Västmanland. Tekniker får jobb Yh-utbildningar som tillgodoser industrins kompetensbehov KUNSKAP & FRAMTID. Jakten efter kompetens allt mer kompetent

Transkript

1 Hela denna bilaga är en annons från Länsstyrelsen i Västmanlands län Västmanland KUNSKAP & FRAMTID Tekniker får jobb Yh-utbildningar som tillgodoser industrins kompetensbehov sidan 6 Caroline Drabe ny vd för Västerås Science Park sidan 8 Jakten efter kompetens allt mer kompetent När nya ingenjörer sökes blir lösningarna mer originella Ensam är inte alltid starkast När Envic Sense platsade in i inkubatorn tog det fart sidan 4 sidan 8-9 sidan 14 Gymnasieskolor satsar på Lean Så blir förberedelserna bättre inför yrkeslivet MEDFÖLJER SOM BILAGA I DAGENS INDUSTRI I JANUARI 2012

2 2 Hela denna bilaga är en annons från Länsstyrelsen i Västmanlands län Västmanlands län Kompetens och kunskap för tillväxt Från att ha varit ett län dominerat av verkstadsindustri inom stål och metall, är världsledande företag i Västmanland som ABB, Bombardier, Westinghouse, Seco Tools, Volvo Powertrain, GKN Driveline och Atlas Copco Secoroc nu i lika hög grad tjänsteföretag som tillverkande företag. Företagen utvecklar och levererar system av produkter och tjänster med högt kunskapsinnehåll, där forskning ofta är en viktig ingrediens. Samtidigt utvecklas många små teknik- och kunskapsintensiva företag i länet med basen i nya tjänster och produkter. Västerås Science Park är en viktig plantskola för dessa företag. Tillväxtpotentialen är hög för många av dem. Här finns också Mälardalens högskola, med spjutspetskunskap inom bland annat inbyggda system och robotik. Det är forskningsområden som har stor betydelse för att tillgodose dagens och framtida behov av teknik i industrin och inom vård och omsorg. Det geografiska läget i Mälardalsregionen med en närmarknad på tre miljoner invånare och med goda pendlingsmöjligheter till Stockholm och flera intilliggande städer, gör Västmanland till en attraktiv plats att bo, arbeta och verka i. Med dessa positiva förutsättningar och utvecklingsmöjligheter går allt som på räls i Västmanland? Riktigt så enkelt är det inte. Företagen uttrycker att ett uttalat hinder för fortsatt tillväxt är bristen på kompetenta och kunniga medarbetare i första hand tekniker och ingenjörer. De närmaste åren behövs tusentals tekniker inom el, elektronik, energi, industriell IT med mera i länets företag. Och detta stora behov är relativt konjunkturoberoende, då många företag är inriktade på investeringar i infrastruktur och samtidigt är inne i en generationsväxling. Syftet med den tidning du håller i handen är att bistå företagen med att belysa rekryteringsbehoven. Vi lyfter också fram några spännande utbildningssatsningar för att täcka företagens behov på kort och lång sikt. Du hittar också många exempel på den innovationsförmåga som finns hos företagare och innovatörer runt om i länet. Ingemar Skogö, landshövding Foto: Kerstin Alvinge, Länsstyrelsen Västmanland växlar spår Från uttalad industri- till tjänste-, forsknings- och utvecklingsregion. Här finns de intressanta och kvalificerade jobben. Skinnskatteberg Norberg Fagersta Arboga Köping Surahammar Hallstahammar Kungsör Västmanlands län ligger centralt i Mälardalsregionen. Närmarknaden inklusive Stockholm är 3 miljoner invånare. Utmärkt transportläge med E18, Mälarbanan och två insjö hamnar Västerås och Köping. 50 minuter med tåg till Stockholm. Folkmängd: Största kommun: Västerås med invånare. Sala Västerås DENNA BILAGA PRODUCERAS AV LÄNSSTYRELSEN I VÄSTMANLANDS LÄN. FRÅGOR OM INNEHÅLLET BESVARAS AV: Bo Bernerstedt bo.bernerstedt@lansstyrelsen.se Ulla Lidhagen ulla.lidhagen@lansstyrelsen.se Vxl: , Besök: V:a Ringvägen 1, Postadress: Västerås, -makes you visible Projektledare: Mattias Oscarsson mattias.oscarsson@marknadsmedia.se Redaktör: Johan Andreasson Grafisk form: Camilla Lindmark vxl Stålg Uppsala Omslagsbild: Westinghouse Repro: JMS Tryck: BOLD/DNEX Tryckeri AB, Akalla V-TAB, Landvetter, MittMediaPrint, Örnsköldsvik

3 Hela denna sida är en annons från ABB Industrigymnasium 3 Linnea Lundberg, Denise Tell och Prosha Maruf är sistaårselever på ABB Industrigymnaium i Västerås. De ser alla ljust på framtiden och känner att skolan stärkt deras möjligheter till ett rikt yrkesliv. Här skapas framtidens näringsliv Linnea Lundberg, Denise Tell och Prosha Maruf går sista året på ABB industrigymnasium i Västerås och är just hemkomna från praktik utomlands, i Italien respektive USA. Det är en bra stämning här på skolan. Alla är här för att lära sig och få höga betyg, säger Denise Tell. ABB Industrigymnasium startades 1993, togs sedan över av ett 20-tal lärare Vd:n Gunnar Nihlén rapporterar till en styrelse med fyra externa medlemmar samt lärarrepresentanter. Så mycket som möjligt av skolpengen ska läggas på elevernas utbildning. Så min uppgift är att organisationen och verksamheten är effektiv på tre skolor och att vi lägger pengar på rätt saker, säger Gunnar Nihlén när vi tar en tur i lokalerna på skolan i Västerås. Skolorna i Västerås, Sala och Ludvika har tillsammans cirka 500 elever. I Västerås går cirka 275 elever, varav en fjärdedel är flickor. Här finns ingen expedition, ingen vaktmästare heller. Istället köper skolan in dessa tjänster. Skolan styrs av en styrelse med sin valda vd. Vd:n är ansvarig för personal och verksamhet, men rektorn har det fulla pedagogiska ansvaret. Vi försöker också alltid att vara snabba och tydliga i beslutsprocessen, då vet alla vad som gäller, och vi involverar givetvis lärarna i besluten, säger Gunnar Nihlén Stämningen är långt ifrån så där tonårsbullrig som gymnasiemiljöer kan vara. Lokalerna är ljusa och fräscha. Årskullarna har sina egna avdelningar och eleverna har till och med en egen arbetsplats i stora och öppna kontorslandskap. Vi ser det som en vanlig arbetsplats och eleverna ska vara här mellan åtta och fyra varje dag. Grundidén är att om man jobbar när man är i skolan ska man inte behöva studera kvällstid även om många pluggar extra hårt inför prov, säger Gunnar Nihlén. Kontorshavet är indelat i olika öar med arbetsgrupper om fem personer. Företagen i Västerås vittnar ofta om ABB Industrigymnasium En av Sveriges första friskolor, bildades Sedan 2003 ägt av 20 lärare på skolan. Omsätter 46 miljoner kronor; vinsten återinvesteras i skolans utbildning. 445 elever, 30 lärare, 3 skolor i Västerås, Sala och Ludvika. Profilområden: Teknik, internationellt, NA Vd: Gunnar Nihlén Rektor: Sven Krispinsson att våra ungdomar kommit långt i att samarbeta och att vara självgående i att arbeta med projekt. Och även om cirka 60 procent går vidare till högre studier så är det vanligt att många kommer tillbaka till något av de företagen i Västerås som de praktiserat på eller har haft kontakt med under sin gymnasietid, säger han. Det bildas cirka 20 UF-företag per år i skolan. Ledarskap och entreprenörskap är en viktig del i skolan. Företaget Hilma tillverkar smycken av återanvänt material, vd:n Gunnar Nihlén är mentor. i Skolan genomförs många lärarledda projekt där eleverna presenterar sina resultat inför klassen. Kommunikation är en ytterst viktig del i skolans pedagogik. Extra stolta är vi för skolans samarbete med näringslivet, vilket ytterligare förbereder studenterna för vilka yrken det finns i näringslivet framöver, säger Gunnar Nihlén. Skolan har ett samarbete med cirka 40 företag och ett djupare samarbete med framför allt ABB, Bombardier, Balfour Beatty Rail, Westinghouse, VG-Power, Calesco, Sala Heby Energi och Metso Minerals. Samarbetet kan handla om allt från praktikplatser och studiebesök till projektarbeten. Det är också vanligt att representanter från företag och myndigheter kommer till skolan och håller föredrag Vi vill visa på förebilder och ge våra elever chansen att få kunskap redan i gymnasiet om olika företag och myndigheters verksamheter. Vi vill också visa att det finns spännande arbetsuppgifter där ute och att studenterna är efterfrågade när studierna är avklarade, säger han. Skolan har ett tydligt teknikfokus och utbildningen ger en bra grund för den som vill bli civilingenjör. Men inga vägar är stängda. Eleverna får även full behörighet och meritpoäng till helt andra yrkesområden som till exempel civilekonom, jurist, lärare och arkitekt. Och visst är studierna ibland tuffa och flitens lampa får ibland lysa många timmar i sträck men Linnea, Denise och Prosha ser ljust på framtiden. Jag har utvecklats mycket som person. Här ställs man inför att prata. Här är alla måna om att få en bra utbildning och ingen går runt och stör. Det gör att man själv skärper sig, säger Linnea Lundberg. Visst, det kan vara tufft. Men samtidig får vi mycket hjälp och stöd. Vi har en bra kontakt med alla lärarna det är nästan som en kompisrelation och vi kan alltid be om hjälp. Det är bara att knacka på glasdörren till lärarrummet, säger Prosha Maruf. ABB Industrigymnasium

