ÅRSREDOVISNING FÖR INSÄTTNINGSGARANTINÄMNDEN AVSEENDE BUDGETÅRET 1998

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÅRSREDOVISNING FÖR INSÄTTNINGSGARANTINÄMNDEN AVSEENDE BUDGETÅRET 1998"

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING FÖR INSÄTTNINGSGARANTINÄMNDEN AVSEENDE BUDGETÅRET 1998

2 /99 Årsredovisning för Insättningsgarantinämnden avseende budgetåret 1998 Insättningsgarantinämnden beslutar härmed Insättningsgarantinämndens årsredovisning avseende budgetåret Årsredovisningen är upprättad enligt förordningen (1996:882) om myndigheters årsredovisning m.m. Hans Jacobson (ordförande) Anita Johansson (vice ordförande) Daniel Barr Bo Lundgren Anne-Catherine Matsson Mikael Möller Turid Ström

3 3 Innehåll Verksamhetsöversikt och finansiering 4 Verksamheten under budgetåret Årsbokslut 16 Resultaträkning 16 Balansräkning 17 Anslagsredovisning 18 Finansieringsanalys 19 Bilagor Det svenska insättningsgarantisystemet 2. Insättningsgarantinämndens organisation 3. Diagram rörande institutens avgifter för insättningsgarantin avseende kalenderåret Institut som omfattades av insättningsgarantin den 31 december Sammanställning av uppgifter och nyckeltal enligt 5 förordningen (1996:882) om myndigheters årsredovisning m.m.

4 4 Verksamhetsöversikt och finansiering Bakgrund Genom lagen (1995:1571) om insättningsgaranti, som trädde i kraft den 1 januari 1996, infördes en statlig garanti för insättningar hos banker och vissa värdepappersbolag. Insättningsgarantinämnden skall enligt sin instruktion hantera frågor om insättningsgaranti. 1 Enligt regeringens förslag i proposition 1998/99:30 Investerarskydd, skall nämnden även få i uppdrag att ansvara för det investerarskydd som avses träda i kraft den 1 maj Uppgifter och mål Riksdagen har beslutat att det effektmål som rör Insättningsgarantinämndens verksamhet är att bidra till ett stabilt och effektivt finansiellt system och att verka för ett gott konsumentskydd på det finansiella området. Nämndens del av effektmålet är att på ett kostnadseffektivt sätt administrera insättningsgarantisystemet och skapa beredskap för att utbetalningarna vid ersättningsfall kan göras korrekt inom de tidsramar som lagen om insättningsgaranti föreskriver. I avsnittet nedan om nämndens verksamhet under budgetåret 1998 redovisas de verksamhetsmål som regeringen har beslutat. Organisation och personal Nämnden består av sju ledamöter. Ett kansli svarar för beredningen av ärendena. Kansliet består av en kanslichef och en handläggare. Kansliet är samlokaliserat med Finansinspektionen, från vilken nämnden köper bl.a. ekonomiadministrativa tjänster och annan myndighetsservice m.m. Även i övrigt strävar nämnden efter att i så stor utsträckning som möjligt köpa tjänster i stället för att bygga upp en organisation med egen anställd personal. Enligt sin instruktion skall nämnden ha intern revision. Nämnden har uppdragit åt en extern revisionsbyrå att utföra internrevisionen. En av nämndens huvuduppgifter är att förvalta de avgifter som instituten betalar för garantin. Nämnden har uppdragit åt fyra externa kapitalförvaltare att sköta den löpande placeringsverksamheten enligt riktlinjer som beslutats av nämnden. Eftersom kansliorganisationen är liten, måste nämnden vid ett ersättningsfall snabbt kunna förstärkas personellt. Nämnden har därför träffat avtal med Sveriges riksbank, Finansinspektionen och Riksgäldskontoret om att kunna avropa sammanlagt nio tjänstemän ("beredskapsstyrkan") från dessa myndigheter med mycket kort varsel. 1 Förordning (1996:595) med instruktion för Insättningsgarantinämnden.

5 5 Finansiering Riksdagen anvisar årligen nämnden ett ramanslag i statsbudgeten för nämndens förvaltningskostnader. För budgetåret 1998 var anslaget kronor. 2 Ett belopp motsvarande belastningen på anslaget skall avräknas från de årliga avgifter som tas ut nästkommande år från de institut som omfattas av garantin och redovisas under inkomsttitel på statsbudgeten. För nämnden tillämpas således s.k. bruttoredovisning över statsbudgeten. Eftersom ett belopp som är lika stort som förvaltningskostnaderna redovisas under inkomsttitel belastas inte statsbudgeten av nämndens verksamhet. 2 Utöver tilldelat anslag disponerade nämnden ett anslagssparande på ca 4,5 miljoner kronor under budgetåret.

6 6 Verksamheten under budgetåret 1998 Insättningsgarantinämndens verksamhet kan delas upp i fyra huvudsakliga verksamhetsgrenar, nämligen beräkning och debitering av de årliga avgifterna, förvaltning av avgiftsmedlen, samarbete med utländska garantisystem, samt hantering av ersättningsfall. Under dessa rubriker redovisas nedan dels de verksamhetsmål som regeringen angett för budgetåret 1998, dels den verksamhet som nämnden har bedrivit. I regleringsbrevet för budgetåret 1998 avseende anslag till Insättningsgarantinämnden anges ett generellt återrapporteringskrav som innebär att nämnden skall lämna sin bedömning av om nämnden uppnått sin del av effektmålet samt hur detta påverkat tillståndet och utvecklingen inom de områden som effektmålet omfattar. Efter samråd med Finansdepartementet lämnas nämndens bedömning i en särskild skrivelse (dnr 4/99 delvis) i stället för i nämndens årsredovisning avseende budgetåret Beräkning och debitering av de årliga avgifterna En av nämndens huvuduppgifter är att fastställa och debitera de årliga avgifter som instituten skall betala för garantin. Lagen om insättningsgaranti är utformad så att det sammanlagda avgiftsbelopp som skall betalas av instituten för ett år är givet. För 1998 var detta belopp 0,5 procent av de totala garanterade insättningarna i banksystemet per den sista december De 117 institut som betalade avgifter betalade sammanlagt ca miljoner kronor, vilket innebär att nämnden inte tagit ut avgifter med ett belopp som fullt ut motsvarar 0,5 procent av de totala garanterade insättningarna om drygt 392 miljarder kronor. Orsaken till detta är att nämnden beslutat att proportionera den avgift som Östgöta Enskilda Bank skulle betala för garantin Nämnden tog därvid hänsyn till den tid under kalenderåret som garantin kom att gälla för insättningarna i banken. Avgiften skall bestämmas med hänsyn till institutens kapitaltäckningsgrad; för 1998 fick avgiften variera mellan 0,40 och 0,60 procent. För det enskilda institutet innebär detta att avgiftens storlek är beroende av hur den egna kapitaltäckningsgraden förhåller sig till de övriga institutens. Varje institut är skyldigt att lämna uppgifter till nämnden om volymen garanterade insättningar och om sin kapitaltäckningsgrad. Uppgifterna skall ha granskats av en av institutets stämmovalda revisorer.

7 7 Samma principer och beräkningsmetod har i allt väsentligt använts för avgiftsuttaget 1998 som 1997 och Huvuddragen i nämndens metod för fördelning av avgifterna mellan instituten är att avgiften är negativt relaterad till kapitaltäckningsgraden och att sambandet är konvext. Med denna metod fick det institut som hade den lägsta kapitaltäckningsgraden (10,74 procent) den högsta avgiften som blev ca 0,55 procent. För de därpå följande 104 instituten sjönk avgiften successivt mot 0,40 procent i takt med ökande kapitaltäckningsgrad. För de återstående tolv instituten, som hade en kapitaltäckningsgrad överstigande 40,09 procent, blev avgiften den lagstadgade miniminivån på 0,40 procent. 3 Den 27 maj 1998 beslutade nämnden om avgiftsuttaget för kalenderåret Instituten skall betala in avgifterna till nämnden inom en månad från dagen för beslutet. I stort sett alla institut klarade detta. Några institut (tolv stycken) betalade dock avgiften med någon eller några dagars försening. Dessa institut har debiterats dröjsmålsränta. Vid samma tidpunkt beslutades även om rättelse för ett värdepappersbolag som i underlaget inför uttaget av 1997 års avgifter räknat in vissa tillgodohavanden som inte omfattas av garantin; nämnden återbetalade därför den del av 1997 års avgift som betalats in för mycket. Vidare beslutades om avgifter för 1997 för två institut som anslutits till garantisystemet efter det att kalenderåret 1997 börjat. Förvaltning av avgiftsmedlen Verksamhetsmål: Avgiftsmedlen i Riksgäldskontoret skall förvaltas så att bästa möjliga avkastning erhålls samtidigt som krav på god betalningsberedskap och riskspridning tillgodoses. Enligt lagen om insättningsgaranti skall nämndens avgiftsmedel placeras på räntebärande konto i Riksgäldskontoret. Det hindrar dock inte att medlen kan förvaltas aktivt, dvs. förvaltas på ett sätt som avser att överträffa ett på förhand uppsatt avkastningsmål (s.k. benchmark). Nämnden har bedömt att en aktiv förvaltning kan bidra positivt till nämndens avkastning. Nämnden har därför uppdragit åt fyra kapitalförvaltningsföretag att förvalta de medel som årligen tas in i form av avgifter. Förvaltningen sker enligt på förhand bestämda begränsningar och uppsatta mål i en placeringspolicy. Under året har inga ändringar skett i denna policy. Marknadsvärdet 4 på avgiftsmedlen per den 31 december 1998 var 5,5 miljarder kronor, vilket är fördelat på de fyra förvaltarna. Det IT-system för uppföljning, övervakning och rapportering som nämnden avser att använda för förvaltningen och som redovisades i årsredovisningen avseende budgetåret 1997 har i princip färdigställts. Tester och kontroller pågår och systemet kommer att vara i bruk under innevarande budgetår. 3 Se bilaga 3. 4 Tillgångarnas värde inklusive orealiserade vinster/förluster.

