EXAMENSARBETE. Social ångest:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EXAMENSARBETE. Social ångest:"

Transkript

1 EXAMENSARBETE 2004:064 Social ångest: Arbetssätt och redovisningsformer i skolan Lena Bolin Marie Hedlund Luleå tekniska universitet Lärarutbildning Allmänt utbildningsområde C-nivå Institutionen för Utbildningsvetenskap 2004:064 - ISSN: ISRN: LTU-LÄR-EX--04/064--SE

2 Examensarbete Social ångest - arbetssätt och redovisningsformer i skolan Lena Bolin Marie Hedlund Lärarutbildning Institutionen för utbildningsvetenskap HT 2004 Vetenskaplig handledare: Marie Louise Annerblom

3 2 Förord Vi vill börja med att tacka alla de ungdomar som deltagit i vår enkätundersökning samt de två klassföreståndare som ställt upp på våra intervjuer. De har alla genom sitt bidragande gjort det möjligt för oss att genomföra denna undersökning och slutföra vår uppsats. Vi vill även tacka vår handledare Marie-Louise Annerblom som genom sina synpunkter gett oss stöd under arbetets gång. Avslutningsvis vill vi också tacka våra studiekamrater för deras åsikter, tips och goda råd de gett som varit oss till stor hjälp Skellefteå Lena Bolin Marie Hedlund

4 3 Abstrakt Denna uppsats handlar om social ångest hos elever i skolan relaterat till skolans arbetssätt och redovisningsformer. Vårt syfte var att undersöka lärares uppfattningar huruvida skolans arbetssätt och redovisningsformer kan medföra eller motverka att social ångest framkallas hos eleverna. Syftet var även att undersöka elevers åsikter om arbetssätt och redovisningsformer i skolan. För att få reda på detta gjorde vi en enkätundersökning bland 45 elever från två olika klasser i årskurs åtta samt intervjuade två av deras klassföreståndare. Utifrån resultatet av enkätundersökningen, intervjuerna och det som tidigare forskats fram i ämnet drog vi slutsatsen att skolans arbetssätt och redovisningsformer både kan medföra och motverka att social ångest framkallas hos eleverna. Detta beroende på vilken hänsyn som tas till problem med social ångest i skolans vardagliga arbete.

5 4 Innehållsförteckning Förord... 2 Abstrakt... 3 Innehållsförteckning... 4 Bakgrund... 5 Vad är social ångest och social fobi?... 6 Generell och specifik social fobi... 7 Symtombild... 7 Uppkomst av social fobi...8 Genetiska/biokemiska faktorer... 8 Faktorer i uppväxtmiljön... 9 Förekomst av social fobi...9 Konsekvenser av social ångest och social fobi... 9 Behandlingsformer för social fobi Det psykodynamiska perspektivet Beteendeperspektivet (Behaviorism) Det kognitiva perspektivet Det kemiskt biologiska perspektivet Kognitiv beteendeterapi (KBT) Farmakologisk behandling Blyghet och social ångest Trygghetsbehov Verksamheten i skolan Skolans styrdokument Att stärka barns självbild i skolan Grupparbete som arbetsform Elevinflytande över arbetsformer i skolan Syfte Metod Undersökningsdesign Tidsplan Mätinstrument Försökspersoner Urval Genomförande Bearbetning/analys Resultat Lärare och elevers uppfattningar om skolans arbetssätt och redovisningsformer Lärare och elevers uppfattningar om social ångest och social fobi Slutsatser Diskussion Resultatdiskussion Egna reflektioner Validitet Reliabilitet Fortsatt forskning Referenser Referenser 28 Bilagor

6 5 Bakgrund Vi har valt att undersöka området social ångest och social fobi relaterat till arbetssätt respektive redovisningsformer i skolan. I vår bakgrund tar vi bland annat upp om vad social ångest och social fobi är, hur det uppkommer, hur vanligt förekommande det är, symtom och konsekvenser för personer som lider av det. Vi har även tagit upp om olika psykologiska perspektiv. Detta för att få en förståelse för vilka synsätt som ligger bakom olika behandlingsformer av social ångest och social fobi. Vidare har vi även ett avsnitt om blyghet och trygghet vilket vi anser är angeläget att få en inblick i då det gäller skolans arbete med eleverna. Skolans verksamhet har vi presenterat i ett eget avsnitt där vi bland annat har tagit upp om vad som står i styrdokumenten samt hur skolan kan stärka elevers självbild, vilket vi anser är viktigt med tanke på social ångest. Gällande verksamheten i skolan har vi valt att lyfta fram grupparbeten som arbetsform samt elevinflytande då vi anser att detta till stor del kan påverka elever med social ångest på ett både positivt och negativt sätt. I dagens samhälle är det ett livsvillkor att kunna anpassa sig till andra samt att kunna arbeta effektivt i grupp. (Dahlkwist, 2002) Det efterfrågas social kompetens och social flexibilitet i nästan alla sammanhang vilket innebär att sociala svårigheter blir ett alltmer kännbart handikapp och social ångest ett alltmer ökande problem. Ett av de vanligaste problemen bland dem som söker hjälp på de psykiatriska öppenvårdsmottagningarna är numera social fobi. De flesta av oss människor visar någon grad av social rädsla och denna rädsla handlar om att göra bort sig. Flertalet människor drabbas av en mer övergående social ångest och för några blir tillståndet permanent och det är då man talar om social fobi. (Kåver, 2002) Då cirka 15,6 procent av befolkningen lider av stark ångest inför vissa sociala situationer kan detta betecknas som en utbredd folksjukdom. (Furmark, 2000) Tonåren är en känslig tid då man är allmänt osäker på sig själv och ett upplevt misslyckande under muntliga framställningar inför klasskompisar kan förvärra en redan förekommande blyghet till social fobi. Blyghet har även länge ansetts höra barn- och ungdomstiden till och förväntas därför gå över av sig själv. Dock finns det inte några garantier till att det gör det utan det är mycket viktigt att barn och ungdomar får hjälp för sin blyghet. Ju tidigare hjälp ges desto mindre är risken att de får bestående problem med social fobi. Fortsatt forskning kring social fobi hos barn och ungdomar och även angående förebyggande åtgärder inom barnomsorg och skola behövs. (Kåver, 2002) Skolans styrdokument tar bland annat upp att skolan ska främja elevernas sociala utveckling och att eleverna ska ges möjlighet och stöd att utveckla den kommunikativa förmågan. Vi anser att det är mycket viktigt att skolan arbetar efter detta då eleverna ska förberedas för livet i samhället och dagens samhälle ställer allt högre krav på kommunikativ förmåga och social kompetens. I Skolverkets rapport -Elevinflytande och arbetssätt och arbetsformer i skolan (1998) visar en attitydundersökning från 1997 att många elever anser att de i alltför stor uträckning saknar inflytande över både skolsituationen och sitt lärande. Vi anser att det är viktigt att arbeta aktivt i skolan med dessa frågor speciellt med tanke på elever som lider av social ångestproblematik.

