Transkript

1 Akustik / Inledning Inledning Kortfattade råd om arbetsgång, för byggherre, arkitekt och konstruktör finns i avsnittet Checklistor Betong är ett tungt och styvt material med dokumenterat goda ljudegenskaper. En ENstandard för ljudisoleringsberäkningar förenklar projekteringen av betonghus avsevärt. Med stomkonstruktioner i betong, ljudprovade tilläggsprodukter och genomtänkta lösningar kan man vara säker på att nå hög ljudklass i bostäder och lokaler. Betong isolerar på ett naturligt och effektivt sätt mot störande ljud utan att kräva stora bygghöjder. Styva betongelement som inrymmer flera rum ger bra lågfrekvensisolering. Stomljud och stegljud reduceras effektivt med vibrationsisolerande lösningar och stegljudsdämpande golvbeläggningar. Ljudprojektering av hus med betongelement och ljudprovade tilläggskonstruktioner kan numera göras med lättanvända datorprogram som följer svensk och internationell standard. Med datorns hjälp kan man enkelt förutsäga ljudisoleringen även när man bygger med nya och mer varierade planlösningar och material. Därför är det tryggt att arbeta med betongkonstruktioner i projekt där det ställs krav på god ljudmiljö. Denna skrift redovisar ljudegenskaper för betongelement och visar på detaljer som man bör tänka på vid projektering och genomförande. Checklistorna ger en bra överblick över de frågor som respektive part har att hantera. Checklisotrna hänvisar detaljfrågor till nedanstående avsnitt i handboken. Ljudkrav enligt svensk standard Ljudkrav kan anges som en ljudklass enligt SS (bostäder) eller SS (lokaler). BBR ställer skärpta krav på ljudisoleringen i bostäder jämfört med tidigare byggnormer. Väggar och bjälklag skall isolera effektivt mot musik (basljud) och stegljud. Installationer får inte orsaka bullerstörningar. Fasader skall skydda mot trafikbuller. I kontor, skolor, hotell och vårdbyggnader efterfrågas normalt god luftljudsisolering vid medelhöga frekvenser (röster och andra ljud från verksamheterna). Mot likalen för musik krävs extra skydd mot korsljud. Kravspecifikationer bör baseras på ljudklassningsstandarderna. De olika typerna av ljudkrav (luftljud, stegljud, installationsljud, trafikbuller etc.) är samordnade inom respektive ljudklass. Standarderna har utformats så att kraven i stora drag är anpassade till verksamheterna, även om vissa justeringar kan behövas i enskilda projekt. Råd och anvisning om lämpliga kontrollmetoder anges för respektive typ av ljudkrav. Standarderna kan laddas ner från (betaltjänst) 1 av 25

2 Akustik / Stommen Stommen och planlösningen inverkar En god ljudmiljö skapas genom att utnyttja betongelement och tilläggskonstruktioner på ett effektivt sätt. Stora bjälklagselement, flytande golv och lätta väggkonstruktioner ger bra ljudisolering vertikalt. Tunga lägenhetsskiljande väggar ljudisolerar effektivt mellan lägenheter. Ljudisoleringen beror både av elementtyp och planlösning. Numera finns lättanvända standardprogram och databaser som förenklar projekteringsarbetet. Ljudisoleringen hos en tung och styv betongstomme påverkas av planlösningen. När tunga bjälklag och lätta väggar placeras in så att ljudenergi kan ledas bort från skiljekonstruktionen kan ljudisoleringen höjas utan att kostnader, vikt eller utrymmesbehov ökar. Man kan tala om en fördelningseffekt när stomljudet leds bort. Betongbjälklag som ligger upplagda på rumsskiljande massiva upplag får försämrad ljudisolering därför att stomljudet stängs inne, vilket dock kan kompenseras med ökad tyngd eller tilläggsisolering. Motsvarande gäller för väggelement. Ljudisoleringsförmågan i en viss typ av betongelement varierar därför upp till 6 db med spännvidd och anslutande konstruktioner. Skillnaden mellan olika planlösningar kan utgöra en eller flera ljudklasser i byggnad. Horisontell ljudisolering måste också beaktas. Tunga väggar isolerar effektivt mot direkt ljudtransmission genom väggen. Flanktransmission, det vill säga ljud som leds via anslutande konstruktioner, hindras också genom att tunga väggar ger ökad knutpunktsdämpning. Om man använder lätta lägenhetsskiljande väggar och öppna planlösningar uteblir knutpunktsdämpningen och bjälklagens ljudisolering kan behöva förstärkas i motsvarande grad. Detta kan göras genom att använda tyngre och styvare bjälklagselement. Sambanden mellan stommens utformning och ljudisoleringen finns beskrivet i en svensk, europeisk och internationell standard, SS EN (ISO 15712), del 1 3. För att beräkna ljudisoleringen mellan rum enligt standarden finns numera ett lättanvänt datorprogram (se faktaruta BASTIAN). I programmet kan man beräkna ljudisoleringen med uppgifter om avskärmande och anslutande element, med hänsyn taget till fördelningseffekter och flanktransmission. Nödvändiga uppgifter om betongelementen finns i tabellerna 1 och 2 ("Elementtyper") samt i den inbyggda databasen till BASTIAN. Erfarenhet visar att bostadshus byggda på 40 och 50 talet med tunna betongvalv på bärande innerväggar (korta spännvidder) har väsentligt sämre ljudisolering vertikalt än hus byggda med stora bjälklag och hög andel lätta väggar, trots att bjälklagen väger lika mycket per ytenhet. Detta beror på fördelningseffekten. Denna kan man föreställa sig genom att tänka på hur rumsvolymen inverkar på ljudstyrkan. I ett stort dämpat konferensrum blir ljudet svagare än i ett litet badrum med hårda väggar. Figur 1a och 1b ("Elementtyper") visar några exempel på ljudklass med olika stomsystem och golvbeläggningar som illustrerar fördelningseffekten och inverkan av golvbeläggningen. Beräkningsprogram Det är lätt att räkna ut ljudisoleringen i byggnad med datorprogrammet BASTIAN. Programmet har ett grafiskt gränssnitt och en beräkningsdel som är konstruerad helt i enlighet med beräkningsstandarden SS EN Man pekar först på en rumskombination och anger typ av stomme, och väljer vägg, bjälklags och fasadelement i tillhörande produktlistor. Ljudisoleringsvärden för elementen och ett antal tilläggskonstruktioner (t.ex. golvbeläggningar, fönster och dörrar) finns i den inbyggda databasen. Beräkningsexempel Det finns ett antal fall i projekt med ljudkrav som bör dokumenteras med beräkningar: Rum med flera bärande väggar får hög ljudisolering horisontellt men försämrad ljudisolering vertikalt. Byte till lätta väggar med bärande pelare, tyngre bjälklag, eller flytande golv, eller pågjutning på bjälklaget eller undertak kan provas beräkningsmässigt. Lätta väggar inom lägenhet och lätta lägenhetsskiljande väggar. Beräkningsmodellen beaktar flertalet av de faktorer som beskrivs i detta häfte, exempelvis betongelementens tjocklek förluster i anslutande byggnadselement, inverkan av rumsstorlek inverkan av tilläggskonstruktioner (golvbeläggningar, undertak, fönster, dörrar, luftdon) Säkerhetsmarginal 2 av 25

