Drömmar genom Utbildning

Transkript

1 Drömmar genom Utbildning 1. Inledning 1.1 Syfte och frågeställning Syftet med denna text är att kartlägga ungdomars framtidsdrömmar gällande arbete. Vilka arbeten drömmer man om och hur tror man att de ska kunna uppnås? Detta vill vi utreda för att i efterföljande texter kunna se vilka möjligheter unga nicaraguaner har att uppnå sina framtidsdrömmar. Vidare är syftet att undersöka orsakerna till ungdomarnas drömmar och vilka konsekvenser dessa kan leda till. För att kunna besvara vår övergripande frågeställning behöver vi även utreda utbildningens roll i att skapa och upprätthålla drömmar. Frågeställningen vi har valt att behandla i denna text är Hur ser ungdomars framtidsdrömmar ut, varför ser de ut så och vilka konsekvenser får det? 2. Avhandling I Estelí Heroico har ungdomar generellt en stor tilltro till att en universitetsutbildning resulterar i ett bra jobb och försörjning i framtiden. Alla våra informanter såg ett värde i att utbilda sig på universitetsnivå och de flesta har också planer på att göra det i framtiden. Anledningen till detta är att de arbeten som finns att tillgå om man är outbildad endast är lågavlönade och ofta har dåliga arbetsförhållanden (Vasquez, 2011a). Utan utbildning ser många mörkt på framtiden, chansen att förändra sina levnadsförhållanden anses mindre. Denna åsikt gavs av många som hoppat av skolan. Detta förstärks samtidigt av att skolan ger exempel på människor som lyckats förändra sina liv genom utbildning (Vasquez, 2011b). Flera av våra informanter berättade att skolan gör en till en bättre människa och att man får mer respekt av omgivningen som utbildad. Det märks på en människa om han eller hon har studerat, man talar och beter sig på ett annat sätt (Vasquez ab, Juares, 2011). Utbildning har alltså ett egenvärde i sig. I skolan finns också ämnet Civica som tar upp etiska och moraliska frågor. På dessa lektioner lär sig eleverna vad som är rätt och fel, något som verkar uppskattas av våra informanter som går i skolan. Civica tas ofta upp som ett exempel på hur skolan gör en till en bättre människa. Efter intervjuer blev det tydligt att framtidsdrömmarna endast fanns på det personliga planet (Vasquez a, 2011). Det vill säga att ungdomar drömmer om att förändra sin egen situation genom utbildning, inte att förändra på ett mer samhälleligt plan som till exempel genom politik. En anledning till det är att man inte har stor tilltro till institutionerna, det institutionella kapitalet är lågt i landet på grund av den höga graden av korruption. Ungdomar har från början tilltro till utbildningen, men den har inte förmågan att uppfylla deras förväntningar och därför är det institutionella kapitalet lågt. Detta skulle kunna leda till att skolan som institution har svårt att förändras eftersom människor sätter fokus på att ändra sin personliga situation istället för att ändra på systemet. Ett exempel på detta är 16-åriga Diana som vill utbilda sig till läkare, vilket är en vanlig dröm bland nicaraguanska ungdomar. Hon har en tydlig plan för hur hon ska lyckas få jobb genom att hon har praktiserat på en privatklinik men även genom sitt engagemang i organisationen Xilonem. Diana har därför en relativt god chans att lyckas, eftersom hon har de kontakter som krävs för att få ett arbete men också en möjlighet att finansiera sin utbildning. Men när Diana väl har fått jobbet som läkare ser hon antagligen inget intresse i att förändra landets situation så att det ska bli lättare för andra läkarstudenter i hennes ålder som inte har möjligheten att få jobb. Hon har ingen tilltro till de korrupta institutionerna i landet, vilket hon uttrycker när hon säger Det går inte att förändra politikernas synsätt, det är bättre att döda dem allihop (Juares, 2011)

2 Det här bekräftas av Ándres Perez Baltadano som skrivit en text om ungdomars syn på framtiden. Han menar att dagens ungdom har växt upp i ett land där de nationella institutionerna genomsyras av korruption och politiken gör allt för att vinna väljare snarare än att stå för några åsikter. Man har bara sett en misslyckad storpolitik och därför förlorat tron på dess kraft att förändra. Som ung i Nicaragua har man vant sig vid detta misslyckande, man har fostrats in i det och till slut också accepterat det. Man socialiseras in i en känsla av misslyckande genom deltagandet i landets institutioner, familjerna, politiska partier, kyrkorna och framförallt skolan. Genom dessa skapas de synsätten och på så sätt skapas även rutiner som följer dessa. Perez menar i sin text att Nicaraguas befolkning har accepterat sin situation i så stor grad att man slutat försöka förändra den (Perez Baltodano, 2006). De informanter vi intervjuat har alla precis som Diana som nämndes ovan, vetat exakt vad de vill utbilda sig till och vad de vill arbeta med. De vanligaste yrkena var advokat, läkare och arkitekt vilka alla kräver universitetsutbildning. Trots ung ålder var alla säkra på vad de ville bli. Detta beror antagligen främst på ekonomiska skäl. Det kostar pengar att utbilda sig på universitetet, även om själva utbildningen är gratis behöver man finansiera sitt leverne under studietiden och man är ofta beroende av någon annans inkomst vilket gör att man i de flesta fall bara har en chans att utbilda sig. Även om man finansierar sina studier själv blir det för dyrt att ändra karriärväg. Detta till skillnad från i Sverige där man på grund utav bättre förutsättningar har mer tid att bestämma sig för vad man vill arbeta med. Det finns statliga hjälpmedel till studerande och man är inte lika beroende av att någon annan försörjer en. Det finns en risk att det val som man gör som ung kan visa sig felaktigt när man väl börjar utbilda sig. Risken att man då hoppar av universitetet är då stor och chansen att komma tillbaka är liten eftersom man inte har de ekonomiska möjligheterna som krävs. Detta är representativt för hur stora delar av de nicaraguanska ungdomarnas problem ser ut (2011). Eynar Vasquez

3 Lärare i Nicaragua har stort inflytande över elevernas skolgång eftersom de bestämmer hur lektionerna ska läggas upp. Det finns läroplaner och bestämmelser men Oscar Banderas från utbildningsministeriet menar att lektionerna skiljer sig mycket beroende på den enskilda läraren. Det finns kontrollanter men dessa är endast 8 stycken på 127 skolor och det går inte att kontrollera att läroplanerna efterföljs. Eftersom det finns ett ämne i skolan som heter tutoria, liknande vår studievägledning, där läraren uppmuntrar och föreslår vägval för elevens framtid så blir lärarens roll otroligt viktig för framtidsdrömmarna. I vissa fall tröttnar elever på sin utbildning på grund av lärarens utbildningsmetoder och i andra fall är läraren anledningen till att eleven vill studera vidare och alltså en källa till inspiration, vilket var ett påstående som bekräftades utav samtliga informanter. Läraren kan alltså ge både positiva och negativa effekter i elevernas syn på framtiden och utbildning. Enligt Oscar Banderas finns det många äldre lärare som är utbildade för länge sedan och har andra metoder och synsätt i sitt lärande. Kontrollen på dessa är då låg eller icke befintlig vilket resulterar i att elever kan få en felaktig eller bristfällig undervisning som inte följer läroplanen. Om utlärandet varierar så mycket beroende på vilken lärare man har och hur denne lär ut, kommer detta även att påverka ungdomarnas drömmar. Elevers framtidsutsikter och drömmar präglas alltså i allra högsta grad av vilka lärare man har. (2011) Lärare är lågavlönade vilket kan resulterar i att det är svårare att hålla en standard som i sin tur gör att standarden skiljer sig på undervisningen. Det leder till att elever kan vara olika förberedda för högre utbildningar eller arbete. En lärare som är väldigt auktoritär kan antagligen ha ett mycket stort inflytande över elevers val av utbildning och yrke i framtiden. Exempelvis kan man som elev få höra att det man drömmer om att arbeta med inte är möjligt eller inte är rätt sorts yrke beroende på vad läraren har för egna åsikter. Detta kan leda till att en lärare med mycket makt och inflytande över elevernas utbildning och drömmar inte uppmuntrar ungdomars egentliga drömmar, utan endast de läraren själv anser vara lämpliga. En ensam lärares personliga åsikter kan alltså ha för stor påverkan över elevernas yrkesdrömmar och göra att eleverna hamnar på fel yrkesbana. Om man som student inser att man valt fel efter halva sin universitetsutbildning är det mycket svårt att sedan byta karriärbana. (Banderas, 2011). Som tidigare nämnt finns det stor tilltro bland unga till sin framtid. Nästan alla informanter trodde på sin utbildning och att de kommer få arbete genom det. Däremot var synen annorlunda när de tänkte på en mer generell nivå. I dessa fall tyckte samma informanter att det fanns stora problem med att utbilda sig och att utbildningen inte ledde till arbete. Dvs: jag kommer att lyckas men andra kommer inte det. Hela den synen på framtiden kan antingen bero på att ungdomarna inte helt vill erkänna att deras framtid inte är garanterad ett lyckligt slut men det kan också betyda att ungdomarna blundar för det som kan gå fel i deras väg mot drömmen. Anledningen till varför ungdomar i Nicaragua har så stor tilltro till utbildning kan också delvis bero på sandinisternas stora satsningar på utbildning under de senaste 30 åren. Flera informanter nämnde att sandinisterna bland annat gjort skolan gratis om man bortser från de kostnader som tillkommer för skolmaterial och uniform, så att fler har kunnat få möjligheten att gå i skolan. Detta i kombination med att sandinisterna i Estelí har ett mycket stort inflytande kan ha bidragit till att det skapats en större tilltro till utbildningen då man sett de förbättringar som skett (Rodrigo, 2011). Det kan resultera i att ungdomar sätter för höga eller osannolika mål för sig själva, de får drömmar som inte är realistiska i den vardag de lever i. Å andra sidan om ungdomarna inte sätter upp mål och drömmar som de vill uppnå kommer landet i stort aldrig att utvecklas. Till exempel, om alla anser att det enda realistiska är att arbeta på tobaksfabriken och ingen utbildar sig för ett annat jobb kan Nicaragua bli fast i att endast producera cigarrer.

4 Jämför man med Sverige som för 100 år sedan befann sig i en situation som går att likna vid Nicaraguas nuvarande kan man se vissa samband men även olikheter. Sverige var präglat av fattigdom, svält och människor bodde trångt och arbetslösheten var hög. Det fanns dock en viktig skillnad om man jämför med Nicaragua idag. I Sverige har det alltid funnits en hög läskunnighet även när fattigdomen var som värst tack vare att präster alltid genomfört husförhör. Det här skedde både på landsbygden och i städerna, där man testade människors läskunnighet, hur väl man hade läst bibeln och allmänbildning. Detta har lett till att Sverige alltid haft en hög läskunnighet vilket har fått resultatet att det funnits folkrörelser som exempelvis nykterhetsrörelsen där vanliga människor engagerat sig i enskilda frågor som även fick politiska resultat. Det här har i sin tur bidragit till att revisorer i Sverige generellt sett varit mycket noga med vart pengar har gått till, något som enligt Stefan De Vylder är nyckeln till att motverka korruption. Att korruption aldrig riktigt varit något problem för Sverige har gjort att vi lättare kunnat utvecklas med väl fungerande institutioner som lett till en stabil välfärd. Många av Nicaraguas problem beror på den bristande tilltron till institutioner, att både politiker och anställda vid institutioner är korrupta vilket är och har varit ett hinder för utveckling. Sveriges fungerande välfärd och höga läskunnighet har förutom bristen på korruption lett till att det funnits en stark yttrandefrihet. Detta har gjort att det funnits och finns djärva journalister som kritiskt kunnat granska makthavare och vart pengarna har gått till. När media har en sådan betydande roll blir det ännu svårare för korruptionen att breda ut sig (De Vylder, ). Eddy Martinez, 25 år och arbetslös

5 3. Slutsats Slutsatsen av det här blir att drömmar är något som för landet och människor framåt, utan dem skulle inte landet kunna utvecklas. Däremot är utsikterna till att uppfylla sina framtidsdrömmar inte särskilt ljusa, då Nicaragua är fattigt och det finns få tillgängliga jobb för människor efter att de utbildat sig. Det är ett stort problem att unga människor endast vill förändra sin situation på en individnivå och inte en samhällsnivå då man inte har någon tilltro till varken institutioner, sin egen chans att förändra landets situation eller politiken i stort. För om inga unga människor vill eller ser någon möjlighet till att förändra landets sociala och ekonomiska situation, vilka ska då göra det? Ungdomarna är framtiden och Nicaraguas möjlighet till utveckling. Men frågan är hur stor möjligheten verkligen är för Nicaragua att utvecklas då det inte finns någon vilja eller tro till att förbättra landets situation. Framtidsdrömmarna och framtidsutsikterna går inte hand i hand vilket är ett av de största hindren för Nicaraguas utveckling. Källförteckning Otryckt material: Föreläsning av De Vylder, Stefan (utvecklingsteoretiker, författare till boken Utvecklingens drivkrafter ) 2010 Intervjuer: Banderas, Oscar, skolministeriet i Estelí, 2011 (begärde anonymitet, namnet är påhittat) Juares, Diana, secundariastuderande, 2011 Lanzas, Yamali, universitetsstuderande, 2011 Rodrigo, Reynaldo, ansvarig CPC, 2011 Vasquez, Eynar, byggarbetare, 2011 Vasquez, Wilmer, secundariastuderande, 2011 Tryckt material: Perez Baltodano, Ándres (april 2006): Our Youth Has Inherited A National Failure. Envío Magazine. Finns tillgänglig på: Sen Amartya (2002) Utveckling som frihet, bokförlaget Daidalos