7 6 Vad är social ångest och social fobi? Ordet social kan sägas ha att göra med en del av samhället och dess organisation exempelvis social ställning, social anpassning, social bakgrund och sociala problem. Ordet social kan även handla om samspelet mellan människor i grupp exempelvis social samvaro eller socialt kontaktnät. (Nationalencyklopedin, 2004) Fobi är en irrationell rädsla för bestämda föremål eller situationer. Rädslan är irrationell i den mening att den inte står i rimlig proportion till situationens verkliga farlighet. Även små, helt ofarliga spindlar kan ge upphov till stark fobisk rädsla. För att en fobi ska klassas som en fobi ska rädslan vara ofrivillig och inte kunna kontrolleras viljemässigt. En fobi ska också leda till att en person systematiskt undviker det den räds för vilket ofta leder till att personen får ett mer begränsat liv. (Öhman, 1994) Ångest innebär en stark negativ känsla av att vara utsatt för press eller obestämda hot, ofta långvarig och ingripande i hela levnadssättet. Ångest är ofta förenad med hjärtklappning, andnöd och yrselkänsla. (Nationalencyklopedin, 2004) Ångest kan uppstå hos människor som upplevt något starkt obehagligt, så kallade trauman. Den kan ta sig kroppsliga uttryck som exempelvis hysteriska anfall eller handlingsförlamning. Vid så kallad panikångest får den drabbade hjärtklappning, yrsel och problem med andningen. Ångestkänslor är mycket vanligt förekommande och all ångest behöver inte vara så dramatisk. Ibland försöker ångestbenägna personer att få kontroll över sin ångest genom att utföra tvångshandlingar, det vill säga att utföra vissa ritualer inför speciella situationer som framkallar ångesten. Detta gör att ångesten binds vid något annat än det ursprungliga traumat. Personen kan genom dessa tvångshandlingar kontrollera och undvika ångesten. Om en person drabbas av stark ångest i en särskild situation, kan den situationen sedan utvecklas till en fobi. (Levander, 2000) Social fobi innebär en intensiv, irrationell rädsla för och undvikande av situationer där man står i centrum för andras uppmärksamhet eller riskerar att förödmjukas socialt. En sådan situation kan exempelvis vara att tala inför publik. (Nationalencyklopedin, 2004) Social fobi är en intensiv och varaktig rädsla för situationer där man upplever sig som granskad eller värderad av andra. Detta innebär oftast att man inte kan göra saker inför andras ögon. Det kan till exempel innebära allt från att äta på en restaurang till att skriva sin namnteckning på en bank. (Öhman, 1994) De flesta människor uppvisar någon grad av social rädsla, det vill säga en rädsla för att göra bort sig. Detta är en form av social ångest som kan vara mer eller mindre övergående. Hos en del personer kan detta tillstånd bli permanent och då handlar det om en social fobi. För att ett tillstånd ska kallas social fobi krävs det att rädslan för att bli granskad och för att göra bort sig eller på något sätt bli förödmjukad i sociala situationer, är mycket stark och överdriven samt att man ofta försöker undvika att hamna i situationer med andra människor när det är möjligt. Om det inte går att undvika en sådan situation genomlider personen denna med mycket plågsam ångest, eller så försöker personen smita undan så osynligt som möjligt. Rädslan ska på ett kännbart sätt påverka och begränsa livet för den drabbade om den ska klassas som en fobi. (Kåver, 2002)

8 7 Generell och specifik social fobi Begreppet social fobi brukar delas upp i generell social fobi och specifik social fobi. Den generella sociala fobin innebär att man känner ångest så fort man vistas bland människor. Personen i fråga upplever att han/hon ska bli uppfattad som konstig om han/hon får stå i centrum och bli granskad av andra människor. Att gå på fest, sitta på föreläsningar eller att gå på en livlig affärsgata kan på grund av detta uppfattas som hotfulla situationer för den drabbade trots att han/hon bara är en i mängden. Specifik social fobi innebär att man känner ångest vid situationer då man ska prestera något medan andra tittar på. Detta är en lindrigare och mer begränsad form av social fobi. Om man lider av specifik social fobi har man ofta problem med en eller flera specifika avgränsade situationer till exempel att äta, skriva eller hålla föredrag inför andra. Man kan ha en specifik social fobi utan att lida av den mer generella sociala fobin, men det vanligaste är att man lider av båda formerna samtidigt. (Kåver, 2002) Det är viktigt att understryka att social fobi inte bara handlar om vanlig blyghet utan att det är ett tillstånd som gör många människor olyckliga och handikappade. Det är lätt hänt att en socialfobiker isolerar sig från omvärlden trots att han eller hon inget hellre vill än att ha vänner och en familj omkring sig. Människor som lider av social fobi löper även större risk att drabbas av depression och missbruk än andra. (Svenska Ångestsyndromsällskapet, 2001) Symtombild Att beskriva hur man upplever social fobi är svårt. Personer som upplevt ångest förklarar det som en obehaglig känsla. Som om det gällde någon annan, som om man betraktar utifrån, på avstånd. Hjärtat dunkar i bröstet, munnen känns torr och ibland kan det kännas som man inte får någon luft. Man kan känna sig spänd, eller alldeles kraftlös. (Öhman, 1994) Personer med social fobi känner av symtom på olika sätt och alla dessa olika symtom skulle kunna samlas under begreppet ångest. (Kåver, 2002) Det finns olika symtom under begreppet ångest som kan yttra sig hos en person med social fobi. Dessa är kroppsliga och fysiologiska reaktioner, negativa tankar, negativa känslor och flykt samt undvikande beteenden. Det vanligaste är att man under ångesten i en viss given situation har en kombination av alla dessa symtom. Ett exempel på hur det kan se ut för en person som lider av social fobi kan vara att han/hon under en muntlig redovisning reagerar fysiologiskt, då hjärtat slår fortare, personen blir illamående, händerna börjar skaka, rodnad framträder och eventuellt även svettningar. Personen kan sedan reagera med negativa tankar till exempel genom att han/hon vänder uppmärksamheten mot sig själv och sina prestationer. Personen kan också reagera med negativa känslor till exempel genom att tankarna får cirkulera kring katastrofer och inre bilder av sig själv under förödmjukande göra bort sig scenarion. De känslor som dominerar hos personer med social fobi är rädsla, ångest, depression, ilska, skam och dålig självkänsla. Att undvika och fly från situationer där det finns risk att göra bort sig inför andra, är också typiskt för personer som lider av social fobi. De socialfobiska symtomen kan variera under livet så att de drabbade under vissa perioder kan känna sig fri från sin ångest, medan de under andra perioder av sitt liv kan känna sig mycket handikappade av den. Variationerna kan bero på yttre omständigheter som till exempel trygghet i familjesituationen eller trivsel på arbetet. Det kan också bero på hur väl den drabbade lyckas skapa en tillvaro där han/hon inte behöver utsätta sig för ångestframkallande situationer. (Kåver, 2002)

9 8 Uppkomst av social fobi Problemen med social fobi uppstår vanligen i mitten eller i senare delen av tonåren, mellan femton och tjugoårsåldern. En del personer med social fobi säger sig dock ha haft problem som har startat i tidig barndom. Forskning har visat att det finns barn som utvecklat social fobi redan i åttaårsåldern och även att det finns ett samband mellan tidigt utvecklad blyghet och social fobi i vuxen ålder. (Kåver, 2002) Flera människor som lider av social fobi uppger att de alltid har varit blyga och tillbakadragna. Många känner av social fobi för första gången då de ska stå upp inför klassen och prata. Det finns även de som älskat att stå på scen och vara i centrum för andras blickar, men som plötsligt drabbats av en ångestattack i en social situation och sedan utvecklat social fobi. (Svenska ångestsyndromsällskapet, 2001) Det finns tre olika kategorier gällande när social fobi har uppstått bland de drabbade. Den första patientgruppen säger sig att de inte kan minnas när problemen började. De säger att de har haft problem så länge de kan minnas. Deras föräldrar har beskrivit dem som blyga redan i den tidiga barndomen. Det verkar som om den sociala fobin har växt fram successivt från blyghet till social fobi med ökande problem i takt med ökande sociala problem. Den andra gruppen är de som säger att deras problem började under tonåren. Dessa patienter kan oftast ringa in ett särskilt tillfälle som utlöste den sociala rädslan. Då det under högstadietiden krävdes att de skulle hålla muntliga redovisningar och tvingas stå inför klasskamraternas kritiska ögon skulle detta kunnat vara en utlösande faktor. En eller flera upplevelser av misslyckanden i en sådan situation kan utgöra en risk för utvecklandet av social fobi. Om man dessutom misslyckas upprepande gånger under en fas i livet då man är osäker på sig själv kan det förvärra en redan befintlig blyghet och innebära början till social fobi. Den tredje gruppen säger sig ha utvecklat social fobi i vuxen ålder. De kan ha varit sociala och utåtriktade innan de utvecklade social fobi, men vid ett skede av livet tappat tron på sig själva efter en negativ händelse. Att bli mobbad på sin arbetsplats, bli änka/änkling eller att på en ny arbetsplats bli tvingad att tala inför en grupp kan vara några av de upplevelser som kan vara utlösande. (Kåver, 2002) Att leva i en konstant missnöjd eller icke bekräftande miljö eller omgivning kan utgöra en risk för såväl vuxna som för barn. Har en person under en längre tid omgett sig med en känslokall omgivning överlag, till exempel i en familj eller på ett arbete, där han/hon inte har fått någon som helst uppskattning eller beröm kan detta leda till att personens självbild och självförtroende undergrävs. Personen börjar dra sig tillbaka och kan till och med börja intala sig att det faktiskt är hans eller hennes fel. En sådan negativ självuppfattning kan leda till social fobi. Social fobi kan förklaras med flera av de ovanstående faktorerna men tyngdpunkten för utvecklandet av social fobi kan ligga på endast en enskild faktor. (Kåver, 2002) Genetiska/biokemiska faktorer Det finns olika faktorer som kan ha betydelse för om man utvecklar social fobi. Dessa kan vara genetiska/biokemiska faktorer vilket innebär att flödet av signalsubstanser mellan nervtrådarnas synapser i hjärnan har en betydande roll i utvecklingen av ångest. Detta är delvis ärftligt och därmed kan man säga att ångest till viss del är ärftligt. Detta räcker dock inte som enda förklaringen till varför man utvecklar ångest. Exempelvis har det visat sig att tvillingar har utvecklat olika grad av ångest trots att de har likadana genetiska förutsättningar. (Kåver, 2002)