3 Akustik / Stommen Jämförelser mellan ett stort antal beräkningar och fältmätningar har visat att för tunga stommar ger beräkningsmetoden tillförlitliga resultat i medeltal, men att ett mätresultat kan skilja upp till 3 db mot det beräknade värdet i ett enskilt fall. Vid dimensionering mot ljudkrav i enskilda rum bör man därför hålla en marginal om minst 3 db. Vid beräkning mot krav på medelvärde av flera mätningar enligt SS minskar inverkan av slumpmässiga variationer och man kan då minska marginalen till 1 2 db. Marginalerna kompenserar i de flesta fall för den oundvikliga osäkerhet som finns i mätteknik, produktdata, beräkningsmetoder och kvalitet på utförande. Observera att denna marginaler rekommenderas under förutsättning att det finns väl underbyggda ljuddata för alla byggelement och tilläggskonstruktioner som används i byggnaden, t.ex. bjälklag, väggar, golvbeläggningar, undertak, fönster, dörrar m.fl. Det förutsätts också att alla konstuktioner monteras enligt tillverkarnas anvisningar och fungerar som avsett. Se även avsnitt Ljudkrav. Förlustfaktorn fördelningseffekten Förlustfaktorn beror främst på typen av upplag och andel lätta anslutande konstruktioner (fördelningseffekten). Med lätta lägenhetsskiljande väggar ökar ljudisoleringen vertikalt, men den blir i gengäld lägre horisonellt. Bjälklagen kan då behöva göras tyngre (både i golv och tak) för att begränsa flanktransmissionen horisontellt. Pågjutning eller högre elementprofil ger ungefär samma effekt på ljudisoleringen. Parkett som läggs på ett tunnt stegljudsdämpande underlag direkt på betongelement ger en försämring av luftljudsisoleringen, den s.k. parkettresonansen. Se avsnitt "Bjälklag". Stomljud Stegljud och stomljud fortplantas långt i byggnader av betong. Därför skall man använda stegljudsdämpande golvbeläggningar eller flytande golvkonstruktioner. Installationer skall inte fästas stumt i stommen. Vibrerande maskiner skall vibrationsisoleras. Rör bör löpa fritt hellre än att gjutas in stumt, t.ex. med rör irör eller i installationsutrymmen under flytande golv. Trappor, hissar och fläktrum bör om möjligt förläggas mot mindre känsliga utrymmen, t.ex. i mitten av ett trapphus. Där så inte är möjligt kan man tilläggsisolera väggar och tak med gipsskivor på separata reglar för att minska ljudöverföringen. Dimensionering av regelavstånd och antal gipsskivor krävs runt maskinrum mm, i övrigt kan man räkna med 2x13 gips på 70 mm stålreglar och 90 mm mineralull. Dimensionering mot stomljud kan göras enligt förslaget till beräkningstandard pren (2008/2009). Denna beräkningsstandard behandlar ljud från luftbehandlings och sanitetsinstallationer. Samverkan För närvarande finns inga ljuddata för håldäckselement med en tung konstruktiv pågjutning, men beräkning med massivelement med samma ytvikt bör ge rättvisande resultat, möjligen med ett litet fel (på säkra sidan). 3 av 25

4 Akustik / Element Vibrationsisolerade betongstommar kan lösa komplicerade ljudfall Betongbjälklag på elastiska upplag ger hög vibrations och ljudisolering. Störande eller störningskänsliga verksamheter kan placeras in lättare. Stora, förspända betongbjälklag som täcker in flera rum (avdelade med lätta mellanväggar) ger hög ljudisolering utan att öka byggnadens tyngd, tack vare fördelningseffekten. Det är möjligt att lägga upp hela betongstommar på elastiska upplag. Vid montering av förtillverkade betongelement kan man placera ut de dessa exakt ovanpå de elastiska upplagselementen, syna fogarna fortlöpande och förhindra att de kortsluts. En enda stum kontaktpunkt kan ödelägga hela ljudisoleringen, t.ex. om betongmassa tränger förbi ett vibrationsisolerande skikt eller upplagselement. Detta ställer tuffa krav på utförandet. När man skall separera byggnadsdelar med elastiska skikt är det säkrare att arbeta med förtillverkade betongelement eller helt täta skalmurssystem, jämfört med traditionellt formade och platsgjutna konstruktioner. Förspända betongbjälklag har ett fördelaktigt förhållande mellan styvhet och ytvikt. Det går att spänna bjälklag över flera rum som delar av rum med lätta mellanväggar. Styvheten och fördelningseffekten bidrar till en högre ljudisolering (se föregående avsnitt). Ljudisoleringen i hus med förspända betongbjälklag och lätta väggar blir därför bättre än den man får i traditionella slakarmerade bjälklagskonstruktioner med samma ytvikt men kortare spännvidder och sämre fördelningseffekt. Ljudisoleringen kan förbättras vid högre frekvenser med hjälp av nedpendlade undertak, flytande eller uppreglade övergolv. Sådana kombinerade bjälklagskonstruktioner uppfyller ofta höga ljudklasser, se avsnittet Bjälklag. 4 av 25

5 Akustik / Elementtyper Elementtyper, ljudegenskaper Här redovisas ljudegenskaper för betongelement. Uppgifterna kan användas vid dimensionering av luft och stegljudsisolering i byggnad. Ljudegenskaper för håldäckselement I tabellerna 1 och 2 anges ljudisoleringsdata för håldäckselement utan hänsyn till samverkan med byggnadsstommen. Värdena avser normalt montage i byggnad, med god hopgjutning av fogar och en tunn oarmerad avjämning. Värdena är avsedda som indata till beräkningar av ljudisolering i byggnad enligt SS EN (ISO 15712) och finns även inlagda i databasen till beräkningsprogrammet BASTIAN. Vid beräkning av ljudisoleringen mellan rum i byggnad enligt standarden korrigeras värdena för inverkan av vald golvbeläggning, flanktransmission i anslutande byggnadselement samt stomljudsförluster till övriga byggnadsdelar (fördelningseffekten). I tabell 3 anges ett antal typexempel där inverkan av stomme och golvbeläggning har medräknats enligt beräkningsstandarden, med indata från tabellerna 1 och 2, för att illustrera vilka fältvärden som kan uppnås (ljudklasser) Ljudegenskaper i massiva väggelement I tabell 2a anges ljudisoleringsdata för massiva väggelement, avsedda för beräkningar av direkt transmission och flanktransmission enligt SS EN (BASTIAN). Tabell 1a. Luft och stegljudsisolering i håldäcksbjälklag, beräknade för laboratorieförhållanden *) Vägda sammanfattningsvärden och spektrumanpassningstermer (enligt SS EN ISO 717) Tabell 1b. Luft och stegljudsisolering i håldäcksbjälklag, beräknade för laboratorieförhållanden *) Frekvensvärden för luftljudsisolering (R) och normaliserad stegljudsnivå (Ln) (db) 5 av 25