4 4 Hela denna bilaga är en annons från Länsstyrelsen i Västmanlands län Kompetent jakt på kompetens Busslaster med ingenjörer till Västmanland. Tandemrekryteringar där medföljande också erbjuds jobb. Rekrytering av serbiska ingenjörer. I Västmanland har kompetensförsörjningen länge varit i fokus och lösningarna sträcker sig ofta långt utanför länsgränserna. Text: Johan Andreasson Kompetensbehovet har funnits länge i Västmanland och länet har utvecklat många kreativa metoder i jakten efter rätt kompetens. Foto: Conny Sillen Den högteknologiska exportindustrin med ABB, Bombardier, Westinghouse, Alstom, GKN Driveline, Seco Tools med flera har länge varit en stark motor för näringslivet i Västmanland. Oavsett konjunkturläge i övriga Sverige har många av dessa företag under de senaste åren haft en stark tillväxt och rekryterat när andra industrier har varslat. Sammantaget beräknas behovet uppgå till tals ingenjörer, framför allt i Västerås men också i Fagersta och Köping. Förutom jobbmässor arrangerar kommunerna tillsammans med företagen en rad olika event. Ett exempel är gratis bussresor för eftertraktade ingenjörer som kan tänka sig att flytta dit jobben finns, till Västmanland. I Västerås har vi i år rekryterat 150 personer och beräknar att fortsätta med att anställa lika många under 2012, säger Annika Johansson-Rosengren som är personalchef på Bombardier i Sverige. Mest är det högskoleingenjörer och civilingenjörer med inriktning mot kraftelektronik, mekanik och hård- och mjukvara som efterfrågas av tågtillverkaren, men även mer nischade expertkunskaper behövs. De flesta tjänsterna lyckas vi tillsätta tack vare våra intressanta produkter och ett globalt arbetsfält men när det gäller expertkompetens inom kraftelektronik, hård- och mjukvara kan det vara lite svårare. Men vi rekryterar också från utlandet, i ex- Annika Johansson- Rosengren, personalchef på Bombardier i Sverige. Stefan Lågas, personalchef på GKN Driveline. Björn Nordén, verksamhetschef på Jobba i Västerås. Foto: Privat Foto: Carina Eriksson Foto: Privat empelvis Ryssland, Estland, Kina och Indien, säger Annika Johansson-Rosengren. Ett annat företag som söker teknisk kompetens är det multinationella kraft- och järnvägsföretaget Alstom Power som i Västerås har cirka 200 anställda. Verksamheten inom vattenkraftsområdet expanderar och behöver förstärkas med ytterligare 20 ingenjörer. Fredrik Forsberg är ansvarig för divisionen Vattenkraft och målar upp en ljus framtid men förvånas samtidigt över att intresset för tekniska yrken inte är större. Här har vi i industrin ett stort ansvar att informera ungdomarna att dessa jobb är framtiden, säger han. Alstom räknar med en starkt stigande efterfrågan på tekniska uppdrag inom vattenkraftområdet. Vi är med på jobbmässor och annonserar och har till och med börjat söka i utlandet och har nyligen anställt en ingenjör från Litauen, säger Fredrik Forsberg. Men företagen behöver inte dra det tunga lasset helt själva för att hitta kompetens utanför nationens gränser. Björn Nordén är verksamhetschef på Jobba i Västerås som är ett samarbete mellan industrin och offentliga aktörer i regionen och är just hemkommen från en rekryteringsresa till Serbien. Mottagandet där nere var mycket bra. Vi har redan personer i vår kompetensbank, säger han. Holland, Kroatien och Serbien är några marknader som organisationen intressera sig lite extra för. Vi har jobben men saknar arbetskraft. I många andra länder är det tvärtom. Så just nu bygger vi tillsammans med storföretagen upp en ny plattform att rekrytera från, säger han. I Köping blomstrar fordonsindustrin med fyrhjulssystemstillverkaren GKN Driveline i spetsen. Tack vare en stororder på fem miljarder kronor söker företaget fler ingenjörer, inom produktion respektive produktutveckling, och vänder sig till ingenjörer i exempelvis Trollhättan. Vi annonserar på flera andra platser i landet och hoppas kunna locka experter hit till Köping, säger Stefan Lågas som är personalchef på GKN Driveline. Men det är naturligtvis många pusselbitar som ska på plats innan en person kan bryta upp från sin befintliga miljö. Därför finns diskussioner med kommuner och andra aktörer om att kunna erbjuda bra helhetslösningar för familjer som kan tänka sig flytta till Västmanland. Det finns diskussioner om att kunna erbjuda tandemrekryteringar där även medföljande kan erbjudas jobb, säger Stefan Lågas.