10 9 Faktorer i uppväxtmiljön Uppväxtmiljö, familjen och kamraterna är också viktiga när det gäller risken att utveckla social fobi i någon form. Barn kan redan tidigt ta efter sina föräldrars beteende. (Kåver, 2002) Social fobi kan alltså vara något som uppstått genom att barn har tagit till sig från sin omgivning genom att observera den, vilket kallas observationsträning. Kanske har barnet sett hur föräldrarna eller andra vuxna förebilder betett sig i olika situationer och sedan härmat deras beteende. Om mamma och pappa till exempel har varit osäkra i andra människors sällskap och dragit sig ur sociala sammanhang så kan barnet också få svårt för att hantera sitt sociala liv både tidigt och senare i livet. (Svenska ångestsyndromsällskapet, 2001) Det kan också hända att kompisar och umgängeskretsen tryckt ner individen i fråga med en negativ attityd då barnet tagit för stor plats, vilket kan leda till sociala problem. Att komma in i puberteten innebär oftast att man börjar tvivla på sig själv och självkritiken ökar. Det är också viktigt att ungdomar i puberteten har en vuxen som kan hjälpa till att hitta en stabil och positiv självbild. Hittar man inte detta i tonåren kan tvivlet och rädslan för andra människor hålla i sig och till slut leda till en social fobi. Barn och ungdomar behöver mycket uppmuntran, empati, värme och uppriktighet för att ta sig igenom den turbulenta tiden av osäkerhet och självkritik. (Kåver, 2002) Förekomst av social fobi De flesta som lider av social fobi söker aldrig behandling så det är därför svårt att få en uppfattning om hur många personer det är som lider av social fobi. Från mitten av 80 - talet har flera befolkningsundersökningar gjorts och resultaten varierar, men dessa undersökningar visar på att cirka 13 procent av befolkningen lider av social fobi. I vårt samhälle är det vanligt med social ångest och blyghet. Men detta är inte samma sak som social fobi. För att man ska lida av social fobi ska man uppfylla alla de kriterier som krävs för social fobi enligt DSM - manualen. (Kåver, 2002) (Se bilaga 1) DSM - manualen är ett internationellt diagnossystem med syftet att beskriva olika psykiatriska termer, vilket ger möjlighet till en gemensam syn på olika tillstånd. Detta diagnossystem uppdateras varefter det kommer nya forskningsrön. (Hellström & Hanell, 2000) 15,6 procent av befolkningen lider av stark ångest inför vissa sociala situationer. Det kan därmed betecknas som en utbredd folksjukdom. (Furmark, 2000) Det är ungefär lika många kvinnor som män som utvecklar social fobi. Till skillnad från många andra ångeststörningar verkar det som om männen söker hjälp i större utsträckning för social fobi än för andra ångeststörningar. Detta kan bero på att männen har ett socialt tryck att vara starka, trygga och lugna i alla lägen. Kvinnor lever också naturligtvis under en sådan press, men tycks kunna leva med sin fobi på ett lite annat sätt. (Kåver, 2002) Konsekvenser av social ångest och social fobi Personer med stark social rädsla begränsar sig själva och sina liv på så sätt att de ofta avstår från mycket som de skulle vilja göra, exempelvis att anta arbeten de drömt om att få, utbildningar, socialt umgänge och resor. En del kanske väljer att leva singelliv på grund av sin ångest att ta sig till platser där de kan träffa en partner. Många personer med social fobi lider av ensamhet, nedstämdhet, utanförskap och självförakt. Somliga kan också känna att de har gått miste om ett helt liv då de inte har levt sitt liv till fullo. (Öhman, 1994) Social fobi kan även leda till missbruk då alkoholen, för stunden, hjälper de drabbade att klara av sociala situationer. Dock leder alkoholen till avsevärda biverkningar som på sikt kan förstärka

11 10 och förvärra den sociala fobin. Exempelvis minskas inte de sociala svårigheterna om den drabbade är bakfull och darrig. (Kåver, 2002) Behandlingsformer för social fobi Psykologi är en relativt ung vetenskap som omfattar kunskapen om hur människan beter sig samt varför människan beter sig som hon gör. Det finns flera olika psykologiska skolor med olika perspektiv om hur och varför människan beter sig som hon gör samt vilka psykologiska behandlingsmetoder som är de effektivaste. Vad man har för teori om vilka orsaker som grundlägger uppkomsten av en fobi samt vilken behandlingsmetod som är lämpligast, beror på vilket psykologiskt perspektiv man har antagit. Eftersom att fobier är ett psykiskt sjukdomstillstånd kan det vara väsentligt med en kännedom om de olika psykologiska perspektiven som grundlägger tanken i de olika behandlingsformerna. (Levander, 2000) Det psykodynamiska perspektivet Det psykodynamiska perspektivet grundades av österrikaren Sigmund Freud ( ). Detta perspektiv utgår ifrån att människan inom sig har starka, omedvetna känslor och konflikter som vanligtvis kommer från tidigare erfarenheter, exempelvis från barndomen. Teorin bygger även på antagandet att det alltid finns bakomliggande orsaker till alla fysiska och psykiska händelser. Detta innebär att människan alltid har en avsikt med sina handlingar. Denna avsikt kan vara omedveten. Ett exempel på detta kan vara att om en person missar sin tid hos tandläkaren beror detta egentligen på att han/hon tycker det är obehagligt att gå till tandläkaren. I det psykodynamiska perspektivet tror man även att det finns en mening med alla psykiska symtom. Det gäller alltså att förstå sambandet mellan de underliggande konflikterna och de psykiska symtomen för att uppnå psykisk hälsa. Detta perspektiv ligger till grund för behandlingsmetoden psykoanalys, vilket innebär att patienten får träffa en terapeut flera gånger i veckan och berätta öppet om sig själv och sina tankar. (Levander, 2002) Patientens problem analyseras och vikten läggs på att påverka den underliggande personlighetsstrukturen istället för att koncentrera sig på hur ångesten yttrar sig. (Öhman, 1994) Beteendeperspektivet (Behaviorism) Ryssen Ivan Pavlov ( ) och amerikanerna John B. Watson ( ) och Burrhus F. Skinner ( ) var tre forskare som präglat beteendeperspektivet. I detta perspektiv står människors och djurs beteende i centrum. Teorin bygger på klassisk betingning, det vill säga att ett stimuli (exempelvis mat), framkallar en respons (exempelvis salivavsöndring). Genom att införa ett nytt stimuli (exempelvis en ringsignal före maten kommer in) kan detta nya stimuli framkalla en respons, det vill säga att salivavsöndringen framkallas av ringsignalen. I detta perspektiv förklaras uppkomsten av fobier med att det skett en olycklig betingning och genom att ombetinga patienten kan fobin botas. Beteendepsykologer är idag framför allt kända för sina framgångsrika behandlingsmetoder för fobier och tvångssymtom. (Levander, 2000) Det kognitiva perspektivet Det kognitiva perspektivet har satt människan i centrum. En av utgångspunkterna är att vårt sätt att uppfatta och tolka situationer är avgörande för vår känslomässiga reaktion. Människans känslomässiga reaktioner orsakas inte av yttre faktorer utan av hennes sätt att tänka. Om en person exempelvis förlorar sitt arbete och blir deprimerad så är det inte förlusten av arbetet som är det egentliga problemet. Problemet är personens sätt att tänka i

