Pantaenius News. i värsta fall en självrisk! Specialist på båtförsäkringar No 4

Transkript

1 Pantaenius News Specialist på båtförsäkringar No 4 i värsta fall en självrisk! Plotternavigation Tänk på detta när du navigerar med plottern... Sida 2 Villkor Förbättrade olycksfalls- och båtförsäkringsvillkor... Sida 6 Vem talar jag med egentligen Vi börjar presentera vårt Pantaenius-team... Sida 7

2 Sida 2 Pantaenius News Specialist på båtförsäkringar Bästa båtägare Sverige är världens båttätaste land, vi har en av världens största och vackraste skärgårdar och ungefär 2 miljoner svenskar ägnar sig varje år aktivt åt båtliv. Att dom flesta försäkringsbolag i Sverige har båtförsäkring på menyn är tämligen självklart och som många andra produkter, har även båtförsäkringar utvecklats till att bli ganska lika oavsett var man försäkrat sig. När Pantaenius i januari 2008 öppnade dörrarna i Sverige hade vi med oss något helt nytt i bagaget och vi fortsätter att skilja oss från mängden. Vi är fortfarande unika med våra villkor som nytt för gammalt alltså inga åldersavskrivningar på någonting och alltid ett fast försäkringsvärde. Våra fördelar sträcker sig mycket längre än så. Vi erbjuder ett komplett skydd redan från början och undviker i största möjliga mån finstilta undantag. Råkar man som Pantaeniuskund ut för en skada, är det i värsta fall en självrisk man får stå ut med. Detta gäller alla våra kunder, oavsett båttyp, båtens ålder eller vad som blivit skadat. Är du nyfiken på oss och våra försäkringar är du alltid välkommen att höra av dig. Varför inte komma förbi kontoret eller hälsa på oss på någon av mässorna? I det här numret av Pantaenius News presenterar vi delar av vårt Sverigeteam, bjuder på lite nyttiga tips och råd samt lite intressant läsning om plotternavigering i våra skärgårdar. Slutligen vill jag citera Pantaenius mycket aktiva ägare tillika båtmänniska, Harald Baum: Vi skall hjälpa folk när dom har problem, vi skall inte vara problemet! Vi ses på sjön Bo Bergqvist och Pantaeniusteamet i Malmö Segla säkert, släng plottern överbord?! Nåja, så långt behöver man kanske inte gå, men faktum är, att en väldigt stor del av grundstötningarna beror på att man litat lite väl mycket på just plottern eller är det bara en ursäkt? Hur som helst, inleds en skadeanmälan väldigt ofta med något i den här vägen: Plottern visade och på grund av plottern gick jag på grund och den är ju rätt festlig i sig. En annan anmälan började med min plotter och min ipad visade inte samma position för grundet, så jag gick mitt emellan, där låg grundet! Plottern i sig är ett tämligen exakt instrument och rätt använd, ett utmärkt hjälpmedel, men vad man kanske inte tänker på, är att sjökorten som används är mer eller mindre exakta kopior av våra vanliga sjökort och det är ofta här problemet ligger. Här följer en artikel som publicerats i På Kryss 7/2011 skriven av Jonas Ekblad som vi fått lov att använda. Läs den gärna och för er, som har mindre tid för långa artiklar, sammanfattar jag den här: hade man fortsatt använda samma marginaler och avstånd till grund som innan plottern kom ombord, så hade vi garanterat sett en rejäl minskning av grundstötningar. Plotternavigation

3 Pantaenius News No 4 Sida 3 Skärgårdar på glid Sjöfartsverket har gjort jämförelser med flygfoton som avslöjat stora skillnader mellan sjökortet och verkligheten. Sjöfartsverket och Lantmäteriverket har påbörjat projektet Nationell StrandLinje (NSL). Lantmäteriverket flygfotograferar sedan länge hela Sverige vartannat år. Jämförelser mellan den flygfotograferade verkligheten och sjökortet har visat att det på sina ställen är stora skillnader. Öar eller hela ögrupper kan ligga fel. Fel på meter är inget ovanligt i skärgårdarna på väst- och ostkusten. Skånekusten ligger bitvis mer än 45 meter fel. Blekinge har öar som ligger mer än 100 meter fel. I Vänern och utmed Norrlandskusten kan felen vara ännu större. Sjöfartsverket har tagit fram en del bilder med exempel på hur felen kan se ut. Rossö ligger på västkusten, inte så långt från Strömstad. Inom ett begränsat område har strandlinjen förflyttats cirka 30 meter åt öster. I bilden kommer de stålblå konturerna från flygfotona, som kan antas stämma mycket väl med verkligheten. Styrsö ligger också på västkusten i Göteborgs södra

4 Sida 4 Pantaenius News Specialist på båtförsäkringar skärgård. Sjökortet är från Här avslöjade flygbilder från 2008 att det tillkommit ett helt hamnområde som Sjöfartsverkets kartografer inte kände till. Bland annat finns en brygga som sticker ut cirka 60 meter. Den skulle kunna bli en överraskning för någon som utan lokalkännedom navigerar efter e-sjökort i mörker och dålig sikt. Skånekusten vid Trelleborg. Stranden ligger cirka 45m för nordligt. Fel finns utmed hela kusten och i alla väderstreck. Ofta, men inte alltid, visar sig felen som en parallellförskjutning som är ungefär likadan inom ett större område. Utmed sydkusten, i området kring Trelleborg, är strandlinjen förskjuten cirka 45 meter nordvart. I Blekinge, ost Sölvesborg ligger sjökortsbilden parallellförskjuten cirka 100 meter åt öster. Den övre ön i bilden hänger i verkligheten ihop med land och den mellersta ön har en felaktig form. Vid Påskallaviks småbåtshamn i norra Kalmarsund avslöjade flygbilderna en nytillkommen brygga. Enligt sjökortet är avståndet mellan bryggan och en sten drygt 80 meter. Det verkliga avståndet är 25 meter. I mörker kan den sortens fel ha betydelse även för den som navigerar utan GPS. Utmed Norrlandskusten har många öar fel form och strandlinjerna ligger fel. En förklaring är att landhöjningen är stor här. Men inte heller den här kusten är förskonad från positionsfel. Vid Nordmalingsfjärden, norr om Örnsköldsvik, är exempelvis sjökortsbilden förskjuten cirka 50 meter åt öster. Vad kommer sig då dessa fel av? Lars-Göran Nyström på Sjöfartsverkets marknadsavdelning svarar: Landhöjningen kan vara en förklaring. Men när hela skärgårdsområden är parallellförflyttade är nog den viktigaste förklaringen att den gamla tidens sjömätare inte har lyckats positionsbestämma sina referenspunkter helt perfekt inom ett visst område. Då kan alla öarna ligga ganska rätt inbördes, men allihop blir parallellförskjutna i förhållande till latituds- och longitudsnätet. Vid vanlig navigering märks det inte. Men vid navigering där en GPS är inblandad avslöjas den här sortens fel direkt. Det här gör att felen kan vara olika på ett och samma sjökort. I ett område kan öarna ligga förskjutna åt öster och någon annanstans åt ett annat håll. I och för sig har flygfoton använts i sjökortsproduktionen sedan 60-talet, men latituds- och longitudskoordinaterna lades in manuellt. Först 1990 löstes detta med hjälp av Felen kan vara olika på ett och samma sjökort datorer vilket gav en bättre lägesnoggrannhet. Fram till 1960 trycktes sjökorten från kopparplåtar. Därefter användes olika typer av plastmaterial. Plasterna förvarades hängande, berättar Lars-Göran Nyström. Det var ett misstag att låta dem hänga. Med tiden töjde de sig en aning, mest i mitten. En töjning på en millimeter i ett sjökort i skala 1: motsvarar 50 meter i verkligheten. Sedan 2003 är all sjökortsdata lagrad digitalt, så problemet förvärras inte. Men de digitalt lagrade informationerna baserar sig på de gamla plastmaterialen, så problemen har hängt med in i den elektroniska produktionen. Våren 2010 hade projektet med den nationella strandlinjen, NSL, kommit så långt att NSL började föras in i sjökorten. Ett fåtal områden har justerats, mest på västkusten och i sydligaste Sverige. Det är ett omfattande arbete att justera alla sjökort. Lars-Göran Nyström säger: Vi räknar med att det skulle ta 40 manår och kosta 30 miljoner. De pengarna finns inte och det är nog delvis för att få mer resurser som Sjöfartsverket så villigt slår larm om de här felen. Det eviga problemet är att Sjöfartsverket är ett affärsverk, som huvudsakligen ska gå runt på sina intäkter. Dessa kommer huvudsakligen från den tunga, internationella sjöfarten som betalar lots- och farledsavgifter. Den mindre, lokala yrkessjöfarten och fritidsbåtarna betalar däremot inga avgifter till Sjöfartsverket. Storfartygsredarna mullrar ständigt och ifrågasätter varför de ska bekosta sjömätningar och sjökort över områden som de över huvud taget inte vistas i. Och det leder till att verkets sjömätningsresurser Rossöarkipelagen nära Strömstad. Strandlinjen 30 meter fel åt öster.

