Sammanfattning. Översiktsplan för centrum med Sjögatan och Järvedsstranden. Antagen av kommunfullmäktige 20 juni 2005.

Transkript

1 centrum Sjögatan och Järvedsstranden

2 2

3 Sammanfattning Översiktsplan för centrum med Sjögatan och Järvedsstranden. Antagen av kommunfullmäktige 20 juni Vision för utvecklingen av centrum: Örnsköldsviks centrum attraktiv mötesplats i Höga Kusten Översiktsplanens syften är bl.a. att ge underlag för en diskussion om stadscentrums utveckling, att ge riktlinjer för hur kommunen vill utveckla stadscentrum samt att redovisa åtgärder som kommunen avser vidta. Sett i ett längre perspektiv pågår stora förändringar i Örnsköldsviks centrum. I Inre hamnen har Arken och högskolan byggts ut och kajen har blivit allmänhetens. Gästhamnen och restauranger i magasinen ger mer folk till området. Ett nytt bostadskvarter och en ny arena uppförs vid fjärden. Paradisbadet har byggts ut med turistinformation och restaurang. Botniabanan byggs och om några år finns ett nytt resecentrum med järnvägs- och bussstation vid Järnvägsgatans slut. Då frigörs busstationstomten för annat utnyttjande. Den kommunala hamnverksamheten och godsbangården flyttas från centrum vilket frigör mark för nya verksamheter. En omfattande omvandling av Domusgallerian har påbörjats. Allmänna mål som prioriteras bevara värdefulla kulturmiljöer behålla skala och kvartersuppbyggnad ta vara på centrums kontakt med fjärden och bergen stadsmässighet bra tillgänglighet tryggt och hälsosamt centrum en grön stad attraktivt utbud av handel och kultur ökat och varierat bostadsutbud Den offentliga miljön Konst eller åtgärder med konstnärlig medverkan ska utgöra ett påtagligt inslag vid utvecklingen av den offentliga miljön. En plan för konsten i den offentliga miljön i centrum bör upprättas. Varje träd som tas bort bör ersättas med minst ett nytt. Ett mål är att gångstråket från Stora torget till resecentrum (Järnvägsgatan-Torggatan) ska vara förbättrat till Vidare att kaj- och strandpromenaden från Arken till Järved är utbyggd.

4 Kulturmiljöer Riktlinjer föreslås som värnar om kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer i staden. Rådhusbyggnaden, Museibyggnaden och Kulturfabriken ska bevaras och användas för verksamheter som är förenliga med bevarandet. Bostäder Målet är att det år 2010 har byggts minst 100 nya bostäder i centrum utan att antalet lediga bostäder påtagligt har ökat. På kartan visas tomter/kvarter där nya bostäder föreslås. Trafik Gång- och cykeltrafik samt busstrafik prioriteras inom sökarringen på biltrafikens bekostnad. Strandgatans korsningar ska utredas för säkrare lösningar. Arbetet med att få in Åsbergstunneln (E4) i Vägverkets investeringsplan prioriteras. Parkering Målet är att vi ska ha minst samma antal allmänna p-platser år 2010 som vi har idag. Vidare att vi då har byggt en ny, större parkeringsanläggning i centrum. Luftkvalitet Målet är att uppnå de nivåer för god luftkvalitet som länsstyrelsen ställt upp för år Samlade parkeringslösningar är viktiga för att minska sökandet efter parkering och därmed utsläppen. Den viktigaste åtgärden för en långsiktig förbättring av luftkvalitén i centrum är att flytta E4 utanför staden. Friluftsbad Någon större, allmän badplats bedöms inte möjlig att anlägga vid Örnsköldsviksfjärden. Järvedsborna ges möjlighet att i samråd med kommunen ordna enkel badplats på Järvedsstranden. Hamnplanen Hamnplanen ska kunna användas för större arrangemang, typ Hamnfesten. Större delen av hamnplanen behålls därför som en öppen yta, som normalt används för parkering. Fortsatt utbyggnad av bostäder föreslås i östra delen. Längs vattnet ska ett promenadstråk ordnas. Kajens karaktär av industrikaj behålls och de båda hamnkranarna från Järveds mekaniska bevaras. Det ska vara möjligt att ta emot fartyg vid en del av kajen. Målet är att hamnplanen med kajpromenad är iordningställd till 2010.

5 Industrikvarteren kring Viktoriaesplanaden och Sjögatan. Långsiktigt bör områdena utvecklas att bli en del av centrum med handel, kontor och eventuellt också bostäder. Verksamheter som är farliga/störande ska inte medges i området. Ökade krav ska ställas på utformning av byggnader, parkering, utfarter m.m. Området längst i söder vid Sjögatan med reningsverk och cisterner kan på grund av sitt läge på mycket lång sikt vara intressant för omvandling till bostäder m.m. Industrikvarteren kring Viktoriaesplanaden och Sjögatan Långsiktigt bör områdena utvecklas att bli en del av centrum med handel, kontor och eventuellt också bostäder. Verksamheter som är farliga/störande ska inte medges i området. Ökade krav ska ställas på utformning av byggnader, parkering, utfarter m.m. Området längst i söder vid Sjögatan med reningsverk och cisterner kan på grund av sitt läge på mycket lång sikt vara intressant för omvandling till bostäder m.m. Järvedsstranden Det gamla industriområdet bebyggs med bostäder. Ett enkelt bad bör kunna anläggas. Bangården och saltmagasinen Bangårdsområdet reserveras för framtida stadsutbyggnad. Exponering mot stadscentrum ställer höga krav på utformning. Saltmagasinen kan ersättas med nya byggnader. Varvsberget En samlad utredning (översiktsplan) om hur Varvsberget kan användas och utvecklas bör tas fram. Vidare bör göras en plan för all belysning på Varvsbergets sluttning mot staden med Botniabanan, resecentrum med parkering, hoppbackarna, effektbelysning m.m.

6 2

7 1 FÖRORD År 2005 pågår stora förändringar i Örnsköldsviks centrum. Vi har med Arken, gästhamnen och flyttningen av hamnverksamheten fått tillbaka den fina kontakten mellan staden och fjärden. Botniabanan med resecentrum, en ny arena, en ny galleria och nya bostäder kommer att ge mer liv och förändra staden i positiv riktning. På sikt kommer vi att kunna flytta ut den störande E4-trafiken och utveckla delar av angränsande industriområden till handels- och bostadsområden. Alla dessa förändringar kräver en långsiktig och övergripande planering för att resultatet ska bli bra. Centrum blir dock aldrig färdigt utveckling och nya initiativ är viktiga för att staden ska förbli attraktiv. Planeringen ska därför medge förändringar så länge de bidrar till en bra helhet. Bangårdsområdet och busstationsområdet är exempel på spännande områden där vi är öppna för nya initiativ för framtiden. Vi ska också vara uppmärksamma på hur miljön förändras i centrum. Buller och dålig luft får inte bli hämmande för utvecklingen. Trivsel, trygghet och kvaliteterna i den byggda miljön är viktiga att värna om för att staden ska förbli en attraktiv mötesplats i Höga Kusten. Vi vill ha en hållbar utveckling som också tar hänsyn till oskyddade trafikanter och ökar mångfalden. Med denna centrumplan, som är en del av kommunens samlade översiktsplan, har vi ett bra underlag för att ta initiativ till förändringar och för att kunna bedöma lämpligheten av enskilda projekt. Planen pekar ut en riktning men ger också en handlingsfrihet för framtiden. Örnsköldsvik i augusti 2005 Elvy Söderström