5 Hela denna bilaga är en annons från Länsstyrelsen i Västmanlands län 5 Vinkelväxeln, en av många viktiga redskap i utvecklingen av framtidens effektiva fyrhjulsdrift. Laddning av elbilar är ett exempel där inbäddade system används. Företaget som utvecklade laddstolpen på bilden, Park&Charge, fick värdefull hjälp av minst innovation som bidragit med specialistkompetens inom inbäddade system. Foto: Åke Liedgren, Park & Charge Världsledande teknikföretag expanderar GKN Driveline i Köping är världsledande tillverkare av system för fyrhjulsdrift. Nu växer bolaget och söker ny personal till både utvecklings- och industrialiseringsavdelningen. Vi står inför många nya och stora utmaningar, säger bolagets vd Lars Christiansson. Liten teknik med stora möjligheter Den är liten och syns bara i mikroskop, men tekniken innebär stora möjligheter för näringslivet. Under tio år har högskolan och projektet minst verkat för att sprida tekniken och visa upp möjligheterna för näringslivet. Och resultat har varit gott. Text: Johan Andreasson Det har varit en glädje att ha fått bidra till att många entreprenörer fått möjligheten att utnyttja tekniken, säger projektledaren Anders Martinsen, programdirektör för minst. minst har bestått av Mälardalens högskola och forskningsinstituten Imego AB och Acreo AB och har i huvudsak finansierats av KK-stiftelsen. Projektet har syftat till att ge mindre svenska företag utbildning i vilka möjligheter den nya mikro- och nanosystemtekniken erbjuder. Målsättningen, att ta tillvara den nya teknikens möjligheter för att skapa ökad lönsamhet i företagen genom nya samarbetsformer mellan akademi och mindre företag, har infriats. I alla fall för det lilla Västeråsföretaget Park&Charge som utvecklar och säljer laddstolpar för elbilar. Företaget behövde specialisthjälp kring framför allt inbyggda system för en ny variant av laddstolpe som utvecklades. Samarbetet med minst har fungerat alldeles utmärkt. Trots att alla parter kom från olika kulturer och företag har den gemensamma viljan att komma framåt möjliggjort att vi på kort tid fick fram ett mycket kompetent inbyggt system, säger försäljningschefen Åke Liedgren. Enligt företaget skiljer sig Park&Charges laddstolpe från många av konkurrenternas genom sin helhetslösning där det inbyggda systemet är kritiskt för funktionerna som erbjuds. Det handlar om så mycket mer än att bara plugga in en sladd för att eltanka bilar, Anders Martinsen, programdirektör för minst. förklarar Åke Liedgren. Det inbyggda systemet innebär också att stolpen har teknik i form av ett trådlöst betalningssystem, ett positioneringssystem som visar om en stolpe är upptagen eller ledig samt ett bokningssystem för förhandsbokning av en laddplats, säger Åke Liedgren är sista året för minst i sin nuvarande form men det kommer en fortsättning. minstinnovation är en vidareutveckling och kommer att fokusera än mer på produktutveckling inom inbyggda system. Tack vare de nya forskningspengarna kommer vi att kunna utveckla vår verksamhet och hjälpa små och medelstora företag att omsätta våra kunskaper i deras verksamhet, säger Anders Martinsen. Foto: Privat GKN Driveline, med kunder som Volvo, Ford, Landrover, BMW och GM är ett bolag i rörelse på flera sätt. I somras slutfördes flytten av ett utvecklingskontor från Göteborg till Köping. Flera nya kunder har tillkommit och därför behöver bolaget tillsätta nya tjänster inom både produktutveckling och produktion. Företaget består i dag av 705 anställda och cirka 100 personer som hyrs in till olika uppdrag. Nu utlyses hela 18 tjänster och sammanlagt finns det runt 30 platser som ska fyllas inför de nya utmaningarna. Vd Lars Christiansson berättar om en av dem: En fyrhjulsdriven bil är säkrare, lättare att ta sig fram med och roligare att köra. Baksidan är att den drar något mer bränsle än en tvåhjulsdriven bil. Nu har vi tagit fram ett system som gör att den bränsleförbrukning som adderas från tvåhjulsdrift till fyrhjulsdrift reduceras med upp till 50 procent med ett frikopplingssystem som vi är först i världen med att ha en serieproduktionsorder på, säger han. Vilken kompetens söker ni? Nu har vi behov av fler mekanikkonstruktörer, provningsingenjörer och beräkningsingenjörer till vår utvecklingsavdelning på 55 personer. Inom produktion behöver vi produktionsutvecklare och projektledare. Vi behöver kompetens inom hydraulik och har man erfarenhet av transmission är det en klar fördel. Engelska är ett måste, säger Lars Christiansson. Dessutom kommer bolaget fram till 2015 att behöva ersättningsrekrytera hela 75 tjänster till följd av pensionsavgångar. Behovet av maskinoperatörer är då särskilt stort. Varför ska man söka arbete hos just er? GKN Driveline Köping erbjuder en högteknologisk och dynamisk miljö med avancerade produkter för framtidens AWD-system, och vi arbetar mot högprestandabiltillverkare i Europa. Bland annat så breddar vi vår kompetensbas med mjukvara, elektronik och reglering för att möta hybrid- och andra transmissionskoncept inom bilindustrin, säger Lars Christiansson. GKN DriveliNe är ett globalt bolag och har drygt anställda i cirka 30 länder. GKN Driveline i Köping grundades 1856 som Köpings Mekaniska Verkstad och var fram till i höst ett bolag ägt av Getrag, Volvo och Dana. För mer information kontakta HR-manager Stefan Lågas: stefan.lagas@gkndriveline.com

6 6 Hela denna bilaga är en annons från Länsstyrelsen i Västmanlands län Västmanlands stora satsning på yrkeshögskolor ger jobb och fyller industrins behov av praktisk kompetens. Foto: Lennart Lindh Yh-utbildningar tillgodoser industrins behov av specialutbildad arbetskraft Bristen på tekniker har lett till en kraftfull satsning på olika eftergymnasiala utbildningar i Västmanland. Det kanske mest intressanta som försöker fylla industrins akuta behov är satsningen på yrkeshögskoleutbildningar. Text: Johan Andreasson Nästan nio av tio som gått en yrkeshögskoleutbildning under 2010 har fått jobb, visar färsk statistik från Myndigheten för yrkeshögskolan. Företagen har upptäckt det angelägna i att engagera sig i en yrkeshögskoleutbildning Yh. Just nu pågår 13 teknikinriktade Yh-utbildningar i Västmanland. Två av dem är inriktade på elkraftteknik respektive inbyggda elektroniksystem. Våra studenter får en mycket kort startsträcka för att kunna ta jobb inom industrin. Hela vår utbildning är upplagd efter industrins behov och vi varvar teori med praktik under hela utbildningen, säger Samuel Berg som är utbildningsledare på elkraftsingenjörsutbildningen i Arboga. Även om första kullen med studenter från elkraftsingenjörsutbildningen i Arboga går ut först till våren ser det lovande ut. Många har redan fått arbete. Efterfrågan på välutbildad och kvalificerad arbetskraft är stor även i tider av ekonomisk nedgång. Elkraftsindustrin är en bransch med många stabila företag som kontinuerligt kommer att behöva kvalificerad arbetskraft, spår Samuel Berg. Vårt utbildningstillstånd gäller bara i två år sedan får vi söka på nytt igen. Allt för att garantera att utbildningen alltid är konkurrenskraftig och svarar Samuel Berg, utbildningsledare. Marie-Louise Harvig Lindh. Foto: Privat Foto: Privat mot ett industriellt behov, säger Samuel Berg. Industrin är delaktig i kursupplägget. Representanter från näringslivet sitter med i styrelsen för utbildningen och bidrar till att utbildningen svarar mot industrins syn på hur framtiden kommer att utvecklas. Tommy Alkefjärd är chef för företaget Linjemontage i Grästorp AB:s verksamhet i Västerås men är också ledamot i styrelsen för elkraftsingenjörsutbildningen i Arboga. Företaget som marknadsför och säljer kundanpassade kraftförsörjningslösningar och tjänster över hela Sverige expanderar kraftigt men är beroende av att hitta rätt kompetens. Just nu har företaget tagit emot två praktikanter från utbildningen. Vi har tagit del av kursplanen och gett synpunkter. Det som är viktigt för oss är att eleverna i stort sett är klara för yrkeslivet när de går ut. Och det vi har sett hittills är vi mycket nöjda med säger han. Lennart Lindh, t.f. professor inom inbyggda system, och Marie-Louise Harvig Lindh, civilingenjör i elektronik, driver genom bolaget AGSTU AB (Arbete Genom STUdier) en nischad ettårig Yh-distansutbildning som utbildar ett 25-tal ingenjörer inom inbyggda elektroniksystem. Målet är att utbilda praktiker som blir duktiga på att använda moderna verktyg inom branschen för inbyggda system. Det är utbildningens kärna, säger Marie-Louise. Inbyggda system finns i mer eller mindre alla tekniska produkter idag, förklarar Marie-Louise. Sverige har en stark ställning inom branschen vilket betyder att många företag i Sverige exempelvis företag i AGSTU:s ledningsgrupp som Ericsson, ABB och ÅF har behov av arbetskraft med den praktiska kompetens utbildningen ger, speciellt inom produktutveckling. Lennart Lindh och Marie-Louise Harvig Lindh, har erfarenhet av arbete inom Mälardalens högskola. Deras bakgrund och sammantagna erfarenhet gjorde att steget att starta en egen skola kändes naturligt. Samarbetet med Myndigheten för yrkeshögskolan beskriver de som mycket bra. Utrustningen som används inom utbildningen är den senaste inom branschen, uppger Marie-Louise. Detta är möjligt tack vare ett nära samarbete med ett stort företag i Silicon Valley, USA. Företaget sponsrar utbildningen genom att subventionera utrustning till de studerande. Jag vill påstå att någon liknande utbildning inte finns i Sverige idag, säger Marie-Louise. gör företag effektivare och förbättrar lönsamheten Vi på Level Twentyone har både kunnande och handlingskraft för att hjälpa industriföretag att ta nästa steg i utvecklingen. Level Twentyone är ett affärsorienterat konsultföretag som skapar bestående förbättringar i industriföretag. Vi har lång erfarenhet och djupt kunnande inom områdena produktion, produktutveckling, Supply Chain och eftermarknad. Vi arbetar med både strategi, analys och genomförande. Våra konsulter har den industriella erfarenhet som krävs för detta och vet vad som fungerar i verkligheten. Efter några expansiva år planerar vi att utöka verksamheten ytterligare under de kommande åren och därför söker vi nu nya medarbetare. Vår verksamhet utgår från vår bas i Mälardalen. Vill du veta mer om oss och vad vi kan erbjuda? Kontakta gärna Dan Svensson på telefon eller via mejl dan.svensson@level21.se.