12 11 denna situation. Förlusten av arbetet kan även ses som en möjlighet att skaffa ett bättre arbete. Det avgörande för psykisk hälsa är alltså hur man tänker och detta går att förändra. I den kognitiva terapin försöker man bryta tankemönster som ligger bakom psykiska ohälsotillstånd. Den kognitiva terapin kombineras ofta med beteendeterapeutiska tekniker och har visat sig framgångsrik på flera områden. (Levander, 2000) Det kemiskt biologiska perspektivet Utgångspunkten i detta perspektiv är att det alltid händer någonting kemiskt eller biologiskt i vårt nervsystem när vi tänker eller har känslor. Detta perspektiv omfattar en ökad forskning om hjärnans kemi och om nya läkemedel som man hoppas kunna bota även psykiska åkommor med. Anhängare av andra perspektiv är dock ibland skeptiska till detta perspektiv beroende på att de är rädda för att läkemedel ska tränga undan deras behandlingsmetoder. Dock har insikten ökat när det gäller förståelsen för att hjärnans kemi är viktig när det handlar om att kunna förstå människan. (Levander, 2000) Kognitiv beteendeterapi (KBT) Denna terapiform har visat sig ge mycket goda resultat i behandlingen av flera olika psykiska problem då även social fobi. KBT har vuxit fram ur de två terapeutiska skolorna beteendeterapi och kognitiv terapi. En socialfobikers negativa tankar om sig själv, kroppsreaktioner och beteenden länkas samman till en ond cirkel som är svår att bryta. Den drabbades tankar leder till uppkomsten av olika flykt- och säkerhetsbeteenden. Det är dessa man arbetar för att bryta i en kognitiv beteendeterapi. Behandlingsformen innehåller flera olika tekniker, däribland beteendeanalys, rollspel, avslappningsträning. Några av huvudprinciperna vid kognitiv beteendeterapi är att: KBT är en korttidsterapi innehållande cirka femton till tjugo samtal (mellan patient och terapeut). arbetssättet är strukturerat och målinriktat med konkreta målsättningar. man arbetar med problem i nuet. patienten får hemuppgifter mellan terapimötena. både patient och terapeut är aktiva under behandlingen samt samarbetar på ett tydligt och öppet sätt. inga tysta tolkningar görs utan terapeuten stämmer av patientens ord eller handlingar tillsammans med patienten. Behandlingen kan utföras både individuellt och i grupp. Det finns både för- och nackdelar med båda formerna, dock är målet detsamma, det vill säga att patienten ska bli av med sin sociala ångest genom en förändring av sina förvrängda tankar. (Kåver, 2002) Farmakologisk behandling Mediciner har inte använts vid behandling av social fobi särskilt länge. Läkemedel har dock visat sig kunna underlätta för personer med social fobi, att komma ut och träna sig och göra nya upptäckter om sig själv i sociala sammanhang. Detta kan leda till att den drabbades undvikande beteende minskas och i vissa fall kan detta hålla i sig även sedan medicineringen avslutats. Sedan mitten på talet pågår en intensiv forskning inom området. Det har ännu inte forskats så mycket gällande kombinationen av medicin och psykoterapi som

13 12 behandlingsform. De studier som gjorts visar dock att kombinationen inte är bättre än de två behandlingsformerna var för sig. Den kliniska erfarenheten är ändå att det kan vara bra att kombinera medicinsk behandling med psykoterapi i de fall där patienten har en sådan hög ångestnivå att exponering är omöjlig. Med detta menas att medicinerna lättar på nedstämdheten så att patientens motivation att delta aktivt i den psykoterapeutiska behandlingen ökar. (Kåver, 2002) Blyghet och social ångest Blyghet är ett normalt mänskligt drag som påverkas av gener. Blyghet innebär en benägenhet att dra sig undan andra människor, framförallt obekanta. Detta är ett vanligt förekommande problem som kan hindra många människor från att leva sina liv så som de skulle vilja. (Stein & Walker, 2003) Då människor skrivit listor på vad de är mest rädda för brukar atombombskrig vara på första plats, att ens barn ska få en dödlig sjukdom på andra plats och att tvingas stå upp och tala inför publik på tredje plats. (Claesson, 2002) Blyghet uppträder tidigt i livet och ofta uppfattas blyga barn som fogliga och att de sällan är i vägen, vilket uppskattas av omgivningen och lärarna i skolan. Många vuxna med social fobi har berättat att deras problem börjat tidigt i barndomen men ofta har de inte betraktats som problem av lärare, idrottsledare eller föräldrar då blyghet hos barn ofta ses som ett rart, gulligt och charmerande drag. Selektiv mutism är en typ av social fobi som kan drabba yngre barn. Detta innebär att barnet trots bra språkförmåga, inte vill tala inför främmande människor. Särskilt om dessa barn är flickor och om de uppför sig väl så låter vuxna dem ofta förbli tysta och för istället deras talan. Det är helt normalt att ett litet barn visar ovilja att tala inför främmande människor men inte att det förblir helt tyst under längre perioder. (Stein & Walker, 2003) Blygheten kommer ur sårbarheten och har därför ansetts fin och rörande särskilt hos små barn, då i synnerhet flickor. (Claesson, 2002) Blyghet är något som vi vanligtvis förknippar med barndom och pubertet och som oftast dämpas eller försvinner med ålder och utveckling. Vanlig blyghet som börjar tidigt under barndomen kan dock leda till att barnet blir retad och mobbad. Detta kan fördjupa problemen och i sin tur leda till en social fobi. Att i tonåren misslyckas under föredrag inför klassen kan också förvärra en befintlig blyghet och utgöra startskott för en social fobi. (Kåver, 2002) En annan typ av social ångest kan vara att känna rädsla för att interagera med myndighetspersoner vilket för ett barn skulle kunna innebära rädsla att tala med läraren. Social ångest kan hos barn visa sig i många olika uttryck bland annat magont, illamående rodnad, huvudvärk. Lärare bör misstänka social ångest om ett barn säger att han/hon blir yr under föredrag inför klassen. Det är också viktigt att iaktta vad barnet undviker exempelvis att läsa högt, att äta tillsammans med andra, att idrotta. Under puberteten finns det dessutom en risk för att den sociala ångesten förvärras då detta är en tid då människor är ytterst känsliga för hur de uppfattas av andra. (Stein & Walker, 2003) Det går att övervinna social ångest trots att det påverkas av generna. Det går att göra sig av med gamla vanor och erövra en ny syn på världen. För detta spelar familjen en viktig roll. Vid studier av alla de människor som lider av svår social ångest är det betydligt fler som kommer från problemfyllda familjer jämfört med människor utan social ångest. Även vänner och lärare spelar en viktig roll gällande vilka vi kommer att bli. Ofta går blyghet och även allvarlig social ångest hos barn över av sig självt utan att det krävs någon speciell hjälp. Hos vissa barn försvinner dock inte problemen med tiden och ju längre tid ett barn har problem med social ångest desto mindre är möjligheten att problemen ska gå över av sig självt. Det finns inget