8 2

9 3 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING FÖRORD...1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING...3 STADEN ÖRNSKÖLDSVIK INLEDNING Cesam Förutsättningar Varför översiktsplan? Planområdets avgränsning Samband med annan planering Program för planarbetet Tidshorisont och genomförande Uppföljning och utvärdering VISION OCH MÅL Visionen Målen OMVÄRLDSFRÅGOR ATT DISKUTERA Befolkningsutveckling Allt fler äldre Örnsköldsvik i regionen Botniabanan byggs Turismen utvecklas Handeln förändras LOKALA FRÅGOR Kulturmiljön Den offentliga miljön Storgatan och Stora Torget Biltrafik E4 flyttas utanför centrum Parkering Friluftsbad Festplats, scen, bollplaner m.m Kulturlokaler Bostäder Promenadstråk Övriga frågor OMRÅDEN Hamnplanen Östra industriområdet och Framnäsudden Strandparken Sjögatan Järveds strand Bangårdsområdet och saltmagasinen Busstationstomten Smedjebacken MILJÖ- OCH RISKFAKTORER Buller Luftkvalitet Vattenkvalitet i fjärden Markföroreningar Säkerhetsfrågor...66

10 4 7. GRUNDDRAGEN I MARK- OCH VATTENANVÄNDNINGEN...67 BILAGOR 1. Kulturhistoriska värden i centrum 2. Kulturhistoriska värden på Järveds strand 3. Gällande riktlinjer för centrum 4. Bedömning av centrum 5. Luftkvalitet 6. Trygghet och säkerhet i hamnområdet, handlingsplan 7. Central badplats, PM 8. Samrådsredogörelse 9. Länsstyrelsens granskningsyttrande 10. Utlåtande från kommunledningskontoret efter utställning 11. Protokoll från kommunfullmäktiges antagande 20 juni Karta: Grunddragen i mark- och vattenanvändningen Fotografier och kartor: Thomas Lundgren och Håkan Heldner

11 5 Staden Örnsköldsvik Ett försök att beskriva staden från olika utgångspunkter. Stadens själ En stad måste ha en identitet och en karaktär. Känslan av tillhörighet och samhörighet grundas på detta hos dem som bor och vistas i staden och nyttjar dess funktioner. Denna identitet och karaktär byggs upp av en rad faktorer. Vissa saker skapar en identitet utåt. Idag är det MoDo Hockey som spelar den främsta rollen för Örnsköldsvik. Förr spelade backhoppningen samma roll och genom Hägglunds och MoDo var Örnsköldsvik känd som industristad. Kanske kan Världsarvet ge grunden till att Örnsköldsvik identifieras som Högakusten-staden. Mycket av identiteten har traditionellt manlig karaktär såsom sport och industri och det är naturligtvis önskvärt att detta kan breddas. Men också en identitet inåt en egen identitet måste finnas. Detta skapas med ökade kunskaper om staden och hur den har vuxit fram och hur man vill att framtiden ska se ut. En viktig roll spelar nyckel-symboler som man kan relatera dessa kunskaper till, som t ex hamnkranarna, hoppbacken och Arken.

12 6 Det är dock inte bara nyckelsymbolerna som spelar roll. Hanteringen av hela den fysiska miljön har stor betydelse för den levda miljön. Detta genom att alla byggnader och anläggningar fungerar som ikoner för en bakomliggande historia, en historia om levnadsöden, händelser, värderingar, mål och strävanden som man har haft och har. Allt skapar en förklarande bild av hur vi kommit hit där vi nu är och vart vi strävar. God bebyggd miljö och attraktiv kommun är målsättningar som inte går att uppnå utan omsorg om de värden som skapar bygdens och stadens själ. Som en del i strategin för samhällsutvecklingen kan en levande kunskap om och respekt för, kulturarvet tjäna. Stadens funktion Stadskärnan har många funktioner som är viktiga för hela kommunens befolkning. Många pendlar in till arbete och utbildning i stadskärnan. Här finns mycket service, myndigheter mm som vänder sig till alla kommunmedborgare. Centrum ska vara tillgängligt för alla. Det finns anledning att betona denna roll som centrum har, att det ska betjäna alla kommunmedborgare, oavsett om man bor i staden, i förorten eller på landsbygden. Ursprunget till centrum är ju att det var en plats där alla kunde samlas för att byta varor, uträtta ärenden, möta människor mm. Den rollen är viktig att behålla. Därför krävs god tillgänglighet till centrum. Ofta framförs i debatten att anläggningar ska läggas utanför centrum för att minska belastningen på centrum eller för att det ska vara lätt att nå med bil. Eller att andra orter eller kommundelar också ska få del av utbudet. Men då missar Storgatan,gågatan

13 man poängen med centrum. Hit är det lättast att ta sig för alla som inte har tillgång till bil. Här kan man samordna flera ärenden vid ett tillfälle. För besökare/kunder är det sammantaget den mest effektiva lösningen att samla besöksintensiva verksamheter i ett centrum. Det är dessutom angeläget för att vidmakthålla och förbättra centrums attraktivitet. En uppfattning som ofta kommer fram är att vi måste få centrum mer levande, dvs mer folk på gatorna. Det är endast under viss affärstid och vid speciella arrangemang som det är mycket folk i stan. Då lever centrum. Men kvällstid och på helger är det normalt få människor i stan. Är det en viktig fråga och vad kan vi i så fall göra för att förändra detta? Längre öppethållande ger endast marginell effekt. Fler bostäder är bra, men det ger ändå bara ett begränsat tillskott. Det som krävs är troligen fler näringsställen, pubar, bio och dylikt samt en ändrad attityd hos öviksborna. De långa avstånden att gå eller cykla till centrum verkar säkert hämmande för viljan att göra besök i centrum på kvällar och helger. Det gör säkert också det utbredda villaboendet, den goda tillgången till fritidshus och den vackra, spännande och besöksvänliga naturen inom räckhåll. Att andelen ungdomar i kommunen är relativt liten är förstås också en nackdel. Affärscentrum är koncentrerat till ett fåtal gator. För framtiden kan vi knappast räkna med att detta kommer att förändras. Snarare kan vi förvänta ännu effektivare utnyttjande av affärsytorna och därmed en ytterligare koncentration av affärscentrum. För att behålla attraktiviteten är det troligen viktigt att behålla ett sammanhållet affärscentrum och inte sprida butiker och aktiviteter på för många gator och givetvis inte utanför centrum. Det krävs en kritisk massa, ett sammanhållet A-läge, för att centrum ska upplevas som intressant för nya etableringar. 7

14 8 Den planerade nya Gallerian vid Domus/Posten skulle enligt den tillfrågade experten medföra en förstärkning av centrum och totalt sett ökad omsättning i centrum. Förhoppningsvis kommer nya arbetsplater i Inre hamnen tillsammans med den nya målpunkten resecentrum att bli en förstärkning av köpcentrum och inte en utglesning. Stadscentrum är attraktivt som bostadsområde. De närmaste decennierna kommer andelen pensionärer att öka. Önskemålet att flytta till en attraktiv bostad i centrum kan förväntas öka. Kravet på bostad med hiss kommer med all sannolikhet att öka. Stadscentrum och särskilt Inre hamnen är intressant för etablering av tjänsteföretag. Det kommer att förstärkas med Botniabanan. Det är viktigt att ta vara på detta och ha en hög profil när det gäller kvalitet i stadsmiljö och byggnader. Tillgängligheten till centrum är viktig. De flesta kommer till centrum med bil. Det finns idag tillräckligt med allmänna bilplatser i centrum, men de är spridda på många små anläggningar och ströplatser. Större, samlade p-anläggningar ger bättre tillgänglighet och markutnyttjande och bättre möjlighet att informera om p-tillgången. Å andra sidan är småskaligheten en fördel för stadsbilden. Andelen bussresenärer är generellt låg i Örnsköldsvik. Nuvarande busslinjesystem ger, trots det sämre underlaget, en effektiv trafik. Några stora förändringar kan inte förväntas. Stadens struktur Örnsköldsvik har ett relativt litet centrum. Örnsköldsviks församling, som är det centrala området och som nog upplevs som själva staden, har ca 9000 invånare. Då ingår Åsdalen, Valhallaområdet och Sörliden. Tar vi rutnätsstaden mellan sjukhuset och fjärden så bor där ca 3000 invånare. I själva stadskärnan innanför sökarringen bor bara ca 500 och där finns ca 2000 jobb. Den sammanhängande stadsbygden, centralorten, har ca invånare på en relativt stor yta. Hela omlandet, som i princip omfattar hela kommunen och möjligen delar av Docksta-Ullånger, har drygt invånare. Vi har alltså ett litet, koncentrerat centrum med få boende men relativt många arbetande och många besöksmål. Bara några tusen människor har gångavstånd till stadskärnan och även cykelavstånden är stora. Övriga som bor i centralorten och på landsbygden bor relativt glest. Det innebär generellt ogynnsamma förutsättningar för kollektivtrafik och en hög grad av bilberoende. Centralorten ligger i ett vackert landskap med mycket berg och mycket vatten. Från centrum går bebyggda stråk ut mot omgivande stadsdelar: Domsjö, Själevad, Gullänget, Arnäsvall och Järved-Bodum. Det kuperade landskapet ger goda förut-

15 9 sättningar för trevliga bostadsmiljöer med närhet till naturen och vackra utsikter. I kustområdet närmast centralorten finns många områden med fritidshus som är attraktiva för åretruntboende och som successivt omvandlas. Den kommersiella och offentliga servicen är koncentrerad till centrumområdet/stadskärnan. Mindre stadsdelscentrum kan man säga finns i Domsjöområdet, Själevad och Gullänget. Enstaka butiker finns på ytterligare några ställen. Något externt köpcentrum av betydelse finns egentligen inte, även om det finns några lågprisbutiker och enstaka varuhus med ett mindre antal butiker i halvexterna lägen. Stadsbild Rutnätsstaden har ett vackert läge vid Örnsköldsviksfjärden med omgivande berg. Karaktäristiska är de utsikter mot berg eller vatten man får från de raka gatorna. Det är relativt lite parkmark inom rutnätsstaden men det kompenseras delvis av de omgivande bergen och skogarna. Bebyggelsen är blandad med olika stilar från 1800-talets mitt fram till idag. Ovanför kyrkan finns några homogena kvarter. Nedanför kyrkan har under åren rivits, byggts om och kompletterats så att det är svårt att finna något tydligt mönster utöver det rutnät som gatorna ger. Bebyggelsen längs Storgatan utgör dock en relativt samlad miljö liksom delvis Östra kvarteren. Hushöjderna varierar liksom former och material. Några områden domineras av äldre trähus. Trots många rivningar har nog Örnsköldsvik fortfarande karaktär av trähusstad. Kontakten med vattnet är viktig. Med Arken och gästhamnen fick stadskärnan bättre kontakt med fjärden. Området i Inre hamnen blev ett nytt vardagsrum för centrumbesökarna. Det är viktigt att utveckla detta vidare längs kajerna.

16 10 Utsikten mot fjärden är också en viktig kvalitet. Ju fler bostäder och lokaler som kan få utsikt över vattnet, desto bättre. Kan vi bygga mer bostäder i höjdlägen med utsikt över fjärden? Centrum har en begränsad yta. Det kan för bilisten upplevas som trångt. Samtidigt är det viktigt med täthet, att få uppleva en stadskänsla. Det är därför angeläget att vi utnyttjar marken väl. ÖRNSKÖLDSVIK i oktober 2003 Tommy Dickens, Sven Nordström m fl

17 11 1. Inledning Sett i ett längre perspektiv pågår stora förändringar i Örnsköldsviks centrum. I Inre hamnen har Arken och högskolan byggts ut och kajen har blivit allmänhetens. Gästhamnen och restauranger i magasinen ger mer folk till området. År 2004/2005 pågår många aktiviteter. Ett nytt bostadskvarter och en ny arena uppförs i hamnområdet. Paradisbadet byggs ut med bl.a. turistinformation. Botniabanan byggs och om några år finns ett nytt resecentrum med järnvägs- och bussstation vid Järnvägsgatans slut. Då frigörs busstationstomten för annat utnyttjande. Den kommunala hamnverksamheten och godsbangården ska flyttas från centrum vilket öppnar hamnområdet för allmänheten och frigör mark för nya verksamheter. Kring Storgatan och Stora torget har dock inga större förändringar skett i den offentliga miljön sedan 80-talet, frånsett den förändring av gatubeläggningen på Storgatan som nu gjorts. En omfattande omvandling av Domusgallerian har påbörjats vilket påverkar parkeringssituationen i området. 1.1 Cesam Kommunen har ett fungerande samarbete i centrum mellan köpmän nen, fastighetsägarna och kommunen i Cesamarbetet som på gått sedan slutet av 90-talet. Cesam arbetar främst med att samordna aktiviteter, marknadsföring mm för centrumverk samheter men påverkar också planering och genomförande i centrum. Det kan på goda grunder påstås att Cesams arbete varit lyckosamt och skapat en positiv utveckling i centrum.

18 Förutsättningar I bilaga 1 och 2 finns ett kort sammanfattning av stadens och Järvedsstrands historia och bebyggelseutveckling. Kulturvärdena för olika delområden i centrum redovisas i skriften Program för kulturmiljöarbetet i Örnsköldsviks centrum från Örnsköldsviks museum. Se även avsnitt 1.5 nedan. 1.3 Varför översiktsplan? Det ställs allt högre krav på attraktiva bostads-, arbets- och fritidsmiljöer. Konkurrensen mellan kommuner och regioner om medborgare och företag blir allt hårdare. Allt fler arbetar med tjänsteproduktion med höga krav på kreativa arbetsmiljöer. Här har stadens centrum en nyckelroll. Frågorna om hur vi kan förbättra centrum beträffande gatumiljö, trafik föring, parkering, parker, mötesplatser, möblering, belysning, butiksutbud, nöjen, centrumledning, information, städning, luftkvalitet, buller, anpassning för funktionshindrade, barnvänlighet, ungdomars intressen, säkerhet och trygghet mm behöver ständigt diskuteras. En erfaren centrumplanerare har anlitats 2003 för att bedöma kvaliteterna i Örnsköldsviks centrum. Vad är bra, vad är då ligt och hur kan vi förbättra? Samma bedömning gjordes 1993 och samma bedömning har också gjorts för Umeå, Vasa och Jyväskylä centrum. I bilaga 4 redovisas konsultens sammanfattning. Vi behöver ta beslut om inriktningen i många centrumfrågor. Det gör vi lämpligen i en översiktsplan för centrum som upprättas enligt plan- och bygglagen och som godkänns (antas) av kommunfullmäktige efter det att planens frågeställningar diskuterats under samråd och utställning. Formellt blir översiktsplanen för centrum en fördjupning av den kommunomfattande översiktsplanen som är antagen i juni Översiktsplanens syften är bl. a att ge underlag för en diskussion om stadscentrums utveckling att ge riktlinjer för hur kommunen vill utveckla stadscentrum, hur vi ska använda marken och hur vi vill utveckla och bevara bebyggelsen att redovisa åtgärder som kommunen avser vidta. Med översiktsplanen för centrum får kommunen ett väl förankrat och samlat dokument om centrumfrågorna. Översiktsplanen är ett viktigt underlag för kommunens agerande i främst plan- och byggärenden men också i frågor om miljö, trafik, folkhälsa, markförvärv, ledningsbyggande mm. Översiktsplanen är också ett tungt underlag i andra myndigheters beslut och för företag och privatpersoner eftersom den ger information om hur kommunen ser på många framtidsfrågor.

19 13 Översiktsplanen är inte juridiskt bindande, men myndigheter som tillämpar miljöbalkens hushållningsbestämmelser ska pröva om anläggningen är förenlig med den kommunala översiktsplanen (enligt förordning 1998:896). När kommunala nämnder och förvaltningar ska ta beslut som inte överensstämmer med översiktsplanen, ska dessutom motiven till avvikelsen framgå av beslutet (enligt Översiktsplan 2003). När byggande blir aktuellt regleras utformning, avgränsning m fl frågor som berör fastighetsägare i närheten i den detaljplaneprocess som normalt krävs. Generellt kan sägas att det är önskvärt att i kommunens översiktliga planering behålla en stor handlingsfrihet för förändringar. Det är inte möjligt att förutse alla goda idéer som kommer att lyftas fram i framtiden. Dessa ska alltid vägas mot de värden som redovisas i den översiktliga planeringen. 1.4 Planområdets avgränsning Uppdraget avser både centrum och Örnsköldsviksfjärdens norra sida, se karta. Av naturliga skäl handlar de flesta frågorna om de centrala kvarteren, eller stadskärnan, där de flesta butiker och näringsställen finns och som är det mest besökta området.

20 Samband med annan planering Kommunen har en översiktsplan för hela kommunen, antagen av kommunfullmäktige i juni Där redovisas många frågor som har be tydelse för planeringen i centrum, det gäller faktamaterial, allmänna intressen, riktlinjer och åtgärder. Där redovisas också de riksintressen som berör centrum. I en Trafiknätsanalys för centralorten antagen av kommunfullmäktige 2001 läggs fast många förutsättningar för trafiken i centrum. Kommunfullmäktige har 2002 antagit en översiktsplan för Inre hamnen som är en viktig del av centrum. Den är aktuell och gäller tills vidare, såvida inte annat framkommer av denna plan. Här läggs bl. a. fast att busstationsverksamheten ska flyttas till det nya resecentrumet Örnsköldsvik C på Botniabanan. Vidare att Inre hamnen får en ny tillfart, Magasinsgatan, med ny cirkulationsplats på Modovägen, se avsnitt 4.4. Kommunfullmäktige har uttalat att alla kommunala beslut ska ske i barnkonventionens anda. Det gäller givetvis också förändringar som görs i centrummiljön. Kommunfullmäktige har beslutat om Parkeringsriktlinjer 2002 som gäller för centrum. Under 2004 har kravet på parkeringsplatser för besökande till butiker sänkts och parkeringsköpsbeloppet sänkts. Därutöver finns ett flertal kommunala planer och program m.m. som har direkt betydelse för planeringen av centrum, t.ex.: Lokal Agenda 21 (1999) Brottsförebyggande rådets handlingsplan (2002) Riskanalys för skydd mot samhällsolyckor (2001) Energiplan (1997) Handikapplan (1999) Trafiksäkerhetsprogram (1999). En sammanfattning av ett antal gällande riktlinjer som berör centrum redovisas i bilaga 3. För centrumområdet gäller ett stort antal äldre och nyare detaljplaner. Detaljplaner vars genomförandetid gått ut ska tillämpas med försiktighet (enligt Översiktsplan 2003). Den s.k. centrumplanen från 1973 gäller fortfarande för stora delar av centrum. Den innehåller restriktioner för bostäder i de centrala kvarteren som inte bedöms relevanta idag och har delvis en annan syn på bevarandefrågorna än vad som finns idag. Se avsnitt 4.10.