7 Hela denna bilaga är en annons från Länsstyrelsen i Västmanlands län 7 Fler utbildningar som ger jobb Foto: Privat Yh Mälardalen är en satsning som sträcker sig över Sörmland, Västmanland och Örebro län där yrkeshögskoleutbildning står i fokus. Syftet med projektet är att tillgodose behovet av rätt utbildad arbetskraft på nya och effektiva sätt, säger Lena Nyquist, på Handelskammaren Mälardalen, som är huvudansvarig för satsningen. Text: Johan Andreasson Att matcha rätt utbildningsanordnare med arbetsgivarnas behov och öka antalet relevanta yrkeshögskoleutbildningar i regionen är huvudinriktningen. Projektet ska också bidra till att fler söker och fullföljer sin utbildning. Syftet med yrkeshögskoleutbildningar är att fylla ett verkligt behov på arbetsmarknaden. Yh-utbildningar i Västmanland Automationstekniker Kvalificerad automationstekniker Mälardalens högskola, Västerås Elkraftteknik Produktionsutveckling Ledarskap för mötesindustrin Redovisningsekonom Socialt Behandlingsarbete, KBT Underhållstekniker Mälarakademin, Västerås Det innebär att utbildningarnas innehåll varierar, och att nya utbildningar startar och gamla läggs ner allt eftersom arbetsmarknadens behov förändras, säger Lena Nyquist. För att säkerställa att utbildningarna motsvarar arbetslivets krav, drivs alla utbildningar i nära samarbete med företag och andra arbetsgivare. Genom utbildningarnas starka koppling till arbetslivet ges aktuella, relevanta och praktiska kunskaper som efterfrågas i företagen. I satsningen ska även kompetensbehoven på lokal och regional nivå analyseras. Samarbetspartners och finansiärer är Länsstyrelsen Västmanland, Regionförbunden i Sörmland och Örebro samt kommunerna Eskilstuna, Västerås och Örebro. Bergarbetare Norra Västmanlands Utbildningsförbund Läs mer på: Drifttekniker Framtidsgymnasiet i Göteborg Inspektions- och provningsingenjör Academedia Eductus Kuskutbildning i brukshästkörning Ridskolan Strömsholm Elkraftsingenjör, produktion, distribution och miljö Högskolecentrum i Arboga Flygteknik Tågtekniker Hässlö, Västerås Företagssäljare Hermods AB, Västerås Internationell servicetekniker Lernia Utbildning AB, Västerås Kompletterande trafikflygarutbildning Utbildningarnas innehåll varierar, och nya utbildningar startar och gamla läggs ner allt eftersom arbetsmarknadens behov förändras. BF Scandinavian Aviation Academy AB, Västerås Marknadsinriktad företagssäljare Plushögskolan AB, Affärshögskolan, Västerås Medicinsk sekreterare MedLearn, Västerås Tillämpad Elektronik för Inbyggda System AGSTU, Västerås Trafiklärare Edströmska, Västerås Arbetsmarknadskunskap i skolorna Arbetsmarknadskunskap i skolan är en satsning för Västmanlands elever mellan 10 och 19 år och deras föräldrar, för att ytterligare stärka barn och ungdomars möjligheter till att göra bra yrkesval. Satsningen görs i samarbete mellan offentliga och privata arbetsgivare i Västmanland som gått samman för att berätta om framtidens jobb i olika branscher. Ambitionen är att skapa större medvetenhet om arbetslivet och visa vägen till jobb som individiden kanske inte visste fanns och även berätta vad som krävs för att få dem. Projektet Arbetsmarknadskunskap är skapat för att öka förståelse, informationsflöde och kontaktyta mellan skola och arbetsliv. Projektet är kostnadsfritt för skolorna i Västmanland och erbjuds till länets tio kommuner. Hur skolan arbetar med arbetsmarknadskunskap varierar men man startar alltid med ett par inledande inspirationslektioner med kommunikatörer från Jobba i Västerås. Dessutom erbjuds skolorna lektionsmaterial och rådgivning för att ta ett helhetsgrepp kring ämnet. Mer info: Kunskap på djupet Över hela världen är Atlas Copco synonymt med bergborrning. Atlas Copco Secoroc erbjuder förstklassiga bergborrverktyg för allt från gruvdrift, anläggnings- och stenbrottsverksamhet till brunnsborrning. Men också bästa tänkbara service. När allt kommer omkring, hänger våra kunders framgångar på de verkliga klipporna i branschen: våra medarbetare. Vår största produktionsanläggning ligger i Fagersta, hjärtat av Bergslagen. Vi har ständigt behov av kompetent arbetskraft.

8 8 Hela denna bilaga är en annons från Länsstyrelsen i Västmanlands län HALLÅ DÄR Text: Johan Andreasson Caroline Drabe, vd på Västerås Science Park sedan ett halvår tillbaka. Vad är dina intryck av Västerås Science Park så här långt? Västerås Science Park är en väl fungerande och framgångsrik organisation i Västmanlands innovationssystem som fler företag och innovatörer har möjlighet att utnyttja. Varför tog du jobbet? Att verka i skärningspunkten mellan högskola/akademi, offentlig sektor och näringslivet är en utmaning som inte går att säga nej till. Hur ska du förädla verksamheten? Vi ska öka tydligheten i vad vi erbjuder och med vad vi kan göra så att fler får möjlighet att nyttja innovationssystemet och via den vägen öka tillväxten i länet. Vad har du själv för erfarenheter av entreprenörskap? Jag har ägt några mindre företag och också varit en av drivkrafterna bakom Sätra Brunn, en framgångsrik samhällsentreprenör. Kan du redan nu se några mönster på vad som gör en entreprenör framgångsrik? En bra idé måste stödjas av ett bra team. Ensam är inte stark när det gäller att lyckas förverkliga en idé och skapa ett företag av den. Hur kommer du att jobba innovativt? Vår ambition är att lägga örat mot rälsen och hela tiden lyssna av vad vår omgivning har för behov. Västerås Science Park Västerås Science Park etablerades 1998 och är en av Sveriges största teknikparker. Teknikparken erbjuder näringsliv, akademi och samhälle tillväxt och fler arbetstillfällen genom att skapa relationer och stödja innovationer i företag som vill utveckla nya affärer. I Västerås Science Parks nätverk finns ett 170-tal företag och organisationer. Fokusområdena är automation, it, energi och kreativa näringar. Vd: Caroline Drabe Foto: Pia Nordlander Eva-Lena Gårdhagen och Peter Gårdhagen demonstrerar sitt mätinstrument som upptäcker gifter i små mängder. Nu lanseras produkten på marknaden och förväntningarna på företaget Envic-Sense är stora. Hade aldrig klarat Ett av Västerås Science Parks mest intressanta företag är Envic-Sense, som utvecklat ett mätinstrument som snabbare och bättre kan upptäcka farliga ämnen i miljön. Försäljningen har precis dragit igång och produkten bedöms vara särskilt intressant för bland annat gruvindustrin, miljösanering och energiproduktion. Text: Johan Andreasson Många hävdar att den bästa entreprenören är den som vågar be om hjälp och som också inser att ensam inte alltid är starkast. Det kanske är just de egenskaper som grundarna till cleantechföretaget Envic-Sense besitter. Företaget har blivit utsett till Årets Innovatör i Västmanland och spås av många en lysande framtid. Företaget är fortfarande i sin linda trots att grundarna Eva-Lena Gårdhagen och Peter Gårdhagen började med att arbeta med idén vid millenieskiftet. Men 2009 tog det fart på allvar, när företaget platsade in som ett inkubatorföretag på Create i Västerås Science Park, och numera arbetar grundarna heltid i företaget plus att de anställt en vd. Vi hade aldrig klarat av att göra detta själva. Vår idé fick en ordentlig skjuts när vi fick in utomstående i företaget, säger Eva- Lena Gårdhagen. Och vi behöver inga fler Eva-Lenor eller Petrar utan människor som kompletterar oss, säger Peter Gårdhagen. Vi fick en mycket bra känsla och bild av teknikparken och vi insåg ganska snart att vi skulle passa bra här, i företagsinkubatorn Create.

9 Hela denna bilaga är en annons från Länsstyrelsen i Västmanlands län 9 Från idé till lönsamt företag Mälardalen behöver fler djärva idéer och fler framgångsrika företag. Inom alla branscher. Från tjänsteföretag till snabbväxande högteknologiföretag. Drömmer du om att starta eget företag? Har du en idé som med rätt finansiering och rådgivning kan utvecklas till ett framgångsrikt företag? Då ska du vända dig till ALMI. Vi erbjuder riskvillig finansiering och stöd från erfarna rådgivare. Välkommen till ALMI Mälardalen Foto: Robert Ferm detta själva almi studieblock.indd Vi etablerar en ny bransch Technology for Independent Life Makarna beskriver sig som Chalmerister i förskingringen. De utbildade sig i maskinteknik och har ett yrkesmässigt förflutet inom framför allt försvarsindustrin respektive ingenjörsuppdrag genom det egna bolaget. Bostaden fanns från början i Nora i Örebro län men de tvekade inte att flytta företaget till teknikparken i Västerås och i juni flyttade även familjen till Västerås. Vi fick en mycket bra känsla och bild av teknikparken och vi insåg ganska snart att vi skulle passa bra här, i företagsinkubatorn Create, säger Eva-Lena Gårdhagen. Här jobbade man tillsammans. Och via en ingång öppnades sedan flera dörrar. Vi hade ett bra nätverk och kunnande kring de tekniska bitarna. Men när det gällde marknadsföring och affärsutveckling var det sämre, säger Peter Gårdhagen. Snart fick företaget kapital från bland annat Västmanlands forsknings- och utvecklingsråd och entreprenören Gunnar Råbe som tidigt gick in i företaget. Det var en helt ny värld som öppnade sig för oss. Nu fick vi till exempel lära oss att göra snabba och slagkraftiga pitchar för att sälja in vår affärsidé. Detta var ju långt ifrån vad vi hade blivit vana vid från våra tidigare ingenjörsjobb, säger Eva-Lena Gårdhagen. Men det är viktigt att alltid stå med båda fötterna på jorden, påpekar de. En idé som bedöms ha god potential för kommersialisering lockar många, som vill bli delaktiga eller bara komma med goda råd. Det är viktigt att vara noga med vilka man tar in i företaget. I början tänkte vi: ge oss bara pengar så löser sig allt. Men det var så fel. Det räcker inte med pengar, även om finansieringen är avgörande, säger Eva-Lena Gårdagen. Och så till produkten: Den är unik. Finns inget liknande i världen som vi vet, inget kommersiellt instrument med vår känslighet som man kan ta med sig ut på fältet där man får svaret direkt, på plats, om det finns farliga ämnen i jorden, berget eller i vattnet, säger Peter Gårdhagen. Eva-Lena och Peter har utvecklat ett mätinstrument i form av en liten portabel låda som lätt kan tas med ut till soptippen, kalhygget, gruvhålet eller byggarbetsplatsen. Ämnena som man letar efter är farliga även i mycket små mängder som exempelvis kvicksilver och arsenik och de tillåtna gränsvärdena är mycket låga. Affärsmodellen har ändrats från den ursprungliga planen, att sälja utrustningen. Istället hyr kunderna mätinstrumentet och företaget säljer engångsartiklarna som används vid mätningstillfällena. Ambitionerna är att växa ordentligt. Det finns stora skalfördelar, hävdar grundarna. Tack vare den universella plattformen är användningsområdet för företagets produkter brett och bedöms kunna användas inom allt från miljöövervakning och marksanering till livsmedelskontroll och råvaruprospektering. Nu handlar det mycket om att vinna förtroende. Produkten är överlägsen. Men det tar tid att påverka en bransch som gjort på ett visst sätt i över 40 år, säger Peter Gårdhagen. Robotdalen finansieras av:

10 10 Hela denna bilaga är en annons från Länsstyrelsen i Västmanlands län Full koll när elen är som billigast? Tänk om du visste när det fanns stor tillgång på billig grön el och då kunde välja att köra din tvättmaskin eller ladda din elbil. Tekniken finns redan. Just nu är ABB med och bygger aktiva hus i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm. Huset håller koll åt dig och kan styra elkonsumtion till tider då priset är som lägst. Det kan även minska CO 2 -utsläppen för din elanvändning med upp till 30 %. Välkommen till det hållbara samhället. Läs gärna mer på Självklart. Saab satsar på att öka teknikintresset bland ungdomar Försvars- och säkerhetsföretaget Saab samarbetar sedan ett par år tillbaka med Arboga kommun för att öka teknikintresset bland unga i regionen. Detta som ett led i företagets långsiktiga kompetensförsörjning. Efterfrågan på Saabs tjänster är stort och för att säkerställa att företaget kan rekrytera kompetenta ingenjörer i framtiden, engagerar sig Saab i en rad projekt lokalt och regionalt som syftar till att öka intresset för teknik bland ungdomar. I samverkan med Arboga kommun har Saab skapat ett studieförberedande nationellt gymnasieprogram Saabs Tekniska Gymnasium som invigdes i augusti Tanken är att stärka intresset för teknik och naturvetenskap samt ha en gymnasieutbildning som svarar mot Saabs behov och därigenom skapa förutsättningar för anställningsbara elever. Grunden för framtidens ingenjörer Det treåriga programmet ger eleverna en stark plattform med bred teknisk bas som öppnar dörrarna till högre studier på universitet och högskolor i Sverige eller utomlands. Det skapar också viktiga nätverkskontakter. Utbildningen innehåller förutom obligatoriska ämnen även flygteknik, säkerhet, övervakning och spaning. Samtliga elever får också betald sommarpraktik och språkstudier utomlands, berättar Linda Ahlsén på Saabs personalavdelning. Förutom utbildningen engagerar sig Saab även i en rad andra aktiviteter och sponsring inom kommunens grundskolor. Saab bidrar exempelvis med NTA-lådor (Natur och Teknik för Alla) till samtliga för- och grundskolor i Arboga kommun, och engagerar sig i löpande satsningar för lärare och elever genom studiebesök och andra aktiviteter. Utmaningar i Lars-Erik Wige teknikens framkant Som ett världsledande högteknologiskt företag har Saab mängder av spännande utmaningar framför sig både här hemma i Sverige och utomlands. Vi har ett starkt intresse av att arbeta långsiktigt med den här typen av samarbeten. Ett ökat teknikintresse gynnar oss i längden men är också värdefullt för hela länet. Skulle eleverna börja jobba för Saab i framtiden får de vara med och utveckla morgondagens lösningar inom försvar, flyg och civil säkerhet i teknikens absoluta framkant, säger Lars-Erik Wige, chef för Saabs affärsområde Support and Services.

11 Hela denna bilaga är en annons från Länsstyrelsen i Västmanlands län 11 Landstinget är en högteknologisk organisation Inom Landstinget Västmanland finns en större arbetsmarknad för personer med teknisk kompetens än många tror. Här arbetar 140 ingenjörer, tekniker och sjukhusfysiker inom områdena medicinsk teknik, IT och fastighet. I våras köpte organisationen den mest avancerade strålbehandlingsmaskinen på marknaden. Vi är ett av landstingen som ligger i framkant vad gäller röntgen- och strålningsutrustning, säger chefsfysiker Sture Eklund. Teknik inom sjukvården utvecklas väldigt snabbt. Det kommer nya produkter som ställer högre krav på kvalitetssäkring, underhåll, kontroller och allt fler mätningar behöver utföras, säger Landstinget Västmanlands chefsfysiker Sture Eklund. Ett exempel på den avancerade tekniken är den nya strålbehandlingsmaskin som Landstinget Västmanland var först i Norden med att ta i drift i maj Fortfarande är det den enda i kliniskt bruk i Sverige. Det är den mest avancerade som finns på marknaden. Trots att den var lite dyrare än alternativen kunde vi motivera köpet för att den är så mycket mer exakt och mer användarvänlig än andra maskiner. Den ger oss möjligheter att ge dynamiska behandlingar snabbt och med stor precision inom 0,5 mm som maskinen är kapabel till, gör det möjligt att effektivare undvika bestrålning av omkringliggande vävnad vilket ger en säkrare behandling med färre biverkningar för patienten, säger Sture Eklund. Medicinsk Teknik och Fysik (MTF) verkar inom strålbehandling, nuklearmedicinsk diagnostik och terapi samt röntgendiagnostik. Verksamheten ansvarar också för service av all utrustning som avger eller utnyttjar joniserande strålning och för service av all annan medicinteknisk utrustning. Fyra sjukhusfysiker och fem ingenjörer arbetar med just strålskydd. Eftersom vi inte har råd att låta maskinen vara ur produktion mer än absolut nödvändigt servar våra ingenjörer i stor utsträckning allt som har med maskinen att göra. Sjukhusfysikerna som ansvarar för kvalitetssäkringen av hela behandlingskedjan får också, med de nya dynamiska behandlingsteknikerna, nya avancerade arbetsuppgifter. Detta ställer krav på en hög kompetens hos våra sjukhusfysiker och ingenjörer, säger Sture Eklund. LANDSTINGET VÄSTMANLAND Här arbetar cirka anställda inom ungefär 70 olika yrkesgrupper. Drygt 60 procent av medarbetarna har en akademisk examen. Tack vare ny teknologi, nya läkemedel och nya behandlingsmetoder botar vården mer och snabbare idag än någonsin tidigare. Välkommen att vara med på resan Järnvägen ger fler jobb Bombardier Transportation är ett världsledande företag och har tillverkat och underhållit tåg och järnvägsutrustning i över 100 år. Nu finns ett ökat behov av medarbetare som kan bidra till att effektivisera tågtrafiken. Vi har en internationell utblick som ger spännande utvecklingsmöjligheter för våra medarbetare, säger Klas Wåhlberg, vd för Bombardier Transportation Sverige. Bolagets svenska järnvägshistoria börjar 1891under Asea, med det första svenska elloket. Sedan dess har Bombardier Sverige konstruerat, byggt och utvecklat nya fordon, signalsystem och underhållstjänster anpassade för både svenska förhållanden och för export. Företaget levererar pendeltåg, regionaltåg, intercitytåg, tunnelbanevagnar, spårvagnar och lok till svenska kunder men också tunnelbanevagnar till Indien och höghastighetståg till Kina. Vi har en unik kunskap om svenska förhållanden kombinerat med en stor internationell erfarenhet, säger vd Klas Wåhlberg. Flera av världens ledande experter inom järnvägsteknik arbetar hos Bombardier i Sverige. Men nu finns en allt större efterfrågan hos bolaget på nya medarbetare inom en rad områden. Både mot bakgrund av miljö- och klimatfrågan samt den globala urbanisering och befolkningsökning som nu pågår ser vi ett ökat behov av effektiv tågtrafik. Man vill bo bra, men samtidigt med bra tillgång till arbetsmarknaden. Tåget ger en unik möjlighet att kombinera detta på ett långsiktigt hållbart sätt. De senaste åren har den regionala pendlingen ökat kraftigt, så det finns stora möjligheter för ingenjörer hos oss att vidareutveckla transportsystem för denna marknad. Den långväga gods- och persontrafiken visar samma mönster, och här är höghastighetsbanor i Sverige det långsiktiga målet för att klara en fortsatt positiv utveckling, säger Klas Wåhlberg. Bolaget vill rekrytera personer som har erfarenhet och kunskap inom konstruktion, informationsteknik, mekanik och/eller materialteknik, kvalitetssäkring, tekniksupport eller marknadsföring. Som medarbetare finns stora möjligheter till utlandstjänster. Här i Västerås har vi en internationell utblick som ger spännande utvecklingsmöjligheter. Det är inte ovanligt att ingenjörer från Indien kommer hit, och tvärtom. Förut var det fler svenskar som valde att jobba utomlands, men nu är det lika många från andra länder som väljer att komma hit, säger Klas Wåhlberg. Bombardier Transportation är ett globalt bolag och har sammanlagt medarbetare. Huvudkontoret ligger i Berlin och det svenska bolagets huvudkontor i Västerås. Antal medarbetare i Sverige är 2 300, i huvudsak i Västerås och Stockholm. 20 procent av Bombardier Transportations ingenjörer finns i Sverige.