6 Akustik / Elementtyper *) Värdena är avsedda för beräkning av ljudisolering i byggnad enligt SS EN (ISO 15712) (detaljerad metod). Värdena ligger inlagda i BASTIAN databasen och används automatiskt när man väljer elementtyp och avjämningsvikt. Vid beräkningen korrigeras värdena för inverkan av flanktransmission och ökad förlustfaktor i byggnad. Antagen förlustfaktor i laboratorium: Tabell 2a. Vägda sammanfattningsvärden Rw + C och frekvensvärden på luftljudsisolering i massiva väggelement, beräknade för laboratorieförhållanden* *) Se tabell 1a. Förlustfaktor 0.006, area 4x3 m2. Beräkningarna baseras på en medeldensitet om 2300 kg/m3 vilket är ett standardvärde som tillämpas i SS EN (ISO Annex B. Indata är justerade mot ett stort antal fältmätningar och skall inte räknas om för en högre verklig densitet. Värdena kan även tillämpas för beräkning av flanktransmission i fasadelementens inre skikt, förutsatt att kopplingar till det yttre skiktet kan anses veka. Som en approximation kan man också räkna med reduktionstalet i det inre bärande skiktet och försumma inverkan av de yttre skikten om dessa är brutna mitt för lägenhetsskiljande konstruktioner. Flanktransmission i sandwichelement med EPS och kontinuerligt yttre skal bör provas eller beräknas separat och dess indata anges som en komplett flanktransmissionsisolering Dnf. I tabell 2b och 2c ges några exempel på ljudklass i byggnad med valda väggelement. Tabell 2b visar minsta tjocklek på ett flankerande väggelement som inte bryts eller ansluts styvt mot en tung lägenhetsskiljande vägg. Vanliga typer av fasadelement har 12 eller 15 cm betong i det inre skiktet och kan användas på högst en sida av ett rum i hus med ljudklass B. I en helt öppen planlösning där fasadelementen på husets båda sidor exponeras för ljud kan flanktransmissionen bli dimensionerande. I detta fall bör man bryta elementen i väggläge, tilläggsisolera eller välja en tjockare betongskiva i fasadelementen, t.ex. 20 cm. Tabell 2c visar att valet av tjocklek i lägenhetsskiljande vägg beror av planlösningen. Bjälklagselement och fasadelement samverkar akustiskt med den lägenhetsskiljande väggen (fördelningseffekten) vilket illustreras med några fall i tabell 3. 6 av 25

7 Akustik / Elementtyper Anslutning mot obruten yttervägg Tabell 2b Exempel på ljudklass på grund av en eller två flankerande väggar, kontinuerliga förbi lägenhetsskiljande konstruktion.**) Tabell 2c Exempel på ljudklass vid olika val av lägenhetsskiljande vägg, samverkande med anslutande konstruktioner. **) **) Ljudklass i byggnad enligt SS (25267). Med knutpunkt avses anslutning mellan element och lägenhetsskiljande konstruktion, med full samverkan. Flankerande vägg antas vara ca 10 m2 i exemplet. Med små rum avses <12 m2. Övriga flanktransmissionsvägar förutsätts bidra marginellt till ljudisoleringen. Egenfrekvens svängningar Egenfrekvenser är frekvenser där en platta lätt försätts i svängning. Egenfrekvenserna bestäms av elementets tvärsnitt (styvhet, massa), inspänningsförhållanden och spännvidd. I vissa fall kan besvärande svikt och lågfrekvent stegljud uppstå. Det sker främst när de maximalt tillåtna längderna utnyttjas, elementen läggs upp utan inspänning eller på något eftergivliga balkupplag, samt om man har stora rum utan lätta mellanväggar. Svikt kan kontrolleras med en beräkning, där vibrationerna vid olika frekvenser jämförs med standardiserade kriterier för vibrationskomfort. Några fall som bör kontrollräknas med avseende på egenfrekvenser och vibrationsamplituder för de aktuella störfrekvenserna: uppställning av vibrerande installationer och maskiner i byggnaden, placering av byggnad nära stomljudsalstrande vägar och järnvägar egenfrekvenser i flytande golv bör medräknas vid dimensionering eftersom de förstorar bjälklagets vibrationer om de sammanfaller med bjälklagets egenfrekvenser. 7 av 25

8 Akustik / Bjälklag Bjälklag och golvbeläggningar Beräkningsexempel Ljudisoleringen kan göras mycket hög med effektiva golvbeläggningar och bra stomkonstruktioner. Ett antal exempel redovisas, som ger en överblick över sambanden mellan elementtyp, stomme och vald golvbeläggning. I tabell 3 och i figur 2 redovisas ett antal beräkningsexempel. Olika typer av bjälklag, lägenhetsskiljande väggar och övergolv har beräknats och resulterande ljudisolering och ljudklass i byggnad redovisas. Exemplen bygger på beräkningar av ljudisolering enligt SS EN (BASTIAN) och de kan användas som en förenklad vägledning vid val av elementtyp och övergolv. Man ser att det finns många kombinationer av betongelement, avjämningar och golvbeläggningar som kan användas för att uppfylla ett givet ljudkrav. Beräkningsmetoden följer principen för bjälklagsnyckel i bilaga B till ljudklassningsstandarden SS (2004). Beräkningarna är utförda med de uppgifter som finns om element och tilläggskonstruktioner, utan inbyggda säkerhetsmarginaler. Normalt bör man lägga 1 3 db marginal mellan beräknad ljudisolering och ett krav för att inte riskera ett underskridande, se avsnitt "Stommen". Beräkningsfall 1 och 2. Tung lägenhetsskiljande vägg. Rum 20 m 2. Beräkningsfall 3 och 4. Lätt lägenhetsskiljande vägg. Rum 20 m 2. Vertikal ljudtransmission Horisontell ljudtransmission Lägenhetsskiljande vägg: Betong, 24 cm/angivet mått. Rumsavskiljande väggar: 13 mm gipsskivor på stålreglar. Fasadelement: 15 cm btg invändigt. Bjälklag: Enligt tabell Ljudisolering vertikalt 2. Ljudisolering horisontellt Fall 2a. Lgh vägg 18 cm betong. Fall 2b. Lgh vägg 18 cm betong + 2x13 gips + 70 min.ull. Fall 2c. 24 cm betong Lgh vägg: Dubbel stålregelstomme, 3x13 gips, 140 min.ull. Rumsavskiljande väggar: 13 mm gippsskivor på stålreglar. Fasadelement: 2x13 gips invändigt, träregelstomme, utvändig gips 9 mm. Brutna skikt vid lgh vägg och bjälklag. Bjälklag: Enligt tabell Ljudisolering vertikalt 4. Ljudisolering horisontellt Figur 2. Typfall för beräkningar enligt tabell 3 Tabell 3. Exempel på ljudklassning av bostäder enligt SS med avseende på luft och stegljudsisolering*). Beräkningsfallen anges i figur 1. Vardera fallet beräknas med 6 typer av golvbeläggningar. Ljudisoleringen är beräknad enligt SS EN (ISO 15712). Tabellen anger värden i byggnad för [vägd luftljudsisolering R' w + C / vägd stegljudsnivå L' n,w + C I, ]. 8 av 25