5 Pantaenius News No 4 Sida 5 för närvarande är koncentrerade till farvattnen ute till havs och till de stora infarterna till hamnar med betalande sjöfart. Inom överskådlig tid kommer vi alltså att få leva med att sjökorten är ofullkomliga. Vi får skaffa oss en elektronisk lokalkännedom för att, i varje fall i hemmafarvattnen, veta vilka egenheter sjökorten har. Det vore ju önskvärt om Sjöfartsverket kunde ange vilka områden som är uppdaterade med NSL. Det inser man också på Verket. Men ännu har inget beslutats om hur områdena ska redovisas. När någon gått på grund och ska uppge orsaken till grundstötningen i en skadeanmälan till försäkringsbolaget lär den vanligaste förklaringen vara fel i sjökortet. Så är det nu och så sägs det ha varit i mannaminne. Om det verkligen varit fråga om fel i sjökortet eller om navigatören misstagit sig på sin position kan vara svårt att veta. Idag, då många navigerar med e-sjökort, brukar det inte vara någon svårighet att veta väldigt noga var Vi räknar med att det skulle ta 40 manår och kosta 30 miljoner. grundstötningen ägt rum. Sedan blir det nästan något av en filosofisk fråga om det varit fel i sjökortet eller om navigatören haft alldeles för små marginaler till grunden. Med GPS och e-sjökort är det ingen konst att på någon båtlängd när veta var man står på grund. Konsten att krysspejla, hitta bra enslinjer eller att utföra död räkning är inte längre stommen i skärgårdsnavigationen. Det som är navigationskonstens själva kärna har nu förskjutits till att handla om hur långt det går att lita på sjökortet. Sedan länge är det väl känt att stora delar av våra svenska skärgårdsområden inte har sjömätts i sin helhet sedan 1800-talet. Det var tider då sjömätarna rodde omkring bland öarna och handlodade. De räknade årtagen för att bestämma avstånden mellan lodskotten och trots de enkla metoderna åstadkom de häpnadsväckande skapliga resultat. Men visst missade de en hel del grund. Och visst missade de ofta den grundaste delen av ett grundområde. Att e-sjökorten ofta har varit förenklade kopior av papperssjökorten är ytterligare ett problem, som nu håller på att minska i och med att fler e-sjökort tillverkas utifrån Sjöfartsverkets digitala sjökortsdatabas. Fel i plotterns sjökort? MINIENKÄT Säkerhetsmarginaler vid ren GPS-navigering Hur stora säkerhetsmarginaler använder du en kolmörk natt i en okänd skärgård? Land syns inte sa det gäller att navigera blint efter GPS och e-sjökort. Lasse Granath, Hydrographica. Kartograf som ger ut privata specialkort och ofta har aniedning att jämföra Sjöfartsverkets kort med sina nya mätningar. 50 meters marginal till 6-meterskurvoma vill jag nog ha i Sjöfartsverkets sjökort. (Lasses svar var egentligen 20 minuters resonerande...) Torbjörn Berg, Kryssarklubbens ordförande: Jag har länge använt en gammal tumregel, som tar hänsyn till ett Sjöfartsverket en gång sagt att punktmedelfelet i sjökorten ar 1 mm. Därför vill jag hålla mig 2 mm från alla faror. Sedan beror det på sjökortets skala hur mycket millimetrama motsvarar I verkligheten. Är skalan 1: vill jag ha en marginal på 100 meter. Nina Nordström, Sjösportskolan i Göteborg. Förhörsförrättare för Förarintyg: Heist vill jag nog ha 200 meters marginal till alla faror, om jag inte har radar också. Men 200 meter åt båda håll blir nog oralistiskt i skärgården. Sä mycket fritt finns inte. Får nog lov att acceptera 100 meter åt alla håll. Pär Svensson, Sjöfartsverkeret. Gruppchef for nykproduktion av sjökort. Har en bakgrund som sjöräddare och dykare: Ett pennstreck på ett sjörkort i skala 1: motsvarar 50 meter i verkligheten. Detta innebär att jag först och framst skulle lagga till 50 meter, sedan en medelfelsmarginal på 100 meter vilket ger totalt 150 meter. För att slippa vara nervös skulle jag lagga till 50 meter som säkerhetsmarginal, sä 200 meter bir mitt svar.. Lars-Göran Nyström, Sjöfartsverkets marknadsavdeining: 100 meter till 6-meterskurvan. Magnus Wallhagen, Sjöfartsverket. Produktionschef Sjögeografi: En kabellngd (185 meter) utanfor 3-meterskurvan.

6 Sida 6 Pantaenius News Specialist på båtförsäkringar App-To-Date Hello, Australia and Netherlands! LANSERING AV PANTAENIUS SKADE APP FÖR ANDROID! Vi är glada över lanseringen av den nya Pantaenius Skade -Appen för Androidenheter. Ladda ner den nu från Google Play Store! Med Pantaenius App kan du anmäla en skada 24 timmar om dygnet, 7 dagar i veckan. Den innehåller en online skadeanmälan, kontaktuppgifter, information om vad du ska göra vid en skada och information om mässor och evenemang. Det är även möjligt att spara kund, försäkringsnummer och båtuppgifter. Bonustapp borttaget för Vårt australienteam VD:n James MacPhail och hans assistent Michelle Rathgeb. Fram tills årsskiftet riskerade man att få en 10 procentig premiehöjning vid en skada. Vi på Sverigekontoret tyckte att detta rimmade illa med våra annars så fina villkor, där raka rör och inget finstilt har varit rättesnöret. Vi har därmed tagit bort denna trista del ur villkoren. Nu gäller som sig bör i värsta fall en självrisk. I slutet av 2012 öppnade Pantaenius två nya kontor. Ett i Australien som leds av James MacPhail och ett i Holland där Ellen Hooning står vid rodret. Båda har djupa rötter i båt och försäkringsbranschen. I och med detta har vi alltså egna Pantaeniuskontor i 10 länder och dessutom representanter i ett stort antal länder till. För dig som kund betyder detta, att vi har ännu större möjligheter till snabb service om något skulle hända. Vi utnyttjar dagligen våra kontor utomlands, framför allt i skadeärenden där vårt internationella nätverk är till stor hjälp med att t ex snabbt få fram reservdelar osv. Är du ute på långsegling så blir vår närvaro kanske ännu mer påtaglig och en garanti för snabb och effektiv service. Att vi genom åren har byggt upp ett nätverk jorden runt, är av absolut största vikt för att kunna ge en bra service till alla våra Medelhavs- och långseglare. Att reglera en skada som hänt i Karibien, på Tuamotus i Söderhavet eller i Medelhavet på ett professionellt sätt, är inte möjligt utan att ha eget folk eller väldigt bra kontakter på plats. Uppgraderade och förbättrade villkor för vår olycksfallsförsäkring från och med Följande är ändrat: Höjd ersättning för invaliditet. Sjöräddning och kostnader för Search and Rescue ersättes upp till ,- Sjuktransport ersättes upp till ,- Medicinsk nödfallkostnads inom Europa ersättes upp till ,- och utanför Europa upp till ,- Kosmetisk operation ersättes upp till ,- Hemtransport av båt ersättes upp till ,- Dyk-, och vattenskidolyckor ingår Landvistelse upp till 48h ingår För kompletta villkor gå in på vår hemsida eller ring oss på

7 Pantaenius News No 4 Sida 7 Vår besättning Att vi på Pantaenius sysslar med och är experter på båtförsäkring är ganska självklart, men vem är det egentligen jag talar med hos Pantaenius och kan dom verkligen något om båtar? I detta nummer börjar vi med en presentation av vårt svenska team. Det är en handplockad skara med mängder av erfarenhet från båtlivet. Som sig bör, kvinnorna först: Kirstin Grosskopf: Marknadsföring och försäljning Tommy Olsson: Skador Karl-Johan Bärg: Försäljning Kirstin är uppvuxen i Tyskland och är seglare sedan barnsben i verklig bemärkelse. Hon tog sina första steg i livet på Smögenbryggan under båtsemester med sina föräldrar. Båtintresset har växt sig allt starkare och Kirstin tillhör den lyckliga skara som faktiskt har livnärt sig på sina hobbys, segling och resor. De senaste 20 åren har hon drivit en mycket speciell resebyrå som enbart arrangerar segelresor i framför allt Tahiti och Karibien, men även Thailand, Seychellerna och Medelhavet fanns på menyn. Efter ett femtiotal seglatser i Karibien och ett trettiotal i Söderhavet har hon självklart oslagbar lokalkännedom tillika kontaktnät som vi gärna använder oss av. Familjens privata båt låg under ett antal år i Medelhavet, så även här har Kirstin hunnit se det mesta. Nu är det inte bara cruising som stått på Kirstins meny. Hon har även röjt framgångar på regattascenen, bland annat ett SM-guld i Smaragd från 2004 och ett antal fina placeringar i Tyskland. Nu är ju ingen felfri, Kirstin ägnar också en hel del tid med sin Islandshäst, en svår kombination med båtlivet kanske, men vill man så går det enligt Kirstin. Tommy har sina rötter lite överallt i Sverige och även om både Göteborg och Stockholm ligger nära hjärtat, är han nog mest skåning. Tommy delar med andra på kontoret passionen för äldre båtar med sköna linjer. Han seglar privat en Knarr som är under restaurering till toppskick, ingalunda för att ligga och glänsa vid bryggan utan för att få upp styvheten och därmed farten på kappseglingsbanan. Kappseglar gör han så fort han kommer åt. Finnjollen har han lagt på hyllan och nu är det mest Skippyn som kappseglas, men även den fina R 12:an VANITY, med vilken Tommy var med och tog hem VM-guldet 2011 i Flensburg. Nu är Tommy inte en sådan person som sitter passiv och bara längtar till sommarens segling. När isen lägger sig så kommer isjakten fram, för segla måste man ju. Innan Tommy kom till Pantaenius var han bland annat delägare i en båthandel där hans specialitet var riggarbeten. Tommy har även under en tid varit bosatt på St. Lucia i Karibien där han arbetade som skeppare. Men inte heller Tommy är felfri. Han har vid sidan om seglingen ett stort intresse för hus och renovering blev han för sitt eget hus och av Trelleborgs kommun tilldelad priset för bästa renovering. Karl-Johan är även han en entusiastisk båtmänniska. Han har gått via Optimist, E-jolle och 420. Nu seglar han sin nyinköpta Grinde. Under ett antal år arbetat han på super yachts både i Medelhavet och i Karibien. Karl-Johan har seglat bland annat den 53m långa DRUM BEAT och ZOOM ZOOM ZOOM en 50m motoryacht. Men en Farr 80 korsade han Atlanten till St.Thomas. Det var under denna tid han kom i kontakt med Pantaenius. Karl-Johan har även ett förflutet inom marinbranschen här hemma i Sverige och har arbetat både med utbildning, service, utrusning och upprustning av både segel- och motorbåtar. Kappseglar gör Karl-Johan också och har just iordningställt en J-24 för kommande säsong. Till skillnad från ovanstående personer är Karl-Johan tämligen felfri. Här är det yachting och båtsport som gäller - punkt slut!

8 Sida 8 Pantaenius News Specialist på båtförsäkringar Vad ska man tänka på vid skada? Några tips om du råkar ut för en skada: Upplys alltid om telefonnummer där vi kan nå dig. Försök alltid att begränsa skadan så mycket som möjligt. Stöld och inbrott skall alltid polisanmälas. Det är alltid bra att ta foto av alla involverade båtar speciellt om det är en annan eller utländsk part inblandad och ta eventuella vittnesförklaringar. Har du varit involverad i kollisionsskador skall du alltid upplysa om motpartens namn, adress samt försäkringsbolag. Om vi använder en besiktningsman kan du alltid vara med själv. Erkänn aldrig ansvar inför tredje man utan vårt samtycke. Repareras båten av ett varv, skall varvet alltid kontakta oss innan reparationen påbörjas. Pantaenius dygnet runt akutnummer: Vid akut skada utanför kontorstid ring vårt akutnummer: Kontakt Sverige Pantaenius AB Specialist på Båtförsäkringar Föreningsgatan Malmö Tel Fax info@pantaenius.se Tyskland Hamburg info@pantaenius.com Storbritannien Plymouth info@pantaenius.co.uk Monaco Monaco monaco@pantaenius.com Danmark Skive info@pantaenius.dk Österrike Wien info@pantaenius.at Spanien Palma de Mallorca info@pantaenius.es USA* New York / Newport / Annapolis usa@pantaenius.com Australien Sydney info@pantaenius.com.au * Pantaenius America Ltd. is a licensed insurance agent licensed in all 50 states. It is an independent corporation incorporated under the laws of New York and is a separate and distinct entity from any entity of the Pantaenius Group. Imprint Pantaenius AB Specialist på Båtförsäkringar Föreningsgatan Malmö Tel Fax info@pantaenius.se Design/Produktion: Headquarters Hamburg Werbeagentur Stadtdeich Hamburg Tel info@hqhh.de