12 12 Hela denna bilaga är en annons från Länsstyrelsen i Västmanlands län Konstgjort hjärta. Titanhjärta utvecklas i Västerås Under elva år har forskning och utveckling pågått för världens första konstgjorda hjärta (TAH) i Västerås. Idén kommer ursprungligen från uppfinnaren och läkaren Azad Najar men sedan 2006 pågår ett samarbete med doktor Ulf Kjällman vid Thoraxkliniken på Sahlgrenska i Göteborg. Duon arbetar med att utveckla en hjärtprotes som syftar till att skapa en fungerande elektriskt driven pump som efterliknar det riktiga hjärtats pumpprincip. Hjärtprotesen byggs i Titan och material som kroppen kan hantera och hjärtmodellen drivs av en elmotor. Pumpprincipen är patenterad i Sverige, USA och Tyskland och idén utvecklas inom bolaget Scandinavian Real Heart, med Azad Najar och Gunnar Nihlén som huvudägare, i samarbete med ett tiotal specialistföretag. Inom kort kommer simuleringsprov i en hjärtsimulator att genomföras, för att ytterligare analysera nuvarande modell och därefter besluta om nästa steg i utvecklingen. Inom några år planeras djurförsök. Kärnkraft är en spännande bransch som befinner sig i stor förändring, säger Christine Marklund. Kärnkraftsindustrin i stor förändring För många är partikelfysik ett väldigt teoretiskt ämne. Men inte för Christine Marklund, som arbetar med praktiska tillämpningar på kärnbränsleföretaget Westinghouse i Västerås, och hon stortrivs med det. Här blandar vi fysik med verklighet. Det är spännande att se hur kvantmekaniska skeenden påverkar reaktorhärden, säger hon. Text: Johan Andreasson Ny storhetstid för gruvnäringen i Bergslagen? Nu odlas framtidstro i många av de gamla gruvorterna i Bergslagen och det finns stora förhoppningar om att en ny storhetstid för gruvorna är i antågande. I Norberg i norra Västmanland pågår det just nu en omfattande prospektering för att inom ett antal år öppna många av de tidigare nedlagda järnmalsgruvorna. Det stigande priserna på metaller är anledningen till att det nu blivit lönsamt att bryta metallerna igen. Som ett kvitto på intresset har en avsiktsförklaring skrivits bland annat i Norberg, som innehåller avtal mellan kommun, gruvprospekteringsföretag och länsstyrelse om en framgångsrik och hållbar etablering av gruvnäringen. Christine Marklund, 35, gick samhälls på gymnasiet i Piteå, gillade språk och humanistiska ämnen och valde sedan att studera statskunskap på universitetet. Men egentligen var det teknik och problemlösning som lockade allra mest och dessutom hade hon alltid haft lätt för matte. Så det fick bli partikelfysik istället. Efter fyra och ett halvt års studier i teknisk fysik på Uppsala Universitet fick hon sedan anställning som trainee på Westinghouse i Västerås. Jag kom in som trainee och det var en fullträff för mig. Kärnkraft är en spännande bransch som befinner sig i stor förändring, säger hon. Idag arbetar Christine Marklund som teknisk projektledare med säkerhetsanalyser av kärnbränsle som sin specialitet. Hon känner att utmaningarna och möjligheterna är stora samtidigt som expertkompetensen efterfrågas i princip över hela världen. Hon har svårt att se några nackdelar med yrket men förstår ändå att många tvekar inför att ge sig in i en karriär som måste grundas med en lång och teoretisk utbildning. Utbildningen är krävande. Och det är svårt att se vad man kan jobba med när man är klar. Branschen borde också bli bättre på att berätta vad tekniker egentligen gör, och att förmedla att kärnkraft är ett energislag som kommer att finnas kvar länge, säger hon. Westinghouse Electric Company är ett amerikanskt företag med drygt anställda i världen och ingår i den världsomspännande Toshibagruppen. I Västerås finns företagets utvecklingscentrum för kokvattenreaktorteknik där man bland annat producerar kärnbränsle som säljs till kärnkraftsanläggningar över hela världen. Verksamheten i Västerås bildades redan i slutet av 1960-talet och ingick i ASEA och sedermera ABBkoncernen innan ABB Atom såldes år Miljön är mycket stimulerande och det finns så mycket kompetens samlad. Här har man byggt upp världsledande kompetens inom området och det är naturligtvis spännande att arbeta med de bästa, säger Christine Marklund. Christine Marklund, trainee på Westinghouse. Jag kom in som trainee och det var en fullträff för mig. Foto: Privat

13 Hela denna bilaga är en annons från Länsstyrelsen i Västmanlands län 13 PÅ GÅNG Ikano Bostad tror på Västmanland Nytt resecentrum i Västerås Västerås stad och en rad andra aktörer planerar att utveckla ett nytt resecentrum med omgivningar i Västerås. Ett första delmål är att ett attraktivt och effektivt resecentrum ska vara klart På längre sikt under åren ska omgivningarna runt det nya resecentrumet också utvecklas. Målen är bland annat att området ska bli en tydlig och självklar länk mellan city, centrala Mälarstranden och Mälaren. Det ska bidra till ett utvidgat city och innehålla flera attraktiva kvartersytor. Nyligen har Västerås stad tillsammans med tio andra parter skrivit under en så kallad avsiktsförklaring som innebär att parterna förbinder sig att arbeta tillsammans för att uppnå de mål som satts upp i projektet. Bättre vägar i länet E18 Västerås-Sagån och riksväg 56 i Sala kommun och i Västerås kommun kommer att byggas ut efter klartecken från Trafikverket och regeringen. Det blir också äntligen motorväg på E18 mellan Västerås och Sagån. Det betyder att motorväg kommer att finnas på hela sträckan Västerås-Stockholm. Befintlig väg ska breddas och byggas ut med planerad byggstart under hösten Efter utbyggnad av riksväg 56 kommer hela vägen mellan Västerås och Sala att bli mötesfri, så kallad 2+1 väg med mitträcke. Arbetet kommer sannolikt igång under våren Jättegalleria invigd i Erikslund Handelsområdet Erikslund i Västerås vid E18 har mer än fördubblats i storlek under de senaste åren och är på väg att bli ett av Sveriges största externa handelsområden. I kölvattnet av Ikeas nya varuhus etableras allt fler verksamheter. Senast är det den kvadratmeter stora gallerian Erikslund Shopping Center som i höstas slog upp sina portarna för köpsugna. Stig Henriksson prisad för entreprenörskap Vänsterpartisten och kommunalrådet i Fagersta, Stig Henriksson, fick nyligen utmärkelsen Årets politiker i samband med en entreprenörsgala i Stockholm. Priset får han framför allt för sitt arbete med att införa entreprenörskap som ett skolämne, även för de allra yngsta barnen i sexårsverksamheten. Otroligt roligt förstås att vårt projekt här i den norra länsdelen uppmärksammas och att Fagersta åter sätts på kartan i ett positivt sammanhang, säger Stig Henriksson. Projektet Entreprenörskap i skolan är ett projekt i samverkan med näringslivet i regionen Fagersta-Norberg, som syftar till att öka det entreprenöriella tänkandet i skolan. Priset delades med Harald Hjalmarsson, Västervik. Foto: Fagersta kommun Ikano bostad äger och förvaltar 1700 lägenheter i Västerås. Och fler är på gång. Västerås är en tillväxtregion där vi kommer att satsa, säger vd:n Robert Jaaniste. Ikano Bostad äger, utvecklar och bygger hyresoch bostadsrätter i Stockholm, Mälardalen och Öresundsregionen. Ambitionen är att erbjuda bra och trygga bostäder för många människor i områden där företaget kan vara med och skapa en positiv framtid för de boende. Vi upplever en stor efterfrågan på bostäder, inte minst i Västerås. Och vi agerar långsiktigt på alla våra prioriterade marknader, säger Robert Jaaniste. Ikano Bostad ska finnas på tillväxtmarknader varför en stor del av beståndet ligger i Västmanland och Västerås. Här genomfördes nyligen ett större förvärv om cirka 700 lägenheter och därmed äger och förvaltar Ikano Bostad 1700 hyresrätter i staden vilket gör företaget till Västerås största privata fastighetsägare. I Västerås finns ett tjugotal anställda. På plats finns bland annat två förvaltare, två uthyrare och personal som jobbar med fastighetsskötsel. Företaget väljer att göra det mesta själva. Vi har valt att bedriva fastighetsskötseln i egen regi. Lokalt kontor med egna förvaltare, uthyrare och fastighetsskötare gör att vi kan säkerställa förvaltningskvaliteten och få en bättre känsla för vad som fodras i området, säger företagets fastighetschef Christian Mariager. Ikano Bostad Företaget bildades 2005 Ett av tre affärssegment inom Ikano Fastigheter Ägare: Familjen Kamprad Vd: Robert Jaaniste antal hyresrätter: antal bostadsrätter under produktion: 650 Medarbetare: cirka 150 huvudkontor: Sundbyberg ÖVriga kontor: Hagsätra, Västerås, Huskvarna, Lund, Helsingborg och Malmö ikanobostad.se Christian Mariager, fastighetschef Robert Jaaniste, vd Ikano Bostad sköter hela kedjan från markköp och byggnation till förvaltning men bygger även bostäder på uppdrag av andra fastighetsbolag. Detta helhetsperspektiv gör Ikano Bostad unika i branschen och vi ser det som vårt framgångsrecept. Tack vare att vi har ansvar för, och utför arbetet, genom hela processen får vi bättre kontroll över kvalitet och slutprodukt, säger Robert Jaaniste. Företaget har för avsikt att växa kontinuerligt i Västerås. Nya bostäder är under utveckling i Karlsdal nära högskolan med gångavstånd till centrum. Ett 100-tal lägenheter planeras att byggas, både hyresrätter och bostadsrätter.

14 14 Hela denna bilaga är en annons från Länsstyrelsen i Västmanlands län Industrin och skolan samarbetar för framtidens medarbetare Vasagymnasiet, Arboga Kantzowska gymnasiet, Hallstahammar Ullvigymnasiet, Köping GROUP Rinmangymnasiet, Eskilstuna Brinellgymnasiet, Fagersta Wijkmanska gymnasiet, Västerås Lean på Westinghouse Electric. Genomgång av ett identifierat problem med hjälp av problemlösningstavlan. Roger Olander/Produktionstekniker, Admir Alic/Kontrollant samt Jesper Engdahl/Operatör (tidigare elev på Teknikcollege Mälardalen). Teknikcollege satsar på Lean redan i gymnasiet Teknikcollege i Västmanland satsar på att införa utbildning i Lean-principerna redan på gymnasiet i länets sex Teknikcollegecertifierade skolor. Lean, som breder ut sig allt snabbare i näringslivet, är ett strukturerat förändringsarbete för att identifiera och eliminera slöserier i processer. Text: Johan Andreasson Vi vill göra eleverna mer anställningsbara, säger Ida-Maria Jonasson, processledare på Västra Teknikcollege Mälardalen. Sex gymnasieskolor i Västmanland kommer att beröras när Teknikcollege lyssnar på näringslivet och inför valda delar av arbetsverktygen inom Lean. Metoden kommer ursprungligen från Japan och används idag framgångsrikt inom industrin världen över. Det här blir en gemensam start av en process där utvecklingen sker på lokal nivå. Genom att låta eleverna arbeta med Lean-verktyg som exempelvis 5S i sin utbildning, för ständiga förbättringar, får vi en positiv utveckling för elever, skola och industri, säger Ida-Maria Jonasson. Det här blir en gemensam start av en process där utvecklingen sker på lokal nivå. Den regionala satsningen kommer att stötta och hjälpa de lokala processerna. Till en början får rektorerna och berörda lärare utbildning i Lean, sedan eleverna. Det är ett önskemål från näringslivet. Målet är att eleverna ska känna till Lean så bra att de redan är bekanta med filosofin och verktygen när de så småningom börjar arbeta, fortsätter hon. Teknikcollege är en kvalitetssäkrad utbildningsform där kommuner, utbildningsanordnare och företag samverkar för att Ida-Maria Jonasson, processledare. öka attraktionskraften och kvaliteten på tekniskt inriktade utbildningar. Genom ett nära samarbete med regionens företag utformas innehållet i utbildningarna så att det passar industrins framtida behov. Teknikcollegecertifierade utbildningar har granskats och kvalitetssäkrats utifrån tio kriterier som teknik- och industriföretag tagit fram. Både gymnasiala och eftergymnasiala utbildningar kan certifieras. Bakom konceptet står Industrirådets följande medlemmar: Teknikföretagen, IF Metall, Livsmedelsföretagen, Trä- och möbelföretagen, Industriarbetsgivarna, Skogsindustrierna och Sveriges Ingenjörer. Foto: Privat Foto: Privat

15 Hela denna sida är en annons från Västerås Science Park 15 Tillväxt med automatik Har du en bra idé? Söker du finansiering? Eller har du redan startat ditt företag men vill få ordentligt med fart på affärerna? Då kan lösningen finnas i VÄSTERÅS SCIENCE PARK teknikparken där mycket av tillväxten sker med ren automatik. Att vara företagare är många gånger ett ensamt jobb. Som egen förväntas du klara av det mesta kring allt vad företagande innebär samtidigt som du ska sköta kärnverksamheten. Samtidigt som du ska sköta kärnverksamheten. Men det finns mycket hjälp att få. Av experter, affärscoacher och mentorer som inte kostar skjortan och som många gånger är just det stöd som du behöver för att ditt företag ska utvecklas mot nya höjder. Vårt primära mål är att företagen ska växa och göra mer affärer. Vi ska hjälpa till och göra det som vi är bäst på medan företagaren kan göra det som de är bäst på, säger Pär Börell, medlemsansvarig på Västerås Science Park. I Västerås Science Park nätverk finns idag mer än 170 företag och organisationer. De flesta är små med 1-10 anställda och kan sorteras in i något av teknikparkens fyra profilområden automation, IT, energi och kreativa näringar. Men företag som väljer Västerås Science Park drar naturligtvis också nytta av att befinna sig mitt i en region med mängder av högteknologiska spetsföretag. Utbildningar, mässor och andra relationsbyggande aktiviteter är några exempel på regelbundna aktiviteter som arrangeras. Samtidigt kan medlemsföretagen dra nytta av en rad gemensamt upphandlade avtal som ger rabatter på allt från konsulttjänster till affärsresor och kontorsvaror. Särskilt populärt är det så kallade Kick Start Västmanland som är ett av Sveriges mest framgångsrika nyföretagarprogram. Många kommer hit med en riktigt bra idé som vi sedan hjälper till att utveckla till en affärsverksamhet, säger Pär Börell. Västerås Science Park har också en egen inkubator, Create, som vänder sig till företag som befinner sig i innovations- och produktutvecklingsfasen. Processen ger företagaren stöd inom bland annat affärsutveckling, kapitalanskaffning och kommersialisering till dess att företaget kan stå på egna ben. För många är finansieringen avgörande för utvecklingen och något som vållar mycket huvudbry för en entreprenör när de stora intäkterna ligger i framtiden. Därför har Västerås Science Park fört samman ett dussintals aktörer som ger lån, bidrag och hjälp till företagare. Förra gången en så kallad finansieringsdag anordnades var intresset mycket stort, både bland företagare och finansiärer. Tanken med nätverket är att företagaren ska kunna ha en eller ett par kontakter och inte behöva sälja in idén hos alla aktörer, säger vd:n för Västerås Science Park, Caroline Drabe. Tillgången på kapital är gott i Västmanland, speciellt när det gäller det mjuka kapitalet. Jag skulle vilja påstå att det finns ett särskilt bra finansieringsklimat för företag i Västmanland som har bra idéer. Här finns också mycket så kallat mjukt kapital, alltså där finansieringen inte kräver aktier i företaget, säger hon. Västerås världsledande ställning inom automation och robotik är tydlig även i teknikparken. Automation center är en fysisk plats i området, en permanent utställning på över kvadratmeter, som också är ett eldorado för de som är intresserade av automation i allmänhet och robotik i synnerhet. På plats finns riktiga system med riktiga robotar som annars bara är något som de stora företagen har råd att köpa in, säger Peter Lundström som är ansvarig för Automation Center. Här gror en mängd intressanta högteknologiska företag som just nu står inför internationella genombrott. Centret är en länk mellan akademin och näringsliv och mellan de mindre företagen med de fantastiska lösningar och de stora världsledande företagen, säger Peter Lundström. Etablerat: En av Sveriges största teknikparker. Totalt fi nns ca 70 st teknikparker och inkubatorer i Sverige. Fokusområden: Automation, IT, energi och kreativa näringar. Geografiskt område: Västmanland. Medarbetare: 12. Mål: Att hjälpa företag att växa För att du ska kunna utvecklas och lägga mer fokus på din kärnverksamhet har vi tagit fram några bra erbjudanden: Medlemsrabatter/ erbjudanden Kompetensutveckling Aktiviteter Lokaler/mötesplatser Finansiering Tillväxtprogram Vill du veta mer om oss och vad vi kan göra för dig? Gå in på eller ring oss

16 Fritid & arbete Du vet väl att du kan hitta ett unikt boende mitt i Mälardalen. Här i Arboga är avstånden korta och möjligheterna stora. Bara en och en halv Västerås Köping timme från Stockholm och endast Arboga en halvtimme från Örebro, Eskilstuna och Västerås. Örebro Kungsör Eskilstuna Stockholm I Arboga finns ett högteknologiskt kluster av företag med utmanande arbetsuppgifter inte minst inom IT-sektorn. Många av dem med internationella uppdrag. Här finns till exempel: SAAB GROUP, HIQ ARKUB, KNOWIT, LOGICA, RECOTECH, med flera. Kontakta Näringslivsenheten, helene.wafors@arboga.se, , eller gå in på så hjälper vi dig om du har frågor om boende och arbetsliv eller bara vill veta lite mer.