9 Akustik / Bjälklag Ljudkrav finns i SS 2567 och SS , se avsnitt "Ljudkrav". Golvbeläggningarna har stegljudsklassning 5 8A enligt SS bilaga B (se nedan). **) Värdena är ungefärliga och redovisas för att illustrera inverkan av elementtyp, stomlösning och golvbeläggning. I projekteringsfasen bör man räkna ut värden för kritiska rumskombinationer i byggnad med hänsyn till anslutningar m.m. enligt SS EN (BASTIAN). Olika kombinationer av håldäck och avjämning är med god approximation utbytbara vid oförändrad ljudisolering enligt tabell 1. Golvbeläggningar Styva golvbeläggningar på elastiska mellanlägg provas normalt både med avseende på förändring av stegljudsnivå och påverkan på bjälklagets luftljudsisolering. Dessa värden, i tredjedelsoktavband, kan användas direkt i beräkningar av tunga stommar enligt SS EN del 1 och 2 (detaljerad metod). Klassning av golvbeläggningars stegljudsdämpning baseras på provning i laboratorium enligt ISO Produktens stegljudsklass bestäms enligt SS bilaga B, se tabell 4. För flytande golv, t.ex mm betong på 5 20 mm polymerskummatta eller uppreglade skivgolv på elastiska mellanlägg provas även luftljudsisoleringen. Golvbeläggningar i stegljudsklass 8B och 8A är normalt sådana övergolv, som förbättrar både steg och luftljudsisoleringen. Men de är känsliga för fel i utförandet och måste hanteras rätt. Om det flytande skiktet kommer i stum kontakt med stommen uteblir stegljudsdämpningen. Klassningen enl. SS bilaga B kan användas för ett första urval av lämpliga golvprodukter, se tabell 4. SP (Sveriges provnings och forskningsinstitut) redovisar översikter över steg och luftljudsprovade golvprodukter på Internet ( Beräkningar med SS EN (ISO 15712), förenklad metod, baseras inte på värden i tredjedels oktavband utan går direkt på de vägda sammanfattningsvärdena i klassningssystemet. Den förenklade metoden ger osäkra resultat i vissa fall. Exempelvis får man ofta en underskattning av den verkliga ljudisoleringen i bjälklag med håldäck och mjuka golvbeläggningar när man räknar med den förenklade metoden. Med skivgolv på tunna mellanlägg kan man istället få en överskattning p.g.a. parkettresonansen, se vidstående ruta. Man bör därför använda den detaljerade metoden i standarden, som räknar i tredjedelsoktavband och tar hänsyn till resonanser i bjälklag och golvbeläggning m.m. Befintlig klassning och utförda mätningar avser nya golvbeläggningar. Stegljudsdämpande mellanlägg och skummad mattbaksida har en tendens att åldras så att dämpningen försämras något efter några år (2 4 db). 9 av 25

10 Akustik / Bjälklag Det kan därför vara klokt att lägga in lite marginal vid valet av sådana produkter. Luftljudsisolering och parkettresonans Flytande övergolv påverkar både steg och luftljudsisoleringen. Vid frekvenser nära grundresonansfrekvensen försämras luftljudsisoleringen på grund av förstorade rörelser i övergolvet. Fenomenet brukar benämnas parkettresonans men uppträder även för andra lätta skivkonstruktioner. Grundresonansfrekvensen, och därmed även luft och stegljudsisoleringen, påverkas av vilken luftspalt och ytskikt som används i övergolvet. Med tunna mellanlägg (<10 mm) erfordras tunga övergolv för att kompensera för den styva koppling som den instängda luften ger mot råbjälklaget. Bjälklaget ska ha en plan överyta. Ytvikten i ett flytande och elastiskt upplagt golv bör vara >15 kg/m2 för att golvet inte skall ge besvärande svikt. Flytande golv kan ge problem med trumljud i lokalen, se SIS tekniska rapport TR kg/m2 medger att styvare mellanlägg används med bibehållen resonansfrekvens vilket minskar de nämnda problemen. Mellanlägget bör väljas av en typ som bibehåller sin elasticitet och bärförmåga över tiden. För uppreglade övergolv inverkar även regeltyp, regelavstånd och infästningsmetoder på vilken ljudisolering som erhålls. Rätt konstruerade ger flytande golvbeläggningar (stegljudsklass 8A) väsentligt förbättrad luftljudsisolering, sänkt stegljudsnivå och minskat stomljud. Utrymmet mellan betongelement och flytande golv medger flexibel ledningsdragning (förutsatt att de inte ligger an så att vibrationer leds in från rören till stommen). Nivåskillnader kan enkelt kompenseras, vilket gör att pågjutningen av bjälklaget kan utelämnas. På ett flytande övergolv läggs valfria ytskikt utan elastiska mellanlägg, t.ex. klinker eller matta utan skummad baksida. Det ger ofta längre livslängd för sådana ytskikt. I BASTIAN databasen finns ett antal golvkonstruktioner i olika stegljudsklasser inlagda. Ljudklassningsstandardens bilaga B anger ett antal fasta intervall (stegljudsklasser) för olika värden på den vägda stegljudsdämpningen Δ Lw. Råden om tolkning/tillämpning avser endast tunna betongbjälklag på bärande väggar. Tabell 3 visar ett antal exempel på beräknad ljudklass i byggnad med produkter från olika stegljudsklasser när de läggs på olika bjälklagstyper. Produkter i lägre stegljudsklass kan ge hög ljudklass i byggnad när de läggs på stommar med hög dämpning. Produkter med hög stegljudsklass medger val av ett tunnare bjälklagselement i vissa fall. Tabell 4. Klassindelning av golvbeläggningars stegljudsdämpning enligt SS bilaga B. 1) Klassningen tar inte hänsyn till inverkan av anpassningstermen CI, Klassningen gäller inte vid läggning på lätta bjälklag. 10 av 25

11 Akustik / Fasader Fasader Fasader med betongelement skyddar effektivt mot trafikbuller. Dimensionering av yttervägg, fönster och uteluftsintag skall enligt SS göras mot aktuella ljudnivåer utomhus och dimensionerande ljudnivåer inomhus. Beräkningar görs enligt SS EN del 3. Här ges en sammanfattning och en förenklad beräkningsgång med nomogram för de vanligaste fasadelementen. De egenskaper hos fasadelement som är aktuella ur ljudsynpunkt är den direkta ljudisoleringen (t.ex. trafikbuller som tränger igenom elementet) samt flanktransmission (ljudutbredning i elementet förbi väggar och bjälklag). Fogar mellan fasadelement och fönsteranslutningar måste tätas noggrant, ljudisoleringen försämras även om man har små luftläckage. Ljudisolering genom fasadelement Krav kan gälla inifrån ut, t ex buller från verksamheter i byggnaden. Det vanligaste kravet gäller dock skydd mot trafikbuller. Man kan göra vissa bedömningar med förenklade metoder som redovisas nedan, men det är lämpligt att räkna även fasadisolering enligt den detaljerade metoden i SS EN (ISO 15712) del 3, vilket är enkelt att göra med datorprogrammet BASTIAN. Fasadelement med betong har så hög direkt ljudisolering att andra byggnadsdelar i många fall bestämmer isoleringen dörrar, fönster och uteluftdon. Men när ljudnivåerna utomhus överstiger db (beroende på ljudklass samt typ av ljud och fönsterarea) erfordras normalt en dimensionering av samverkande byggnadsdelar, t.ex uteluftdon, fönster och väggelement vilket är enkelt att göra med datorprogrammet BASTIAN. I figurerna 3 10 och vidstående faktaruta ges en vägledning för beräkning av erforderlig ljudisolering i fönster och fasadelement. Svensk standard SS bilaga D ger en förenklad metod för beräkning av ljudisolering i sammansatta konstruktioner. R är väggens totala reduktionstal, S i och R i är delarnas area och delreduktionstal: Tidigare användes SS bilaga D för beräkning av isolering mot trafikbuller. Bilaga D är nu indragen och ersatt av SS EN del 3. Dimensionering av trafikbullerisolering i fasad 1. Bestäm högsta tillåtna A vägda ekvivalenta respektive A vägda momentana ljudtrycksnivåer inomhus. I SS ljudklass C gäller L paeq 30 db och L pafmax 45 db. I ljudklass B och D gäller 4 db lägre respektive högre ljudnivåer. Krav anges även av kommuner, Boverket, Naturvårdsverket, Vägverket eller Banverket. Vid ombyggnad tillämpas ofta något lägre krav. 2. Ta reda på dimensionerande ljudnivåer från trafiken utanför fastigheten (A vägda ekvivalenta ljudnivåer och maximala ljudnivåer). Värdena skall anges som frifältsvärden utan fasadreflexer och avse en angiven trafikmängd under ett årsmedeldygn (ÅMD) med en representativ andel tung trafik. Väghållaren eller kommunen kan normalt lämna sådana uppgifter. Om olika delar av en fastighet är utsatta för ljudnivåer delar man in åtgärdena vid resp. fasadparti i steg om 2 3 db. 3. Räkna fram erforderlig ljudisolering i fasaden enligt SS EN med BASTIAN. Om trafiken är av typen stadstrafik med inslag av tung trafik använder man P A,tr (=T w + C tr ) som mått på ljudisoleringen. Gäller det vägtrafik i hög hastighet eller tågtrafik används istället eller R A (=R w + C). Maximalnivåer beräknas för enbart tung trafik om man har fler än 5 passager av tunga fordon nattetid (per ÅMD). Schablonmässigt kan inverkan av det lågfrekventa motorljudet räknas in genom att räkna med att den A vägda ljudisoleringen för maximalnivåer från tung trafik motsvarar R A,tr 3 db. 4. Räkna delbidragen från alla ingående byggnadsdelar (fasadpartier, takutsprång, fönster, fönsterdörrar, uteluftdon) och kontrollera att dessa sammantaget ger tillräcklig ljudisolering för att klara både krav på ekvivalentnivå och maximalnivå. 11 av 25

12 Akustik / Fasader Ljudisoleringsuppgifter för fasadelementen (utan öppningar) anges i tabellerna 5a och 5b. Med ledning av SS EN (ISO 15712) del 3 kan man använda värdena för att beräkna ljudnivå inomhus för en given ljudnivå utomhus. Man kan göra en förenklad bedömning av vilka element och fönster som är lämpliga i en given situation genom att använda vidstående figurer 2 9. I vänstra kolumnen (figurerna 3 10) visas ljudisolering mot väg/tågbuller R A (=R w + C) för fyra typer av fasadelement med olika typer av fönster insatta. Kurvorna motsvarar fönstrens ljudisolering (indelat i steg om 5 db) och x axeln anger fönstrens relativa area (m2/10 m2 total fasadarea). I högra kolumnen visas motsvarande ljudisolering, beräknad för det mer lågfrekventa stadstrafikbullret R A,tr (=R w + C tr ). Figur Trafikbullerreduktionstal för fyra typer av fasadelement enligt tabell 5 med olika fönstertyper insatta. Kurvorna motsvarar fönstrens ljudisolering (indelat i steg om 5 db) och x axeln anger fönstrens relativa area(m 2 /10 m 2 total fasadarea). Diagrammen gäller för två standardiserade typer av trafikbuller (C och C tr enligt SS EN ISO 717 1). För stadstrafik (50 km/h) med 10% tung trafik använder man R A,tr (=R w + C tr ) som vägt mått på ljudisoleringen. Gäller det vägtrafik i hög hastighet (90 km/h) eller tågtrafik används istället R A (=R w + C).Gäller det maximalnivåer från tungtrafik nattetid bör man använda R A,tr 3 db vid dimensionering för att ta hänsyn tillatt det lågfrekventa motorljudet slår igenom på maximalnivåerna inomhus. 12 av 25

13 Akustik / Fasader Tabell 5a anger vägd ljudisolering Rw, RA och RA,tr för respektive typ av element. Dessa värden används för beräkningar enligt SS EN (ISO 15712) del 3, förenklad metod och i figurerna Figur 11 kan användas för att korrigera för inverkan av andra byggnadsdelar med känd luftljudsisolering. För uteluftsdon anges ofta Dnew som är samma sak som Rw beräknat med donet monterat i 10 m2 ideal vägg. Notera att det finns en risk för förväxling av värden tidigare angavs donets s.k. enhetsisolering relativt 1 m2 vägg vilket ger 10 db lägre värde än Dnew för samma produkt. På samma sätt som ovan beräknas RA,tr för donet som RA,tr (=Dnew + Ctr). Som en tumregel kan man räkna med att RA,tr (don) skall vara minst 5 db bättre än väggen och db bättre än fönstret. Med stora fönsterareor blir inverkan av donets ljudisolering mindre, se figur 10. Dnew (C:Ctr) värden anges ofta som labtesten i lätta utfackningsväggar. I ytterväggen med cellplast fungerar de inte likvärdigt. Be tillverkaren att ange värden som gäller för don monterat i aktuell yttervägg. Tabell 5a. Trafikbullerisolering för fyra typer av fasadelement, utan öppningar. Vägda sammanfattningsvärden RA och RAtr. Tabell 5b. Trafikbullerisolering för fyra typer av fasadelement, utan öppningar. Frekvensvärden. Resultat från laboratoriemätningar vid SP. Använd RA eller RAtr för att beräkna isolering mot trafikbuller enligt ovan. Korrigera för inverkan av fönster, don, dörrar etc med hjälp av figur 11. Börja med den byggnadsdel som har högst ljudisolering, normalt väggen. Reducera dess ljudisolering genom att subtrahera en korrektionsterm från nedanstående diagram. Upprepa proceduren med andra byggnadsdelar. Minskning av väggens reduktionstal, db 13 av 25