14 13 säkert sätt att veta om ett barn kommer att växa ifrån sin blyghet utan det är alltid viktigt att uppmuntra barnets sociala beteenden. (Stein & Walker, 2003) Det är viktigt att hjälpa barn att bli socialt trygga och bland andra har lärare i skolan bra möjligheter till detta. Ofta prioriteras utagerande barn i högre grad då det gäller kontakt med skolpsykologen och som lärare kan man se till att även blyga barn får den möjligheten. Lärare kan även införa rutiner i klassrummet som främjar blyga barn exempelvis genom att de får öva sig att tala inför klassen. Detta måste barnen förberedas inför och det är viktigt att de förstår att syftet är att de ska kunna känna sig tryggare i situationen och inte att genera dem. Det är även viktigt att inte väcka onödig uppmärksamhet kring dessa barn. Som förälder har man störst möjlighet att påverka barnen till ökat socialt självförtroende före åtta nioårsåldern. Föräldrarnas inflytande minskar därefter med barnets ålder då tonåringar oftast inte uppskattar att någon försöker tala om för dem vad de ska göra. (Stein & Walker, 2003) Vidare menar Stein & Walker (2003) även att: Genom att tidigt engagera barnen i lagsporter och individuella idrotter i skolan eller på sin fritid ser vi till att våra barn får tillräcklig motion. Vi måste göra samma sak med våra blyga barn så att de får den sociala motion de behöver. (sid.148) De blyga stör inte utan de ger sig tid till att fundera och tänka ut saker. Den blyge kommer därför ofta med väl genomtänkta åsikter och sett på det viset kan blygheten fungera som en sorts sil för kvalitet. Blyghet kan alltså vara en förmåga och inte bara en brist. (Claesson, 2002) Trygghetsbehov Psykologen och forskaren Maslow ( ) grundade den så kallade behovsteorin (även kallad behovstrappan ). Denna teori har fått ett mycket starkt fäste hos pedagoger. Den grundar sig på att människan är en sökande varelse. När en önskan eller ett behov är tillfredsställt finner alltid människan ett nytt behov som ska tillfredsställas. Vissa behov är mer grundläggande än andra, enligt Maslow. Dessa behov befinner sig längst ned i behovstrappan och är fysiologiska. När dessa är tillfredsställda infinner sig behov av trygghet och säkerhet, därefter behov av kärlek och social anknytning etcetera. Enligt Maslows behovstrappa är det mer primärt att försöka bli av med ångest än att bli socialt accepterad. (Imsen, 2000) Människans trygghetsbehov handlar om behov av säkerhet, stabilitet, beroende, beskydd, att inte känna rädsla, ångest och kaos. Det handlar även om behov av struktur, regler, ordning och gränser. Dessa behov kan bidra till att färga hela beteendemönstret hos en person och även dennes förhållningssätt till tillvaron. Motsatsen till trygghet är ångest. Då trygghetsbehovet är så grundläggande måste ett ängsligt barn eller en ängslig elev i skolan, anstränga sig mycket för att bli av med ångesten. Det är viktigare att bli av med ångest än att få social kontakt eller exempelvis kan det vara viktigare för eleven att reducera rädslan att misslyckas med ett skolarbete än det är att lyckas med skolarbetet i sig själv. Det sätt som elever försöker reducera sin ångest kan inverka negativt på själva inlärningsprocessen. (Imsen, 2000) Vi lever alla inom ett område som kan kallas vår egen trygghetszon, vilket innebär att vi lever inom gränser där vi känner oss säkra och där våra handlingar inte utsätter oss för något främmande eller obehagligt. Det som finns innanför dessa gränser är sådant som vi gjort många gånger förut. För att nå nya mål måste vi träda över dessa gränser och skaffa oss nya erfarenheter, vilket kan hindras av bristande självförtroende, tvivel på vår egen förmåga och

15 14 prestationsångest. Alla våra handlingar och aktiviteter som finns inom vår trygghetszon har tidigare befunnit sig utanför dess gränser. Exempelvis har det för de allra flesta känts skrämmande att tala inför grupp för första gången. Genom att öva detta och göra det till en vana minskar också obehaget beroende på att vi vidgat våra gränser i vår trygghetszon. Varje gång vi prövar på något nytt testar vi våra gränser vilket påverkar både områden inom oss själva samt vårt samspel med andra. Många elever i skolan har svårt att gå utanför sin trygghetszon. Det är ett viktigt arbete att utvidga elevers trygghetszoner för att ge dem möjlighet att utveckla sin sociala kompetens samt för att få dem att växa i sociala sammanhang. Lärarens uppgift är här att uppmuntra elever att göra saker som känns obekväma. (Peterson & Sjödin, 2001) Skolsituationen är ofta fylld av ångestprovokationer då det i skolan finns en inbyggd prestationskultur. Eleverna bedöms bland annat i förhållande till varandra och i förhållande till sin egen förmåga. Det viktigaste i undervisningen, för att reducera ångest hos eleverna, är att den varieras på ett sådant sätt att inte alla elever ställs inför samma krav. Ångestbenägna elever måste även få börja med relativt enkla uppgifter så att de känner en trygghet i att de kan klara av den. Det är också viktigt att svårighetsgraden stegras långsamt så att den följer elevens tvekande men ändå stigande tilltro till sin egen förmåga. Trygghet i klassmiljön är en annan väsentlig faktor. Läraren kan skapa en trygg atmosfär i arbetet genom att ge snabb hjälp där det behövs och även genom beröm och stöd. Eventuella misslyckanden, vilket är det som dessa elever är rädda för, bör få så lite publicitet som möjligt i klassen. Ängsliga elever ska man undvika att utsätta för onödig exponering i stora grupper. Ofta är det bättre att arbeta i mindre grupper där eleverna känner varandra. En fast struktur i undervisnings- och uppgiftssituationen skapar också trygghet då eleverna på så sätt vet vad som förväntas av dem. Att elever får arbeta självständigt och även planera sitt eget arbete behöver inte skapa ångest hos dem. För elever som redan är ängsliga är det dock en mindre lämplig situation. (Imsen, 2000) Verksamheten i skolan Då social fobi ofta debuterar tidigt i livet är det viktigt att lärare på grundskolan, men även på gymnasiet, håller ögonen öppna på de barn och ungdomar som visar tecken på att lida av andras uppmärksamhet. Visserligen behöver även elever med social fobi träna sig på att få vara i centrum, men denna träning måste vara genomtänkt och anpassad efter individen. Det får absolut inte kännas tvingande och skrämmande. (Svenska ångestsyndromsällskapet, 2001) Skolans styrdokument I Lpo94 står det att skolans uppdrag bland annat är att: Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva skall varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. (sid. 11) Vidare kan man läsa att: Läraren skall organisera och genomföra arbetet så att elever får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling. (sid. 17) Mål som skolan ska sträva mot är att: Varje elev skall känna trygghet och lära sig ta hänsyn och visa respekt i samspel med andra. (sid. 14) En av lärarens riktlinjer är att:

16 15 Genom utvecklingssamtal främja elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling. (sid. 20) Andra riktlinjer i Lpo94 är att: Läraren skall se till att alla elever oavsett kön och social och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad. Läraren skall även svara för att eleverna får prova olika arbetssätt och arbetsformer. (sid. 18) Att stärka barns självbild i skolan Elevers personliga utveckling är ett viktigt område att arbeta med inom skolan. Det är viktigt att eleverna blir medvetna om sina egenskaper och lär sig förstå sina egna handlingar. Detta för att elevens förståelse av sina egna tankar och handlingar förbättrar möjligheten att arbeta mot och stärka det som eleven redan är bra på, men också förbättra det som eleven vill bli bättre på. Många elever har svårt att nå sina uppsatta mål för att hindren ofta består av den syn de har på sig själva och sin egen kompetens, vilket medför att deras utveckling blir lidande. Genom att i skolan arbeta med självstärkande processer individuellt och i grupp kan förutsättningar skapas för elevers tilltro till sin egen förmåga och de kan se möjligheterna i stället för hindren. Det är även viktigt för eleverna att se att de kan nå sina uppsatta mål. Att få lyckas med någonting, oavsett vad det är, stärker självkänslan och skapar bättre förutsättningar till relationer och utbyten med andra människor. Om skolan låter elever få möjligheten att reflektera över hur de fungerar och vilka drivkrafter och värderingar som styr dem lär de sig även att lättare medvetet ta ställning till sina spontana reaktioner och känslor. Att utveckla sin sociala kompetens innebär att stärka sina önskvärda reaktioner och minska mindre önskvärda reaktioner. (Petersson och Sjödin, 2001) Stress kan också påverka elever på olika plan exempelvis gällande känslor (negativ självuppfattning, ångest), tankemönster (allmän problemfixering), beteenden (rastlöshet, talrubbningar) och fysisk hälsa (huvudvärk, buksmärtor etcetera). Både i arbetslivet och i skolan är stress ett välkänt problem. Med tanke på effekterna av stress är det mycket väsentligt att i arbetet med elevers sociala kompetens även arbeta med stresshantering. (Petersson & Sjödin, 2001) Grupparbete som arbetsform Arbete i välstrukturerade grupper är en överlägsen undervisningsform ur prestationssynpunkt. (Steinberg, 1998) För barn är det naturligt att leka och lära i grupp och traditionellt betraktas grupparbete i skolan som en arbetsform med särskilt goda möjligheter att påverka den sociala utvecklingen. (Stensaasen & Sletta, 1997) Jämfört med individuellt arbete tycks människor i allmänhet prestera bättre då de arbetar i väl fungerande grupper. Detta under förutsättning att det finns trivsel, sammanhållning och god social kompetens i gruppen. Om gruppen fungerar dåligt är dock arbete i grupp meningslöst. (Dahlkwist, 2002) För att gruppen ska fungera väl är det bland annat viktigt att ledaren aktiverar och lyfter fram de passiva gruppmedlemmarna. Alla måste bli sedda och hörda. En av förutsättningarna för trygghet i gruppen är att varje gruppmedlem har ett någorlunda gott självförtroende vilket också leder till en öppen kommunikation där varje individ kan framföra sina åsikter utan att känna rädsla. (Dahlkwist, 2002) Inlärningssituationen är mycket viktig för barns självuppfattning. De som lyckas mår bättre. Att strukturera och sammansätta gruppen så att barnen lär sig samarbeta och skaffa sig kunskaper är en av gruppledarens uppgifter.