8 8 Konstruktionen med placering av nämndens tillgångar på räntebärande konto i Riksgäldskontoret är inte lika flexibel som om medlen placerats direkt på penningoch obligationsmarknaden, vilket innebär effektivitetsförluster i förvaltningen. Nämnden arbetar dock aktivt för att så långt det är möjligt effektivisera förvaltningen inom givna ramar. I en skrivelse till Riksgäldskontoret under budgetår 1997 lämnade nämnden förslag om att ändra modell för nämndens placeringar hos kontoret. Riksgäldskontoret ansåg sig emellertid av olika skäl inte kunna tillmötesgå nämnden. Vissa administrativa rutiner som också behandlades i skrivelsen har emellertid förbättrats. Nämnden för fortsatta diskussioner med kontoret i syfte att förbättra förutsättningarna att driva en effektiv förvaltning. Utvärdering av förvaltningen I enlighet med regleringsbrevet avseende budgetåret 1998 har nämnden utvärderat förvaltningen av avgiftsmedel. Underlaget för utvärderingen har tagits fram av MPIR Investment Research AB. Utvärderingen avser en artonmånadersperiod och motsvarar nästan hela den period som gått sedan nämnden lade ut förvaltningsuppdraget, dvs. perioden den 3 juli den 31 december Utvärderingsperioden är som också konstateras av MPIR relativt kort. För att några bestämda slutsatser skall kunna dras bör utvärderingsperioden avse minst tre år men helst fem år. En period om arton månader ger emellertid en uppfattning om hur förvaltningen utvecklar sig och bildar tillräckligt underlag för att göra en eventuell översyn av placeringspolicyn. Beträffande underlaget påpekar MPIR att vissa brister i underliggande kursinformation har gjort att tidsserierna inte är kompletta. Dessa brister påverkar materialets tillförlitlighet vad beträffar riskmåtten 5 men däremot inte avkastningstalen. Inte heller påverkas den generella bild som ligger till grund för slutsatserna. Förvaltningsresultat I utvärderingen jämförs avkastningen mot uppsatta mål och den analyserar till vilket risktagande avkastningen har uppnåtts. Nämndens avkastningsmål är att över en konjunkturcykel (ca 5 år) överträffa index med ca 1 procentenhet per år 6. Det valda jämförelseindexet är hälften av OMRX-Tbill och hälften av OMRX-Tbond 7. Detta index har en duration på ca 2,5 år. Ett intervall är satt av nämnden inom vilket förvaltarna kan avvika från index duration 8. Detta intervall är tre år, dvs förvaltarna kan välja en genomsnittlig duration på portföljerna på 1-4 år. 5 De absoluta talen är något missvisande. Risken i portföljen har dock varit låg och den inbördes relationen mellan förvaltarna påverkas inte. 6 Det finns anledning att se över målet under Index avspeglar en sammansättning av samtliga utestående statsskuldväxlar och statsobligationer och är dagligen rebalanserat. 8 Durationen är ett mått på portföljens räntekänslighet och anges vanligen i antal år. Ju längre durationen är, desto mer förändras portföljens värde vid en given ränteförändring.

9 9 Förutom förvaltarnas prestation avgör den ekonomiska utvecklingen vilken avkastning som kan uppnås. Under utvärderingsperioden har den ekonomiska utvecklingen varit gynnsam för denna typ av förvaltning. Räntorna har fallit under hela perioden vilket inneburit kursstegringar på innehaven. Avkastningen under utvärderingsperioden har varit 13,0 %. Det är något bättre än den utveckling som nämndens jämförelseindex haft och som har varit 12,8 %. Portföljens avkastning har under hela perioden legat över index. Tabell 1. Förvaltningsresultat Tidsperiod Portföljavkastning Index Informationskvot ,18 % 3,03 % 0, ,55 % 9,34 % 0, ,05 % 12,79 % 0,09 Det lämpligaste riskmåttet för att mäta den riskjusterade avkastningen i nämndens portfölj är informationskvoten. Informationskvoten relaterar förvaltarens uppnådda avkastning i förhållande till index med avkastningens avvikelse från index över tiden 9. Under utvärderingsperioden var portföljens informationskvot 0,09. Det är en förhållandevis låg informationskvot. En närmare granskning av resultatet visar att avkastningen i den totala portföljen har legat nära index under hela perioden. Vid en nedbrytning av resultatet på de olika förvaltarna framgår det att endast en av dem har aktivt tagit positioner som nämnvärt avviker från index. Denna förvaltare hade en informationskvot på 0,27. Förvaltaren uppnådde också den överlägset högsta avkastningen, 13,7 % jämfört med ett genomsnitt av 12,8 % för övriga förvaltare. De övriga förvaltarnas kvot var nära noll. Ett tecken på att förvaltarna inte varit så aktiva är deras val av duration. Om förvaltarna väljer en genomsnittlig duration på portföljen som motsvarar jämförelseindex kommer avkastningen på deras portföljer att bli densamma som index. Vid en närmare granskning av förvaltarnas val av duration framgår det att tre av dem har hållit sig i närheten av index duration och således inte utnyttjat möjligheterna till överavkastning. För den aktiva förvaltningen som nämnden har valt i syfte att nå högre avkastning betalar nämnden 0,05 % per år av portföljens marknadsvärde i arvode. Ett alternativ skulle kunna vara en passiv förvaltning där nämnden väljer att följa jämförelseindex utveckling. En sådan förvaltning skulle vara billigare. För att motivera en högre förvaltningskostnad bör avkastningen således överträffa index mer än vad förvaltningen kostar. För hela utvärderingsperioden har nämnden sammanlagt erlagt 2,9 miljoner kronor i arvode. Beräknat på maknadsvärdena vid årsskiftena har den aktiva förvaltningen ökat värdet på portföljen med ca 16 miljoner kronor jämfört med en ren indexförvaltning. Netto har således den externa förvaltningen bidragit med ca 13 miljoner kronor till portföljvärdet. Det täcker mer än väl förvaltningsarvodet och nämndens övriga löpande kostnader. 9 Informationskvoten = (portföljens avkastning - index avkastning) / aktiva risken. Aktiva risken (tracking error) mäter skillnad i portföljens avkastning och index avkastning över tiden. Ju fler positioner som avviker från index, desto aktivare förvaltning. Stora avvikelser innebär ett högre risktagande. Högt risktagande kräver högre avkastning.

10 10 Nämndens slutsatser av utvärderingen Den avkastning som nämnden hittills har uppnått motsvarar inte nämndens förväntningar eller ambition med avgiftsmedlen. Den utvärderingsperiod som använts är som redan nämnts emellertid för kort för att några definitiva slutsatser av förvaltningen skall kunna dras. Nämnden ansluter sig till MPIR:s bedömning att en utvärdering bör avse åtminstone en treårsperiod men helst en femårsperiod. Det avspeglar sig också i avkastningsmålet. Nämnden anser ändå att utvärderingen visar att förvaltningen hittills varit alltför passiv. En förklaring till passiviteten kan vara att förvaltningstekniken med medel på konto i Riksgäldskontoret hämmat förvaltarnas aktivitet. Å andra sidan har en av förvaltarna uppnått en väsentligt högre avkastning än övriga förvaltare utan att ta en för stor risk. Under kommande år torde dessutom förvaltarna ha vant sig vid placeringstekniken vilket borde innebära att detta skäl minskar i betydelse. Nämnden avser att se över placeringspolicy och instruktioner till förvaltarna i syfte att uppnå en bättre aktivitet, och därmed högre förväntad avkastning. Nämnden kommer också att se över valet av jämförelseindex. Resultatet av utvärderingen kommer att redovisas för förvaltarna. Det är nämndens uppfattning att ett bättre förvaltningsresultat bör kunna uppnås av dem. En större flexibilitet i Riksgäldskontorets tjänster skulle också kunna innebära en högre avkastning. Avkastningen på medlen får anses vara god då nämnden har överträffat sitt jämförelseindex. Åtgärder kommer dock att vidtas i syfte att höja avkastningen. Betalningsberedskapen är god då samtliga tillgångar är likvida. Den finansiella riskspridningen är god inom givna ramar. En viss riskpridning uppnås också genom att nämnden anlitar fyra olika förvaltare. Verksamhetsmålet får därmed anses uppfyllt. Samarbete med utländska garantisystem Verksamhetsmål: Insättningsgarantinämnden skall samarbeta med de utländska garantisystem med vilka nämnden har gemensamma intressen. Före utgången av år 1998 skall förhandlingar om samarbete ha inletts med samtliga av dessa garantisystem. Insättningsgarantinämnden skall vidare träffa avtal om samarbete med företrädare för sådana utländska garantisystem med vilka nämnden kan få gemensamt ansvar för ett ersättningsfall. Samarbetsavtal med utländska garantiordningar Om det inträffar ett ersättningsfall beträffande ett institut som tar emot insättningar både i Sverige och i ett annat land, kan det finnas ett behov av samarbete mellan nämnden och garantisystemet i det landet. Behovet av samarbete blir naturligtvis mest uttalat om ersättningsfallet är gemensamt i den bemärkelsen att insättningarna hos det krisdrabbade institutet garanteras av såväl hemlandets som värdlandets garantisystem.

11 11 Nämnden har under året fortsatt de överläggningar som påbörjats tidigare år om samarbetsavtal med företrädare för garantiordningarna i sju länder inom EES, nämligen Danmark, Finland, Frankrike, Luxemburg, Norge, Storbritannien och Tyskland. I samtliga dessa länder driver svenska bankaktiebolag verksamhet från filial, dvs. tar emot insättningar som omfattas av det svenska garantisystemet. På motsvarande sätt driver banker i vissa av dessa länder verksamhet från filial i Sverige. Under 1998 har nämnden i första hand inriktat arbetet på att försöka träffa samarbetsavtal med garantiordningarna i Danmark (Garantifonden for inskydere og investorer) och Storbritannien (Deposit Protection Board). Nämnden har under året haft en ganska omfattande korrespondens med dessa organisationer angående förutsättningarna och formerna för ett samarbete. Stor möda har ägnats åt hur olika problem av framför allt teknisk natur bör lösas. Ett samarbetsavtal mellan nämnden och Garantifonden for inskydere og investorer kommer att kunna slutas vid månadsskiftet februari/mars Det blir då det andra avtalet om samarbete i insättningsgarantifrågor som har slutits mellan två medlemsländer inom EES. I juli 1998 slöts ett motsvarande avtal mellan Deposit Guarantee Board i Storbritannien och Central Bank of Ireland. Nämnden avser att inrikta det fortsatta arbetet på att i första hand träffa avtal med garantiordningarna i Luxemburg och Storbritannien samt Finland och Norge. Det är särskilt angeläget att nämnden får till stånd ett avtal om samarbete med Association pour la garantie des dépots au Luxembourg (AGDL), som ansvarar för garantisystemet i Luxemburg. Orsaken till detta är att den luxemburgska banken Banque Invik anslutit sin filial i Stockholm till den svenska garantin. Det innebär att den garanti som erbjuds i Luxemburg kompletteras av den mer generösa svenska garantin (s k topping-up ); insättningarna hos Banque Inviks filial i Stockholm omfattas nu av både hemlandets och värdlandets garantisystem och ett ersättningsfall blir därför gemensamt för nämnden och AGDL. Redan det förhållandet att banken skall betala årliga avgifter till garantisystemen motiverar att nämnden och AGDL samarbetar med varandra. I övrigt har en svensk bank anslutit en filial till det generösare danska garantisystemet. Denna situation behandlas i det samarbetsavtal med Garantifonden for inskydere og investorer som redovisats ovan. Nämnden bedömer det vidare som sannolikt att något av de svenska institut som driver verksamhet genom filial i Norge kommer att ansluta filialen till det norska garantisystemet; i Norge uppgår ersättningsnivån till 2 miljoner norska kronor. Sammanfattningsvis kan sägas att verksamhetsmålet inte fullt ut uppnåtts. Internationellt samarbete i övrigt Nämnden har vid olika tillfällen och på olika sätt under året samarbetat med företrädare för utländska garantisystem samt deltagit i möten och konferenser om insättningsgaranti och investerarskydd. Nämnden har vid två tillfällen under året deltagit i konferenser som arrangerats av Institute for EastWest Studies (IEWS). I april presenterade nämnden det svenska

12 12 garantisystemet vid en konferens i Budapest, som samlade åhörare från centralbanker och tillsynsmyndigheter från en rad olika öststater. I december arrangerade IEWS en liknande konferens i Alma-Ata, Kazakhstan, varvid nämnden presenterade det svenska garantisystemet. Federal Deposit Insurance Corporation (FDIC) arrangerade i september en insättningsgarantikonferens i Washington som nämnden deltog i. Förutom utformningen av olika länders garantissystem, krishantering och tillsynsfrågor, diskuterades formerna för ett internationellt samarbete mellan garantisystemen. I november höll EU-kommissionen det andra mötet om insättningsgarantidirektivet i Bryssel. Sverige representerades vid detta möte av Finansdepartementet och nämnden. Vid mötet diskuterades bl.a. den rapport som kommissionen skall avlämna senast vid utgången av 1999 angående direktivets bestämmelser om exportförbud och möjligheter till komplettering av hemlandets garanti ( topping-up ). Kommissionen avser att presentera en rapport i mars 1999 som delvis skall bygga på de erfarenheter som redovisats från medlemsstaterna angående dessa frågor.vidare behandlades den fråga om internationellt samarbete mellan garantisystemen som initierats av FDIC vid insättningsgarantikonferensen i Washington i september. Kommissionen avser att återkomma i denna fråga under Hantering av ersättningsfall Verksamhetsmål: Insättningsgarantinämnden skall ha beredskap som medför att nämnden klarar av att hantera ersättningsfall inom de tidsramar som lagen om insättningsgaranti föreskriver. Under 1998 skall nämnden genom fortlöpande insatser förbereda en förstärkning av organisationen i händelse av ersättningsfall. Nämnden har genomfört olika aktiviteter under året för att skärpa nämndens beredskap och för att utveckla och förbättra de organisatoriska och administrativa förutsättningarna för nämnden att hantera ett ersättningsfall. Dessa aktiviteter har tagit sikte dels på de system och rutiner som kan förutses vara nödvändiga för att korrekt ersättning skall kunna betalas ut i rätt tid till de insättare som är berörda, dels nämndens beredskapsstyrka. I en rapport (dnr 16/98) till regeringen den 1 juli 1998 har nämnden redovisat på vilket sätt utbetalning av garantiersättning bör ske. Efter att ha prövat ett flertal alternativ har nämnden kommit fram till att ersättningarna bör betalas ut genom Bankgirocentralen BGC AB. Denna lösning innebär att stor hänsyn tas till de ersättningsberättigade insättarna, dvs. att utbetalningarna sker på ett enkelt och smidigt sätt för insättarna, och att utbetalningarna kan ske på ett effektivt, säkert och konkurrensneutralt sätt samtidigt som kostnadsaspekten beaktas; en särskild fördel med detta alternativ är att det inte kommer att dra några kostnader innan det behöver utnyttjas. Den utbetalningsrutin (leverantörsbetalning) som nämnden valt innebär att bankgirocentralen distribuerar ersättningen via utbetalningsavier som insättarna kan lösa in

13 13 hos bank eller post. Några överföringar kommer således inte att ske i de fall detta skulle har varit möjligt via bankgirot till insättarnas bankkonton. För att kunna använda leverantörsbetalningsrutinen vid utbetalning av ersättning har nämnden genom avtal med Nordbanken och SEB anslutit bankkonton till bankgirot. Detta har kunnat ske inom ramen för de avropsavtal avseende betalningsförmed-lingstjänster m.m. för statliga myndigheter som slutits mellan Riksrevisionsverket och dessa banker. Nämndens transaktionskostnader vid ett ersättningsfall uppgår för närvarande till 4,50-5 kronor per betalning. Nämndens kansliorganisation är anpassad för den löpande verksamheten i tider av finansiellt lugn. Samtidigt måste organisationen snabbt kunna förstärkas och byggas ut om ett ersättningsfall inträffar. Av detta skäl har nämnden träffat avtal med Sveriges riksbank, Finansinspektionen och Riksgäldskontoret om att dessa myndigheter skall ställa tjänstemän till förfogande för att förstärka nämnden om en sådan situation skulle uppkomma. För närvarande ingår sammanlagt nio personer från dessa myndigheter i beredskapsstyrkan, se bilaga 2. En viktig del i nämndens planerings- och förberedelseverksamhet inför ett ersättningsfall är således att utbilda och öva beredskapsstyrkan. Under året har nämnden genomfört olika aktiviteter i detta syfte. Bland annat genomförde nämnden under två dagar i april ett scenariospel. Syftet med spelet var dels att ge kunskaper om olika händelseförlopp vid ett ersättningsfall och om nämndens förutsättningar att hantera det, dels att förbereda beredskapsstyrkan och nämnden inför detta arbete. Målet med spelet var att kunna utvärdera nämndens beredskap. Under spelets gång diskuterades därför bl.a. hur nämnden vid olika tidpunkter under arbetets gång bör vara organiserad och nämndens behov av samarbete med andra myndigheter m.fl. berörda. Vidare diskuterades utformningen av och tidpunkten för nämndens information och olika beslut samt behovet av att utveckla en beredskapsplan som bygger på att ett ersättningsfall kan hanteras med stöd av ett elektroniskt ärendehanteringssystem. Nämnden har påbörjat ett arbete med att utveckla ett sådant system som skall bidra till att minimera nämndens administrativa risker. Vidare har nämnden vid två tillfällen under året genomfört seminarier med beredskapsstyrkan. Beträffande nämndens beredskap kan sägas att en del utvecklingsarbete ännu återstår. Detta beror delvis på att nämnden skall få ansvar även för investerarskyddet. De åtgärder som hittills vidtagits för att nämnden skall kunna möta gällande tidskrav har i första hand tagit sikte på insättningsgarantin. Jämfört med vad som blir aktuellt om ett ersättningsfall skall hanteras inom ramen för investerarskyddet, innebär insättningsgarantin i högre grad en masshantering av ärenden. För investerarskyddet blir det fråga om en mera individuell hantering av de krav som framställs. Utgångspunkten för insättningsgarantin är nämligen att nämnden inte kommer att kräva någon uttrycklig bekräftelse på ersättningsbeloppets storlek från samtliga insättare; om några invändningar inte görs mot beloppet betalas det ut till insättaren inom en viss angiven tid. En investerare som vill ha ersättning från investerarskyddet skall däremot framställa sitt krav till nämnden. Ersättningen betalas sedan ut efter det att ersättningen slutligt fastställts

14 14 av nämnden; ansvaret för att nödvändig utredning sker av investerarens krav ligger på nämnden. Nämnden har också ett organisatoriskt problem över tiden. Omsättningen på de tjänstemän som utgör beredskapsstyrkan har varit relativt stor under den tid den stått till nämndens förfogande. Också detta förhållande påverkar nämndens beredskap även om relativt täta utbildningsinsatser görs. Genom att ett elektroniskt ärendehanteringssystem utvecklas kan nämndens möjligheter att hantera ett ersättningsfall förbättras. Med ett sådant system blir nämnden inte heller lika beroende av att beredsskapsstyrkan är intakt över tiden. Genom att nämnden nu får anses ha säkerställt att utbetalningar av ersättning kan göras på ett säkert och effektivt sätt och arbetet med att utveckla ett sådant ärendehanteringssystem påbörjats, bör nämndens beredskapsåtgärder i fortsättningen mer kunna inriktas mot sådana frågor som rör själva hanteringen av ersättningsfallet, dvs. frågor som avser nämndens utredning och beslut i olika ersättningsfrågor, behovet av nationellt och internationell samarbete och den anpassning av organisationen som den uppkomna situationen föranleder. Enligt nämndens bedömning får de åtgärder som vidtagits under året och som redovisats ovan anses ha bidragit till att nämndens förutsättningar att betala ut korrekt ersättning i rätt tid ökat. De kritiska punkterna i nämndens beredskap har kunnat identifieras och i några fall åtgärdas. I andra fall har nämnden påbörjat arbetet med att utveckla beredskapen. Detta medför att nämnden för närvarande kan sägas vara bättre förberedd om ett ersättningsfall inträffar än för ett år sedan även om händelseförloppet skulle bli något annorlunda än vad nämnden förberett för. Verksamhetsmålet får därmed anses uppfyllt. Övrig verksamhet Rapport till regeringen om insättningsbegreppet Den 29 januari 1998 överlämnande nämnden en rapport (dnr 7/98) till regeringen med förslag till ändrad insättningsdefinition och överväganden om huruvida inlåning inom ramen för det individuella pensionssparandet bör omfattas av insättningsgarantin. Nämndens förslag bereds för närvarande i regeringskansliet. Investerarskyddet Nämnden har redan under budgetåret 1998 påbörjat arbetet med att upprätta det investerarskydd som avses träda i kraft den 1 maj I oktober deltog nämnden i ett investerarskyddsseminarium i London som arrangerades av den organisation i Storbritannien, Investors Compensation Scheme Ltd. (ICS), som ansvarar för det brittiska investerarskyddet. Syftet med seminariet var dels att redovisa hur investerarskyddsdirektivet (97/9/EG) genomförts eller avses bli genomfört i medlemsländernas nationella lagstiftningar, dels att informera om den verksamhet som ICS bedriver. Inför mötet redovisade nämnden tämligen utförligt regeringens förslag i en enkätundersökning som sedan sammanställts av ICS. Under seminariet knöts kontakter med flera av de organisationer eller myndigheter i medlems-länderna som fått

15 15 i uppgift att ansvara för investerarskyddet. I ett flertal länder svarar samma organisation eller myndighet för såväl insättningsrantin som investerarskyddet. Informationsverksamhet m.m. Nämnden har lämnat information till allmänhet och olika institut om både insättningsgarantin och investerarskyddet. I första hand har informationen avsett respektive systems utformning och tillämpningsområde. I samband med att investerarskyddet träder i kraft den 1 maj 1999 avser nämnden att tillsammans med Svenska Bankföreningen och Svenska Fondhandlareföreningen göra ytterligare informationsinsatser om framför allt investerarskyddet. Nämnden har vidare träffat representanter för de nya institut som anslutits till insättningsgarantin för genomgång av systemets utformning m.m. Vid dessa genomgångar har bl.a. diskuterats frågor om institutens informationsskyldighet gentemot insättarna och hur underlaget för nämndens avgiftsuttag skall bestämmas. Utöver vad som ovan nämnts under rubriken Internationellt samarbete i övrigt, har nämnden under året tagit emot delegationer från Taiwan och Vietnam som besökt nämnden för att samla erfarenheter för att bygga upp garantisystem i de egna länderna. Delegationerna har informerats om det svenska garantisystemets utformning och de erfarenheter som nämnden gjort under den tid som systemet varit i kraft. Företrädare för garantiordningar i ett flertal länder har också kontaktat kansliet i olika frågor. Nämnden har slutligen svarat på ett flertal remisser under året.

16 16 ÅRSBOKSLUT Kommentarer Insättningsgarantinämnden tillämpar de inom statsförvaltningen gällande principerna enligt bokföringsförordningen (1979:1212). Samtliga fordrings- och skuldposter som behövs för att bestämma de intäkter och kostnader som hör till räkenskapsåret har periodiserats (se not 4 och 7). Efter påpekande från Riksrevisionsverket bokförs fr.o.m. den 1 juli 1997 ekonomiadministrativa tjänster m.m. som nämnden köper av Finansinspektionen som ett belopp i resultaträkningen (övriga driftkostnader). Tidigare bokfördes detta belopp uppdelat på löner, lokalhyror och övrigt. För att få jämförbarhet mellan åren har helårssiffran för 1997 justerats och redovisas som 1998 års siffror. Samtliga belopp har avrundats till jämna tusental kronor vilket medför att vissa summor inte stämmer exakt. Resultaträkning Belopp i tkr /1-31/12 1/1-31/12 Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Summa Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Övriga driftkostnader Summa Verksamhetsutfall Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter m.m. not Räntekostnader m.m. not Saldo Uppbördsverksamhet Intäkter av avgifter som inte disponeras av myndigheten not Medel som tillförts statsbudgeten Saldo 0 Uppbördsverksamhet -832 Årets kapitalförändring not

17 17 Balansräkning Belopp i tkr Utgående balans TILLGÅNGAR Omsättningstillgångar Kassa 1 2 Tillgodohavande hos Riksgäldskontoret not Fordringar hos andra myndigheter Summa omsättningstillgångar Periodavgränsningsposter Övriga upplupna intäkter not Summa periodavgränsningsposter Avräkning med statsverket not SUMMA TILLGÅNGAR SKULDER Kortfristiga skulder Skulder till andra myndigheter not Leverantörsskulder Personalens källskatt Summa kortfristiga skulder Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader not Summa periodavgränsningsposter Summa skulder MYNDIGHETSKAPITAL Balanserad kapitalförändring Kapitalförändring enl resultaträkningen Summa myndighetskapital SUMMA SKULDER OCH KAPITAL Ansvarsförbindelse not 9

18 18 Anslagsredovisning Belopp i tkr Nomenklatur Tilldelade Överfört Utgifter Saldo medel belopp 2A7 Insättningsgarantinämnden, ramanslag Summa anslag Redovisning mot statsbudgetens inkomsttitlar Belopp i tkr 2552 Övriga offentligrättsliga avgifter Summa inkomsttitlar

19 19 Finansieringsanalys Belopp i tkr /1-31/12 1/1-31/12 Drift Kostnader exkl. avskrivningar Finansiering genom avgifter och bidrag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Övriga intäkter Finansiering från statsbudgeten Anslagsmedel som erhållits för drift Överskott av medel från driften Ökning av kortfristiga fordringar Ökning av kortfristiga skulder Kassaflöde från drift Uppbördsverksamhet Avgiftsinkomster som inte disponeras av myndigheten Kassaflöde från uppbördsverksamheten Medel som tillförts statsbudgeten från uppbördsverksamhet Förändring av likvida medel Specifikation av Förändring av likvida medel Likvida medel vid årets början Ökning av kassa -1 - Ökning av tillgodohavande hos Riksgäldskontoret Ökning av skuld till statsverket Likvida medel vid årets slut

20 20 Noter till resultat- och balansräkningar Belopp i tkr Not 1 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Dröjsmålsränta 43 Ränta på insättningsgarantiavgifter Periodiserad ränta på insättningsgarantiavgifter Kursvinster vid omplaceringar Summa finansiella intäkter Räntekostnader m m Kursförluster vid omplaceringar 174 Avgifter till Riksgäldskontoret 798 Periodiserade avgifter till Riksgäldskontoret 106 Summa finansiella kostnader Not 2 Avgifter som inte disponeras resp medel som tillförts statsbudgeten Intäkter som inte disponeras Medel som tillförts statsbudgeten Förvaltningskostnader för Insättningsgarantinämnden avseende Not 3 Årets kapitalförändring Inbetalda insättningsgarantiavgifter Upplupet arvode jämte sociala avgifter 8 Upplupna förvaltararvoden -690 Ränteintäkter Upplupna ränteintäkter Kursvinster vid omplacering Kursförluster vid omplacering -174 Avgifter till Riksgäldskontoret -798 Periodiserade avgifter till Riksgäldskontoret -106 Summa Årets kapitalförändring enligt resultaträkningen

2003-02-13 03-7 ÅRSREDOVISNING FÖR INSÄTTNINGSGARANTINÄMNDEN AVSEENDE

2003-02-13 03-7 ÅRSREDOVISNING FÖR INSÄTTNINGSGARANTINÄMNDEN AVSEENDE 2003-02-13 03-7 ÅRSREDOVISNING FÖR INSÄTTNINGSGARANTINÄMNDEN AVSEENDE BUDGETÅRET 2002 Innehåll Verksamhetsöversikt och finansiering 3 Verksamheten under budgetåret 2002 6 Resultaträkning 20 Balansräkning

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag Beslutade

Läs mer

Delårsrapport

Delårsrapport aåê=mrjqvmnjnmm Delårsrapport 2005-06-30 2005-08-11 = 2 av 6 Väsentlig information Inom ramen för Finansinspektionens kompetensväxlingsprogram ersätts succesivt de som lämnat myndigheten och genom nyrekryteringen

Läs mer

1 (42) Beslutad 2006-02-16 Dnr 06-13 ÅRSREDOVISNING FÖR INSÄTTNINGSGARANTINÄMNDEN AVSEENDE

1 (42) Beslutad 2006-02-16 Dnr 06-13 ÅRSREDOVISNING FÖR INSÄTTNINGSGARANTINÄMNDEN AVSEENDE Beslutad 2006-02-16 Dnr 06-13 1 (42) ÅRSREDOVISNING FÖR INSÄTTNINGSGARANTINÄMNDEN AVSEENDE BUDGETÅRET 2005 2 Innehåll Till minne 3 Verksamhetsöversikt och finansiering 4 Verksamheten under budgetåret 2005

Läs mer

Kungl. Slottsstaten Årsbokslut 2010

Kungl. Slottsstaten Årsbokslut 2010 Kungl. Slottsstaten Årsbokslut 2010 Kungl. Slottsstaten Årsbokslut 2010 Avser Ståthållarämbetet (Slottsförvaltningarna) och Kungl. Husgerådskammaren, 4.1:1 anslagspost nr 2 i regleringsbrevet för Kungl.

Läs mer

Svenska ESF-rådet överlämnar härmed delårsrapporten för perioden bestående av

Svenska ESF-rådet överlämnar härmed delårsrapporten för perioden bestående av 1(8) Diarienummer 2008-08-11 2008-01743 Till Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Delårsrapport 2008 Svenska ESF-rådet överlämnar härmed delårsrapporten för perioden 2008-01-01 2008-06-30 bestående

Läs mer

1(37) Beslutad 2005-02-17 Dnr 05-1 ÅRSREDOVISNING FÖR INSÄTTNINGSGARANTINÄMNDEN AVSEENDE

1(37) Beslutad 2005-02-17 Dnr 05-1 ÅRSREDOVISNING FÖR INSÄTTNINGSGARANTINÄMNDEN AVSEENDE Beslutad 2005-02-17 Dnr 05-1 1(37) ÅRSREDOVISNING FÖR INSÄTTNINGSGARANTINÄMNDEN AVSEENDE BUDGETÅRET 2004 2 Innehåll Verksamhetsöversikt och finansiering 3 Verksamheten under budgetåret 2004 6 Resultaträkning

Läs mer

1 (39) BESLUTAD 2007-02-19 Dnr 07-6 ÅRSREDOVISNING FÖR INSÄTTNINGSGARANTINÄMNDEN AVSEENDE

1 (39) BESLUTAD 2007-02-19 Dnr 07-6 ÅRSREDOVISNING FÖR INSÄTTNINGSGARANTINÄMNDEN AVSEENDE BESLUTAD 2007-02-19 Dnr 07-6 1 (39) ÅRSREDOVISNING FÖR INSÄTTNINGSGARANTINÄMNDEN AVSEENDE BUDGETÅRET 2006 2 Innehåll Verksamhetsöversikt och finansiering 3 Verksamheten under budgetåret 2006 7 Resultaträkning

Läs mer

Delårsrapport 2014. Datum. 2014-08-12 Dnr./Ref. 2014/03773. Delårsrapport 2014 ehälsomyndigheten 1/9

Delårsrapport 2014. Datum. 2014-08-12 Dnr./Ref. 2014/03773. Delårsrapport 2014 ehälsomyndigheten 1/9 Delårsrapport 2014 Datum. 2014-08-12 Dnr./Ref. 2014/03773 Delårsrapport 2014 ehälsomyndigheten 1/9 Innehåll Inledning... 3 Viktiga händelser första halvåret... 3 Resultaträkning... 4 Kommentarer till resultaträkning...

Läs mer

1 (37) BESLUTAD 2008-02-14 Dnr 2008-257 (Riksgäldskontoret) ÅRSREDOVISNING FÖR INSÄTTNINGSGARANTINÄMNDEN AVSEENDE

1 (37) BESLUTAD 2008-02-14 Dnr 2008-257 (Riksgäldskontoret) ÅRSREDOVISNING FÖR INSÄTTNINGSGARANTINÄMNDEN AVSEENDE BESLUTAD 2008-02-14 Dnr 2008-257 (Riksgäldskontoret) 1 (37) ÅRSREDOVISNING FÖR INSÄTTNINGSGARANTINÄMNDEN AVSEENDE ÅR 2007 2 Innehåll Verksamhetsöversikt och finansiering 3 Verksamheten under år 2007 6

Läs mer

Länsstyrelsens i Stockholms läns delårsrapport 1 januari 30 juni 2015

Länsstyrelsens i Stockholms läns delårsrapport 1 januari 30 juni 2015 Delårsrapport 1 januari - 30 juni 2015 BESLUT Datum 2015-08-14 Beteckning 111-25939-2015 Regeringen Finansdepartementet 103 33 Stockholm Länsstyrelsens i Stockholms läns delårsrapport 1 januari 30 juni

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om underlag för årsredovisning för staten; SFS 2011:231 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

AD /05 1(8) Delårsrapport

AD /05 1(8) Delårsrapport AD 12-579/05 1(8) Delårsrapport 2005 2005-01-01 2005-06-30 AD 12-579/05 2(8) Innehållsförteckning 1. INLEDNING...3 2 RESULTATRÄKNING...4 3 BALANSRÄKNING...5 4 ANSLAGSREDOVISNING...6 5 TILLÄGGSUPPLYSNINGAR...5

Läs mer

Delårsrapport för januari juni 2014

Delårsrapport för januari juni 2014 Stockholm, 2014-08-15 Delårsrapport för januari juni 2014 Ekonomiskt resultat och prognos 2013 uppvisade KTH ett betydligt lägre resultat än de fem föregående årens stora positiva resultat, kapitalförändringen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen; SFS 2006:999 Utkom från trycket den 4 juli 2006 utfärdad den

Läs mer

KÄRNAVFALLSFONDEN 1(9) 2014-12-16 Dnr KAF 1.1-20-14

KÄRNAVFALLSFONDEN 1(9) 2014-12-16 Dnr KAF 1.1-20-14 Placeringspolicy Fastställd av styrelsen den 16 december 2014 som en bilaga till verksamhetsplanen för 2015 att gälla från och med den 1 januari 2015. Ersätter den placeringspolicy som fastställdes den

Läs mer

Patentombudsnämndens ordförande kommenterar året som gått... 1. 1 Inledning... 2

Patentombudsnämndens ordförande kommenterar året som gått... 1. 1 Inledning... 2 2 (2) Patentombudsnämndens årsredovisning 2014 Innehållsförteckning Patentombudsnämndens ordförande kommenterar året som gått... 1 1 Inledning... 2 2 Verksamhetsresultat... 2 2.1 Intäkter och kostnader

Läs mer

RESULTATRÄKNING 2005 2004 ( 31/3-31/12 )

RESULTATRÄKNING 2005 2004 ( 31/3-31/12 ) RESULTATRÄKNING 2005 2004 ( 31/3-31/12 ) Nettoomsättning Not 2 2 913 083 2 242 855 Fastighetskostnader Reparationer och underhåll -960 055-99 176 Drift -1 613 350-627 416 Förvaltningskostnader -215 522-299

Läs mer

Delårsrapport 30 juni 2014

Delårsrapport 30 juni 2014 DNR: SLU ua 2014.1.1.1-3063 Exp. den: Dubbelklicka här för att redigera Styrelsen 2014-08-13 Regeringen Landsbygdsdepartementet Delårsrapport 30 juni 2014 Ekonomiskt utfall SLU redovisar ett underskott

Läs mer

Delårsrapport 2015. Linköpings universitet

Delårsrapport 2015. Linköpings universitet Delårsrapport 2015 Linköpings universitet 2015-08-10 DNR LIU-2015-00873 BESLUT 1(7) Delårsrapport för räkenskapsåret 2015 per den 30 juni 2015 Bakgrund Vissa myndigheter ska enligt Förordning (2000:605)

Läs mer

Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet (2015:1)

Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet (2015:1) REGERINGSRAPPORT 1 (4) Hanteringsklass: Öppen 2015-03-13 Dnr 2015/215 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet

Läs mer

Promemoria med utdrag ur utkast till lagrådsremiss Förstärkt insättningsgaranti

Promemoria med utdrag ur utkast till lagrådsremiss Förstärkt insättningsgaranti REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen Dnr 2015/1210 2015-12-09 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Promemoria med utdrag ur utkast till lagrådsremiss Förstärkt insättningsgaranti (Fi2015/3438/B)

Läs mer

2014-01-01 -- 2014-08-31. Delårsrapport

2014-01-01 -- 2014-08-31. Delårsrapport 2014-01-01 -- 2014-08-31 Delårsrapport Innehåll 1 Inledning 5 2 Resultaträkning med prognos för 2014 6 3 Kommentarer till resultaträkning 7 4 Balansräkning 8 5 Kommentarer till balansräkning 10 6 Anslagsredovisning

Läs mer

Delårsrapport 2014 Linköpings universitet LINKÖPINGS UNIVERSITET

Delårsrapport 2014 Linköpings universitet LINKÖPINGS UNIVERSITET Delårsrapport 2014 Linköpings universitet LINKÖPINGS UNIVERSITET 2014-08-11 BESLUT Dnr LiU-2014-01028 1(5) Delårsrapport för räkenskapsåret 2014 per den 30 juni 2014 Bakgrund Vissa myndigheter ska enligt

Läs mer

Baskontoplanens uppbyggnad

Baskontoplanens uppbyggnad 1/6 Datum 2009-06-26 ESV-dnr 49-146/2009 Handläggare Baskontoplanens uppbyggnad Baskontoplanen är avsedd för externredovisning hos myndigheter, dvs. registrering av transaktioner mellan myndigheten och

Läs mer

Svenska Bankföreningen BANK- OCH FINANS- STATISTIK 2001

Svenska Bankföreningen BANK- OCH FINANS- STATISTIK 2001 BANK- OCH FINANS- STATISTIK 00 Publicerad i maj 00 publicerar årligen statistik över den svenska bank- och finansmarknaden. Statistiken presenterar de viktigaste aktörerna på finansmarknaden samt deras

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag; SFS 2003:772 Utkom från trycket den 25 november 2003 utfärdad den 13 november 2003.

Läs mer

Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet (2014:3)

Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet (2014:3) REGERINGSRAPPORT 1 (5) Hanteringsklass: Öppen 2014-11-14 Dnr 2014/1543 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 UTKAST för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 Styrelsen och verkställande direktören för Lyxklippare Aktiebolag avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

Yttrande över Förstärkt insättningsgaranti

Yttrande över Förstärkt insättningsgaranti Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

2 3 4 5 6 - - - - - - - - 7 Årsredovisning för Södra Sveriges Sjuksköterskehem i Lund 845000-2871 Räkenskapsåret 2014 8 Södra Sveriges Sjuksköterskehem i Lund Org.nr 845000-2871 Styrelsen för Södra Sveriges

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HOLBERG KREDIT SEK

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HOLBERG KREDIT SEK FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HOLBERG KREDIT SEK Fondens placeringsinriktning: Holberg Kredit SEK är en nordisk high yield-fond, valutasäkrad och noterad i svenska kronor. Fonden investerar sina medel i andelar

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF HILDA I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF HILDA I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF HILDA I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Feltryck ska vara 46 560 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen,

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och

Läs mer

2011-06- 0 8 Landstingsstyrelsen

2011-06- 0 8 Landstingsstyrelsen Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 2011-06-08 LS 1105-0781 Ankom Stockholms läns landsting Dnr: 2011-06- 0 8 Landstingsstyrelsen l ANDSTIAtöSS f VRELSFN i»1-06-21 005 Årsredovisning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter; SFS 2016:1091 Utkom från trycket den 2 december 2016 utfärdad den 24 november 2016. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Årsredovisning HSB brf Henriksdal i Malmö

Årsredovisning HSB brf Henriksdal i Malmö Årsredovisning HSB brf Henriksdal i Malmö 2008-09-01 2009-08-31 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31

Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31 Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

FINANSDEPARTEMENTET Finansmarknadsavdelningen. Promemoria om möjlighet till tillfällig nedsättning av uttaget av avgifter för insättningsgarantin

FINANSDEPARTEMENTET Finansmarknadsavdelningen. Promemoria om möjlighet till tillfällig nedsättning av uttaget av avgifter för insättningsgarantin FINANSDEPARTEMENTET Finansmarknadsavdelningen Promemoria om möjlighet till tillfällig nedsättning av uttaget av avgifter för insättningsgarantin Juni 2007 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Lagtext...4

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF PUKAN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF PUKAN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2014 31/8 2015 HSB BRF PUKAN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/ /

ÅRSREDOVISNING 1/ / ÅRSREDOVISNING 1/1 2015 31/12 2015 HSB BRF AKVAMARINEN PÅ LIMHAMN 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF FOSIEDAL I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF FOSIEDAL I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2014 31/8 2015 HSB BRF FOSIEDAL I MALMÖ ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar den information

Läs mer

Delårsrapport 2008 Dnr: 2799/2008- Innehållsförteckning. Sid. Finansiell redovisning 1. Verksamheten 4. Resultaträkning 5.

Delårsrapport 2008 Dnr: 2799/2008- Innehållsförteckning. Sid. Finansiell redovisning 1. Verksamheten 4. Resultaträkning 5. Delårsrapport 2008 Delårsrapport 2008 Dnr: 2799/2008-100 2008-08-13 Innehållsförteckning Sid Finansiell redovisning 1 Verksamheten 4 Resultaträkning 5 Balansräkning 6 Anslagsredovisning 8 Beslut och undertecknande

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF BÄRNSTENEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF BÄRNSTENEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2009 31/8 2010 HSB BRF BÄRNSTENEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

Årsredovisning för. Brf Skyttegatan 6 769608-0394. Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31. Innehållsförteckning:

Årsredovisning för. Brf Skyttegatan 6 769608-0394. Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31. Innehållsförteckning: Årsredovisning för Brf Skyttegatan 6 Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 3 Balansräkning 4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Media Evolution Southern Sweden Ideell Förening

Media Evolution Southern Sweden Ideell Förening Årsredovisning för Media Evolution Southern Sweden Ideell Förening Räkenskapsåret 2010-01-01-2010-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3 Ställda säkerheter

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Styrelsen och Verkställande direktören för Inev Studios AB avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan Årsredovisning för Stiftelsen Sophiaskolan 838800-5517 Räkenskapsåret 2009 07 01 2010 06 30 Org.nr 838800-5517 1 (9) Styrelsen för Stiftelsen Sophiaskolan får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret

Läs mer

Delårsrapport 2015. Dnr. 2015/04521. Delårsrapport 2015 ehälsomyndigheten 1/10

Delårsrapport 2015. Dnr. 2015/04521. Delårsrapport 2015 ehälsomyndigheten 1/10 Delårsrapport 2015 Dnr. 2015/04521 Delårsrapport 2015 ehälsomyndigheten 1/10 Innehåll Inledning... 3 Viktiga händelser första halvåret 2015... 3 Resultaträkning... 4 Kommentarer till resultaträkning...

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/ /8 2010

ÅRSREDOVISNING 1/ /8 2010 ÅRSREDOVISNING 1/9 2009 31/8 2010 HSB BOSTADSRÄTTSFÖRENING HENRIKSDAL I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 ~ HSB Bil Henriksdal i Malmö Org Nr: 746001-0726 Noter Not 15 Not 16 Not 17 KortfristIga

Läs mer

Anna-Greta Crafoords stiftelse för reumatologisk forskning

Anna-Greta Crafoords stiftelse för reumatologisk forskning Anna-Greta Crafoords stiftelse för reumatologisk forskning 845001-7283 Årsredovisning 2013 1 ÅRSREDOVISNING 2013 Styrelsen för Anna-Greta Crafoords stiftelse för reumatologisk forskning får härmed avlämna

Läs mer

Årsredovisning 2011 Bostadsrättsföreningen Islandet Adolf

Årsredovisning 2011 Bostadsrättsföreningen Islandet Adolf Årsredovisning 2011 Bostadsrättsföreningen Islandet Adolf Detalj från konstglasfönster Adolf Fredriks Kyrkogata 15. Nytillverkat 2011 med inspiration från originalparti över inre entrédörr. Motiv och djupblästring,

Läs mer

Delårsrapport för perioden 1 januari 31 augusti år 2005

Delårsrapport för perioden 1 januari 31 augusti år 2005 Delårsrapport för perioden 1 januari 31 augusti år 2005 (belopp inom parantes avser samma period föregående år där inget annat anges) Allmänt Såväl inlåning som utlåning har ökat. Ökningstakten i försparandet

Läs mer

Underlagspromemoria 3E

Underlagspromemoria 3E 2013-03-13 1( 8) Underlagspromemoria 3E Förslag till förordning om förvaltning av inbetalade medel i kärnavfallsfonden En promemoria från arbetsgruppen för regeringsuppdrag avseende översyn av finansieringslagen

Läs mer

RESULTATRÄKNING 2009 2008

RESULTATRÄKNING 2009 2008 6(15) RESULTATRÄKNING 2009 2008 Nettoomsättning Not 1 2 176 558 2 147 487 Fastighetskostnader Reparationer och underhåll -123 230-173 395 Drift Not 2-767 052-710 885 Administrationskostnader Not 2-116

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Kapitalförsörjningsförordning; utfärdad den 10 mars 2011. SFS 2011:210 Utkom från trycket den 22 mars 2011 Regeringen föreskriver följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 I

Läs mer

finansiella systemet. Garantin syftar dock framför allt till att skydda enskilda och företags spar- och transaktionsmedel. Till grund för regleringen

finansiella systemet. Garantin syftar dock framför allt till att skydda enskilda och företags spar- och transaktionsmedel. Till grund för regleringen Kommittédirektiv Ersättning från insättningsgarantin, m.m. en översyn av regelverket Dir. 2007:60 Beslut vid regeringssammanträde den 26 april 2007. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall

Läs mer

KÄRNAVFALLSFONDEN 1(9) Dnr KAF

KÄRNAVFALLSFONDEN 1(9) Dnr KAF Placeringspolicy Fastställd av styrelsen den 15 december 2015 som en bilaga till verksamhetsplanen för 2016 att gälla från och med den 1 januari 2016. Ersätter den placeringspolicy som fastställdes den

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om utlåning och garantier; SFS 2011:211 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Regeringen föreskriver följande. Förordningens tillämpningsområde

Läs mer

BANK- OCH FINANS- STATISTIK 2002

BANK- OCH FINANS- STATISTIK 2002 BANK- OCH FINANS- STATISTIK 00 Publicerad i september 00 Svenska Bankföreningen publicerar årligen statistik över den svenska bank- och finansmarknaden. Statistiken presenterar de viktigaste aktörerna

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET BUDGETUNDERLAG 1(5) Universitetsstyrelsen Planeringschef Ingemar Larsson 1998-02-20 Doss 112 Dnr 2596/97

STOCKHOLMS UNIVERSITET BUDGETUNDERLAG 1(5) Universitetsstyrelsen Planeringschef Ingemar Larsson 1998-02-20 Doss 112 Dnr 2596/97 STOCKHOLMS UNIVERSITET BUDGETUNDERLAG 1(5) Universitetsstyrelsen Planeringschef Ingemar Larsson Regeringen Utbildningsdepartementet Förslag till finansiering av verksamheten budgetåren 1999-2001 1 Intäkter

Läs mer

Årsredovisning. Brf Rökeriet

Årsredovisning. Brf Rökeriet Årsredovisning för Brf Rökeriet Räkenskapsåret 2007 Brf Rökeriet 1(9) Styrelsen för Brf Rökeriet får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2007. Förvaltningsberättelse Verksamhet Verksamhet Föreningen

Läs mer

HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ

HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ 2006.05.01-2007.04.30 HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ 746000-5593 Kallelse Medlemmarna i HSB:s Bostadsrättsförening Anneberg i Malmö kallas härmed till ordinarie föreningsstämma

Läs mer

Yttrande över promemorian Förstärkt insättningsgaranti (Fi2015/3438)

Yttrande över promemorian Förstärkt insättningsgaranti (Fi2015/3438) 2015-09-15 REMISSVAR Finansdepartementet FI Dnr 15-9094 Finansmarknadsavdelningen/Bankenheten (Anges alltid vid svar) 103 33 STOCKHOLM Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel

Läs mer

Delårsrapport januari juni 2014

Delårsrapport januari juni 2014 Delårsrapport januari juni Sparbankens resultat Tjörns Sparbanks rörelseresultat för det första halvåret uppgick till 15 403 tkr (5 501 tkr). Intäkter Sparbankens totala intäkter för det första halvåret

Läs mer

BRF SOLREGNET. Org nr 716421-9631 ÅRSREDOVISNING

BRF SOLREGNET. Org nr 716421-9631 ÅRSREDOVISNING BRF SOLREGNET Org nr ÅRSREDOVISNING för räkenskapsåret 2001 Styrelsen för Brf Solregnet får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2001. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHET Föreningen har till ändamål

Läs mer

Finansrapport augusti 2014

Finansrapport augusti 2014 Datum Diarienummer 2014-09-09 KS/2014:672 Kommunstyrelseförvaltningen Susanne Ekblad tel 0304-33 42 82 fax 0304-33 41 85 e-post: susanne.ekblad@orust.se Finansrapport augusti 2014 Uppföljning av ramar

Läs mer

ÅRSREDOVISNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

ÅRSREDOVISNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Årsredovisning 2005 2 ÅRSREDOVISNING Styrelsen och verkställande direktören för Alternativa aktiemarknaden i Sverige AB (publ) org. nr 556634-8222, avger härmed redovisning för verksamhetsåret 2005-01-01--2005-12-31

Läs mer

Årsredovisning 2012 POD 16/2013

Årsredovisning 2012 POD 16/2013 Årsredovisning 2012 POD 16/2013 Innehållsförteckning Patentombudsnämndens ordförande kommenterar året som gått... 2 1 Inledning... 3 2 Verksamhetsresultat... 3 2.1 Intäkter och kostnader per verksamhetsdel

Läs mer

Media Evolution Ideell Förening

Media Evolution Ideell Förening Årsredovisning för Media Evolution Ideell Förening Räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om statliga garantier till banker m.fl.; SFS 2008:819 Utkom från trycket den 30 oktober 2008 utfärdad den 29 oktober 2008. Regeringen föreskriver följande. Inledande

Läs mer

Delårsrapport 1 januari 30 juni 2001

Delårsrapport 1 januari 30 juni 2001 Delårsrapport 1 januari 30 juni Substansvärdet ökade med 8 procent Substansvärdet 17 procent bättre än index SUBSTANSVÄRDET 17 PROCENT BÄTTRE ÄN INDEX Öresundkoncernens substansvärde ökade under det första

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om årliga avgifter för finansiering av Finansinspektionens verksamhet; SFS 2002:1042 Utkom från trycket den 17 december 2002 utfärdad den 5 december 2002. Regeringen

Läs mer

ÅRSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSPLANERING 1/ / HSB BRF ALMEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSPLANERING 1/ / HSB BRF ALMEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSPLANERING 1/1 2011 31/12 2011 HSB BRF ALMEN I MALMÖ HSB har tilldelat bostadsrättsföreningen HSB Brf Almen i Malmö CERTIFIKAT för att den uppfyller HSB:s krav för HSB Certifiering

Läs mer

BRF Byggmästaren 13 i Linköping

BRF Byggmästaren 13 i Linköping Årsredovisning för BRF Byggmästaren 13 i Linköping Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Finansrapport april 2015

Finansrapport april 2015 Datum Diarienummer 2015-05-04 KS/2015:689 Kommunstyrelseförvaltningen Susanne Ekblad tel 0304-33 42 82 fax 0304-33 41 85 e-post: susanne.ekblad@orust.se Finansrapport april 2015 Uppföljning av ramar och

Läs mer

Delårsrapport januari juni 2012

Delårsrapport januari juni 2012 Delårsrapport januari juni 2012 Styrelsen för Sparbanken Boken, org nr 537600-6234, får härmed lämna delårsrapport för sparbankens verksamhet under perioden 1 januari - 30 juni 2012. 1 Allmänt om verksamheten

Läs mer

SVENSKA BASEBOLL OCH SOFTBOLL FÖRBUNDET ÅRSREDOVISNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

SVENSKA BASEBOLL OCH SOFTBOLL FÖRBUNDET ÅRSREDOVISNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE SVENSKA BASEBOLL OCH SOFTBOLL FÖRBUNDET ÅRSREDOVISNING STYRELSENS ÅRSREDOVISNING FÖR RÄKENSKAPSÅRET 2014-01-01 2014-12-31 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Svenska Baseboll och Softboll Förbundet (SBSF), bildat 1956,

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013 1(11) Skellefteå Golf AB Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2013 Styrelsen avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning 4 - noter 6

Läs mer

HSB BRF ANNEBERG I MALMÖ

HSB BRF ANNEBERG I MALMÖ HSB BRF ANNEBERG I MALMÖ 2007.05.01-2008.04.30 HSB:BRF ANNEBERG I MALMÖ 746000-5593 DELTAGARANMÄLAN Till Bostadsrättsföreningen Annebergs ordinarie föreningsstämma onsdagen 22 oktober 2008 kl. 19.00.

Läs mer

Hylliedals Samfällighetsförening

Hylliedals Samfällighetsförening Årsbokslut för Hylliedals Samfällighetsförening Räkenskapsåret 2015-01-01-2015-12-31 Hylliedals Samfällighetsförening 1(8) Förvaltningsberättelse Styrelsen och för Hylliedals Samfällighetsförening, får

Läs mer

EKONOMISK REDOVISNING

EKONOMISK REDOVISNING Sid 1 EKONOMISK REDOVISNING 2010 HSB brf Lilla Le i Göteborg Sid 4 INTÄKTER 2010 Årsavgifter 4 278 749 Hyror 264 631 Övriga intäkter 7 200 Sid 12 ÅRSAVGIFTSUTVECKLING 2007 2008 2009 2010 2011 Årsavgiftsutveckling

Läs mer

ÅRSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSPLANERING HSB BRF MUSKÖTEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSPLANERING HSB BRF MUSKÖTEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSPLANERING 1/9 2010 2009 31/8 31/8 2011 2010 HSB BRF MUSKÖTEN I MALMÖ HSB har tilldelat bostadsrättsföreningen HSB Brf Musköten i Malmö CERTIFIKAT för att den uppfyller HSB:s

Läs mer

Revisorsnämndens budgetunderlag för räkenskapsåret 2007

Revisorsnämndens budgetunderlag för räkenskapsåret 2007 1(7) 2006-02-28 Dnr 2006-428 Till Regeringen Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Revisorsnämndens budgetunderlag för räkenskapsåret 2007 Revisorsnämnden (RN) överlämnar härmed budgetunderlag för räkenskapsåret

Läs mer

RESULTATRÄKNING 01.01-12.31 2000 1999. Nettoomsättning Not 1 1 378 016 1 209 262

RESULTATRÄKNING 01.01-12.31 2000 1999. Nettoomsättning Not 1 1 378 016 1 209 262 RESULTATRÄKNING 01.01-12.31 2000 1999 Nettoomsättning Not 1 1 378 016 1 209 262 Fastighetskostnader Reparationer och underhåll -86 268-59 644 Drift -423 358-431 232 Fastighetsskatt -98 100-101 940 Avskrivningar

Läs mer

Årsredovisning. Kode Norra Bredband Ekonomisk förening

Årsredovisning. Kode Norra Bredband Ekonomisk förening Årsredovisning för Kode Norra Bredband Ekonomisk förening Räkenskapsåret 2006 Kode Norra Bredband Ekonomisk förening Styrelsen för Kode Norra Bredband Ekonomisk förening får härmed avge årsredovisning

Läs mer

Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet (2013:3)

Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet (2013:3) PM Hanteringsklass: Öppen 1 (9) Dnr Dnr: 2013/424 2013-11-15 Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet (2013:3) Riksgäldskontoret (nedan Riksgälden) är stödmyndighet enligt

Läs mer

Årsredovisning. Västra Kållandsö VA ekonomisk förening

Årsredovisning. Västra Kållandsö VA ekonomisk förening Årsredovisning för Västra Kållandsö VA ekonomisk förening 769622-6120 Räkenskapsåret 2013 1 (7) Styrelsen för Västra Kållandsö VA ekonomisk förening får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2013.

Läs mer

HEAD OFFICE RES* SWEDEN

HEAD OFFICE RES* SWEDEN SWEDEN Central Banks SE90100 Sveriges Riksbank 103 37 Stockholm Total number of Central Banks : 1 Credit Institutions SE41090 AK Finans Klostergatan 4 753 21 Uppsala SE41304 et L M Ericsson Finans (publ)

Läs mer

Till föreningsstämman i Bostadsrättsföreningen Kantarellen 11. Organisationsnummer 769607-5857.

Till föreningsstämman i Bostadsrättsföreningen Kantarellen 11. Organisationsnummer 769607-5857. REVISIONSBERÄTTELSE Till föreningsstämman i Bostadsrättsföreningen Kantarellen 11. Organisationsnummer 769607-5857. Vi har granskat årsredovisningen och räkenskaperna samt styrelsens förvaltning i Bostadsrättsföreningen

Läs mer

VALDEMARSVIKS SPARBANK

VALDEMARSVIKS SPARBANK VALDEMARSVIKS SPARBANK Delårsrapport 1 januari 30 juni 2010 Allmänt om verksamheten Riksbankens styrränta har varit 0,25 procentenhet under hela första halvåret. Det är historiskt en mycket låg nivå. Efter

Läs mer

BANK- OCH FINANS- STATISTIK 2003

BANK- OCH FINANS- STATISTIK 2003 BANK- OCH FINANS- STATISTIK 00 Publicerad i maj 004 Svenska Bankföreningen publicerar årligen statistik över den svenska bank- och finansmarknaden. Statistiken presenterar de viktigaste aktörerna på finansmarknaden

Läs mer

Finanspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2014-01-27 8. Vimmerby kommun 1/12 Finanspolicy 2014-01-27

Finanspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2014-01-27 8. Vimmerby kommun 1/12 Finanspolicy 2014-01-27 Antagen av kommunfullmäktige 8 Vimmerby kommun 1/12 1. ns syfte Denna finanspolicy anger ramar och riktlinjer för hur finansverksamheten inom kommunen skall bedrivas. Med finansverksamhet avses likviditetsförvaltning

Läs mer

Delårsrapport 2015-01-01 2015-06-30

Delårsrapport 2015-01-01 2015-06-30 Delårsrapport 2015-01-01 2015-06-30 1 Viktiga händelser 1 Finansiell redovisning 2 Resultaträkning 3 Balansräkning 4 Anslagsredovisning 6 Kommentarer till finansiell redovisning 8 uppdrag Riksgäldens från

Läs mer

Riksförbundet Bokslut (Årsmöte 25 april 2015,Bilaga nr 4) Sida 1(6) Sällsynta diagnoser Verksamhetsåret 2014 Organisationsnummer 802408-4934

Riksförbundet Bokslut (Årsmöte 25 april 2015,Bilaga nr 4) Sida 1(6) Sällsynta diagnoser Verksamhetsåret 2014 Organisationsnummer 802408-4934 Riksförbundet Bokslut (Årsmöte 25 april 2015,Bilaga nr 4) Sida 1(6) 5 år i sammandrag (tkr) 2014 2013 2012 2011 2010 Verksamhetens intäkter Anslag och bidrag 4 679 4 209 4 295 3 949 3 784 Gåvor 90-konto

Läs mer