14 Akustik / Fasader Figur 11. Korrigering av fasadelementets ljudisolering för inverkan av små byggnadsdelar, till exempel uteluftsdon, fönster etcetera. Pilarna visar ett exempel: En vägg förses med en byggnadsdel med 15 db lägre ljudisolering än väggen. Dess area är 20% av väggelementets. Ljudisoleringen för väggelement och byggnadsdel blir sammantaget 8 db lägre än för enbart väggelementet. Ljudisolerande fönster Tidigare erfarenheter har visat att det var svårt att uppnå vägda reduktionstal Rw högre än db (motsvarande RA,tr cirka db) i standardfönster. Nya konstruktioner förefaller möjliggöra högre ljudisolering med standardprodukter. Flera kan nu nå upp till Rw db (i laboratorium) med något annorlunda karm/båge konstruktioner, större glasavstånd och tyngre glaspaket. Fönstren klarar därmed klass R w 50 db enligt det nya dörr och fönsterklassningssystemet i SS bilaga A. Därmed kan man lättare klara ljudkrav i ljudklass B med estetiska och praktiska standardkonstruktioner även i utsatta lägen med höga trafikbullernivåer. Man bör dock observera, att ett omsorgsfullt montage och infästning av fönster i byggnaden enligt tillverkarens anvisningar är nödvändiga för att fönsterkonstruktionernas höga ljudisolering skall komma till sin rätt. Det måste vara tätt mellan karm och fasad för att inte ljud skall läcka förbi karmen. Tätningarna måste utföras så att inte kondens/fuktskador kan uppstå. Monteringstekniska kommittén (MTK) och Byggtema AB lämnar råd om monteringssätt. Flanktransmission mellan rum Om flankerande konstruktioner har väsentligt sämre reduktionstal än skiljekonstruktionen kan ljudet läcka förbi denna. Det inre flankerande skiktet bör därför brytas av en vägg eller ett bjälklag, t.ex. genom att ytterväggselementets inre skiva står på bjälklagskanten. Detsamma gäller när vägg ansluts mot en elastisk elementfog mittför skiljekonstruktionen. Om fasadelementet måste dras kontinuerligt förbi skiljekonstruktionen är det fördelaktigt att montera ihop dessa så att de samverkar statiskt. Fogarna skall vara lufttäta. Figuren 12 nedan visar några sådana anslutningar. Figur 12. Ytterväggskonstruktion med hög ljudisolering För ett obrutet innerskikt, genomgående förbi skiljeväggen utan samverkan med denna, eller med lätta skiljekonstruktioner måste det inre betongskiktet ha en viss minimitjocklek beroende på ljudisoleringskravet på skiljeväggen och planlösningen. Detsamma gäller för 14 av 25

15 Akustik / Fasader flanktransmission förbi bjälklagskant. Se tabell 2b. 15 av 25

16 Akustik / Ljudabsorption Ljudabsorption inomhus Luftljudsabsorptionen i betong är låg, vilket är gynnsamt i t ex kyrkor och lokaler för akustisk musik. Ytskikt kan väljas fritt så länge de sitter styvt infästa mot betongkonstruktionen. I de fall det istället ställs krav på ljudabsorption eller högsta efterklangstid bör vägg eller takytor förses med ljudabsorbenter. Val av absorbent och placering bör göras med hänsyn till värmelagringsförmågan i betongkonstruktionerna. Detta spar energi och minskar behovet av installationer för klimatisering. Dimensionering av ljudabsorbenter kan göras enligt SS EN del 6. Rumsakustik Ljudabsorberande material, t.ex. mineralullsskivor och slitsade/perforerade gipsskivor, används för att åstadkomma en viss efterklangstid eller för att eliminera ljudreflexer från vissa ytor. Det första syftet innebär att rummet förses med en beräknad mängd ljudabsorbenter, fördelade i rummet. Det är produkten av yta och absorption som räknas som absorptionsyta, d.v.s. en större yta av en mindre effektiv absorbent gör samma nytta som en mindre yta av en effektivare absorbent. Det andra syftet kräver att just de ytor man vill ha reflexfria förses med absorbenter och att absorptionsfaktorn är hög. När hög ljudutbredningsdämpning önskas, t.ex. i stora lokaler, bör i första hand taket förses med effektiva absorbenter.om man önskar öka utbredningsdämpningen med ljuddämpande skärmar. Figuren nedan illustrerar detta. Även om rum A skulle ha totalt större mängd ljudabsorption och kortare efterklangstid än rum B skulle skärmdämpningen bli väsentligt mindre än i rum A på grund av ljudreflexer som kortsluter skärmen. I SS En finns en metod för att välja ljudabsorbenter för ett givet efterklangskrav. Ljudabsorbenter eller värmetröghet? Alla vanliga ljudabsorbenter är mer eller mindre värmeisolerande och önskemål om ljudabsorption kan komma i konflikt med önskemål om att utnyttja betongstommens värmetröghet. Heltäckande ljudabsorbenter med perforerade gipsskivor och s.k. akustikfilt påverkar värmelagringen mindre än produkter som baseras på mineralull. Med utspridd placering av absorbenter (se rum A) finns möjligheter till samtidig rumsdämpning och möjlighet att utnyttja värmetrögheten. Båda lösningarna innebär emellertid risker för takreflexer som försämrar ljudutbredningsdämpningen. Figurerna Rum A och Rum B visar schematiskt några möjligheter att kombinera ljudabsorption och utnyttjande av värmetrögheten så att också reflexer undviks. Rum A 16 av 25

17 Akustik / Ljudabsorption Rum B, förskjutna absorbenter 17 av 25

18 Akustik / Ljudkrav Ljudkrav De krav som normalt berör stomsystemet gäller luft och stegljudsisoleringen. Isolering mot störande ljud från installationer kan påverka utformningen av maskinuppställningar, genomföringar, schakt, ljudisolerande inbyggnader och andra tilläggskonstruktioner. Lokalt kan bjälklag m.m. behöva förstärkas. Ytterväggar skall ge tillräcklig isolering mot ljud från trafik, industrier m.m. Luft och stegljudsisolering i bostäder och lokaler Nya BBR ( ) ställer i avsnitt 7 ett allmänt formulerat funktionskrav på bullerskydd i en byggnad. I ett allmänt råd hänvisar BBR till ljudklass C enligt svensk standard SS För lokaler hänvisas till SS Observera, att standardens krav blir bindande först när de hänvisas till i bygglov eller avtal. Man bör kontrollera vad som gäller i det enskilda projektet. Ofta avtalar man om både avsteg och tillägg till standardernas krav. I tabell 1 ges en förenklad sammanfattning av de krav som normalt blir dimensionerande för bjälklag och väggar. Tabell 1. Dimensionerande krav på luft och stegljudsisolering i byggnadsstommen a) Avsteg görs i SS för utrymmen inom särskilda boendeformer för äldre, från loftgång och trapphus / korridor eller gemensam balkong/altan/ terrass till bostad, samt från hygienrum och förråd till bostad. Begränsningsregler för mottagarrumsvolym och skiljeväggsarea gäller, se SS För rum 12 m 2 ger b) regeln oförändrad stegljudsnivå. För rum 20 m 2 minskar den uppmätta nivån cirka 2 db, för rum 40 m 2 cirka 5 db. Reglerna berör normalt inte luftljudsisolering vertikalt, men horisontellt kan de ge väsentliga lättnader. c) Horisontellt gäller många specialfall inom verksamhetslokaler, se SS (from SS utg. 2) Utöver minimikrav anges i standarden ävenförbättrade ljudklasser (A och B). Ljudklassningen innebär att man egenskapsredovisar byggnader i ett system med upp till två steg bättre ljudstandard än kraven enligt BBR. Den lägre ljudklassen D gör det möjligt att klassindela bostäder eller lokaler som av olika skäl inte kan uppfylla klass C, t.ex i samband med ombyggnad. Studier har visat att ljudklass C sannolikt ställer något för låga krav för att man skall uppnå ljudförhållanden som accepteras allmänt i nyproducerade bostäder med hög boendekostnad. Flera företag har tagit policybeslut om att bygga i ljudklass B (>4 db strängare krav) om inte särskilda skäl finns som motiverar en lägre klass. För bostäder med enkel standard och låg boendekostnad kan det vara rimligt att ställa krav enligt ljudklass C. Man skall vara medveten om att kraven på produkter och arbetsutförande måste skärpas i ljudklass A och B jämfört med utförande för lägre ljudklasser. Kostnaderna behöver dock inte öka mycket om man använder rationella lösningar. Verifiering byggakustisk dokumentation enligt BBR Beräkningar BBR 12 ställer i avsnitt 2 krav på att byggdelar skall vara dokumenterade, och att man skall verifiera att funktionskraven uppfylls i byggnad. Tidigare verifierades byggnaders ljudisolering bara med stickprovsmätningar (normalt vid slutkontroll), men nu kan även beräkningar under projektering godtas som 18 av 25

19 Akustik / Ljudkrav verifiering, under vissa förutsättningar. För beräkning av ljudisolering krävs att byggdelars ljudtekniska egenskaper är dokumenterade. För betongelement finns indata redovisade i handboken, avsnittet element. Beräkningar skall visa att kraven uppfylls både vertikalt och horisontellt, för alla rum, med hänsyn till kända beräkningsosäkerheter. Normalt är det fördelaktigt att både göra beräkningar i tidigt skede, och komplettera med stickprovsmätningar, åtminstone i de första husen som byggs med någon form av standardkoncept. Mät och beräkningsmetoder anvisas i SS 25267:2004. Sveriges bygginspektörsförening och Göteborgs stadsbyggnadskontor har tagit fram Riktlinjer Ljud, en förenklad mall för redovisning av byggakustiska lösningar under samråd med byggnadsnämnden. Dessa riktlinjer kan hämtas på [ Notera att man vid samrådet skall kunna redovisa ljudnivåer utomhus (trafik), som kan mätas eller beräknas enligt Naturvårdsverkets modell. Se SS Mätningar SS hänvisar till aktuella mätmetoder för kontroll av överensstämmelse med kraven. Det betyder att kraven gäller inklusive den mätosäkerhet som kan förväntas med respektive mätmetod. Man måste därför ha viss marginal vid projektering av konstruktioner för att inte riskera underskridande vid kontrollmätning av byggnadskonstruktionerna. I händelse av underskridande bör man först kontrollera att alla konstruktioner byggts och tätats så som föreskrivet, och sedan göra nya mätningar med en metodik som ger högsta möjliga precision inom ramen för mätstandarderna. Ett antal praktiska råd om mätning ges i bilagor till SS Särskilda åtgärder krävs ofta för att utesluta bakgrundsbuller som försämrar mätresultatet i onödan. Därefter kan man ta beslut om eventuella åtgärder. 19 av 25

20 Akustik / Begrepp Begrepp Luftljudsisolering R w Skiljekonstruktionens förmåga att reducera ljud som når den via luften. Luftljudstransmission kan ske direkt genom ett byggnadselement, genom flankerande konstruktioner, genom ventilationskanaler eller på grund av ett ofrivilligt läckage i skarvar och springor. Ett högt värde på luftljudsisoleringen innebär bra ljudisolering. Som mätetal används begreppet reduktionstal, R, som anges i db (decibel). Reduktionstalet varierar med frekvensen. Som sammanfattningsvärde används vägt reduktionstal i byggnad, R w. eller R w + C Den sista termen benämns spektrumanpassningsterm och används för att markera ljudisoleringen vid låga frekvenser i sammanfattningsvärdet, ett slags straff db för dålig lågfrekvensisolering. Stegljudsnivå L n,w Stegljudsisoleringen avgör hur stötar och slag mot golv i ett rum hörs i närliggande rum. Den beror i huvudsak på bjälklagskonstruktionen och golvbeläggningen. Stegljudsnivån är den nivå som mäts i ett angränsande utrymme från en standardiserad stegljudsapparat som hamrar på ett bjälklag. Ett lågt värde på stegljudsnivån innebär bra ljudisolering. Som mätetal används begreppet normaliserad stegljudsnivå, L n som anges i db (decibel). Den normaliserade stegljudsnivån varierar med frekvensen. Som sammanfattningsvärde används vägd normaliserad stegljudsnivå i byggnad L n,w. Spektrumanpassningstermen benämns Ci, Krav ställs som L nw + Ci, Anpassningstermen ger en effektiv begränsning av stegljudsnivåer vid låga frekvenser. För håldäckselement innebär krav inklusive anpassningsterm inte någon större skärpning, men för lätta bjälklagskonstruktioner blir skärpningen av avgörande betydelse för en bedömning av konstruktionens lämplighet. Stegljudsförbättring,. Lw Den sänkning av den vägda stegljudsnivån som erhålls med en mer eller mindre eftergivlig golvbeläggning på ett standardiserat referensbjälklag. För golvmattor, parkett och uppreglade golvkonstruktioner finns i SS bilaga B ett antal klasser baserade på de vägda stegljudsförbättringstalen ΔL w (stegljudsklass 5 7, 8B, 8A). Se tabell 4 i texten. Ljudtrycksnivå För installationer avses ekvivalentnivån under den tid en störning pågår. För trafikbuller avses medeldygnsekvivalentnivån, LpAeq. För intermittent förekommande korta ljud används den maximala, A vägda ljudtrycksnivån, LpAFmax. Mätning inomhus utförs enligt SS EN ISO eller SS EN ISO (den senare är referensmetod). Som referenstillstånd gäller möblerade rum med stängda dörrar och fönster. Tidigare standard SS är indragen och bör inte tillämpas. Efterklangstid Den tid det tar för ljudtrycksnivån i ett rum att sjunka 60 db sedan ljudkällan stängts av. Efterklangstiden, T (s), är ett mätetal på ljudabsorptionen i rummet. Efterklangstiden ökar med rumsvolymen och minskar med ökande ekvivalent ljudabsorptionsarea A (m2s). Mätning utförs enligt SS Standarden kommer troligen att ersättas av EN ISO på sikt. Flanktransmission Flanktransmission innebär att luftljud och stegljud passerar skiljekonstruktionen via stomljud (vibrationer) i angränsande konstruktioner. Ibland räknas även springläckage in i begreppet, t.ex. i genomföringar eller otäta vägganslutningar. Egenfrekvens Med egenfrekvens avses ofta den lägsta resonansfrekvensen för en balk eller en skiva. Resonanser infaller dock även för högre frekvenser. De beror av konstruktionens tvärsnitt (vikt, styvhet), spännvidd, belastning samt inspänningsförhållanden mot angränsande konstruktioner. 20 av 25