21 Program för planarbetet Kommunstyrelsen beslutade i juni 2002 om ett program för planeringen av området kring Örnsköldsviksfjärden. I programmet anges några riktlinjer för planeringen som ska gälla fortsättningsvis. Dessa är till stor del är inarbetade i planen. Riktlinjer för planering av området kring Örnsköldsviks - fjärden höga estetiska krav ska ställas vid lokalisering och utformning av ny bebyggelse och anläggningar kring fjärden. området kring fjärden planeras för stadsbebyggelse med bostäder, arbetsplatser, grönytor mm så att en attraktiv helhetsmiljö skapas. Möjligheten att tillskapa attraktiva bostäder kring fjärden ska särskilt tas tillvara. Stränderna runt fjärden ska så långt möjligt göras tillgängliga för allmänheten. Livsmiljön för djur och växter ska inte väsentligen försämras. uppsikt skall hållas över att miljösituationen i fjärden fortsätter att utvecklas i positiv riktning. 1.7 Tidshorisont och genomförande Vi lägger inte fast någon tidshorisont för planen, dvs. för vilken tidsperiod planen ska gälla. Vissa frågor är kortsiktiga, andra kan vara mycket långsiktiga. Planen gäller så länge som den bedöms aktuell, vilket prövas av kommunfullmäktige varje mandatperiod. De mätbara målen anges till De åtgärder som anges förutsätts genomföras till 2010 om inte annat anges. Översiktsplanen redovisar i första hand hur markanvändningen förväntas utvecklas i planområdet. Planen klarlägger inte vem som ska genomföra förändringarna ocn när de ska göras. Det gäller såväl privata som offentliga insatser. För kommunens del är det upp till resp nämnd/bolag att genomföra det som ankommer på nämnden/bolaget då också kostnaden får prövas. Något försök att beräkna den samlade kostnaden av föreslagna åtgärder har inte gjorts och låter sig knappast göras på ett trovärdigt sätt. 1.8 Uppföljning och utvärdering Översiktsplanen för centrum bör följas upp vartannat år i kommunens planeringsorganisation (PG1 och PLG). Utvärdering bör göras inför nästa gång en fördjupning av översiktsplanen för centrum ska genomföras.

22 16 2. Vision och mål 2.1 Visionen En vision för centrum är en önskvärd bild som vi vill sträva mot, något vi kan identifiera oss med. Vi vill förstås att centrum ska vara fyllt av liv och rörelse, dynamik, förändring och mångfald men vi vill också bevara karaktären av småstad, ha en god miljö som är trygg och säker för alla. Ibland står dessa värden mot varandra. Under samrådet har bl a framkommit att det är viktigt att betona centrums roll som mötesplats, för kommunmedborgare och för besökare. Vidare har framförts att läget i Höga Kusten är viktigt att framhålla. Utifrån detta föreslås följande vision för centrum: Vision Örnsköldsviks centrum attraktiv mötesplats i Höga Kusten Konsekvenser Visionen får inga direkta konsekvenser för efterföljande beslut, men kan påverka idéarbete, initiativtagande, marknadsföring mm. T.ex. bör tillgängligheten vara viktig för att mötesplatsen ska fungera bra. Vidare bör utsikten mot berg och hav vara viktig att ta vara på, liksom möjligheten att vistas vid fjärden. 2.2 Målen Kommunens övergripande mål enligt översiktsplan 2003 är en hög livskvalitet för alla kommunmedborgare. Det ska nås med ett starkt näringsliv och en attraktiv kommun och det ska vara långsiktigt hållbart. Ett attraktivt centrum är en viktig del av den attraktiva kommunen. Det är i denna centrumplane ring vi ska komma fram till vilka mål vi vill formulera för cen trums utveckling och hur vi ska nå dessa mål. I Vision 2008 finns som uttalade mål att vi ska skapa 2000 nya jobb och att vi ska ha nettoinflyttning.

23 17 Allmänna mål för centrum Under samrådet gavs exempel på ett antal allmänna mål som är ganska självklara och som sannolikt alla vill sträva mot. Här begränsas de allmänna målen till nio (utan rangordning) som bedöms mest angelägna att trycka på för de kommande åren. De flesta målen har en tydlig koppling till den föreslagna visionen om attraktiv mötesplats i Höga Kusten. Allmänna mål bevara värdefulla kulturmiljöer behålla skala och kvartersuppbyggnad ta vara på centrums kontakt med fjärden och bergen stadsmässighet bra tillgänglighet tryggt och hälsosamt centrum en grön stad attraktivt utbud av handel, kultur och aktiviteter ökat och varierat bostadsutbud De värdefulla kulturmiljöerna och stadens skala och kvarter är viktiga delar av kulturarvet och stadens själ. Att bygga på gatumark och parkmark måste övervägas mycket noga. Vad gäller skalan finns både stora och små, höga och låga byggnader i centrum. Det är ändå viktigt att i huvudsak behålla småstadens skala och att på ett rimligt sätt förhålla sig till angränsande bebyggelse. Samtidigt måste marken användas effektivt eftersom många verksamheter ska rymmas inom ett begränsat område. Utsikten från gatorna mot fjärden och bergen är en viktig och speciell kvalitet för Örnsköldsvik som påminner oss om att vi är i Höga Kusten. Självklart ska vi också arbeta för att kontakten mellan stadskärnan och fjärden förbättras. Den marina miljön med gästhamn, skärgårdsbåtar, kajer, magasinsbyggnader och hamnkranar är en viktig del av kulturmiljön och attraktiviteten. Med stadsmässighet menas att den offentliga miljön ska påminna oss om att vi är i en stad. Det ska vara kvalitet i material och utformning på gator och byggnader och det ska vara en mångfald i utbud av verksamheter och aktiviteter. Det svarar också mot programmets riktlinjer att vi ska planera för stadsbebyggelse kring fjärden samt ställa höga estetiska krav vid lokalisering och utformning av nybebyggelse och anläggningar. En bra tillgänglighet för bilar (parkering), bussar, cyklister och gående är viktig för centrums roll som mötesplats och köpstad. Med bra tillgänglighet avses också att centrum ska vara tillgängligt för alla, även för dem med olika handikapp. Däri ingår också att så många bostäder som möjligt görs tillgängliga för handikappade. Ett tryggt och hälsosamt centrum

24 18 är en viktig del av attraktiviteten där vi också har en konkurrensfördel mot de större städerna. Parkerna och framför allt de stora träden har stor betydelse för trivseln i centrum och för luftkvalitén. Attraktiviteten är också i hög grad beroende av att utbudet av butiker och kultur är brett och varierat och att aktiviteter erbjuds. Fler bostäder i centrum kommer sannolikt att efterfrågas och är viktigt för att få ett levande centrum, även efter kontorstid. Konsekvenser De allmänna målen får inga direkta konsekvenser för efterföljande beslut, men en avstämning mot målen bör göras och de kan användas i dialogen om vilka förändringar som är viktiga och lämpliga för centrums utveckling. Mätbara mål till 2010 För att markera några saker som är angelägna att genomföra de närmaste åren föreslås nedan också några mätbara mål att genomföra till det år trafiken på Botniabanan startar (2010 enligt aktuell bedömning). De får närmast ses som exempel. Självklart finns i praktiken många mer mål som skulle kunna formuleras mätbara om t ex handelsutveckling, företagsetableringar, buller, säkerhet, tillgänglighet, bevarande mm. Några mål är i hög grad beroende av kommunens insatser och vilka resurser som kommer att finnas och hur de prioriteras. Andra mål är i hög grad beroende av andra aktörer, men kommunen kan på olika sätt verka för att målen ska uppnås. I alla händelser är möjligheterna att genomföra målen helt beroende av den allmänna ekonomiska utvecklingen och den fortsatta utvecklingen i kommunen. Mätbara mål till 2010 resecentrum färdigställt med järnvägsstation, busstation och Järnvägstorg (enligt avtalet med staten om Botniabanan) Järnvägsgatan Torggatan ombyggda till attraktivt gångstråk mellan järnvägsstationen och Stora torget, se avsnitt 4.2 kaj- och strandpromenad utbyggd från Arken till Järved, se avsnitt 4.11 hamnplanen iordningställd, se avsnitt 5.1 minst samma antal allmänt tillgängliga p-platser som 2004 (ca 1600 platser), se avsnitt 4.6 en ny, större parkeringsanläggning utbyggd i centrum, se avsnitt nya bostäder i centrum utan att antalet lediga bostäder påtagligt har ökat, se avsnitt 4.10 E4s Åsbergstunnel i Vägverkets investeringsplan, se avsnitt 4.5 god luftkvalitet (enligt länsstyrelsens miljökvalitetsmål för 2010), se avsnitt 6.2. Konsekvenser De mätbara målen ställer krav på att berörda nämnder/förvaltningar prioriterar insatser för att målen ska nås. Vad gäller bostäder räknas alla nya bostäder som tillkommer inom planområdet, undantaget Sjögatan och Järvedsstranden och undantaget bostäder för särskilt boende.

25 19 3. Omvärldsfrågor Många omvärldsfrågor och långsiktiga, strukturella förändringar påverkar oss och är viktiga att beakta i planeringen av centrum. 3.1 Befolkningsutveckling Kommunen har nu i flera år haft en positiv utveckling. Flyttnettot har stadigt förbättrats sedan 1997 och de senaste åren har fler flyttat till kommunen än från. Även födelsenettot har förbättrats och de närmaste åren kan vi förvänta en befolkningsökning. Sett över en längre period har vi dock haft en minskande befolkning. Det ställer för kommunens del stora krav på anpassning av verksamheter och lokaler för att hålla kostnaderna nere. Det berör också de centrala delarna även om centralorten haft en positiv utveckling. Konsekvenser Vi måste minska de kommunala kostnaderna genom att t ex koncentrera insatserna till det som är viktigast i den offentliga miljön och minska lokalytorna för offentlig verksamhet. 3.2 Allt fler äldre Vi får allt fler friska pensionärer med bättre ekonomi som har ett aktivt liv. Vi kan förvänta oss att allt fler av dessa vill bo i eller nära centrum. Det är ett skäl till att efterfrågan på bostäder i centrum ökar (se avsnitt 4.10 Bostäder) och det ställer ökade krav på säkerhet, trygghet och anpassning för funktionshindrade (se avsnitt 4.2 om offentlig miljö). Inriktningen är att de äldre ska kunna bo kvar så länge som möjligt i sina bostäder. Det ställer ökade krav på att fler bostäder kan nås med rullstol och att fler bostäder är anpassade för funktionshindrade. Sannolikt måste samhället med olika medel öka intresset hos fastighetsägare att göra fler lägenheter tillgängliga för funktionshindrade. Omsorgsnämnden planerar ett nytt äldreboende med 66 lägenheter/platser i centrum för de närmaste åren. 3.3 Örnsköldsvik i regionen Umeå har en särställning i hela Norrland som storstadsalternativ med positiv befolkningsutveckling. Örnsköldsvik är närmaste större ort som med Botniabanan knyts ännu närmare Umeå. Tillsammans får vi en betydligt bredare arbetsmarknad. Örnsköldsvik får förutsättningar att locka boende som arbetar i andra orter längs Botniabanan. Arbete med att utveckla samarbetet med Umeåregionen har inletts.

26 Botniabanan byggs Mål 2010 resecentrum färdigställt med järnvägsstation, busstation och Järnvägstorg Järnvägsgatan Torggatan ombyggda till attraktivt gångstråk mellan järnvägsstationen och Stora torget Om fem år har vi med Botniabanan en helt ny infrastruktur in till staden. I översiktsplanen för Inre hamnen redovisas hur kommunen avser planera för en samordnad järnvägsstation/ busstation i ett nytt resecentrum och hur tillfarter, parkering mm ska lösas. Vidare anges som riktlinje att verksamheter som har nytta av att ligga nära resecentrum, som högskola och tjänstecentrum, ska prioriteras i Inre hamnen. Men Botniabanan är mer än så. Den kommer att få betydelse inom snart sagt alla samhällsområden. Det kommer också att påver ka hur vi använder vårt centrum. Därför finns anledning att hålla diskussionen levande om hur vi i framtiden behöver utveckla centrum för att få största möjliga nytta av Botniabanan. Illustration av skisserad lösning för resecentrum. FFNS. Invigning 2010 En särskild fråga som också bör börja diskuteras är hur vi ska utnyttja tillfället när Botniabanan invigs för persontrafik, troligen år Det är ett unikt tillfälle för regionen att kunna visa upp en toppmodern infrastruktur med nya stationsbyggnader. Det ger möjlighet att för omvärlden i form av en mässa få visa att vi arbetar för livskvalitet i en långsiktigt hållbar region. Men då måste järnvägen kompletteras med andra investeringar, t ex på temat långsiktig hållbarhet. Det kräver sannolikt en framförhållning på 4-5 år.

27 Turismen utvecklas Allmänna mål bevara värdefulla kulturmiljöer behålla skala och kvartersuppbyggnad ta vara på centrums kontakt med fjärden och bergen stadsmässighet bra tillgänglighet tryggt och hälsosamt centrum en grön stad attraktivt utbud av handel, kultur och aktiviteter Med världsarvsklassningen och Botniabanan skapas nya möjligheter att utveckla turismen i Höga Kusten. Samarbetet med Kramfors om Höga Kusten är väl utvecklat och ett projekt om ökad samverkan pågår. I översiktsplan 2003 har Kultur- och fritidsförvaltningen åtagit sig att upprätta ett handlingsprogram för besöksnäringen/turismen. I det sammanhanget får turismfrågorna diskuteras som en helhet. Här tas endast upp turismfrågor som har direkt betydelse för centrumområdet. Man kan nog påstå att alla uttalade målen ovan, som är viktiga delar av centrums attraktivitet, har betydelse för att utveckla besöksnäringen i kommunen. Inte minst den marina miljö som finns i Örnsköldsviks hamnområde med kajer, hamnkranar, magasinsbyggnader, gästhamn och skärgårdsbåtar är viktig att ta vara på. I översiktsplanan för Inre hamnen anges som riktlinje att möjligheten att bygga ut gästhamnen ska tillgodoses. Det gäller fortfarande. Botniabanan med det nya resecentrumet kommer att spela en viktig roll för området. Örnsköldsviks centrum förutsätts Områden och diskuterade/planerade verksamheter av betydelse för turismen. Höga Kusten-leden kan ansluta till såväl Varvsbergets topp som resecentrum, turistinformation och Stora Torget.