17 16 (Steinberg, 1998) Fri gruppering är inte att föredra då blyga elever ofta inte väljs och blir över. För samarbetsinlärning krävs det att läraren tar initiativ vid själva gruppsammansättningen. Eleverna kan dock vara med och diskutera kriterierna för gruppindelningen. Ingen kan känna sig väl till mods och prestera sitt bästa i skolan om han eller hon inte känner sig säker vilket innebär att vara fri från rädsla. En åtgärd att avlägsna rädsla är att öka lärarnas kompetens gällande grupprocesser samt att pedagogiskt använda dessa. Genom regelbundet arbete i smågrupper där eleverna får lära känna varandra bättre ökas även tryggheten. (Stensaasen & Sletta, 1997) Elevinflytande över arbetsformer i skolan I Skolverkets broschyr - Elevinflytande och arbetssätt och arbetsformer i skolan (1998) framgår det att det betonas i läroplanerna att eleverna ska ha inflytande över såväl undervisningens innehåll samt hur undervisningen utformas. Elevinflytande är bland annat en pedagogisk fråga gällande undervisningens och utbildningens kvalitet. Varje enskild individ ska ha möjlighet att påverka. (Skolverket, 1998) Elevinflytande kan vara både formellt (genom exempelvis elevråd, skolkonferenser) och informellt då inflytandet gäller det egna arbetet i skolan och lärandet. Den kunskap som finns gäller mest det formella inflytandet. Angående det informella elevinflytandet baseras kunskaperna mest utifrån elevers och lärares attityder och upplevelser. En attitydundersökning från 1997 visar att bara var tredje elev upplever att de kan påverka undervisningens innehåll. Undersökningen visar även på skillnader mellan könen då pojkar i större utsträckning upplevde att de hade inflytande än flickor. Gällande innehåll och arbetssätt vill eleverna ha ett ökat inflytande. (Skolverket, 1998) I en annan broschyr från Skolverket Du kan påverka mer än du tror (1999) framgår det att rektorn i varje skola ansvarar för att den organiseras på ett sätt som passar alla individer. Det framgår även att ett ökat elevinflytande gynnar arbetssituationen då exempelvis stress med mera kan minskas om eleverna får vara med och välja redovisningsformer. (Skolverket, 1999)

18 17 Syfte Syftet är att undersöka lärares uppfattningar angående om skolans arbetssätt och redovisningsformer medför eller motverkar att social ångest framkallas hos eleverna. Syftet är även att undersöka elevers åsikter om arbetssätt och redovisningsformer i skolan. Metod Nedan följer en beskrivning av hur vi planerat och genomfört vårt arbete. Undersökningsdesign Istället för det traditionella förhållningssättet där man betraktar den omgivande verkligheten som objektiv (det vill säga saklig, korrekt), kan man se den som subjektiv (det vill säga personlig). Då betraktar man verkligheten som en individuell, social och kulturell konstruktion. Detta perspektiv förskjuter intresset mot att studera hur människan uppfattar och tolkar den omgivande verkligheten istället för att separera individen från omvärlden och observera, registrera och mäta en redan given verklighet. Detta kvalitativa synsätt riktar alltså intresset mot hur individen tolkar och formar sin verklighet istället för frågan om hur en objektiv verklighet ser ut. (Backman, 1998) Vi har valt ett kvalitativt perspektiv för vår undersökning. Detta ansåg vi vara särskilt tillämpbart då vi intresserade oss för att undersöka människors uppfattningar och upplevelser. Tidsplan Vi inledde denna undersökning genom litteraturstudier, för att få kunskaper om vad som tidigare forskats fram i ämnet. Efter fyra veckors läsning påbörjade vi vår bakgrund där vi utifrån litteraturstudierna tog upp relevanta delar för vår undersökning. När bakgrunden till stor del var klar gjorde vi den empiriska delen av vår studie genom att förbereda och sedan göra en enkätundersökning bland eleverna i två olika klasser samt intervjua deras klassföreståndare. Detta arbete tog ungefär en vecka. Sedan ägnade vi ytterligare en vecka till att sammanställa enkät- och intervjuresultatet och därefter använde vi resten av tiden till att färdigställa övriga delar av arbetet. Sammanlagt har det tagit tio veckor att framställa detta arbete. Mätinstrument Intervjuer och enkäter är två tekniker för att samla in information som båda bygger på frågor vilket innebär att teknikerna har en del gemensamt. Dock finns det sådant som skiljer teknikerna åt. Enkäter är ett frågeformulär som antingen sänds till undersökningspersonen via post eller överlämnas under ett besök. Det senare kallas för enkät under ledning och fördelen med detta tillvägagångssätt är att undersökningspersonen får möjlighet att ställa frågor om någonting i enkäten känns oklart eller otydligt. (Patel & Davidson, 2003) Genom ett intervjusamtal där forskaren lyssnar till vad människor själva berättar om sin livsvärld kan forskaren ta reda på hur människor uppfattar och upplever exempelvis sin arbetssituation. Inom den kvalitativa forskningen är därför intervjuer ett oumbärligt redskap. Den kvalitativa intervjun är en kraftfull metod för att fånga erfarenheter ur undersökningspersonens livsvärld då den ger möjlighet för intervjupersonen att med egna ord förmedla sin situation ur ett eget perspektiv. (Kvale, 1997) Vi använde oss utav den

19 18 kvalitativa foskningsintervjun när vi undersökte lärarnas uppfattningar kring vårt ämne. Detta för att vi ville förstå ämnet utifrån deras synvinkel. För att ta reda på elevernas åsikter använde vi oss av enkäter. Detta för att vi ville få fram så många elevers åsikter som möjligt men ansåg att personliga intervjuer med alla elever skulle bli för tidskrävande. Försökspersoner Vår undersökningsgrupp bestod av 45 elever från två klasser i årskurs åtta samt två av deras klassföreståndare. En av klassföreståndarna undervisade i ämnena gymnastik och matematik sedan trettio år tillbaka. Den andra klassföreståndaren undervisade i svenska och engelska och hade tretton års erfarenhet i läraryrket. Totalt bestod undersökningsgruppen av 47 personer. Urval Vi har i vårt syfte ej inriktat oss mot någon särskild grupp angående kön, geografisk tillhörighet, etnisk tillhörighet eller samhällsklass etcetera, utan ville istället genomföra undersökningen i en blandad grupp. Urvalet av försökspersonerna har därför skett slumpmässigt. Genomförande Vi genomförde vår undersökning på två olika skolor i Skellefteå kommun varav en skola var belägen i ett mindre samhälle och den andra skolan var belägen mer centralt. Först kontaktade vi skolorna via telefon och presenterade vårt syfte samt frågade om vi fick göra undersökningen hos dem. Därefter bestämde vi datum då vi kunde besöka skolorna och utföra undersökningarna. Vår datainsamling utfördes under två dagar, det vill säga under en dag på varje skola. Enkäten lämnades ut till eleverna i klassrummet efter det att vi presenterat oss själva, vår undersökning och dess syfte samt även informerat eleverna om deras anonymitet. Efter enkätundersökningen utfördes intervjun med klassföreståndaren. Tillsammans med läraren valde vi lämplig plats där vi kunde genomföra intervjun. Eftersom att vi spelade in intervjuerna på band var det viktigt med ett avskilt rum utan störningar för en bättre ljudkvalité. Detta tog vi hänsyn till och fick därför en bra kvalité på båda våra bandinspelningar. Vi valde att bandinspela intervjuerna för att vi som intervjuare skulle få en bättre möjlighet att koncentrera oss och fokusera oss på intervjun och intervjupersonen. Innan intervjun påbörjades med klassföreståndaren klargjordes anonymiteten. Detta för att vi ville skapa en mer avslappnad stämning. Intervjuerna genomfördes sedan i dialogform. Undersökningarna genomfördes på samma sätt på de båda skolorna. Bearbetning/analys För att få en översikt av resultatet indelade vi svaren under rubrikerna lärare och elevers uppfattningar om skolan arbetssätt och redovisningsformer samt lärare och elevers uppfattningar om social ångest/social fobi. Sedan kategoriserade vi svaren under olika teman. Vi indelade även svaren under rubrikerna lärarnas åsikter och elevers åsikter. Sedan sammanställde vi lärarnas svar i löpande text. Elevernas svar sammanställde vi både i löpande text samt i diagram för att få en bättre överskådlighet.