21 Akustik / Akustikguide Akustikguide 1.Bestäm dimensionerande ljudkrav och metod för verifiering Man bör kontrollera och dokumentera vilka krav som gäller skarpt i det enskilda projektet. Ofta diskuteras både avsteg och tillägg till ljudstandardernas krav i ganska lösa ordalag. I avsnitt "Akustik" Ljudkrav ges en sammanfattning av de krav som normalt blir dimensionerande för bjälklag och väggar. Om projektet t.ex anger projekteringsmålsättning ljudklass B så dimensionerar man mot de värden som anges i standarden. Ställs det krav på att ljudklassen skall innehållas vid kontrollmätning måste man hålla lite mer marginal vid dimensionering. Avtala även med beställaren om vilken eller vilka metoder som skall användas för verifiering av byggnad, se avsnitten om beräkningar och mätningar i avsnitt "Akustik" Bjälklag. 2. Bestäm innehåll i byggakustisk dokumentation enligt BBR 12 (2006) Dokumentation enligt BBR avsnitt 2 och SS (bostäder) eller SS (lokaler) skall visa att bjälklag och väggar ger tillräcklig isolering mot luftljud mellan utrymmen, mot ljud utifrån och mot ljud från tekniska installationer. Stegljudsnivåer och stomljud från tekniska installationer skall visas innehålla kraven. Erforderlig mängd ljudabsorbenter i trapphus och korridorer skall redovisas. Normalt är det fördelaktigt att utnyttja såväl beräkningar som stickprovsmätningar i sin verifiering och redovisa dessa i den byggakustiska dokumentationen. Har man gjort ändringar under projektering eller utförande skall dokumentationen uppdateras. 3. Välj beräkningspunkter typrum Välj ut typlägenheter (typlokaler) som kan sägas vara representativa för byggnaden (verksamheten). Räkna på det största rummet, det minsta rummet samt vid behov även på rum som avgränsas med 3 eller 4 tunga väggar. Räkna både horisontellt och vertikalt. Tänk på att ljudisolering i betongbjälklag och väggar minskar om de ansluter till tunga element. Det beror på att ljudenergin fördelas ut sämre då (den sk. areaeffekten minskar). Se vidare i avsnitt Akustik" Stommen 4. Välj element och utnyttja areaeffekten Konstruktören kan utnyttja areaeffekten konstruktivt, genom att placera in två eller tre lätta väggar i de rum som står på samma bjälklagsplatta. Man bör undvika tunga mellanväggar i vinkel emot en lägenhetsskiljande vägg, t.ex. rummet bakom hissen. Lätta mellanväggar förbättrar energifördelningen och ökar därmed bjälklagets ljudisolering vertikalt. Horisontellt klarar man kravet med tunga bjälklag och väggar med dubbel regelstomme och flera gipsskivor. Laster kan tas ned med bärande pelare som står fritt inne i väggen. Vertikalt kan man styra ljudisoleringen med bjälklagstyngden, genom att välja rätt elementprofil, pågjutning och golvbeläggning. Genom att lägga pågjutningen på ett elastiskt mellanlägg, eller ett uppreglat golv med elastiska stöd och stor luftspalt, kan väsentligt bättre ljudisolering uppnås till oförändrad vikt, se beräkningsexemplen i avsnittet "Akustik" figurer 2 och 3. Sådana golv höjer också ljudisoleringen horisontellt, genom att avskärma golvbjälklaget. Parkett på ett tunnt underlag ger ungefär samma stegljudsdämpning som en dämpad plast eller linoleummatta, men luftljudsisoleringen blir något sämre pga. parkettresonans, se avsnitt "Akustik" Golvbeläggningar, tabell 3 och figur Bestäm knutpunkter och ställ upp en beräkningsmodell Välj de knutpunktstyper i SS EN (se figur 1 nedan) som bäst svarar mot aktuella konstruktioner och infästningar. Är man osäker på huruvida en knutpunkt verkligen kommer att bli styvt samverkande kan man prova att räkna med elastiska mellanlägg knutpunkterna (gråa band figur 1). 21 av 25

22 Akustik / Akustikguide Figur 13. Knutpunktstyper i EN Erfarenheter visar att knutpunkter i hus med prefabstomme oftast samverkar ungefär på samma sätt som i platsgjutna stommar, men det finns undantag. Man bör räkna på flera fall för att kontrollera att flanktransmissionen inte blir kritisk för ljudisoleringen. Utförandet av knutpunkten, med väl utfylld under och igjutning och med välgjord armering, bör i dessa fall anvisas på K handling. Hus med nästan bara lätta väggar på tunga bjälklag kräver lite speciell modellering, rådgör med en akustiker. Samtliga effekter som påtalas här går att räkna på med den standardiserade beräkningsmodellen SS EN 12354, som nya BBR 12 hänvisar till. Denna standard ligger till grund för programvaran BASTIAN och tillhörande databaser (se som används av flertalet akustikkonsultföretag i Norden. 6. Brist åtgärder vid dimensionering I beräkningsprogrammet granskar man först vilka transmissionsvägar som bestämmer den sammansatta ljudisoleringen mellan utrymmena. Åtgärda transmissionsvägarna efter deras procentuella andel. Detta kan variera med frekvensen. I figur 14a, 14b visas ett exempel, där flanktransmission via bottenplattan (kurva f3) bestämmer den totala ljudisoleringen (kurva tot) i mitten av frekvensområdet, men väggen (kurva d) bestämmer ljudisoleringen vid de lägsta frekvenserna. Problemet beror på sk parkettresonans. I figur 2b har bottenplattan ökats på med 2 cm betong, golvbeläggningen är 8 mm träfiberskiva istället för cellplastskum och väggen har fått ett tredje lag gipsskivor på båda sidor. Reduktionstalet R w ökade med 6 db och stegljudsnivån L ntw minskade med 7 db. Åtgärder på enbart vägg eller enbart bjälklag hade bara gett några db och inte räckt för att uppfylla ljudklass C. Figur 14 a,b. Ljudisolering före och efter tilläggsåtgärder i bottenplatta och på skiljevägg Allmänt kan man prova att räkna med andra vägg och bjälklagselement, golvbeläggningar, väggisoleringar (gipsskivor på fristående reglar) eller nedpendlade undertak. Inverkan av öppningar (fönster, dörrar) i 22 av 25