28 22 också bli en portal norrifrån till världsarvet Höga Kusten (jmf Hornöberget i söder). Ny turistinformationslokal har invigts vid Paradisbadet. Ofta påpekas att vi har stor brist på bäddkapacitet i Höga Kusten, särskilt boende med högre standard. Det borde vara möjligt att tillgodose en del av det behovet i Örnsköldsviks stad. En etablering av nytt hotell i centrala Örnsköldsvik har också diskuterats i flera år, bl. a i översiktsplanen för Inre hamnen. Där konstateras att intressanta lägen är vid Paradisbadet, vid den nya järnvägsstationen och vid Arken. Nu kan tilläggas läget vid den nya arenan. Här har också diskuterats att kunna lösa tillfälliga hotellbehov med en större passagerarfärja. Vandrarhem är nyligen etablerat i f d Musikhuset vid Viktoriaesplanaden. Det har också diskuterats som en möjlighet i Gävlefisks byggnad i bangårdsområdet. En viss efterfrågan på platser för husvagnar/husbilar i centralt läge bedöms finnas (stadscamping). För att en stadscamping ska fungera väl bör den samordnas med annan liknande verksamhet såsom vandrarhem eller gästhamn. Det finns flera sådana möjligheter i centrum. Arbete pågår för att etablera Örnsköldsvik som destination för större kryssningsfartyg. Förutsättningarna är mycket gynnsamma med kaj tillgänglig ett stenkast från stadskärnan. Det ställer krav på utformning och användning av hamnplanen, t ex kajlängd och att ett visst område tillfälligt måste kunna avspärras (se avsnitt 5.1 om Hamnplanen). En idé som framförts är att skapa en avancerad ljussättning på Varvsberget som en form av utsmyckning och marknadsföring av kommunen. Det fungerar dock endast under den mörka årstiden. En samlad bedömning av belysningen som kommer att sättas upp längs Botniabanan, på hoppbackarna mm bör dock göras så att bästa möjliga helhet skapas. Många synpunkter har framförts om att Varvsberget med närheten till stadscentrum är en resurs för utveckling av turism och friluftsliv. Det har också diskuterats att bygga ett utsiktstorn på Varvsberget nära restaurangen. Här finns förstås också den gamla tanken med en linbana eller berg bana från centrum upp till Varvsbergets topp. Nu förlängs linbanan, som byggs för den nya hoppbacken, så att det blir möjligt att åka stollift även för allmänheten upp till toppen. En samlad utredning (översiktsplan) av hela Varvsbergsområdet kan vara lämplig för att få fram idéer och få en bred diskussion om hur vi vill utveckla området. Åtgärder gör en plan för all belysning på Varvsbergets sluttning mot staden med Botniabanan, resecentrum med parkering, hoppbackarna, effektbelysning mm (ansvar: Botniabanan AB, kommunledningskontoret, klart 2005) gör en samlad utredning (översiktsplan) om hur Varvsberget kan användas och utvecklas (ansvar: kommunledningskontoret).

29 Handeln förändras Allmänna mål attraktivt utbud av handel, kultur och aktiviteter Mål 2010 minst samma antal allmänna p-platser som 2004 en ny, större parkeringsanläggning utbyggd i centrum. Den allt överskuggande frågan för centrums attraktivitet är hur handeln i centrum fungerar. Inom branschen sker förändringar som vi inte kan påverka och därför måste anpassa oss till. Vi får fler lågprisbutiker i mer eller mindre externa lägen medan små livs medelsbutiker i glesbygd och i stadsdelarna fortsätter att slås ut. Kommunen har i översiktsplan 2003 liksom i tidigare översiktplaner uttryckt en viss restriktivitet mot externa etableringar. Samtidigt finns en ambition att genom fler etableringar öka konkurrensen och därmed sänka prisnivån och öka den lokala handeln. Gällande regelverk och kommunens riktlinjer ger dock små möjligheter att styra handelns utveckling. Nu etableras flera nya dagligvarubutiker kring norra infarten. Med bättre kommunikationer och ökad rörlighet kommer fler att kunna göra sina sällanköp (kläder mm) i andra städer. Handeln i centrum måste utvecklas/förändras för att överleva. En viktig del av ett attraktivt centrum är ett brett butiksutbud, vilket också är ett av kommunens mål. Initiativ som förnyar och utvecklar stadskärnan är viktiga att få fram. Utvecklingen av Domusgallerian och det tidigare förslaget till Galleria vid Köpmangatan är sådana försök. Det är också viktigt att området med butiker och aktiviteter hålls någorlunda samlade i centrum. Ett alltför utspritt butikscentrum riskerar att minska attraktiviteten. Det hindrar inte att servicebutiker mm ska kunna utvecklas i Inre hamnen och i övre delen av staden. Slutligen är centrums tillgänglighet med bra infarter och lättillgänglig och centralt belägen parkering en nyckelfråga för centrums utveckling. Samverkan och samråd med fastighetsägare och butiksägare fungerar sedan några år väl genom Cesam, där kommunen tydligt har uttalat viljan att handeln i stadscentrum ska utvecklas. Arbetet pågår och avses fortsätta. Konsekvenser Det är i hög grad handeln själv och fastighetsägarna som avgör hur handeln i Örnsköldsviks centrum ska utvecklas. Kommunen kan bidra med att hålla en attraktiv offentlig miljö samt samverka med köpmän och fastighetsägare om aktiviteter, utvecklingsfrågor m.m. Kommunen (nämnden för teknik och service) har också planeringsansvaret för parkeringen i centrum, se avsnitt 4.6.

30 24 4 Lokala frågor 4.1 Kulturmiljön Allmänna mål bevara värdefulla kulturmiljöer behålla skala och kvartersuppbyggnad Översiktsplanen ska redovisa de kulturhistoriska värdena i området. Sedan översiktsplanen för centrum antogs 1985, där de kulturhistoriskt värdefulla miljöerna och byggnaderna redovisades, har bevarandeintressena i centrum i stort sett respekterats. Idag bedöms finnas en bred förståelse för vilken betydelse kulturmiljöerna har för centrums attraktivitet och utveckling. Örnsköldsviks museum arbetar med att färdigställa ett kulturmiljöprogram för centrum. Ett första dokument har tagits fram (oktober 2003). Dokumentet är endast en inventering, varför fortsatt utredning krävs för att klarlägga byggnadernas kulturhistoriska värden och möjligheterna att bevara dem. Dokumentet finns refererat i bilaga 1: Kulturhistoriska värden i Örnsköldsviks centrum. Utifrån det dokumentet föreslås riktlinjerna nedan tillämpas vid bygglovprövning och detaljplanering. En fråga som diskuterats är vilka krav som ska ställas när kulturhistoriskt intressanta byggnader inte är möjliga att bevara av teknisk-ekonomiska skäl. Det kan t ex komma att gälla saltmagasinen och hamnmagasinen. Ska då nya byggnader uppföras med samma skala och karaktär som de gamla byggnaderna, som tidigare föreslagits? Nu görs bedömningen att detta får prövas från fall till fall. Det bedöms inte rimligt, som i fallet med saltmagasinen, att uppföra byggnader som är svåra att utnyttja på ett bra sätt. Riktlinjer kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer från köpingstiden ( ) får inte förvanskas eller rivas utan mycket starka skäl. Kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer från den unga staden ( ) får inte förvanskas eller rivas utan starka skäl. Stor hänsyn ska tas till övriga dokumenterade kulturmiljövärden. kulturhistoriskt värdefulla byggnader som ingår i en samlad kulturmiljö ska särskilt bektas. när kulturhistoriskt värdefulla byggnader rivs får prövas från fall till fall om de ska ersättas med byggnader med samma skala och karaktär som de rivna. Konsekvenser riktlinjerna bedöms medföra ändrad inriktning beträffande Petersburg 7 och 8 (från köpingstiden), där tidigare medgivits att byggnaderna får ersättas.

31 25 en annan fastighet som varit föremål för diskussion om bevarande är Bryssel 5 (från köpingstiden), som ägs av kommunen. Här bedöms motiven för att bevara som mindre starka med hänsyn till byggnadens begränsade kulturhistoriska värde och att den inte ingår i en samlad miljö. beträffande saltmagasinen, se avsnitt 5.6 och hamnmagasinen, se avsnitt 4.10 Åtgärder arbetet med kulturmiljöprogrammet bör snarast slutföras (ansvar: kultur- och fritidskontoret). Inventerade byggnader Byggnaderna är inte klassade efter det historiska, kulturhistoriska, miljömässiga eller konstnärliga värdet. Köpingstiden Inventerade byggnader. Den unga staden Inventerade byggnader. Folkhems-Örnsköldsvik Urval, ej fullständig inventering. Byggnader uppförda efter 1980 är inte medtagna.

32 Den offentliga miljön Allmänna mål stadsmässighet bra tillgänglighet tryggt och hälsosamt centrum en grön stad Mätbara mål 2010 Järnvägsgatan Torggatan ombyggda till attraktivt gångstråk mellan järnvägsstationen och Stora torget Den offentliga miljöns utformning och skötsel är förstås viktiga frågor i ett stadscentrum. Gator och torg utnyttjas av många människor och är viktiga för handeln. Det är många krav som ska tillgodoses, från bilister, bussar, cyklister, gångtrafikanter, barn, funktionshindrade, ungdomar, angränsande fastighetsägare och butiksägare. Och centrum ska fungera i alla väder under alla årstider. Kommunen bör ha en långsiktig plan för hur gaturummet ska utformas. Tekniska kontoret har tagit fram ett förslag till Gatumiljöprogram som fanns med som en del av samrådsmaterialet. Där föreslås riktlinjer för gatumiljön. Arbetetet som nu fortsätts av tekniska kontoret ska leda fram till ett Gatumiljöprogram som godkänns av Nämnden för teknik och service. De senaste åren har tekniska kontoret byggt om flera gator i syfte att öka säkerheten, tillgängligheten och trevnaden. Det gäller t ex Lasarettsgatan, Villagatan och Storgatan. Nästa viktiga ombyggnad är stråket från Stora torget till det nya resecentrumet (Torggatan Järnvägsgatan). Här måste kvalitén höjas och säkerheten förbättras, främst i korsningen med Strandgatan. En planskild korsning är givetvis bäst om det går att lösa. Mötesplatser är viktiga i ett stadscentrum. I den offentliga miljön är det främst torgen, gågatan och delar av parkmarken som fungerar som mötesplatser. Utnyttjandet kan till viss del styras med möbleringen av sittplatser, väderskydd mm. Ett nytt torg, Järnvägstorget, kommer att anläggas framför järnvägsstationen. En ny, enkel torgplats har anlagts av ÖA på Storgatan omedelbart ovanför Centralesplanaden. Utbyggnaden av promenadstråket från Arken längs kajerna till Framnäsudden ger också möjlighet att skapa nya mötesplatser. Torghandeln är också en viktig del av stadens miljö. Förutsättningar finns att utveckla torghandeln enligt de lokala föreskrifterna. Stadens parker är förstås också viktiga delar av det offentliga rummet. Några väsentliga förändringar föreslås inte. Gällande lagar ställer höga krav på tillgänglighet för alla när vi bygger nytt. Nu ställs också krav på att förbättra tillgängligheten i den redan byggda miljön. Det ligger i allas intresse

33 27 att tillgängligheten förbättras. Enkelt avhjälpta hinder på allmänna platser och i lokaler dit allmänheten har tillträde ska enligt regeringens proposition vara undanröjda till Detta kommer att utvecklas i den förestående revideringen av kommunens Handikapplan. Tillgänglighet står också för att det ska vara lätt att nå centrum, oavsett om man kommer med bil, buss, tåg, på cykel eller gående. Trygghet och säkerhet är förstås viktiga frågor i den offentliga miljön där belysningen har särskild betydelse, se avsnitt 6.5 Säkerhetsfrågor. Träd är viktiga för den offentliga miljön och bidrar också till bättre luftkvalitet. Det gäller träd i parker, träd längs gator och träd inom fastigheter. Tekniska kontoret bör i Gatumiljöprogrammet redovisa fortsatt trädplantering i centrum. Givetvis är det också önskvärt att enskilda fastighetsägare behåller och kompletterar med träd där det är möjligt. Det bör vara självklart att varje borttaget träd ska ersättas med minst ett nytt. Konsten har stor betydelse för den offentliga miljön. Örnsköldsvik har av tradition satsat på konst, inte minst i det så kallade konststråket från Museet via Stora torget till Inre hamnen (den nya järnvägsstationen). För Inre hamnen har kommunen särskilt uttalat att man vill satsa på konstnärlig medverkan vid utformning av byggnader och allmänna platser. Kultur och Fritidsförvaltningen har uppdraget att göra en plan för konstnärlig utsmyckning i Inre hamnen. Det uppdraget bör utökas till att gälla hela centrumområdet. Lämpliga platser utöver Inre hamnen för fortsatt konstnärlig utsmyckning är i hamnområdet (hamnplanen, Framnäsudden) och vid norra infarten (Smedjebacken, Oskarsparken). Viktiga i den offentliga miljön är förstås också byggnaderna längs gator och torg. Likaså är privata skyltar för butiker m.m. viktiga element i gaturummet. Några riktlinjer för skyltars utformning är inte framtagna. Riktlinjer vid utvecklingen av den offentliga miljön som är förestående i Inre hamnen, hamnplanen och kring arenan ska konst eller åtgärder med konstnärlig medverkan utgöra ett påtagligt inslag. varje träd som tas bort bör ersättas med minst ett nytt. Åtgärder gatumiljöprogrammet med plan för trädplanering bearbetas för godkännande av nämnden för teknik och service (ansvar: tekniska kontoret). ta bort enkelt avhjälpta hinder på allmänna platser och i kommunens lokaler dit allmänheten har tillträde (ansvar: tekniska kontoret). klarlägg utformningen av Järnvägsgatan-Torggatan samt det nya Järnvägstorget (ansvar: tekniska kontoret). en plan för konsten i den offentliga miljön i centrum bör upprättas (ansvar: kultur- och fritidskontoret).