallenbergprofessurerna inom de gröna näringarna. Fredrik Hamrin FS 1.6.6-84-17 Från: Keiko Blesserholt Skickat: den 13 januari 2017 11:24 Till: Rektor Umeå universitet Ämne: KSLA utlyser för femte året internationella gästprofessurer

Läs mer

Hållbar produktutveckling Om cykelturimens betydelse för besöksnäringens utveckling. Cykelkonferensen 2017 i Jönköping

Hållbar produktutveckling Om cykelturimens betydelse för besöksnäringens utveckling. Cykelkonferensen 2017 i Jönköping Hållbar produktutveckling 2016-19 Om cykelturimens betydelse för besöksnäringens utveckling Cykelkonferensen 2017 i Jönköping Källa: Arena för Tillväxt Besöksnäringen bygger på samverkan mellan aktörer

Läs mer

Kick-off för Smart Built Environment. Emma Gretzer Forskningsrådet för hållbar utveckling - Formas

Kick-off för Smart Built Environment. Emma Gretzer Forskningsrådet för hållbar utveckling - Formas Kick-off för Smart Built Environment Emma Gretzer Forskningsrådet för hållbar utveckling - Formas Formas - forskningsrådet för hållbar utveckling Forskning och utveckling i samverkan mellan akademi, näringsliv,

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer