PANIKSYNDROM. en vanlig sjukdom

Transkript

1 PANIKSYNDROM en vanlig sjukdom

2 P A N I K S Y N D R O M en vanlig sjukdom De första panikattackerna De första panikattackerna är oftast de allra värsta. De kommer utan förvarning och hotar hela din existens. Dessutom är det ofta så att den som drabbas aldrig tidigare har hört talas om vare sig panikattacker eller paniksyndrom. Plötsligt en kväll när du sitter där framför TV:n och tittar på Rapport börjar ditt hjärta slå volter och din strupe snöra ihop sig. Du får en stark smärta i bröstet samtidigt som det liksom sticker i dina armar och ben. Du får svårt att andas, du svettas och fryser om vartannat, hjärtat skenar nu, du blir alltmer yr, vardagsrummet känns overkligt, du själv känner dig overklig, allting snurrar och du skriker åt din partner att för Guds skull ringa ambulans. Du håller på att dö och nu handlar det bara om sekunder. Men när du väl kommer till akutmottagningen känns det lättare att andas igen. Hjärtat slår inte längre så fort och stickningarna har försvunnit. EKGtestet visar ingenting onormalt så läkaren föreslår att du ska åka hem. Du är frisk som en nötkärna och har puls som en elitidrottsman, säger han med ett snett leende och buffar dig vänskapligt på axeln. Du åker hem, men minnet av panikattacken har för alltid lagrats i ditt minne. Doktorn måste ha missat något. Man kan inte nästan dö utan att vara sjuk. 3

3 Vad händer vid en panikattack? Ångest och panik är delar av ett larmsystem som alla människor måste ha för att snabbt kunna reagera vid fara. Ångesten och paniken gör oss alerta och ger oss extra krafter så att vi kan strida framgångsrikt eller fly snabbt. Det här larmsystemet brukar aktiveras i farliga situationer, till exempel när vi riskerar att kvävas till döds. Men hos en del människor kan det också aktiveras vid andra tillfällen, till exempel när vi har pressat oss själva för mycket under en längre period eller varit utsatta för andra yttre och inre påfrestningar. Det system av nervceller som aktiveras vid en panikattack finns i hjärnstammen och kontrolleras i sin tur av andra nervceller. Vid en panikattack skickas nervimpulser uppåt i hjärnan, så att vi upplever stark ångest, och ut i kroppen, där en mängd obehagliga, men ändamålsenliga, symptom kan kännas av. Det är hjärnan som styr vår kropp! Hjärnan ger kommandon till musklerna när vi rör oss (detta styrs av vår vilja). Men hjärnan styr också våra inre organ via det autonoma nervsystemet. Det autonoma nervsystemet kontrollerar framför allt andningsvägarna, hjärtat, blodkärlen och mag-tarmkanalen. Det autonoma nervsystemet kan vi inte kontrollera själva det styrs omedvetet men påverkas också av känsloreaktioner. När allt fungerar som det ska märker vi inte mycket av det som sker i kroppen, förutom hungerkänslor och hjärtklappning när vi anstränger oss. Men vid en panikattack börjar det autonoma nervsystemet arbeta intensivt, vilket bland annat kan ge oss häftig hjärtklappning och diarré. Många människor tycker att det känns svårt att andas under en panikattack och börjar därför andas snabbt och ytligt (hyperventilation). Hyperventilation gör koldioxidhalten i kroppen onormalt låg, vilket i sin tur kan leda till pirrningar, krypningar, yrsel och overklighetskänslor. Pröva att andas i en papperspåse i några minuter om du tror att du hyperventilerar! Det brukar rätta till balansen av koldioxid i blodet och på så sätt minskar de obehagliga symptomen. Den som just upplevt en panikattack tolkar ofta symptomen som onormala och som tecken på allvarlig fysisk eller psykisk sjukdom och fasar för att råka ut för samma sak igen. En mängd oroliga tankar far runt i huvudet. Tänk om jag dör av nästa attack? Tänk om jag tappar kontakten med verkligheten och blir psykotisk? Tänk om overklighetskänslorna och yrseln beror på att jag har en hjärntumör? Tyvärr kan det ibland ta ganska lång tid innan en människa som drabbats av panikattacker får en riktig diagnos. Under tiden hinner han eller hon skrämma upp sig själv ganska rejält. Kom ihåg: Man kan inte dö av panikattacker. Man kan inte bli galen (psykotisk) av panikattacker. Man kan inte fastna i panikattacker. Man gör aldrig någonting tokigt under panikattacker (även om det känns så). Det är mycket ovanligt att man svimmar under panikattacker. 4 5

4 Ungefär tio procent av vår befolkning drabbas någon gång under sitt liv av en panikattack. För mellan två och tre procent av befolkningen fortsätter panikattackerna att komma och ett så kallat paniksyndrom utvecklas. På nästa sida kan du se vad som krävs för att man ska få diagnosen paniksyndrom. Människor med paniksyndrom drabbas väldigt olika. En del kämpar i många år med sina symptom. För andra går det lättare. Om du känner igen dig i stora delar av beskrivningen av paniksyndromet i den här broschyren så ska du veta att du inte är ensam om dina problem. Men om du å andra sidan tycker att dina symptom är mycket lindrigare än de som beskrivs här, så behöver du inte oroa dig för att du självklart måste drabbas av alla symptom som nämns. Alla människor är olika. Också människor som lider av paniksyndrom. Händelseförloppet vid utveckling av paniksyndrom Ångestupplevelse Aktivering av panikcentrum ( falsklarm ) Upplevelse av onormala kroppsfunktioner Sjukdoms- och katastroftankar, förväntansångest Diagnosen paniksyndrom enligt det psykiatriska diagnossystemet DSM IV För att du ska få diagnosen paniksyndrom krävs det att du har haft minst fyra av de symptom som räknas upp här nedanför. Dessutom ska de ha uppträtt tillsammans, som en attack och nått maximal intensitet inom tio minuter. Attackerna ska ha dykt upp minst fyra gånger under den senaste månaden, eller en gång, men i gengäld orsakat minst en månads oro för en ny attack. Hjärtklappning Svettning Darrningar och skakningar Andnöd Kvävningskänsla Smärta eller obehag i bröstet Illamående eller magbesvär Svindel, ostadighetskänslor eller matthet Overklighetskänslor inför sig själv eller omgivningen (depersonalisation och derealisation) Rädsla att mista kontrollen eller bli tokig Rädsla att dö Domningar eller stickningar Frossa eller värmevallningar Aktivering av centra för autonoma nervsystemet Signalökning till kroppsorgan 6 7

5 Varför drabbas man av omotiverade panikattacker? Studier där man följt tvillingar under lång tid visar att paniksyndrom till en viss del är ärftligt. En del människor föds med ett känsligare larmsystem och ett oroligare autonomt nervsystem än andra. Stressfaktorer spelar också in. En människa som har höga krav på sig själv och som dessutom har svårt för att säga nej och sätta gränser kan på sikt hamna i ett så pressat tillstånd att tröskeln för panikångest är sänkt. En tuff period på jobbet, en nära anhörigs död eller första barnets födelse är också omständigheter som kan utlösa panikattacker. Alkohol- och narkotikamissbruk (cannabis, amfetamin, ecstasy) och för tvär avslutning av bensodiazepin medicinering (mediciner som till exempel Valium och Sobril) kan också vara utlösande faktorer. Koffein i större doser kan också utlösa panikattacker. Koffein finns ju inte bara i kaffe utan till exempel också i Coca Cola och Treo-tabletter (mot smärtor). Vanliga följder av paniksyndromet Den som lider av paniksyndrom drabbas ofta av ångest för ångesten så kallad förväntansångest. Förväntansångest innebär en ständig rädsla för nya panikattacker och kan på sikt bli minst lika påfrestande som panikattackerna i sig. Förväntansångesten leder ofta till att man blir självcentrerad och får svårt att koncentrera sig på och intressera sig för livet runt omkring. Det är också vanligt att en människa med paniksyndrom utvecklar fobier. Ungefär hälften av alla paniker drabbas av agorafobi rädslan för att komma för långt hemifrån och/eller hamna i en situation som kan vara svår att ta sig ur. Agorafobi betyder torgskräck på svenska. Med torg menas inte en stor, ödslig plats utan ett torg fullt med handel, liv och rörelse ungefär som dagens stormarknader. En människa som lider av agorafobi är ofta rädd för att gå i affärer, åka buss, tunnelbana, spårvagn, tåg, flyg, båt, hiss, åka över broar och genom tunnlar, på motorvägar kort sagt befinna sig på platser som är svåra att fly ifrån om panikkänslorna skulle dyka upp. Människor som lider av agorafobi är rädda för att känna sig instängda, inte få luft, tappa kontrollen över sig själva och rusa iväg i panik eller skrika av ångest. Paradoxalt nog är paniksyndromdrabbade människor experter på att dölja sin ångest och visar mycket sällan utåt det inre kaos de upplever. Många människor som lider av paniksyndrom utvecklar hypokondri. Hypokondri innebär att man oroar sig extremt mycket för sin hälsa. En hypokondriker är väldigt rädd för sjukdom och känner sig ibland säker på att vara drabbad av en sjukdom, trots att han eller hon kanske nyligen varit hos en läkare och undersökt sig. Panikattacker och förväntansångest kan ge kraftiga fysiska och psykiska symptom inte undra på att panikångestdrabbade människor ibland tolkar dem som tecken på allvarlig fysisk eller psykisk sjukdom. Dessutom blir en människa som lider av paniksyndrom ofta väldigt uppmärksam på sin egen kropp och registrerar allt som händer i den även normala kroppsliga reaktioner som de flesta andra människor inte lägger märke till. 8 9

6 Aspekter på behandling och behandlingstid Flera hundra tusen svenskar lider av paniksyndrom. Ungefär dubbelt så många kvinnor som män är drabbade. Det kan kännas skönt att veta att ungefär var tionde vuxen lider av något slags ångestsyndrom och att varannan kvinna och var fjärde man någon gång i livet råkar ut för en depression. Ångestsjukdomar och depression tillhör våra folksjukdomar. Det finns en koppling mellan paniksyndrom och depression, vilket innebär att ungefär hälften av dem som lider av paniksyndrom har eller får en depressionsperiod. Paniksyndrom kan också vara kombinerat med andra ångestsjukdomar, till exempel social fobi och generaliserat ångestsyndrom. Det kan ta lång tid att behandla paniksyndrom, vilket i så fall ofta beror på att den drabbade har utvecklat fobier. Det är också ganska vanligt att panikattackerna kommer tillbaka efter en panikattackfri period på kanske flera år. Du ska veta att varje ny period med panikattacker är lika tacksam att behandla som den första. Hur behandlas paniksyndrom? Läkemedelsbehandling Idag domineras behandlingen av paniksyndrom av selektiva serotoninåterupptagshämmare, så kallade SSRI-preparat (Zoloft, Cipramil, Seroxat, Fontex och Fevarin). Dessa mediciner kallas också antidepressiva, eftersom de även används vid behandling av depression. SSRI-preparaten gör så att flödet av signalsubstansen serotonin ökar i hjärnan, vilket efter en tids behandling brukar innebära att paniken inte blossar upp så lätt och att förväntansångesten minskar. Det tar ett tag för hjärnans nervceller att ställa in sig på den ökade mängden serotonin och därför kan en del må sämre i början av läkemedelsbehandlingen. Försök att uthärda denna ibland svåra period i regel blir det bättre efter några veckor. En del människor behöver stöd av en lugnande medicin under den här första perioden, en så kallad bensodiazepin (till exempel Valium, Stesolid, Sobril och Xanor). Bensodiazepiner kan framkalla ett beroende men de är viktiga som smärtlindring när ångesten blir för stark. SSRI-preparat är inte beroendeframkallande men det är mycket viktigt att man trappar upp dosen sakta i inledningen av medicineringen och att man sätter ut medicinen försiktigt när man ska sluta. Behandlingstiden varierar mellan sex månader och flera år. Sluta aldrig med medicinen utan att samråda med din läkare. Vid behandling av paniksyndrom används ibland också äldre antidepressiva mediciner, till exempel Anafranil, Klomipramin och Saroten. Dessa har i regel fler biverkningar, men kan fungera bättre för en del människor. Både SSRI-preparat och äldre antidepressiva 10 11

7 läkemedel används också vid behandling av tvångssyndrom såsom tvångstankar och tvångshandlingar. Psykologisk behandling av paniksyndrom Det är bra om du skaffar dig mycket kunskap om panikattacker och paniksyndrom! Det vaccinerar dig mot feltänkande som till exempel katastroftankar. Dessutom gör kunskapen dig mer motiverad att genomföra din behandling och mindre orolig om du råkar ut för bakslag på vägen. Lämpliga alternativ eller komplement till läkemedelsbehandling är vissa psykologiska behandlingsmetoder, framför allt kognitiv beteendeterapi (KBT). I kognitiv beteendeterapi får du lära dig att hantera din ångest utan att öka på den genom att tänka katastroftankar. Om du har utvecklat fobier får du i den kognitiva beteendeterapin möjlighet att utsätta dig för de situationer som skrämmer dig och lära dig att hantera den ångest som uppstår. Tyvärr är det ont om kognitiva beteendeterapeuter i Sverige, och de som finns är oftast inte anslutna till Försäkringskassan, vilket gör behandlingen dyr för patienten. Och kom ihåg: Man dör inte av panikattacker. Man kan inte fastna i panikattacker. Man kan inte bli psykotisk av panikattacker. Panikattacker och paniksyndrom är vanliga. De går att behandla! Stödjande aktiviteter och rådgivning erbjuds av Svenska Paniksyndromsällskapet som har lokalföreningar och kontaktpersoner på olika håll i landet (se adresslista längst bak i denna broschyr). Det brukar vara skönt för den panikångestdrabbade att få träffa andra människor som vet hur det känns att leva med en ångestsjukdom. Detta kan vara ett mycket viktigt komplement till den behandling du får på andra håll

8 Förteckning över lokalföreningar och kontaktpersoner: PS! Stockholms län PS! STOCKHOLM Lokalförening, Fridhemsgatan 27, Stockholm, SYD/HANINGE, Laila Eriksson PS! Uppsala län PS! UPPSALA Lokalförening, Annica Vogel PS! Södermanlands län ESKILSTUNA, Birgitta Kennhed PS! Östergötlands län NORRKÖPING, Anette Johansson PS! Jönköpings län NÄSSJÖ/BODAFORS, Lena Dahlqvist , Rose-Marie Gustavsson PS! Kronobergs län LJUNGBY, Judith Kaszoni , PS! Blekinge län RONNEBY/KARLSKRONA, Monica Eriksson PS! Gotlands län VISBY, Siv Larsson PS! Kristianstads län PS! NORRA SKÅNE Lokalförening, c/o Rosa Huset, Rosa Lundström, Skolgatan 3, Broby. PS! Malmöhus län PS! LUND Lokalförening, Annegården, Norra Gränsv 1, Lund, PS! Västra Götalands län PS! GÖTEBORG Lokalförening, Mellangatan 1, Göteborg, BENGTSFORS, Lars Vidman , LIDKÖPING, Mette Edwinzon PS! Hallands län VARBERG, Christina Larsson PS! Värmlands län KARLSTAD, Peter Fredriksson PS! Örebro län KARLSKOGA, Åsa Högberg , Gert-Ove Hageräng PS! Kalmar Annika Torstensson PS! Gävleborgs län PS! GÄVLE Lokalförening, Kristina Grahn, Rågångsvägen 8B/14, Gävle. PS! Medelpad/ Ångermanlands län PS! MEDELPAD Lokalförening, c/o Inga-Lil Sandström, Grengatan 4, Fagervik, PS! Norrbottens län PAJALA, Gerhard Waaranperä SPS Stiftelsen för panikångest och social fobi Reprovägen 10, Täby, Tommy Davidsson (ej medlem i Paniksyndromsällskapet) Läs mer om ångestsjukdomar på Pfizers hemsida:

9 Denna broschyr är avsedd för alla som är intresserade av paniksyndrom Ungefär tio procent av vår befolkning drabbas någon gång under sitt liv av en panikattack. För mellan två och tre procent av befolkningen fortsätter panikattackerna att komma och ett så kallat paniksyndrom utvecklas. Människor med paniksyndrom drabbas väldigt olika. En del kämpar i många år med sina symptom. För andra går det lättare. Denna broschyr berättar om hur personer med paniksyndrom upplever det och hur de kan bli hjälpta. Den riktar sig både till personer med paniksyndrom och till deras anhöriga men också till alla som vill veta lite mer. Broschyren har tagits fram av Pfizer AB i samarbete med överläkaren Torgny Persson, Rättspsykiatriska avdelningen, Göteborg och Åza Svensson vid Paniksyndromsällskapet i Göteborg. Box 501, Täby, tel , fax , För mer information om depression och ångest S-99-ZOL-030