20 19 Resultat Vi kan i vårt resultat se att det finns både skillnader och likheter mellan lärarnas och elevernas svar, vilket vi finner intressant till vår diskussion. För att tydliggöra dessa har vi därför valt att presentera lärarnas svar följt av elevernas svar under de olika temana. (Intervjufrågorna till lärare finns i bilaga 2 samt enkätfrågor till eleverna i bilaga 3) Lärare och elevers uppfattningar om skolans arbetssätt och redovisningsformer Nedan följer svar på frågorna om vilka arbetssätt som är vanligast i undervisningen samt vilka arbetssätt lärare och elever helst föredrar. Lärares åsikter: De vanligaste arbetssätten i matematik är att läraren håller en kort genomgång och att eleverna sedan arbetar enskilt eller parvis efter matematikboken. Ibland kan de även arbeta med uppgifter i grupp, men det händer inte så ofta. I svenska och engelska försöker läraren att växla mellan gammaldags katederundervisning och ett mer fritt arbetssätt. Detta för att varje elev någon gång under läsåret ska kunna känna att de får arbeta på ett sätt som de tycker om. Ibland brukar läraren gå ihop med en kollega och arbeta med tema i svenska, engelska och samhällsorientering, vilket brukar uppskattas av både eleverna och lärarna själva. Eleverna brukar arbeta både individuellt och i grupp med egna arbeten. Även här (under temaarbeten) varieras arbetsformerna så mycket som möjligt. Elevernas åsikter: Enligt eleverna arbetar man mycket med enskilda arbeten/inlämningsuppgifter i klasserna. Majoriteten (39 procent) av eleverna har svarat detta. Därefter svarade 21 procent att det var vanligast med katederundervisning. En flicka menar att det har varit mycket individuellt arbete men att det har blivit mer grupparbete på senare tid. 14 procent menar att grupparbeten är det vanligast förekommande arbetssättet och 9 procent svarar att det är läraren som bestämmer. 17 procent av eleverna ansåg att det inte fanns något arbetssätt som var vanligast utan dessa varierar. Många elever (37 procent) tycker om att arbeta individuellt. Flera elever (15 procent) tycker även om grupparbeten. 18 procent av eleverna tyckte inte att något speciellt arbetssätt var bäst. Det förekom även arbetssätt så som att läsa böcker, vilket 6 procent av eleverna tyckte bäst om samt katederundervisning vilket 8 procent av eleverna föredrog. På den här frågan var bortfallet 16 procent. Varför de gillar de olika arbetssätten varierar. En pojke skriver att han: gillar det individuella för att man får bestämma själv och en tjej skriver att hon gillar det individuella arbetssättet för att: man slipper bry sig om vad andra gör. En annan pojke skriver att han tycker om enskilt arbete för att han har lättare att koncentrera sig då. En elev uppger att han gillar grupparbeten för att: då blir arbetet uppdelat mellan eleverna. En tjej motiverar sitt val, genomgångar, med att hon lär sig bäst då. 24 procent av eleverna svarade att de tyckte minst bra om katederundervisning som arbetssätt. Lika många elever angav att de inte tyckte att något arbetssätt var sämst. 21 procent av eleverna tyckte inte om grupparbeten som arbetsform. Andra alternativ som eleverna angett att de tyckte sämst om var eget arbete (13 procent), läsa böcker (4 procent) och läxläsning (2 procent). På denna fråga var bortfallet 11 procent. Flera elever anger varför de inte gillar grupparbete som arbetssätt. En pojke skriver att han inte gillar grupparbeten för att han lär sig mer när han arbetar själv. En annan kille uppger att han inte heller gillar grupparbeten eftersom: den som hörs mest bestämmer mest. En flicka tycker att det är jobbigt med grupparbeten för: då måste man bry sig om de andra i gruppen. En pojke tycker att det är

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du

Läs mer

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) En panikattack drabbar minst var tionde människa någon gång i livet. Vid den första panikattacken uppsöker patienten ofta akutmottagningen. De kroppsliga

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Christina Björklund 24.9.2007 ÅNGEST En fysiologisk reaktion som har sin grund i aktivering av det autonoma nervsystemet: ökad hjärtfrekvens, svettning, yrsel, illamående.

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Vad är psykisk ohälsa?

Vad är psykisk ohälsa? Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa används som ett sammanfattande begrepp för både mindre allvarliga psykiska problem som oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för

Läs mer

LIKABEHANLDINGSPLAN NORRGÅRDENS FÖRSKOLA

LIKABEHANLDINGSPLAN NORRGÅRDENS FÖRSKOLA LIKABEHANLDINGSPLAN 2014 NORRGÅRDENS FÖRSKOLA Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan Förskolans värdegrund och uppdrag: Förskolan ska ta tillvara och utveckla barnens förmåga till ansvarskänsla

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

ATT BEMÖTA SYNEN PÅ ADHD

ATT BEMÖTA SYNEN PÅ ADHD ATT BEMÖTA SYNEN PÅ ADHD Det här kapitlet tar upp synen på ADHD och hur den kan upplevas av barnet själv och av familjemedlemmarna. Här finns förslag på vad man kan göra för att förändra den i vissa fall

Läs mer

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Psykologiska aspekter på långvarig smärta Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Kognitiv Beteende Terapi -KBT Beteendeterapi: Bygger på inlärningsforskning, 1 1800-

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi

Kognitiv beteendeterapi Kognitiv beteendeterapi Vad är det? KBT-praktiken Introduktion i kognitiv beteendeterapi Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en inriktning inom kunskapsfältet psykoterapi. Med psykoterapi menas behandling

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog stina.jarvholm@vgregion.se Koncentrationssvårigheter, Vem/vad menar vi? Stora varaktiga

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla?

Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla? Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla? Lisa Clefberg, Fil. Dr. Leg. psykolog, leg. psykoterapeut Clefberg Psykologi AB Grev Turegatan 14, 114 46 Stockholm www.clefbergpsykologi.se Tel: 0735-333035

Läs mer

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Indelning av kriser Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från

Läs mer

Maha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING

Maha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING Maha Said Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING LPP Samling på fritidshem tema normer och värdegrund - Årskurs 2 På fritids har vi 26 andraklasselever. Det finns en del konflikter

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

2 Tankens makt. Centralt innehåll. Innebörden av ett salutogent förhållningssätt. 1. Inledning 2. Vem är jag?

2 Tankens makt. Centralt innehåll. Innebörden av ett salutogent förhållningssätt. 1. Inledning 2. Vem är jag? 2 Tankens makt Centralt innehåll Innebörden av ett salutogent förhållningssätt. Inledning Vem är jag? Självuppfattning Johari fönster Kontroll lokus Self eficacy Självkänsla och självförtroende Det salutogena

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling På vår förskola ska alla trivas, vara trygga och känna lust att lära och rätt att lyckas. Almviks förskola 2015-2016 Inledning Almviks förskolas plan mot

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

Basgrupper Text: Urban Hansson

Basgrupper Text: Urban Hansson Basgrupper Text: Urban Hansson Vi människor är sociala varelser med ett naturligt behov av att ingå i en mindre grupp. Om läraren i inledningen av en termin delar in eleverna i grupper minskar både risken

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi vid ångest och rädsla

Kognitiv beteendeterapi vid ångest och rädsla Kognitiv beteendeterapi vid ångest och rädsla Kamp/flyktresponsen - vårt varningssystem Alla känner vi till den känsla vi kallar ångest. Det finns inte någon som inte har känt ångest exempelvis inför ett

Läs mer

Beteendeanalys en praktisk vägledning

Beteendeanalys en praktisk vägledning 1 Beteendeanalys en praktisk vägledning Detta är en kort praktisk vägledning till hur du kan göra en beteendeanalys. Diagnos Om du kan sätta en klar DSM- eller ICD-diagnos skriver du den överst. Testresultat

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning

Läs mer

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Vargön 2014-10-27 Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan 2014/ 2015 Näckrosvägens förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

Likabehandlingsplanen

Likabehandlingsplanen 1 Likabehandlingsplanen 1. Inledning 1.1 Verksamhetens ställningstagande 1.2 Till dig som vårdnadshavare 2. Syfte och åtgärder 2.1 Syftet med lagen 2.2 Aktiva åtgärder 2.3 Ansvarsfördelning 2.4 Förankring

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

Trauma och återhämtning

Trauma och återhämtning Trauma och återhämtning Teamet för krigs- och tortyrskadade, Barn- och ungdomspsykiatrin, Region Skåne Denna broschyr är för dig som har haft hemska och skrämmande upplevelser t ex i krig eller under flykt.

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

Likabehandlingsplan & Värdegrund

Likabehandlingsplan & Värdegrund Solgläntans & Solbackens Likabehandlingsplan & Värdegrund 1 Datum: 20091201 *Reviderad 20110830, 20120508,201305,20140605,20150512, 20160503, 170524,20170821 Denna skrift är ett resultat utifrån våra tankar

Läs mer

Uppdragsutbildning. Våra föreläsningar kombinerar förståelse och praktiska strategier för att underlätta vardagen.

Uppdragsutbildning. Våra föreläsningar kombinerar förståelse och praktiska strategier för att underlätta vardagen. Uppdragsutbildning Provivus har en mängd olika föreläsningar och skräddarsyr gärna utifrån verksamhetens behov. Här nedan beskriver vi våra olika föreläsningar. Kolla även gärna in våra populära processutbildningar:

Läs mer

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD ÄR DET? 1. Jag har ADHD 2. Vad är ADHD? 3. Symtomen 4. Impulskontrollen 5. Självkontroll 6. Exekutiva funktioner 7. Medicinering

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. för. Förskolan Skattkammaren

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. för. Förskolan Skattkammaren Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Förskolan Skattkammaren 2018 Förskolan Skattkammaren Villa Göta Stadsparken 544 33 Hjo Telefon: 0503 35090 E-post: skattkammaren@hjomail.se 1.

Läs mer

Likabehandlingsplan & Värdegrund

Likabehandlingsplan & Värdegrund Solgläntans & Solbackens Likabehandlingsplan & Värdegrund 1 Datum: 20091201 *Reviderad 20110830, 20120508,201305,20140605,20150512, 20160503, 170524,20170821, 20180508 Denna skrift är ett resultat utifrån

Läs mer

Kognition betecknar människans intellektuella funktioner.

Kognition betecknar människans intellektuella funktioner. Kognition betecknar människans intellektuella funktioner. Psykologer med kognitivt perspektiv studerar vårt tänkande, vår begreppsbildning och hur dessa två faktorer samspelar med våra känslor. Utgångspunkt:

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2013 OCH VÅREN 2014

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2013 OCH VÅREN 2014 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2013 OCH VÅREN 2014 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig Del 1 introduktion Välkommen till vårt självhjälpsprogram med KBT för posttraumatisk stress. Detta program ger dig möjligheten att gå vidare från svåra händelser som du har upplevt. Vi stöttar dig Du kommer

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN

LIKABEHANDLINGSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN 2015-2016 VÅR VISION ALLA på vår förskola ska känna sig trygga, sedda, bekräftade, respekterade, bemötas och accepteras för den de är. Föräldrar ska känna tillit och förtroende när

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro. Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014

Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro. Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014 Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014 Vad är KBT kognitiv beteendeterapi? KBT ett paraplynamn KBT baserar sig på vetenskapligforskning och har bl.a.

Läs mer

Trakasserier och kränkande behandling kan vara fysiska, verbala, psykosociala eller skrivna. Upprepade handlingar kallas för mobbning.

Trakasserier och kränkande behandling kan vara fysiska, verbala, psykosociala eller skrivna. Upprepade handlingar kallas för mobbning. Likabehandlingsplan Linblomman 2015 Linblommans likabehandlingsplan från 2010 gäller i stora delar fortfarande som grund för vårt arbete. Uppdaterade grundtankar och aktuell fokus finns sammanfattat i

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2016/2017 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Barns inflytande Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm

Läs mer

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION Fritids 2014 PROFIL - Framgångsrikt lärande VISION Tillsammans förverkligar vi våra drömmar Enhet Gudhem står för framgångsrikt lärande. Tillsammans arbetar vi i all verksamheterför

Läs mer

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund

Läs mer

Vi vill skapa en miljö där alla barn har lika rättigheter och lika värde samt känna trygghet, uppskattning och respekt för den de är.

Vi vill skapa en miljö där alla barn har lika rättigheter och lika värde samt känna trygghet, uppskattning och respekt för den de är. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Mineralens förskola 2017/2018 Om oss Vi är en två-avdelningsförskola i utkanten av Boliden. Vi är 6 heltidstjänster i barngrupp, 1 kokerska på heltid

Läs mer

Välkommen till kurator

Välkommen till kurator Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för

Läs mer

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins Om diagnoser Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins patienter har först kommit till primärvården.

Läs mer

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Ett problem med många lösningar. Att mannen får problem med erektionen är inget ovanligt.

Läs mer

Sammanfattning 12 ATTITYDER TILL SKOLAN

Sammanfattning 12 ATTITYDER TILL SKOLAN Sammanfattning Sammanfattning Skolverket gör sedan ett decennium tillbaka regelbundna attitydundersökningar bland elever i år 7 9 och gymnasiet, lärare i grund- och gymnasieskola, skolbarnsföräldrar och

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Bovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2017/2018

Bovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2017/2018 Bovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2017/2018 Att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter Personalen på Bovallstrands förskola diskuterar värdegrundsfrågor, förhållningssätt

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Plan för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/ 2014 Pedagogisk omsorg Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja

Läs mer

Redo att lära bokmärke

Redo att lära bokmärke AIDE MEMOIR Redo att lära bokmärke Känner jag till varje elevs individuella utbildningsbehov? Inkluderar jag? VÄLKOMNANDE Välkomnar jag varje elev? Välkomnar jag varje elev på samma sätt? Har jag välkomstritualer?

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad Materialet har sammanställts av all fritidshemspersonal som arbetar i Lidingö stad under våren 2009 Syftet är att skapa en gemensam utgångspunkt och ett

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 mot diskriminering och alla former av kränkande behandling Varje förskola ska årligen utarbeta plan för sitt arbete mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

Till föräldrar och viktiga vuxna:

Till föräldrar och viktiga vuxna: Till föräldrar och viktiga vuxna: Att prata med barn när någon i familjen är: allvarligt sjuk eller skadad psykiskt sjuk funktionsnedsatt missbrukare av alkohol eller droger utsatt för våld i hemmet död

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Tankens kraft. Inre säkerhetsbeteenden

Tankens kraft. Inre säkerhetsbeteenden Tankens kraft Inre säkerhetsbeteenden Ett inre säkerhetsbeteende är en tanke eller ett eget förhållningssätt vi har för hur vi får agera. Många har ett avancerat mönster av regler som vi kontrollerar i

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem Prästavångsskolan Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem Välkommen till ett nytt läsår! I handen håller du Prästvångsskolans plan för Mål och Värdegrundsarbete. Våra prioriterade mål för Prästavångsskolan

Läs mer

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Ansvar Självkänsla. Empati Samspel

Ansvar Självkänsla. Empati Samspel Ansvar Självkänsla Empati Samspel Reviderad version 2018-07-02 Gäller läsåret 2018-2019 Våra förutsättningar: Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk verksamhet komplettera skolan och förskoleklassen,

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA! LIKABEHANDLINGSPLAN Vetegroddens förskola 2019 2020 ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA! Mål på vetegroddens förskola: Vi ska vara en förskola fri från kränkningar där alla ska känna sig trygga och uppskattade

Läs mer

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest. Ångest och Panikångest Alla upplever ibland ångest i olika situationer. Det beror på att själva känslan av ångest har som uppgift att tala om att nu är något fel, på tok, till och med farligt. Och då måste

Läs mer

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Självmord, suicid eller psykologiska olycksfall Statistik 1500 personer dör varje år till följd av självmord i Sverige. 4 människor tar sitt liv varje dag i Sverige.

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation:

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation: 1 (4) PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, SKOLA En pedagogisk bedömning för elever i grundskolan skall visa om eleven har förutsättningar att nå grundskolans kunskapsmål. Bedömningen görs av klasslärare/

Läs mer

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckan Nattis 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från INSTRUKTIONER Din ålder: Nedan följer en lista över problem och besvär som man ibland har. Listan består av 90 olika påståenden. Läs noggrant igenom ett i taget och ringa därefter in siffran till höger

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer